Miljörapport Kiruna värmeverk

Transkript

1 Miljörapport 213 Kiruna värmeverk

2 Sammanfattning Verksamheten vid kraftvärmeverket i Kiruna klassas enligt Miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet vilken omfattas av tillståndsplikt och skall därmed varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, enligt 26 kap. 2 Miljöbalken (SFS 1998:88). Miljörapporten är utformad enligt naturvårdsverkets föreskrift (NFS 26:9) samt vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Rapporten avser kalenderår och består av en grunddel, en textdel och emissionsdeklaration. Huvudverksamheten för Kraftvärmeverket inom avdelning Energi på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) är att producera fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Kiruna. Fjärrvärmen inom Kiruna produceras genom förbränning av avfall, flis och torv i 3 fastbränslepannor, med spillvärme från LKAB samt med el- och oljepannor som används främst då extra kapacitet behövs vid till exempel kall väderlek. Fastbränslepanna 3 är en kraftvärmepanna som via en turbin även producerar el. I panna 3 förbränns avfall vilket innebär att kraven på utsläpp till luft och vatten är mycket höga. Bolaget har gränsvärden på utsläpp till vatten som är bland de hårdaste i Europa. Avdelning Energi arbetar löpande med att förbättra hela processkedjan från bränsle till utsläpp i luft och vatten. Under 213 har arbete pågått för att förbättra rutiner och instruktioner samt anpassats för att kunna miljöcertifieras enligt ISO 141. Morgonmöten genomförs löpande för att gå igenom ronderingar, miljövärden samt eventuella problem i driften. Under året har det varit fortsatt stort fokus på bränslet och bränslekontroller har genomförts för att få en bättre bränslekvalitet. 1 (36)

3 Innehållsförteckning Grunddel 3 Textdel 1. Verksamhetsbeskrivning 4 2. Gällande föreskrifter och beslut 7 3. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 8 4. Företagets beaktande av hänsynsreglerna och BATslutsatser Drift- och produktionsförhållanden under året Råvaror, kemikalier och övriga resurser Utsläpp till vatten och luft Avfall och farligt avfall Transporter Omgivningskontroll Övriga upplysningar 35 Bilagor 1 Karta över Kiruna kraftvärmeverk samt dagvattenuppsamling 2 Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 1 3 Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 2 4 Månadsrapport av utsläpp till luft och vatten från panna 3 5 Flödesschema rökgasrening samt vattenrening 6 Förbrukning av kemikalier 7 Årsrapport NFS 22:28 8 CO-halter i panna 1 och Årsrapport köldmedier 2 (36)

4 Grunddel MILJÖRAPPORT för år: 213 Administrativa uppgifter Huvudman Huvudman Tekniska Verken i Kiruna AB Gatuadress Värmeverksvägen 12, KIRUNA Organisationsnummer Kontaktperson Jan Fjordell, VD Telefon Telefax E-postadress jan.fjordell@tvab.kiruna.se Anläggning Anläggningens namn Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Besöksadress Kommun och län Kontaktperson Telefon E-postadress Kiruna Värmeverk Kv värmen 1 Värmeverksvägen 12 Kiruna, Norrbottens län Johan Wirtala johan.wirtala@tvab.kiruna.se Koder Huvudbransch Övriga branschkoder Tillsynsavgift , 9.21, 9.4, kr Myndigheter och gällande tillstånd Tillståndsmyndighet Tillsynsmyndighet Beslutsdatum för gällande tillstånd Miljöledningssystem Länsstyrelsen i Norrbottens län Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun , enligt Miljöbalken Ingen certifiering, certifiering påbörjad 3 (36)

5 Textdel MILJÖRAPPORT för år: 213 Anläggningens (platsens) namn: Kiruna kraftvärmeverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: Kiruna 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Tekniska Verken i Kiruna AB är ett moderbolag som ägs till 1 % av Kiruna kommun och leds av en politiskt vald styrelse med en VD som ansvarig för alla bolag och verksamheter. KKP AB (Kiruna Kommunpartner AB) och Kiruna Kraft AB är dotterbolag. I moderbolaget finns avdelningarna Energi, Logistik, HR & Ekonomi, samt Teknik. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Avdelning Energi ansvarar för produktion och distribution av fjärrvärme i Kiruna C samt i Vittangi. (Vittangi värmeverk är en anmälningspliktig C-anläggning med en separat årsrapport.) Plats Värmeproduktion Elproduktion Kiruna kraftvärmeverk 249 GWh 25 GWh (2 % nyttjades för eget behov och 8 % såldes till nätägaren) Den huvudsakliga verksamheten är att producera fjärrvärme men även el produceras i Panna 3 som är en kraftvärmepanna. Del av elen används till egen produktion och resterande säljs till elhandelsbolag. 4 (36)

6 Kiruna kraftvärmeverk har 3 fastbränslepannor varav 2 är biobränslepannor (P1 och P2) och den tredje är en avfallspanna (P3). Det finns även en större oljepanna (2 MW) på värmeverksområdet och ytterligare 4 mindre oljeanläggningar samt 2 elpannor inom Kiruna centralort. Olja och el används enbart som spetslast vid bland annat kall väderlek samt om det skulle uppstå driftproblem med fastbränslepannorna. 1.3 Reningsutrustning för respektive panna Fastbränslepanna 1 (6 MW), Kiruna el-filter Fastbränslepanna 2 (6 MW), Kiruna el-filter Avfallspanna 3 (34 MW), Kiruna el-filter, rökgaskondensering, kloridskrubber med adioxmaterial (för reduktion av klorider, dioxin samt kvicksilver och andra tungmetaller), skrubber med aktivt kol och lut (för reduktion av dioxin och SO X ), SNCR-anläggning med ammoniakinsprutning (för reducering av NO x ), vattenreningsanläggning. 1.4 Lokalisering och recipient (beskrivning var anläggningen är belägen samt vart avloppsvatten resp. dagvatten tar vägen till reningsverk eller direkt till recipient) Kiruna kraftvärmeverk är placerad i Kiruna C intill sjön Ala Lombolo. Vattnet som används i reningen av rökgaserna renas i en vattenreningsanläggning innan utsläpp till Luossajoki (recipient). Dagvatten uppsamlas och leds även det till Luossajoki (se karta bilaga 1). 1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Fjärrvärmeverksamheten påverkar miljön huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten. Vattenreningen är mycket god liksom rökgasreningen, men utsläppen är mycket beroende av inkommande avfallskvalitet. För att öka kvaliteten på inkommande avfall görs därför stora insatser avseende information och avfallskontroller. Total produktion (Kiruna) 249 GWh värme 25 GWh el Bränslefördelning Avfall 68 % Torv 1 % Flis 14 % Olja 1 % Rökgaskondensering (RGKA) 5 % Spillvärme 5 % Elpannor 4 % Utsläpp av större volymer Koldioxid Kväveoxid Svaveloxid Stoft Ton 1 Ton Ton Ton Notering: 1) Beräknad siffra (fossil koldioxid) enligt naturvårdsverkets emissionsfaktorer samt emissionsfaktorer enligt systemet för handel med utsläppsrätter EU-ETS. 5 (36)

