Krokom idag 04/14. God Jul & Gott Nytt År!

Transkript

1 Krokom idag 04/14 Information från Krokoms kommun till hushåll, företag och fritidshusägare God Jul & Gott Nytt År! TRYGGARE JOBB MED RÄTT TILL HELTID TEMA: INFLYTTNING PORTRÄTTET: MIMI FINNSTEDT FÖRETAGARANDAN SPIRAR I ÄNGE

2 INSPARK KROKOM IDAG Krokom idag s kickas ut till alla hushåll och företag i kommunen och till fritidshusägare som inte bor i kommunen. Krokom idag kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer kommer vecka 13 /2015. Krokom idag finns också att hämta på servicekontoren i Föllinge och Änge, i kommunhusets reception, på bibliotek, i bokbussen och på turistbyrån i Krokomsviken samt att läsa och ladda ner på Ansvarig utgivare: Ola Skyllbäck, kommunchef Telefon: E-post: ola.skyllback@krokom.se Redaktör: Åsa Sjödin, kommunikationschef Telefon: E-post: asa.sjodin@krokom.se Omslagsbild: Mostphoto Maria har ordet Kommunalrådet Maria Söderberg (C) D et blir nya ordföranden och nya nämnder efter årsskiftet. Centerpartiet, moderaterna, miljöpartiet och kristdemokraterna har beslutat sig för att fortsätta att samverka och leda Krokoms kommun den kommande mandatperioden. Vi kallar oss för samverkanspartierna. Samverkanspartierna har kommit överens om en politisk plattform för de kommande åren. Några viktiga punkter ur den är Ett ansvarsfullt arbete för en ekonomi i balans, Krokom ska vara Jämtlands mest företagsvänliga kommun, Alla barn har rätt till trygg skolgång och stöd utifrån sina behov samt Omvårdnaden inom äldreomsorgen ska ha hög kvalitet med ökad valfrihet. Vid kommunfullmäktige i oktober valdes Gunnar Hellström (C) till fullmäktiges ordförande, Marcus Färnström (M) till förste vice ordförande och Mi Bringsaas (S) till andre vice ordförande. På kommunfullmäktige den 9 december valdes alla nämnder och kommunstyrelsen. Du hittar information om samtliga val och hela den politiska plattformen på kommunens hemsida. Leaderprogrammet är nu avslutat och det hölls en utvärderingskonferens på Wången för några veckor sedan. Många olika projekt har genomförts i Krokoms kommun och jag vill nämna Grönt center där alla företag och verksamheter som finns på området Torsta och Rösta samverkar för ett växande grönt näringsliv. Lokalt ledd utveckling (LLU) är namnet på det nya EU-programmet där föreningslivet och lokala utvecklingsgrupper ska kunna söka projektmedel de kommande åren. Arbetet med att ta fram programmet, är nu i full gång. Det nya LLU-området omfattas av Härjedalen, Berg, Åre, Krokom och delar av Östersunds kommun. Ett tjugotal lokala seminarier har hållits runt om för att fånga upp just de lokala behoven och önskemålen inför kommande programperiod. Förhoppningsvis kan arbetet vara färdigt första kvartalet nästa år så att nya utvecklingsprojekt kan starta. Det stora Vaajmaprojektet avslutades den sista augusti men samarbetet kommunerna emellan fortsätter. Ett gott exempel är skolsamarbetet mellan Valsjöbyn och Sörli skola. Nu när den digitala biografen i Valsjöbyn är igång tror jag att den kommer att bli ett viktigt nav för fortsatt samverkan inte minst för ungdomarna. Jag önskar all lycka till med biografverksamheten. Fem snabba till Ola: Året börjar lida mot sitt slut. Lyft n något positivit som har hänt! Det pågår spännande utvecklingsprojekt på flera ställen runt om i kommunen. Ett av dem står Kalle Bäckwall i Änge bakom. Han vågade köpa en nedlagd fabrikslokal med målet att det skulle bli ett företagshotell och nu börjar företagen att flytta in. n Temat är inflyttning. Vad är det som lockar till att flytta till Krokom? Vi har i flera år jobbat aktivt i länet för att locka holländare till vår region. Vår natur och gleshet är en attraktivitet och på mittuppslaget kan du läsa om familjen Hamperium som valde att lämna storstadslivet i Amsterdam för att bosätta sig på Rödön. n Projektet Rätt till heltid låter spännande. Vad handlar det om? Det fullständiga namnet är Rätt till heltid, deltid en möjlighet. Det är en satsning för tryggare anställning, ökad jämställdhet och högre kvalitet på de tjänster som Krokoms kommun erbjuder. Projektet pågår i två år. 2 KROKOM IDAG 04/2014 n Ett av kommunens största företag har tvingats varsla. Vad händer nu? Det är förstås jättetråkigt när ett av kommunens företag måste vidta den här åtgärden. Nu måste alla inblandade aktörer; kommunen, regionen och arbetsförmedlingen, tillsammans göra sitt allra bästa för att hjälpa dem som har drabbats att hitta en lösning. n Många kommuner satsar på ett kundcenter. Vad händer i Krokom? Vi arbetar ständigt för att höja kvaliteten i vår service till medborgarna. Målet är att även Krokom ska ha ett kundcenter där svaren på många frågor ges i första linjen. Det är ett stort projekt och vi kommer att ta det steg för steg.

