FSO fyller 90 år 2010

Transkript

1 SOCIAL OMSORG En tidning från Föreningen Social Omsorg FSO Nr 3/2009 Årgång 10 FSO fyller 90 år 2010 Historisk tillbakablick: Medlemsbladet s. 8 Trevlig sommarläsning! s. 14 Åldrandet och berättandet s FSO inbjuder till rådslag s. 6 Årsmötesprotokoll FSO Väst s. 5 Webbaserad yrkesförening? s. 7 Här finns uppdaterad och löpande information om föreningen och FSO s verksamhet

2 Utges av Föreningen Social Omsorg FSO Jökelvägen Mjölby Ansvarig utgivare Siv Bringetun (A) STYRELSE Ordförande: Siv Bringetun Wennerbergsgatan 6B Stockholm Vice Ordförande: Anna Strömstedt Sommaren kommer med vila och nya tankar Kassör: Sigbritt Bothin Jökelvägen MJÖLBY (hem) (mbt) Sekreterare: Åsa Vidman Vice sekreterare: Susanne Rydén Adress, materialoch annonser info.fso.nu Annonspriser: V. g. tag kontakt! Prenumerationer Medlemskap Se sista sidan! Utgivningsplan 2009 Nr 4 Manusstopp 28 september 2009 Utgivningsdatum 16 oktober 2009 GRAFISK FORM Mikaela Sivén VTT Grafiska mikaela.s@vtt.se TRYCK VTT Grafiska Vimmerby, 2009 I SKTF-tidningen nr 7 skriver journalisten Karin Warne att medlemmarna sviker alla yrkesföreningar och att det inte ligger i tiden att var med i en förening. Ibland känns det bättre att veta att flera har samma problem, andra gånger vill vi vara unika. FSO har förlorat medlemmar men vi har även fått en del nya medlemmar. Vårt stora problem är dock av intern karaktär. Det finns tydligen ett behov av att fortsätta debatten om något som ligger bakåt i tiden. Där var nuvarande styrelse inte med. Vi väljer att kommentera en del av kritiken, men vår ambition är att arbeta framåt. Föreningen har åter full kontroll på ekonomin, vi har skaffat ett eget bokföringsprogram som vår kassör Sigbritt sliter med. Programmet har utvecklingsmöjligheter och vi börjar nu äntligen få ordning på vårt medlemsregister. Se faktarutan om vår ekonomi. Det är stadgarna som styr om vi skall använda interna revisorer eller köpa fristående revision externt från auktoriserad revisor. Beträffande marknadsföringen har vi nu fått förfrågningar om annonser, vi har nya kontaktpersoner på Socialstyrelsen och inom Sveriges kommuner och landsting. Hemsidan utvecklas sakta åt rätt håll, läs gärna Annas information på annan plats i tidningen och använd gästboken till dina synpunkter. Jag hoppas att alla fått tidningen Äldre I Centrum och att ni uppskattar den. Vi har idag endast två kretsar som är aktiva och inte meddelat att de tänker lägga ned. De stadgar vi för närvarande har bygger på att vi har 25 kretsar. Det finns därför ett behov av att uppdatera stadgarna så att de bättre återspeglar verkligheten. Det kommer att bli en hel del arbete med att revidera stadgarna. Därför kallar vi till Rådslag september för att diskutera vad som ska hända med FSO. Vad tycker du som är medlem? Hur skall föreningen utvecklas? Vad ska vi värna om? Bygger vi upp något nytt eller lägger vi ned FSO? För 10 år sedan ville jag lägga ned tidningen och satsa på hemsidan. Då blev det liv i luckan och föreningen finns kvar med tidning och allt. Nu får vi hoppas att rådslaget leder till ett ökat engagemang. 2

3 FAKTA Ekonomisk rapport från kassören Från och med 2009 sköter kassören föreningens bokföring. Vi har skrivit avtal med en redovisningskonsult, som kommer att hjälpa oss med bokslut och deklaration. Den 31 maj 2009 hade föreningen ,88 kronor på bank- och plusgirokonto. Till detta kommer våra fonderade medel till ett värde av ,17 kronor vid samma tidpunkt. Styrelsens uppfattning är att vi har ekonomin i balans. Rådslaget gäller både dig som är medlem och har åsikter om FSO och dig som tidigare varit aktiv och nu endast är stödjande medlem. Kom och se till att vi gör de förändringar som behövs. Går FSO i graven så gör vi det på topp! Skall FSO bestå måste det bli på ett annat sätt. Det är mycket roligt att i detta nummer kunna tipsa om Jens Lennart Inelands Sauers och och Lennart Jens Inlands Sauers nya nya bok, bok, två två män män som arbetat som arbetat aktivt aktivt i FSO. i Jag FSO. hoppas Jag hoppas de dyker de dyker upp på upp råd- på rådslaget och och kommer kommer med med kloka kloka idéer - nu när de får gratis reklam. Vi tipsar även om böcker för avkoppling och sommarvila. Nu hoppas jag ni alla vilar och kläcker idéer som ni kommer att presentera på rådslaget i Stockholm i höst. Försommarhälsningar från Siv Bringetun Nu slutar Johan Palmcrantz/Gamlis som samarbetspartner till FSO. Vi säger tack för lång och trogen tjänst i FSO. 3