7 Karta över anläggningen (inkl markerade utsläppspunkter) finns på bilaga: 1 6 (36)

8 2. GÄLLANDE TILLSTÅND OCH BESLUT 2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län Fortsatt och utökad avfallsförbränning Länsstyrelsen i Norrbottens län Ändrade villkor för Panna 1 och 2 samt buller från kraftvärmeverket 2.2 Kontrollprogram Datum Beslutsmyndighet Länsstyrelsen i Norrbottens län Revidering av egenkontrollprogram har gjorts under Anmälningsärenden och förelägganden enligt miljölagstiftningen, gäller även föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslut avser Miljö och byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Ansökan om dispens från förordningen SFS 213:253 gällande stödbrännare och kontinuerlig mätning av HF och HCL. Inget beslut fattat. Meddelande om stopp i vattenledning till recipient och tillfällig omledning av vattenflödet. Inga förelägganden då det åtgärdades och rörde sig om en begränsad tidsperiod Länsstyrelsen i Norrbottens län Prövotidsutredning och förslag på slutgiltigt villkor för ammoniak till luft. Inget beslut taget än. 7 (36)

9 3. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 3.1 Gällande beslutstext, tillståndsgiven produktion och produktionsmängd Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Enligt Länsstyrelsens beslut Produktion av värme och el vid anläggningen med en total installerad tillförd effekt på pannorna av högst 8 MW Förbränning av högst 98 ton avfall/år varav högst 2 5 ton farligt avfall. Verksamheterna har bedrivits i enlighet med beslutstexterna för gällande tillstånd. Fastbränslepannor 1 & 2 (á 6MW) Avfallspanna 3 (27MW värme och 7 MW el) Oljepanna 2 MW Mindre oljeanläggningar (spetslast) Elpannor (spetslast) Bränslen som använts är: avfall, flis, torv, olja och el. Förbränning av avfall 213: ton Förbränning av farligt avfall: 7,3 ton 3.2 Gällande föreskrifter och villkor Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts SFS 213:253, Förordning om förbränning av avfall. Egenkontrollprogram finns och är infört i företagets rutiner. Revidering och tillämpningen av vissa instruktioner håller på att ses över i samband med pågående miljöcertifiering. Se bilaga 7 och 4 för redovisning av miljövärden. 8 (36)

10 Utsläpp till luft från avfallseldning (Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning) Utsläpp till luft panna 3 (avser Nm 3 vid 11 % O 2 ) Ämne Utsläpp Enhet Not. Stoft,15 mg/m 3 1 Kadmium (Cd),1 mg/m 3 1 Väteklorid (HCL),15 mg/m 3 1 Svaveldioxid (SO 2 ),76 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 6,68 mg/m 3 1 Ammoniak (NH 3 ) 6,4 ppm 1 Kolmonoxid (CO) 6,25 mg/m 3 1 Totalt organiskt kol,65 mg/m 3 1 (TOC) Dioxin (TCDDekvivalent),15 ng/m 3 1 Kvicksilver (Hg),3 mg/m 3 1 Villkor enligt tillstånd Utsläppsvärden enligt förordning SFS 213:253 redovisas i bilaga 7. Överskridande av riktvärde för ammoniak (NH 3 ), dygnsmedel vid 11 % O 2 Antal överskridanden Villkor Riktvärde 3 1 ppm Totalt överskrids riktvärdet för ammoniak vid tre tillfällen under 213. Redovisning av prövotiden och förslag på slutligt villkor har skickats in till Länsstyrelsen i Norrbotten. Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Årsmedelvärde 9 (36)

11 ng/m3 Dioxin till luft,12,1,8,6,4,2,1,13,15, mg/m3,6 Kvicksilver till luft,5,4,3,2,1,,5,6, mg/m3,6,5,4,3,2 Kadmium till luft Gränsvärde,1,,1,19, (36)

12 Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3 Utsläpp till vatten från avfallseldning (Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning) Ämne Utsläpp Enhet Not. Susp 4,21 mg/l 1 Kvicksilver (Hg),1 mg/l 1 Kadmium (Cd),37 mg/l 1 Tallium (Tl),8 mg/l 1 Arsenik (As),5 mg/l 1 Bly (Pb),31 mg/l 1 Krom (Cr),2 mg/l 1 Koppar (Cu),7 mg/l 1 Nickel (Ni),27 mg/l 1 Zink (Zn) 1,24 mg/l 1 Dioxin (TCDD ekv),3 ng/l 1 ph 8,4 1 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Årsmedelvärde Villkor enligt tillstånd Utsläppsvärden enligt förordning SFS 213:253 redovisas i bilaga 4. Kvartalsmedelvärden för kvicksilver (Hg) och kadmium (Cd) i mg/l Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3 Kvartal Hg Cd Not. 1,1,7 2,1,3 3,37,27 1 4,1,23 1 Villkor,1,1 * * Begränsningsvärde, Kvartalsmedel, mg/l Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Förhöjt kvartalsmedel för kadmium kvartal 3 och 4 beroende på höga inkommande halter i avfallet. Ökad information till allmänhet och avfallslämnare är en viktig åtgärd för att minska inkommande kadmium. Se även avsnitt 5.4. mg/m3 Kvicksilver till vatten,1,1,1,1,,,4,2,1, mg/m3,4,4,3,3,2,2,1,1, Kadmium till vatten,37,17, (36)

