Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2007"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2007

2 Inledning... 4 Hälso- och sjukvårdsnämndens budget Prioriterade områden...5 Prioriteringsprocessen... 7 Prioriteringens grundvalar...8 Kriterier i prioriteringsprocessen...8 Prioriterade områden... 9 Ungdomars hälsovård... 9 Ungdomsmottagning...9 Sexuellt överförbara sjukdomar...10 Cancersjukdomar Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör...10 Ökat behov av operationer av lungor och prostata...10 Nya effektiva cancerläkemedel...11 Hjärtsjukdomar Behandling av förmaksflimmer...11 Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt...11 Infektionssjukdomar Infektionssjukdomar hos små barn...12 Influensa och riskgrupper...12 Minimerad spridning av multiresistenta bakterier...12 Kvinnors hälsa Riskgraviditeter...13 Tidigt födda och sjuka små barn...13 Kärlsjukdom Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom...13 Nervsystemets sjukdomar Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet...14 Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom...14 Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka...15 Psykisk ohälsa Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär...15 Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin...15 Rörelseorganens sjukdomar Ögonsjukdomar Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi...16 Övriga områden Utomlänsvård inom primärvård...17 Vårdgaranti inom kirurgi...17 Sista linjens sjukvård...17 Hjälpmedel som en integrerad del av hälso- och sjukvården Viktiga frågor för framtiden Förändrat arbetssätt Behov av psykosocialt stöd...20 Säkerställd och likvärdig rehabilitering i samband med långvariga sjukdomstillstånd...20 Nationella riktlinjer för Astma/KOL...20 Utveckling av den enskildes egenansvar

3 Bilaga 1 - Den enskildes egenansvar Modell för egenansvaret...22 Nya krav på mötet mellan personal och patient...23 Patienterna är beredda men är vården det?...23 Screening och riktade hälsokontroller inte självklart...24 Ibland betalar patienten mer än vanlig patientavgift...24 Ökat egenansvar flera frågeställningar...24 Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2007, landstingets ledningsstab,

4 Inledning Detta dokument utgör underlaget för hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 16 januari 2007 om prioriteringar för år Efter dokumentets inledning beskrivs prioriteringsprocessen samt en fördjupad analys av prioriterade områden och behov av resurser. De två följande avsnitten är Hjälpmedelsförskrivning som en integrerad del av hälso- och sjukvården och Viktiga frågor för framtiden. Bilagan utgör ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete kring den enskildes egenansvar för sin hälsa och vård. Vårdresurserna är inte oändliga och vårdbehoven kan aldrig tillfredsställas helt och hållet. En viktig del av den politiska styrningen är därför att genom medvetna prioriteringar fördela landstingets resurser för hälso- och sjukvård utefter medborgarnas behov. Denna process har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagens krav att landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård och att de som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Landstinget i Östergötland strävar efter att göra prioriteringsprocessen så öppen och tydlig som möjligt. Beslutet om prioriteringar grundar sig på en omfattande och systematisk process i flera steg. Som grund för beslutet ligger behovsanalyser, politiska mål och åtagandebeskrivningar från verksamheten. Åtagandebeskrivningarna har analyserats utifrån vårdbehov som inte är tillgodosedda. Gapet mellan hur behoven ser ut och hur de tillgodoses av verksamheten kan ibland lösas med förändrat arbetssätt och ibland med ökade resurser. Oftast beror nya anspråk på resurser att det blivit fler sjuka inom ett område eller att nya medicinska metoder har utvecklats. Det kan också vara så att man identifierat angelägna vårdbehov som tidigare inte uppmärksammats. Det första beslutet om prioriteringar på detta sätt togs hösten 2003 och årets beslut är sålunda det fjärde i ordningen. Arbetet med prioriteringsfrågorna innebär en fortlöpande utvecklingsprocess, såväl för verksamhetens vertikala som för politikens horisontella prioritering. Det handlar om att verksamhetens rangordningslistor inom sjukdomsgrupper i flera fall måste förbättras för att politiken måste ha ett bra underlag för att kunna prioritera mellan olika sjukdoms- och behovsgrupper. Erfarenheterna visar också på pedagogiska svårigheter. För att kunna göra prioriteringar måste det också finnas en beskrivning från verksamheten som visar vilka konsekvenserna om inte nya resurser tillförs. Detta underlag redovisades i juni och augusti som arbetsmaterial för hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredningar. Med detta underlag som grund tar hälso- och sjukvårdsnämnden ställning till om konsekvenserna kan vara rimliga eller om nya resurser ska tillskjutas. Prioritering innebär att sätta före men inte alltid att något tas bort. För år 2007 har det bedömts att nya resurser kan tillskjutas. Förslaget innehåller inte några omfördelningar eller nya utbudsbegränsningar. 4

5 Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2007 För år 2007 har Landstingsstyrelsen beslutat om ett landstingsbidrag till Hälso- och sjukvårdsnämnden på 7,6 miljarder kronor. I nämndens budget för år 2007 finns cirka 200 miljoner kronor att fördela till prioriterade områden utöver de medel som tidigare är fördelade och bundna i långsiktiga åtaganden. Det ekonomiska tillskottet räcker inte till alla önskemål om nya resurser. Detta förslag till beslut om prioriteringar och resursförstärkningar har fokuserat på några angelägna områden. Beloppen för respektive område fastställs i avtalen med verksamheten och beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med beslutet om prioriteringar. Område hälso- Ungdomars vård Prioriterade områden I nedanstående tabell sammanfattas förslaget till utökade resurser inom elva huvudområden för år Efter behovsgruppen ungdomars hälsovård redovisas sjukdomsgrupperna i bokstavsordning. En mer fördjupad analys återfinns i avsnittet Prioriterade områden. Beslut att öka resurserna för Utveckling av ungdomsmottagning/ungdomshälsa Förbättrad tillgänglighet diagnostik och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar Cancersjukdomar Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Ökat behov av canceroperationer av lungor och prostata Nya effektiva cancerläkemedel Hjärtsjukdomar Behandling av förmaksflimmer Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Infektionssjukdomar Behandling vid svåra infektionssjukdomar hos barn Influensavaccinering av riskgrupper Åtgärder för att minimera spridning av multiresistenta bakterier Kvinnors ohälsa Utökad diagnostik, övervakning och behandling av riskgraviditeter Vård och behandling av för tidigt födda och sjuka små barn Kärlsjukdom Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom Nervsystemets Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet sjukdomar Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Psykisk ohälsa Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Rörelseorganens sjukdomar Ögonsjukdomar Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Uppfylla vårdgarantin En likvärdig rehabilitering i länet Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi Övriga områden Utomlänsvård inom primärvård Vårdgaranti inom kirurgi Sista linjens sjukvård 5