4 FÖRENINGSNYTT Styrelsens kommentar: Motion om nedläggning av kretsen FSO Väst Det äger riktighet, såsom styrelsen i FSO Väst skriver i motionen till kretsens årsmöte, att det finns behov av översyn av FSO:s stadgar liksom att det tidigare funnits brister i föreningens styrning på riksnivå. Dock vill FSO:s nuvarande riksstyrelse påtala att sedan vårt tillträde är flertalet av tidigare brister undanröjda. Andra frågor, som exempelvis genomgripande översyn av föreningens stadgar, är under bearbetning. Detta torde också framgå av riksföreningens protokoll som finns publicerade på nu. Påståendet att FSO som riksförening har «gått i stå», som FSO Väst anför i kallelsen till årsmötet, anser vi inte kan appliceras till nuvarande verksamhetsår eller riksstyrelse, utan det tillhör historien. Våra medlemsmöten har varit dåligt besökta, 3-4 personer utöver styrelsen. Redan under våren 2008 hade det uppdagats allvarliga brister i riksföreningen gällande bokföringen och kretsarnas status. Kretsarna hade egen ekonomi men utan att vara självständiga organisationer. Det innebar att riksstyrelsen som var ansvariga för bokföringen av samtliga verksamheter inom föreningen inte hade kontroll på hur pengarna användes. Först två kassörer och sedan hela riksstyrelsen hade avgått den sista augusti. Vid kontroll gentemot stadgarna framkom att inget fanns reglerat kring en sådan situation. Först försökte kretsstyrelsen och senare även en kretsmedlem få kontakt men vi fick inte något gehör för våra frågor omkring hur detta gick till och vem som skulle göra vad i det fortsatta arbetet. Vår uppfattning är att det funnits allvarliga brister i styrningen av föreningen på riksnivå. Vi i kretsstyrelsen har försökt påtala samman- blandningen av de olika roller och uppdrag som finns i föreningen. Kretsen författade en motion om förslag till ändring av stadgarna gällande hanteringen av ekonomi, bokföring, rollfördelning och ansvar i föreningen. Trots att relativt många ställde sig bakom motionen förekom ingen debatt på mötet. Vår slutsats är att FSO har tjänat ut i sin nuvarande form. Trots idoga försök att få rätsida på rutiner och ansvar i föreningen så har vi misslyckats. Vår slutsats är därför att kretsen läggs ner. Vår ambition är att försöka skapa en ny, mer modern organisation för att arbeta med frågor som rör social omsorg Förslag till beslut: Kretsstyrelsen för FSO Väst föreslår årsmötet besluta: Att avsluta verksamheten inom kretsen FSO Väst Att avsluta kretsens räkenskaper per Att skänka kvarvarande ekonomiska medel till SKTF. Styrelsen FSO Väst Styrelsemötet Riksstyrelsen vill också uppmärksamma att de beslut FSO Väst fattat under 9b och 9c i kretsens årsmötesprotokoll, inte äger giltighet enligt föreningens stadgar 9 moment 9. Där finns angivet: Kretsen kan på förslag av kretsens årsmöte upplösas av FSO: s årsmöte. Eventuella tillgångar tillfaller FSO riksförening. Således kan inte kretsens årsmöte självständigt besluta om att lägga ned kretsen, och inte heller att skänka kvarvarande medel till någon. Kvarvarande medel ska istället tillföras riksföreningen och kretsen kan läggas ned först efter beslut på riksföreningens årsmöte. Riksstyrelsen avser självklart att beakta beslutet från FSO Väst och till årsmötet 2010 lägga förslag om nedläggning av kretsen såvida inte medlemmar från kretsen ger förslag på en ny kretsstyrelse. För övrigt är vår avsikt att vara mycket öppna och tydliga med vad vi gör och hur vi arbetar. Vi är tacksamma om ni som medlemmar vänder er till oss i styrelsen om ni har kritik att framföra på vårt sätt att arbeta eller om ni har andra synpunkter på hur vi tillsammans kan vidareutveckla föreningens arbetssätt och metoder. FSO:s riksstyrelse Sigbritt Bothin, Siv Bringetun, Susanne Rydén, Anna Strömstedt och Åsa Vidman. 4