13 Villkor för torv/träeldning Villkor till luft (avser Nm 3 vid 6 % O 2 ) Ämne Villkor Enhet Not. Stoft 1 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 6 mg/m 3 1 Kolmonoxid (CO) 15 mg/m 3 2 Svavel (S),1 g/mj 3 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Begränsningsvärde 2) 95 % av driftdygnen < begränsningsvärdet, dygnsmedelvärde 3) Gränsvärde, årsmedel, gäller vid förbränning av svavelhaltigt bränsle. (gram svavel per MJ tillfört bränsle) För detaljerad redovisning av utsläppsparametrar se bilaga 2 och 3. Årsmedelvärden inmätta vid torv/träeldning Utsläpp till luft (Panna 1) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft 58,45 mg/m 3 Kväveoxid (NO X ) 59,12 mg/m 3 Kolmonoxid (CO) 123,22 mg/m 3 1 Svavel (S),91 g/mj Kommentar 1) Nya grundinställningar och körstrategier för pannan har tagits fram med mycket goda resultat. Fortfarande orsakar tidvis dåligt bränsle problem i pannan. Bränsle med hög fukthalt och bränsle med mycket snö och is gör att ugnstemperaturen sjunker och CO- halterna ökar. Se även avsnitt 5.4 Utsläpp till luft (Panna 2) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft 27,42 mg/m 3 Kväveoxid (NO X ) 455,46 mg/m 3 Kolmonoxid (CO) 27,84 mg/m 3 1 Svavel (S),17 g/mj Kommentar 1) Utsläppen av kolmonoxid (CO) är för höga. Tidvis beroende på problem med bränsle som i panna 1. Mycket arbete har genomförts för att trimma in pannan och ombyggnation av luftkanaler har genomförts för att få ner CO-halterna. Se även (36)

14 Villkor för oljepanna 2 MW Villkor till luft (avser Nm 3 vid 3 % O 2 ) Ämne Villkor Enhet Not. Stoft 5 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 45 mg/m 3 1 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Begränsningsvärde Medelvärden inmätta för oljepannan Utsläpp till luft (Oljepanna 2 MW) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft - mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 271,76 mg/m 3 Kommentar 1) Stoft har inte kunnat mätas vid årets mättillfälle. Dispens för undantag mätning av stoft kommer att sökas från tillsynsmyndigheten. Dispensen kommer att sökas på grund av att det är svårt att planera in mätning med mätkonsult då pannan endast är i drift tillfälligt vid behov. Övriga parametrar kan egen personal mäta med handburet instrument. 13 (36)

15 4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Aktuell kunskap om senaste teknik, lagstiftning och andra förändringar inhämtas bland annat genom branschorganisationer, kurser/seminarier samt utsänd information. 4.2 Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IED-verksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 21/75/EU av den 24 november 21 om industriutsläpp.) a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. Kommentar: I 213 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 212:11 har upphävts genom NFS 213:12. Tillämplig slutsats: Inga slutsatser publicerade för verksamheten Bedömning: b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas. Kommentar: Även planerade alternativvärdesansökningar ska redovisas. Slutsats som inte bedöms uppfyllas: Planerade åtgärder: Bedömning av behov av krav på prövning eller anmälan: Planerad dispenseller alternativvärdes ansökan: c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna fortskridit. d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Sammanfattning av installerad reningsteknik Kiruna kraftvärmeverk har villkor på utsläpp till luft och vatten från förbränningsanläggningen i miljötillståndet. Även andra förordningar och föreskrifter ställer krav på utsläpp och vilka mätmetoder och mätintervall som ska användas. Reningsanläggningen för avfallsförbränning (panna 3) består av elfilter, rökgaskondensering och vattenrening. Panna 1 och 2 har separata elfilter som reningsutrustning. SNCR Hösten 28 installerades en SNCR-anläggning med ammoniak (NH 3 ) för reduktion av kväveoxider NO x i panna 3. Insprutningen av NH 3 sker direkt i pannan. Utsläppen av NOx har minskat avsevärt efter driftsättning av anläggningen. Elfilter Elfilter finns installerat för alla fastbränslepannor (panna 1, 2 och 3). Dessa fångar upp stoft och stoftbundna partiklar. 14 (36)

16 Rökgaskondensering Rökgaskondenseringen för panna 3 (se bilaga 5) består av två våtskrubbersteg: Kloridskrubber: Rening av väteklorider samt kvicksilver och andra tungmetaller. I skrubbern finns även adioxmaterial installerat för att fånga in dioxiner. Kol/lutskrubber: Aktivt kol tillsätts för reduktion av dioxin och lut (Natriumhydroxid) för reduktion av SO X. Reningsgraden i skrubberstegen är mycket hög och inom branschen motsvarar den bästa möjliga teknik. Allt vatten från skrubbrarna leds till vattenreningsanläggningen där det renas innan utsläpp till recipient. Vattenrening Rening av vatten från skrubbrar sker i flera processteg genom bl.a. flockning, fällning samt ph-justering, se Bilaga 5. Förebyggande och löpande åtgärder Reningsanläggningarnas funktion övervakas kontinuerligt med automatiska styrsystem och larm inkopplat mot börvärden. Dagliga ronderingar med checklistor görs i anläggningen och eventuella störningar noteras för direkt åtgärd. I driftdagboken noteras ändringar, störningar och övriga händelser. Dessutom genomförs produktionsmöten löpande för att fånga upp driftproblem och lägga upp driftstrategier. 4.3 Lokaliseringsprincipen 4 För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1, 3 kap. och 4 kap. För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt Länsstyrelsens beslut sid Hushållning med råvaror och energi 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Energi och råvaror används på följande sätt: Bränslen används i följande ordning 1) avfall 2) spillvärme 3) trä- och torvbränsle 4) olja 5) elpanna Bränslefördelning 213 Avfall 68 % Flis 14 % Spillvärme 5 % Rökgaskondensering 5 % Elpannor 4 % Olja 1 % 15 (36)