6 Landstingsbidraget möjliggör fortsatta satsningar inom områden som lyfts som högt prioriterade, både under årets prioriteringsprocess och i samband med tidigare prioriteringar. Inom äldrevård kan förändringsarbetet fortsätta kring äldre med komplexa vårdoch omsorgsbehov som under år 2006 har finansierats med 30 miljoner i projektmedel. De områden som särskilt fokuserats har varit säkerställande av vårdplanering och rehabilitering samt förbättrad tillgänglighet. Det nationella arbetet inom psykiatrisamordningen lyfter fram flera av de områden som i detta ärende beskrivs inom Ungdomars hälsovård och Psykisk ohälsa. Inom dessa områden finns behov av utökad tillgänglighet men också behov av förändrade arbetssätt genom samorganisering och samarbete samt i vissa fall samlokalisering. 6

7 Prioriteringsprocessen Landstinget i Östergötland har utvecklat verktyg så att politiker och verksamhet utifrån sina olika roller kan prioritera och fördela resurser så effektivt och rättvist som möjligt. Prioriteringen ska ses som en integrerad del i behovsstyrningen som sker i flera steg. Det första prioriteringsbeslutet togs av hälso- och sjukvårdsnämnden hösten 2003 och årets beslut är alltså det fjärde i ordningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i ett tydligt medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. För att hälso- och sjukvårdsnämnden ska kunna göra bra prioriteringar krävs fakta av olika slag. Kunskap måste inhämtas om medborgarnas och patienternas hälsoläge och behov, vad vården kan erbjuda och resultatet av insatta åtgärder. Dessutom måste det finnas underlag om kostnadseffektiva insatser och metoder. Nedanstående figur illustrerar hur prioriteringsbeslutet ingår som en del i en systematisk årsprocess. Behov Uppdrag Åtagande Priori- Avtal terings- beslut Uppföljning Medborgarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser analyseras både genom en mer generell bild av hur vården för medborgarna tillgodoses och inom fördjupade sjukdomsoch behovsgrupper. Behovsanalysen fokuserar på de gap som finns mellan behoven av vård och den vård som faktiskt ges. Med behovsanalysen som grund och politiska ambitoner beslutade nämnden i mars 2006 om mål och uppdrag. Avsikten med uppdragen är att fokusera på strategiskt viktiga områden och skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma. På grundval av uppdragen återkom vårdverksamheten i maj månad med åtagandebeskrivningar hur man tänkte sig förverkliga uppdragen. De insamlade åtagandebeskrivningarna har analyserats utifrån de behov som inte är tillgodosedda. Det kan vara att vården inte är likvärdig i länet och att nya behov har uppstått. Ofta finns också ett gap mellan behov och resurser. Verksamheten har också angett konsekvenserna om inte mer resurser tillförs för att möta de nya behoven. På grundval av denna analys tar nämnden beslut om prioriteringar redovisade under avsnit- 7

8 tet Prioriterade områden. Efter detta beslut konkretiseras uppdrag, resurser och uppföljning i avtal med vårdverksamheten. Beslut om dessa avtal tas av nämnden i oktober. I olika processer sker därefter uppföljning av uppdrag och avtal. Prioriteringens grundvalar De etiska principerna för prioritering som lagts fast av riksdagen bildar utgångspunkten för landstingets arbete med att utveckla tillämpbara metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna bör fördelas efter behov. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Utöver dessa principer finns den enskildes egenansvar. Denna princip ges som ett fortsatt uppdrag att ytterligare utveckla inför nästkommande års prioriteringar. I avsnittet Viktiga frågor för framtiden och i bilaga 1 anges några frågeställningar och skisseras hur man inom detta område skulle kunna få en tydligare struktur av begreppen. Dessutom anges krav som ställs på vården för att patientens ställning ska kunna stärkas. Kriterier i prioriteringsprocessen I prioriteringsarbetet är det viktigt att analysera behov som inte är tillgodosedda. Det kan vara nya grupper eller grupper som fått ett förändrat vårdbehov. Det kan också vara patienter där vården nu har nya möjligheter att ge vård eller behandlingar där gränserna för indikationer kan förskjutas t.ex. i högre åldrar. Vid genomgången av verksamhetens åtagandebeskrivningar har följande struktur gjorts i den första analysen: 1. Behov av förändrade arbetssätt för att uppnå likvärdig vård i länet och tydlig ansvarsfördelning 2. Konsekvenser av utbudsbegränsning 3. Behov av ökade resurser 4. Behov av förtydligat egenansvar för åtgärder som är möjliga för den enskilda individen att bedöma nyttan av och att finansiera, där risken med åtgärden är liten och tjänsten finns tillgänglig i samhället 8

9 Prioriterade områden I detta avsnitt görs en fördjupad analys av de områden som hälso- och sjukvårdsnämnden har prioriterat för år Efter behovsgruppen ungdomars hälsovård redovisas sjukdomsgrupperna i bokstavsordning och med beslut om ökade resurser för år Beloppen fastställs i avtalen med verksamheten och beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden. För området rehabilitering gjordes under år 2005 en särskild behovsanalys och identifierade behov har fått genomslag i årets prioriteringar. Inom t.ex. sjukdomsgrupperna nervsystemets sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar har behovet av rehabilitering i samband med långvariga tillstånd prioriterats. Via avtalen kommer behoven av rehabilitering särkskilt att uppmärksammas. I detta sammanhang kan särskilt nämnas behov av psykosocialt stöd i samband med långvariga sjukdomstillstånd t.ex. för patienter med mag-tarmsjukdom. Vidare ska patienter med behov av rehabilitering tillförsäkras en rehabiliteringsplan och samverkan ska utvecklas med patientföreningar och friskvårdsenheter. Ungdomars hälsovård BESLUT att öka resurserna för: Utveckling av ungdomsmottagning/ungdomshälsa Tillgänglighet vid behandling och diagnostik av sexuellt överförbara sjukdomar De flesta barn och ungdomar mår bra i Sverige idag även mätt i internationella jämförelser. Samtidigt ökar utsattheten och ohälsan hos vissa grupper av ungdomar. Ett ökande antal ungdomar vittnar om olika former av psykosomatiska besvär såsom huvudvärk, ångest, sömnproblem och svårigheter att klara vardagen, vilket kan utgöra ett allvarligt hinder för deras möjligheter till hälsa och välfärd. Diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder leder till att många ungdomar mår dåligt. Många flickor och kvinnor utsätts för sexuella trakasserier och våld av såväl äldre som yngre män. Även pojkar och unga män trakasseras, och då vanligtvis av andra pojkar och män. Ungdomsmottagning För ungdomar och unga vuxna (15-25 år) behöver det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet stärkas i flera avseenden och för att tidigt kunna stödja ungdomars hälsoutveckling behöver nya former av hälsovård för ungdomar utvecklas. Genom att ge förutsättningar att samorganisera, samlokalisera och samarbeta i högre utsträckning är förväntningen att det förebyggande arbetet för unga kan utvecklas. En ungdomshälsa kan innehålla nuvarande ungdomsmottagning samt primärvård och vissa specialistfunktioner för att ta emot patienter med psykisk ohälsa samt socialtjänst. Den specialiserade psykiatrin ska finnas tillgänglig och bistå med konsultation och handledning. Arbets- 9

