Kommunernas klimatarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas klimatarbete"

Transkript

1 Svenska Naturskyddsföreningen Klimat Kommunernas klimatarbete Klimatindex för kommuner 2005 Ylva Rylander September, 2005

2 Kommunernas klimatarbete Klimatindex för kommuner 2005 Författare: Ylva Rylander, Klimathandläggare, SNF. Tryck: Birger Gustafsson AB, Stockholm 2005 Utgivare: Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, Stockholm Tel Fax E-post: Web: ISBN: Varunr: 9294

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historik...2 Tack...2 Sammanfattning...3 Resultat i korthet...3 De tio bästa kommunerna...5 Inledning...6 Problemformulering...6 Projektbakgrund...6 Syfte...7 Omvärldsanalys...8 Utsläppsstatistik...8 Sveriges klimatmål...9 Metod Utformning av enkät Enkätutskick och uppföljning Bedömning av kommunerna Sammanställning av resultat Analys av svarsfrekvens och bedömning Svarsfrekvens Bedömning av enkätsvar Resultat Resultat Klimatindex för Sveriges kommuner Resultat Klimatindex för Sveriges län Resultat Enkätfrågor Kommunernas klimatmål och åtgärdsprogram Kommunernas egen beslutssfär Kommunerna som upphandlare...25 Kommunernas information och stimulans Analys av resultat och slutsats Klimatmål och Klimatinvesteringsprogram Energisektorn Trafiksektorn Information Framtida arbete SNFs krav och ståndpunkter Sveriges klimatmål Krav gällande Klimp-anslag Krav inom energisektorn Krav inom trafiksektorn och krav vid offentlig upphandling Bilagor

4 HISTORIK Efter Rio-konferensen 1992 uppmanade Svenska Naturskyddsföreningen alla kommuner i Sverige att ta fasta på idéerna i Agenda 21 om att upprätta lokala Agenda 21-dokument. Det lokala miljöarbetet utvecklades också mycket starkt under hela 1990-talet som ett resultat av Agenda 21-processerna. SNF bidrog med information och inspiration till kommunerna genom nyhetsbrev, goda exempelsamlingar och seminarier. Inledningsvis fanns det inte så många inslag av klimatinriktat arbete i de lokala agendorna, förutom ett konkret samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen och Växjö kommun gällande mer allmänna miljöfrågor. Men ett sextiotal kommuner antog egna klimatmål i Agenda 21 och i och med tillkomsten av de statliga lokala investeringsprogrammen (LIP) öppnades möjligheter för tyngre investeringar i bland annat energieffektivisering och förnybara energikällor. SNF stöttade också kommunerna med idéer om hur man skulle kunna bedriva ett framgångsrikt lokalt energi- och trafikarbete. Under åren ledde föreningen projektet Utmanarkommunerna med syftet att bedriva metodutveckling för att få fart på omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle. Fem kommuner deltog i samarbetet: Lund, Växjö, Säffle, Uppsala och Övertorneå. Projektet visade att det finns ett starkt lokalt stöd för en ambitiösare klimatpolitik och att kommunerna har stora möjligheter att bidra till sänkta utsläpp av växthusgaser, men också på behovet av styrmedel som belönar åtgärder som minskar klimatpåverkan. Föreningen ville nu, fem år senare, ta pulsen på kommunerna för att se hur det lokala klimatarbetet fortlever och utvecklas. Syftet är att lyfta fram de klimatduktiga kommunerna, kartlägga potentialen för ytterligare insatser och inspirera mindre ambitiösa kommuner att ta nya tag. Detta resulterade i utformningen av detta klimatindex för Sveriges kommuner. TACK Svenska Naturskyddsföreningen tackar Naturvårdsverket för finansiering av detta projekt. Organisationen Gröna Bilister tackas också för erfarenhetsutbyte vid utformningen av enkäten, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna har varit mycket samarbetsvilliga och lagt stor möda på i många fall fylliga och genomarbetade svar. Kommunerna har också varit mycket hjälpsamma när vi kontaktat dem för ytterligare information. Ett speciellt tack till de 16 kommuner i nätverket Klimatkommunerna och deras projektkoordinator, som har varit behjälpliga med synpunkter vid utformningen av frågorna i enkäten

5 SAMMANFATTNING En omfattande enkät skickades våren 2005 ut till Sveriges 290 kommuner. Enkäterna ställdes till kommunernas miljö- och hälsoskyddschefer eller motsvarande. I några fall delar flera kommuner på ett miljökontor, men enkätsvaren har angivits för varje kommun enskilt. Enkäten behandlar kommunernas arbete med klimatfrågan under miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Undersökningen granskar lokala miljömål och åtgärdsprogram inom klimatområdet och hur kommunerna arbetar med att minska utsläppen av koldioxid från till exempel transporter och energiförsörjning, vilka klimatrelaterade krav som ställs vid offentlig upphandling och hur kommunerna använder mjuka styrmedel som information och ekonomisk stimulans för att nå uppsatta klimatmål. Granskningen omfattar både kommunen som geografisk enhet och kommunens egen verksamhet. Syftet med undersökningen är att framhäva de kommuner som gör ett bra klimat- och energiarbete så att de får ytterligare motivation att fortsätta. Den syftar också till att ge idéer och motivation till de kommuner som inte arbetar så aktivt med att vidta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Kartläggningen av kommunernas klimatarbete syftar till att skapa ökad lokal och nationell uppmärksamhet kring kommunernas arbete, öka allmänhetens kännedom om växthuseffekten samt visa på behovet av åtgärder. Totalt inkom135 kommuner med kompletta svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på knappt 50 procent (46,5 procent). Spridningen av svarskvalitet mellan olika kommuner visade sig dock vara stor vilket resulterade i en motsvarande spridning i resultaten. Analysen är inte statistiskt verifierbar eftersom svarsfrekvensen är mindre än 50 procent, däremot får 135 kommuner anses som en stor andel, jämfört med de 60 kommuner som antog egna klimatmål i det lokala Agenda 21-arbetet. Svarsfrekvensen varierar mellan olika län, där Gotlands län toppar med 100 procent 1 och Hallands län är sämst med 17 procent. I rapportens resultatdel presenteras genomsnittlig svarsfrekvens för Sveriges samtliga län. Resultaten visar tydligt att kommunerna jobbar mycket olika med klimatfrågan. Övergripande gäller att de som kunnat lämna uttömmande svar i enkäten också tar klimatproblematiken på största allvar. Resultat i korthet Totalt svarade 135 kommuner av landets 290. Enkäten skickades till miljö- och hälsoskyddschefer eller motsvarande. Svaren på de 20 frågorna i enkäten poängsattes sedan (se bilaga 1) för att sammantaget utgöra ett klimatindex. Nedan presenteras en kort sammanfattning av de totala resultaten och de slutsatser som baserats på resultaten från enkätundersökningen. 62 kommuner har antagit egna klimatmål, de allra flesta omfattar kommunen som geografisk enhet. Ett fyrtiotal kommuner har klimatmål som är radikalare än det nationella målet. 60 kommuner har separata sektorsmål för minskning av koldioxidutsläppen. 55 kommunar har sektorsmål för energi, 42 för transporter. Endast fem kommuner har sektorsmål för fyra eller fler sektorer. 1 Observera att Gotlands län endast omfattar en kommun