17 Torv 1 % Rökgaskondensering Genom att ta tillvara på energin som bildas när ånga kondenseras till vatten i utgående rökgaser ersätter vi energiproduktion som annars skulle framställts med bränslen. Kondenseringen står för ca 17 GWh (5 % av totala värmeproduktionen). Spillvärme Tillförsel av spillvärme från LKAB ersätter även den energiproduktion från övriga bränslen. 213 utgjorde spillvärmen ca 17 GWh (5 % av den totala värmeproduktionen). Allmänt om miljöarbetet: Miljöarbetet är en ständigt pågående process där vi arbetar för att återanvända och återvinna i största möjliga utsträckning. Avfallet som uppkommer inom verksamheten återvinns eller omhändertas på lämpligt sätt enligt verksamhetsrutiner. Tekniska Verken och avdelning Energi arbetar med att införa miljöledningssystemet ISO 141. Bolaget har en Miljöresursgrupp (MRG) där miljöchefen samt miljöingenjörer från respektive avdelning ingår. Syftet är att få en samordning av miljöarbetet för hela bolaget men även för att kunna stödja varandra i avdelningsspecifika miljöfrågor. Återvinning av följande fraktioner sker: papper, pappersförpackningar/well, färgat och ofärgat glas, metallförpackningar, hårdplast, metallskrot, elektronik, elkablar mm Farligt avfall såsom kemikalier, batterier, lampor etc. lämnas till Miljöavdelningen. Deponirest lämnas till Kiruna avfallsanläggning. Det avfall som produceras vid anläggningen från förbränningsprocesserna är helt beroende av vilken kvalitet inkommande avfallsbränsle har. För att högsta möjliga kvalitet skall uppnås utförs avfallskontroller med återkoppling till leverantörer. Skrot i slagg siktas alltid ut och ca 1 % av slagget från avfallet återvinns som metallskrot. Entreprenörer som arbetar inom anläggningen är ålagda att följa återvinningsinstruktionerna. 4.5 Produktvalsprincipen 6 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Verksamheten försäljer enbart fjärrvärme och elkraft. De kemikalier som används i verksamheten beskrivs i bilaga Ansvar för att avhjälpa skada 8 Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 1 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Verksamheten drivs på ett sådant sätt att risker för föroreningar minimeras. Allt avfall som uppkommer vid anläggningen återvinns, förbränns eller deponeras, inget lagras på fastigheten. Därmed är det enbart byggnader och cisterner som finns på anläggningen som behöver omhändertas när verksamheten upphör. Eventuell rivning av byggnader samt cisterner på fastigheten ska genomföras i enlighet med gällande miljöföreskrifter. 16 (36)

18 Försäkringar för 213 Från och med januari 24 är verksamheten försäkrad genom Svenska Kommun Försäkrings AB. Försäkringarna gäller i stort till värde och villkor lika som vid tidigare försäkringar. Undantaget är dock egendomsförsäkring för lastbilar samt transporter som är försäkrade hos If. Övr. försäkringsbolag utgörs av: Europeiska (tjänstereseförsäkring). För alla verksamheter inom Tekniska Verken i Kiruna AB förutom gamla avfallsdeponin gäller försäkringarna nedan: Ansvarsförsäkringar: Försäkr. Nr.( A 31 K 11:1) i SKF-AB. - Byggansvar, Markarbeten 2 MKr - Byggansvar Sak/ Personskada - Miljöansvar 5 MSEK/skada och 1 MSEK/år 5 MKr - Allmänna ansvar 5 MKr - Förmögenhetsbrott 5 MKr - Rättsskydd vid miljöbrott 2 MSEK - Rättskydd för företag. 5 Basbelopp. - Rena förmögenhetsbrott 1 MSEK. Egendomsförsäkringar: Försäkr. Nr.( E 33 K 11:1) i SKF-AB. - För egendom och maskin MKr - För avbrott(18 mån) inkl maskin 224 MKr - För EAR-egendom. 5 MKr - För oljeskada 1 MKr Transportförsäkring: Försäkr. Nr.(LP2721-9) i försäkringsbolaget if - För transporter och lyft inom Norden 2 MKr. VD och Styrelseansvarsförsäkring (VD-688) i Försäkring SKFAB - Försäkringsbelopp 1 MKr. Tjänstereseförsäkring: Försäkr Nr. ( ) I försäkringsbolaget Europeiska. De nya fordonsförsäkringarna utgörs av försäkring: -Motor Förs.Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs.Nr MP i förs bol. if -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs.Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if 17 (36)

19 5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 5.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året Plats Värmeproduktion Elproduktion Kiruna kraftvärmeverk 249 GWh 25 GWh (2 % användes för eget behov och 8 % såldes till nätägaren) 5.2 Drifttid Antal driftsdagar/driftstimmar: Typ av produktion Tidsperiod och antal driftsdygn samt timmar per driftsdag Värmeproduktion Panna 1 jan -april, juli-aug, nov-dec 132 dygn 24 tim/dygn Värmeproduktion Panna 2 jan -april, juli-aug, nov-dec 132 dygn 24 tim/dygn Värme/elproduktion Panna 3 jan juni, aug dec 298 dygn 24 tim/dygn Värmeproduktion Oljepanna 2MW jan mars, juli, novdec 6 dygn 24 tim/dygn Värmeproduktion Elpanna 1 MW jan april, juni-aug, okt-dec 123 dygn 24 tim/dygn 18 (36)

20 5.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år och ev. förändringar) Produktionsenhet Drifttimmar/år Panna Panna Panna Bränslefördelning i pannorna under Panna 1 bränslefördelning Trä; 84% Trä; 1% Trä; 94% Torv; 16% Torv; % Torv; 6% Panna 2 bränslefördelning Trä; 8% Trä; 1% Trä; 94% Torv; 2% Torv; % Torv; 6% (36)

21 Panna 3 bränslefördelning Avfall; 99% Avfall; 92% Avfall; 98% Trä; 3% Trä; % Trä; 2% Torv; 1% Torv; 5% Torv; 1% Oljepanna 2 MW: Bränslet har till 1 % bestått av eldningsolja 1 (EO-1) Oljeanläggningar i Kiruna C (spetslast): Bränslet har till 1 % varit EO-1 Planerade FU-stopp 213: P1: Sept P2: Sept P3: 27/6-19/8 2 (36)