10 förmedling och Försäkringskassa är viktiga samverkanspartners. (Se vidare under rubriken Psykisk ohälsa.) Sexuellt överförbara sjukdomar Ungdomar och unga vuxnas möjlighet att bli föräldrar påverkas av ändrade sexualvanor och ökande antal sexuellt överförda infektioner. Det är angeläget att nå de just nu ökande ungdomskullarna med rådgivning och information kring sex och samlevnad, liksom att stödja ungdomar som på olika sätt har det svårt i dessa avseenden. Särskilt angeläget är att nå ut till pojkar och unga män. Den pågående klamydiaepidemin och fortsatt relativt höga aborttal förstärker detta behov. Ungdomar behöver få tillgång till dagens medicinskt betydligt bättre preventivmedel, vilka ger mindre komplikationer och förbättrad säkerhet. Vidare bör riktlinjerna för provtagning i samband med sexuellt överförda infektioner bli lika över länet. Cancersjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Ökat behov av operationer av lungor och prostata Nya effektiva cancerläkemedel Diagnostisering av patienter med okänd primärtumör Förekomsten av cancersjukdomar ökar med stigande ålder i befolkningen och även överlevnadstiden med dessa sjukdomar har ökat. Detta har medfört ökade krav på korrekt och snabb och säker diagnostik, som är en förutsättning för en fortsatt god handläggning. Även då utredningen visar godartad förändring har uteslutandet av cancersjukdom ett mycket stort värde för den enskilde patienten. För att kunna garantera en snabb och korrekt diagnos krävs väl utvecklad och effektiv samverkan mellan berörda specialister men också ett ökad användning av avancerade undersökningsmetoder som exempelvis datortomografi och magnetröntgen. Ökat behov av operationer av lungor och prostata Operation utgör nästan alltid enda hoppet till bot för patienter med lungcancer och då ofta kombinerat med cytostatika och/eller strålbehandling. För operabel lungcancer finns inget adekvat alternativ till operation. Utan operation dör i princip alla patienter men med operation ökar chansen till överlevnad och för tidigt upptäckt cancer är femårsöverlevnad nästan 50 procent. En successiv ökning av patienter med operabel lungcancer har konstaterats och för länet beräknas en ökning av lungoperationer från cirka 70 till knappt 90. Som en följd av PSA-testning har antalet diagnostiserade tumörer i prostata ökat kraftigt under senare delen av 90-talet. PSA är ett ämne som normalt produceras i prostatakörteln och kan mätas i vanligt blodprov. Alla sjukdomar i prostata kan leda till att halten av PSA i blodet ökar. PSA är alltså inte ett specifikt cancerprov och för vissa män leder hälsokontroller med PSA enbart till ytterligare undersökningar och oro, trots att de är helt friska. För en del män blir följden behandlingar som inte hade behövts men som kan ge bestående biverkningar. Å andra sidan kan kontrollerna leda till att några botas från en allvarlig cancer. Bara mannen själv kan värdera dessa chanser och risker. 10

11 Andelen av PSA-upptäckta cancrar är låg i Östergötland jämfört med övriga storstadsregioner i Sverige. Bedömningen är att det under de närmaste åren kommer att ske en kraftig ökning av antalet PSA-upptäckta cancrar. Detta kommer att påverka hela vårdkedjan med behov av resursförstärkning för öppenvårdsbesök, ultraljudsundersökning, biopsi, radikalt syftande kirurgi alternativt strålbehandling. Under år 2005 gjordes i Östergötland 75 radikala operationer av prostata och för år 2007 beräknas behovet vara 150. Området kommer ytterligare att fokuseras utifrån arbetet med de nationella riktlinjerna, vilka kommer att presenteras under senhösten Nya effektiva cancerläkemedel Läkemedel som avsevärt minskar dödligheten i cancer utvecklas alltmer. Livshotande tillstånd kan riskreduceras med skyddande behandling och kan ge möjlighet till avsevärt förlängd överlevnad för patienter med ej botbar cancer. Nya tumörläkemedel, läkemedel som används i samband med nedsatt immunförsvar samt behandling med dyrbara antibiotika står sannolikt för de största kostnadsökningarna. Ett eftersatt område inom cancervården i Östergötland är hantering av nutritionssvårigheter hos cancersjuka. Många har stora problem med avmagring, illamående och tarmskador orsakade av sjukdomen och behandlingen. Vid dessa allvarliga tillstånd har upprätthållande av god nutritionsbalans stor betydelse, även för överlevnad,. Hjärtsjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Behandling av förmaksflimmer Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Inom området hjärtsjukdomar sker en omfattande metodutveckling och behov av ökade resurser finns inom flera delområden. Nedan beskrivs två av dessa områden. Behandling av förmaksflimmer Förmaksflimmer är ett tillstånd som orsakar patienten stort lidande och ger såväl ökad sjuklighet som dödlighet. Patienter som inte behandlas kommer att behöva leva med sina besvär och vara hänvisade till tung läkemedelsbehandling, löpa ökad risk för stroke och kan förväntas kräva upprepade vård inneliggande på sjukhus. För patienter där farmakologisk behandling är otillräcklig har tidigare inte funnits andra behandlingsalternativ än öppen kirurgi. Kateterablationer kan erbjuda effektiv behandling med mindre risker för patienten och till lägre kostnad. Under år 2007 beräknas cirka 55 patienter vara aktuella för behandling och för de närmaste åren uppskattas behovet vara cirka 150 behandlingar per år. Ett år efter behandlingen har procent av patienterna normal hjärtrytm, att jämföra med procent för konventionell behandling med läkemedel. Pacemakerbehandling vid svår hjärtsvikt Patienter som trots optimal läkemedelsbehandling har måttlig till svår hjärtsvikt har en stor risk för förtida död och permanent skada. De har också ett stort behov av symtomlindring och därmed sammanhängande stor påverkan på livskvaliteten. Denna form av pacemakerbehandling har påvisats minska risken för förtida död och permanent skada, och medför minst måttlig symtomlindring och ökar klart livskvaliteten. Sannolikt kan i några fall hjärttransplantation undvikas eller i varje fall skjutas upp. 11