6 42 kommuner har ett heltäckande kommunalt åtgärdsprogram för att minska koldioxidutsläppen inom kommunen, merparten av åtgärdsprogrammen omfattar kommunen som geografisk enhet. 50 kommuner har åtgärdsprogram för minskning av koldioxidutsläppen för separata sektorer, energi (45), transporter (32), avfall och VA (14) och för någon övrig sektor (10). 121 kommuner har genomfört energieffektiviseringsåtgärder i någon form. 106 kommuner har genomfört åtgärder inom energisektorn, 53 inom trafiksektorn och 31 inom avfalls och VA-sektorn. 75 kommuner har en aktuell energiplan, varav 42 är antagna senare än år Ytterligare 40 kommuner planerar att revidera sin energiplan inom en nära framtid. 63 kommuner har minskat sina koldixoidutsläpp med hjälp av LIP (57) och Klimp-bidrag (6). 31 kommuner har beviljade men ännu inte genomförda Klimp-projekt. 45 kommuner totalt beräknar att minska sina framtida utsläpp av koldioxid med hjälp av LIP 2 eller Klimp 3. De totala framtida minskningarna uppgår till minst 1,1 miljoner ton (ca 2 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp). Av denna minskning är en liten del helt egenfinansierad. 48 kommuner ställer energieffektiviseringskrav vid nyuppförande av bostäder och kommunala lokaler. 117 kommuner genomför någon form av energibesparingsåtgärd vid uppvärmning och energianvändning i bostäder/lokaler. 41 kommuner köper in Bra Miljöval-märkt el 4, totalt minst ca 1,6 miljoner MWh. 95 kommuner har förnybar fjärrvärme till kommunala lokaler, för 55 kommuner är andelen mer än 75 procent. 52 kommuner sköter uppvärmningen av kommunala lokaler utanför fjärrvärmenäten med förnybara energikällor. 41 kommuner har utfärdat ägardirektiv till sina kommunala energibolag om att minska användningen av fossila bränslen. 111 kommuner har vidtagit åtgärder för att stimulera de anställda att minimera klimatpåverkan vid resor i tjänsten och till och från arbetet. 116 kommuner har vidtagit någon åtgärd för att minska biltrafikens klimatpåverkan. Investeringar i kollektivtrafik (49 kommuner) och cykel och gångvägar (79 kommuner) är de vanligaste åtgärderna. 73 kommuner ställer krav på energieffektivitet vid upphandling av varor och tjänster. 92 kommuner ställer någon form av miljökrav vid upphandling av tjänstebilar. 45 kommuner ställer klimatrelaterade krav vid upphandling av transporttjänster. 82 kommuner har minst en miljöbil. 45 kommuner har en miljöbilsandel större än tio procent av tjänstebilsflottan och 10 kommuner har mer än 50 procent miljöbilar. Etanolbilar är den mest förekommande miljöbilen inom kommunernas tjänstebilsflotta. 51 kommuner har minst en energieffektiv (>0,65 liter per mil) fossildriven tjänstebil. Sju kommuner har enbart energieffektiva personbilar i tjänstebilsflottan. 15 kommuner har mer än 50 procent energieffektiva bilar. 30 kommuner har en genomsnittlig bränsleförbrukning för egna tjänstebilar som är lägre än 0,78 liter per mil. 9 kommuner erbjuder miljöbilar som förmånsbilar, varav 6 har en miljöbilsandel på över 25 procent av förmånsbilarna. Alla 135 kommuner erbjuder energirådgivning. Endast 26 kommuner har dock en heltidstjänst för sysslan och endast en kommun har mer än en tjänst. 30 kommuner erbjuder ekonomisk stimulans till medborgarna för utbyte av fossila energikällor till förnybara LIP Lokala investeringsprogram som främjar en hållbar utveckling Klimp Klimatinvesteringsprogram som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser Bra Miljöval-märkt el Miljömärkt el producerad med förnybara energikällor

7 Resultaten från samtliga frågor i kommunernas enkätsvar bedömdes och resulterar i ett klimatindex för respektive kommun. Ett högt klimatindex representerar ett ambitiöst klimatarbete inom kommunen. I lista A presenteras de kommuner som visat sig vara duktiga inom samtliga områden som enkäten omfattar. De tio bästa kommunerna Kommun 1. Kristianstad Klimatindex 75,5 2. Stockholm Trollhättan Lidköping Växjö Göteborg Örebro, Götene Lund Västerås, Kalmar Mark 58,5 Maxpoäng är 95 Lista A; Klimatindex för de tio bästa kommunerna Generellt sett visar det sammanvägda resultatet att många kommuner idag arbetar aktivt med att minska utsläppen av fossil koldioxid. Ett fyrtiotal kommuner är optimistiska och har klimatmål som är mer ambitiösa än Sveriges nationella klimatmål. Undersökningen visar också att minskningar som uppnåtts genom de statligt finansierade klimatinvesteringsprogrammen (Klimp och LIP) varit mycket framgångsrika. Hur stora minskningar kommunerna uppnår är därför beroende av statlig finansiering. Många kommuner har gjort de främsta åtgärderna inom energisektorn. Kommunerna arbetar i störst utsträckning med energieffektiviseringsåtgärder, förnybar fjärrvärme och energirådgivare. Insatserna inom transportsektorn är dock sämre. Gällande åtgärder som minimerar anställdas klimatpåverkan vid resor, är investeringar i kollektivtrafik samt utbyggnad av gång- och cykelvägar de mest frekventa. Andelen miljöbilar skulle kunna vara betydligt högre inom kommunerna då endast tio kommuner har en större andel miljöbilar än 50 procent av den totala tjänstebilsflottan. Ett fåtal kommuner erbjuder alternativa förmånsbilar till sina anställda vilket också skulle kunna förbättras avsevärt. Flertalet av kommunerna visade i enkätsvaren att de har bristfällig statistik över den genomsnittliga bränsleförbrukningen för fossildrivna tjänstebilar. Kommunerna borde i större utsträckning föra statistik både till fördel för sin interna ekonomi som för miljön. Kortfattat är slutsatsen att många kommuner har kommit långt i sitt klimatarbete, men att de inom områden som offentlig upphandling, klimatinvesteringsprogram och informationsåtgärder, behöver fortsatt stöd från beslutsfattare på nationell nivå. Svenska Naturskyddsföreningen presenterar i slutet av rapporten de krav som vi anser ska ställas på kommunerna eller Sveriges regering, för att möjliggöra ytterligare minskningar av koldioxidutsläppen. Svenska Naturskyddsföreningen har under 2005 tagit fram en klimatpolicy där föreningens övergripande ståndpunkter presenteras mer ingående