22 5.4 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder Stopp i lamelltransportör Vid två tillfällen under 213 har slaggtransportören stannat pga. metallskrot i avfallet. Stopp i vattenledning Under mellandagarna kom anmälningar in att vatten och vattenånga ansamlats vid utloppet till Luossajoki. Den 3 december hittades ett stopp i ledningen för renat processvatten till Luossajoki från värmeverket. Detta medförde inga förhöjda utsläpp men under tiden som stoppet åtgärdades leddes vattnet om till en brunn inom värmeverkets område. Ärendet meddelades även tillsynsmyndigheten. Förhöjda metallvärden till vatten Under året har några analyser av renat processvatten visat förhöjda metallhalter. Metallerna som förekommit med förhöjda halter är kadmium, zink och bly varav kadmium och zink överskrider villkoren. Normalt är halterna låga och vattenreningen har mycket hög reningsgrad. Ingen av metallerna bildas vid förbränning utan kommer in i processen via avfallet. Det är mycket svårt att veta exakt var föroreningarna kommer ifrån då det dels tar tid innan metallerna gått igenom anläggningen och provsvaren på analyserna fås i efterhand. För att få ytterligare rening har extra patron- och jonbytarfilter satts i drift under januari 214. Resultaten av tidigare genomförd plockanalys visade bland annat en ökning av farligt avfall hos avfallslämnarna. Utifrån dessa resultat har en handlinsplan för uppströmsarbete tagits fram för att minska felaktigt sorterat avfall. Olika informationskampanjer och en uppföljning av plockanalysen är inplanerade. Dålig avfallskvalitet Under året har tidvis dålig bränslekvalitet förekommit med hög fukthalt och mycket snö och is. Detta har medfört driftstörningar och CO-spikar i panna 3. Arbetet med förbättring av bränslekvalitet pågår löpande. Störningar i tillförsel av primär- och sekundärluft panna 3 I september uppstod problem med ett spjäll för primärluft som fastnade vilket medförde störningar i förbränningen och många 1- och 3-minuters CO-spikar. I slutet av månaden upptäcktes även ett fel i en regulator för sekundärluft som bidragit till många CO-spikar under månaden. Efter vidtagna åtgärder återgick CO-halterna till normala låga nivåer. Totalt står störningarna i september för ca hälften av alla CO-spikar under året. Förhöjda CO värden P1 och P2 Problem med höga CO-halter i pannorna under året. En orsak är fuktigt bränsle eller bränsle med stor andel snö och is som medför att ugnstemperaturen sjunker och att CO-halterna ökar. Kraven på bränsleleverantören har skärpts och bränslekvaliten har blivit betydligt bättre. Intrimning av pannorna har genomförts och i april anslöts nya sekundärluftskanaler till panna 2. I december upptäcktes även ett inläckage av luft vid ett spjäll i panna 2 som påverkat förbränningen negativt. Efter åtgärder och intrimning har det skett en tydlig förbättring med minskat antal överskridanden och lägre CO-halter. Fortfarande förekommer CO-spikar i framförallt panna 2 beroende på tillfälliga driftstörningar, men även här är halterna lägre än tidigare. Fortsatt intrimning och driftoptimering bör kunna sänka halterna ytterligare. Även driftdefinitioner kommer att ses över så att miljömätningen inte räknar med start- och stopperioder. Ytterligare investeringar i pannorna påverkas av LKAB:s deformationszon och stadsomvandlingen där utredningar pågår hur man ska bygga framtida produktionsstruktur. Se bilaga 8 för en jämförelse av CO-halter i respektive panna. 21 (36)

23 5.5 Vilka undersökningar om miljöpåverkan som verksamhetens produkter som har gjorts, samt ev. åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan Verksamheten omfattar ingen produkttillverkning. Miljöpåverkan och förebyggande åtgärder från energiproduktionen redovisas i denna rapport. 5.6 Reningsanläggningar reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika delströmmar, återvinningsanläggningar ph-justeringsutrustning, driftövervakning, etc.) Reningsanläggning Rökgaskondenseringen Rökgaserna från avfallseldning. Störningar/tillgänglighet Inga större störningar under 213 Vattenreningen Reningsvatten från rökgaskondenseringen. Inga större störningar under 213 Driftövervakning sker dygnet runt från kontrollrummet med larm inställda så att de varnar om viktiga parametrar avviker. Automatisk ph-justeringsutrustning som består av den senaste tekniken. 5.7 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats Rutin för riskbedömning finns och riskanalyser utförs vid arbetsmoment där det bedöms att tas fram. En skriftlig delegation finns upprättad för avdelningens brandskyddsansvarige, tillika säkerhetssamordnare och dennes ersättare. Skriftliga delegationer finns även upprättade till berörda inom avdelningen avseende tillståndsansvarig för heta arbeten. Skriftliga delegationer i övrigt (verksamhets-, personal-, ekonomi, arbetsmiljöansvar mm) finns upprättade för samtliga chefer inom Energiavdelningen. Tekniska Verken har ett systematiskt verksamhetssystem som omfattar arbetsmiljö, miljö samt brandskydd m.m. Canea är ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem och i den kommer samtliga manualer, rutiner, policys, blanketter/mallar och planer att finnas. Det är ett digitalt administrativt system som alla anställda kan nå via en dator. Under året har dessa riskanalyser utförts: Rekommendationsrapport (brand) framtagen via AON och Riskgenomgång (brand) framtagen via WSP 22 (36)

24 5.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar som besiktning av oljecisterner etc.) Enligt AFS 25:3 utfördes följande årliga besiktningar: 13 st av el- och oljepannor 12 st av växlare och elpannor 1 st in- och utvändig besiktning av respektive panna (P1, P2, P3) 1 st driftprov av respektive panna (P1, P2, P3) 1 st besiktning av rökgas- respektive värmekondensorn 1 st besiktning av turbinhall 1 st besiktning av natrium/lut cisternen 1 st besiktning av oljecistern 5.9 Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats Energiavdelningens aktiviteter under 213 Energi avdelningen och enhet produktion har som mål att bli miljöcertifierade enligt ISO 141 under 214. Under arbetet har egenkontrollen för verksamheten setts över, förbättrats och implementerats. Ett löpande arbete med förbättringar och ökad ordning och reda pågår. Produktionsmöte hålls varje vecka där aktuella miljövärden och driftförhållanden tas upp. Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem håller på att implementeras för all personal. 23 (36)

