Val av behandling for alkoholism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Val av behandling for alkoholism"

Transkript

1 Val av behandling for alkoholism Lars Lindstram Varje år publiceras uppskattningsvis 300 bocker och uppsatser om alkoholism och alkoholistvård. Den vetenskapliga nyproduktionen fcirdubblas vart sj unde år. Det standigt vaxande informationsflodet har medfcirt att ingen langre kan overblicka forskningsområdet i dess helhet. Detta galler inte bara om dem som arbetar praktiskt fcir att lindra alkoholproblemen i samhallet. Det galler i lika hog grad om forskarna sj alva, som i allt storre utstrackning blir hanvisade till forsknings oversikter fcir att kunna vaska fram lodiga kunskaper ur den strid a informationsfloden. Min doktorsavhandling "Val av behandling fcir alkoholism: En studie av missbrukarvårdens fcirutsattningar, organisation och resultat" (Liber Forlag, Malmo 1986) ar en oversikt av forskning om psykologiskt inriktad (psykologisk och psykosocial) behandling på alkoholområdet. Den samrnanstaller resultat hamtade från narrnare l 000 vetenskapliga artiklar och bocker, i huvuasak på engelska och svenska. Undersokningens syfte har varit att studera hur valet alf behandling for alkoholism kan underbyggas teoretiskt, vilken vårdorganisation det kraver och vilka konsekvenser det får for alkoholistvårdens resultat. Åmnet har avgransats till att galla: l) Behandling under frivilliga former. 2) Forrnell behandling, dvs. behandling utfcird av personer med sarskild utbildning och/ eller erfarenhet. 3) Behandling i konventioneli missbrukarvård, dvs. inte uppsokande åtgarder fcir storkonsumenter med tidiga beroendesymptom. 4) Behandling utan stod av en lagstiftning som kraftigt begransar alkoholens till ganglighet. Metoden att samrnanstalia forskning har varit kvalitativ och anpassad till de tre problemtypersom behandlas: teoretiska, empiriska och metodologiska. Teoretiska oversikter jamfcir och varderar olika teorier med hansyn till deras empiriska stod och logiska stringens. Empiriska oversikter fcirsoker dra generella slutsatser från undersokningar som belyser samma eller likartade frågestallningar. Metodologiska overs ikter granskar de begreppsdefinitioner och undersokningsmetoder som tilllampats inom ett forskningsområde. Matchningshypotesen Begreppet matchning definieras av Glaser och Skinner (1981) som ett medvetet och konsekvent forsok att valja ut en specifik sokande ti11 en specifik åtgardstyp for att uppnå specifik a mål (s. 302). Antagandet att man kan uppnå fcirbattrade behandlingsresultat med hjalp av en differentierad missbrukarvård, som medvetet och konsekvent parar ihop klienter och åtgarder, har kallats matchningslrypotesen (Glaser 1980). Denna "hypotes" lar anses vara ett fruktbart teoretiskt perspektiv fcir forskning och utvecklingsarbete ino m alkoholistvården om fciljande villkor ar uppfyllda: l) Det finns annu ingen klart overlagsen metod fcir vård och behandling av alkoholister. 2) Det finns inget vetenskapligt hållbart stod fcir antagandet att alkoholister ar vasentligen lika. 3) Det fcirekommer samspel mellan klienttyp, behandlingsform och resultat ino m alkoholistvården. Avhandlingen består av fem delar. Del I behandlar frågan om det finns någon overlagsen metod inom alkoholistvården. Teorier om vad som fcirenar respektive skiljer alkoholister åt analyseras i Del II. Del III utreder matchningshypotesens relevans som element dels i en strategi fcir behandlingsforskning, dels i en åtgardsmodell kallad systemstrategin. Under-

