Budget Flerårsplan

Transkript

1 Budget 2008 Flerårsplan Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 6 november 2007

2 2

3 Innehållsförteckning Sid Organisation och övergripande kommentarer 4-5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisation 5 Förvaltningsplan 6-15 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 7 God ekonomisk hushållning 8 Skatte- och bidragsprognos 9 Driftbudget 2008, Budgetflyttningar mellan förvaltningar 10 Driftbudgetens flerårsplan , Förändringar 10 Investeringsbudget 2008, Planerade större projekt 10 Investeringsplan Sammanställning nämndernas driftbudget 12 Sammanställning nämndernas investeringsbudget 13 Resultatbudget 14 Balansbudget 14 Finansieringsanalys 15 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen, Kommunkansli 16 Kommunstyrelsen, IT-kontor 18 Kommunstyrelsen, Informationen 20 Kommunstyrelsen, Ekonomi-/Personalkontor 21 Kommunstyrelsen, Arbetsmarknadskontor 23 Kommunstyrelsen, Referens- och beredningsgrupp Slutförvar 25 Lokala säkerhetsnämnden 26 Byggnadsnämnden 27 Fritidsnämnden 29 Kulturnämnden 33 Tekniska nämnden 38 Barn- och utbildningsnämnden 43 Socialnämnden 49 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 55 3

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Under budgetarbetet för år 2008 har hela den kommunala verksamheten varit engagerad. Arbetet har skett mot bakgrund av en stark konjunktur, vilket ger en positiv inramning till budget En stark sysselsättningstillväxt i Sverige och i Östhammars kommun, ger goda förutsättningar för en stark kommunalbudget. I skrivande stund har vår kommun mindre än 1 % öppen arbetslöshet. Många av våra företag rekryterar ny arbetskraft, både som ersättning för pensionsavgångar och som nyrekryteringar. Hittills har våra företag inte upplevt problem med att hitta rätt arbetskraft. Kommunen har här ett särskilt ansvar att följa frågan. En god kompetensförsörjning är livsviktig för våra företag och för den kommunala verksamheten. Under kommande år förväntas löneökningstakten och inflationen i vårt land bli högre än tidigare år. Den kommunala verksamheten är mycket personalintensiv, vilket gör vår ekonomi särskilt känslig för löneökningar. Detta faktum, i kombination med oförändade generella statsbidrag gör att kravet på god ekonomisk hushållning blir ännu viktigare under de kommande åren. Den av regeringen aviserade förändringen i den kommunala inkomstutjämningen, skapar också en viss osäkerhet. Östhammars kommuns årliga resultat uppgår till minst 2 % av summan av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, under hela budget- och planperioden. Detta resultatöverskott är nödvändigt för bl.a. finansiering av investeringar och kommande pensionsåtaganden. För att möjliggöra inflyttning arbetar kommunen med ett stort antal planer i hela kommunen. Dessutom projekteras ett antal områden för nybyggnation. Den kommunala organisationen präglas av ett ständigt förändrings- och moderniseringsarbete. Kraven från medborgarna förändas ständigt beroende på vilka behov som ska tillfredsställas. För att möte dessa krav kommer vi att under 2008 bland annat prioritera: En ny ledningsorganisation för BUN. Detta kommer att skapa tydlighet i skolans uppdrag genom att renodla det statliga och kommunala uppdraget vilket kommer att ytterligare utveckla det pedagogiska arbetet I kommunen pågår en demografisk förändring. Denna innebär fler äldre vilka kommer att erfordra ett större behov av vård. För att ha en god framförhållning arbetar socialnämnden för att ta fram en äldreomsorgsplan. I början av år 2008 förväntas kommunfullmäktige anta en policy för konkurrensutsättningar av verksamheten. Nämnderna får sedan ansvaret att arbeta aktivt för intreprenader, personalkooperativ och privata utförande. Kompetensförsörjning blir allt viktigare för företagen och den kommunala verksamheten. För att undvika risken för flaskhalsar inrättas en arbetsmarknadsnämnd tillsammans med näringsliv och arbetsförmedlingen. Bruksgymnasiet utvecklar fler yrkesprogram. Kommunens engagemang i Wilhelm Haglunds gymnasium förväntas inom några år resultera i mer spetskompetens. Att ta fram tydliga tjänsteåtaganden i samtliga förvaltningar. Dessa åtaganden ska tydligt redovisa vad medborgarna kan förvänta sig av service och andra tjänster. Arbetet med att skapa bra vattenmiljöer i kommunen. Under 2008 startar ett projekt tillsammans med intressenterna runt Östhammars- och Granfjärden för att förbättra vattenkvaliteten. I Olandsån och i Fyrisåns källor i Österbybruk, deltar kommunen aktivt för att minska näringsbelastningen. Kommunen har en bred och omfattande verksamhet som bidrar till en försatt hög livskvalitet för våra medborgare Jacob Spangenberg Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Organisation Kommunfullmäktige Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Kommunchef Stab Revision Räddningstjänsten Norduppland Dannemora Gruvfastigheter AB Hargs Hamn AB Stiftelsen Östhammarshem ÖNAB Kommunledningskontoret Arbetsmarknadskontoret Trafiknämnden Tekniska nämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kulturnämnden Ekonomi-/personalkontoret IT-kontoret Kommunkansliet Tekniska förvaltningen Socialförvaltningen Miljökontoret Kulturförvaltningen Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen Byggnadsnämnden Byggnadsnämndskontoret Barn- och utbildningsnämnden Barn-och utbildningsförvaltningen 5