25 5.1 En kommenterad sammanfattning av resultatet av utförda mätningar och undersökningar. (Här beskrivs bland annat hur mätinstrument och provtagare fungerat under året, genomförda kvalitetssäkringsåtgärder, besiktningar, etc., starkt avvikande resultat skall kommenteras vad avser orsak till avvikelsen) Kontinuerlig miljömätning sker med SICK-instrument (P1, P2) och OPSIS (P3) utöver det tas vattenprover från vattenreningen som skickas för analys minst 1 gång/månad till ackrediterat lab. Parametrarna som mäts i respektive panna redovisas i avsnitt 7. Kontrollmätning En gång per år görs kontroll- och jämförande mätning på mätinstrument SICK enligt NFS 24:6 och på OPSIS enligt NFS 24:6 samt SFS 213:253. Emissionsmätning Oberoende emissionsmätning på tungmetaller och dioxiner till vatten och luft genomförs två gånger per år för panna 3 enligt SFS 213:253. SICK (mätsystemet för rökgasmätningar från P1 och P2) Mäter parametrarna NO, SO 2, CO och O 2 kontinuerligt i respektive panna vid drift. Service har utförts av servicetekniker från SICK MAIHAK på plats. I stort sett har mätningarna fungerat bra under året men mindre störningar och mätbortfall har förekommit. Stoftmätare av samma leverantör finns installerat för respektive panna och har också genomgått service under året. OPSIS (mätsystemet för rökgasmätningar från P3) Mätningarna har i stort sett fungerat bra under året. Låsning av instrumenten och mätbortfall har skett vid ett tillfälle då batteribackupen inte fungerat som den ska efter ett längre strömbortfall. Mätinstrumenten har genomgått service och underhåll på plats av instrumentleverantören under året genom serviceavtal. TOC och Stoftmätning P3 Separata mätare för mätning av TOC och stoft finns installerade för Panna 3. Mätarna har fungerat väl under året. Suspmätare Mätare för kontinuerlig suspmätning på renat utgående vatten från panna 3:s vattenreningsanläggning har kontrolleras under året via serviceavtal. 24 (36)

26 6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 6.1 Råvaruförbrukning Bränsleslag Ton/m 3 /MWh Avfall ton Trä ton Torv 1 92 ton Olja 417 m 3 El (för elpannor) MWh Spillvärme MWh 6.2 Förbrukning av vatten Kommunal vatten m³ 6.3 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt (kan bifogas som bilaga, även råvaror avses) Förbrukning av kemikalier redovisas i bilaga Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga produkter Inga kemikalier har ersatts under 213. Inventering görs årligen och de kemikalier som inte används plockas bort. 25 (36)

27 6.5 Energianvändning Energi (förbrukad energi i fastigheten för uppvärmning, beslysning med mera) Energislag m 3 kwh/mwh ton Elström (fastighet + drift värmeverk) Fjärrvärme (värme fastigheten) MWh MWh Kommentarer om arbetet med en övergång till förnybar energi och energieffektivisering Bolaget arbetar löpande med att ersätta den fossila andelen bränsle i verksamheten till förnybara alternativ. Klimatet och värmebehovet i fjärrvärmenätet styr vilka bränslen som måste användas i värmeproduktionen. Vid kall väderlek måste mer spetslast i form av olje- och elpannor användas. Under 213 har mindre mängd olja använts än tidigare år då det varit ett relativt varmt år. Nedan redovisas mängden förbrukad olja och beräknad andel fossil och förnyelsebar energi samt koldioxidutsläpp enligt emissionsfaktorer från systemet för handel med utsläppsrätter EU-ETS. Från och med 213 används nya emissionsfaktorer för avfall vilket gör att jämförelse med tidigare år inte är direkt jämförbara. I figurer nedan visas jämförelse med ny och gammal beräkning för 213. Förbrukad oljemängd Koldioxidfaktor för energiproduktion (värme och el) Andel förnyelsebara bränslen: Hushålls- och verksamhetsavfalll (biogen del) Flis Rökgaskondensering (RGKA) Spillvärme El (biogen del) Andel fossila bränslen: Hushålls- och verksamhetsavfalll (fossil del) Torv Olja El (fossil del) 417 m3 18 ton CO 2 /producerad MWh 72 % 28 % Förnyelsebar energi Fossil energi 13% 87% Fördelning med nya emissionsfaktorer Fördelning med gamla emissionsfaktorer 26 (36)

28 7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara: - kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter - stadgar i förelagda kontrollprogram - kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt 7.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde. För delflöde ange namn på utsläppspunkten i aktuell rad och kolumn. Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser). Notering: Totala utsläppen bestäms genom mätningar (olika mätintervall) som sedan beräknas till årsmedelvärden och utifrån dessa beräknas totala utsläppet med hjälp av rökgasflöden. Därför står det ofta både M och C vid metod. Utsläppspunkt Utsläppsmängd till Parameter Enhet Delflöde Totalt Vatten Luft Metod Recipient Fastbränslepanna 1 (6MW) Koldioxid [CO 2 ] 1 ton X 52 C Kväveoxid [NO X ] ton X 14 M,C Svaveldioxid [SO 2 ] ton X 2 M,C Stoft ton X 3 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 6 M,C Rökgasvolym x1 3 m C 1) Avser fossil koldioxid. Koldioxid från biobränslen ingår inte i denna siffra Fastbränslepanna 2 (6MW) Koldioxid [CO 2 ] 1 ton X 456 C Kväveoxid [NO X ] ton X 11 M,C Svaveldioxid [SO 2 ] ton X 3 M,C Stoft ton X 1 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 12 M,C Rökgasvolym x1 3 m C 1) Avser fossil koldioxid. Koldioxid från biobränslen ingår inte i denna siffra 27 (36)

29 Utsläppspunkt Utsläppsmängd till Parameter Enhet Delflöde Totalt Vatten Luft Metod Recipient Avfallspanna 3 (3 MW) Utsläpp till luft Rökgasvolym x1 3 m 3 X M Koldioxid [CO 2 ] ton X C Stoft ton X,4 M,C Kadmium [Cd] kg X,3 M,C Väteklorid [HCL] kg X 62 M,C Svaveldioxid [SO X ] ton X,3 M,C Kväveoxid [NO X ] ton X 37 M,C Ammoniak (NH 3 ) ton X 2 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 3 M,C Totalt organiskt kol [TOC] kg X 278 M,C Dioxin [TCDD-ekv.] g X,64 M,C Kvicksilver [Hg] kg X 1 M,C Utsläpp till Vatten Renad vattenvolym m 3 X M Luossajoki Suspenderat material kg X 131 M,C Luossajoki Kvicksilver [Hg] g X 3 M,C Luossajoki Kadmium [Cd] g X 115 M,C Luossajoki Tallium (Tl) g X 23 M,C Luossajoki Arsenik (As) g X 152 M,C Luossajoki Bly [Pb] g X 961 M,C Luossajoki Krom [Cr] g X 61 M,C Luossajoki Koppar (Cu) g X 212 M,C Luossajoki Nickel [Ni] g X 844 M,C Luossajoki Zink [Zn] g X M,C Luossajoki Dioxin [TCDD-ekv.] g X,8 M,C Luossajoki ph X 8,4 M Luossajoki 28 (36)

