Tandvård med vårdavgifter. som för öppen. hälso- och sjukvård. Reviderade anvisningar. År 2013

Transkript

1 M-L Ahldén/Carin Wetterberg Beställarenheten för tandvård Tandvård med vårdavgifter som för öppen hälso- och sjukvård Reviderade anvisningar År 2013 anvisn2013.doc 1

2 Lokala Anvisningar för uppsökande verksamhet nödvändig tandvård mobil tandvård tandvård p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling anvisn2013.doc 2

3 Innehåll Allmänt... 5 Att beakta inför år Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård... 7 Definition av personkretsen N1 N Samverkan mellan kommunerna och tandvården... 9 Uppsökande verksamhet... 9 Nödvändig tandvård Intyg om rätt till nödvändig tandvård Mål och inriktning för nödvändig tandvård Förhandsbedömning av nödvändig tandvård Mobil tandvård Tandvård till personer med långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning Läkarintyget F1. Svår psykisk funktionsnedsättning F2. Parkinsons sjukdom F3. MS, multipel skleros F4. CP, cerebral pares F5. RA, reumatoid artrit F6. SLE, systemisk lupus erythematosus F7. Sklerodermi F8. ALS, amyotrofisk lateralskleros F9. Orofacial funktionsnedsättning F10. Symtom som kvarstår sex månader efter hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) F11. Sällsynt diagnos = ovanliga diagnoser Detta ingår: Detta ingår inte: Följande uppgifter ska finnas vid förhandsbedömningen Övrigt Tandvård som led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid Allmänt S1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning S2. Tandvårdsbehandling av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning S3. Tandvårdsbehandling av tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall Gemensamma riktlinjer för S4 S7 beträffande infektionssanering S4. Infektionssanering av patienter som skall genomgå kirurgiska ingrepp eller medicinsk behandling, behandlas för maligna blodsjukdomar eller med cytostatika i höga doser, där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav S 5. Behandling av patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått infektiösa förändringar i munslemhinnan S 6. Utredning av patienter vid misstanke om att ett odontologisk samband med patientens grundsjukdom S7. Infektionssanering av patienter som skall genomgå eller genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen och då fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav S8. Utredning av patienter med långvariga smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) anvisn2013.doc 3

4 S9. Behandling av patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné (ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen, vilka påverkar allmäntillståndet) S10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktion mot dentala material47 S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i en medicinsk rehabilitering S 15. Tandvårdsbehandling p g a frätskador på tänderna Framtida tandvård Bedömning av behandlingsförslag Ersättning vid omgörning Debitering av ädelmetall/gjutmetall Patientavgifter Ersättning för utförd vård Villkor för fakturabetalningar Utomlänspatienter Tolkkostnader (år 2013) anvisn2013.doc 4

5 Allmänt Från och med den 1 januari 1999 betalar vissa patienter för viss tandvård avgift enligt bestämmelserna om vårdavgifter, som avser öppen hälso- och sjukvård istället för som tidigare enligt den allmänna tandvårdsförsäkringens regler. Förändringen har sin grund i ändringar i Tandvårdslagen (1985:125), hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) samt i en ny tandvårdsförordning (1998:1338) samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:17). Även lagen om allmän försäkring(1962:381) har ändrats och en ny förordning om tandvårdstaxa (1998:1337) har tillkommit. Dessa senare ändringar berör den allmänna tandvårdsförsäkringen, som administreras av TLV och försäkringskassorna och behandlas inte i dessa anvisningar. Enligt Socialstyrelsens Föreskrifter (SOSFS 2012:16) framgår att patienter med Sjögrens syndrom eller med nedsatt salivfunktion till följd av strålbehandling inte längre omfattas av bestämmelserna om vårdavgifter, som avser öppen hälso- och sjukvård utan de får STB. Grundat på dessa författningsändringar och hittillsvarande tillämpning av det nya regelverket utfärdar Beställarenheten inom landstinget Gävleborg följande i flera fall reviderade anvisningar avseende sådan tandvård, som skall ske mot vårdavgifter som för öppen hälso- och sjukvård gällande patienter mantalsskrivna inom Gävleborgs län. Textmaterialet är hämtat direkt från utredningen Tandvården till 2010 samt Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna Råd (SOSFS 2012:17) vilket innebär att regelverket har anpassats till det nationella förslaget. Hänsyn har tagits till SFS 2008:145 Lag om statligt tandvårdsstöd samt till SFS 2008:193 Förordning om statligt tandvårdsstöd Att beakta inför år 2013 För tandvård som ges enligt 8 a andra och tredje styckena i Tandvårdslagen lämnar landstinget från den 1 januari 2004 ersättning till vårdgivaren enligt 15 b Tvl med belopp, som motsvarar Folktandvården Gävleborgs AB:s prislista för tandvård, om inte landstinget kommer överens med vårdgivaren om något annat. Vid användning av lokala åtgärder beviljas enbart L19 - L23, L 27, L28, vilka ska förhandsbedömas. Latituder tex åtg 341 c i taxan skall alltid förhandsbedömas och skriftligen motiveras. Utbytesåtgärder beviljas inte. Förhandsbedömningsgränsen gällande tandvård, (med undantag av fast protetik) för kategori N1-N4 är oförändrad till kronor. Fast protetik beviljas inte distalt om 5-orna. Rotbehandlingar beviljas inte för 7-or samt 8 or. Specialfall kan förhandsbedömas. Enligt 8 a Tandvårdslagen skall landstinget särskilt svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland boende på sjukhem m fl. (Definition av personkretsen, se nedan.) Den uppsökande verksamheten består av individuell munhälsobedömning, handledning och utbildning av omvårdnadspersonalen samt vid behov förmedling av kontakt med tandvården och skall bedrivas av vårdgivare med vilken/vilka Beställarenheten har träffat överenskommelse via upphandling om detta. Patienten betalar ingen avgift. Vårdgivaren får ersättning av landstinget enligt avtalet. anvisn2013.doc 5

6 Landstinget skall också svara för att nödvändig tandvård (N1-N4) erbjuds dem, som ingår i personkretsen för den uppsökande verksamheten. Landstinget skall vidare svara för att tandvård kan erbjudas dem, som har stora svårigheter att sköta sin munhygien på grund av långvarig sjukdom eller svår till fullständig funktionsnedsättning (F1-F11), eftersom detta kan anses leda till stora behov av tandvård. Landstinget skall vidare se till att tandvård kan erbjudas dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid (S1-S12 och S15). För nödvändig tandvård (N1-N4), tandvård p.g.a. långvarig sjukdom eller svår till fullständig funktionsnedsättning (F1-F11) och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid (S1-S12; S15) kan patienten vända sig till valfri vårdgivare. De av landstinget fastställda patientavgifterna skall tillämpas av samtliga vårdgivare. Ersättning till vårdgivarna utgår med belopp enligt Folktandvården Gävleborg AB:s prislista eller ev. med belopp, som av landstingets Beställarenhet gm förhandsbedömning bedömts som skäligt med avdrag för de patientavgifter, som debiteras patienten. Om patienten av någon anledning inte önskar utnyttja detta förmånssystem eller vill ha vård utöver vad som bedöms nödvändig av landstingets Beställarenhet, så har patienten rätt till ersättning enligt den allmänna tandvårdsförsäkringens regler. Ersättningssystemen får inte blandas. anvisn2013.doc 6

7 Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Definition av personkretsen N1 N4 Vid tillämpningen av 8 a Tandvårdslagen skall landstinget särskilt svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt bland dem som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser avses särskilt personlig omvårdnad under större delen av dygnet d v s minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm och då förbättringsutsikten bedöms vara liten. I personkretsen kan således de ingå som, N1 kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 första stycket Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Berörda personer bor i kommunens särskilda boenden. Kriterierna för att erhålla det särskilda tandvårdsstödet skall vara den som har varaktigt behov av omfattande personlig omvårdnad under större delen av dygnet d v s minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Intyg för rätt till nödvändig tandvård utfärdas av föreståndare/sjuksköterska vid kommunens boende. N2 får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Vägledande vid bedömning bör vara intentionerna med reformen, som är, att stöd skall ges till individer, som är så sjuka att de kräver hemsjukvård och har varaktigt behov av omfattande personlig omvårdnad under större delen av dygnet d v s minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Således handlar det inte om tillfälliga sjukvårdsinsatser i hemmet, t ex efter en sjukhusvistelse. Personer med dagliga insatser så som insulininjektioner, omläggningar eller motsvarande berörs inte. Intyg för rätt till nödvändig tandvård utfärdas av kommunens distriktssköterska (N2) eller kommunens biståndsbedömare för äldreomsorgen (N4). Medicinskt underlag krävs och skall utfärdas av patientens läkare och medsändas. Rättigheterna gäller oavsett vem som utför vård- och omsorgsinsatserna. N3 omfattas av lagen 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade d v s LSS. Dit räknas personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. anvisn2013.doc 7

8 Att enbart tillhöra personkretsen räcker inte för att få intyg för rätt till nödvändig tandvård. Kommunens biståndsbedömare måste ha gjort en behovsbedömning och beslutat om insatser enligt LSS 9. Konsekvenserna av handikappet ska bedömas. Intyg om rätt till nödvändig tandvård utfärdas av kommunens biståndsbedömare för LSS. N4 är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av punkterna N1 N3 ovan. Kriterierna för att erhålla det särskilda tandvårdsstödet skall vara den som har varaktigt behov av omfattande personlig omvårdnad under större delen av dygnet d v s minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm och där förbättringsutsikten bedöms vara liten (vid stroke görs en bedömning om rätt till nödvändig tandvård tidigast 6 månader efter insjuknandet). Intyg om rätt till nödvändig tandvård utfärdas av kommunens biståndsbedömare för äldreomsorgen (hemtjänsten). Patient eller anhörig har också möjlighet att ansöka om intyg direkt hos Beställarenheten för tandvård i landstinget. Medicinskt underlag skall insändas som beslutsgrund tillsammans med ett personligt brev från den, som sköter den personliga omvårdnaden istället för kommunens personal. Rättigheterna gäller oavsett vem som utför vård- och omsorgsinsatserna. Enligt propositionen 1997/1998:112 Reformerat tandvårdsstöd är målgruppen personer som bor på sjukhem, ålderdomshem, i servicehus eller i gruppbostad och har tillsyn större delen av dygnet samt personer, som bor i egen bostad och har så stora behov av vård eller omsorg att detta kan jämställas med boende på sjukhem eller motsvarande. Vad som skall vara avgörande för ett erbjudande om ett besök av uppsökande karaktär är en bedömning av patientens allmänna hälsotillstånd och behov så att tandvården kan medverka till en väsentlig förbättring av livskvaliteten och förmågan att tillgodogöra sig födan. Avgörande är således inte boendeformen utan det individuella behovet av varaktig och omfattande personlig omvårdnad och att förbättringsutsikten bedöms vara liten. I fråga om långvarig psykisk sjukdom (N4) skall erbjudandet om uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård för avgifter enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem ges till dem som har långvarig och allvarlig psykossjukdom, som har pågått mer än ett år och som dessutom har en bestående och omfattande social funktionsnedsättning, såsom svår affektiv sjukdom och/eller svår schizofreni (diagnos F20) och för övrigt har behov av tandvård, men p g a sin långvariga och allvarliga psykotiska sjukdom inte har kapacitet att sköta sin personliga omvårdnad inkl. tandvård. Funktionsnedsättningen innebär således en begränsning av patientens verklighetsuppfattning och förmåga att relatera sig till omgivningen. anvisn2013.doc 8

9 Medicinskt underlag om långvarig och allvarlig psykotisk störning skall vara utfärdat av läkare inom psykiatrin, medan intyget om rätt till nödvändig tandvård skall vara utfärdat av kommunens biståndsbedömare/biståndshandläggare. Patient eller anhörig har också möjlighet att ansöka om intyg direkt hos Beställarenheten för tandvård i landstinget. Medicinskt underlag skall insändas som beslutsgrund. En person som har fått ett intyg om rätt till nödvändig tandvård kan uppsöka valfri vårdgivare. Samverkan mellan kommunerna och tandvården Den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningarna förutsätter ett samarbete mellan kommunerna, primärvården och tandvården (prop. 1997/98:112). Uppsökande verksamhet Avtal gällande år , med möjlighet till månaders förlängning, har slutits med Folktandvården Gävleborg AB. Personer inom N1 N4 skall erbjudas årlig munhälsobedömning. Munhälsobedömningen skall innefatta en bedömning av behovet av munhygieninsatser och en preliminär bedömning av tandvårdsbehovet. Behovet av munhygieninsatser skall bedömas med utgångspunkt från vad den enskilde eller den som vårdar denne, kan klara av att utföra i fråga om munhygien. Obs! Behovet av profylaktiska åtgärder skall tillgodoses! Omvårdnadspersonalen skall i samband med munhälsobedömningen även få handledning beträffande den boendes dagliga munvård. Kommunanställd sjuksköterska, vårdpersonal och biståndsbedömare inom socialtjänsten och äldre-/handikappomsorgen är de, som har den direkta kontakten med de personer, som har rätt till munhälsobedömning och som kan framföra erbjudande om sådan. Om en person accepterar erbjudandet om munhälsobedömning, informerar kommunens personal den vårdgivare, som Beställarenheten inom landstinget Gävleborg har avtalat med att svara för den uppsökande verksamheten inom respektive boendeenhet, hemtjänstområde eller liknande. Vårdgivaren söker därefter upp personen i samråd med kommunens personal, utför munhälsobedömningen, upprättar ett munvårdskort, ger munhygieninstruktion, handleder vårdpersonalen samt remitterar vid behov till den vårdgivare, som patienten önskar, för nödvändig tandvård. Munhälsobedömningsblanketten används som remiss. Informationen från munhälsobedömningen sänds per fil direkt till Beställarenheten som underlag för epidemiologisk datainsamling och som underlag för ersättning. Munhälsobedömningen skall utföras av legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare, med yrkeserfarenhet i minst två år. Vid munhälsobedömningens utförande skall någon av de ansvariga bland vårdpersonalen anvisn2013.doc 9

10 finnas med för att ge information om den boendes allmäntillstånd, speciella problem och för att ta emot de individuella instruktioner som ges. Nödvändig tandvård Intyg om rätt till nödvändig tandvård De personer, som bedöms ha rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård mot vårdavgift enligt reglerna för öppen hälso- och sjukvård. De skall förses med ett intyg som bekräftar detta. Intyget har fastställts och distribuerats av Beställarenheten i landstinget. Intyget kan utfärdas av t ex enhetschef/föreståndare/sjuksköterska vid särskilda boenden i kommunen, biståndsbedömare inom kommunen, LSS-handläggare i kommunen eller kommunens distriktssköterska (för N2). Förutsättning är att intygsskrivaren känner patienten väl. Den som utfärdar intyget, skall känna till personens behov av vård eller omsorg och bedöma att hon eller han ingår i den personkrets, som omfattas av stödet och uppfyller de krav på individuellt vårdbehov och bristande förmåga att själv söka tandvård, som angetts i avsnittet Definition av personkretsen. Vid omfattande hemsjukvård (N2) och vid allvarlig psykisk sjukdom (N4) skall alltid ett Medicinskt underlag utfärdas av läkare. Patient eller anhöriga har också möjlighet att ansöka om intyg direkt hos Beställarenheten för tandvård i landstinget. Medicinskt underlag skall insändas som beslutsgrund tillsammans med ett personligt brev från anhörigvårdaren i vilket framgår omfattningen av insatserna. En person, som har fått ett intyg om rätt till nödvändig tandvård kan utgå från att denna tandvård erhålls för den öppna hälso- och sjukvårdens avgifter hos den vårdgivare, som patienten själv väljer. Vårdgivaren kan utgå från att den nödvändiga tandvården ersätts av Beställarenheten enligt de villkor, som anges i anvisningarna. Obs! Intyget är en värdehandling och får således inte hamna i orätta händer. Vid besök hos vårdgivaren för tandvård skall patienten medta och för vårdgivaren uppvisa intyget i original. Uppgift om vilken av grupperna N1 N4 inom 8 a tandvårdslagen, som patienten tillhör, måste vara ifylld tillsammans med datum och giltighetstid Vårdgivaren är skyldig att göra en rimlighetsbedömning av intygets äkthet samt att kontrollera patientens identitet. Om tveksamhet uppstår om intygets äkthet skall Beställarenheten för tandvård kontaktas. Vid debitering till Beställarenheten inom landstinget Gävleborg för utförd nödvändig tandvård skall vårdgivaren bifoga en kopia av intyget till tandvårdsräkningen, om inte beställarens exemplar tidigare har inskickats. Om sådan kopia saknas kan vårdgivaren inte räkna med att Beställarenheten utger ersättning för vården. Mål och inriktning för nödvändig tandvård Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet skall anses som nödvändig tandvård, skall enligt 9 tandvårdsförordningen anvisn2013.doc 10

11 grundas på ett realistiskt behandlingsbehov och sättas i relation till hans eller hennes allmäntillstånd och behov. målet med tandvården skall vara, att den skall medverka till en påtaglig förbättring av livskvaliteten och tuggförmågan. förebyggande behandling och akuta insatser skall prioriteras. Konserverande behandling och protetisk behandling bör bidra till individens förmåga att kunna äta och tala samt bidra till ett utseende utan besvärande tandluckor. Om allmäntillståndet hos patienten inte medger någon mer omfattande behandling skall denna i stället inriktas på att motverka smärta och obehag genom att hålla patienten fri från allvarliga, sjukliga förändringar i munnen. Om prognosen för en behandling är tveksam bör tandvården genomföras i etapper så att resultatet av de först insatta behandlingsåtgärderna kan utvärderas innan en omfattande behandling genomförs. Obs! Det är viktigt att behovet av profylaktiska åtgärder tillgodoses! Nödvändig tandvård kan definieras på följande sätt Nödvändig tandvård skall utformas enligt de allmänna regler som gäller för övrig tandvård Nödvändig tandvård utformas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med respekt för patientens synpunkter och med hänsyn tagen till patientens medicinska tillstånd. Nödvändig tandvård skall utformas med beaktande av patientens tillstånd och behov Vid utformandet av nödvändig tandvård måste det anläggas en helhetssyn på patientens livssituation och allmäntillstånd. Det är synnerligen viktigt att patienten inte utsätts för alltför omfattande behandlingar utan att dessa väsentligt bidrar till en förhöjning av livskvalitet och välbefinnande. Nödvändig tandvård skall bidra till att patienten skall kunna tillgodogöra sig födan Förmågan att tillgodogöra sig föda är inte direkt relaterad till tandstatus. Däremot är tänder av betydelse för förmågan att tugga föda. Även andra faktorer än antalet tänder är av betydelse i detta sammanhang. I samråd med patienten görs en sammanvägning och prövning av dessa faktorer. Om patienten inte kan kommunicera själv får bedömningen göras i samråd med vårdpersonal och/eller anhöriga. Nödvändig tandvård innebär ofta anpassning Tandvård innehållande kompromisser i förhållande till en fullständig behandling kan vara enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Orsakerna till den individuellt anpassade vårdnivån skall därvid anges i journalen. Nödvändig tandvård skall vara av godtagbar teknisk kvalitet Kan en behandling inte utföras med godtagbar teknisk kvalitet på grund av tekniska eller andra svårigheter, som är speciellt relaterade till den aktuella patienten, bör en alternativ behandling väljas. anvisn2013.doc 11

12 Nödvändig tandvård skall bygga på en långsiktig plan En långsiktig behandlingsplan skall finnas för att följa utvecklingen av patientens hälsotillstånd och dennes efterfrågan på och behov av tandvård. Tandvård utförd i flera steg, etapptandvård, kan vara lämplig i många fall. Nödvändig tandvård skall bygga på ett förebyggande synsätt Eftersom nödvändig tandvård riktar sig till individer, som i flesta fall har svårt att själva klara sin munhygien, är det synnerligen viktigt att alla insatser, både preventiva och reparativa, utformas så att det blir så enkelt som möjligt för eventuell vårdpersonal att hjälpa och stödja individen med den dagliga munvården. Nödvändig tandvård skall syfta till att minska smärta och infektionstillstånd i munnen I de fall där patientens allmäntillstånd är sviktande kan vårdambitionen behöva inriktas på att enbart åtgärda ett akut infektionstillstånd. Vid kroniska infektioner såsom periapikala osteiter, kan det i stället vara motiverat att förlänga observationstiden, innan beslut om behandling tas. Nödvändig tandvård kan innehålla protetisk behandling Protetisk terapi utformas på individuella indikationer och med beaktande av patientens allmäntillstånd och om behandlingen kan anses medföra väsentligt förhöjd livskvalitet och välbefinnande. I många fall bör en avvaktande hållning väljas för att få tid till en utvärdering av hur stort vårdbehovet och vårdefterfrågan är. Det är långt ifrån självklart att en äldre person med fysiska eller psykiska funktionshinder upplever protetiska ersättningar som en livskvalitetshöjande åtgärd. Nödvändig tandvård bör i många fall utformas efter samråd med ansvarig läkare och/eller ansvarig vårdpersonal Den allmänmedicinska diagnostiken är viktig och läkarkontakter bör ske oftare än vad som är vanligt för genomsnittspatienten. Tandläkaren kan inte förväntas själv avgöra frågor om svaga patienters lämplighet för mer omfattande tandbehandling. Ibland kan detta samråd ersättas med diskussioner med ansvarig vårdpersonal. Det är inte möjligt att i detalj ange vilka behandlingsåtgärder som skall, respektive inte skall, ingå i nödvändig tandvård. Det är personens allmäntillstånd, odontologiska status, förmåga att tillgodogöra sig nyttan av en behandling samt efterfrågan på tandvård som får avgöra vad som i det enskilda fallet skall anses vara nödvändig tandvård. Till den nödvändiga tandvården hör regelbundna undersökningar av mun- och tandhälsotillståndet. Det går inte att ange något generellt intervall för sådan undersökning. Förändringar av personens allmäntillstånd kan vara anledning till såväl kortare som längre intervall mellan undersökningarna. Målgruppens tandstatus torde vara sådant att förebyggande åtgärder är en mycket viktig del av den nödvändiga tandvården för att tandstatuset inte ytterligare skall försämras på grund av t ex minskad förmåga hos patienten att själv sköta sin munhygien, medicineringen eller ett försämrat allmäntillstånd. Denna del av den nödvändiga tandvården får inte ta sikte på att ta över den dagliga hjälp med munhygienen, som vårdpersonalen förväntas bistå med utan skall vara ett understödjande av dessa insatser samt innehålla ett visst mått av undervisning. Protetiska behandlingar utgör den del av nödvändig tandvård som erbjuder de svåraste avgränsningsproblemen. Personer tillhörande här aktuell målgrupp torde i en del fall ha anvisn2013.doc 12

13 mycket svårt att anpassa sig till så omfattande förändringar i munhålan som en helt ny protes innebär. Med tanke på de äldres och funktionshindrades förmåga att klara av mer omfattande tandvård bör således protetisk tandvård noga övervägas i förhållande till vad denna terapi kan förväntas bidraga med i form av förbättrad livskvalitet. Frontala tandförluster eller tanddefekter, kan för vissa personer verka starkt nedsättande på livskvaliteten och möjligheten att fungera socialt, varför åtgärder kan behöva insättas med enda mål att förbättra utseendet. Redan befintliga protetiska arbeten bör så långt som möjligt förbättras så att de kan fungera ytterligare en tid utan att medföra skador för patienten. Slutligen skall nämnas att för en del personer i här aktuella grupper kan sedering eller olika former av narkos behöva tillgripas för att undersökning och behandling skall kunna genomföras. Det skall dock föreligga mycket starka skäl om tandvård under narkos skall utföras. Förhandsbedömning av nödvändig tandvård Behandling som i förväg skall bedömas av Beställarenheten för tandvård: Tandvård som beräknas uppgå till kronor eller mer för den behandlingsomgång som avses. All protetik (undantag helprotes, temporär partiell protes, rebasering, enklare lagning och justering). All tandreglering. Narkosbehandling Fast protetik beviljas mycket restriktivt distalt 5-or. Då restbett finns bör partialprotes övervägas vid behov av protetisk ersättning. Rotbehandlingar på 7-or samt 8-or beviljas endast i undantagsfall. Titan/ porslin/kobolt krom rekommenderas. Ädelmetall beviljas inte utan motivering. En (1) borttappad nygjord protes kommer att ersättas. Om patienten tappar protesen vid fler tillfällen får ansvarig vårdenhet ersätta denna. I enstaka fall kan dentala implantat ingå i nödvändig tandvård. anvisn2013.doc 13

14 Följande uppgifter skall finnas vid förhandsbedömningen: 1. Uppgift om att behandlingen prövas inom nödvändig tandvård (N1-N4) 2. Kopia av Intyg för nödvändig tandvård, som i original har uppvisats för vårdgivaren, om inte Beställarenheten har fått sitt ex. Tandvården behåller sitt ex. 3. Uppgift om patientens allmäntillstånd, sjukdomar och handikapp. Kopia av ev. Medicinskt underlag 4. Behandlingsförslag inkl. tandhygienistbehandling 5. Vid reparativ vård a) uppgift om munhygienstandard samt förslag på förbättringsåtgärder b) prognosbedömning 6. Specificerat kostnadsförslag med åtgärdskoder enligt TLV s föreskrift, tandnummer, antal, pris per åtgärd och sammanräknad behandlingskostnad enligt Folktandvårdens normaltaxa (i det landsting, som patienten är mantalsskriven ) 7. Aktuella röntgenbilder Mobil tandvård / Bedside dentistry Mobil tandvård kan definieras som mun- och tandhälsovård, som utförs vid en icke-stationär tandvårsmottagning. Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Tekniskt svår och avancerad tand- och munhälsovård kräver tandläkarutrustning, motsvarande en stationär tandvårdsmottagning. Alla avsteg från den utrustningen påverkar direkt valet av den terapi, som kan utföras. Patientsäkerhet, kvalitet och hygien måste alltid tillgodoses vid alla typer av vård. Nivåer, vårdutbud och ersättning vid Nödvändig tandvård. A. Konventionell tandvårdsklinik med fast utrustning komplett vårdutbud som ska följa Lt Gävleborgs Anvisningar. Ersättning lämnas enligt gällande taxa för Folktandvården Gävleborg AB. B. Permanent fast tandvårdsutrustning i en separat lokal på ett särskilt boende komplett vårdutbud som ska följa Lt Gävleborgs Anvisningar. Ersättning lämnas enligt gällande taxa för Folktandvården Gävleborg AB. C. Mobil tandvård se nedan Nivåer, vårdutbud och ersättning vid Mobil tandvård C1.Tandvårdsutrustning som transporteras till t ex ett särskilt boende anvisn2013.doc 14

15 och som där monteras upp i en separat lokal komplett vårdutbud som ska följa Lt Gävleborgs Anvisningar. Ersättning lämnas enligt gällande prislista för Folktandvården Gävleborg AB. C2. En tandvårdsbuss med fast tandvårdsutrustning, som kan parkeras i Anslutning till patientens bostad eller ett särskilt boende komplett vårdutbud som ska följa Lt Gävleborgs Anvisningar. Ersättning lämnas enligt gällande prislista för Folktandvården Gävleborg AB. C3. Enklare mobil tandvårdsutrustning, som används vid bedside dentistry (behandling på sängkanten )- Bedside dentistry innebär att man med hjälp av en enkel tandvårdsutrustning behandlar patienter i särskilda boenden eller i patientens eget hem. Det som ingår i landstingets tandvårdsstöd är begränsat till i första hand - Undersökning - Profylax - Temporära och/eller enytsfyllningar - Avtagbar protetik I särskilda fall kan akut nödvändig tandvård få utföras vid bedside dentistry. Vården ska alltid utförligt dokumenteras. I journalen ska valet av vårdmodell motiveras och det ska tydligt framgå varför terapin inte utförs vid en stationär tandvårdsmottagning. Patientsäkerheten ska särskilt beaktas. Följande åtgärder godkänns utan FHB, vid Mobil tandvård som utförs bedside (vårdnivå C3) Åtgärd 101 eller 102 ersätts en (1) gång per kalenderår, förutsatt att erforderliga röntgenbilder tas och analyseras (Se TLV s regelverk för åtg. 101 och 102) Åtgärd 103 ersätts högst tre (3) gånger per kalenderår Åtgärd 105 ersätts för utvärdering av behandlingsresultatet (1) gång per Kalenderår Röntgenundersökning ska utföras enligt gällande anvisningar för all tandvård. Högst två (2) av åtgärderna 201, 205, 206, 311, 321, 341 får debiteras vid samma behandlingstillfälle. Högst sex (6) av dessa åtgärder får debiteras per kalenderår. Vid kirurgisk behandling lämnas ersättning endast för åtg. 401 och 403. Vid fyllningsterapi lämnas ersättning endast för åtg. 701, 704, 301 och 302 (temporär fyllning) Vid reparation av avtagbar protetik lämnas ersättning för åtg ,839 Innehållet i samtliga åtgärder ska följa TLV s föreskrifter TLVFS 2012:2 All övrig tandvård kräver förhandsbedömning (FHB) anvisn2013.doc 15

16 Tandvård till personer med långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning (F-kort ) Denna del av tandvårdsstödet riktar sig till personer som har - Stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning eller - På grund av en sällsynt diagnos ha stora svårigheter att sköta sin munhygien, stora svårigheter att genomgå tandvårdsbehandling eller har orofaciala symtom (F11) - Enl. 3 a Tandvårdsförordningen (1998:1338) omfattas följande sjukdomar och funktionsnedsättningar: Grupp Sjukdom/funktionsnedsättning Tandvårdskortets varaktighet F1 Svår psykisk funktionsnedsättning 4 år F2 Parkinsons sjukdom Tills vidare F3 MS Multipel skleros Tills vidare F4 CP Cerebral pares Tills vidare F5 RA Reumatoid artrit 4 år F6 SLE Systemisk lupus erythematosus 4 år F7 Sklerodermi 4 år F8 ALS Amyotrofisk lateralskleros Tills vidare F9 Orofacial funktionsnedsättning 4 år F10 F11 Symtom som kvarstår 6 månader Efter det att personen fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) Sällsynt diagnos som leder till stora svårigheter att sköta munhygienen, stora svårigheter att genomgå behandling I tandvården eller om diagnosen innebär orofaciala symtom 4 år 4 år anvisn2013.doc 16

17 Läkarintyget Personer som i sin hälsodeklaration uppger att de har någon av de diagnoser som ingår i F-tandvård (se nedan) ska hänvisas till sin läkare, som på en av Socialstyrelsen fastställd blankett bekräftar - diagnosen och - bedömer personens funktionsnedsättning Läkaren gör en bedömning att personen, utifrån ställd diagnos, har en svår till fullständig funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning vilket medför stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Bedömningen ska göras på separat av socialstyrelsen fastställd blankett. Socialstyrelsens svenska version av WHO:s publikation Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa kan ge vägledning vid bedömningen. Bedömning av funktionsnedsättningen måste alltid utföras, förutom för grupp F8 Amyotrofisk lateralskleros ALS. (Här räcker det med att diagnosen bekräftas av läkaren). Läkarintygen skickas till Beställarenheten för tandvård, LOV, Gävle eller via Internposten, Gävle Sjukhus 56- När läkarintyget godkänts av landstingets Beställarenhet för tandvård, får patienten ett ljusblått F-kort hemskickat. F-kortet ska uppvisas på tandvårdskliniken vid behandlingsstart. F-kortet är en värdehandling anvisn2013.doc 17

18 F1. Svår psykisk funktionsnedsättning. Beskrivning av sjukdomen Patienter med psykiska funktionshinder har olika svårighetsgrad av kognitiva funktionshinder som en del av symptomen. Ett kognitivt funktionshinder innebär bland annat koncentrationsproblem, problem att komma ihåg dagliga rutiner, problem att komma ihåg överenskomna tider, initiativlöshet och apati. Schizofreni och andra psykossjukdomar, bipolära sjukdomar och depressionssjukdomar, generaliserade ångestsyndrom (GAD) samt övriga ångestsjukdomar, paranoida sjukdomstillstånd, emotionella personlighetsstörningar, hjärnskador orsakade av missbruk är exempel på tillstånd där kognitiva problem påverkar den dagliga livsföringen. Det kognitiva funktionshindret vid psykisk sjukdom leder ofta till svårigheter att upprätthålla daglig munvård samt att upprätthålla kontakter med tandvården. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet. Patienter med psykiskt funktionhinder har ökad risk för skador på tänder av flera orsaker bl a genom medicinering, som ger muntorrhet. Den kognitiva funktionsnedsättningen medför att patienten har problem att planera vardagen innebärande svårigheter att komma ihåg och att planera tandläkarbesök och att följa givna råd samt svårigheter att klara bra kosthållning med regelbundna måltider. Sjukdomar som kan leda till sådan funktionsnedsättning kan vara: - Bipolära sjukdomar och depressioner - Generaliserande ångestsyndrom (GAD) samt övriga ångestsjukdomar - Paranoida sjukdomstillstånd - Emotionella personlighetsstörningar - Hjärnskador, orsakade av missbruk Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Kognitiva funktioner Att företa en enstaka uppgift självständigt Att klara daglig rutin Att hantera psykologiska krav vid tandvårdsbesök Att söka professionell hjälp och följa medicinska och andra hälsoråd Att tillämpa kunskap anvisn2013.doc 18

19 F2. Parkinsons sjukdom Beskrivning av sjukdomen Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom med motoriska störningar. Sjukdomen kännetecknas av skakningar och stelhet. Stelheten uppkommer framförallt vid vila och går över vid viljemässig rörelse. Skakningarna ökar ofta vid affekt. Mimiken blir sparsam och rösten entonig. Affektiva störningar, främst depression, är relativt vanliga vid sjukdomen. Sväljningsautomatiken kan vara störd vilket yttrar sig som hypersalivation eftersom saliven inte kan sväljas undan. Sjukdomen kan successivt utvecklas till ett invalidiserande handikapp. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Allteftersom sjukdomen progredierar måste läkemedelsdosen ökas, vilket bidrar till mer biverkningar såsom ökad muntorrhet. Patientens motoriska svårigheter gör det svårt med egenvården och även svårt att få tandvård utförd. Muntorrheten orsakad av läkemedelsbehandlingen i kombination med patientens stelhet och skakningar ger en ökad kariesrisk. Den nedsatta mimiken i kombination med muntorrhet gör att mat ofta ligger kvar i munnen eftersom förmågan att transportera bort maten går förlorad. Detta förvärrar ytterligare kariessituationen Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Förmågan att svälja Muskeltonus (rigiditet) Kontroll av viljemässiga rörelser Tremor Handens finmotoriska användning Kognitiva funktioner Att företa en enstaka uppgift självständigt Att klara daglig rutin anvisn2013.doc 19

20 F3. MS, multipel skleros Beskrivning av sjukdomen MS är en kronisk sjukdom. Skadorna fortskrider i hjärna och ryggmärg. Symptomen är mycket varierande beroende på skadornas lokalisation och svårighetsgrad. I det tidiga förloppet brukar sjukdomsskoven följas av remissioner medan sjukdomens senare skede ofta präglas av långsamt progredierande symptom. Sjukdomen kan utvecklas successivt till ett invalidiserande handikapp. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Vid MS kan munhygienen försvåras både genom patientens neurologiska som motoriska problem. Skakningar och muskeldysfunktioner kan ge svårigheter vid tandbehandling. Patienten kan ha oklara neurologiska smärttillstånd som är förlagda till munhåla, tänder eller käkleder som kan komplicera diagnostiken. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Förmågan att svälja Kraft i armmuskler Muskeltonus i armmuskler Tremor Kontroll av viljemässiga rörelser Pares i ansiktsmuskulatur Kognitiva funktioner Att företa en enstaka uppgift självständigt Att klara daglig rutin anvisn2013.doc 20

21 F4. CP, cerebral pares Beskrivning av sjukdomen Cerebral pares är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn för en rad olika symptom som är följdtillstånd efter skador eller utvecklingsstörningar i hjärnan under foster eller spädbarnsstadiet. Symptomen utgörs av motoriska störningar av olika svårighetsgrad, som tar sig olika uttryck beroende på skadans förhöjd art, lokalisation och tidpunkt. De mest dominerande symptomen är spasticitet, det vill säga muskeltonus, dyskinesi, som innebär ofrivilliga vridande kroppsrörelse med påverkat tal (atetos) och ataxi, som innebär nedsatt balans och svårigheter att samordna muskelrörelser. Det är inte heller ovanligt med någon form av perceptionsstörning. Denna kan innebära svårigheter att koordinera öga och hand, göra olika saker samtidigt eller svårigheter att uppfatta sin omgivning. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Många patienter har stora motoriska svårigheter och har därför svårt med munhygienen. Genom avvikande muskeltonus orofacialt kan bettutvecklingen bli störd med felställningar och malocklusion som följd. Uttalat slitage av tänderna är vanligt. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Muskeltonus (spasticitet) Koordination av viljemässiga rörelser Ofrivilliga muskelsammandragningar Stereotypier och motoriska perseverationer Kognitiva funktioner anvisn2013.doc 21

22 F5. RA, reumatoid artrit Beskrivning av sjukdomen RA, ledgångsreumatism, är en inflammatorisk ledsjukdom. Leddestruktionen som ofta debuterar i småleder, kan resultera i betydande funktionshinder och handikapp. Sjukdomen går i skov och patienterna försämras ofta vid infektion, belastning och kyla. Målet med behandlingen är att dämpa inflammation och smärta för att förebygga leddestruktion. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Smärta, stelhet och leddestruktion med felställningar, gör att patienterna ofta har problem att greppa, vilket medför svårigheter att sköta munhygienen. Den farmakologiska behandlingen kan ge biverkningar som t.ex. försämrad sårläkning. Även käkleden kan bli skadad. Inflammation i käkleden kan medföra smärta och nedsatt rörelse/gapförmåga. Bettavvikelsen kan leda till ökat behov av bettfysiologisk behandling. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Rörlighet i leder Muskeltonus (rigiditet) Ledsmärta Handens finmotoriska användning Gapförmåga anvisn2013.doc 22

23 F6. SLE, systemisk lupus erythematosus Beskrivning av sjukdomen SLE är en kronisk inflammatorisk reumatisk sjukdom som går i skov. De vanligaste symptomen utgörs av trötthet, feber, sjukdomskänsla, viktförlust, led- och muskelvärk och hudutslag samt sår i munslemhinnan. Påverkan på nervsystemet kan ge minnessvårigheter och nedsatt inlärningsförmåga. Sjukdomen kan också medföra psykiska symptom med nedstämdhet och ångest. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Både sjukdomen i sig och den farmakologiska behandlingen kan medföra en ökad risk för blödning och infektion som följd. Vid led och muskelvärk har patienterna svårt att sköta sin munhygien. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Led- och muskelsmärta Smärta i munslemhinnan på grund av sår Gapförmåga Att företa en enstaka uppgift självständigt Att klara daglig rutin anvisn2013.doc 23

24 F7. Sklerodermi Beskrivning av sjukdomen Sklerodermi är en ovanlig bindvävssjukdom som karaktäriseras av förändrat immunförsvar, försämrad blodcirkulation och ökad bindvävsproduktion i hud och inre organ, framför allt mag-tarmkanal, lungor, hjärta och njurar. Ett annat namn är systemisk skleros. Trots att ledvärk är ett relativt ovanligt symptom klassificeras sklerodermi som en reumatologisk sjukdom. Symptomen varierar i art och svårighetsgrad. Ofta ses en minskad gapförmåga på grund av stelhet liksom en reducerad rörelseförmåga i händerna. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Matstrupen angrips ofta, och försämrad förmåga i sammandragning i dess nedre tredjedel förekommer hos en stor andel. Detta ger upphov till svårigheter att svälja och sura uppstötningar (reflux). Försämrad förmåga till sammandragning i tunntarmen kan orsaka diarré och ett försämrat upptag av näringsämnen och vitaminer från tarmen. Kosttillägg kan bli nödvändigt. Minskad gapförmåga och reducerad rörelseförmåga i händerna kan medföra problem för patienten att sköta sin dagliga munhygien eller att få tandvård utförd. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Förmågan att svälja Gapförmåga Fibrotiserad orofacial vävnad Att vända eller vrida händer eller armar Handens finmotoriska användning anvisn2013.doc 24

25 F8. ALS, amyotrofisk lateralskleros Beskrivning av sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där de nervceller som styr skelettmusklerna dör, ryggmärgens yttre del ersätts av bindvävnad (skleros) och de muskler som inte får några impulser från nervsystemet förtvinar. Sjukdomen finns i olika former som alla är fortskridande. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Sjukdomen leder till svaghet som kan finnas i ansikts-, mun-, eller halsmuskulaturen, och som visar sig genom sväljsvårigheter samt svårigheter att tugga maten, hålla ihop käkarna eller hålla upp huvudet. Nedsatt muskelkraft ses även i armar och händer. Detta leder till svårigheter för patienten att sköta sin munhygien. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Enbart diagnosen behöver styrkas, ingen ytterligare bedömning krävs anvisn2013.doc 25

26 F9. Orofacial funktionsnedsättning Beskrivning av sjukdomen Det finns patienter som har missbildningar eller sjukdomar med kroniska störningar (affektioner) i och kring munhålan som medför stora problem för individen att sköta de egna tänderna, liksom även för tandläkaren att behandla dem. Till orofaciala funktionsnedsättningar räknas i detta avseende medfödda eller förvärvade svåra ansikts- och käkdefekter. Inskränkt gapförmåga på grund av käkledsförändringar, strikturer och ärrvävnad är exempel på sådana defekter. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Patienterna har beroende på sitt orala funktionshinder svårt att klara sin munhygien vilket ger en ökad kariesrisk. En inskränkt gapfömåga kan också innebära att patienterna har stora svårigheter att genomgå tandvårdsbehandling. Personer som ingår i denna grupp kan ha följande funktionsnedsättning - Kraftigt inskränkt gapförmåga på grund av käkledsförändringar, strikturer och ärrvävnad - Missbildningar eller sjukdomar med kroniska störningar(affektioner) i och kring munhålan som medför stora problem för individen att sköta sina tänder liksom även för tandläkaren att behandla dom ( tex kvarstående facialispares med påverkan på oral motorik och sensorik, oavsett orsak och fibrotiserad orofacial vävnad som vid t ex brännskador) - Medfödda svåra ansikts- och käkdefekter (OBS jfr S1) - Förvärvade svåra ansikts- och käkdefekter Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Förmågan att svälja Gapförmåga Muskelkraftsfunktioner Förlust av delar av mandibeln eller maxillan Medfödda eller förvärvade defekter, deformiteter eller kraniofaciala missbildningar Fibrotiserad orofacial vävnad anvisn2013.doc 26

27 F10. Symtom som kvarstår sex månader efter hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) Beskrivning av sjukdomen Stroke eller slaganfall beror till 85 procent på hjärninfarkt och till 15 procent på hjärnblödning. Skadans utbredning bestäms av lokalisationen i hjärnans kärlsystem. En högersidig insult leder till vänstersidig svaghet och/eller känselbortfall i arm, hand, ansikte och bål samt ofta även till störd kropps- och rumsuppfattning. Ibland är inte patienten medveten om den sjuka sidan (neglect) samt har dålig sjukdomsinsikt. Synfältsbortfall (hemianopsi) ses vid både höger- och vänstersidiga insulter. En vänstersidig insult leder förutom till högersidig svaghet även ofta till språkliga störningar som afasi. Det kan även vara svårt att korrekt förstå talat eller skrivet språk och därmed instruktioner. Upprepad stroke ger ofta talstörningar, försämrad oral motorik och sväljningssvårigheter. Ungefär 7 9 procent får kvarstående besvär med sväljning och oral motorik. Depressioner är vanliga lång tid efter insjuknandet. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Initialt har många patienter både ansiktsförlamning och förlamning i svalget med nedsatt oral motorik. Dessa symptom går vanligen tillbaka men kan komma att kvarstå och orsaka besvär med tuggning, svårigheter att forma och transportera tuggan samt att utlösa en sväljreflex. Sensibilitetsnedsättning kan göra att patienten inte känner att matrester och mediciner blir kvarliggande i munhålan. Läkemedel kan orsaka frätskador. Flertalet strokepatienter har nedsatt salivsekretion med torra och sköra munslemhinnor som lätt spricker och utgör grund för infektion. Patienterna kan få stora svårigheter att sköta sin munvård beroende på nedsatt sensibilitet och motorik, svårighet att förstå instruktioner och depression som gör att patienten inte förmår sköta munhygienen. Dålig munvård och matrester ger, tillsammans med muntorrheten en kraftigt ökad kariesrisk. Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Perceptuella funktioner Förmågan att svälja Pares i ansikte eller tunga Kraft i armmuskler Att tillämpa kunskap Kognitiva funktioner Att företa en enstaka uppgift självständigt Att klara daglig rutin Symtom som kan leda till funktionsnedsättning Skadans utbredning bestäms av lokalisationen i hjärnans kärlsystem En högersidig insult leder till vänstersidig svaghet och/eller känselbortfall i anvisn2013.doc 27

28 arm, hand, ansikte och bål samt ofta även till störd kropps- och rumsuppfattning. Neglect de vill säga omedveten om den sjuka sidan samt dålig sjukdomsinsikt. Synfältsbortfall (hemianopsi) En vänstersidig insult leder förutom till högersidig svaghet även ofta till språkliga störningar som afasi. Det kan även vara svårt att korrekt förstå talat eller skrivet språk och därmed instruktioner. Upprepad stroke ger ofta talstörningar, försämrad oral motorik och sväljningssvårigheter Depressioner Funktioner som ska bedömas i läkarintyget Perceptuella funktioner Förmågan att svälja Pares i ansikte eller tunga Kraft i armmuskler Att tillämpa kunskap Kognitiva funktioner Att företa en enstaka uppgift självständigt Att klara daglig rutin anvisn2013.doc 28

29 F11. Sällsynt diagnos = ovanliga diagnoser Beskrivning av sjukdomen Till sällsynta diagnoser med orofaciala symptom hör bland annat personer med Huntingtons sjukdom 22q11 deletionssyndrom Ehler Danlos syndrom Dystrofia myotonica Duchennes muskeldystrofi Spinal muskelatrofi Limb Girdle Arthrogryposis Multiplex Congenita Becker Neurofibromatosis Goldenhar Kraniofaciala missbildningar Möbius Marfan Prader-Willi Silver-Rusell Sotos Beckwith-Wiedemann Akondroplasi Apert syndrom Hypohidrotisk ektodermal dysplasi Med sällsynta diagnoser eller små och mindre kända handikappgrupper avses ovanliga sjukdomar som leder till omfattande funktionshinder och som finns hos högst 100 personer per miljon invånare. De finns beskrivna på Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser: Många vuxna med funktionshinder har förutom tandvårdsproblem också andra orofaciala problem, som till exempel tal-, ät-, och sväljsvårigheter. Orsak till det ökade tandvårdsbehovet Munhålan och dess funktioner är ofta påverkade vid en funktionsnedsättning, till exempel kan man ha en ökad risk för karies, svårigheter att tugga, svälja och tala. En viktig del i tandhälsan är saliven, dess mängd och egenskaper. Den kan påverkas av både medicinering, kost och sjukdom. Genom att salivsekretionen kan vara mycket låg går salivens reparativa funktioner förlorade liksom förmågan att transportera bort matrester. Patienter med neuromuskulära sjukdomar behöver tidigt i sjukdomsförloppet få extra stöd för att hållas friska. Detta är viktigt eftersom det med tiden blir svårt att klara tandvård i molarområdena. Sällsynta diagnoser finns angivna på Socialstyrelsens hemsida anvisn2013.doc 29