12 Infektionssjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Behandling vid svåra infektionssjukdomar hos små barn Influensavaccinering av riskgrupper Minimerad spridning av multiresistenta bakterier Infektionssjukdomar hos små barn Infektioner av olika slag drabbar ofta små barn. Ibland blir barnen mycket sjuka i dessa infektionssjukdomar. Det kan dels handla om att sjukdomen i sig ger svåra symptom dels om att barn som har andra sjukdomar som astma och hjärtsjukdom får svåra komplikationer till infektionen. Varje år vårdas ett stort antal barn med infektionssjukdomar på sjukhus. Infektionerna kommer ofta som epidemier där många är sjuka samtidigt, vilket ställer mycket stora krav på hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har dessa epidemier sträckt sig över längre tid och med ett ökat antal insjuknade barn. För att kunna möta dessa behov utan att riskera den medicinska säkerheten krävs utökade resurser inom området. Influensa och riskgrupper Med stigande ålder ökar riskerna med influensa och dess följdverkningar. Socialstyrelsen rekommenderar att personer över 65 års ålder och patienter med kronisk hjärtoch/eller lungsjukdom, i synnerhet patienter med hjärtsvikt och nedsatt lungfunktion influensavaccineras årligen. Studier visar att vaccination av målgruppen minskar risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa. Genom vaccination kan lidande och dödsfall undvikas och belastningen på sjukvården i samband med influensautbrott minskas. För den enskilde handlar det om att behålla sin hälsa och inte utsätta sig för onödiga risker. Under år 2005 infördes kostnadsfri influensavaccination för alla som fyller 65 år eller mer och för hjärt-lungsjuka. Målsättningen har varit att nå en vaccinationsfrekvens på 55 procent och resultat uppgick till 58 procent vaccinerade inom riskgrupperna. Under år 2006 är målet att 65 procent ska vaccinera sig och för att möjliggöra denna målsättning krävs ytterligare informationsinsatser. Minimerad spridning av multiresistenta bakterier Östergötland har, tillsammans med Stockholm och Skåne, under det första halvåret 2006 haft den högsta incidensen av MRSA i landet. Det akuta utbrottet är nu under god kontroll men fortsatta insatser för att minimera spridning har hög prioritet. Behovet av information och en fortsatt omfattande provtagning samt uppföljning av följsamhet avseende hygienregler krävs för att förhindra en fortsatt spridning. Kvinnors hälsa BESLUT att öka resurserna för: Utökad diagnostik, övervakning och behandlig av riskgraviditeter Vård och behandling av för tidigt födda och sjuka små barn Sverige har idag världens lägsta mödra- och barnadödlighet. Förlossningsvård och neonatalvård är resurskrävande och samtidigt mycket högt prioriterade verksamheter. Den 12

13 utveckling och förbättring av vården som skett under senare år har inneburit ökade kostnader men också förbättrade resultat. Riskgraviditeter Flera olika faktorer i samhället gör att antalet riskgraviditeter ökar. Hit hör att kvinnor som föder barn idag är äldre än tidigare generationers mödrar. Allt fler blivande mödrar lider också av sjukdomar såsom fetma, diabetes och andra kroniska sjukdomar, vilket innebär en riskökning för såväl modern som barnet. Övervikt och fetma samt därtill hörande risker är det i särklass snabbast ökande hälsoproblemet hos gravida liksom i befolkningen. Riskerna för komplikationer i denna grupp omfattar bl.a. ökad risk för missbildningar hos fostret, ökade risker för diabetes, havandeskapsförgiftning och blodpropp hos den gravida kvinnan samt dessutom ökade risker för allvarliga förlossningskomplikationer för mor och barn. Nyfödda barn till kvinnor med fetma löper ökad risk för syrebrist samt medföljande skador under förlossningen och behöver i ökad utsträckning vårdas på neonatalavdelning. För att i viss mån kunna förebygga dessa komplikationer krävs stora insatser under graviditeten, framför allt i form av förbättrad diagnostik, ökad övervakning och beteendemodifierande samtalsstöd. Även under förlossningen krävs ökad övervakning samt i ökad utsträckning instrumentella förlossningar. Härtill tillkommer en ökande psykosocial problematik, som t.ex. en ökande grad av psykisk ohälsa och förändrade alkoholvanor, vilket starkt påverkar graviditet, förlossning och föräldraskap och ställer allt större krav på mödrahälsovård, förlossning och vård vid BB. Tidigt födda och sjuka små barn Vården av för tidigt födda barn och av sjuka nyfödda barn har utvecklats mycket under de senaste åren. Med adekvat vård kan allt fler barn överleva och majoriteten av barnen kan efter den initiala vården på sjukhus leva ett helt friskt liv. Samtidigt överlever också barn i större utsträckning med sjukdom/handikapp som kräver fortsatta sjukvårdsinsatser. Denna barngrupp växer av flera skäl. Andelen riskgraviditeter ökar (se ovan), bättre medicinska metoder har gjort att fler extremt för tidigt födda barn kan räddas och att det numera också går att behandla nyfödda barn med svårare sjukdomar där barnen tidigare avled strax efter födelsen. Kärlsjukdom BESLUT att öka resurserna för: Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom. Screening och förebyggande behandling av aortasjukdom. Risken för kroppspulsåderbråck, bukaortaaneurysm, ökar med stigande ålder. Män drabbas oftare än kvinnor. Det väsentliga problemet med bråck på kroppspulsådern är risken för bristning. Utan behandling dör alla som drabbas av ett brustet bråck och närmare hälften når inte till sjukhus innan döden inträffar. Eftersom pulsåderbråck i ett tidigt skede i regel inte ger några symtom krävs riktad undersökning, screening med hjälp av ultraljud, för att upptäcka förstoringen och kunna erbjuda ett förebyggande ingrepp. Med ett program riktat till den grupp av män som fyller 65 år skulle totalt 1500 män i Östergötland inbjudas till screening varje år, varav 1200 beräknas delta. Av dessa be- 13