5 Årsmötesprotokoll FSO VÄST Datum: Onsdagen den 6 maj Tid: Kl. 18:10-19:30. Plats: Utbildningslokalen, Svaleboskogens äldreboende, Svaleboskogen 7, Majorna, Göteborg. Närvarande: Anders Olson, Maria Olson, Inga-Britt Johansson, Jim-Alex Minorsson Hirschi, Siv Hansson, Frank Bremer. Bilagor: Styrelsens verksamhetsberättelse, 6 Ekonomisk redogörelse, 7 Revisorernas berättelse, 7 Motion om nedläggning av kretsen FSO Väst, 9 Medlemsbrev daterad , 9 1 Mötets öppnande Kretsordförande Anders Olson hälsar alla välkomna och förklarar årsmötet för öppnat. 2 Mötets behöriga utlysande att anse mötet behörigen utlyst. 3 Val av mötespresidium att till mötesordförande välja Frank Bremer. att till mötessekreterare välja Jim-Alex Minorsson Hirschi. 4 Justerare tillika rösträknare att till justerare jämte mötesordförande välja Siv Hansson. 5 Fastställande av dagordning att fastställa förslag till dagordning. 6 Verksamhetsberättelse för kretsen att godkänna och lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna. 7 Ekonomisk berättelse och revisionsberättelse att godkänna och lägga den ekonomisk berättelsem till handlingarna. att godkänna och lägga revisionsberättelsen till handlingarna. Protokollsanteckning: Till protokollet antecknas att varje krets av riksstyrelsen årligen tilldelas ett belopp på 75 kronor/medlem, vilket skulle ha genererat kronor baserat på 220 medlemmar per FSO Väst valde på grund av den ekonomiska situationen på riksnivå att inte kvittera ut anslaget. 8 Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen att bevilja den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Protokollsanteckning: Till protokollet antecknas att endast 2 personer som deltar i årsmötet äger rösträtt att besluta om ansvarsfrihet. 9 Förslag om nedläggning av kretsen med därtill hörande frågor a) Förslag om nedläggning av kretsen FSO Väst att bifalla förslag om nedläggning av kretsen FSO Väst innebärande att kretsverksamheten upphör. b) Förslag om tidpunkt för räkenskapernas avslutande att bifalla förslag om att fastställa tidpunkt för räkenskapernas avslutande och kretsen verksamhet till c) Förslag till beslut om hantering av kretsarnas ekonomiska medel att skänka kvarvarande medel per till SKTF. d) Information om upphörande av medlemskap Styrelsen informerar om att varje medlem själv får aktivt anmäla till riksstyrelsen om de vill att medlemskapet ska upphöra. att uppdra åt avgående styrelse att skicka FSO Västs material till SKTF och sända protokoll till riksstyrelsen som information för publicering. 10 Övriga frågor Fortsatt arbete omkring social omsorg i nya former Frågan diskuteras. 11 Mötets avslutande Siv Hansson framför beröm till den avgångna styrelsen för ett bra utfört arbete. Inga-Britt överlämnar en blomma till mötesordföranden och mötessekreteraren. Mötesordföranden förklarar därefter årsmötet avslutat. Vid protokollet: Frank Bremer - Mötesordförande Jim-Alex Minorsson Hirschi - Mötessekreterare Justeras: Siv Hansson 5

6 FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG har nöjet att inbjuda dig som är medlem i föreningen till ett RÅDSLAG Hur ser framtiden för FSO ut? Utveckling? Avveckling? Arbetssätt? Tidning? Kretsar? Hemsidan? Bloggar? september 13:00 till 12:00 VI BJUDER PÅ RESA OCH LOGI ADLON HOTEL STOCKHOLM Parkeringshus finns. O.S.A snarast, dock senast den 15 augusti till Anna Strömstedt på adress anna.stromstedt@fso.nu eller ring