2 sokningar som fårsokt att empiriskt belagga fårekomsten av samspelseffekter klassificeras och granskas i Del IV. Del Vanlagger tre huvudsynpunkter på valet av behandling får alkoholism. Ett kapitel ger ett sammanfattande svar på frågan om matchningshypotesen ar vetenskapligt och kliniskt fruktbar. Ett annat kapitel framstaller ett antal begransade hypoteser om kur klienter och åtgarder ska paras ihop, får att man ska åstadkomma basta mojliga resultat. Ett tredje kapitel presenterar en overgripande teoribildning om varfor man kan vantas uppnå fårbattrade resultat genom att para ihop klienter och åtgarder på det satt som fåreslås. Psykologiskt inriktad behandling har utvarderats med objektiva och systematiska metoder endast under några årtionden. Den dominerande frågestallningen var lange huruvida sådan behandling ger battre resultat an ingen behandling alls. Allteftersom nya metoder borjade vaxa fram blev forskning som jamfår resultatet av olika behandlingsformer, t.ex. psykoanalytiskt orienterade kontra beteendeterapeutiska, vanligare. I dag finns tydliga tendenser att i stallet med Gordon Paul (1967) fråga: Vilken behandling, av vem, ar mest effektiv for denna individ med detta specifika problem, och under vilka villkor? (s. lil). Under senare tid stalls frågan dessutom ofta med tillagget: "... och till vilken kostnad?" Det finns aven tecken på en storre oppenhet an tidigare mellan fåretradare får olika teo retiska skolor. Forskare och behandlare har borjat inse att rivaliteten mellan olika skolbildningar kan hindra en fårdjupad fårståelse. Forhoppningen om att finna en "basta" metod har inte bara, menar man, bidragit till att likheterna mellan olika klienter betonats på bekostnad av olikheterna. Den har aven medfårt att skillnaderna mellan olika teoretiska principer och behandlingsmetoder betonats på bekostnad av likheterna (se Goldfried 1982). Min sammanstallning av behandlingsforskning på alkoholområdet ar ett bidrag till den aktuella utvecklingen mot att stalla mer specifika frågor om klienterna och att soka efter overensstammelser mellan olika terapeutiska skolar. Ar alkoholister lika? Alkoholism har tradition elit uppfattats som ett enhetligt och val avgransat fenomen. Vil ken åtgard som fåredragits har bestamts av huruvida bedomaren betraktat missbruk av alkohol som en "sjukdom" med ett regelbundet fårlopp liksom andra sjukdomar, eller huruvida han sett det som ett "symptom" på bakomliggande sociala eller psykiska problem. Den sistnamnda "symptomteorin" har sedan 1960-talet haft stort inflytande i Sverige. Prospektiva, longitudinella uppfåljningar av ett slumpmassigt urval individer ur den allmanna befolkningen tyder emellertid på att uppfattningen av alkoholism som bara ett symptom på bakomliggande problem grund ar sig på en retrospektiv illusion. Det finns stod får antagandet att pojkar med en impulsivt utlevande laggning loper något storre risk får alkoholism an andra. Men i ovrigt tycks blivande alkoholister in te skilja sig psykiskt eller socialt från resten av befolkningen. Overrepresentationen av sociala och psykiska problem upptrader fårst efter det att alkoholberoendet utvecklats. Åven den "klassiska" sjukdomsmodellen, sådan den framstalldes av Morton J ellinek i en artikel om "alkoholtillvanjningens faser" 1952, har under det senaste decenniet utsatts får en vaxande, empiriskt grund ad kritik. ForestalIningen om ett "naturligt fårlopp" tar, enligt ett flertal forskare, inte tillracklig hansyn till hur avvikande inlarning inverkar på missbrukskarriaren. Det finns belagg får att aven beroende drickande påverkas av miljofaktorer. Det den klassiska teorin kallar "kontrollfårlust" borde darfår hellre benamnas fårsamrad kontroll. Inlarningspsykologer har framhållit att de faktorer som utovar inflytande på en persons drickande ar så skiftande att varje alkoholists dryckesmonster, problem och fårandringsmojligheter mås te bedomas får sig. De inlarningspsykologiska teorier som hittills presenterats har dock en benagenhet att underskatta styrkan hos de psykobiologiska drivkrafterna bakom beroende drickande. Drogforskaren Nils Bejerot fåreslog tidigt en vetenskaplig syntes, som kritiskt,overtar beståndsdelar såval från den klassiska sjukdomsmodellen som från den inlarningspsykologiska 66

3 modellen. Nyligen har Griffith Edwards tillsammans med en expertgrupp inom WHO introducerat en bio-psyko-social beskrivning och fårklaring av alkoholmissbruk, som fårutom fysiologiska faktorer beaktar avvikande inlarning, kognitiva faktorer, sociokulturell påverkan osv. (Edwards m.fl. 1977). Genom att hansyn tas till beroendets varierande sv å righetsgrad blir det mojligt att analysera hur samspelet mellan fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer fårandras från den ena fasen till den andra i missbrukscykeln. Under ett inledande skede av beroendebildningen kan ett komplicerat samspel av genetiska, psykologisk a och sociala faktorer antas ha ett avgorande inflytande på alkoholkonsumtionens storlek och frekvens. Senare, nar alkoholkonsumtionen alltmer fårknippats med lindring eller undvikande av abstinens besvar, intrader beroendebildningen sannolikt i en ny fas. Harvid tycks de psykobiologiska processer som drickandet satt i gång få en dominerande roll får vidmakthållandet av alkoholvanorna. Det graderade beroendebegreppet och den multifaktoriella beskrivningen av beroendebildningens dynamik vilar på fårestallningen att alkoholister ar olika. I ett bio-psyko-socialt perspektiv fårefaller varken den klassiska sj ukdomsmodellen, den inlarningspsykologiska modellen eller de behandlingsmetoder som grundats på dessa teoretiska perspektiv vara giltiga får aila alkoholmissbrukare. Det framgår att skillnaden mellan derri som behandlats och dem som inte behandlats minskar oavbrutet som en funktion av uppfåljningstidens langd. Omedelbart efter behandlingen fanns det 35 % fler nyktra fall i behandlingsgrupperna an i kontrollgrupperna; vid 6 månader efter utskrivningen hade denna skillnad krymp t till omkring 20 %; vid 12 månader var den praktiskt taget O %. Andra undersokningar av hur psykologiskt inriktad behandling påverkar alkoholisters dryckesvanor har gett liknande resultat (t.ex. Emrick 1975; Vaillant 1983). Effekterna av behandling jamfårt med ingen behandling har varit av storleksordningen drygt ett tjugotal "framgångar" per hundra behandlade personer sex månader efter avsjutad behandling och inga sakerstallda behandlingseffekter efter ett år. Sammanfattningsvis kan man saga att kontrollerade undersokningar, med fårbattrade alkoholvanor som utvarderingskriterium, har påvisat endast svaga och kortvariga effekter av alkoholistvård. Frågan om behandling ar mer effektiv an ingen behandling, måste fåljaktligen besvaras nekande om man med effektivitet avser varaktig fårbattring av klienternas alkoholvanor. Bestående fårbattringar av alkoholberoende personers dryckesmonster ar huvudsakligen ett resultat av omstandigheter som psykologisk och psykosocial behandling inte råder over. Ger behandling resultat? Frågan om alkoholistvårdens resultat bryter jag ned i tre frågestallningar: l) År behandling mer effektiv an ingen behandling? 2) År vissa typer av behandling mer effektiva an andra? 3) Lyckas vissa typer av klienter battre i vissa typer av behandling? Den fårsta av dessa frågestallningar kan besvaras med både ja och nej. Svaret beror på vilken bet ydelse man lagger in i begreppet "effektivitet". Figur l sammanfattar resultatet av 20 jamfårelser, enligt reglerna får klassiska experiment, mellan alkoholvanor i en behandlingsgrupp och alkoholvanor i en kontrollgrupp som Tatt ingen eller minimal behandling. Figur 1. Effekter av psykologisk t orienterad behandling for alkoholister relaterade till uppfoljningstidens langd (Glas s m.fl. 1981) IO O -IO I -20~O~L-L-L-L-~~6~~~~~~12 Uppfåljnings!id i månader 67