6 Förvaltningsplan Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling och situation I budgetpropositionen presenterar regeringen en ljus bild av den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten (BNP) väntas växa med 3,4 procent 2007 och med 3,0 procent Arbetslösheten beräknas sjunka till 4 procent år Världsmarknadstillväxten fortsätter att öka i god takt, den penningpolitiska åtstramningen gör dock att tillväxttakten dämpas något. BNP-tillväxten i USA bromsar in i år till följd av den svaga bostadsmarknaden, men bedöms stärkas åter något nästa år. Tillväxten i Asien ligger kvar på en mycket hög nivå. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna har ökat osäkerheten i prognosen. Effekterna på tillväxten i världsekonomin bedöms dock i dagsläget bli begränsade. Svensk ekonomi och arbetsmarknad fortsätter, enligt regeringen, att utvecklas starkt. Det är främst den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. De senaste årens starka investeringstillväxt når sin topp i år. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt framöver. Detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Efterfrågan på arbetskraft är hög, och sysselsättningen fortsätter att stiga 2007 och Antalet sysselsatta beräknas öka med 2,3 procent i år och med 1,2 procent nästa år. Det motsvarar en ökning med sammantaget personer. Arbetskraftutbudet ökar kraftigt 2007 för att därefter öka i en måttligare takt. Den reguljära sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i befolkningen, för de i åldern år är uppe i 80 procent år Den öppna arbetslösheten minskar till 4,0 procent år 2008 för att åren därefter öka något. Löneökningstakten bedöms bli högre de kommande åren till följd av det stigande resursutnyttjandet och de avtal som slutits. Detta bidrar till att inflationstrycket tilltar. Riksbanken väntas därför höja reporäntan till som högst 4,75 procent Sammantaget innebär detta att konjunkturutvecklingen dämpas 2009 och Enligt denna framskrivning bedöms BNP öka med 2,5 procent år 2009 och 1,9 procent år Starka finanser i kommunerna bidrar till att den kommunala konsumtionen ökar. I år bedöms sektorns konsumtion öka med ca 2 procent och nästa år med 1,8 procent. Under åren 2009 och 2010 växer emellertid inkomster och konsumtion i den kommunala sektorn betydligt svagare enligt regeringens bedömning. Den kommunala konsumtionen väntas då öka med enbart ca 0,5 procent per år, vilket är det utrymme som demografin sägs kräva. Det är såväl en långsammare ökning av skatteunderlaget som oförändrade generella statsbidrag som förklarar den svagare inkomstutvecklingen i kommuner och landsting 2009 och Såväl det strukturella som det finansiella sparandet i offentlig sektor överstiger med god marginal regeringens överskottsmål under perioden Det är statens finansiella sparande som visar stora överskott. Den kommunala sektorns resultat och finansiella sparande försvagas något, men fortsätter enligt regeringens bedömning att visa överskott under perioden Skatteunderlagets utveckling Regeringen förutser en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 28,5 procent under perioden Det är ca en procentenhet mer än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserar. Den övervägande delen av skillnaden förklaras av att regeringen räknar med en snabbare lönesummetillväxt än SKL. Det är framförallt antaganden om större löneökningar, men i viss mån även fler arbetade timmar som bidrar till den snabbare lönesummetillväxten i regeringens prognos. Regeringen antar också att inflationstakten, och därmed ökningen av prisbasbeloppet, blir högre. Det medför dels att pensionsinkomster ger större bidrag till skatteunderlaget än i SKL:s bedömning, dels större grundavdrag. SKL beräknar att skatteunderlaget ökar med 5,3 % 2008, 5,0 % 2009 och 4,6 % Ekonomikontoret har använt 4,6 % även för Kommunalekonomisk utjämning Den statliga kommunalekonomiska utjämningen garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna regleringar som berör kommunerna. Den största förändringen som aviseras är att den statliga fastighetsskatten 2008 ersätts av en kommunal fastighetsavgift. Den ökade kommunala intäkten kommer att regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med lika stort belopp som intäktsökningen. Propositionen behandlas under oktober månad Riktade bidrag och större förändringar Nystartsjobb ska även omfatta den offentliga sektorn och nyfriskjobb införs. Förändringar görs i arbetslöshetsförsäkringen och en rehabiliteringskedja införs. Totalt 900 mkr i riktat statsbidrag införs för att stimulera skolor att stärka basfärdig- 6