7 Webbaserad yrkesförening? FÖreningSnYtt Här hittar du Gästboken idag å Hur ska vi arbeta i framtiden? Är det så att det nya är internet, ska vi flytta livet till weben precis som vi gjort med, banker, föreningsbutiker, tidningar m.m. Står yrkesföreningarnas framtid att finna där? Som vice ordförande fick jag i uppdrag att styra upp hemsidan. Sedan november 2008 har jag tillsammans med Palmqrantz &.co, som är vår webbdesigner, försökt att göra hemsidan mer levande. Det har inte varit lätt och vi är långt ifrån färdiga. För att modernisera vad gäller hemsidan har jag jobbat med att ta in olika offerter från företag som kan bygga en helt ny hemsida, som kan leverera ett publiceringsverktyg som är kopplat till hemsidan så att jag kan gå in och göra förändringar direkt samt ge en support vid oväntade problem. Den 6 juni på Sveriges nationaldag hade riksstyrelsen möte. Där gick vi igenom de offerter som jag fått in och vi valde att skriva under en offert med företaget Lapland Online AB. Nu känns det som att vi är på G. Nu kommer Lapland Oneline AB och jag gå igenom hur vi vill att vår hemsida ska se ut. Vad vi vill att den skall erbjuda er medlemmar och hur vi kan locka nya medlemmar till föreningen. Det vi hitintills faktiskt har lyckats med tillsammans med Palmqrantz & co är dels att förändra sidans utseende, dels tagit bort en del gammal information och sist och inte minst. Vi har lagt in en GÄSTBOK. Denna GÄSTBOK vill jag verkligen göra reklam för. Här kan Ni alla gå in och skriva till oss i riksstyrelsen och alla medlemmar runt om i landet om vad Ni tycker att vi borde göra. Ge idéer, uppslag tips om olika föreläsningar. Berika varandra med kunskap och erfarenheter. Delge varandra era åsikter om vår förening, yrke, forskning etc. Ja, allt kan Ni tycka till om här. På denna gästdagbok vill jag att Ni alla engagerar er och skriver; Vad ska vi ha hemsidan till? Hur ska vi använda oss av den? Hur vill Ni att det ska se ut? Jag vill ha MASSOR av tips och idéer. Hur den nya hemsidan kommer att se ut är idag oklart. Jag ser med spänning fram emot samarbetet med Lapland oneline AB. Men även där kommer ni att hitta en gästbok. Använd det snälla. Vi behöver höra från er medlemmar. Om Du vill engagera dig i någon arbetsgrupp höra av dig. Tillslut får jag önska er en härlig sommar med mycket sol och bad och när vi ses till hösten igen har vi förhoppningsvis kommit igång med en ny hemsida, nytt företag och nya friska tag. ANNA STRÖMSTEDT 7

8 År 2010 fyller FSO 90 år TILLBAKABLICK: Medlemsbladet Tiden går så fort och det är redan 30 år sedan det beslutades om att vi skulle försöka få till stånd ett litet kamratblad. Det var nämligen på årsmötet i Kalix år Artikeln är skriven av Anna Johansson, från Social Omsorgs Jubileumsnummer år Bilden ovan: Anna Johansson, mångårig redaktör för medlemsbladet tackas vid en båttur under studiedagarna i Stenungsund Foto: Stefan Jonäng. 8 >>>

9 Då Svenska Fattigvårdsförbundets funktionärer träffas tillsammans med någon av förbundets förutvarande elever, dröjer det ej länge, innan samtalet kommer in på kamraterna i årskursen, och ofta uttalas en förhoppning om att någon gång få råka dem. Vid fattigvårdsmötet i Norrköping voro en del av de vid ålderdomshem i Östergötland anställda f.d. eleverna samlade, och vid detta tillfälle framkastade förbundets sekreterare tanken tanken på att anordna ett elevmöte sommaren 1920, omfattande elever från förbundets samtliga kurser alltifrån "Meningen var från början att det skulle bli ett enkelt kamratblad" Förslagsställaren, vars uppslag vann livlig anslutning från de närvarande elevernas sida, var emellertid fullt medveten om, att åtskilliga svårigheter voro förbundna med förslagets realiserande, framförallt med hänsyn till den ekonomiska sidan av saken, ty eleverna måste själva bekosta sin resa och sitt uppehåll i Stockholm. Dock kunde man tänka, att det förefinnes så stark solidaritet mellan eleverna, att man som vid kongresser stundom plägar ske kunde fördela resekostnadera på samtliga deltagarna, varvid de, som bodde närmare huvudstaden, fingo övertaga en del av kostnaderna för dem, som bodde mer avlägset. Ett dylikt möte kommer dock inte till stånd, såvida tanken icke vinner allmän anslutning, ty förberedelserna och kostnaderna äro för stora för att i annat fall söka realisera förslaget. Elevmötet borde räcka 2 dagar. Tiden skulle användas för föredrag och diskussioner, ingående överläggningar i spörsmål, som föreslås av eleverna, och röra deras utbildning, arbete och ställning, eventuellt någon utförd, samkväm etc. Yttrande rörande denna sak, förslag till lämplig tid för mötets hållande, till ämnen, som böra behandlas, till åtgärder för nedbringande av kostnaderna m.m. torde insändas till Sv. Fattigvårdförbundets sekreterare, Norrlandsgatan 17, Stockholm, som senare i Svenska Fattigvårdsförbundets tidskrift skall lämna en redogörelse för förslagets emottagande. Eftersom undertecknad fick uppdraget att utkomma med ett dylikt så har efterträdaren Åldringsvårds redaktör bett mig att berätta litet därom. Vi hade väl i några år talat om att det skulle vara roligt att ha en förbindelselänk, kalla det "brev" eller "hälsning" - det blev "Medlemsblad" - där vi kunde skriva lite mer utförligt, personligt och vardagsnära om våra sammankomster och möten samt meddelanden av olika slag. Det var inte allt som lämpade sig för de sociala tidskrifter som fanns, vilka i och för sig var mycket förnämliga. Alltså, jag fick uppdraget, trots att jag inte var närvarande på det årsmötet. Enda gången under "Alla var överens om värdet av att ha en förmedlande länk." alla mina aktiva år. En viss svaghet å ena sidan och ansvarskänsla å andra sidan gjorde att jag ville våga försöket trots ett växande arbete på ålderdomshemmet, som jag förestod, och vilket överskuggade allt. Meningen var från början att det skulle bli ett enkelt kamratblad för en trängre krets och icke för en bred allmänhet - även om utvecklingsmöjligheter låg på djupet. Jag hade min tjänst i Lidköping, där fanns tryckeri på platsen, vars innehavare var mycket god vän med Hemmet och även med mig personligen. Så fort jag fått ihop mer material stod de färdiga att sätta igång med tryckningen. Det var en stor hjälp och vållade inga bekymmer. Först 1950 utkom dock det första försöket. Från 1942 hade vi kretsindelning länsvis, som mer eller mindre fungerade. Det var inte särdeles lätt att få några livstecken från dem, men redan i första numret finns en del kretshälsningar. Det året skrev vi 1950 och då hade vi årsmötet på Mainau, där vi bodde 4 dagar. På det årsmötet beslutades bl a att "bladet" - som då utkommit med ett provnummer - skulle utkomma två gånger om året. Alla var överens om värdet av att ha en förmedlande länk. Då höjdes också årsavgiften från 3 kr till 5 kr, dels med tanke på utgiften för "bladet" och dels för representation i samband med ev förhandlingar. Därefter hade vi en oförglömlig resa till Oberammergau där vi såg "Passionsspelen". Vi voro då omkring 140 deltagare. Detta för den tiden mycket storslagna och innehållsrika årsmöte i Tyskland dominerade helt medlemsblad nr 2. Starten var gjord och ett år hade gått. Sedan blev det meddelanden och referat före och efter våra årsmöten. Som vi älskade att kalla kamratmöten och som då också voro sådana i ordets bästa bemär- 9