4 "Spontanlakning" i långsiktig mening inom en given grupp alkoholister uppgår troligen inte till mer an några få procent per år (t.ex. Smart 1975; Vaillant 1983). Undersokningar av alkoholister som blivit helnykterister visar att den framsta orsaken till varaktig "bot" tycks vara nya sociala relationer som gor att missbrukaren riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka. En del alkoholister finner en ny livspartner som vagrar acceptera deras tidigare alkoholvanor, andra by ter till en "torrare" arbetsmiljo och andra åter skaffar sig en ny grupptillhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, till exempel medlemskap i lankrorelsen eller i någon religios vackelserorelse. Sankt alkoholtolerans och en allvarlig forsamring av den kroppsliga halsan, som gor fortsatt drickande livshotancle, ar andra anledning ar till att en del alkoholister - med eller vanligen utan behandling - varaktigt overgår till en nykter livsforing. Ska man av ovanstående resultat dra slutsatsen att psykologiskt orienter ad alkoholistvård saknar varde? Nej, sjalvfallet inte. Svaga och kortsiktiga forbattringar ar avgjort att foredra framfor inga forbattringar alls. Åven om psykologisk och psykosocial behandling inte "botar" alkoholism bidrar den till att gora livet dragligare for många alkoholister och deras anhoriga i vårt samhalle. I denna mening ar den behandling som erbjuds mer effektiv an ingen behandling alls. Finns det en overliigsen metod? Frågan om vissa typer av behandling ar mer effektiva an andra for alla alkoholister, har gett upphov till ett hundrataljamforande studier av två eller flera behandlingsprogram (se t.ex. oversikt av Emrick 1975). Eckart Kiihlhorns doktorsavhandling 1974, som jamforde klienters alkoholvanor efter avslutad behandling i terapeutiska samhallen respektive i traditionella alkoholistanstalter, ar det mest bekanta svenska exemplet. Resultatet att den "traditionella" vården ledde till ungefår samma re ha biliteringseffekter som den mer behandlingsorienterade vården, vackte på sin tid ett visst uppseende. Men i sjalva verket bekraftade undersokningen bara vad alla andra metodologiskt ambitiosa jamforelser mellan behand- lingsprogram kommit fram till, namligen att en forandring av behandlingens inriktning, var aktighet eller intensitet knappast har någon inverkan alls på klienternas alkoholvanor efter avslutad behandling. J ag har egentligen bara funnit ett vetenskapligt overtygande und antag från regeln att skiida typer av behandling ger likvardiga effekter på alkoholvanorna i en heterogen klientgrupp. Det ror sig om en studie utford av David Foy och hans forskargrupp (1984) vid en alkoholklinik for krigsveteraner i Jackson, Mississippi. Foy har under en foljd av år redogjort for forsok med social fårdighetstraning och ovning i s.k. kontrollerat drickande. Sådan ovning går bland annat ut på att lara alkoholister att avstå från rusupplevelsen genom att dricka svagare drycker, dricka långsammare och dricka mindre. Målet ar att de sjalva ska kunna kontrollera var, nar och hur de dricker. Hosten 1984 rapporterade Foy och hans medarbetare om en jamforelse mellan effekterna av två brett upplagda behandlingsprogram, som skilde sig åt enbart i fråga om målet for behandlingen. Det ena programmet ovade klienterna i "kontrollerat drickande", medan det andra rekommenderade helnykterhet. Klienterna, som alla uppvisade tecken på "fysiskt beroende", fordelades slumpmassigt over programmen. Forskargruppen konstaterade att klienterna som tranats i "kontrollerat drickande" verkligen lart sig de fårdigheter som ans ågs nodvandiga. Men resultatet efter utskrivningen från programmet javade den "forsiktiga optimism" som behandlingspersonalen hyst. En uppfoljning efter 6 månader visade namligen att de klienter som ovats i kontrollerat drickande återfoll i signifikant stiirre utstrackning an andra klienter. Vid en uppfoljning 12 månader efter avslutad behandling kunde man daremot in te langre finn a någon statistiskt sakerstalld skillnad mellan de båda klientgruppernas resultat. Detta tyder på att aven negativa effekter av behandling ar kortvarigal Au jag andå redogjort så ingående for Foys studie beror på au den illustrerar en tendens som jag återfunnit i flera undersokningar. Det tycks, kort sagt, vara viktigt att behandl are ino m alkoho1istvården med fasthet och konsekvens, men utan forebråelser, forkroppsligar 68