14 räknas fem procent ha en förstorad kroppspulsåder och erbjudas operation direkt eller vara i behov av fortsatta kontroller. Att bli erbjuden och delta i screeningen kommer att leda till att några personer som tidigare betraktat sig som fullt friska blir medvetna om att de har en sjukdom eller befinner sig i en riskzon. Nervsystemets sjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet. Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet Personer som fått bestående funktionshinder redan från födelsen eller tidigt i livet är oftast i behov av habiliteringsinsatser under hela sitt liv. Vanliga diagnoser är cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, förvärvade hjärnskador, utvecklingsstörning, autism och Asberger. Ungdomar som vid cirka 18 års ålder lämnar Barnoch ungdomshabiliteringen har inte alltid en självklar samverkanspartner som kan fortsätta att tillgodose deras behov av samlade insatser inom ramen för hälso- och sjukvårdens ansvar. Förekomsten av ungdomar och unga vuxna med behov av fortsatta habiliteringsinsatser i länet är för närvarande cirka 300. En mindre grupp har tillgång till Rehabiliteringsmedicinska klinikens vuxenhabiliteringsteam och de personer som får råd och stöd insatser enligt LSS får vissa behov tillgodosedda, men möjlighet till återkommande träning eller behandling finns inte inom denna verksamhet. Många av dem som är aktuella för en vuxenhabilitering har en mängd olika medicinska problem. Stor kunskap behövs kring hur dessa problem yttrar sig hos patientgrupperna och hur problemen ska behandlas med tanke på funktionshindret. Dessutom finns hos många av patienterna kommunikationssvårigheter vilket ytterligare försvårar bedömningen. För att möta de behov som personer med bestående funktionshinder har krävs ofta en multidisciplinär handläggning dvs. ett bemötande ur medicinskt, psykologiskt, pedagogiskt och socialt perspektiv av ett team med flera olika professionella kompetenser. Ett förslag finns nu utarbetat för att i varje länsdel successivt skapa en vuxenhabilitering genom samordning av landstingets resurser. Gruppen består av nuvarande råd och stödorganisationen inom LSS och de som idag arbetar med patientgruppen inom närsjukvården. Multiprofessionella insatser vid långvarig neurologisk sjukdom I behovsanalysen om rehabilitering framkommer att det idag fokuseras i hög grad på de akuta rehabiliteringsbehoven. Detta medför att de långsiktiga och återkommande behoven av rehabiliteringsinsatser riskerar att inte bli utförda. Bland dem finns patienter med långvarig neurologisk sjukdom (ungefärligt antal): 650 personer med Parkinsons sjukdom, 400 personer med MS och 5000 personer som drabbats av stroke. Vidare drabbas 700 personer varje år av traumatisk hjärnskada varav cirka 30 procent får svårare problem. Tio personer per år nyinsjuknar med ryggmärgsskada och 800 personer har resttillstånd efter polio. Behov finns framför allt av att säkra uppbyggnaden av multiprofessionella team i alla länsdelar. 14

15 Utökad neurokirurgisk behandling till neurologiskt sjuka Unga patienter med svår rörelserubbningssjukdom, främst Parkinsons sjukdom, kan vara svårbehandlade och kräva läkemedel med biverkningar men ändå utan fullgod sjukdomskontroll. I selekterade fall kan elektrisk stimulering av områden i hjärnan via pump, så kallad intratekal farmaka behandling, ge mycket god sjukdomskontroll och ha en starkt höjande effekt av livskvaliteten. Andra patientgrupper som är aktuella för intratekal farmaka behandling är patienter med ryggmärgsskador, multipel skleros, cerebral pares och anoxisk eller traumatisk hjärnskada. I underlaget finns inte gruppen stroke inräknad där osäkerheten är mycket stor kring hur många patienter som kan vara aktuella. Vid Universitetssjukhuset i Linköping handläggs för närvarande 50 patienter med pumpar, men patientgruppen behöver utökas. Verksamhet med intratekal pumpbehandling finns vid samtliga universitetssjukhus i Sverige. Psykisk ohälsa BESLUT att öka resurserna för: Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Förbättrad tillgänglighet för barn, ungdomar och unga vuxna med lätta till medelsvåra psykiska besvär Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar kan få allvarliga och långsiktiga konsekvenser för både de drabbade och samhället. Forskningen visar att psykiska besvär som ängslan, oro, sömnproblem och nedstämdhet har samband med förhållanden i samhället som berör den enskildes livssituation. Besvären kan variera beroende på ålder, kön, etnicitet, geografiskt hemvist, funktionshinder, sexuell läggning, sociala nätverk, social position och materiella resurser. Det är inte klarlagt om detta verkligen speglar att psykiatriska sjukdomstillstånd har ökat eller om det mer handlar om att det är svårt att vara ung i dagens samhälle och att ungdomar idag är mer benägna att tala om sitt psykiska välbefinnande. Oavsett om det handlar om psykisk sjukdom, kriser eller svårigheter att hantera sin livssituation så behöver ungdomar lättillgängliga insatser. Genom att lyfta fram hela området tidiga insatser till barn och unga istället för att enbart fokusera på barn- och ungdomspsykiatriska insatser är förväntningen att på sikt förbättra den psykiska hälsan i samhället och livssituationen för de personer som riskerar att utveckla psykiska funktionshinder. Efterfrågan på samtalsbehandling ökar, särskilt bland yngre, och idag finns evidens för denna metod. För att tidigt kunna stötta personer som drabbas av kris behöver nya former av samtalsverksamhet utvecklas. Att de tidiga insatserna är väl samordnade och lättillgängliga är en förutsättning för att nå dessa grupper. Samverkan med kommunerna är av stor betydelse och en viktig förutsättning. Arbetsförmedling, Försäkringskassa och intresseorganisationerna kan även ha en viktig roll i detta sammanhang. Fortsatt uppbyggnad av länsdelsteam inom neuropsykiatrin Neuropsykiatriska funktionshinder har idag blivit en samlingsbeteckning för diagnoserna/diagnosgrupperna AD/HD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Under senare år har det uppmärksammats att dessa tillstånd inte bara förekommer bland barn utan i hög utsträckning finns kvar även i vuxen ålder. I och med att kunskapen om neu- 15