30 7.2 Specificering av utsläpp till luft (Totalt P1, P2, P3, oljeanläggningar och elpannor) 7.21 Utsläpp från förbränning av bränsle (energi och processer) Typ av bränsle Ton/ m 3 /MWh Svavelhalt SO 2 kg/år Utsläppta mängder NO x kg/år CO 2 (fossil) ton/år Torv 1 92 ton,2 % TS 284 MC MC 1 45 C Trädbränsle (flis) ton,3 % TS MC MC C Avfall ton,15 % TS 317 MC MC C Olja [EO1] 417 m 3,5 vikt% 175 C 45 C 1 18 C Olja [WRD] m3 - vikt % C C C Elpannor MWh C Summa Fossil Kommentar: Svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NOx) har beräknats utifrån uppmätt mängd utsläpp samt för olja enligt leverantörsspecifikationer Koldioxid (CO 2 ) har beräknats utifrån emissionsfaktorer per bränsle enligt Systemet för handel med utsläppsrätter. M = uppmätt siffra C = beräknad siffra MC= utifrån en uppmätt mängd har fördelning beräknats 7.22 Utsläpp av stoft Mätning utförts ja resultat bifogas i bilaga: 2-4 (resp.panna) Uppgifterna grundar sig på nej beräkning mätning 1 Summering av totala utsläpp som är redovisade i avsnitt (36)

31 7.23 Övriga luftutsläpp Uppgifterna grundar sig på beräkning mätning uppskattning Ämne Enhet (kg/år, ton/år) Utsläppt mängd Metod Se kommentar under tabell Kommentar: M = uppmätt siffra C = beräknad siffra MC= utifrån en uppmätt koncentration har en total mängd beräknats 7.24 Sammanställning av utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen) Totalt från verksamheten ton/år Uppgifterna grundar sig på varav klorerade VOC ton/år beräkning mätning varav aromatiska VOC ton/år 7.25 Installerad och förbrukad mängd köldmedium bilaga ja nej (understiger krav för redovisning) Installerad mängd Förbrukad mängd Ammoniak HCFC HFC 38,7 kg 13 kg Halon Bilaga: Redovisningen enl. köldmedieförordningen (SFS 27:846 med senast införd ändring SFS 211:825) redovisas som bilaga: 8 3 (36)

32 7.3 Specificering av utsläpp till vatten, totalt P3 En tabell per provtagningsplats (Nedanstående tabeller är exempel på hur en redovisning kan se ut) Analysresultat av ink utg (behandl/ brädd etc) till arv annat recipient:luossajoki Kommentar till tabellvärdena: Tabellen redovisar månadsmedelvärden grundat på egna mätningar (1-2 gånger per månad vid drift) och konsultmätningar (två gånger per år) Provtagningsplats: Efter all rening innan utlopp till recipient Tidsstyrd provtagning Flödesstyrd provtagning Utsläpp till vatten 213 Villkor 1 Enhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vattenmängd m3/mån 2938, , ,6 379, ,4 2985,7 1214,3 2532, ,4 3599, ,459 Susp 45 mg/l 2,5 4,5 4,85 2,5 7,75 7,25 2,5 2,5 2,975 5,25 3 mg/l 2,5 4,5 4,85 2,5 7,75 7,25 2,5 2,5 2,975 5,25 Kvicksilver (Hg),1 mg/l,4,1,5,1,1,1,4,2,,1 Kadmium (Cd),1 mg/l,1,8,13,4,4,1,27,5,7,57 Tallium (Tl),5 mg/l,1,5,4,25,5,5,15,5,5,5 Arsenik (As),15 mg/l,81,61,85,57,28,42,48,27,49,14 Bly (Pb),2 mg/l,27,77,6,32,38,16,27,4,53,61 Krom (Cr),5 mg/l,6,25,11,33,8,11,45,18,21,19 Koppar (Cu),5 mg/l,7,57,14,13,14,8,54,9,13,11 Nickel (Ni),5 mg/l,93,79,143,16,125,86,13,25,33,25 Zink (Zn) 1,5 mg/l,8685,68 2,2 1,3 1,7,19 3,2,655,348 1,27 Dioxin (TCDD ekvivalenter),3 ng/l,3,23 ph 8,3 8,1 8,1 8,1 8,15 7,9 8,8 9,5 8,8 8,8 Beräknad mängd utsläpp (g) Enhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Susp g Kvicksilver (Hg) g,1,3,1,2,2,1,9,5,1,1 Kadmium (Cd) g,4 2, 3,2 1,3 1,7,3 68,4 1,7 2,4 15,3 Tallium (Tl) g,4 1,3,9 7,7 1,9 1,5 3,8 1,6 1,8 1,3 Arsenik (As) g Bly (Pb) g Krom (Cr) g Koppar (Cu) g Nickel (Ni) g Zink (Zn) g Dioxin (TCDD ekvivalenter) g,7,8 1 Villkor enligt SFS 213:253 11, högst ett stickprov per år får överskridas för respektive parameter samt för Cd och Hg enligt villkor i tillstånd , högst,1 mg/l som kvartalsmedel. 31 (36)

33 8. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL 8.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling t.ex. brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning), oljeförorenad jord som inte är klassat som farligt avfall (till kompostering) Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Bottenslagg fr. avfalls förbr. Bottenslagg fr. avfalls förbr. Bottenaska fr. torv/träförbr. Flygaska fr. torv/träförbr. Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Slutligt omhändertagande (deponering, förbränning etc.) TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin HRS Renovest Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponi TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin. Bottenslagg från avfallsförbränning totalt: ton ton transporteras till Kiruna avfallsanläggning (KAA) där det mellanlagras minst 3 månader i cell med lakvattenrening. Materialet genomgår därefter siktning för att få bort metallskrot och för att sortera fram material som kan användas vid anläggningsarbeten inom deponin. - ton transporterades till Norge för användning vid anläggningsarbeten och sluttäckning av deponi. Bottenaska från förbränning av torv/flis: 685 ton - mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin. Flygaska från förbränning av torv/flis: 6 ton - mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin. 8.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Återvinning sker gemensamt inom hela TVAB. Mängderna/avd är därför inte kända. Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Papper TVAB, avd renhållning IL Recycling Pappersfpk/well TVAB, avd renhållning IL Recycling Metallfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling Glasfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling Hårdplastfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling 32 (36)

34 8.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall (kopia av analysresultat skall bifogas) Typ av slam EWC-kod TS-halt (%) Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Slutligt omhändertagande (deponering, återvinning etc.) 8.4 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden: All bottenlagg siktas och metall återvinns. Efter det används bottenslaggen som byggnadsmaterial på Kiruna avfallsanläggning. 8.5 Farligt avfall Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden Flygaska fr. avfallsförbr * BDX Miljöteknikk Terrateam Mo i Rana Deponi Filterkaka fr. avfallsförbr * 37 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna deponi Deponering i cell för farligt avfall med lakvattenrening Spillolja Tekniska Verken Tekniska Verken Ragnsells återvinning/deponi Oljeslam blandat med flis * 7 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna kraftvärmeverk Förbränning Torvfilter från lakvattenrening *,3 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna kraftvärmeverk Förbränning 8.6 Farligt avfall, lagring vid årsskiftet Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Förvaringsplats 33 (36)

35 8.7 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets farlighet Kvalitetskontroller av avfall med fokus på farligt avfall. Kvalitetsmanual för inkommande avfall har setts över och kommer att börja användas när den är helt klar. Vid avvikelse sker återkoppling till leverantörer och straffavgift faktureras. Kampanj Jakten på det farliga avfallet riktat till skolklasser i Kiruna. De anteckningar om farligt avfall som skall upprättas enligt förordningen (1996:971) om farligt avfall skall bifogas. 9. TRANSPORTER 9.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter Interna transporter Personbilar: VW Skåp CSA 818, VW Pickup HSH 223, Renault Master AYD 38, VW Sincro LUO 814, Mazda 626 JCY, Ford Escort GKG 128, VW Caddy HML178, Citroën UUU 668, Toyota Hilux CZE 71, VW Transport OUC 238. Arbetsmaskiner och redskap: Gaffeltruck Toyota 7FDDF25 körs inom TVAB:s område. Scania CDE 99, Volvo F12 RBK 78, Upptiningsbil Scania LB 85, Slamtank lastväxlare, Vattentankar, Högtrycksspol, Lastbil STD 89, Elupptiningsaggregat DHA 81, Ånggenerator BINI, Slamtank lastbil BOU 369, Släpvagn 4P RXU 145, Kompressor, Elverk, Vibratorvält, Bromslufttork, Kombitank-Slam, Kombitank-Spolning, Släpvagn BSK 213, Läcksökningsutrustning, Filmningsutrustning, Hjullastare (för bränslehantering och snöröjning), El-gaffeltruck Toyota 7FBMF 25 och gaffeltruck Komatsu FD3-7 Externa transporter Ingående lastbilstransporter med bränsle till produktion av värme samt el enligt följande: avfall st, biobränsle 881 st, eldningsolja - 29 st Utgående lastbilstransporter med restprodukter från produktion av värme samt el enligt följande: flygaska - 67 st, slagg 968 st, filterkaka 7 st 9.2 Sammanfatta ert arbete med att utnyttja transportmedel som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt Intereg-projekt för att samordna transporter med Norge. Ett resultat av projektet är ett utökat samarbete mellan Sverige, Finland och Norge kring avfallshanteringen i Nordkalotten. Fortsatt utveckling av organisation sker bl.a. i syfte att samordna alla transporter inom bolaget via avdelning Logistik. 34 (36)

36 1. OMGIVNINGSKONTROLL har inte genomförts under året har genomförts under året för vatten luft buller mark Kommentar: Ledningen går veckoronder där de går igenom hela anläggningen och okulärt kontrollerar status på ytor utmed anläggningen. Provtagning i recipient sker enligt gemensamt kontrollprogram för Luossajoki. Bullernivåer mäts en gång per år. En sammanfattning av resultatet framgår av bilaga nr: av tidigare inlämnad rapport: (titel och datum) Verksamheten är medlem i Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund 11. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt och som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex buller, lukt) Kvartalsträffar med miljökontoret Avdelning Energi har varje kvartal ett möte med tillsynsansvariga från miljökontoret. Där redovisas drift och eventuella driftstörningar av pannor och reningsanläggningar, resultat av miljömätningar samt aktuella projekt och utredningar inom området. Omorganisation Från och med februari 213 tillhör driften av Kiruna Avfallsanläggning (KAA) avdelning Energi. Omorganisationen genomfördes för att förbättra och effektivisera bränslehanteringen och få ett ökat fokus på en bra bränslekvalitet. Miljörapporten för KAA redovisas separat även i fortsättningen. Möten inom avdelningen Löpande hålls produktions- och bränslemöten inom avdelning Energi. Där avhandlas frågor kring bränslekvalitet, bränsleleveranser, ronderingar, miljövärden, driftstörningar och körstrategier. Kontinuerliga möten med våra avfallslämnare Möten genomförs för att förbättra kvalitet och leveranser av bränsle. Utsläpp av fossil koldioxid Från och med 213 ingår även avfallet i panna 3 i handeln med utsläppsrätter vilket innebär att nya emissionsfaktorer för avfall används vid beräkning av det totala utsläppet av fossil koldioxid. Detta medför att utsläppen inte direkt är jämförbara med tidigare år. Provtagning i recipient Tekniska Verken och avdelning Energi ingår med en provtagningspunkt nedströms värmeverket i ett gemensamt kontrollprogram för recipienten Luossajoki från och med 213. Kontrollprogrammet är framtaget tillsammans med Kiruna Kommunpartner och LKAB. Resultaten redovisas i en gemensam årlig rapport från Torne- 35 (36)