5 nykterhetskravet. Det finns bland annat ett par kontrollerade undersokningar från senare år (Stinson m.fl. 1979; Welte m.fl. 1979), som kan tolkas som ett stod får antagandet att svårt beroende klienter minskar sin alkoholkonsumtion mer effektivt med sjalvhjajpprogram inspirerade av Anonyma Alkoholisters spritnegativa filosofi an med program av traditionellt psykiatriskt slag. Sammanfattningsvis kan frågan om vissa typer av behandling genomgående ar mer effektiva an andra besvaras med ett n0. Men en utvardering av ovning i kontrollerat drickande och erfarenheter av traditionell psykiatrisk behandling - framst av s. k. insiktsterapi - vittnar om att det kan finnas behandlingsmetoder som ar samre an andra metoder får den konventioneua alkoholistvårdens i de flesta fall "fysiskt beroende" klienter. Vilket program passar vem? Antagandet att vissa typer av alkoholister lyckas battre i vissa typer av behandling ar långt ifrån nytt (se t.ex. Bowman & Jellinek 1941). Men hittills har det inom alkoholistvården genomfårts endast ett dussintal retrospektiva undersokningar av samspel mellan klienttyp, behandlingsform och resultat och en enda prospektiv undersokning av matchning av klienter och åtgarder. De retrospektiva undersokningarna av samspel klassificerar jag efter vilka typer av klientfaktorer man studerat: personlighetsegenskaper, sociala och psykiska resurser, kognitiva faktorer och alkoholberoendets svårighetsgrad. Forskningsmetodik och begreppsdefinitioner granskas ingående. Resultaten jamfårs med ron från studier av samspel inom psykiatrin, pedagogiken och kriminologin. Den prospektiva undersokningen av matchning har utfårts av psykologen Thomas MeLel Ian och hans medarbetare vid Pennsylvaniauniversitetet och ett par sjukhus får krigsveteraner i Philadelphia. Alkoholister som skrevs in vid något av de sistnamnda sjukhusen hanvisades till ettdera av fåljande behandlingsprogram: l) Alkoholkliniken. - Ett lost strukturerat program får alkoholister. 2) Forskningskliniken. - En kvarleva av ett fårsoksprogram avsett att studera och behandia alkoholism i en miljo med periodvis tillgång till alkohol i begransad mangd. 3) Den kombinerade kliniken. - Ett fast strukturerat program får både alkoholister och narkomaner. 4) Gppenvårdskliniken. Valet av program avgjordes i undersokningens fårsta etapp (McLellan m.fl. 1983a) av personliga onskemå1, intagningspersonalens kliniska bedomning, administrativa hansyn (t.ex. belaggningstal) och slumpen. Behandlingsresultat med olika program jamfårdes 6 månader efter inskrivningstillfållet. Forskargruppen kontrollerade får skillnader vid behandlingens bor j an i fråga om kroppslig halsa, arbetssituation, alkoholmissbruk, drogmissbruk, kriminalitet, familjesituation och psykisk halsa. Men de fann ingenting som tydde på att vissa program var mer effektiva an andra eller att vissa typer av klienter lyckades battre i vissa typer av program. Daremot fann de ett hogst signifikant samband mellan klienternas allrnanna psykiska halsotillstånd vid inskrivningstillfållet och behandlings resultat. Eftersom den psykiska hals an hade så stor bet ydelse får behandlingsutfallet beslot forskarna dela in undersokningsgruppen i en låggrupp, en mellangrupp och en hoggrupp med avseende på den psykiska problemnivån. Vid en fårnyad granskning av utvarderingen fann McLellan och hans medarbetare (1983a), att alkoholister med inga eller latta psykiska problem lyckades bra, med an alkoholister med svåra psykiska problem lyckades dåligt oavsett vilken typ av behandling de gått igenom. I gruppen med medelsvåra psykiska problem (klienter med klart definierade symptom på depression, ångest eller fårvirring, men utan någon tydlig fårhistoria med återkommande symptom) kunde man daremot urskilja statistiskt sakerstallda effekter av ett samspel mellan klientegenskaper och behandlingstyp. Forskargruppen fann får det fårsta att alkoholister i den psykiatriska mellangruppen som var till exempel arbetslosa eller ensamstående uppvisade samre resultat i oppenvårdsprogrammet an i andra program. For det andra visade det sig att två av programrnen i sluten vård, alkohol klinik en och forskningskliniken, 69