16 ropsykiatriska funktionshinder hos vuxna har ökat har också kraven på specialistvård skärpts. Eftersom kunskapen om utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionshinder är relativt ny, har många som nu uppnått vuxen ålder inte blivit utredda och därmed inte fått rätt diagnos och behandling. Bland vuxna räknar man med att två procent av befolkningen uppfyller kriterierna för AD/HD-diagnos. För Östergötlands del betyder det cirka 1900 personer i åldern år. Hälften av dessa beräknas ha stora sociala problem. Personer inom målgruppen kommer i kontakt med många verksamheter varför områdets utveckling måste gälla många instanser inom sjukvården liksom samverkan mellan sjukvården och andra sektorer i samhället. Högt prioriterade områden är möjligheten att komma till utredning vid misstanke om förekomst av neuropsykiatriska funktionshinder och utveckling av vårdprogram som tryggar kontinuiteten i omhändertagandet för individer som utretts och fått diagnos i barndomen. Rörelseorganens sjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Uppfylla vårdgarantin Likvärdig rehabilitering över länet Fler äldre leder till ökande behov inom sjukdomsgruppen som helhet. Inom ett flertal områden krävs dock ökade resurser för att med nuvarande indikationsnivåer uppfylla vårdgarantin. För patienter med fotbesvär, instabilitet i axel, diskbråck, karpaltunnelsyndrom och tumbasartros behöver tillgängligheten för behandling avsevärt förbättras. Även för patienter med reumatisk artrit finns ett omfattande behov av operativa insatser. I behovsanalysen om rehabilitering framkommer att verksamheten i hög grad fokuserar på de akuta rehabiliteringsbehoven, varför det behöver säkerställas att insatserna vid långvariga sjukdomstillstånd tillgodoses. Ögonsjukdomar BESLUT att öka resurserna för: Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi Vidgade indikationer för gråstarrkirurgi Östergötland hör till de landsting som tillämpar hårdare indikationer för gråstarrskirurgi än landet i övrigt. Endast ett annat landsting opererar i dagsläget med lägre frekvens. Indikationsnivån för operation har medfört att komplikationer uppträder i ökande grad. Det behövs en varaktig höjning med 900 operationer årligen för att gråstarrskirurgin i Östergötland skall komma till den nationellt genomsnittliga operationsfrekvensen per invånare. Övriga områden BESLUT att öka resurserna för: Utomlänsvård inom primärvård Vårdgaranti inom kirurgi Sista linjens sjukvård 16

17 Utomlänsvård inom primärvård Under ett år görs cirka 5400 läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på vårdcentralerna i Östergötland av patienter som inte är boende i Östergötland. Landstinget har hittills fakturerat berörda landsting enligt riksprislistan medan den vårdcentral som patienten besökt har erhållit ett lägre belopp. Inom den specialiserade sjukvården erhåller kliniken hela beloppet enligt riksprislistan. För att vårdcentralerna ska få kostnadstäckning för även mer avancerade insatser kommer samma princip att tillämpas inom primärvård. Vårdgaranti inom kirurgi Väntetiderna till operation är långa inom kirurgi och hand- och plastikkirurgi. Det är viktigt att väntetiderna kortas inom den elektiva kirurgin. Sista linjens sjukvård Närsjukvården vid Universitetssjukhuset har ett delvis annorlunda uppdrag än övriga närsjukvårdsområden i länet och brukar kallas Sista linjens sjukvård. Det innebär att upprätthålla verksamhet dygnet runt för att kunna bistå sjukvårdsenheterna i länet. Det kan gälla såväl att ge kompetensstöd som att ta över sjukvårdsansvar. Den befolkningsbaserade ersättningen till närsjukvården tar inte hänsyn till skillnaden i uppdraget. För att få en likvärdig vård över länet är det angeläget att säkerställa denna kompetens. 17

18 Hjälpmedel som en integrerad del av hälsooch sjukvården Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och en del i helhetsbedömningen av den enskildes behov. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning kan därför aldrig utgöra en isolerad insats, den kan inte heller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett oberoende liv som medborgare med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som andra i samhället. Hjälpmedelsverksamheten ska utgå från en humanistisk grundsyn där den funktionshindrade är delaktig och jämlik men också har ett eget ansvar. Sjukvårdshuvudmännen, d v s landstingen och kommunerna, har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Det är varje sjukvårdshuvudmans ansvar att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan tillhandahållas. Enligt HSL finns inga formella möjligheter att överklaga beslut vid avslag på begäran om visst hjälpmedel. Nya riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning har utarbetats på uppdrag av hjälpmedelsrådet av länets hjälpmedelskonsulter och föreslås träda i kraft från årsskiftet Grundtanken med riktlinjerna är att de ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionshinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Riktlinjerna för hjälpmedelsförskrivning ska i första hand ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men de ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, deras anhöriga, intresseorganisationer m fl. I de nya riktlinjerna föreslås, i linje med prioriteringsbeslutet, ett utökat egenansvar och förändringar avseende avgifter i samband med förskrivning av hjälpmedel. Avgifterna fastställs årligen av Landstingsfullmäktige. Riktlinjerna för hjälpmedelsförskrivning fastställs årligen av Hälso- och sjukvårdsdirektören. 18