3 NYHETER Ny återvinningscentral i Krokom TRYGGARE JOBB MED RÄTT TILL HELTID Projektet Rätt till heltid deltid en möjlighet är en satsning för tryggare anställning, ökad jämställdhet och högre kvalitet på de tjänster som Krokoms kommun erbjuder. Rätten till heltid är ett viktigt led i att skapa trygga jobb, säger projektledaren Agneta Sunder. Den nya återvinningscentralen i Krokom beräknas stå färdig den sista juni Den gamla återvinningscentralen som ligger vid väg 340 mellan Krokom och Nordannälden är snart ett minne blott. Nu pågår arbetet för fullt med en ny och mer lättillgänglig central i Krokoms industriområde. Arbetet är kostnadsberäknat till 12 miljoner kronor och beräknas vara klart till den sista juni nästa år. Sopsorteringen allt bättre i kommunen För andra året i rad har Vatten och Renhållning analyserat hur duktiga vi är i kommunen på att sortera sopor. Undersökningen gjordes genom en plockanalys och i detta fall samlade man en mängd sopor och ur totalmängden, det så kallade moderprovet, plockades fem delprover ut på vardera 100 kilo. Jämfört med förra året har vi blivit bättre på att sortera förpackningar och tidningar. Fjolårets siffra på 33 viktprocent hade i år minskat till 26 viktprocent. Även andelen bioavfall hade minskat med fyra procentenheter, från 47 till 43 viktprocent. Förklaringen till det Det är verkligen på tiden. Den gamla återvinningscentralen är uppriktigt sagt katastrofal, och är ingen trevlig plats att vare sig besöka eller jobba på. Nu bygger vi en modern anläggning och det behövs om man ska sortera efter nuvarande lagstiftning, säger enhetschefen för Renhållning, Oscar Aspman. Felix Persson positiva resultatet kan vara att fler hemkomposterar eller den ökade informationen om matsvinn. Men det är inte bara positiva siffror. Trots ett omfattande informationsarbete har andelarna deponi och farligt avfall ökat. Vatten och Renhållning planerar nu att intensifiera informationsflödet ytterligare och framför allt genom sociala medier, exempelvis på kommunens sida på Facebook. Viktigt att tillägga är att plockanalysen är ett stickprov och ger därför inga exakta resultat, däremot får man en fingervisning om läget och var ytterligare informationsinsatser bör sättas in för att minska problemen. Felix Persson Startskottet för det tvååriga projektet gick den 1 november och målsättningen är högt ställd. Genom projektet ska delade turer minska eller helt försvinna och timtiden minska till motsvarande hundra årsarbetare för 2015 och femtio inom fem år. Det handlar om ett omfattande förändringsarbete som måste få ta tid. Införandet ska ske stegvis och omfattar alla förvaltningar i kommunen. Flera olika aktiviteter ska genomföras under projekttiden. Inledningsvis handlar det om att samla in kunskap och lära av andra kommuner som har infört rätt till heltid. Flera olika delar måste falla på plats innan alla medarbetare kan erbjudas heltidstjänster, säger Agneta Sunder. Bättre hälsa Av de tillsvidareanställda i Krokoms kommun har 28 procent en deltidsanställning, majoriteten av dessa är kvinnor (93 procent). Gruppen timavlönade växer för varje år och 2013 motsvarade antalet arbetade timmar hela 132 årsanställda. Att jobba deltid påverkar sjuk- och föräldraersättning och framtida pension och många i den här gruppen vill jobba mer. När det gäller timavlönade är det en grupp med mycket osäkra anställningsförhållanden. En ökad ekonomisk trygghet ger också bättre hälsa och välbefinnande, säger Agneta Sunder. SÖK BIDRAG UR BOSTRÖMSFONDEN Verksamheter kan ansöka om bidrag från Sigrid och Gustaf Boströms minnesgåva. Ändamålet för bidrag är till främjande av åldringsvården i Aspås församling. Det ska vara verksamhet som inte är en kommunal angelägenhet att ombesörja. Ansökningar ska skickas in senast 1 april 2015 till Boströmsfonden, c/o Pastorsexpeditionen, Box 120, Krokom. KROKOM IDAG 04/2014 3