8 INLEDNING Problemformulering Klimatproblematiken står idag högt upp på många länders politiska agenda. Få miljöproblem antas leda till så allvarliga och omfattande konsekvenser som förändringen av jordens klimatsystem varför samtliga länder i världen berörs av problemet. FNs klimatpanel IPCC har i en sammanvägning av 40 olika datorsimuleringar i olika scenarier kommit fram till en sannolik ökning av den globala medeltemperaturen med 1,4-5,8 C fram till år Denna ökning förväntas leda till allvarliga konsekvenser för ekosystem och samhälle; till exempel utrotning av korallreven, minskad biologisk mångfald, översvämningar, klimatflyktingar och ytterligare utbredning av sjukdomar. ACIA Arctic Climate Impact Assessment, en syntesrapport framtagen av hundratals internationella forskare över en period på fyra år, visar att klimatförändringarna kan bli särskilt stora i det arktiska området. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 35 procent sedan starten av den industriella revolutionen. De flesta forskare är idag eniga om att det är människans aktivitet som har orsakat ökningen och resulterat i att jordens medeltemperatur hittills stigit med i genomsnitt 0,6 o C. Koldioxidhalten varierar naturligt, men den ökning som nu sker är åtminstone tio och kanske så mycket som hundra gånger snabbare än någonsin tidigare under de senaste åren. Under denna långa period har koldioxidhalten dessutom aldrig tidigare varit högre än 300 ppm (parts per million). För att undvika omfattande skador på ekosystem och svåra villkor för världens befolkning är det viktigt att begränsa utsläppen av fossil koldioxid i så stor omfattning som möjligt. Industriländernas förbränning av fossila bränslen är långt högre än de mindre utvecklade ländernas utsläpp. USA toppar världslistan med över 20 ton koldioxid per person och år, tätt följd av Australien och Saudiarabien med 18 ton per år och person. Flera länder som till exempel Kina och Indien har en starkt ökande ekonomi som innebär att om de inte satsar på rätt typ av energisystem kommer de troligtvis att toppa världslistan för utsläpp av växthusgaser inom tio till tjugo år. EU har därför en central roll att föregå med gott exempel så att länder som Kina och Indien kan investera i förnybara energikällor. Svenska Naturskyddsföreningen anser därför att det är viktigt att Sverige föregår med gott exempel inom EU i kommande åtagandeperioder. Sverige bör aktivt verka för kraftfulla åtgärder som minskar utsläppen och införande av ett långsiktigt klimatmål på minst 75 procent till år Projektbakgrund Sveriges kommuner är nyckelaktörer i arbetet för att ställa om energisystemet så att det blir ekonomiskt och ekologiskt hållbart på lång sikt. Kommunerna har inflytande över en stor del av vår vardag och kan påverka en omfattande andel av fossilbränsleanvändningen i samhället. Uppvärmning av lokaler och bostäder, kollektivtrafikförsörjning, tätortsplanering och kommunal upphandling är några viktiga områden som kommunerna har inflytande över. Svenska Naturskyddsföreningen anser därför att kommunerna har ett stort ansvar i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid. Det är dock viktigt att - 6 -

9 lokala initiativ stöttas av regering och riksdag och att kommunerna ges de styrmedel i form av skatter, bidrag och lagstiftning som behövs som redskap vid omställningen av samhället. Kommunerna måste ges fortsatta möjligheter att utnyttja bästa möjliga teknik så att förnybara energikällor och energieffektivisering främjas. Vår enkätundersökning är tänkt att vara en kartläggning av hur Sveriges kommuner arbetar med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Såvitt känt har inte någon liknande enkätundersökning genomförts i Sverige de senaste tio åren. Enkäten behandlar följande områden; Kommunala klimatmål och åtgärdsprogram, kommunens egen beslutssfär, kommunen som upphandlare och kommunens information och stimulans. Enkäten består av 20 frågor och finns i sin helhet som bilaga 1 till rapporten. Frågorna är indelade i fyra avsnitt och omfattar kommunens verksamhet och kommunen som geografisk enhet. Syfte Syftet med projektet Klimatindex för kommuner 2005 är att uppmuntra kommunerna att minska sina utsläpp av koldioxid genom konkreta åtgärder i form av energieffektivisering, utbyte av fossila bränslen mot förnybara, upplysa om bra informationsåtgärder och visa på kommunernas möjlighet att påverka genom kravställande vid offentlig upphandling. Syftet är också att kartlägga kommunernas arbete för att skapa ökad lokal och nationell uppmärksamhet kring de svenska kommunernas klimatarbete, samt att öka allmänhetens kännedom om växthuseffekten. På detta sätt kan behovet av informationsaktiviteter och åtgärder tydliggöras. Bra exempel på åtgärder som leder till utsläppsminskningar framhävs genom undersökningen och kan fungera som exempel för andra kommuner. Tanken är också att premiera och synliggöra de kommuner som idag gör ett bra arbete med att minska utsläppen av koldioxid via medial uppmärksamhet. Svenska Naturskyddsföreningen vill också ge de kommuner som har en del arbete kvar förslag på åtgärder, stöd och uppmuntran till fortsatt arbete med omställningen av kommunernas energi- och transportsystem från fossila till förnybara energikällor