6 åstadkom samre resultat an andra program med de alkoholister i den psykiatriska mellangruppen som var kriminelit belastade. McLellan (personlig kommunikation 1984) gissar att dessa socialt missanpassade klienter in te klarade av den ganska kravlosa miljon på de båda klinikerna. For att medvetet och konsekvent kunna para ihop klienter och åtgarder konstruerade McLellan och hans medarbetare i nasta undersokningsetapp (McLellan m.fl. 1983b) en hierarkisk beslutsmodell. Denna grundade sig på de samspelseffekter som man observerat i den fåregående undersokningen. Forst delades således klienterna in i en låggrupp, en mellangrupp och en hoggrupp med avseende på den psykiska problemnivån vid inskrivningstillfållet. Sedan varderades deras problemsituation i ovrigt. Slutligen hanvisades var och en till ett sarskilt utvalt program. Av olika skal blev knappt två tredjedelar av klienterna "matchade" till låmpliga behandlingsprogram på det satt som beslutsmodellen fåreskrev. De vanligaste anledningarna var att det inte fanns någon ledig plats och att klienten in te ville påborja det fåreslagna programmet. Klienter som behandlades i ett program av annan typ an den som fårutsades var a lampligast får dem betecknades som "felmatchade". Forskargruppenjamfårde resultat sex månader efter inskrivningstillfållet får alkoholister utan svåra psykiska storningar. Man fann att matchade klienter uppnådde signifikant battre resultat an felmatchade klienter i fråga om kroppslig halsa, arbetssituation, drogmissbruk, kriminalitet och familjesituation. Matchade klienter tenderade också att må något battre psykiskt efter avslutad behandling. Alkoholvanorna daremot fårbattrades mer i den felmatchade gruppen, men skillnaden var in te statistiskt sakerstalld. McLellan och hans medarbetare (1983b) framhåller sammanfattningsvis att det genomsnittliga resultatet "over alia utvarderingskriterier" var cirka 20 % battre får matchade an får felmatchade klienter. Resultatet kan enligt forskargruppen knappast bero på att felmatchade klienter påborjat sin behandling med mer negativa fårvantningar an matchade klienter. Flertalet av de klienter som blivit felmatchade hade namligen sj alva valt ut sitt behandlingsprogram. Eftersom sambandet mellan alkoholmissbruk och svårigheter på andra områden tenderar att oka som en funktion av tiden (Pettinati m.fl. 1982; Fink m.fl. 1984) kommer fårmodligen de beskrivna vins terna av matchningen att gradvis urholkas. Med detta i minnet framstår resultaten som mindre uppmuntrande. Å andra sidan måste forskare, administratorer och behandlare inom alkoholistvården lara sig att inte ringakta tillfålliga och begransade effekter - sarskilt om de kan åstadkommas med ofårandrade vårdresurser oth utan att man behover utse kontrollgrupper som rar låtsasbehandling eller ingen behandling alls. Betydelsen av matchning Villkoren att alkoholister inte utgor någon enhetlig grupp, att det inte finns någon overlagsen metod och att det fårekommer samspelseffekter inom alkoholistvården ser ut att vara uppfyllda. J ag drar darfår slutsatsen att matchningshypotesen rar anses var a ett fruktbart teoretiskt perspektiv får forskning och utvecklingsarbete inom alkoholistvården. Samspelet mellan klientegenskaper, behandlingsformer och resultat ar emellertid multifaktorieilt Ufr McLellans undersokning). Man bor darfår inte vanta sig något uppseendevackande genombrott inom alkoholistvården som en fåljd av matchning. Effektivitetsskal ar emellertid inte det end a eller kanske ens det tyngsta argumentet får en medveten och konsekvent samordning av klienter och åtgarder. Minst lika viktig ar misstanken att vissa slag av behandling kan gora vissa typer av klienter samre an vad de skulle ha blivit med ingen eller obetydlig behandling. Som exempel på behandling dar en sådan misstanke ar befogadkan namnas konfrontativ gruppterapi får alkoholister med negativ sjalvbild (Annis & Chan 1983) respektive djuppsykologisk terapi får "fysiskt beroende" missbrukare (V aillan t 1981). Utsikten att observera kliniskt relevant a samspelseffekter fårefaller vara storst under fåljande metodologiska betingelser: l) En stor undersokningsgrupp. 2) En kontrollerad studie med alia relevanta klienttyper slumpmassigt fårdelade på olika 70