4 TEMA: INFLYTTNING Visst saknar vi en del saker från Holland, närheten till havet inte minst men vi har hittat hem, säger Marco, Mik och Jo. Förälskade i Jämtland Foto: Jo Hamperium Familjen Hamperium från Amsterdam i Holland har hittat hem. Sedan tre månader tillbaka är de bosatta på Rödön och njuter av tillvaron i en ny och rogivande miljö. Det hela tog sin början för några år sedan då Jojanneke (Jo), Marco och sonen Mik besökte en mässa i Utrecht och träffade representanter från Midscand och fick se bilder från Jämtland. Vi blev helt tagna, det var så vackert, utbrister Jo. Men också väldigt långt från Holland. Nyfikenheten var väckt, så under semestern det året tog de bilen och åkte de 200 milen upp till Jämtland för att se om verkligheten motsvarade bilden. Och det gjorde den, med råge. De blev förälskade. Tillbaka i Holland och Amsterdam fortsatte vardagen. Både Jo och Marco var verksamma inom IT-branschen och tillbringade en stor del av tiden i bilköer på väg till och från jobbet. Tankarna på Sverige fanns där och planerna för en flytt tog form. Ja, vi bestämde oss för att flytta, berättar Jo. I januari i år besökte vi ytterligare en mässa, den här gången i Almere och då hade vi turen att träffa Birgitta Sjöström från Krokoms kommun, fortsätter Jo. Den kontakten blev värdefull för oss då hon hjälpte oss igång med både kontakter och praktiska saker inför flytten. Så allt rullade vidare och den 1 augusti var det dags. Då flyttade familjen Hamperium in i sitt nya hem, en lägenhet intill skolan på Rödön. Marco berättar att de har funnit sig väl tillrätta. Vi trivs i miljön, med fjällen och naturen. Häromdagen såg jag faktiskt en älg när jag sprang i motionsspåret, ler Marco nöjt. Både Jo och Marco är yrkesfotografer och har hittat sin försörjning som frilansare här i Sverige. Vi är inriktade på sport-, natur- och porträttfoton och har fått en hel del uppdrag redan, berättar Jo. Vi knyter kontakter och hoppas kunna utöka vår verksamhet så småningom. Sonen Mik längtar efter snön Även sonen Mik, som fyllde sju år häromveckan, har hittat sin plats. Han trivs med skolan och har skaffat sig många nya kompisar. Mycket är nytt för honom men han lär sig svenska snabbt, säger mamma Jo. Vi är så nöjda med skolan som ligger nära och erbjuder en bra miljö för barnen med massor av idrott och utevistelse. Mik vänjer sig vid det nya utan press. Jag gillar att vi får vara ute så mycket och så längtar jag efter att det ska snöa så jag får prova mina nya slalomskidor. Jag gillar att vi får lunch på skolan, i Holland hade jag matsäck med mig. Jag äter all mat men bäst gillar jag fiskburgare, säger Mik. Även föräldrarna går i skolan. De läser svenska på Nyhedens skola tre dagar i veckan och det ger snabbt resultat. Vi har jätteduktiga lärare och har fått vänner från hela världen, berättar Jo på nära nog perfekt svenska. Det är mycket som ska fungera och många problem som ska lösas när man flyttar till ett nytt land. En liten men nog så viktig detalj är att få tillgång till ett nytt personnummer. Ja, det tog väldigt lång tid innan vi fick våra personnummer och det krånglar till det. Utan personnummer får man till exempel inte hyra bostad. Men det ordnade sig tack vara god hjälp och insatser inte minst från kommunen och Krokomsbostäder, berättar Jo. Så vardagen rullar på för familjen på Rödön som med spänning ser fram emot vintern och möjligheterna att utöva vintersport. Ja, vi har förberett oss, menar Jo och Marco. Ny bil är införskaffad och nu vet vi hur en motorvärmare fungerar. Längdskidor och skridskor har vi också köpt. Snart behöver vi hitta ett hus så vi får plats med all utrustning, skrattar de båda glatt. Vi älskar att bo här i Jämtland. Vi känner oss fria samtidigt som vi upplever en stor gemenskap och trygghet. Visst saknar vi en del saker från Holland, närheten till havet inte minst men vi har hittat hem, avslutar Jo och Marco. Thory Andersson 4 KROKOM IDAG 04/2014