7 heterna läsa, skriva och räkna i årskurserna 1-3. De kommuner som önskar kan ge ett vårdnadsbidrag på maximalt kronor per månad. Vårdnadsbidraget får finansieras inom kommunens budget. Befolkningsutvecklingen har befolkningen minskat. Bidragande orsaker är födelseunderskott och nettoutflyttning. Under 2007 har minskningen stannat upp främst beroende av ökad inflyttning. Befolkningen bedöms vara personer den 1 november Därefter beräknas antalet invånare till under planperioden Tabell: Befolkningsförändringar (1 november är det datum som avgör nästkommande års nivå inom skatte- och bidragssystemen) År 30 juni 1 nov Förändring 1 november året innan (050926) (prognos) (prognos) (Prognos) (Prognos) 0 Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens resultat. Händelseförändring Kostn/intäkt (mkr) Ränteförändring med 1 % +/- 1,8 Löneförändring med 1% +/- 7,3 Bruttokostnadsförändring 1% +/- 12,1 Socialbidragsförändring 10% +/- 1,1 100 kommuninnevånare +/- 4,4 Förändrad utdebitering 1 kr. +/- 36,0 10 årsarbetare +/- 4,1 I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 7,3 mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnad på ca 12,1 mkr. En skatteintäktsökning med 1 krona ger ca 36 mkr och en ökad befolkning med 100 personer ger 4,4 mkr i ökade intäkter. Tabellen visar med tydlighet att ovanstående exempel på förändringar kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt Finansiell analys (driftbudget 2008) Analysen skall ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling. Den bygger på samma finansiella analysmodell som används i övriga delar i årsredovisningen, nämligen perspektiven resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet Under 2008 beräknas Östhammars kommuns löpande driftsverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto ta i anspråk 92,7 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Avskrivningarnas andel beräknas bli 4,6 % och finansnettot beräknas ta i anspråk 0,5 %. Tillsammans beräknas de löpande nettokostnaderna ta i anspråk 97,8 % av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att kommunen har 2,2 % lägre kostnader än intäkter under året och ett positivt resultat på 20,8 mkr eller +2,2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning vilket är högre än uppsatt resultatmål om 2 %. Kommunens räntenettokostnader bedöms fortsatt vara relativt låga. Räntenettot budgeteras till 4,5 mkr vilket är 0,5 mkr högre än budget Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser som anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med eget kapital uppgår till 1 %, vilket ej når upp till det finansiella målet om att soliditeten skall öka med 2 procent. Då pensionsförpliktelserna har fått nya beräkningsgrunder p.g.a. nya ränteantaganden har ansvarsförbindelsen ökat kraftigt vilket påverkar soliditetsmåttet. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt, till skillnad från likviditetsmåtten som visar betalningsberedskap på kort sikt. Kommunens skulder beräknas öka med 45,0 mkr Ökningen sker i sin helhet för långfristiga skulder som budgeteras till 166,4 mkr. Ökningen beror på höga investeringsnivåer. Risk kontroll Kassalikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar Kommunens likviditet i form av kassalikviditet beräknas till 27 % vilket är lägre än bokslut 2006 och budget En fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs dock av en semesterlöneskuld som ej bedöms omsättas under de närmaste åren. Även den borträknad innebär kassalikviditeten att kommunens finansiella beredskap inte ännu kan anses tillfredställande. 7

8 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vidare anges att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. Budgeten för 2008 och den ekonomiska planen för uppfyller balanskravet och även det finansiella resultatmålet. Detta innebär att kommunen uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning under budget- och planperioden. I kommunallagen sägs att kommuner och landsting i budgeten ska ange finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I nämndernas verksamhetsplaner framgår under rubriken mål och riktlinjer sådana verksamhetsmål. Följande finansiella mål gäller för Östhammars kommun: Resultatmål För att konsolidera ekonomin, finansiera investeringar samt ha handlingsutrymme för framtida verksamhetsförändringar skall Östhammars kommuns årliga resultat uppgå till minst 2 % av summan av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning. Soliditetsmål Soliditeten anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansieras med eget kapital och beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto starkare finansiellt handlingsutrymme. Den praxis som utvecklats på senare tid är att soliditeten även skall inkludera pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Soliditeten, inkl. pensionsåtaganden var 6 % för Östhammars kommun Ett långsiktigt mål är att soliditeten skall öka till minst rikets medelvärde, som 2006 var 20 %. Soliditeten bör öka med minst 2 % varje år. Finansieringsmål för investeringar Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. Det har startats ett antal stora investeringsprojekt, bl.a. om- och tillbyggnad av Olandsskolan. Utöver detta planeras ett antal investeringar kopplat till energiåtgärder. För 2008 bedöms dessa investeringar kunna finansieras till minst 60 % av kommunens avskrivningar och resultat. Fr.o.m bedöms finansieringsmålet kunna sättas till 100 %. Budgetmål Varje nämnd skall bedriva verksamheten inom beslutad budget. Målet är att inget budgetöverskridande uppstår. Vid befarat budgetöverskridande om minst 1 % av nettobudgeten skall nämnden omgående anmäla detta till kommunstyrelsen. Mål för skattesats Även skattesatsen är ett finansiellt mål. Kommunen bör ta ställning till skattesatsens storlek under planperioden. Kommunens skattesats är 22,18 år 2007 och planeras vara oförändrad under planperioden (t.o.m. 2011). Överskottspolicy När självfinansiering av investeringar har uppnåtts skall hälften av resterande överskott avsättas som pensionsreserv inom eget kapital och hälften användas till amortering av kommunens låneskulder. 8

9 Skatte- och bidragsprognos Prognosen bygger på hur Sveriges Kommuner och Landsting har bedömt skatteunderlagets utveckling samt utjämningssystemens förändringar under perioden Prognosen har reviderats upp mot tidigare prognoser, främst beroende av att befolkningsutvecklingen har reviderats upp. Enligt senaste kända befolkningssiffror bedöms antalet invånare vara den 1 november Därefter beräknas en befolkning på under planperioden. Skatte- och bidragsprognos Antal invånare den 1/11 året före Fastställt Prognos Prognos Prognos Prognos Eget skatteunderlag Garanterat skatteunderlag Underlag för inkomstutjämning Kommunens skattesats 22,18 22,18 22,18 22,18 Länsvis skattekraft 19,63 19,63 19,63 19,63 MKR MKR MKR MKR Skatteinkomst före utjämning 812,8 845,3 884,2 924,8 Inkomstutjämning 131,9 132,0 134,0 140,1 Kostnadsutjämning -3,8-4,4-4,4-4,4 Regleringsbidrag -9,8-14,2-19,3-23,5 Fastighetsavgift 28,2 28,2 28,2 28,2 LSS utjämning -9,1-9,1-9,1-9,1 Slutavräkning -5,1 SKATTER, BIDRAG O UTJÄMNING 945,1 977, , ,2 9

10 Driftbudget 2008 Budgetflyttningar mellan förvaltningar. Budget för avskrivningsmedel avseende räddningstjänst flyttas från avskrivningar till räddningstjänst (0,2 mkr). Budget för pensionsadministration flyttas från finansförvaltning till personal- och ekonomikontor (0,4 mkr). Större förändringar jämfört med 2007 års budget. Kommunstyrelsens anslag för strukturmedel ökas med 5,1 mkr till totalt 5,5 mkr, varav 1,2 mkr avsätts för fortsatt drift av landsbygdsskolor samt 0,5 mkr avsätts för strukturförändringar inom socialnämndens verksamhetsområde. Anslaget för ofördelad personalförsörjning höjs med 8,3 mkr. Kommunkansliets budget sänks med 0,8 mkr. IT-kontoret tillförs 0,7 mkr bl.a. för övertagande av ansvaret för pedagogiska nätet samt ansvaret för införande av geografiskt informationssystem (GIS). Personal- och ekonomikontorets budget sänks med 0,6 mkr. Budgeten för kollektivtrafik/färdtjänst sänks med 1,1 mkr. Arbetsmarknadskontorets budget sänks med 1,1 mkr. Räddningstjänstens budget sänks med 0,7 mkr. Budgeten för fritidsnämnden sänks med 0,7 mkr Kulturnämndens budget sänks med 0,4 mkr. Barn- och utbildningsnämndens budget minskas med 5,8 mkr utifrån demografiska skäl (färre elever). Enligt tidigare ekonomisk prognos planerades en minskning med 9,3 mkr men utifrån verksamhetsmässiga skäl har bedömts att minskningen inte kan bli så stor. För 2008 har därför nämnden tillförts ytterligare 3,5 mkr utöver tidigare planerat. Socialnämnden tillförs tkr utifrån demografiska skäl (fler äldre). Enligt tidigare ekonomisk prognos planerades ett tillskott på tkr. Då lönerevisionen inom kommunals avtalsområde ej beräknas kunna finansieras inom socialnämndens budget tillförs ytterligare 5,0 mkr. Finansförvaltningen tillförs 1,0 mkr för ökade pensionskostnader Budgeten för avskrivningar ökas med 2,0 mkr. Intäkten från skatter och bidrag ökas med 49,4 mkr. Nämnderna kompenseras med 2 % uppräkning av nettobudgeten för löne- och prisökningar. Driftbudgetens flerårsplan Större förändringar jämfört med 2008 års budget. Under kommunkansliet tillförs 0,4 mkr avseende valnämnden 2009, för EU-val. Teknisk nämnden tillförs 3,0 mkr 2009 för bl.a. ökade energikostnader. Utifrån demografiska skäl (färre elever) minskas budgeten för barn- och utbildningsnämnden med 7,5 mkr 2009 samt 3,0 mkr 2010 och Utifrån demografiska skäl (fler äldre) och därmed ökade vårdbehov tillförs socialnämnden 8,0 mkr 2009, 7,0 mkr 2010 samt ytterligare 6,0 mkr För respektive år tillförs finansförvaltningen 1,0 mkr för ökade pensionskostnader. Budgeten för avskrivningar ökas med 1,5 mkr respektive år , utifrån utökade investeringsnivåer. Räntenettot ökas med 0,5 mkr 2010 och Investeringar Under förutsättning att driftbudgetens planerade resultat uppfylls bedöms investeringsnivåerna inom de skattefinansierade verksamheterna kunna uppgå till genomsnittligt ca 63 mkr per år. Något högre nivå planeras dock 2008 för att kunna genomföra bl.a. Olandsskolans om- och tillbyggnad samt ett antal investeringar kopplat till energiåtgärder. Investeringsbudget 2008 Planerade större investeringsprojekt Under kommunstyrelsen avsätts 2 mkr för oförutsedda investeringar. För att kunna fullfölja bredbandsutbyggnaden och GIS-projekt budgeteras 3,2 mkr under kommunledningskontoret. För om- och tillbyggnad av Olandsskolan budgeteras 35,7 mkr. För ventilationsåtgärder budgeteras 7,5 mkr. För exploatering av bostadsområde budgeteras 6,3 mkr. I övrigt budgeteras investeringsram för respektive nämnd. Varje nämnd prioriterar och beslutar om igångsättningstillstånd för äskade projekt inom beslutad investeringsram. Avgiftsfinansierad verksamhet 2007 Investeringar för VA- och renhållningsverksamheterna budgeteras enligt äskade belopp. Dessa investeringar finansieras inom respektive taxekollektiv. Investeringsplan Investeringarna anges i 2008 års prisläge. Därtill kommer inflationsuppräkning. För att möta investeringsbehov kopplat till Framtidsbild avsätts 3 mkr 2009, 15 mkr 2010 samt 10 mkr 2011 under kommunstyrelsens ansvar. 10

11 Planerade större investeringsprojekt Ombyggnad Olandsskolan 2009 (5,0 mkr). Ventilationsåtgärder, byte värmesystem 2009 (7,8 mkr). Exploatering bostadsområden (13,0 mkr) Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringar för VA- och renhållningsverksamheterna budgeteras enligt äskade belopp. Dessa investeringar finansieras inom respektive taxekollektiv. 11

12 Driftbudget netto Nämndernas nettobudget, tkr Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Kommunstyrelse Strukturmedel Ofördelad personalförsörjning 1,0 % Finansförvaltning m.m Kommunledningskontor varav Kommunkansli varav Ekonomi-/personalkontor varav Kollektivtrafik/färdtjänst varav It kontor varav informationskontor varav räddningstjänstverksamhet Arbetsmarknadskontoret Byggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Teknisk nämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Avskrivningar Avskr affärsverksamhet Inflationsuppräkning, 3,0 % Verksamhetens nettokostnad

13 Investeringsbudget Nämndernas nettobudget, tkr Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Kommunstyrelse Framtidsbild/oförutsett Kommunledningskontor Arbetsmarknadskontoret Fritidsnämnd Teknisk nämnd varav Olandsskolan varav ventilation varav byte värmesystem varav exploatering bostadsområden varav exploatering industriområden Tekniska kontoret, övriga investeringar varav VA-verksamhet varav Renhållning Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Inflationsuppräkning 3 % Summa nettoinvesteringar Finansieringsmål för investeringar Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. Det har startats ett antal stora investeringsprojekt, bl.a. om- och tillbyggnad av Olandsskolan. Utöver detta planeras ett antal investeringar kopplat till energiåtgärder. För 2008 bedöms dessa investeringar kunna finansieras till minst 60 % av kommunens avskrivningar och resultat. Fr.o.m bedöms finansieringsmålet kunna sättas till 100 %.. 13

14 Resultatbudget Mkr B Progn 2007 Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Verksamhetens intäkter 388,4 360,3 320,8 320,6 320,6 320,6 Verksamhetens kostnader , , , , , ,6 Avskrivningar -41,5-41,5-43,3-44,8-46,3-47,8 Verksamhetens nettokostnader -887,6-891,7-919,8-952,0-984, ,8 Skatteintäkter 765,8 759,9 812,8 845,3 884,2 924,8 Generella Statsbidrag och utjämning 135,8 135,8 132,3 132,5 129,4 131,4 Finansiella intäkter 1,0 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 Finansiella kostnader -2,9-4,3-5,0-5,0-5,5-6,0 Resultat före extraordinära poster 12,1 0,0 20,8 21,3 24,2 34,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 12,1 0,0 20,8 21,3 24,2 34,9 Balansbudget Mkr B Progn 2007 Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella/immateriella anläggningstillgångar 756,5 770,5 825,2 853,2 875,5 891,3 Finansiella anläggningstillgångar 24,6 24,3 24,6 24,6 24,6 24,6 Summa anläggningstillgångar 781,1 794,8 849,8 877,8 900,1 915,9 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringstillgångar 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 Kortfristiga fordringar 61,4 56,6 61,4 61,4 61,4 61,4 Kassa och bank 0,0 1,5 0,0 0,0 4,9 27,8 Summa omsättningstillgångar 63,1 59,8 63,1 63,1 68,0 90,9 SUMMA TILLGÅNGAR 844,2 854,6 912,9 940,9 968, ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 463,3 447,5 484,1 505,4 529,6 564,5 (varav årets resultat) 12,1 0,0 20,8 21,3 24,2 34,9 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande 27,4 33,4 30,5 33,1 36,1 39,9 förpliktelser Summa avsättningar 27,4 33,4 30,5 33,1 36,1 39,9 Skulder Långfristiga skulder 121,6 189,2 166,4 170,5 170,5 170,5 Kortfristiga skulder 231,9 184,5 231,9 231,9 231,9 231,9 Summa skulder 353,5 373,7 398,3 402,4 402,4 402,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 844,2 854,6 912,9 940,9 968, ,8 14

15 Finansieringsanalys Mkr B Progn 2007 Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 12,1 0,0 20,8 21,3 24,2 34,9 Ökning (+)/minskning (-) av avsättningar 2,8 5,4 3,1 2,6 3,0 3,8 Justering för av- och nedskrivningar 41,5 41,5 43,3 44,8 46,3 47,8 Medel från verksamheten före förändring 56,4 46,9 67,2 68,7 73,5 86,5 av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd/exploateringsfastigheter Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten 56,4 46,9 67,2 68,7 73,5 86,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar -170,7-117,5-112,0-72,8-68,6-63,4 Omfört till omsättningstillg (expl.fastgh Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -170,7-117,5-112,0-72,8-68,6-63,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Utnyttj checkkredit 39,4 61,3 44,8 4,1 0,0 0,0 Amortering av skuld Ej uttagna lån Ökning (+)/minskning (-) av övriga långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) av långfristiga skulder Medel från finansieringsverksamheten 39,4 61,3 44,8 4,1 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 74,9 10,8 0,0 0,0 0,0 4,7 Likvida medel vid periodens slut 0,0 1,5 0,0 0,0 4,9 27,8 15

16 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Kommunkansli Verksamhetsområde Kommunkansliet är sekretariat för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt bereder ärenden och verkställer beslut fattade i dessa organ. Under kommunkansliet redovisas även politisk verksamhet, partistöd, revision, överförmyndarverksamhet, kommunikationer såsom färdtjänst och kollektivtrafik samt bidrag till fristående organisationer såsom näringslivsbolaget Önab, turistverksamhet, Liljeforsstiftelsen, räddningstjänst. Kommunkansliet leder, planerar och samordnar kommunens övergripande administrativa verksamhet samt ansvarar för växel,/reception, tryckeri, vaktmästeri, cafeteria och arkiv. I kommunledningskontoret ingår kommunchef, ekonomichef, personalchef, IT-chef samt stabsfunktionerna information och miljöledning. Kontoret är administrativ enhet för kommunstyrelsens strategiska verksamheter. Omvärldsanalys Kommunen påverkas i stor grad av vilka förutsättningar staten ger i form av lagstiftning och finansiering inom vitt skilda områden. Ny och ändrad lagstiftning är ständigt pågående som inverkar på kommunens ansvar. Kommunkansliet behöver därför vara en mycket flexibel organisation med bred och god kompetens som löpande ser över planeringsförutsättningarna för att anpassa kommunalpolitik, organisation och verksamhet till givna förutsättningar. Mål och riktlinjer Kommunkansliet skall inom ramen för givna resurser alltid ge bästa möjliga service åt allmänhet, förtroendevalda, kommunalråd, politiska partier och övriga kontor inom kommunförvaltningen. Kommunkansliet kommer att fortsätta prioritera: tillskapande av nya bostäder, säkerställa att företagsklimatet är bra, att verksamheterna är effektiva och serviceinriktade. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2008 Verksamheten som utförs av Östhammars Näringslivsutveckling AB planeras övergå i förvaltningsform under Verksamheten År 2009 tillförs +350 tkr till valnämnden. Kvantitet och kvalitet Bereda ärenden så att högst 10% blir återremitterade från kommunstyrelsen och högst 5% från kommunfullmäktige. Ärendelistor till kommunfullmäktige skall vara utsända så att ledamöterna kan läsa in ärenden under två helger. Kommunfullmäktigeprotokollet skall vara justerat senast två veckor efter kommunfullmäktigesammanträdet. Ärendelistor till kommunstyrelsen och dess arbetsutskott skall vara ledamöterna tillhanda senast fredag veckan före sammanträdet. Protokollen för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott skall vara justerade senast två veckor efter sammanträdet. Tillse att lagenliga och reglementsenliga beredningsfrister kan hållas. Investeringar För att möta oförutsedda investeringsbehov avsätts 2 mkr per år. För investeringar kopplat till Framtidsbild avsätts 3 mkr 2009, 15 mkr 2010 och 10 mkr Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter (+) Kostnader (-) Personalkostader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader

17 Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhet 11 Nämnd o styrelseverksamhet Intäkter Kostnader Stöd till politiska partier Intäkter Kostnader Revision Intäkter Kostnader Övr politisk verksamhet Intäkter Kostnader Konsument o energirådg Intäkter Kostnader Näringslivsbefr åtg Intäkter Kostnader Turistverksamhet Intäkter Kostnader Räddningsstjänst Intäkter Kostnader Vård o omsorg enl SoL Intäkter Kostnader Färdtjänst Intäkter Kostnader Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Projektverksamhet Intäkter Kostnader kommunikationer Intäkter Kostnader Gemensam kommunal service Intäkter Kostnader Nettokostnader Investeringsbudget, netto (tkr) Budget Plan Plan Plan Projekt Framtidsbild Oförutsett Summa

18 Kommunstyrelsen IT-Kontoret Verksamhetsområde IT-kontoret har det övergripande ansvaret för hur kommunens IT-stöd ska byggas upp, underhållas och förnyas. Detta gäller såväl applikationer som utrustning, kommunikationslösningar samt den organisation som behövs för att klara behoven. IT-kontoret ansvarar för teknisk support och förvaltning av kommunens IT-stöd. Information och utbildning tillhandahålls verksamheterna för att upprätthålla en hög kvalitet och kompetens inom IT-området. IT-kontoret har det övergripande ansvaret för kommunen telefonilösningar och ansvarar även för infrastrukturen, i form av bredbandsutbyggnad, till kommunens invånare. Omvärldsanalys IT-utvecklingen i samhället har under de senaste åren varit snabb. I dagens samhälle är IT en del av vardagen och vår livskvalitet. Betydelsen av tillgång till IT-baserade tjänster ökar successivt. Kommande generationer användare, som använder IT-teknik i skolan och hemmet, ställer nya och starkt ökade krav på IT-tillämpningarna. IT har blivit ett viktigt medel för att skapa goda förutsättningar för människor att verka i kommunen. En väl utbyggd infrastruktur inom IT-området är en viktig förutsättning för uppbyggnad av digitala tjänster, som en integrerad del av kommunens service till kommuninvånarna. Mål och riktlinjer Den allt snabbare förändringstakten inom IT-området, gör en samordning av kommunens totala satsning inom informationsteknik nödvändig. Ett IT-kontor med ansvar och stöd för alla delar av den kommunala verksamheten är under uppbyggnad, så att optimering av resurser inom IT-området sker mellan kommunens olika verksamhetsområden. Kompletterande utbyggnad av infrastrukturen till kommunens invånare, i form av bredband, fortsätter. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2008 Som ett led i att uppnå optimering av resurserna inom IT-området, slutförs överlämningen av det pedagogiska nätet (lärare + elever) från skolan till IT-kontoret. Under året överlämnas Gimo-området. Överlämningen innebär att all hantering av datormiljön (drift, support och inköp) inom skolorna kommer att skötas av IT-kontoret. IT-pedagogerna kommer fortsättningsvis att jobba som pedagoger mot lärare/elever och lämnar alla nuvarande och framtida tekniska arbetsuppgifter. Under året kommer en GISuppbyggnad att påbörjas, genom implementering av ett nytt GISsystem samt anställning av en GISresurs. Verksamheten Under perioden fortsätter satsningen på GIS. Kvantitet och kvalitet Överlämningen av Gimo-området innebär att ca 250 datorer överförs till IT-kontoret. Investeringar För att säkerställa fortsatt utbyggnad/underhåll av infrastrukturen i enlighet med ovanstående. Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Antal datorer / arbetsplatser

19 Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter (+) Kostnader (-) Personalkostader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhet 89 Gemensam kommunal service Intäkter Kostnader Nettokostnader Investeringsbudget, netto (tkr) Budget Plan Plan Plan Projekt 5300 Bredband GIS Summa

20 Kommunstyrelsen Staben/Informationen Verksamhetsområde Intern och extern information samt övergripande marknadsföring. Omvärldsanalys Storstädernas befolkning ökar på bekostnad av de mindre kommunerna. Mål och riktlinjer Befolkningsantalet ska öka enligt Framtidsbild 2010 till invånare. Kvantitet och kvalitet Kommunens reklaminsatser ska alltid hålla en hög kvalitet Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Intäkter (+) Kostnader (-) Personalkostader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Verksamhet 23 Näringslivsbefr åtgärder Intäkter Kostnader Gem kommunal service Intäkter Kostnader Nettokostnader