19 Viktiga frågor för framtiden Förändrat arbetssätt Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade bedömning är att behovet av insatser från hälso- och sjukvårdssystemet ökar, beroende på demografiska faktorer men framförallt genom ökade medicinska möjligheter. Detta i kombination med att de ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården inte förbättras i motsvarande grad, innebär att det även fortsättningsvis kommer att behövas fortsatt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det mycket angeläget att säkerställa en god och likvärdig vård till de mest behövande; de med de svåraste, ofta långvariga sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög tillgänglighet och fungera på sådant sätt att östgötarna känner förtroende och trygghet. Hälso- och sjukvårdinsatserna och vårdinnehållet ska vara likvärdigt över hela länet och utgå ifrån en helhetssyn på patientens hälsotillstånd. Det är viktigt att vårdgivarna särskilt beaktar behoven av hälso- och sjukvård för grupper med behov av särskilda insatser: Barn och ungdomar med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder Långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov. Psykiskt och fysiskt funktionshindrade i behov av särkskilda insatser Patienter i behov av palliativ vård i livets slutskede Behoven kan kräva att nya arbetssätt utvecklas så att tillgänglighet kan säkerställas och insatserna ges med god kvalitet. I takt med att forskningen och kunskap om komplementära medicinska metoder ökar ska det ske en integration med konventionella metoder. Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva. Effektiva processer kännetecknas av att de innefattar samtliga aktörer som är engagerade i vården. Detta innefattar såväl samverkan kring den enskilde patienten, inom och mellan yrkesgrupper och vårdenheter som samverkan med kommunal vård och med försäkringskassan. Effektiva och främjande processer inkluderar även förebyggande arbete både på individ- och gruppnivå och ur ett folkhälsoperspektiv. Hälso- och sjukvården ska bygga på metoder som är kunskapsstyrda och baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer och vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar samt läkemedelskommitténs och sjukskrivningskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Nedanstående aktiviteter är väsentliga för utveckling av den professionella vårdorganisationen. Samverkan inom organisationen och med andra aktörer för patientens bästa Uppföljning av resultat Krav på system för kvalitet, säkerhet och evidensbaserad vård Krav på patientinformation avseende egenansvar Utveckling av huvudprocessägare 19

20 Utveckling av rangordningslistor Utveckling av vårdprocessprogram/vårdprogram Under årets prioriteringsprocess har följande områden avseende förändrade arbetssätt identifierats som särskilt angelägna att lyfta fram i avtalen och systematiskt följa upp. Behov av psykosocialt stöd Inom flera sjukdomsgrupper har behovsanalyserna uppmärksammat patientgrupper med stora behov av psykosocialt stöd. Att möjliggöra ett ökat psykosocialt stöd handlar i stor utsträckning om arbetssätt men även om det förhållningssätt patienten möter. För att kunna möta dessa behov behöver verksamheten utveckla nya arbetssätt men även säkerställa de kompetenser som är nödvändiga för att möta behoven. Detta bör särkilt prioriteras inom sjukdomsgrupperna cancersjukdomar, mag-tarmsjukdomar, nervsystemets sjukdomar och för barn och ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd. Säkerställd och likvärdig rehabilitering i samband med långvariga sjukdomstillstånd I behovsanalysen om rehabilitering framkommer att de akuta rehabiliteringsbehoven prioriteras. Det behöver därför säkerställas att insatserna vid långvariga sjukdomstillstånd tillgodoses. För att säkerställa att rehabiliteringen är likvärdig i länet och att ansvarsfördelningen är tydlig mellan vårdgivarna krävs ett fortsatt utvecklingsarbete inom i första hand nervsystemets sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Nationella riktlinjer för Astma/KOL Under år 2006 har ett länsövergripande arbete kring de nationella riktlinjerna för Astma/KOL pågått. De kartläggningar av vården vid astma/kol som redovisats pekar på att kraven uppfylls avseende vårdens struktur och organisation. Däremot pekar resultaten på stora variationer i länet när det gäller flera viktiga processvariabler. Exempelvis är skillnaderna stora när det gäller tid avsatt för astma/kol- mottagning, kompetensnivå hos astmasköterskorna och behovstäckning i relation till förväntad förekomst av sjukdomarna. Skillnader finns dessutom vid utredning av tobaksbruk, utnyttjande av sjukgymnast och dietist samt medicinering Förbättringar behöver ske för att landstinget ska kunna erbjuda en evidensbaserad vård likvärdigt i hela länet. Utveckling av den enskildes egenansvar Den nya ohälsan i samhället ställer delvis nya krav på hälso- och sjukvården och på mötet mellan personal och patient. Landstinget i Östergötland har en tydlig målsättning att verksamheten ska gå mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälsooch sjukvård. Ett hälsofrämjande perspektiv innebär en strävan efter att förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet och utgår från en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det innebär en perspektivförskjutning från det operativt tänkande synsättet, där vi ger vård till en inriktning att samtidigt stödja patienter i att öka kontrollen över och ta ansvar för den egna hälsoutvecklingen. Det grundläggande synsättet är att stärka patientens ställning genom en utökad och reell delaktighet. Egenansvaret kan också innebära att mer etiska frågeställningar ställs på sin spets. Det gäller framförallt riktade hälsokontroller där man måste avväga nytta mot risker och att 20

21 den enskilde måste ta aktiv ställning till fortsatta åtgärder. Sådana områden är provtagning (PSA) för att upptäcka cancer i prostata och fosterdiagnostik. Egenansvaret innehåller också en finansiell dimension. Ett antal åtgärder utförs idag av landstinget som ligger utanför sjukvårdsansvaret och där patienten betalar en avgift som motsvarar landstingets självkostnad. Egenansvaret ställer krav på vården och det finns många hinder på vägen. Några frågeställningar kring utvecklingsarbetet att öka den enskildes egenansvar för sin hälsa och vård är: Hur mycket präglar vårdmiljön rollerna för personal och patienten så att omställningen försvåras? Hur kan man ändra på maktförhållande, revir och integritet? Hur förmögen är den enskilde att göra värderingar och fatta beslut? Vill man det? Hur kan sjukvården designa system som bygger på att alla människor inte har samma förmåga? Coaching. Personligt stöd i för varje berörd patient så att denne kan hitta rätt information, göra ett aktivt val och stimuleras till uthållighet. Ska man som enskild kunna betala för och få en riktad hälsokontroll utförd för att stilla sin oro, d.v.s när undersökningen inte är medicinskt motiverad? Vad är en rimlig högsta kostnad som man kan tänka sig betala själv för en behandling och att alla kan betala? Vård som inte utförs inom landstinget. Hitta fungerande rutiner för att vägleda patienten till en privat/alternativ vårdgivare. Hjälpmedel. Kan fler hjälpmedel än idag vara egenfinansierade? 21