5 JANUARI 2015 T S I E N G E L E 1 TORSDAG Duarsta NYÅRSDAGEN 2 FREDAG Bearjadahke 3 LÖRDAG Laavvadahke 4 5 MÅNDAG Måanta 6 TISDAG Dæjsta 7 ONSDAG Gaskevåhkoe 8 9 FREDAG Bearjadahke 10 Offerdalingen 2014, rallytävling, start och mål Krokomshallen Bykampen i Offerdal Motionsdans i Trångsviken kl 19, vi dansar till Billys 17 Offerdalspropagandan, skidtävling i Änge 18 Café i Näldens bygdegård Tema Nälden då och nu. Gratis fika! Kommunstyrelsen ÅS IF:s Pannlampsskida Friidrottstävlingar i Jämtkrafthallen, Ås (31 jan-1 feb) Guldhjälmen, Veteranskotercup, Krokoms Motorbana

6 FEBRUARI2015 G O E V T E 1 SÖNDAG Aejlege Friidrottstävlingar i Jämtkrafthallen, Ås (31 jan-1 feb) 2 MÅNDAG Måanta 3 ÅS IF:s Elljusskida Pubkväll i Näldens bygdegård kl 19 Motionsdans i Trångsviken kl 19, vi dansar till Ola och Jag 7 Skoterevent i Storåbränna 8 9 MÅNDAG Måanta Kommunstyrelsen Årsmöte SPF Rödön, Krokoms Värdshus, kl Familjedag med fisketävling i Långnäsviken, Vaplan kl 10 (tävling mellan 11-13) 22 Haldo Hanssons Minne, skidtävling 42 och 15 km Årsmöte Krokoms Konstförening, Rödöns Bygdegård, kl (Korpren) 25 Kommunfullmäktige Deltävling i Rally SM, publikplats i Kälom och Andviken (27-28 februari) Motionsdans i Trångsviken kl 19, dans till Lasse Moberg. 28

7 MARS E2015 N J O K T J 1 SÖNDAG Aejlege Krokomsturen, motionslopp på skidor 20 och 24 km 2 MÅNDAG Måanta FREDAG Bearjadahke 7 LÖRDAG Laavvadahke 8 9 MÅNDAG Måanta Motionsdans i Trångsviken kl 19, vi dansar till Mittbandet Barnens dag i Nälden kl Kommunstyrelsen Krokom Cup i Krokomshallen (27-29 mars) Konsert med Näskottskören och Rödökören, Misa Criolla. Tid och plats, se annons

8 SLAG D E N UDS LOFTER Offerdal Den blå ormen som slingrar sig över kartan i nordvästra Offerdal är i sanning en mycket märklig geologisk formation. När de nordamerikanska och euroasiatiska jordplattorna krockade för 400 miljoner år sedan sköts en mängd olika bergarter in över bland annat Krokoms kommun. En viktig del var den så kallade Offerdalsskollan. På kartan har den olika gula färger. Mitt i skollan slingrar sig den blå ormen. Den har skapats med ett dataprogram för att visa en alldeles speciell del av skollan. Man anar enorma krafter, som knölat ihop en bergart, som spelar stor roll i Krokoms kommuns näringsliv, nämligen Finnsäterskiffer eller som den också kallas Offerdalsskiffer. Den blå ormen visar var denna intressanta skiffer finns. Tidigare har den brutits i Lien och väster Anvågen. Nu bryts den endast i Finnsäter på Minera Skiffer. Offerdalsskiffern är en omvandlad sandsten, som är mycket hård. Endast i den blå ormen är den klyvbar till skivor som är 1 3 centimeter tjocka. Klyvbarheten är själva grunden för hela skifferindustrin. Kartan är en del av en ny geologisk karta i skala 1: som är en guldgruva för att förstå hur Krokoms berggrund blev till. Den har krävt ett enormt arbete och trycktes i början av 2000-talet. Totalt finns åtta kartblad, som täcker stora delar av Krokoms kommun och mindre delar av Östersund och Bräcke. Minera Skiffer är en viktig industri med 42 anställda. Det är inte möjligt för enskilda Offerdalsskiffern är en omvandlad sandsten, som är mycket hård. Klyvbarheten är själva grunden för hela skifferindustrin. personer att besöka industriområdet. För grupper kan studiebesök ordnas. Den nyfikne kan se resterna av brytningen i Lien genom att åka längs Landösjön norr om byn Lien. En annan upplevelserik plats är att stanna vid den väl restaurerade sågen söder om Finnsäters by. Därifrån går en smal stig norrut längs en bäck. Efter några hundra meter kommer man fram till Finnåfallet där det finns rester av skifferbrytning. En av pärlorna i Krokoms kommun! Ur Berggrundskartan 20E Hotagen SV. Den blå ormen är en digital bearbetning för att kunna visa den speciella bergartsformationen, som består av Offerdalsskiffer. Skifferindustrin vid Finnsäter, Minera Skiffer, ägs av ett norskt bolag, som också driver sex skifferbrott i Norge. Offerdalsborna har nyttjat skiffer i minst 500 år; brostenar, trappstenar, tak (senast i Rönnöfors kapell 1954), spjäll i skorstensmurar (exempelvis i hembygdsgården i Ede). Offerdalsskiffer är slitstark och används bland annat till golv i kommunhuset i Krokom. Glösa hällristningar är inknackade i en av Offerdalsskollans bergarter, som är mycket hård, därför är ristningarna så väl bevarade efter 6000 år.

9 Varje ny invånare är viktig Krokom är en av få kommuner i norra Sverige som fortsätter att växa, vi blir fler invånare varje år. Vid senaste årsskiftet hade vi blivit hela 53 personer fler sen året innan. Kommunens läge mellan Östersund och Åre är gynnsamt. Närheten till fällen, staden och attraktiva boendemiljöer är några av framgångsfaktorerna för den positiva befolkningsutvecklingen. Krokom växer tack vare att människor både stannar kvar och flyttar hit. Inflyttning sker både från länet, övriga Sverige och utomlands. Invånarantalet ökar framför allt i Åsbygden och det är också i Sånghusvallen och Åsbacken som kommunen byggt som mest de senaste åren. Men det krävs förstås mer än bostäder för att människor ska välja att bo och leva här. En levande landsbygd med handlingskraftiga invånare, ett gynnsamt företagsklimat och närhet till god service och omtanke människor emellan spelar en avgörande roll. Med naturen runt knuten, ren luft och möjligheter till ett aktivt friluftsliv blir tillvaron dessutom både enklare och tryggare. Krokom växer För Krokoms kommun handlar det om att få fram nya tomter i tillräckligt snabb takt för att tillgodose efterfrågan i de södra kommundelarna. Samtidigt är utmaningarna stora i andra delar av kommunen där det råder brist på både arbetstillfällen och bostäder. Det nya Leaderprojektet (Lokalt Ledd Utveckling), Vaajma nådde inflyttningsmålet Den sista augusti avslutades det treåriga interregprojektet Vaajma. Regionen har kämpat mot en stadig befolkningsminskning i många år, men nu har inflyttningen sakta börjat öka. som drar igång på allvar i december, kommer att ge möjlighet för utvecklingsgrupper och föreningslivet att söka pengar till olika utvecklingsprojekt. I Regionprojekt Vaajma har inflyttning varit ett av huvudmålen. Projektet är avslutat men samarbetet mellan kommunerna kommer att fortsätta. Regionalt samarbete Regionförbundet och länets kommuner arbetar tillsammans för att ha ett samlat grepp och en långsiktig plan över hur vi ska hantera inflyttningsfrågor och få fler att flytta till länet. Ulf von Sydow är områdeschef för Attraktion och livsmiljö på Regionförbundet och han berättar att målgrupperna finns både inom och utanför Sverige. Nationellt handlar det i första hand om att hitta fler arbetstillfällen. Genom ett nära samarbete med det lokala näringslivet undersöks behoven av kompetens. Internationellt arbetar vi med att fånga upp de som aktivt söker sig till Sverige från exempelvis Holland, säger han och lägger till att integrationsarbetet också är en stor och viktig fråga. Vi behöver jobba för att de som kommit hit från andra delar av världen och som fått uppehållstillstånd blir kvar i vårt samhälle. De ska känna att de är viktiga och behövs. I dag är vi för få för att täcka upp för de pensionsavgångar som kommer att bli aktuella. Ungdomar som studerar i länet är ytterligare en målgrupp som vi behöver fånga upp. Att erbjuda bra praktikplatser är ett sätt och kan leda till en framtida anställning, säger Ulf von Sydow. Thory Andersson Visionen för Regionprojekt Vaajma har varit en gränslös region och det är de fyra kommunerna Lierne och Röyrvik på den norska sidan och Krokom (Hotagen) och Strömsund (Frostviken) på den svenska det handlar om. Målen för projektet var nettoinflyttning, ökad sysselsättning, kvalitet i den offentliga servicen, adekvat tillgång till kompetens, ökad livskvalitet samt arena för pilotinsatser för svensk och norsk distriktspolitik. Hösten 2013 bildades en grupp inom Vaajma med särskilt fokus på inflyttarfrågor. Bland annat deltog projektet på den stora inflyttarmässan i Holländska Almere, något som bland annat resulterade i att familjen Hamperium valde att flytta till Krokoms kommun (läs artikel på motstående sida). Projektets slutrapport visar att det totalt sett har varit en nettoinflyttning i området med två personer under perioden och att befolkningsminskningen har varit betydligt lägre under projektperioden jämfört med tidigare år. Även om alla uppsatta mål inte har nåtts så har projektet långt ifrån varit förgäves. De aktiviteter som sjösatts har varit väl utförda och givit goda resultat. Projektet har skapat rutiner för samarbete mellan kommunerna som förhoppningsvis kommer att vara givande för lång tid framåt, säger Maria Söderberg, kommunstyrelsens ordförande. Läs mer om Regionprojekt Vaajma och ta del av hela slutrapporten på vår hemsida, TEMA: INFLYTTNING NYA TOMTER I ÅS VÄXER FRAM Explotateringen av Åsbygden har varit mycket framgångsrik och just nu pågår förberedelserna som bäst inför tomtförsäljningen i etapp fyra. Den första etappen i Sånghusvallen började bebyggas 2007 och efterfrågan på tomterna var stor. Idag har samtliga tomter i de första tre etapperna sålts och förberedelserna inför etapp fyra har påbörjats. Just nu arbetar vi med projekteringen vilket innebär att säkerställa de detaljer som styr bygget av vägar, vatten, avlopp med mera, berättar Tomas Nilsson, fastighetschef. Nästa steg i processen är att upphandla de företag som ska utföra arbetet och målet är att den nya förskoletomten ska vara klar för att börja bebyggas våren Parallellt med detta ska nuvarande förskola byggas om till fritids och skola för att säkerställa att alla skolbarn får plats i Sånghusvallen. Inflyttning i den nya förskolan och de nya skollokalerna planeras till hösten Tidplanen är tajt, men om allt bara flyter på enligt plan och inga större bekymmer inträffar så ska vi hålla den. Vi ser optimistiskt på att barnen ska kunna flytta in till terminsstarten, säger Tomas Nilsson. I väntan på den nya förskolan och den ombyggda skolan kommer det att bli en provisorisk lösning i Ås. Målsättningen är att det ska bli så liten omflyttning som möjligt av barnen som idag går på Sånghusvallens förskola. Totalt kommer cirka 35 tomter att säljas i etapp fyra och enligt planen kommer tomterna att börj säljas i slutet av Detaljplanen tillåter även flerfamiljshus på området. Detaljplanearbetet för en femte etapp har påbörjats. Även denna kommer att erbjuda drygt 35 tomter. KROKOM IDAG 04/2014 5

10 NYHETER Utbildning skapar höjd kvalitet inom vården En kraftig satsning på utbildning för personal inom vård och omsorg har under tre år resulterat i 23 nya undersköterskor. En satsning som i sin tur höjer kvaliteten på omsorgen inom Krokoms kommun. Utbildningsinsatsen för tillsvidareanställd personal inom vård och omsorg startade hösten 2011 genom Socialstyrelsens projekt Omvårdnadslyftet. Målet med undersköterskeutbildningen är att höja personalens kompetens och därmed också höja kvaliteten på vård och omsorg, berättar Iréne Ahlnäs-Toft, verksamhetschef för kommunens Bemanningspool. Idag är det hög medelålder inom vården och kommande pensionsavgångar kommer att leda till en brist på undersköterskor. Fram till år 2017 kommer 16 undersköterskor inom kommunen att gå i pension. Vi behöver med andra ord rusta oss för att kunna möta kommande behov, menar Iréne. I utbildningen ingår 20 timmar betald studietid per månad samt fyra veckors praktiktid, även den betald. Utbildningen är till största delen