7 program. 3) Tillfcirlitliga och giltiga instrument fcir matning av prognosfaktorer och behandlingsresultat. 4) Klart åtskilda och val avgransade behandlingsvillkor. 5) Ett flerdimensionellt utvarderingsinstrument. 6) Registrering av såval psykologiska som demografiska prognosfaktorer. 7) En analys av multifaktoriella samspel med statistiska kontroller fcir sarskilt framtradande prognosfaktorer. Forskningen om samspel tyder på att matchning kan komma att la sarskild bet ydelse i fcilj and e kliniska valsi tua tioner: (a) kontrollerat drickande kontra helnykterhet, (b) oppen kontra sluten vård, (c) graden av struktur och viigledning, samt (d) behandlingens innehåll. J agrekommenderar att kontrollerat drickande som mål, liksom slutna vårdformer samt behandling med los struktur och ett abstrakt innehåll anvands med stor urskillning och endast efter en noggrann bedomning av klienternas alkoholberoende, sociala stabilitet, kognitiva stil m.m. Vidare fcireslår jag ett val av metoder som stammer overens med och understodjer klienternas "naturliga" stravanden att komma till ratta med sina problem. Ianslutning hartill avgransas viktiga prognosfaktorer och behandlings dimensioner samt fruktbara ansatser fcir fortsatt forskning om vilken behandling som passar vem. Den sociala systemstrategin ar en gangse ben amning på matchningshypotesens tillampning inom en vårdorganisation bestående av flera program. Systemstrategin bygger på fcirestallningen att organisationens samlade resurser utnyttjas bast, om enskilda behandlingsprogram klart avgransar den grupp alkoholister man anser sig kunna hjalpa, de mål som ar rimliga fcir denna grupp och de metoder som ar lampligast fcir att man ska uppnå dessa mål (Pattison 1974). Jag granskar ingående motiven fcir och upplaggningen av tre sådana vårdmodeller: Pattisons behandlingsprofiler, Core-Shell-systemet och McLellans modell ("Pennsylvania-modellen"). Missbrukarvårdens metodik Eftersom matchningsproblematiken ar av multifaktoriell natur framstår goda teorier som en central fcirutsattning fcir framgångsrika resultat. Vid en genomgång av litteraturen om samspelseffekter kommer man dock ibland att tanka på historien om mannen som tappat sina nycklar i en mork grand men letade efter dem under gatlyktan - eftersom belysningen var battre dart Forskarna har inte sallan undersokt klientfaktorer och behandlingsvariabler som registrerats fcir-helt andra andamål an att studera samspel. Dessa konventionella faktorer har i stor utstrackning visat sig var a irrelevanta. Demografiska faktorer av typ kon, ålder och socialgrupp samt klinisk a faktorer som alkoholkonsumtionens storlek och beroendets varaktighet fcirefaller vara av endast indirekt eller fcirsumbar bet ydelse fcir valet av behandling. Ett intressant fcirhållande, som ingen hittills uppmarksamrnat, ar att samtliga statistiskt sakerstallda samspelseffekter på alkoholområdet innefattar psykologiska klientfaktorer (inklusive alkoholberoendets svårighetsgrad), ibland i kombination med demografiska variabler. Det sistnamnda resultatet kan verka fcirvånande fcir personer som vantar sig finna ett direkt samband mellan faktorer som medverkar till uppkomsten av ett problem och faktorer som påverkar vilken behandling av problemet som ar lampligast. J ag vederlagger ju hypoteser som sager att alkoholberoende ar ett symptom på bakomliggande psykiska problem. Men om de psykologiska symptomteorierna ar vetenskapligt ohållbara, hur kan man då fcirklara att psykologiska faktorer fcirefaller vara så viktiga fcir valet av "ratt" behandling? Den tolkning jag utvecklar går ut på att psykologiskt inriktad behandling verkar på ett satt, som i stor utstrackning ar oberoende av vilket specifikt problem som behandlas eller av vilken specifik behandlingsmetod som tillampas. Psykologisk och psykosocial behandling kan vasentligen kannetecknas som procedurer att med psykologiska med el mobilisera den hjiilpsokandes egna liikande krafter (Frank 1973). I gynnsamma falllyckas behandlingen påskynda och underlatta lakande processer som iannat fall skulle ha utvecklats långsammare. Mojlig- 7l

8 heterna att aktiver a en alkoholists egen vilja och formåga forefaller vara mer beroende av individens mottaglighet fijr psykologisk påverkan an av de variationer i fråga om missbrukets omfattning och varaktighet eller social bakgrund som brukar forekomma inom alkoholistvården. En behandlingsprocess kan forstås utifrån: l) Behandlingens mål, t.ex. kontrollerat drickande eller helnykterhet. 2) Behandlingsmetoden, dvs. den aktivitet som behandlare och klient tillsammans agnar sig åt. 3) Den terapeutiska relationen. Denna kan exempelvis vara fast eller lost strukturerad, aktivt vagledande eller icke-dirigerande. 4) Vårdformen, t.ex. oppen eller slut en vård. Ianslutning hartill kan de inslag i missbrukarvårdens allmanna metodik som empiriska studier belagt vara effektiva, formuleras i foljande grundlaggande behandlingsprinciper: l). Att genom en konsekvent inriktning mot helnykterhet som behandlingens mål erbjuda klienten "overjagsstod". - Se under rubriken "Finns det en overlagsen metod?" ovan! 2) Att genom lamplig behandlingsmetod undvika att klienten upplever motgångar som kan skapa resignation och skada sjalvfortroendet. - Inom behandlingsforskningen på alkoholområdet antyder i synnerhet Wallersteins (1957) samt Annis' och Chans (1983) studier att upplevelsen av framgång och mobiliseringen av outnyttjade resurser forsvåras om klienten anser att den terapeutiska aktiviteten saknar relevans eller ar alltfor påfrestande. Forskningen om samspel visar också på att vissa typer av klienter finner mening i och har forutsattningar att tillgodogora sig vissa slag av behandlingsinnehåll. 3) Att undanroja de hinder for kommunikation mellan behandlare och klient som kan forsvåra skapandet av en terapeutisk relation. - Det finns ingen tillfredsstallande definition på en "god" mellanmansklig relation. Forskningen om samspel antyder dock att en sådan relation kan bild as endast om behandlaren formår eliminera begreppsligt-logiska hinder for en meningsfull kommunikation. Bland annat visar Karp m.fl. (1970), McLachlan (1972, 1974) samt Erwin och Hunter (1984) att alkoholister med begransade forutsattningar for abstrakt-verbal kommunikation foredrar och når bast resultat med en fast strukturerad, konkret och aktivt vagledande behandling. 4) Att genom lamplig vårdjorm skapa betingelser for att en terapeutisk proces s over huvud taget kommer till stånd. - Forskningen om samspel tyder på att en god relation och terapeutiska processer i allmanhet kan utvecklas lika val i oppen som i sluten vård. Det forefaller dock finnas en liten grupp alkoholister som på grund av social rotloshet, eller psykiska problem i kombination med socialt instabila levnadsvillkor, lyckas battre med sluten vård, dvs. med en tids vistelse i en miljo som ger ett visst mått av skydd och struktur (Kissin m.fl. 1970; Welte m.fl. 1981; McLellan m.fl. 1983a, 1983c). Behandling och prevention Som framgått avser forskningsoversikten behandling under frivilliga former, yrkesmassigt bedriven behandling, behandling i konventionell alkoholistvård och behandling utan stod av kraftig a alkoholrestriktioner. De slutsatser jag dragit sager således ingenting om vad man kan åstadkomma for alkoholister med behandlingsskyldighet (Antabus under kontroll och andra konstruktiva tvångsåtgarder), med lekmannaengagemang (lankverksamhet, religios gemenskap osv.), med uppsokande insatser (t.ex. genom primarvård och foretagshalsovård) eller genom restriktiv alkohollagstiftning (innefattande prisregleringar och inkopsbegransningar). Att de sistnamnda angreppssatten rymmer betydande mojligheter till hjalp utover dem jag skisserat ovan illustreras i avhandlingens avslutande analys av prim art, sekundart och tertiart forebyggande åtgarder i ett folkhalsoperspektiv. Alkoholistvård kan inte ersatta tidigt forebyggande åtgarder. Ett mångsidigt och konsekvent preventionssystem skulle daremot underlatta for alkoholistvården att fullgora sin humanitara uppgift. Litteratur Annis, H. M. & Chan, D.: The differential tre atment model. Empirical evidence from a personality typology of adult offenders. Criminal Justice and Behavior 10 (1983):

9 Bowman, K. M. & Jellinek, M. E.: Alcohol addiction and its treatment. Quarterly Journal of Studies on Alcoho12 (1941): Edwards, G. & Cross, M. M. & Keller, M. & Moser, J. & Room, R.: Alcohol-Related Disabilities. World Health Organization, Offset Publication No. 32, Geneva 1977 Emrick, C. D.: A review of psychologically orient ed treatment of alcoholism, 2. The relative effectiveness of different treatment approaches and the effectiveness of treatment versus no treatment. Journal of Studies on Alcohol 36 (1975): Erwin, J. E. & Hunter, J. J.: Prediction of attrition in alcoholic aftercare by scor~s on the Embedded Figures Test and two Piagetian tasks. Journal of Consulting and Clinical Psychology 52 (1984): Fink, E. B. & Longabaugh, R. & McCrady, B. S. & Stout, R. L. & Beattie, M. & Ruggieri-Authelet, A. & McNeil, D.: Effectiveness of alcoholism treatment in partial versus inpatient settings. Twentyfour month outcomes. Providence, Rhode Island 1984 (Opub1icerat manuskript) Foy, D. W. & Nunn, L. B. & Rychtarik, R. G.: Broad-spectrum behavioral treatment for chronic alcoholics. Effects of training controlled drinking skills. Journal of Consulting and Clinical Psychology 52 (1984): Frank, J. D.: Persuasion and Healing. A Comparative Study of Psychotherapy. 2:a uppl. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1973 Glaser, F. B.: Anybody got a match? Treatment research and the matching hypothesis. In: Edwards, G. & Grant, M. (eds.): Alcoholism Treatment in Transition. Croom Helm, London 1980 Glaser, F. B. & Skinner, H. A.: Matching in the real world. A practical approach. In: Gottheil, E. &McLellan, A. T. & Druley, K. A. (eds.): Matching Patient Needs and Treatment Methods in Alcoholism and Drug Abuse. Charles C. Thomas, Springfield, Illinois 1981 Glass, G. V. & McGaw, B. & Smith, M. L.: Meta-Analysis in Social Research. Sage, Beverly Hills, California 1981 Goldfried, M. R. (ed.): Converging Themes in Psychotherapy. Trends in Psychodynamic, Humanistic, and Behaviora1 Practice. Springer, New York 1982 Jellinek, E. M.: Phases of alcohol addiction. Quarterly Journal of Studies on Alcohol 13 (1952): Karp, S. A. & Kissin, B. & Hustmyer, F. E.: Field dependence as a predictor of alcoholic therapy dropouts. The Journal of Nervous and Mental Disease 150 (1970): Kissin, B. & Platz, A. & Su, W. H.: Social and psychological factors in the treatment of chronic alcoholism. Journal of Psychiatric Research 8 (1970): Kiihlhorn, E.: Effekter av behandling. Alkoholistbehandling i terapeutiska samhiillen och traditionella anstalter. Sober, Stockholm 1974 McLachlan,J. F. C.: Benefit from group therapy as a function of patient-therapist match on conceptual level. Psychotherapy: Theory, Research and Practice 9 (1972): McLachlan, J. F. C.: Therapy strategies, personality orientation and recovery from alcoholism. Canadian Psychiatric Association Journal 19: McLellan, A. T. & Luborsky, L. & Woody, G. E. & O'Brien, C. P. & Druley, K. A.: Predicting response to alcohol and drug abuse treatments. The ro1e of psychiatric severity. Archives of General Psychiatry 40: McLellan, A. T., Woody, G. E., Luborsky, L., O'Brien, C. P. & Druley, K. A.: Increased effectiveness of substance abuse treatment. A prospective study of patient-treatment "matching". The J ourna1 of Nervous and Mental Disease 171 (1983b): Pattison, E. M.: Rehabilitation of the chronic alcoholic. In: Kissin, B. & Begleiter, H. (eds.): The Biology of Alcoho1ism, Vol. 3: Clinical pathology. Plenum Press, New York 1974 Paul, G. L.: Strategy of outcome research in psychotherapy. Journal of Consulting Psychology 31 (1967) : Pettinati, H. M. & Sugarman, A. A. & DiDonato, N. & Maurer, H. S.: The natural history of alcoholism over four years af ter treatment. Journal ofstudies on Alcoho143 (1982): Smart, R. G.: Spontaneous recovery in alcoholics. A review and analysis of the available research. Drug and Alcohol Dependence l (1975): Stinson, D. J. & Smith, W. G. & Amidjaya, L & Kaplan, J. M.: Systems of care and treatment outcomes for alcoho1ic patients. Archives of General Psychiatry 36 (1979): Vaillant, G. E.: Dangers ofpsychotherapy in the treatment of alcoholism. In: Bean, M. H. & Zinberg, N. E. (eds.): Dynamic Approaches to The Understanding and Treatment of Alcoholism. Free Press/Macmillan, New York 1981 Vaillant, G. E.: The Natural History of Alcoholism. Causes, Patterns, and Paths to Recovery. Haryard University Press, Cambridge, Massachusetts 1983 Wallerstein, R. S.: Hospital Treatment of Alcoholics. A Comparative Experimental Study. 73