10 ÄLDREOMSORG Det var en gång... Sagornas rytm med inledning Det var en gång... och avslutas med... och så levde de lyckliga i alla sina dagar. kan utgöra en sinnesbild för våra liv. Berättandet är inte bara fiktion utan också en allmänmänsklig företeelse som ständigt pågår mellan människor och kanske också inom varje människa. Det handlar både om ett återberättande av det som varit kronologiskt eller i varierande teman och om ett skapande av en livsberättelse. Den självbiografiska berättelsen har en stark koppling till åldrandet genom sin form av bokslut men också som ett budskap för framtiden. De senaste åren har livsberättel- annan människa. Det kan handla ser blivit alltmer uppmärksammade om att berättaren själv inte för- inom äldreforskningen. Och det mår att formulera sig eller inte vill finns många exempel på aktuell berätta. Men inte sällan kan det forskning som knutit ihop åldrandet också handla om att det omgivande och berättandet som en framkomlig samhället av olika skäl inte tillåter väg att på olika sätt utforska mänsk- att alla berättelser berättas. En del liga erfarenheter av olika fenomen överlevande från andra världskri- och om berättandet som en del av gets koncentrationsläger talar om åldrandefasen. En del studier har ett omgivande samhälle som inte visat hur berättandet kan utgöra en orkade ta emot de svåra skräm- viktig funktion för bearbetning av mande berättelserna eller som upp- händelser vilka upplevs som traumanades att inte berätta för att öka matiska och svåra. möjligheten att glömma och lägga det svåra bakom sig. Psykologen Men alla berättelser blir inte berät- och psykoterapeuten Hedi Fried är tade i bemärkelsen delade med en en av dem som har belyst andra och tredje generationens upplevelser och situation i relation till krigstraumatiserade föräldrar/far-/morföräldrar. Fried som själv är överlevande från Auschwitz har arbetat med samtalsgrupper med närstående till överlevande. Fried har beskrivit icke-berättandet som en strategi och pålaga både från samhället och den enskilda för att bespara omgivningen de smärtsamma upplevelserna. Konsekvenserna av detta har blivit att i samband med pensionering då tiden ger utrymme för reflektion har erfarenheterna eller minnena dykt som psykosomatiska besvär. Dessutom har tystnaden funnits som en börda utan känt innehåll för framförallt barnen till de överlevande. Det har för dessa barn inneburit att man i vuxen ålder fått identitetsproblem, aggressioner och skuldkänslor samt inte minst en belastning. Under våren har vi haft i uppdrag att skriva ett temanummer om äldres psykiska ohälsa för tidningen Äldreomsorg. Vi har bl.a. intervjuat ett antal äldre personer om sina upplevelser av psykisk ohälsa och om starka trauman från krig och flykt. Dessa intervjuer har tydligt visat på behovet av möjligheten att genom sin livsberättelse få möjlighet att lägga sitt livspussel till rätta. Återberättandet får en karaktär av både bearbetning och utforskning. Livsberättelserna har en potential att vara en viktig del av våra liv men också ett utmanande forskningsfält. Ett forskningsfält som kan ge en unik inblick i människors villkor och öka förståelsen. "Återberättandet får en karaktär av både bearbetning och utforskning" En vårdrelation kan ses som ett möte mellan två livsberättelser och där berättelser också skapas, förändras, omformas och förs vidare. På vilket sätt kan vårdmiljön stödja berät- berät- >>> 10

11 tandet och vilka berättelser tillåts respektive tystas? Det är frågor som kan vara viktiga att belysa i möte med äldre, inte minst de vilka kan ha en traumatisk bakgrund. Vilken beredskap finns utvecklad att motta de svåra berättelserna? Joakim Öhlén har uttryckt det som att berättandet kan ha en helande potential genom att den lidande människan ges möjlighet att genom berättandet komma ut ur sin existentiella ensamhet. Och visst är väl det något vi alla kan känna igen att när vi satt ord på det svåra verkar det plötsligt mindre skrämmande och mer hanterligt. Det är en av många viktiga ingredienser i kamratstödsgrupper och där det dessutom finns en möjlighet att dela erfarenheter och berättelser med andra. Vi vill med detta slå ett slag för berättandet som ett av många mellanmänskliga redskap för ökat välbefinnande. Det omfattar både i de allmänskliga relationerna som i vårdandet och i återhämtningen från trauman och lidande. I ljuset tenderar trollen att spricka. Extra årsmöte Skåne/Blekingekretsens planerade årsmöte för 2009 gick av stapeln den 28/5 på restaurang Valvet i Lund. Vi kunde snabbt konstatera att vi bara var 4 personer närvarande och därför alltså inte beslutsmässiga. Följden blev att det inte gick att formellt hålla något årsmöte så därför kallar Skåne/ Blekingekretsen sina medlemmar till ett extra årsmöte den 20/8 klockan Även denna gång ses vi på Restaurang Valvet Allhelgona kyrkogata 1 i Lund. Anna-Liisa Suvanto Fil.mag. i vårdpedagogik. / Pol.mag. Leg.sjuksköterska Hjärtligt välkomna hälsar styrelsen Skåne/Blekinge! Susanne Rolfner Suvanto Fil.mag. i hälsopedagogik Leg. sjuksköterska 11

12 FUNKTIONSHINDER Dolda brottsoffer - Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder. Denise Malmberg, lektor och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Kerstin Färm, forskningsledare vid Regionförbundet i Örebro, FoU Välfärd har tillsammans gjort denna studie. Personer med funktionshinder är en dold grupp bland brottsoffer i vårt samhälle och som det ser ut idag är det inte självklart att deras rättssäkerhet kan garanteras. Forskarna har undersökt hur polisen och socialtjänstens handikappomsorg hanterar ärenden då vuxna personer med olika funktionshinder är eller misstänks vara utsatta för brott och övergrepp. Studien, som presenteras i bokform, omfattar tre kommuner, alla inom samma län. Forskarna har samlat information med hjälp av intervjuer med ansvarig personal inom både socialtjänsten och polisen, enkätfrågor till mellanchefer inom socialtjänstens handikappomsorg samt brottsanmälningar som inkommit till polisen. Denise Malmberg, lektor och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Kerstin Färm, forskningsledare vid Regionförbundet i Örebro, FoU Välfärd har tillsammans INFORMATION gjort denna OM studie. NYA LSS-LAGEN!!! Undertecknad har haft telefonkontakt Personer med med funktionshinder Socialdepartementet är en och dold LSSenheten i vårt samhälle och då framkom och som det att ser ca. ut 300 idag är det grupp bland brottsoffer inte självklart remissvar att deras lämnats rättssäkerhet in på förslaget kan till garanteras. den nya LSS lagen. Forskarna har Dessa undersökt synpunkter hur polisen samlas nu och in socialtjänstens och lämnas vidare för bearbetning till regeringskansliet. Personen på departementet handikappomsorg hanterar ärenden då vuxna personer med olika anger funktionshinder att det inte är är troligt eller att misstänks en ny LSS vara utsatta för brott lag införs och övergrepp. under år Studien, som presenteras i bokform, omfattar Budgetpropositionen tre kommuner, som alla presenteras inom samma län. Forskarna i september har samlat kan information förhoppningsvis med ge hjälp viss av intervjuer med vägledning ansvarig vilka personal tidsramar inom som både kan socialtjänsten gälla och polisen, i det fortsatta enkätfrågor arbetet till med mellanchefer förslag till ny inom socialtjänstens handikappomsorg samt brottsanmälningar LSS-lag. som inkommit till polisen. Susanne rydén Studien visar att de brott som personer med funktions- "Ryckcitat?" Studien visar att de brott som personer med funktionshinders riskerar att utsättas för är av olika typ ekonomiska och sexuella men även våldsbrott, hot och trakasserier. Brotten och övergreppen sker i de miljöer funktionshindrade vistas i dagligen och förövaren är ofta en person de bör känna tillit till vårdpersonal, en anhörig, en god man, färdtjänst- eller taxichauffören. Forskarna menar att polisen och socialtjänsten behöver få bättre kunskap om vilka faktorer som påverkar dessa risker för brott och övergrepp. Polisen behöver inte själva ha den kunskapen, däremot behöver de bygga upp expertnätverk som de kan använda sig av, säger Denise Malmberg. Den andra slutsatsen av deras studie är att medvetenheten måste bli större om vad funktionshinder kan betyda i den rättsliga processen. Idag anges till exempel inte i polisens förhörsprotokoll ifall brottsoffret har ett funktionshinder. Det betraktas som alltför känsliga uppgifter. Samtidigt leder det till att många polisutredningar som hinders rör riskerar personer att med utsättas funktionshinder för är av olika läggs typ ned i brist ekonomiska bevis. och sexuella men även våldsbrott, hot och på trakasserier. Det är ett Brotten stort problem och övergreppen att man inte sker dokumenterar i de miljöer sådant funktionshindrade och att man vistas inte vågar i dagligen lyfta fram och förövaren de frågorna. är Om ofta en personen person till de bör exempel känna har tillit ett till kognitivt vårdpersonal, funktionshinder anhörig, kan en det god påverka man, färdtjänst- personens eller förmåga taxichauffören. att förstå en frågor Forskarna eller menar komma att ihåg polisen vad som och socialtjänsten hände. Många behöver förstår inte få bättre heller kunskap att de utsatts om vilka för faktorer brott och som lyfter påverkar i förhören dessa därför risker för inte brott fram och det övergrepp. som är viktigt ur rättslig synvinkel. Polisen behöver inte själva ha den kunskapen, däremot Denise behöver Malmberg de bygga och upp Kerstin expertnätverk Färm har som ett de förslag kan på använda hur man sig av, i den säger rättsliga Denise processen Malmberg. kunde synliggöra funktionshinder efter en modell som används i USA. Enligt Den andra förslaget slutsatsen skulle av deras alla studie som är att målsägande medvetenheten i en utredning måste bli större få frågan om om vad de funktionshinder har något funktionshinder kan betyda i som den rättsliga spelar en processen. roll i sammanhanget. Idag anges till Man exempel kan ju inte även i ha polisens ett funktionshinder förhörsprotokoll som ifall inte brottsoffret har någon har betydelse ett funktionshinder. Det betraktas som alltför känsliga uppgif- för utredningen. ter. Samtidigt leder det till att många polisutredningar Boken som rör ges personer ut i vid med Uppsala funktionshinder universitet, läggs Centrum ned i brist för genusvetenskaps på bevis. skriftserie Crossroads of Knowledge. Det är ett stort problem att man inte dokumenterar sådant och att man inte vågar lyfta fram de frågorna. >>> 12

13 INFORMATION OM NYA LSS-LAGEN!!! Undertecknad har haft telefonkontakt med Socialdepartementet och LSS-enheten och då framkom att ca. 300 remissvar lämnats in på förslaget till den nya LSS lagen. Dessa synpunkter samlas nu in och lämnas vidare för bearbetning till regeringskansliet. Personen på departementet anger att det inte är troligt att en ny LSS lag införs under år Budgetpropositionen som presenteras i september kan förhoppningsvis ge viss vägledning vilka tidsramar som kan gälla i det fortsatta arbetet med förslag till ny LSS-lag. Susanne rydén Om personen till exempel har ett kognitivt funktionshinder kan det påverka personens förmåga att förstå frågor eller komma ihåg vad som hände. Många förstår inte heller att de utsatts för brott och lyfter i förhören därför inte fram det som är viktigt ur rättslig synvinkel. Denise Malmberg och Kerstin Färm har ett förslag på hur man i den rättsliga processen kunde synliggöra funktionshinder efter en modell som används i USA. Enligt förslaget skulle alla som är målsägande i en utredning få frågan om de har något funktionshinder som spelar en roll i sammanhanget. Man kan ju även ha ett funktionshinder som inte har någon betydelse för utredningen. Boken ges ut i vid Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskaps skriftserie Crossroads of Knowledge. Susanne rydén Ni-na-ni-na-ni-nana... Boktipset! Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd (Ny) Läs FSO-herrarna Jens Ineland och Lennart Sauers nya bok. Jens och Lennart arbetar båda som universitetslektorer vid Umeå universitet instisutionen för socialt arbete där de handleder och utbildar om funktionhinder och handikapp. Boken de har skrivit heter: Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd (Ny) I många år har funktionshinderpolitiken och omsorgen präglats av idéer om valfrihet och självbestämmande. Man har betonat den enskildes rätt som klient att välja villkor för stöd och insatser. Samtidigt vill många människor med utvecklingsstörning lämna klientrollen helt och forma en identitet som betonar andra värden och livsprojekt. Denna bok diskuterar just förhållandet mellan utvecklingsstörning och välfärdsamhället, mellan det sociala arbetets praktik och dess framtida utmaningar. siv bringetun (delar av texten är tagen från bokrecensionen på gleerups.se ) 13 >>>

14 BOKTIPSET Sommarläsning... I det här boktipset tänker jag vara riktigt ordentligt och sommarledigt opretentiös. Jag tänker med bara en mening motivera varför ni ska ägna lite av er ledighet åt just en särskild bok. Sommar innebär för de allra flesta ledig tid och kanske utökade möjligheter att läsa, i lugn och ro - riktigt gräva ner sig i en boktrave oavsett väder. Om man tänker sig att man plöjer minst en bok i veckan så ger Boktipset följande rekommendation för sommarsemestern (och lämpliga tilltugg därtill). Vecka 1 Sorgesång av Siri Hustvedt, översatt av Rose-Marie Nielsen. Med ett språk som är så vackert att man nästan tappar andan tar vi oss an en slags psykoanalytisk sträckläsningsbok om hur och varför vi blev som vi blev, en roman som läses långsamt och som byggs av flera stråk som läggs till varandra och bildar en väv av händelser. Svartvinbärssaft och skorpor, gärna med kanel. Vecka 2 Igelkottens elegans av Muriel Barbery i översättning av Marianne Öjerskog, Helén Enqvist Två berättarjag; en portvakt och en 12-årig hyresgäst i Paris sjunde arrondissement ger oss en riktig må-bra-upplevelse, om filosofins betydelse och utan stort djupsinne men med humor och satir kan läsas på en dag om så önskas. Njutes med ett glas portvin eller en kopp gott te och Kronans kaka. Vecka 3 Aliide Aliide av Mare Kandre Den skyddslösa barndomen ännu en gång. Det stora med Kandres romaner är att de inte förklarar eller ger sanningar utan lämnar oss med barnets hela oro och ängslan inför den otrygga omvärlden. Ett fantastiskt språk och smärtsamt tydlig inlevelse. Fläderblomssaft och vaniljbullar. Vecka 4 Blåbärsmaskinen av Nils Claesson Stig Claessons mindre kända sidor beskrivs ömsint av hans son i en bok, som f.ö. ordföranden i er förening tyckte var en av de bättre då det gäller att beskriva ålderdom och skröplighet och hemtjänst och anhöriga. En kall öl och en laxsmörgås - vichyvatten funkar också. Vecka 5 Kaxiga fåglar av Brutus Östling Fågelporträtt av förläggaren och fotografen Östling; hackspettar som lipar, tuffa kråkor och slagsmål och kurr så fjädrarna ryker med underbara texter av professorn i zoologi Staffan Ulfstrand. Till detta en skål med russin, valnötter, mörk choklad och torkade aprikoser och en kopp starkt kaffe kan spetsas. Skrivet av lena murray 14

15 Vad är nästa steg för FSO? Var med och påverka! Medverka i rådslaget 19-20/9! (Se sid 6 för mer info) Hej! Sedan 2004 finns ett Etiksekretariat på Socialstyrelsen dit socialarbetare inom socialtjänstens verksamhetsområde kan vända sig med etiska frågeställningar som de stöter på inom det sociala arbetet. Vi vill pröva om detta kan vara ett sätt att fokusera på de etiska dilemman som socialarbetare många gånger ställs inför. Vid sekretariatet finns ett Etikråd med ledamöter som har ett särskilt intresse för etiska frågor och god kännedom om socialtjänstens verksamhetsområden. Mer information finns på: 15

16 Posttidning B Vid obeställbarhet sänd tidningen åter till avsändaren. Avsändare: FCO, c/o SKTF, Att: Ewa Lindgren, Box 7825, Stockholm Ansökan om medlemskap i FSO Enbart prenumeration på Social Omsorg Skickas till: SKTFs medlemsregister, Ewa Lindgren, Box 7825, Stockholm Mail: ewa.lindgren@sktf.se (150 kr/år 6 nr) Skickas till: SKTF Ewa Lindgren, Box 7825, Stockholm Tel Mail: ewa.lindgren@sktf.se Namn Adress Postadress Namn Län Personnummer Adress Facklig tillhörighet Medlem = 360 kronor/år Postadress Studerande (Ja) = 0 kronor/år Beräknas klar med studierna (år/mån) Mailadress (frivilligt) Pensionär (Ja) = 175 kronor/år Mailadress (frivilligt)! Ta chansen och annonsera i tidningen! För annons kontakta Siv Bringetun siv.bringetun@fso.nu