webbaserad med lärarstöd en dag i veckan. Studierna kan göras på heltid med studiemedel eller på deltid utan studiemedel. De flesta har valt att studera på distans och arbeta samtidigt. Eftersom utbildningsplanen är individuell och utbildningar startas Målet med undersköterskeutbildningen är att höja personalens kompetens och därmed också höja kvaliteten på vård och omsorg, säger Iréne Ahlnäs-Toft, verksamhetschef för kommunens bemanningspool. varje måndag, fungerar det utmärkt, säger Iréne. Även om projektet Omvårdnadslyftet avslutades i juni i år har Socialförvaltningen i Krokom beslutat att på egen hand fortsätta med utbildningsinsatsen även under det kommande året. Ja, vi välkomnar all tillsvidareanställd personal som är intresserade att utbilda sig till undersköterska att söka utbildningen, säger Iréne. Nöjda deltagare Jag växte med uppgiften och är nöjd med att jag lyckades, säger Harry Eriksson. Harry Eriksson, Boendehandledare inom Stöd och service blev färdig undersköterska lagom till Lucia Det var ganska svårt i början eftersom jag var ovan vid datorer och blev lite stressad när jag skulle göra mina arbetsuppgifter på datorn. Ett tag var jag på väg att hoppa av men som tur var kämpade jag på. Efteråt känns det jättebra att ha klarat av något som jag inte trodde jag skulle fixa. Jag växte med uppgiften och är nöjd med att jag lyckades. Thory Andersson GILLA KOMMUNEN PÅ FACEBOOK NY TURLISTA FÖR SOPBILEN ÖPPETTIDER PÅ ÅTERVINNINGEN Nu har vi över två tusen följare på vår Facebooksida. Gå in och gilla oss du också så får du ta del av snabba nyheter som du kan ha nytta av. Vi hörs på Facebook! Under perioden oktober till maj har vissa områden månadshämtning. Det gäller Ålviken Ålåsen Tuvattnet, Nordvalla Mörtsjön samt de som har hämtning på fredag jämna veckor. Läs mer på Återvinningscentralerna i Landön och Hotagen har stängt under perioden oktober maj. Återvinningscentralen i Krokom, Föllinge och Åse har vintertider under perioden november april. Läs mer på 6 KROKOM IDAG 04/2014

11 PORTRÄTTET Mimi Finnstedt är det som nyanlända invandrare kanske behöver mest av allt: en vän som man har stort förtroende för. Mimi en vän för nyanlända I många år har Mimi Finnstedt arbetat för att skapa en gemenskap för nyanlända flyktingar och utrikesfödda. När Krokoms Guldkväll hölls för femte gången vann hon det mest åtråvärda priset, Guldkroken. Och det var ingen dålig motivering Mimi fick av juryn: Mimi har i många år lagt ner otaliga ideella timmar för att skapa en gemenskap för både nyanlända flyktingar och andra utrikes födda. Hon är känd, respekterad och älskad av väldigt många för sitt stora engagemang. Hon är det som nyanlända invandrare kanske behöver mest av allt: en vän som man har stort förtroende för. Hur känns det att vinna ett sådant pris? Det var väldigt roligt och överraskande. Samtidigt känns det kul att juryn uppmuntrar det jag och många andra jobbar för, att alla som kommer hit ska känna sig välkomna. Utöver sitt jobb som etableringskoordinator på Krokoms kommun, där hon matchar ihop nyanlända flyktingar med arbetsgivare, var hon 2005 med och startade den ideella organisationen, Krokoms internationella vänskapsförening (KIV). Mimi Finnstedt är också projektledare för Vänner utan gränser, där nyanlända flyktingar får chansen att lära känna det svenska samhället genom en svensktalande vän. Det är en lyx att få jobba med det man verkligen brinner för. KIV har i dag över hundrafemtio medlemmar och Vänner utan gränser ökar också. Är vi duktiga på att ta emot nyanlända flyktingar i Krokoms kommun? Det tycker jag verkligen. Jag upplever att det finns ett otroligt engagemang för flyktingarna som kommer hit. I byarna ute i kommunen finns det bland annat människor som som på eget intiativ lärt flyktingbarn åka skidor, startat språkkaféer för vuxna och sett till att de har