22 Bilaga 1 - Den enskildes egenansvar Vad menar vi egentligen med den enskildes egenansvar för sin hälsa och vård? Att sluta röka, motionera och äta sunt? Gå på hälsokontroller för att minska sin oro? Söka information så att man klarar basal egenvård? Själv beställa tid för återbesök? Betala för behandlingar som inte ingår i landstingets sjukvårdsansvar? Syftet med denna bilaga till dokumentet Prioriteringar för 2007 är att försöka hitta en struktur för vad som kan rymmas inom begreppet egenansvar och skissera på några frågeställningar som kan vara vägledning i ett fortsatt utvecklingsarbete. De underlag som har använts är bland annat hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, syntes av diskussioner i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning samt genomgång med företrädare för prioriteringscentrum i Linköping. Modell för egenansvaret När man söker begreppet Egenansvar + vård på Internet får man upp 902 svenska sidor. De tre första har sitt ursprung från Landstinget i Östergötland och är kopplade till prioriteringar. Begreppet innehåller flera frågeställningar och dimensioner som etiska, ansvarsmässiga, finansiella och praktiska. Egenansvaret innebär att det är åtgärder som är möjliga för den enskilde individen att bedöma nyttan av och att även finansiera där det är aktuellt. Risken med åtgärden ska vara liten och tjänsten ska finnas tillgänglig i samhället. I nedanstående figur skisseras en modell med begrepp och struktur för den enskildes egenansvar. INDIVIDENS EGENANSVAR För sin egen hälsa. Hålla sig vid god hälsa, även efter sjukdom/skada -Söka information (massmedia, Internet, apotek) -Ändra beteende och livsstil Sluta röka, motionera, äta sunt -Kontrollera sin hälsa Egen (bröstpalpation) Allmänna (allmän hälsokontroll, vaccinationer av barn och äldre) Riktade (mammografi, gynekologisk cellprovskontroll) För sin egen vård. När man behöver kontakt med vården och har behov av vård -Söka information och vård (sjukvårdsrådgivning, Internet, väntetider) -Val av fast kontakt i primärvård -Egenvård (kontakt för återbesök, egenbehandling, träning, medicinering, symtomkontroll) -Egenfinansiering Behandling som vården betalar delvis eller inte alls (t.ex.omskärelse av pojkar, IVF, borttagande av tatueringar, enklare hjälpmedel) I figuren görs en huvuduppdelning mellan egenansvar för sin hälsa och för sin vård. I den första gruppen är det i första hand individer som inte söker vård så ofta och de som 22

23 haft vårdkontakt men där behandlingen är avslutad. I den andra gruppen finns både individer som behöver kontakt med vården och de som har sjukdomar av mer kronisk karaktär. Egenfinansiering som underbegrepp finns i denna modell endast under egenansvar för sin egen vård. Även under ansvar för sin egen hälsa förekommer avgifter och egenfinansiering, t.ex. kostnader på gym, för läkemedel och hälsokontroller. Flera av åtgärderna är direkt önskvärda och okontroversiella som att motionera och äta sunt. Andra delar av egenansvaret är kanske inte fullt så självklart och här behöver frågorna benas ut och diskuteras mer ingående. Nya krav på mötet mellan personal och patient Den nya ohälsan i samhället ställer delvis nya krav på hälso- och sjukvården och på mötet mellan personal och patient. Landstinget i Östergötland har en tydlig målsättning att verksamheten ska gå mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälsooch sjukvård. Ett hälsofrämjande perspektiv innebär en strävan efter att förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet och utgår från en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det innebär en perspektivförskjutning från det operativt tänkande synsättet, där vi ger vård till en inriktning att samtidigt stödja patienter i att öka kontrollen över och ta ansvar för den egna hälsoutvecklingen. För att bättre rusta personalen för att stärka patientens ställning i vården startar Landstinget i Östergötland under hösten utbildningsinsatser för personalen. Utbildningen omfattar att lära sig ett kognitivt förhållningssätt i patientmötet. I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för 2007 finns följande delmål inom området patientfokuserad hälso- och sjukvård: Östgötens möte med vården ska kännetecknas av respekt och lyhördhet för den enskildes önskemål och behov. Östgöten ska ges möjlighet att påverka sin vård. Östgöten ska mötas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Härigenom ges möjlighet att öka den egna kontrollen över hälsan genom information om effektiva metoder för att förbättra hälsan och vid behov stöd till förändring. Inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser anges följande delmål: Östgöten ska i mötet med hälso- och sjukvården samt tandvården erbjudas livsstilsråd och vid behov stöd till förändring. Hälso- och sjukvården ska stödja en god hälsoutveckling hos individer och grupper genom ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det handlar om att förebygga sjukdom och försämring av sjukdom genom att tidigt identifiera riskbeteenden och riskfaktorer samt erbjuda kunskap om stödjande insatser där förändring av livsstil kan påverka förloppet. Patienterna är beredda men är vården det? Det grundläggande synsättet i ovanstående mål är att stärka patientens ställning genom en utökad och reell delaktighet. Olika undersökningar visar att nio av tio personer är positiva till att diskutera livsstilsfrågor i sina kontakter med vården. På frågan om det har hänt att man tagit upp sådana frågor uppger två tredjedelar att så inte har skett. På en annan fråga som berör individens egenansvar svarar två tredjedelar att de är beredda att ta ett större egenansvar för sin vård. 23

Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007

Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007 1 (2) Ledningsstaben MISSIV Bengt Göran Emtinger 2006-09-18 LiÖ 2006-660 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007 Bakgrund Ärende Uppföljning och analys Hälsokonsekvenser

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Ledningsstaben 2007-01-09 LiÖ 2006-41 Camilla Paananen Urban Svahn 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Bifogade förslag till styrkort med årsbudget

Läs mer

Uppdrag 2008. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget

Uppdrag 2008. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget Uppdrag 2008 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget 1 Innehåll Inledning...3 Vårdprocesser... 4 Behovsgrupper... 4 Sjukdomsgrupper... 4 Utgångspunkter... 5 Generella uppdrag...7

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:8 av Tove Sander och Nanna Wikholm (s) om stöd kring sex och samlevnad för unga funktionshindrade Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Välkommen till Örebro läns landsting

Välkommen till Örebro läns landsting Välkommen till Örebro läns landsting 1 Här finns vi Norge Finland Danmark Sverige Örebro län ligger mitt i Sverige. Från Örebro är det är ca 20 mil till Stockholm och ca 30 mil till Göteborg. Fakta om

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Beställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning

Beställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning Planeringsenheten/Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Uppdragsbeskrivning Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Vid behov Fastställd Beslutat

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Bilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker** Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer