Lokal mat i Gävleborg

Transkript

1 Lokal mat i Gävleborg Förstudie på uppdrag av Region Gävleborg Peter Bjerkesjö och Göran Hallin, Kontigo AB

2 Innehåll 1 Inledning Om uppdraget Metod och material Omvärld erfarenheter från regionala och nationella insatser Produktion av svenska råvaror och livsmedelsprodukter Marknaden växer för produkter av hög kvalitet och med mervärden Erfarenheter från satsningen på Sverige det nya matlandet Regionala strategier för att utveckla lokal mat Summering Inventering lokal mat i Gävleborg Lokal mat ur ett systemperspektiv Branscher och företag kring den lokala maten i Gävleborg På spaning efter ett innovationssystem för lokal mat i Gävleborg Summering Vad kan en regional strategi innehålla? Hur kan offentliga aktörer stödja utvecklingen av lokal matproduktion? Referenser Förstudie Lokal mat i Gävleborg 2 (29) Kontigo AB

3 1 Inledning 1.1 Om uppdraget Lokalt producerad och högkvalitativ mat blir en viktig del i allt fler regioners utvecklingsstrategier. I Gävleborg har dessa näringar hittills varit inkluderade i en strategi för kulturella och kreativa näringar. 1 Hittills har Region Gävleborg dock inte haft någon samlad strategi för att arbeta specifikt med mat och livsmedel. Samtidigt har man noterat den tillväxtpotential som finns, dels i näringarna i sig och dels i deras utveckling som ett led i att öka regionens attraktionskraft. Region Gävleborg har därför initierat denna förstudie som ska fungera som underlag för ett strategiskt arbete med att utveckla den lokala matproduktionen i Gävleborg. Region Gävleborg vill med förstudien kartlägga och analysera aktörer, resurser, temaområden, omvärldsfaktorer och erfarenheter av betydelse för att på ett långsiktigt och hållbart sätt kunna satsa på dessa näringar. Förstudien har således en bred ansats och ska täcka in följande perspektiv: 1. Omvärld varför satsa på lokal mat? i. Vilka effekter får en satsning på lokal matproduktion? ii. Vad görs nationellt? 2. Inventering vilka aktörer och branscher? i. Vilka aktörer finns i regionen? ii. iii. Hur ser näringsstrukturen ut? Hur ser innovationssystemet ut? 3. Fokusområden vad ska man satsa på? i. Vilka fokusområden är viktiga för att åstadkomma en hållbar utveckling? 4. Fortsatt arbete i en regional strategi hur stödja lokal mat? i. Hur kan offentliga aktörer på bästa sätt utveckla näringarna? Förstudien har genomförts av det fristående konsultföretaget Kontigo, där Peter Bjerkesjö och Göran Hallin har medverkat i arbetet. Förstudien har genomförts under perioden maj-juni Metod och material Denna rapport gör inga anspråk på att vara en fullständig genomlysning av förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Gävleborg. Syftet med studien har varit att översiktligt belysa de perspektiv som beskrivits ovan. Underlagsmaterialet till förstudien består av i huvudsak två delar. För det första har vi genomfört intervjuer med nyckelpersoner i Gävleborg som utifrån olika infallsvinklar har kunskap om olika branscher och företag i regionen; har kunskap 1 Region Gävleborg (2011) Strategi för de kulturella och kreativa näringarna i Gävleborg Förstudie Lokal mat i Gävleborg 3 (29) Kontigo AB

4 om förutsättningar för bransch- och näringslivsutveckling för berörda branscher; samt har kunskap om tidigare genomförda insatser och projekt för att utveckla den lokala maten. Vidare har underlagsmaterialet bestått av dokumentstudier, där Kontigo inventerat och gått igenom relevanta policydokument, utredningar och analyser samt utvärderingar av olika insatser. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 4 (29) Kontigo AB

5 2 Omvärld erfarenheter från regionala och nationella insatser Förstudien ska i denna del belysa erfarenheter och lärdomar från andra regionala och nationella satsningar på utveckling av lokal matproduktion. Kapitlet inleds med en översiktlig beskrivning av produktion och marknad, i syfte att lite närmare ringa in vad det är vi avser med lokal mat och liknande begrepp. Avslutningsvis förs en diskussion kring vilka värden och vilken nytta en regional satsning på lokal mat kan bidra till. 2.1 Produktion av svenska råvaror och livsmedelsprodukter De senaste decennierna har inneburit stora förändringar för svensk livsmedelsproduktion. Konkurrensen från utländska producenter har ökat på många områden. En bidragande orsak till detta är den fortsatta utvidgningen av EU samt en ökande global handel med livsmedel. Lönsamheten inom industrin har varit låg under en lång tid, särskilt inom kött- och mejerisektorn som tappat marknadsandelar till importerade varor. Samtidigt möjliggör en ökad handel med livsmedel ökad export av svenska livsmedel till flera och nya marknader. 2 Den svenska livsmedelsexporten har också ökat kontinuerligt de senaste åren. Utvecklingen har bidragit till strukturförändringar inom den svenska livsmedelsproduktionen. Även om det är gemensamma förutsättningar så skiljer sig utvecklingen delvis åt, mellan jordbruksföretagen å ena sidan och livsmedelsföretagen, å andra sidan. Inom jordbruket är trenden mot färre och större enheter tydlig, antalet företag har minskat under en lång period samtidigt som de som återstår producerar allt mer. Inom livsmedelsindustrin står de största företagen för en mycket stor del av produktionsvärdet. Sammantaget har antalet anställda i den svenska livsmedelsindustrin sjunkit kraftigt under längre tid. Men de senaste åren har samtidigt antalet företag inom den svenska livsmedelsindustrin ökat kraftigt. Det som sker är att det startas många nya småföretag med inga eller mycket få anställda, medan antalet anställda i de stora industriföretagen minskat på grund av rationaliseringar. Svenska producenter har av flera orsaker ett högre kostnadsläge än många andra länder, vilket inneburit ökat fokus mot att söka och realisera olika typer av mervärden i produktionen som möjliggör ett högre pris på avsättningsmarknaden. 2.2 Marknaden växer för produkter av hög kvalitet och med mervärden Den svenska matmarknaden växer kontinuerligt och har sedan EU-inträdet vuxit med två procent, eller cirka fem miljarder kronor, per år. Utbudet av varor har ökat 2 Jordbruksverket (2011) Sveriges första femton år som medlem i EU: Livsmedelsindustrins utveckling Förstudie Lokal mat i Gävleborg 5 (29) Kontigo AB

6 och konsumenterna väljer i högre grad produkter som kostar mer. 3 Samtidigt ökar efterfrågan på mer profilerade, ekologiska och utvecklade produkter av hög kvalitet i såväl Sverige som i många andra länder. En förändrad efterfrågan gör det möjligt att ta ut ett högre pris för dessa produkter. Möjligheterna på marknaden ligger i att ladda produkterna med mer mervärden som mathantverk, närproducerat, mat från en viss region eller ekologiskt odlat. Mervärdena i produkterna kan skapas på flera olika sätt, antingen i råvaran eller i förädlingsledet. Mervärden kan referera till geografi, till exempel svenskt ursprung, mat från vissa regioner, närproducerat etc. Mervärden kan också referera till olika produktionssätt, såsom ekologiskt, hantverksmässigt, rättvist etc. Förutom för ekologiska produkter,finns ingen tydlig statistik över hur marknaden för mat med mervärden har utveckats. Men marknaden för ekologiska livsmedel har vuxit starkt de senaste åren och spås en fortsatt tillväxt, även om vi kunnat se en prispress även här på grund av ökat utbud. 4 Mycket tyder på att efterfrågan på mat med andra mervärden också utvecklas minst lika snabbt som för den ekologiska produktionen. Trenden mot en ökad efterfrågan på produkter med olika mervärden innebär att mindre producenter kan få eller återfå vissa konkurrensfördelar. Småskaliga livsmedelsföretag är i huvudsak inriktade mot lokala marknader. Marknadsförutsättningarna för den småskaliga livsmedelsindustrin är därför mest fördelaktiga i större städer och regioner som erbjuder en stor lokal avsättningsmarknad för produkter av hög kvalitet som det är möjligt att ta ut ett högre pris för. Sannolikt kan dock besöksnäringen ha betydelse för att skapa köpkraft i regioner som har ett mindre marknadsunderlag. 5 Omvänt kan lokal mat och livsmedelsprodukter med mervärden addera värde till den redan snabbt växande besöksnäringen och restaurangnäringen. Turismkonsumtionen av mat har ökat i Sverige under hela 2000-talet, både vad gäller restaurangbesök som annan livsmedelskonsumtion. Restaurangbesök och att ta del av lokal mat värderas högt av många resenärer. 6 Även om besöksnäringen har uppvisat en stark tillväxt nationellt, finns det få studier som specifikt belyser vad lokal mat och olika typer av nischade livsmedelsprodukter med hög kvalitet, betyder för besöksnäringen och vice versa. Vissa undersökningar visar dock att mat är en av de snabbast växande intressena hos resenärer. Detta kan ses som en del i en allmän trend mot att vi efterfrågar mer innehåll i våra resor. I enskilda fall är sambandet mellan mat och turism också tydligt, det vill säga där själva upplevelsen är kopplad till en matupplevelse eller livsmedelsproduktion, t.ex. ett besök på Högbo Brukshotell eller Mackmyra Whiskyby. Mat och livsmedelsprodukter kan på olika sätt också tillföra mervärde till upplevelser och besöksmål som i övrigt saknar koppling till lokal mat. Det finns därför tydliga potentiella värden i att stärka kopplingen mellan besöksnäringen och den lokala maten och livsmedelsproducenterna. 3 LRF (2011) LRFs livsmedelsstrategi med perspektiv till år Ekoweb (2013) Ekologisk livsmedelsmarknad Jordbruksverket (2011) Matlandet ur ett regionalt perspektiv 6 Visit Sweden (2011) Målgruppsanalys 2011 Förstudie Lokal mat i Gävleborg 6 (29) Kontigo AB

7 2.3 Erfarenheter från satsningen på Sverige det nya matlandet Regeringens vision Sverige det nya matlandet syftar till att på olika sätt utveckla Sverige som matland och skapa tillväxt och nya jobb i hela landet. Matlandets insatser genomförs i fem fokusområden: Offentlig mat med fokus på kvaliteten i maten som serveras inom offentligt finansierad verksamhet Primärproduktion med fokus på kvalitet, lönsamhet och tillväxt i primärproduktionen Förädlad mat med fokus på kvalitet, lönsamhet och tillväxt i livsmedelssektorn Matturism med fokus på att öka matens betydelse för besöksnäringen i Sverige Restaurang med fokus på kvalitet, lönsamhet och tillväxt i restaurangnäringen. En tydlig utgångspunkt i satsningen på Matlandet har varit att i stor utsträckning nyttja befintliga strukturer genom att samla, bygga vidare på och ekonomiskt förstärka många befintliga insatser. Regeringen har också tillfört resurser, exempelvis genom att öronmärka pengar inom Landsbygdsprogrammet eller uppdrag till olika myndigheter och aktörer, men framförallt vill man inspirera och engagera aktörer att nyttja befintliga resurser. De verktyg som används för utveckling av mat är: Stöd till projekt (genom Landsbygdsprogrammet, Jordbruksverkets stöd till insatser inom livsmedelsområdet) Stöd till enskilda företag (Landsbygdsprogrammet, Food from Sweden) Uppdrag till myndigheter och andra aktörer (Livsmedelsverket, Visit Sweden, Jordbruksverket etc.) Kontigo utvärderade under 2012 resultat och effekter av de insatser som hittills genomförts. 7 De mest konkreta resultat som identifierades var kopplade till de insatser som är knutna till företagsstöden och de olika myndighetsinsatserna. När det gäller företagsstöden ser vi att stöden leder till utvecklingsinriktade insatser och tillväxt i företagen. Även de företagsstöd som rör Business Sweden s insatser via branschprogrammet Food From Sweden, förefaller ge konkreta resultat i form av nya affärer och affärskontakter på utländska marknader för de företag som tagit del av insatserna. Även från de insatser som genomförts inom ramen för myndighetsuppdragen ser vi konkreta resultat. Mest tydligt är detta för kommunernas arbete med att utveckla sin upphandling av livsmedel. Många kommuner har genomfört åtgärder som förbättrat förutsättningarna för små- och medelstora företag att delta och vinna kontrakt. 7 Landsbygdsdepartementet (2013) Sverige det nya matlandet: En studie av Måluppfyllelse och effekter av hittills genomförda insatser Förstudie Lokal mat i Gävleborg 7 (29) Kontigo AB

8 Den nationella och regionala projektverksamheten uppvisar å andra sidan mindre tydliga eller konkreta resultat. Projektverksamheten är vanligen i huvudsak inriktad på att skapa förutsättningar för utveckling genom kompetensutveckling och samverkan. Projektstöden bidrar framförallt till kvalitativa resultat, exempelvis i form av kompetens- och kunskapsutveckling, ökad samverkan och nya samarbeten samt förändringar i användning av metoder och processer i produktionen. Projektverksamheten verkar dock i mindre utsträckning påverkat deltagande företags omsättning eller lönsamhet. Det förefaller också som att det är i de rådgivnings- och marknadsorienterade projekten som de positiva erfarenheterna varit tydligast. En slutsats av detta skulle kunna vara att resultaten av olika insatser blir mer påtagliga och konkreta ju närmare företagens verksamhet och affärer dessa kommer. Många av de projekt som genomförs är i praktiken ofta småskaliga insatser av varierande karaktär, som är svåra att värdera betydelsen av, framförallt på sikt. Sammanfattningsvis har det genomförts en mängd insatser för att utveckla Sverige som matland de senaste åren. Vissa av dessa insatser leder till konkret utveckling och har haft effekt, medan andra är mer svårbedömda. Det är viktigt att en regional strategi stödjer den typ av insatser som bidrar till konkret utveckling på sikt. Kontigo menar också att det finns en potential i att bättre stödja synergier mellan vissa typer av stöd till enskilda företag (investeringsstöd, diversifiering, export) och andra typer av mer samlade insatser, till exempel projektverksamhet. 2.4 Regionala strategier för att utveckla lokal mat På flera håll runtom i landet har man dock arbetat med utvecklingen av den lokala livsmedelsproduktionen sen långt före den nationella strategin. Jämtland, Skåne och Gotland hör till de län som var tidigt ute. Idag är det alltfler regioner som utvecklar strategier för att på olika sätt främja utvecklingen inom de lokala matnäringarna. Vi ska här kort redogöra för kärnan i de strategier och strategiska projekt som utvecklas, som Kontigo menar kan sammanfattas i fyra punkter. Entreprenörskap och företagsutveckling Ett brett syfte i de flesta satsningar är att genom olika insatser arbeta med att stärka entreprenörskap och företagsutveckling för framförallt små producenter. Dessa har i princip två inriktningar. Dels produktutveckling genom ökad kunskap om olika produkter och produktionsmetoder. Dels affärsutveckling genom ökad kunskap om marknad och kund, hur man når sin marknad och vad som krävs för att vara konkurrenskraftig. Möjligen kan man urskilja ett ökat fokus mot affärsutveckling under senare år. Stärka kopplingen mellan mat och relaterade branscher En vanlig strategi är att arbeta för att skapa tillväxt och lönsamhet genom att hitta nya samarbeten, lösningar och produkter i skärningspunkten mellan mat och relaterade branscher. Vanligast är att hitta samverkan mellan besöksnäringen och lokal mat och matproducenter för att på så sätt utveckla Förstudie Lokal mat i Gävleborg 8 (29) Kontigo AB

9 produkter och upplevelser. En metod för detta är så kallad tematisk destinationsutveckling. Andra branscher utöver besöksnäringen varierar lite beroende på vilka regionala styrkeområden som finns, men andra exempel är logistik och förpackningsindustri. Utveckla marknaden för lokalt producerade varor Flera av de strategiska satsningarna arbetar brett för att utveckla marknaden för lokalt producerade livsmedel. Detta innebär att öka tillgängligheten av lokalt producerad mat i butiker, på restauranger och i den offentliga sektorn. Exempel på strategier för att öka utbudet av lokalt producerade livsmedel i butiker och restauranger är att arbeta med nätverksbyggande för att sammanföra producenter och butiker/restauranger. Andra metoder är att arbeta för att utveckla regionala varumärken som kan marknadsföras i butik och på restaurang. En tredje metod är att söka hitta nya lösningar inom distribution av lokal mat. Uppmärksamheten kring den offentliga upphandlingen ökar starkt och insatser för att öka kunskap och på olika sätt förändra sätt att upphandla pågår i de flesta regioner. Marknadsföring av lokal mat och varumärkesbyggande Många regioner ser en möjlighet att använda den lokala maten i varumärkesbyggande och stärka det regionala varumärket genom att arbeta med att marknadsföring i traditionella och nya medier samt genom olika typer av evenemang eller tävlingar. Detta är ett sätt att skapa uppmärksamhet och synlighet för den lokala maten Skåne utveckling genom plattformssamverkan Skåne står för ungefär hälften av Sveriges samlade livsmedelsproduktion och cirka en tredjedel av primärproduktionen. Regionens livsmedelssektor kännetecknas också av en nära koppling till betydande forsknings- och utvecklingsresurser genom Lunds universitet och SLU Alnarp, men även Högskolan i Kristianstad har en profil mot mat och måltid. I Skåne finns flera internationella och svenska aktörer, till exempel Findus, Procordia Foods, Lantmännen, Culinar, Absolut Company, Skånemejerier och Scan. På förpacknings- och processidan finns företag som Alfa Laval och Tetra Pak. Det stora flertalet företag i regionen är dock inte multinationella koncerner utan små- och medelstora producenter med olika marknadsinriktning. 8 Tack vare en i grunden mycket stark primärproduktion och livsmedelsindustri har det vuxit fram en resursstark stödjande struktur. Skånes Livsmedelsakademi fungerar idag som en nätverksorganisation och mötesplats för livsmedelsbranschen i Skåne. Fokus ligger på frågor som rör innovation och kompetensförsörjning för industrin. Under Livsmedelsakademin finns idag Smaka på Skåne som är en plattform för samverkan inom två huvudområden; utveckling av småskalig matproduktion och kulinarisk turism. Smaka på Skåne startade som ett projekt under 8 Region Skåne (2010) Innovation och regional omvandling: Från skånska kluster till nya kombinationer Förstudie Lokal mat i Gävleborg 9 (29) Kontigo AB

10 Region Skåne, men har nu organisatoriskt integrerats i Skånes Livsmedelsakademi. Inom Smaka på Skåne drivs projekt och processer för att på olika sätt utveckla Skåne som matregion, med fokus på småskalig produktion, handel och matturism. Konkreta insatser är uppbyggnad av ett nätverk inom handeln och utveckling av ett regionalt varumärke som olika producenter kan ansluta sig till och som marknadsförs i butiker. Man arbetar vidare tillsammans med andra aktörer i länet för att initiera och genomföra insatser för att stärka framförallt de små producenterna i deras verksamhet. Utmärkande för Skåne är att man medvetet arbetar för att tillskapa resurser för plattformssamverkan. Genom Livsmedelsakademin är det möjligt att söka medel från olika fonder för att driva utvecklingsprojekt med olika typer av medfinansiering. Detta är en generell metod för näringslivsutveckling i Skåne. Livsmedelsakademin stärker framförallt innovationskapaciteten i regionen genom ökad samverkan mellan olika aktörer samt skapar förutsättningar för kompetensförsörjning för livsmedelssektorn. Genom Smaka på Skåne har man också tillfört resurser för att driva utvecklingsfrågor och initiera samverkan mellan relevanta aktörer i länet kring konkreta utvecklingsfrågor för den lokala matproduktionen. Andra regionala exempel på utveckling av plattformssamverkan finns exempelvis i Västra Götaland genom den ideella föreningen Livsmedel i Väst och dess tre dotterbolag. I Östergötland genom projektet Rätt och slätt och i Västernorrland genom projektet Smakstart Västernorrland, finns exempel på stora länsövergripande projekt som fungerar som samverkansplattformar med olika delprojekt/processer, även om dessa i nuvarande form bara är projekt Jämtland utveckling genom individuellt och kollektivt entreprenörskap Jämtlands län är sedan länge känt för livsmedelsråvaror av hög kvalitet, men har också en stark tradition inom småskalig livsmedelsproduktion. Under senare år har också den småskaliga förädlingsindustrin utvecklats snabbt, ofta i kombination med en annan av länets starka näringar, nämligen besöksnäringen. Det regionala strategiska arbetet har varit en viktig del i denna utveckling. Med varierande hjälp av satsningar där offentliga resurser och medel haft en stor roll, så finns i länet också ett flertal framgångsrika företag som varit drivande i utvecklingen. 9 En av de mer framgångsrika satsningarna i länet är Eldrimner som startade som ett EU-projekt Eldrimner har främst fungerat som en inspirations- och kunskapskälla för småskaliga förädlare i länet och senare nationellt som nationellt resurscentrum för mathantverk. Eldrimners fokus har legat på att stödja hantverksmässig och traditionell produktion och produkter. Man kan säga att Eldrimner varit en källa till kollektivt entreprenörskap i länet även om 9 Von Friedrichs, Skoglund (2010) Kreativ ekonomi, gastronomi och regional utveckling. I Johannisson, B. och Rylander, D. (red.), Entreprenörskap i regioners tjänst: Ingångar till nya näringar genom design, upplevelser, kulturarv. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 10 (29) Kontigo AB

11 affärsutvecklingen i sig kommit mer i fokus först under senare år. Eldrimner är idag en förebild för andra regionala livsmedelsprojekt runtom i landet. Parallellt med Eldrimner har också ett strategiskt utvecklingsarbete inom bland annat besöksnäringen pågått. Jämtland-Härjedalen Turism har varit drivande i detta och driver idag bland annat ett stort projekt med syfte att länka samman den lokala matproduktionen med besöksnäringen. Vid sidan av de offentliga insatserna har också privata entreprenörer varit strategiskt viktiga för utvecklingen. Mest kända är kanske aktörerna kring Skärvångens bymejeri. Flera nationellt välrenommerade restauranger har också varit viktiga för denna utveckling, som Fäviken magasinet. Andra i huvudsak privata initiativ är Food of Jämtland som är en webbportal om jämtländsk mat och dryck där jämtländska företag kan marknadsföra sig på en gemensam marknadsföringsplattform. Smakriket Jämtland är ett varumärke som etablerades 2005 som samlar en del av länets mathantverkare under ett gemensamt varumärke. Som vi sett här har det gjorts en mängd olika satsningar med inriktning mot mat i Jämtland, och under de senaste åren med tydligt fokus mot marknads- och affärsutveckling och varumärkesbyggande. Ett starkt entreprenörskap och drivkraft att lyfta fram jämtländska värden har varit viktiga framgångsfaktorer. De satsningar som gjorts utgår dock inte från någon gemensam regional strategi eller regional plattform för samverkan, utan bygger på initiativ från olika eldsjälar och organisationer. Hittills har det inte gjorts någon samordnad satsning på lokal mat och turism, som samlar alla relevanta aktörer i länet, men olika aktörer har varit duktiga på att tillskapa resurser offentliga och privata för att åstadkomma gemensamma utvecklingsprojekt. Östersunds utnämning till huvudstad i matlandet 2012 bidrog dock till att samla aktörerna och ta fram underlag för en samlad regional strategi. 2.5 Summering Den svenska primär- och livsmedelsproduktionen präglas på många sätt av problem med en allt hårdare internationell konkurrens och svag lönsamhet. Inom primärproduktionen går trenden mot färre och större enheter, inom livsmedelsförädlingen ökar företagandet men antalet anställda minskar. På marknadssidan talar mycket för att produkter med olika typer av mervärden, som ekologiskt, närproducerat etc. är ett sätt att öka lönsamheten genom att kunna ta ut ett högre pris för produkten. Med denna bakgrund, och med lärdomar från satsningar på mat i Sverige under de senaste åren, ser Kontigo att en satsning på regional mat har en potential att skapa nytta på flera sätt. En övergripande effekt är förstås ökad konkurrenskraft och lönsamhet i näringen. Nedan argumenterar vi för ett antal potentiella effekter som kan bidra till detta: Förstudie Lokal mat i Gävleborg 11 (29) Kontigo AB

12 Ökad attraktionskraft för besöksnäringen Den lokala maten, har precis som det lokala kulturarvet eller andra tillgångar och mervärden potential att tillföra värde till befintliga besöksmål i länet. Kan man ladda olika lokala och regionala varumärken med lokal mat som förstärker varandra och som bidrar till reseupplevelsen, skapar man ytterligare anledningar för turister att resa till Gävleborg. Ökat utbud av lokal mat och förädlade livsmedelsprodukter För små livsmedelsproducenter är det i huvudsak den lokala marknaden som man har förutsättningar att sälja till. Efterfrågan förefaller också vara stark och ökande. Det finns i praktiken flera problem och flaskhalsar rörande möjligheterna för små producenter att nå ut på marknaden med sina produkter. Dessa problem handlar om (små) produktionsvolymer, om leveranssäkerhet och om distributionskanalernas funktionalitet. Kan man hitta sätt att hantera dessa problem finns goda förutsättningar att öka konsumtion och försäljning via den lokala handeln, restauranger eller offentliga kök. Export av lokala livsmedelsprodukter Ur ett regionalt tillväxtperspektiv är det centralt att inte bara försäljning av lokal mat och livsmedel ökar i regionen (vilket kan innebära undanträngningseffekter av annan konsumtion). Det är viktigt att kunna bidra till att utveckla produkter och företag som har potential att exportera sina produkter till andra delar av landet eller andra länder. Detta kräver andra typer av insatser och strategier än att använda den lokala maten för att attrahera turister. Erfarenheter visar dock att småskaliga aktörer har betydande svårigheter att konkurrera och verka på utländska, men även nationella, marknader. En seriös regional strategi kan i sig stärka producenterna En lärdom från arbetet med Sverige det nya matlandet, är att det i matnäringarna upplevs som mycket positivt att man från regeringshåll pekar ut mat- och livsmedelssektorn som en viktig näring för Sverige och skjuter till resurser för utvecklingsinsatser. En seriös regional strategi har sannolikt en motsvarande potential i länet att stärka och ge ökad legitimitet till branschaktörer, föreningar och nätverk samt även producenterna genom att näringen betraktas som en tillväxtbransch och producenterna erkänns som riktiga företagare. Landsbygdsutveckling, öppna landskap och kulturarv Mer svårfångade och diffusa effekter handlar om landsbygdsutveckling och möjligheterna att bevara ett rikt odlingslandskap som många idag tar för givet. Det handlar helt enkelt om att bidra till att skapa förutsättningar för människor att bo och verka på landsbygden och nyttja de resurser som landskapet och kulturarvet innebär. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 12 (29) Kontigo AB

13 Ökad kvalitet, nya värden inom offentlig måltid Upphandlingsverktyget uppmärksammas och används alltmer som ett verktyg för att främja olika värden. En mängd insatser har genomförts runt om i landet för att främja små leverantörers möjligheter att delta i offentlig upphandling. Detta bidrar inte bara till att skapa en marknadskanal för mindre lokala leverantörer, utan kan tillsammans med andra insatser bidra till en ökad kvalitet inom den offentliga måltidsverksamheten. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 13 (29) Kontigo AB

14 3 Inventering lokal mat i Gävleborg Detta kapitel innehåller en kartläggning av aktörer och branscher med koppling till lokal mat i Gävleborg. Vidare görs en översiktlig analys av hur utvecklingsförutsättningarna inom lokal mat ser ut idag. 3.1 Lokal mat ur ett systemperspektiv Förstudien ska utifrån ett brett perspektiv fokusera på förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Gävleborg. I praktiken handlar det om att resonera kring tillväxtpotential och utvecklingsmöjligheter för företag i länet som producerar, säljer eller på annat sätt utvecklar produkter och upplevelser med koppling till mat. Figur 1 nedan är ett försök att med utgångspunkt i detta åskådliggöra vilka verksamheter det handlar om och vilken koppling de har till varandra. Det systemperspektiv som figuren vill åskådliggöra har lokal mat (råvaror och livsmedelsprodukter) som kärna och innefattar produktion av lokala mat- och livsmedelsprodukter å den ena sidan och olika marknader och relaterade branscher å den andra. Kontigo vill poängtera att det finns mer eller mindre tydliga länkar mellan i princip samtliga områden i systemet. Detta är också en bärande idé bakom den nationella visionen om Sverige det nya matlandet, som betonar tillväxtmöjligheterna i skärningspunkten mellan de fokusområden som identifierats. Figur 1. Lokal mat ur ett systemperspektiv Förstudie Lokal mat i Gävleborg 14 (29) Kontigo AB

15 Till vänster i figuren finns produktionsledet, det vill säga företag inom primärproduktionen och livsmedelsförädling. I många fall finns det ett kund - leverantörsförhållande mellan olika företag i dessa båda sektorer, men en stark trend är att primärproducenter utvecklar egen förädling på gården. Till höger i figuren beskrivs marknader och relaterade branscher med anknytning till den lokala matproduktionen. På senare år har betydelsen av lokalproducerade livsmedelsprodukter med hög kvalitet för besöks- och restaurangnäringen uppmärksammats alltmer. Dessa produkter adderar värde till befintliga produkter, tjänster och upplevelser och kan användas i marknadsföring gentemot turister och besökare. Lokal mat kan således generera intäkter till regionen genom att göra tillföra värden till besöksnäringen och göra befintliga besöksmål mer attraktiva. För besöksnäringen har den lokala maten en stor potential för varumärkesbyggande, storytelling osv. Den viktigaste avsättningsmarknaden för olika livsmedelsprodukter mot slutkonsument är detaljhandeln. Den offentliga sektorns upphandling är också en (potentiellt) viktig avsättningsmarknad. Ofta finns det ett distributörsled som utgör länken mellan producenten och handeln. Distributörerna har därför stor betydelse för möjligheterna att på et effektivt sätt nå ut med produkter till marknaden. Avsättningsmarknaden behöver inte vara lokal, utan ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att kunna tillföra länet resurser genom export till andra regioner och andra länder. Vidare finns även en stödjande struktur med aktörer som på olika sätt påverkar hur detta system fungerar regionalt genom sitt agerande och genom att tillföra, eller inte tillföra, resurser av olika slag. Figuren gör inget anspråk på att vara en fullständig beskrivning av aktörer, branscher och samband däremellan, utan är ett försök att översiktligt beskriva dessa. 3.2 Branscher och företag kring den lokala maten i Gävleborg Produktionssidan i livsmedelssektorn, det vill säga primärproduktionen och livsmedelsförädlingen, präglas av en stor mängd små aktörer. Detta är särskilt tydligt inom jordbruket där över 90 procent av företaget inte har några anställda. Branscherna med koppling till mat och livsmedel utgör ca 16 procent av samtliga antalet företag i regionen. Ser vi till antal sysselsatta så utgör de omkring 8 procent av hela arbetsmarknaden i länet. Livsmedelsindustrin och hotell- och restaurangnäringen är vidare relativt jämnt könsfördelade eller en majoritet kvinnor bland de sysselsatta. Det omvända förhållandet gäller inom primärproduktionen. Totalt sett är könsfördelningen inom näringen, eller näringarna, förhållandevis jämn, vilket innebär att en satsning på dessa främjar ett genusperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. Andelen kvinnor inom framförallt den småskaliga livsmedelsförädlingen och besöksnäringen är hög jämfört med många andra privata branscher. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 15 (29) Kontigo AB

16 Tabell 1. Antal företag och antal sysselsatta i Gävleborg Bransch Antal företag 2012* Antal sysselsatta 2011** Andel (%) kvinnor 2011 Jordbruk (SNI 01) % Spannmål % Mjölkproducenter % Nötköttsproducenter % Livsmedelsindustri (SNI 10-11) % Slakt/Chark % Mejerier % Bagerier % Konfektyr, choklad och kaffeindustri % Hotell och restaurang (SNI 55-56) % Hotell med restaurang % Restauranger % Hela näringslivet % *SCB:s företagsregister **RAMS Kännetecknande för jordbrukssektorn i Gävleborg jämfört med genomsnittet för riket är att gårdarna och jordbruken generellt sett är mindre. Detta är generellt för norra delen av Sverige. Vad gäller produktionens inriktning har man framförallt relativt goda naturliga förutsättningar för mjölk- och nötproduktion, det vill säga vallbaserad produktion. Om man kan tala om någon form av specialisering inom primärproduktionen i länet så är det just mjölk och nötköttsproduktion. Spannmålsodlingen är inte omfattande i regionen, inte heller grönsaksodling eller odling av rotfrukter. Produktionen av mjölk minskar dock i länet, men produktionsvärdet ligger kvar på ungefär samma nivå. Inom nötköttsproduktionen är volymerna oförändrade de senaste åren, men produktionsvärdet ökar något. 10 Gävleborg har också goda naturliga resurser i skogen (vilt, bär) och fisket. Livsmedelsindustrin i Gävleborg kan betraktas som flera olika typer av branscher, med olika förutsättningar att utvecklas. Framförallt beroende på hur produktionen bedrivs och vilken marknad företagen verkar på. Dels finns det en mogen mer storskalig produktion med företag som Gevalia och Gefleortens Mejeriförening som är mycket starkt konkurrensutsatta. Vidare finns ett antal lokalt förankrade och framgångsrika små- och medelstora företag som i huvudsak har en regional marknad (även om undantag finns). Exempel på detta är Sohlbergs chark och Ockelbo Ost. Den kanske mest framgångsrika Mackmyra Whisky är ett tydligt exempel på ett företag som under kort tid lyckats bygga upp en konkurrenskraftig produkt med stark 10 LRF (2012) Marknadsrapport Gävleborgs län 2012 Förstudie Lokal mat i Gävleborg 16 (29) Kontigo AB

17 exportpotential. Vidare finns en stor mängd småskaliga livsmedelsproducenter med olika inriktning, ofta med ett lantbruk i grunden. Dessa är primärt riktade mot den lokala/regionala marknaden, men har också i förekommande fall turister som målgrupp. De småskaliga producenterna återfinns i större utsträckning i norra Gävleborg. Gemensamt för i princip samtliga branschsegment är en stor utmaning i att bli konkurrenskraftig på marknaden och nå lönsamhet i verksamheten. Detta gäller för små- som storskaliga aktörer, men framförallt för de små producenterna. En generell uppfattning bland dem som intervjuats i förstudien, är att det finns många små producenter som är duktiga på att just framställa sina produkter. Förmågan att föra ut produkterna på en marknad och få bra betalt är dock generellt svagare. Låg lönsamhet är inte bara kopplat till hård konkurrens på marknaden. Besöks- och restaurangnäringen uppvisar tillväxt i länet under de senaste åren, framförallt har restaurangnäringen vuxit. 11 Regionen har en potential inom besöksnäringen med flera attraktiva besöksmål. Förutsättningarna ser dock olika ut i olika delar av länet och det finns en variation i motiv för olika besöksmål, exempelvis mellan Gävle och Järvsö. Exempel på besöksmål och upplevelser i länet är Mackmyra Whiskyby, Furuvik, Wij Trädgårdar, Hälsingegårdar, Järvzoo, Gävle konserthus, Läkerol Arena. Just nu pågår insatser för att utveckla besöksnäringen i Gävleborg, som handlar om att utveckla hållbara destinationer, produktutveckling och paketering, marknadsföring och ge stöd till entreprenörerna inom besöksnäringen. Den lokala maten förefaller i viss utsträckning vara en integrerad del av besöksnäringsutvecklingen, där det finns starka besöksmål och också en naturlig koppling till livsmedelsproduktion och lokal mat. Det finns dock en stor potential att utveckla ett mind-set där den lokala maten kommer in naturligt i alla sammanhang med koppling till besöksnäringen. Efterfrågan på lokalt producerade produkter förefaller öka i handeln och även i restaurangnäringen. Många butiker, både specialbutiker såväl som vanliga ICAbutiker, har byggt upp ett kontaktnät med små producenter som levererar direkt till butik. Detsamma gäller ett antal profilerade restauranger som har ett omfattande kontaktnät med mindre producenter som levererar råvaror och produkter efter säsong. Ett problem som lyfts i förstudien av många av de intervjuade är bristen på effektiva logistiklösningar och distribution för de småskaliga producenterna. Framförallt verkar detta vara en begränsning för möjligheterna att nå ut med produkterna i detaljhandeln. 11 Resurs AB (2011) Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Gävleborgs län 2010 Förstudie Lokal mat i Gävleborg 17 (29) Kontigo AB

18 Tabell 2. Exempel på företag och varumärken i olika branschsegment i Gävleborg Bransch Företag/varumärken i Gävleborg (exempel) Primärproduktion Sörhoga Lantgård, Hamrånge Highland, Järvsö Getost Livsmedelsförädling Gefleortens Mejeri, Gevalia, Mackmyra Whisky, Sohlbergs chark, Mattes Bröd, Delsbo slakt, Ockelbo kyckling Handel och distribution Hälsingestintan, Ockelbo Ost, ICA Maxi Gävle, Gävligt Gott, Diléns Saluhall Hotell och restaurang Högbo brukshotell, Växbo krog, Lehmanns kök Upplevelser, besöksmål Mackmyra Whiskyby, Furuvik, Wij Trädgårdar, Stenegård/Hälsingegårdar, Järvzoo, Gävle konserthus, Läkerol Arena, Göransson Arena 3.3 På spaning efter ett innovationssystem för lokal mat i Gävleborg Den systembild som presenterades i figur 1 ovan skulle kunna betraktas som ett regionalt innovationssystem för lokal mat i Gävleborg. Enkelt uttryckt utgörs ett innovationssystem av ett nätverk av offentliga och privata aktörer där ny teknik och kunskap produceras, sprids och används. Innovation ska här förstås brett, som nya sätt för företaget att bedriva produktion, framställning av produkter med nya egenskaper eller värden eller skapandet av nya marknader och marknadskanaler. Innovation och utveckling uppstår framförallt i samarbeten mellan företag eller andra organisationer. Framförallt uppstår innovation och utveckling genom utvecklandet av nära och långsiktiga kund-leverantörsamarbeten. Krävande kunder är en nyckel till att företag ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga på marknaden. Andra sätt är att företag samarbetar i gemensamma utvecklingsprojekt, eller i samarbeten mellan företag och akademi/fou-aktörer samt genom företagens aktiva deltagande i de regionala nätverk som finns inom livsmedelsområdet. I den här förstudien har vi bara haft möjlighet att översiktligt titta på detta, det vill säga översiktligt vilka aktörer som ingår i den stödjande strukturen i Gävleborg och göra en bedömning av hur väl systemet fungerar. Att stödja utveckling i små livsmedelsföretag, företrädesvis på landsbygden, försvåras i praktiken av företagens storlek och bristande resurser, avståndet till kunskapscentra och FoU-miljöer etc. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 18 (29) Kontigo AB

19 3.3.1 Profilerade restauranger och butiker fungerar som krävande kunder Efterfrågan på lokal mat ökar i butiker och på restauranger och allt fler butiker och krögare säljer lokalt producerade varor. En nyckel för de småskaliga producenterna att nå ut med sina produkter i detaljhandelsledet är att kunna leverera bra varor i ett kontinuerligt flöde över en längre tidsperiod. Grundläggande förutsättningar som att hålla ett kontinuerligt flöde, leveranstider och hög och jämn kvalitet är i praktiken ett problem för många små producenter. I detaljhandeln ställs också krav på förpackningar och märkning av varorna så att dessa fungerar i butikernas märkningssystem. Ibland finns inte medvetenheten om detta hos de mindre producenterna. I sammanhanget är också en distributör som Hälsingestintan en mycket kvalificerad kravställare och ytterst få köttproducenter i länet lyckas leva upp till de kvalitetskrav som ställs. Ett alternativ för de mindre producenter som inte vill, eller klarar, att leva upp till de krav som de större livsmedelsbutikerna ställer, är att sälja produkterna i egen eller närliggande gårdsbutik eller via ett fåtal specialbutiker. Gårdsbutiker och egen distribution av varor blir allt vanligare i Gävleborg och detta kan vara ett sätt att kunna ta ut ett högre pris per enhet. De större butikerna innebär dock ett skyltfönster med en potentiellt större marknadspotential och möjlighet att nå många kunder på ett effektivt sätt. Kontigos bild är dock att det finns en stor potential att vidareutveckla en kvalificerad efterfrågan på lokalt producerade varor och produkter Branschorganisationer och föreningar fungerar som sammanhållande länkar i systemet Vad gäller att driva utvecklingsprojekt med koppling till mat så har det tidigare gjorts ett antal större insatser och så klart också drivits ett stort antal mindre projekt genom åren. Landsbygdsprogrammet har ofta varit en viktig finansieringskälla. Hushållningssällskapet har tidigare drivit flera EU-finansierade projekt med inriktning mot mat, med blandade resultat. Faktum är att man i Gävleborg var relativt tidigt ute med den typen av projekt. Idag gör man inte det längre, utan har snarare avvecklat sin inriktning mot mat i Gävleborg. Hushållningssällskapet drev dock projektet LivsWäx som idag utvecklats till en ekonomisk förening med ett eget varumärke, sigillet Lokal Mat, som fungerar som en kvalitetsmärkning för medlemmarna. LivsWäx är ett framgångsrikt exempel på ett regionalt utvecklingsprojekt. De företag som ingår är små- och medelstora livsmedelsproducenter, men inte mathantverkare. LRF är en viktig aktör som fungerar som en sammanhållande länk för producenter i länet och driver flera olika utvecklingsprojekt, bland annat med inriktning mot mjölkproduktion. Genom att man antagit sin livsmedelsstrategi 2011 har LRF som organisation tagit ett tydligare strategiskt grepp kring frågan. LRF är också en aktör som har resurser att driva projekt i regionen och står för kontinuitet. LRF arbetar Förstudie Lokal mat i Gävleborg 19 (29) Kontigo AB

20 också kontinuerligt med stöd till sina medlemmar genom sina företagscoacher. Alla företag som arbetar inom området lokal mat är dock inte medlemmar i LRF. Hälsingelivs är en ideell förening som bildats på initiativ av företagare i Bollnäs och som har stöd genom Regionförbundet och EU:s strukturfonder. Verksamheten vilar på tre ben; produktutveckling, FoU samt besöksnäring. Hälsingelivs driver projektet Forskning och Utvecklings Center för Livsmedel fram till årsskiftet. Inom projektet skapas ett resurscentrum för livsmedel med tillgång till bland annat mobila produktionsenheter och en digital mötesplats. Vidare driver Hälsingelivs bland annat frågor kring produktutveckling genom att initiera och arrangera seminarier och studiebesök. 12 Kontigo uppfattar att det är dessa organisationer som tydligast driver och stödjer utvecklingsprocesser i Gävleborg. Det finns även andra exempel på nätverk, t.ex. Tidernas producenter (som dock har svårigheter att gå från projekt till löpande verksamhet), organisationer och utvecklingsprojekt och initiativ. En organisation som Hälsingland turism och arbetet med destinationsutveckling på olika håll i länet har också spelat en roll för den lokala maten, men här uppfattar Kontigo att det fortfarande finns en outnyttjad potential Svaga strukturer för kunskapsutveckling och FoU Högskolan i Gävle som är länets enda lärosäte har ingen utbildning eller forskning med inriktning mot livsmedel eller måltid. I länet finns därför ingen tradition inom näringen av att arbeta med produktutveckling eller innovation i samverkan med högskolan. Kompetensförsörjningen till näringen blir också ett problem. Vid Mittuniversitetet, Campus Östersund, finns turismprogrammet och forskning kring turism, vilket på sikt kan vara en potentiell resurs för produktutveckling och innovation i Gävleborg. Likaså kan Högskolan Dalarna, som har ett utbildningsprogram med inriktning mot turism vara en resurs. Hälsingelivs har också verkat för att etablera kontakter med Umeå universitet och Örebro universitet, för att etablera samverkan med företag i Gävleborg. På gymnasienivå finns det vid länets tre Naturbruksgymnasier utbildning inom jordbruket med olika inriktningar och Hotell och restaurangprogrammet erbjuder kockutbildning. Samtliga Naturbruksgymnasium har dock problem med svag efterfrågan på utbildningarna och lågt söktryck. Inom beredning och förädling finns dock inga gymnasieutbildningar i Gävleborg Brist på kontinuitet i insatser Kontigos intryck av de insatser som genomförts med inriktning mot lokal mat är att det funnits en brist på kontinuitet i arbetet. Det har de senaste åren drivits ganska 12 Hälsingelivs Ekonomisk Förening (2013) Enkel halvtidsutvärdering av projekt Forsknings- & Utvecklingscenter för Livsmedel Förstudie Lokal mat i Gävleborg 20 (29) Kontigo AB

21 många projekt i länet med en mängd olika projektägare och som ofta varit småskaliga insatser. Detta avspeglar till viss del att det saknats en neutral plattform för strategisk samverkan kring den lokala maten. Vidare har de offentliga aktörerna, i form av kommunerna och Region Gävleborg, att döma av intervjuerna varit relativt passiva på området vad gäller näringslivsutveckling. På senare tid har man inom den offentliga upphandlingen och offentliga måltidsområdet uppmärksammat den lokala maten, men knappt alls på näringslivsenheterna. Länsstyrelsen, som handlägger Landsbygdsprogrammet, är dock ett undantag och har initierat egna projekt med jämna mellanrum. Idag driver man till exempel projektet Matlandetlogistik med bloggen Lindas matresa, som syftar till att synliggöra den lokala maten och producenterna. Det bestående intrycket för Kontigo är dock att området präglas av fragmenterade och ofta småskaliga insatser, som inte alltid är samordnade. Vidare är Kontigos intryck att samarbetsklimatet i regionen generellt förefaller vara bra, även om det finns exempel på friktioner. Hushållningssällskapets stora projekt Matresursen fick avbrytas på grund av samarbetsproblem i projektgruppen. Samverkan mellan organisationer och aktörer finns kring konkreta frågor i insatser som genomförs. Däremot är det en svagare strategisk och kontinuerlig samverkan mellan de viktiga aktörerna. 3.4 Summering Näringen, eller snarare näringarna, kännetecknas i Gävleborg av många småskaliga verksamheter, men med några ledande företag och varumärken som är starka på dels den regionala marknaden, dels den nationella och på exportmarknaden. Bristande lönsamhet är en stor utmaning i producentledet. Samtidigt finns det betydande problem rörande utbudets volymer, om leveranssäkerhet och om distributionskanalernas funktionalitet på den regionala marknaden. Utifrån ett (innovations)systemperspektiv är Kontigos bedömning att detaljhandelsledet och ett antal profilerade restauranger fungerar som krävande kunder på den regionala marknaden. Vidare fungerar branschorganisationer och ett mindre antal föreningar/nätverk som sammanhållande länkar i det stödjande systemet och främjar produkt- och marknadsutveckling för de mindre producenterna. Kopplingen till relaterade branscher, som besöksnäringen, finns delvis idag, men behöver utvecklas. Strukturer för kompetens- och kunskapsutveckling och innovation via det ordinarie utbildningssystemet är svagt i regionen. Man saknar tillgång till relevant högre utbildning och forskning regionalt. Vidare är Kontigos intryck att samarbetsklimatet i regionen generellt förefaller generellt vara bra och framförallt knutet till konkreta aktiviteter. Det är en svagare strategisk och kontinuerlig samverkan mellan de viktiga aktörerna. Få aktörer har kapacitet att driva breda utvecklingsfrågor regionalt. En mängd projekt av olika Förstudie Lokal mat i Gävleborg 21 (29) Kontigo AB

22 storlek har genomförts genom åren, med blandat resultat. Det finns ett behov av kontinuitet i arbetet med att utveckla näringarna. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 22 (29) Kontigo AB

23 4 Vad kan en regional strategi innehålla? En regional strategi för lokal mat bör förhålla sig till andra relevanta policydokument, till exempel den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS ) 13. Denna bygger på tre delar: Stärkta individer (entreprenörskap, kompetens etc.) Smart samverkan (t.ex. innovation, kompetensförsörjning) Tillgängliga miljöer (transporter, IT, samhällsbyggande) När man ska formulera förslag på vad en regional strategi bör innehålla och vad man ska satsa på, är det vidare av betydelse att kunna förhålla sig till vilken inriktning som finansieringskällorna för genomförandet av strategin kommer att ha. Det finns dock stor osäkerhet kring hur det kommande Landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder kommer att se ut. Det är dock inte otroligt att dessa kommer att peka ut insatser för innovation och entreprenörskap och smart specialisering eller samverkan. Kontigo menar att dessa kan fungera som ledord för en regional strategi, särskilt med betoning på smart specialisering. Smart specialisering innebär att en strategisk utvecklingsprocess, som här med inriktning mot lokal mat, genomförs utifrån den riktning som bäst passar regionens utvecklingspotential, baserat på regionen tillgångar och resurser. Kontigo menar att smart specialisering i detta sammanhang innebär att olika aktörer i systemet runt lokal mat som vi identifierat i denna förstudie, arbetar tillsammans för att utveckla insatser som stärker såväl utbud som efterfrågan på lokal mat. Vidare menar Kontigo att en regional strategi bör uppfylla följande krav: Strategin bör vara långsiktig: en relevant tidshorisont bör vara 2020, det vill säga samma som RUS och nästa period för EU:s strukturfonder. Strategin bör fokusera på strukturförändring: Producenterna kämpar idag med låg lönsamhet, vilket är ett stort hot mot förnyelse och utveckling i branschen då investeringar och strategiska satsningar uteblir. Det är nödvändigt att utveckla relevanta insatser med fokus på ökat utbud och efterfrågan på produkter av hög kvalitet. Strategin måste adressera verkliga problem och affärsmöjligheter: Insatser på regional nivå som verkar ge tydligast resultat i form av tillväxt och utveckling i företag, är sådana som ligger nära företagens verksamhet och affärer. Konkreta insatser som identifierat och adresserar verkliga problem, utmaningar eller affärsmöjligheter för företagen i olika branscher, har sannolikt störst potential att skapa tillväxt för producenterna. Strategin bör utgå ifrån befintliga strukturer och aktörers arbete, men tillföra något nytt: En central utgångspunkt för en regional strategi är att bygga vidare på det arbete som redan pågår i länet och inte bygga en parallell 13 Region Gävleborg (2013) NYA MÖJLIGHETER, Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg Förstudie Lokal mat i Gävleborg 23 (29) Kontigo AB

24 struktur. Strategin måste därför också tillföra något nytt, nya perspektiv på utvecklingen inom näringen. De förslag vi här presenterar kan sorteras under tre olika insatsområden. Det övergripande syftet med dessa insatser är att bidra till stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet i näringen. Vi utgår ifrån erfarenheter och potentiella effekter som identifierades i kapitel 2. Vidare knyter våra förslag an till begreppen stärkta individer och smart samverkan och i viss mån tillgängliga miljöer i enlighet med RUS Mot bakgrund av vad som framkommit i förstudien föreslår Kontigo att en regional strategi bör inriktas mot följande insatsområden och stödja följande typer av satsningar Ökad attraktionskraft för besöksnäringen Att integrera lokal mat i satsningar på besöksnäringen, har en potential att skapa tillväxt och en marknad för lokala livsmedelsföretag och primärproducenter som annars har svårt att nå ut med sina produkter till slutkonsument. Den stora utvecklingspotentialen för lokal mat på kort och medellång sikt ligger sannolikt i att integrera detta i arbetet med destinationsutveckling och besöksnäring. Strategin bör stödja insatser för: Integrering av lokal mat i varumärkesbyggande och marknadsföring i arbetet med destinationsutveckling. Ligger en stor utvecklingspotential i att låta olika varumärken förstärka varandra. Använd och uppmärksamma lokal mat i alla typer av evenemang konferenser, event, marknader, idrottsevenemang även om dessa i sig inte har något med mat att göra. Detta gäller både offentliga och privata aktörer. Samordna regionens deltagande i nationella mässor och marknader med inriktning mot mat. Samverkan och relationer mellan producenter och stora besöksmål samt profilerade restauranger i länet. Kunskapsutbyte mellan tillväxtinriktade livsmedelsföretag och t.ex. Mittuniversitetet, som har en forsknings- och utbildningsprofil mot turism, alternativt Högskolan Dalarna som har ett utbildningsprogram inom turism, kring produktutveckling, paketering, marknadsföring etc. Kompetensutveckling, mentorskap och rådgivning kring affärsmannaskap, marknadsföring och paketering för de livsmedelsföretag som vill kunna ta emot besökare och utveckla turismverksamhet Ökat utbud och försäljning av lokal mat och livsmedelsprodukter Ett ökat utbud och försäljning av lokal mat och livsmedelsprodukter kräver insatser för att utveckla både utbudssidan (producenternas förmågor) och efterfrågesidan Förstudie Lokal mat i Gävleborg 24 (29) Kontigo AB

25 (marknadens kvalitet och storlek). Erfarenheter visar att satsningar på att utveckla en ökad och kvalificerad efterfrågan på lokala produkter inom detaljhandeln och restaurangnäringen, samt i viss utsträckning offentlig upphandling, är en nyckel för att öka utbud och försäljning av lokalproducerade varor och förädlade produkter. Särskilt i en region som Gävleborg som har begränsade resurser för kunskapsutveckling och FoU. Samtidigt förefaller det finnas behov av insatser för att utveckla framförallt de små producenternas förmåga att möta en kvalificerad efterfrågan, rörande till exempel kvalitet, leveransförmåga och så vidare. Strategin bör stödja insatser för: Ökad efterfrågan på lokala livsmedelsråvaror och produkter genom att utveckla samverkan och relationer mellan producenter och handeln/restauranger. Handeln och profilerade restauranger fungerar som krävande kunder till mindre producenter som ofta har begränsad kunskap om vad marknaden och kunderna kräver, men handeln och restaurangnäringen behöver också ökad kunskap om lokala producenter och produkter. Leverantörssamverkan och utveckling av gemensamma varumärken och produkter möjliggör större kvantiteter/leveranser med hög och jämn kvalitet till butiker och restauranger. Innovativa och effektiva distributions- och logistiklösningar för små producenter på landsbygden. Undersök vilka resurser och lösningar som finns i regionen, exempelvis via Gefleortens Mejeri. Scanna av befintliga logistiklösningar som används i Gävleborg, i andra regioner samt internationellt. Sök även samverkan med aktörer som har kunskap inom detta område, Linköpings universitet är till exempel ledande på forskning inom logistik i Sverige idag. Utveckling av offentlig upphandling som verktyg för att skapa efterfrågan på lokala livsmedelsråvaror och produkter. Detta är även ett av många verktyg för att arbeta med kvalitetsutveckling ur ett brett perspektiv inom den offentliga måltiden. Produktutveckling och innovation i livsmedelssektorn genom kompetensutveckling och utvecklingsresurser till små producenter som visar vilja att utveckla sin produktion. Detta är viktigt för att leva upp till krav i handeln och hos restauranger och stärka konkurrenskraften. Utnyttja den kompetens som finns i regionen. På sikt verka för att utveckla utbildningsstrukturen (gymnasium, yrkeshögskola, högskola) för att få igång en fungerande kompetensförsörjning med inriktning mot livsmedelsförädling, upplevelser, entreprenörskap. En mer utvecklad utbildningsinfrastruktur öppnar också för andra typer av innovationssatsningar och gemensamma utvecklingsprojekt Utveckling av produkter och företag med exportpotential Export av livsmedel till andra delar av Sverige eller till och med andra länder ställer mycket stora krav på det enskilda företaget. De allra flesta små livsmedelsproducenter är inriktade på den lokala marknaden och möter betydande Förstudie Lokal mat i Gävleborg 25 (29) Kontigo AB

26 utmaningar i att utveckla sin produktion, sin marknadsstrategi etc. Att växa på den lokala marknaden kan vara ett första steg mot att exportera sina produkter. För att utveckla livsmedelssektorn i regionen krävs att företag vågar ta klivet att utvecklas och växa på marknader utanför Gävleborg. Strategin bör stödja insatser för: Mentorskap med erfarna mentorer eller mentorsföretag med erfarenheter av internationalisering, finns stort kunnande inom både livsmedelssektorn och andra branscher i regionen. Dra nytta av den kompetens som finns i regionen! Utveckling av kontakter med Business Sweden och slussa företag med förutsättningar till Business Sweden s branschprogram för livsmedelsexport; Food from Sweden. Produkt och affärsutvecklingsprogram för småskaliga producenter med ambition och förutsättningar att nå en större marknad än den lokala. En möjlighet är att utgå från ett inkubatorkoncept med en fysisk miljö, stöd till produkt- och affärsutveckling, kapital. Ett sådant program kräver samverkan med många olika aktörer, exempelvis med Almi, affärsängelnätverk etc. Sannolikt räcker inte lokal livsmedelsförädling som underalg för ett sådant program, utan det bör samordnas med kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 26 (29) Kontigo AB

27 5 Hur kan offentliga aktörer stödja utvecklingen av lokal matproduktion? Kontigo bedömer att det finns ett stort intresse bland olika aktörer att arbeta för att utveckla den lokala maten och livsmedelsproduktionen. Kontigo uppfattar också att det finns ett utrymme för Region Gävleborg att ta ett regionalt ledarskap kring frågan och samla aktörer med olika inriktning, resurser och kompetenser. Kontigo föreslår att Region Gävleborg bör arbeta för att bygga upp en samverkansplattform med fokus på att utveckla den regionala maten. Det övergripande syftet är att kunna kraftsamla resurser och samordna insatser för att skapa tillväxt och utveckling med den lokala maten som drivkraft. Plattformens arbete utgår ifrån den regionala strategin för lokal mat samt den övergripande regionala utvecklingsstrategin. Genom plattformen ska man kunna initiera och organisera samverkan mellan aktörer i regionen. Via plattformen ska man arbeta för att skapa projekt och söka resurser för att genomföra dessa via främst EU:s strukturfonder (ERUF, ESF), Landsbygdsprogrammet och Interreg. Arbetet samordnas med redan befintliga insatser med inriktning mot de kulturella och kreativa näringarna samt besöksnäringen i första hand. Kontigo menar att plattformen bör ha en basfinansiering så att det finns anställd personal i form av en process/verksamhetsledare som kan driva frågor och initiera samverkan. Denna person bör ha ett brett kontaktnät i regionen, samt ha god kunskap om hur olika fonder och ansökningsprocesser fungerar. Plattformen ska inte bli någon administrativt tungrodd organisation utan vara en liten och effektiv organisation. Kontigo bedömer att utvecklingen av plattformen bör ske stegvis i etapper. Detta eftersom dagens aktörer är relativt få och små, samtidigt som intresset för att finansiera insatser från offentliga aktörer, framförallt kommunerna, är svårbedömt. Offentlig finansiering vid etableringen av plattformen är helt avgörande. Kontigo ser att plattformen kan etableras och utvecklas i två steg. 1. Steg 1 Plattformen byggs upp inom Region Gävleborg som (tillsammans med andra) finansierar en processledare som kan driva utvecklingsfrågor och initiera samverkan mellan olika aktörer. Genom en samverkansplattform kan Region Gävleborg med strategin för lokal mat i ryggen på flera sätt, framförallt finansiellt, stödja olika aktiviteter och projekt. I ett inledande skede är det av största vikt att bygga förtroende mellan aktörerna i regionen och hitta skarpa utvecklingsprojekt som kan drivas gemensamt. Denna lösning innebär inledningsvis ett relativt svagt åtagande från de olika aktörerna i länet. Förstudie Lokal mat i Gävleborg 27 (29) Kontigo AB

28 2. Steg 2 I steg 2 organiseras och drivs plattformen mer självständigt i förhållande till Region Gävleborg. Plattformen organiseras i steg 2 som en ekonomisk förening (eller annan juridisk form) som ägs gemensamt av medlemmarna. Medlemmar och finansiärer bör vara branschens organisationer, kommunerna, Region Gävleborg och Länsstyrelsen. På detta sätt har alla aktörer ett gemensamt ansvar för att hitta konstruktiva lösningar och driva frågor gemensamt. Figur 2. Modell för plattformssamverkan Arbetet med att skapa denna samverkansplattform bör påbörjas omgående så att organisationen är riggad när det blir möjligt att söka pengar ur relevanta EU-fonder. Möjligen är detta aktuellt under andra halvåret år Förstudie Lokal mat i Gävleborg 28 (29) Kontigo AB