10 Basic Books, New York 1957 Welte, j. W. & Hynes, G. & Sokolow, L. & Lyons,j. P.: Outcome Study of Alcoholism Rehabilit~iton Units: An Outcome Study of New York state Operated Alcoholism Rehabilitation Units. Research Institute on Alcoholism, New York State Division of Alcoholism and Alcohol Abuse, Albany, N.Y Welte,J. VIf. & Hynes, G. & Sokolow, L. & Lyons, j. P.: Effect oflength ofstay in inpatient alcoholism treatment on outcome. Journal of Studies on Alcoho142 (1981): English Summary Lars Lindstrjjm: Val av behandling for alkoholism (Seleetion of treatment for alcoholism) The article summarizes Lars Lindstrom's "Val av behandling for alkoholism" (Liber Forlag, Malmo 1986), which is a study ofhow the selection of treatment for alcoholism can be theoretically supported, what administrative arrangements it calls for and what consequences it has for the outcome of treatment. This theoretical, empirical and methodological review of the literature on psychologically oriented treatment of alcoholism is based on findings from nearly l 000 scientific articles and books. The question as to whether treatment for alcoholism is effective is subdivided into the following more specific questions: 1. Is treatment more effective than no treatment? 2. Are some types of treatment more effective than others? 3. Do certain types of clients do better in certain types of treatment? The first of these questions must be answered in the negative if "effective" means permanent improvement in drinking behaviour. Controlled studies have demonstrated only weak and shortterm effects of alcoholism treatment. The questlon as to whether some types of treatment are consistently more effective than others has to be answered in the negative. Comparative studi-es of treatment programmes applied to a heterogeneous group of alcoholics have shown that a change in theoretical orientation, length or intensity of treatment has hardly any effect at all on drinking habits af ter discharge of the alcoholics. The empirical literature on client-treatment interactions suggests that matching types of clients and types of treatment will be of special benefit in the following clinical choice situations: (a) controlled drinking versus abstinence, (b) out-patient versus in-patient treatment, (c) degree ofstructure and concrete instruction, and (d) content of treatment. The findings indicate that a controlled-drinking goal, an in-patient setting for treatment, and nondirective treatment methods should be used selectively, with the treatment assignment always based on careful assessment of a candidate's degree of alcohol dependence, social stability, cognitive style, etc. Furthermore, methods should be selected which correspond to and support the "natural" strategies of individual clients to cope with their problems. In the final analysis, the clinical strategies with a clear empirical foundation in treatment for alcoholism are formulated into principles of change common to all successful treatment interventions. The dissertation is written in Swedish with a summary in English. Alkoholpolitik - Tidskrift for nordisk alkoholforskning Vol. 3:65-74,

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? JONAS RAMNERÖ, STOCKHOLMS UNIVERSITET Vetenskap och beprövad erfarenhet Emminence based treatment Evidence based treatment Evidence based practice Evidence

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Mis/trusting Open Access JUTTA

Mis/trusting Open Access JUTTA Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI Statistik Under 2008: ca 30000 besökare Statistik Under 2009: hittills 70000 besökare, 4-500/dag, 7-10000/månad En helt

Läs mer

SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller. 1991. Översättning: C Åke Farbring

SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller. 1991. Översättning: C Åke Farbring SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller. 1991. Översättning: C Åke Farbring DATUM: Namn: Föd.nr: Läs varje påstående noggrant och tänk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

PC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng

PC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng Basic course in Psychology, 30 higher education credits Grundnivå (First Cycle) 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Vetenskapligt skrivande Ann-Charlotte Smedler 2009

Vetenskapligt skrivande Ann-Charlotte Smedler 2009 Några tips om Vetenskapligt skrivande Ann-Charlotte Smedler 2009 1 En god vetenskapligt text karaktersieras av bra forskning som är korrekt återgiven i en logiskt disponerad framställning med klara resonemang

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik

Teckenspråk och tvåspråkighet. Krister Schönström Institutionen för lingvistik Teckenspråk och tvåspråkighet Krister Schönström Institutionen för lingvistik Varför tvåspråkighet? Nordisk konferens Göteborg 15-16 september 2014 Översikt Tvåspråkighet i allmänhet Tvåspråkighet med

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi ht 2018 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9.00-11.30

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius 215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling

Läs mer

Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder

Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder Brandforsks Forskningsprogram 2012-2014 Område 2: samspelet mellan människa, teknik, organisation och samhälle Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder Bakgrund

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga

Läs mer