cyklar, internet och mycket annat. När jag får höra talas om sådana saker blir jag väldigt glad. När det gäller Sverige generellt, vad är din uppfattning då? Att det inte har varit jättebra. Vi har tagit emot flyktingar, men inte hjälpt dem in i samhället på ett bra sätt och framför allt inte tagit till vara på deras kompetens. Det är något vi behöver bli bättre på. Det visar även statistiken, avslutar Mimi Finnstedt. Ålder: 64. Bor: Dvärsätt, född och uppväxt i England. Familj: Man, fyra barn och fem barnbarn. Felix Persson FAKTA: MIMI FINNSTEDT Yrke: Etableringskoordinator i Krokoms kommun Aktuell: Vann det åtrovärda priset Guldkroken på Krokoms Guldkväll. Gillar: Odla grönsaker och träffa människor. Ogillar: Fördomar och onödig konsumtion. KROKOM IDAG 04/2014 7

12 Visste du att Krokom som en av få kommuner i Sverige faktiskt ökade vår befolkning under 2013? Vi vill rikta ett stort tack till alla invånare, företag och medarbetare i kommunen som står för kraften och gör det möjligt. Källa: SCB befolkningssiffror 2013 NÄRINGSLIV HALLÅ DÄR... BERNE BRENJE Det känns fantastiskt roligt. Man känner att det är en mer postiv anda i byn igen, säger fastighetsägaren Kalle Bäckwall. Företagarandan spirar i Änge Samhalls gamla lokaler i Änge har väckts till liv. På de kvadratmeterna ska det finnas både en bygghandel, resturang och ett företagshotell. Det var 2012 som Samhall beslutade att lägga ner fabriken i Änge. Samhall försökte också sälja anläggningen men hittade ingen köpare. När sedan intresserade fick lägga bud klev företagaren Kalle Bäckwall in i handlingen. Jag åkte förbi fabriken och kände att man måste hitta på någonting. Det var fantastiskt fina lokaler och det kändes hemskt för bygden att den skulle stå där övergiven. Så jag bestämde mig för att köpa, säger han. Bygghandel och restaurang Kalle Bäckwalls vision var till en början att lokalen skulle vara ett renodlat företagshotell, med plats för cirka tio enheter. När han senare kallade till ett möte med bygdens företagare var intresset tillräckligt stort för att köra i gång verksamheten. Men nu drygt ett år senare, ska det utöver företagshotellverksamheten även finnas resturang och en bygghandel i lokalen. Foto: Birgitta Sjöström Det finns behov av en bygg- och järnhandel i Änge. Sedan Granngården bestämde sig för att lägga ner har vi saknat en. Jag är delägare i den tillsammans med Bertil och Lucas Jacobsson. Resturangen har redan smygöppnat och serverar lunch på vardagarna, säger Kalle Bäckwall. Han poängterar att detta är något bygden skapat tillsammans. Vi har klarat allt detta utan stöd utifrån. Detta har skapats av egen kraft, avslutar Kalle Bäckwall. Felix Persson Berne Brenje, 36, driver Big River Camp i Storåbränna tillsammans med sin fru Annica. Ni håller just nu på att bygga ett hotell för 12 miljoner i en by med 70-talet invånare, hur går det här egentligen ihop? Sedan starten 2007 har vi arbetat hårt för att locka turister och därmed skapat oss en stor kundkrets utifrån, med framförallt skoteråkare. Tanken med hotellet är att ha en verksamhet som kan dra besökare året runt. Och hotellet ger dessutom många arbetstillfällen. Skoterentusiaster från hela Sverige besöker er på vintern, men vad ska locka resten av året? Man kan vandra i fjällen, fiska i otroligt bra fiskevatten och på hösten har vi jakten. Sedan kommer det även finnas spaavdelning på hotellet. Hur ser det ut inför vintersäsongen? Det ser väldigt positivt ut. Vi har aldrig haft så här många bokningar under den här tiden på året. Sedan har vi drygt en halvmeter snö just nu och det kommer att bli mer. Och vad blir nästa projekt? Nu kommer vi att ligga lågt ett tag, det krävs mycket jobb att få detta att gå runt först. När jag startade företaget 2007 var aldrig tanken att jag skulle ha ett hotell i lilla Storåbränna. Felix Persson Vi gör plats för växtkraft