10 OMVÄRLDSANALYS Utsläppsstatistik För att få ett grepp om klimatproblematiken och kunna genomföra åtgärder där de ger störst verkan, är det väsentligt att ha kunskap om utsläpp och relevant statistik. I detta avsnitt presenteras historisk statistik för utsläppen av växthusgaser ur ett nationellt perspektiv och framtida prognoser för transportsektorn. År 1990 är basåret för Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet och för det nationella delmålet på minus 4 procent till var utsläppen av växthusgaser 72,1 miljoner ton, år 2002 var de 69,9 miljoner ton, år 2003 var de 70,6 miljoner ton och de fortsätter att öka, speciellt inom transportsektorn. Koldioxid är den dominerande växthusgasen. Energisektorn är den största utsläppskällan med 43 procent av utsläppen av koldioxid år Diagram 1 visar utvecklingen av utsläppen från 1990 till 2003 fördelat mellan olika sektorer i samhället. Diagram 1; Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990 till Källa; Naturvårdsverket Transportsektorn står för den största ökningen när det gäller utsläpp av växthusgaser i Sverige. Vi har EUs mest bränsletörstiga personbilpark och de långväga godstransporterna fortsätter att öka dramatiskt. Trafikens sektorsmål om oförändrade utsläpp år 2010 jämfört med 1990 kommer, enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens delrapport Kontrollstation 2004, att bli svårt att nå. Transportsektorn stod år 2002 för 29 procent av de totala utsläppen av koldioxid i Sverige. Därtill kommer utsläppen av metan och dikväveoxid från transporter. Transportsektorns utsläpp fortsätter att öka, vilket visas i diagram 2. Det beror dels på ökat antal transporter och att transportsektorns - 8 -

11 omställning till förnybara drivmedel gått långsamt. Sektorn använder fortfarande till 98 procent fossila bränslen. Diagram 2; Utsläpp från transportsektorn i Sverige Källa; Naturvårdsverket De långväga vägtransporterna med lastbil förväntas mer än fördubblas från 1980-talet fram till målåret var utsläppen från lastbilstrafiken 3,1 miljoner ton och prognosen visar på 6,5 miljoner ton år Diagram 3 visar prognostiserade utsläpp år 2010 jämfört med utsläppen år 1980 fördelat på de olika transportslagen lastbilar, lätta lastbilar och personbilar. Prognos för Sverige 2010 Utsläpp i Sverige 1980 Diagram 3; Utsläpp av koldioxid fördelat på fordonstyp Källa; Naturvårdsverket Utsläppen av koldioxid 1980 för personbilar var 11 miljoner ton och prognosen visar på en ökning till 13 miljoner ton När det gäller lätta lastbilar visar diagrammen en ökning från 0,6 miljoner ton till 2 miljoner ton. Utsläppen från de tyngre lastbilarna förväntas öka mest, från 2,5 miljoner ton till 4,5 miljloner ton Personbilar stod för den största andelen utsläpp av koldioxid från vägtransporter år 1980 (79 %). Utsläppen från personbilar förväntas öka till år 2010, men med en mindre andel på 18 procent, jämfört med lastbilarnas utsläppsökning på nästan 100 procent. Sveriges klimatmål Sveriges riksdag beslutade 2001 att koncentrationen av koldioxid i atmosfären inte får tillåtas överstiga 550 ppm. Enligt FNs internationella klimatpanel är detta inte tillräckligt för att förhindra omfattande påverkan på jordens ekosystem och människan. För att inte äventyra kommande generationer är en temperaturökning på max 1-2 grader i en takt av maximalt 0,1 graders ökning per årtionde acceptabelt, så att ekosystemen hinner anpassa sig. Detta skulle innebära en maximal koncentration av koldioxid i atmosfären på ppm

12 Sveriges åtagande enligt Kyotoavtalet tillåter en ökning av utsläppen på +4 procent växthusgaser. Men Sveriges riksdag har gått längre och det nationella klimatmålet innebär istället en minskning av växthusgaser med -4 procent. Målen räknas som ett medelvärde mellan och jämförs med utsläppsnivån år Sverige lär klara sitt åtagande gentemot EU enligt Kyotoavtalet, men enligt rapporten Kontrollstation 2004 kommer Sverige inte att uppfylla sitt nationella åtagande på -4 procent till 2010 med nuvarande styrmedel. Riksdagens långsiktiga klimatmål är dessutom högre att halvera utsläppen av växthusgaser fram till Eftersom klimatförändringar kan ge oåterkalleliga globala problem måste försiktighetsprincipen råda. Svenska Naturskyddsföreningen anser att växthusgaserna bör stabiliseras på en nivå som innebär en maximal beräknad temperaturhöjning med 1-2 grader på 100 år. Detta kräver en stabilisering på maximalt ppm, jämfört med förindustriell nivå. Sverige ska verka för att de svenska utsläppen 2050 ska understiga 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare

13 METOD Utformning av enkät Enkäten togs fram av Svenska Naturskyddsföreningen i samråd med Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Fem av kommunerna i nätverket klimatkommunerna, fungerade som referenskommuner och dessa lämnade synpunkter på utformningen av enkäten innan den fastställdes. Huvudfokus lades på kommunernas arbete med energi- och trafikfrågor, eftersom dessa sektorer är de största källorna till utsläpp av fossil koldioxid i dagsläget. Enkäten utformades med 20 frågor och omfattar fyra olika avsnitt; kommunala klimatmål och åtgärdsprogram, kommunens egen beslutssfär, kommunen som upphandlare och kommunens information och stimulans. Kommunerna lämnades möjlighet att precisera om mål och åtgärder omfattar kommunen som geografisk enhet eller kommunens egen verksamhet. I det första avsnittet granskades kommunernas klimatmål och åtgärdsprogram med avseende på ambition och genomförandegrad. I det andra avsnittet granskades energiförsörjningen till kommunens egna lokaler, elproduktion, avfallshantering, produktion av värme, kollektivtrafikens utformning, vägnätets utformning inklusive gång- och cykelvägar, kommunens bilinnehav, samt stimulans till kommunanställda att minimera sin negativa klimatpåverkan. I det tredje avsnittet granskades vilka klimatrelaterade krav kommunen ställer på sina leverantörer av varor och tjänster som till exempel skolskjuts, färdtjänst, skolmat, tjänstebilar och förmånsbilar. I det fjärde avsnittet granskades kommunens energirådgivning till medborgarna samt vilken ekonomisk stimulans som erbjuds medborgarna för att minska sin klimatpåverkan. Som tidigare nämnts är Sveriges nationella klimatmål att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent till år Observera att de utsläpp som granskas i enkäten är utsläpp av koldioxid, inte växthusgaser. Basåret 1990 var Sveriges totala utsläpp av koldioxid 55,5 miljoner ton. Enkätutskick och uppföljning Enkäten skickades ut i februari via brev till Sveriges samtliga kommuner och adresserades till kommunens miljö- och hälsoskyddschef eller motsvarande. Enkäten finns i sin helhet i bilaga 1, med maximal poäng för respektive fråga angiven. Ett följebrev gick med i utskicket där projektets syfte presenterades och kontaktuppgifter på Svenska Naturskyddsföreningen uppgavs, bilaga 2. Uppföljning skedde sedan under fem veckor via telefon till samtliga kommuner där SNF erbjöd sig att skicka ut enkäten via e-post och ett svarsdatum krävdes av kommunerna. Det var i många fall svårt att få tag på rätt person via telefon, varför ett påminnelseutskick via brev gjordes i mars. Många kommuner angav per telefon att de skulle svara och hade även kontakt med projektledaren via e-post för förtydligande av frågor och svarsdatum. Trots flertalet påminnelser inkom många av enkätsvaren i juni månad, vilket försenade den ursprungliga projektplanen

14 Bedömning av kommunerna För att få en samlad bild av kommunens klimatarbete poängsattes respektive fråga som underlag för framräkning av ett klimatindex. Poängen för respektive fråga räknades sedan samman och utgör det totala klimatindexet för respektive kommun. En referensgrupp på tre personer på Svenska Naturskyddsföreningens rikskansli deltog i diskussioner och skapade tillsammans poängsättningen av enkäten och bedömde kommunernas enkätsvar. Gruppen bestod av följande personer; Mona Blomdin-Persson, avdelningschef för miljöavdelningen, Anders Friström, informatör och Ylva Rylander, klimathandläggare. Referensgruppen bedömde varje fråga utifrån dess relevans och därefter viktades poängsättningen efter frågans relevans när det gäller minskning av koldioxidutsläpp. Speciell tyngd lades på kommunernas mål och åtgärdsprogram eftersom dessa ofta är en grundförutsättning till att åtgärd ska ske inom en viss utsatt tid. Det är också en förutsättning att kommunerna har kännedom om sina utsläpp inom respektive sektor för att kunna sätta in åtgärder inom de områden där de är mest effektiva. För att göra indexet mer jämförbart mellan kommuner av olika storlek har kvantitativa uppgifter dividerats med befolkningsmängden i kommunen, till exempel antal ton utsläppsminskning i LIP-projekt dividerades med invånarantal. Det gav ett jämförelsetal som tillsammans med andra frågor låg till grund för poängsättningen. Andra uppgifter poängsattes efter hur stor procentandel kommunen uppnått, till exempel andelen miljöbilar i kommunen jämfört med den totala tjänstebilsparken. Bedömningen gjordes med största noggrannhet, men eftersom alla kommuner inte svarat enhetligt på enkäten, sökte Svenska Naturskyddsföreningen viss förtydligande information i ett tiotals kommuners miljöredovisningar. Vid bedömningen av respektive kommun gavs dock endast poäng för de uppgifter som fyllts i. Den totala poängen räknades sedan ihop och det totala indexet utgörs av totalpoängen. Den högsta möjliga poängsiffran är 95. Maxpoängen representerar en mycket hög ambitionsnivå i klimatarbetet, men naturligtvis ändå inte en långsiktigt ekologiskt hållbar nivå. Eftersom frågorna är omfattande och vissa kommuner utelämnade några av frågorna fick de tio bästa kommunerna möjlighet att komplettera uppgifter som var otydliga. Detta gjordes via e-post och telefon för att kunna särskilja de bästa kommunerna från varandra. Sammanställning av resultat De enkätsvar som inkommit registrerades i en databas, i file maker, med syftet att enkelt kunna sammanställa den viktigaste informationen ur enkätsvaren och granska varje fråga för sig, för att på så sätt få en överblick över hur många kommuner som exempelvishar ett övergripande klimatmål. Databasen består av enkät, enkätsvar och poängsättning av enkäten i textversion. Databasen möjliggör uttag av statistik i form sammanställningar av hur många kommuner som svarat på respektive fråga och delfråga. Samtliga frågor exporterades sedan till Excel för vidare analys och tolkning av kommentarer till respektive fråga. Vissa enkätsvar formulerades otydligt av kommunerna, varför de frågor som innehåller skriftliga kommentarer bedömts separat vid analysen i Excel. Detta ledde till en viss osäkerhet vid framtagande av resultatet varför en felmarginal med upp till tre kommuner kan förekomma i resultatet för frågor med skriftlig kommentar. Den sammanvägda tolkningen av enkätsvaren och resultaten visar dock mycket tydligt på vilka kommuner som har kännedom och kunskap om sitt arbete med att minska utsläppen av fossil koldioxid

15 ANALYS AV SVARSFREKVENS OCH BEDÖMNING Svarsfrekvens Sveriges samtliga 290 kommuner inbjöds att svara och 135 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 46,55 procent. 155 kommuner (53,45 procent) valde att inte svara på enkäten, trots påminnelser via brev och uppföljning via telefon. Resultatet ger därför ingen helhetsbild över hur Sveriges alla kommuner arbetar med klimatfrågan. Svaren är däremot spridda över landets 21 län och ger en bra sammanställning över hur små och stora kommuner arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser. Enkätsvaren är mycket detaljerade och ger uttömmande information. Det ska också noteras att av de 135 kommuner som svarade, angav inte alla kommuner svar på samtliga frågor. Detta medför att svaren inte är statistiskt jämförbara med varandra men ger ändå en tydlig indikation över vilka frågor som prioriteras inom kommunerna. Om enkäten innehållit färre frågor hade svarsfrekvensen troligtvis blivit högre, men då hade den inte gett denna detaljerade information om hur kommunerna arbetar med att minska utsläppen av koldioxid. Anledningen till att endast hälften av Sveriges kommuner svarat kan bero på att utsläppsstatistik för berörda områden inte finns lättillgänglig, på resursbrist eller på att flera förvaltningar ansvarar för dessa frågor, varför det troligtvis var tidskrävande att samla in den information som efterfrågades. Det kan också bero på att mindre kommuner inte har möjlighet att ägna sig åt miljöfrågorna, på grund av att deras kommuner glesas ut och att deras huvudfokus därför är att få fler människor att flytta in till kommunen. I resultatdelen av rapporten presenteras den bästa kommunen i varje län samt den genomsnittliga svarsfrekvensen inom länet, fördelat på antal kommuner i länet. Varför till exempel Gävleborgs län har en betydligt högre svarsfrekvens än Hallands län är svårt att svara på. Det beror troligtvis på att det inom de län som har hög svarsfrekvens finns eldsjälar som brinner för miljöfrågorna. Det blir då naturligt för kommunen att svara på en enkät som framhäver deras positiva arbete som annars kanske pågår lite i skymundan. Bedömning av enkätsvar Bedömningen av enkätsvaren gjordes av en referensgrupp på Svenska Naturskyddsföreningen varför detta är en subjektiv bedömning av vad SNF anser vara viktigast för kommunerna att satsa på när det gäller arbetet med klimatfrågan. Ett fåtal av frågorna var något otydliga, varför dessa kan ha uppfattats på olika sätt av kommunerna. Detta visade sig särskilt i svaren på fråga 10b där andelen förnybara energikällor för övrig uppvärmning till kommunala lokaler efterfrågades. Även svaren på fråga 18a och b gällande erbjudande om förmånsbil driven med förnybart bränsle, var otydligt formulerade från ett antal kommuner. Resultaten från dessa frågor kan därför vara något missvisande. Det bör också noteras att kommunernas klimatmål definieras på många olika sätt, detta kan vara ökning av andel förnybara energikällor i procent, minskning av fossila energikällor i procent, utsläppsminskning med många olika årtal som målår, minskning inom olika sektorer med mera. Naturskyddsföreningen har poängsatt fråga 1 och 2 utifrån förutbestämda procentsatser, dessa har dock inte alltid

16 gått att följa exakt för alla kommuner som bedömts. Däremot visar enkätsvaren tydligt vilka kommuner som har ambitiösa klimatmål, varför den subjektiva bedömningen lett till tydliga resultat. Trots osäkerheten i dessa enstaka frågor visar det totala resultatet tydligt vilka kommuner som arbetar framgångsrikt med omställning till förnybara bränslen och minskning av koldioxid utsläpp. De kommuner som haft svårigheter att svara på många av frågorna visar tydligt med bristande statistik att de inte arbetar aktivt med klimatfrågan, varför de också fått en lägre totalpoäng än de kommuner som toppar klimatindexlistan. De framgångsrika kommunerna har statistik och nödvändig information tillgänglig och uppdaterad. Det totala klimatindexet visar därför tydligt vilka kommuner som är mest framstående med att vidta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid

17 RESULTAT I detta avsnitt presenteras den sammanlagda klimatindexlistan för Sveriges kommuner. Den sammanräknade poängen för enkätens 20 frågor resulterar i Svenska Naturskyddsföreningens klimatindex för kommuner Den kommun som har högst klimatindex och mest ambitiöst klimatarbete är Kristianstad kommun, på andra plats hamnar Stockholms kommun och på tredje plats Trollhättans kommun. Ånge, Öckerö och Vellinge kommun har lägre än 5 poäng och hamnar därför sist bland de 135 kommuner som svarat på enkäten. Trots att de kommer sist ska de premieras för att de svarat på enkäten. De kommuner som inte svarat visar än mer att de inte tar klimatfrågan på allvar. Placering i klimatindexet anges i listan nedan i vänstra kolumnen. Observera att flera kommuner har samma placering beroende på lika klimatindex. Maximalt index är 95. Resultat Klimatindex för Sveriges kommuner 2005 Kommun 1. Kristianstad 2. Stockholm Trollhättan Lidköping Växjö Göteborg Örebro Götene Lund Västerås Kalmar Mark 58,5 11. Falun 57,5 12. Eda 55,5 13. Östersund 54,5 13. Gotland 54,5 14. Helsingborg 53,5 15. Uddevalla Alvesta Norrköping 52,5 16. Botkyrka 52,5 17. Sandviken Borås Boden 51,5 18. Aneby 51,5 19. Sundsvall 51 Klimatindex 75,5 Kommun 19. Hofors 20. Kungälv 49,5 21. Mjölby Jönköping 48,5 23. Mölndal Timrå 47,5 25. Vänersborg Sorsele Varberg 44,5 28. Vetlanda Svedala Robertsfors Trelleborg 43,5 29. Nyköping 43,5 29. Höganäs 43,5 30. Säffle Norsjö Karlstad Huddinge Trosa kommun 42,5 31. Skellefteå 42,5 32. Upplands Väsby Sigtuna Höör Hässleholm Lilla Edet 41 Klimatindex

18 Kommun 34. Umeå 34. Mariestad 40,5 35. Åmål Älmhult Smedjebacken Västervik 37,5 37. Sunne 37,5 37. Storuman 37,5 38. Rättvik 36,5 39. Borlänge Ronneby 35,5 41. Vara Krokom 33,5 43. Övertorneå Härryda Hultsfred 32,5 45. Ängelholm 31,5 45. Hjo 31,5 46. Kalix Piteå Hudiksvall Skövde 29,5 49. Gävle Älvsbyn Munkfors 27,5 52. Nässjö Luleå Köping Bollnäs Falköping 25,5 54. Bromölla 25,5 55. Mellerud Hörby Finspång Arvidsjaur Hedemora 24,5 57. Tingsryd Älvkarleby 23,5 58. Strömsund 23,5 58. Stenungsund 23,5 59. Alingsås 22,5 60. Lomma 21,5 60. Kävlinge 21,5 61. Hallsberg Burlöv 20,5 62. Boxholm 20,5 63. Nacka 20 Klimatindex 40,5 Kommun 63. Kungsör 63. Håbo Sjöbo 19,5 65. Skinnskatteberg Knivsta Laxå 18,5 67. Borgholm 17,5 68. Torsås 16,5 68. Mörbylånga 16,5 68. Kumla 16,5 69. Tyresö Kinda Härjedalen Fagersta 14,5 72. Nora Bjurholm Upplands-Bro 13,5 73. Partille 13,5 74. Torsby kommun Malå Skurup 12,5 75. Orust 12,5 76. Lindesberg Bjuv Ljusnarsberg 11,5 78. Ockelbo 10,5 79. Heby Hallstahammar Danderyd Bengtsfors Vadstena Norberg 6,5 82. Sollentuna 5,5 83. Ånge 4,5 84. Öckerö Vellinge 3 Klimatindex 20 Lista B; Klimatindex för kommuner 2005 Placering anges i vänstra kolumnen. Flera kommuner har samma placering beroende på lika klimatindex

19 Resultat Klimatindex för Sveriges län 2005 I varje län finns det kommuner som är bättre eller sämre när det gäller att arbeta med åtgärder som minskar kommunens klimatpåverkan. Hela listan är i bokstavsordning och visar vilken kommun som är bäst i respektive län av de 135 kommuner som svarat. Klimatindex för Sveriges län redovisar också svarsfrekvensen fördelat på antal kommuner som ingår i respektive län. Skåne län toppar med Kristianstad kommun, på andra plats kommer Stockholms län med Stockholms kommun och på tredje plats Västra Götalands län där Trollhättan har högst index. I Norrbottens län toppar till exempel Boden klimatindexet med 51,5 poäng och i Dalarnas län är det Falun som fått högsta klimatindex, 57,5 poäng. Blekinge län kommer sist med Ronneby som fick 35,5 poäng, dessutom har de en svarsfrekvens på 20 procent. Det beror på att endast Ronneby lämnat in ett komplett svar och övriga kommuner i Blekinge valt att inte svara. När det gäller svarsfrekvens för övriga län ligger Gotlands län, Västmanlands län och Gävleborgs län bäst till. De län som har en svarsfrekvens på över 46,5 procent ligger högre än riksgenomsnittet. Län Svarsfrekvens Bästa kommun Klimatindex Blekinge län 20 % Ronneby 35,5 Dalarnas län 33 % Falun 57,5 Gävleborgs län 60 % Sandviken 52 Gotlands län 100 % 5 Gotland 54,5 Hallands län 17 % Varberg 44,5 Jämtlands län 50 % Östersund 54,5 Jönköpings län 31 % Aneby 51,5 Kalmar län 50 % Kalmar 60 Kronobergs län 50 % Växjö 71 Norrbottens län 50 % Boden 51,5 Skåne län 55 % Kristianstad 75,5 Stockholms län 35 % Stockholm 74 Södermanlands län 22 % Nyköping 43,5 Uppsala län 43 % Älvkarleby 23,5 Värmlands län 38 % Eda 55,5 Västerbottens län 53 % Robertsfors 44 Västernorrlands län 43 % Timrå 47,5 Västmanlands län 73 % Västerås 60 Västra Götalands län 51 % Trollhättan 73 Örebro län 55 % Örebro 65 Östergötlands län 46 % Norrköping 52,5 Lista C; Klimatindex och svarsfrekvens för Sveriges län i bokstavsordning 5 Gotlands län omfattar endast en kommun och den har svarat, därav svarsfrekvens 100 %

20 Resultat Enkätfrågor Generellt sett visar det totala resultatet att många kommuner idag arbetar aktivt med att minska utsläppen av fossil koldioxid. Ett fyrtiotal kommuner är optimistiska och har klimatmål som är mer ambitiösa än Sveriges nationella klimatmål. Undersökningen visar också att minskningar som uppnåtts genom statliga klimatinvesteringsprogram (Klimp och LIP) varit mycket framgångsrika. Många kommuner har genomfört de främsta åtgärderna inom energisektorn. Kommunerna arbetar i störst utsträckning med energieffektiviseringsåtgärder, förnybar fjärrvärme och energirådgivare. Insatserna inom transportsektorn är sämre. Relativt få kommuner har en hög andel miljöbilar och statistik på genomsnittlig bränsleförbrukning för tjänstebilarna inom kommunen. Gällande åtgärder som minimerar anställdas klimatpåverkan vid resor är investeringar i kollektivtrafik och utbyggnad av gångoch cykelvägar de mest frekventa. Andelen miljöbilar skulle dock kunna vara betydligt högre inom kommunerna då endast tio kommuner har en större andel miljöbilar än 50 procent av den totala tjänstebilsflottan. Ett fåtal kommuner har en hög andel energieffektiva bilar eller erbjuder alternativa förmånsbilar till sina anställda, vilket skulle kunna förbättras avsevärt. Nedan presenteras resultaten av de tjugo enkätfrågor som ställts till kommunerna med resultaten till respektive delfråga specificerad för de frågor som är av omfattande karaktär. Eftersom vissa kommuner haft svårt att få fram information till respektive fråga, bör detta beaktas vid tolkningen av resultaten. Sveriges samtliga 290 kommuner inbjöds att svara och 135 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 46,55 procent. Kommunernas klimatmål och åtgärdsprogram Fråga 1 - Klimatmål 62 kommuner av de 135 svarande angav att de har ett klimatmål. Klimatmålet omfattar för de flesta kommunen som geografisk enhet och endast 7 kommuner anger att målet omfattar kommunens egen verksamhet. 71 kommuner angav att de inte har något klimatmål. Diagram 4 visar den procentuella fördelningen över de kommuner som svarat på fråga 1 i enkäten. Andel kommuner med övergripande klimatmål Har inget klimatmål 53 % Har klimatmål 47 % Diagram 4; Procentuell andel kommuner som har klimatmål Endast 6 kommuner av de 62 kommuner som anger att de har ett klimatmål, har antagit det nationella målet minus fyra procent till år Dessa är Mölndal, Eda, Norrköping, Hässleholm, Göteborg och Jönköpings kommun. Ett tiotal kommuner har antagit ett mål på över 50 procent och då kan det omfatta dels minskning av direkta utsläpp eller minskad användning av fossil energi. Dessutom har kommunerna olika år då målet bör vara uppnått, utsläppen beräknas också från olika år

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas län Borlänge 10 Dalarnas län Falun 26 Dalarnas län Gagnef

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2014

Barn berörda av avhysning 2014 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Barn berörda av avhysning

Barn berörda av avhysning Sida 1 av 14 Barn berörda av avhysning Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2013 till 504 stycken. Det är en minskning med ca 11 procent jämfört med 2012 då antalet uppgick till 569

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2012

Biografstatistik per län och kommun 2012 Blekinge Karlshamn 31 179 37 245 3 218 161 843 1,2 Blekinge Karlskrona 61 844 116 167 11 012 837 5 339 1,9 Blekinge Olofström 13 355 8 060 576 570 460 0,6 Blekinge Ronneby 28 443 32 180 2 790 282 830 1,1

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 1 Stockholms län Upplands Väsby 2 Stockholms län Nynäshamn 3 Stockholms län Södertälje 4 Stockholms län Sundbyberg 5 Stockholms län Huddinge 6 Stockholms län Sigtuna

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2011

Biografstatistik per län och kommun 2011 Blekinge Karlshamn 31 185 25 711 2 044 902 588 0,8 Blekinge Karlskrona 64 215 109 223 10 150 960 5 380 1,7 Blekinge Olofström 12 876 5 394 317 497 281 0,4 Blekinge Ronneby 27 910 29 841 2 515 778 856 1,1

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2010

Biografstatistik per län och kommun 2010 Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 846 39 678 3 560 301 899 1,2 Blekinge Karlskrona 65 380 107 703 11 186 418 5 210 1,6 Blekinge Olofström 13 170 9 357 770 512 448 0,7 Blekinge Ronneby 28 697 39 474 3 566 726 877 1,4

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning BLEKINGE OLOFSTRÖM 5 531 37 138 812 BLEKINGE KARLSKRONA 24 700 179 124 282 BLEKINGE RONNEBY 11 428 82 523 879 BLEKINGE KARLSHAMN 12 716 89 504 689 BLEKINGE SÖLVESBORG 6 578 49 924 222 DALARNA VANSBRO 2

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp 0114 Stockholm Upplands Väsby 19 568 518 0115 Stockholm Vallentuna 4 198 337 0117 Stockholm Österåker 7 957 864 0120 Stockholm Värmdö 6 570 278 0123 Stockholm Järfälla 34 381 294 0125 Stockholm Ekerö 4

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 598 37 009 3 177 775 868 1,2 Blekinge Karlskrona 64 348 103 926 10 452 215 5 237 1,6 Blekinge Olofström 13 031 7 731 587 425 511 0,6 Blekinge Ronneby 28 221 33 392 2 882 393 834 1,2

Läs mer

Hundstatistik Antal hundägare och hundar per län och kommun

Hundstatistik Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2364 3223 BLEKINGE KARLSKRONA 4208 5536 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1105 1459 BLEKINGE RONNEBY 2503 3370

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2013

Biografstatistik per län och kommun 2013 Blekinge Karlshamn 31 272 34 985 3 019 484 875 1,1 Blekinge Karlskrona 63 912 103 549 9 937 396 5 322 1,6 Blekinge Olofström 12 902 7 318 568 592 538 0,6 Blekinge Ronneby 27 871 31 951 2 762 789 895 1,1

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K)

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Blekinge Karlshamn 37 277 425 Blekinge Karlskrona 65 482 402 Blekinge Olofström 34 636 079 Blekinge Ronneby 57 466 492 Blekinge Sölvesborg 14 630 758 Dalarna Avesta 69 685 586 Dalarna Borlänge 49 427 614

Läs mer

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716 Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet 927 175 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 1 321 BLEKINGE KARLSKRONA 5 774 BLEKINGE RONNEBY 2 716 BLEKINGE KARLSHAMN 2 646 BLEKINGE SÖLVESBORG 1 633 DALARNA

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut

Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut Ale Alingsås Västra Götaland beslut är inte fattat Den kommer att vara oförändrad Alvesta Kronoberg vara oförändrad

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA 494 BLEKINGE RONNEBY 102 BLEKINGE KARLSHAMN 258 BLEKINGE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Tomtmark Bostadsbyggnad Tomtmark och bostadsbyggnad Länskod kod

Tomtmark Bostadsbyggnad Tomtmark och bostadsbyggnad Länskod kod Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar tomt och byggnad per kommun (prognos) s 01 Stockholms 14 Upplands Väsby 5348 1038 1127 9% 1084 1202 11% 2122 2328 10% 01 Stockholms 15 Vallentuna 6760

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2 I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor

Läs mer

StatistikHusarbete Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster ROT-arbete

StatistikHusarbete Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster ROT-arbete Page 1 of 15 * Skatteverket StatistikHusarbete2011-01-01--2011-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 257.142 ROT-arbete 503.682 760.824 Län Blekinge län Blekinge län Dalarnas län Dalarnas

Läs mer

Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan

Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan Kommun Partidistrikt Stift Ale Norra Älvsborg Göteborgs Alingsås Norra Älvsborg Skara Alvesta Kronoberg Växjö Aneby Jönköping Linköpings Arboga Västmanland

Läs mer

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016 Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016 Län Kommun Antal % Blekinge KARLSHAMN 25592 68,85% Blekinge KARLSKRONA 50526 68,93% Blekinge OLOFSTRÖM 10785 69,84% Blekinge RONNEBY 22643 70,95%

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND Sida 1 av 5 Antal pågående skuldsaneringsbeslut län och kommun, Totalt Källa: Kronofogden BLEKINGE KARLSHAMN 78 98 119 121 124 132 BLEKINGE KARLSKRONA 97 115 117 120 118 117 BLEKINGE OLOFSTRÖM 14 21 29

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Sida 1 av 9. Antal personer med skuld hos Kronofogden, län och kommun Källa: Kronofogden

Sida 1 av 9. Antal personer med skuld hos Kronofogden, län och kommun Källa: Kronofogden Sida 1 av 9 Antal personer med skuld hos Kronofogden, län och kommun Källa: Kronofogden 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2014-12-31 BLEKINGE KARLSHAMN 1 106 173 162 306 1 110 168 093 887 1 096

Läs mer

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND Antal med skuld hos Kronofogden 18-25 år, län och kommun Källa: Kronofogden Sida 1 av 6 BLEKINGE KARLSHAMN 124 2 469 992 120 2 419 773 126 2 605 844 124 2 855 103 121 2 479 298 115 2 961 303 87 2 688 487

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller inledda rekonstruktioner och inledda konkurser januari till november 2009.

Statistiken som presenteras här gäller inledda rekonstruktioner och inledda konkurser januari till november 2009. Statistiken som presenteras här gäller inledda rekonstruktioner och inledda konkurser januari till november 2009. Län Topp 5 kommuner - rekonstruktioner Hela Sverige 239 6 242 1. Stockholm 63 Stockholm

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Statistik rot och rut antal utförare per län 2012

Statistik rot och rut antal utförare per län 2012 Skatteverket Statistik rot och rut 2012 2013-01-11 1 (15) Statistik rot och rut antal utförare per län 2012 Typ Antal utförare riket RUT 16 811 ROT 67 912 okänt ROT 148 BLEKINGE RUT 212 BLEKINGE ROT 1

Läs mer

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan 1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Alvesta kommun 212000-0639 Kommun Aneby kommun 212000-0498

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät [Motpartens ärendeid NY] 1(5) Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunförbundet Norrbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten Länstrafiken

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per län 2012

Statistik rot och rut antal köpare per län 2012 Skatteverket Statistik rot och tut 2012 2013-01-04 1 (15) Statistik rot och rut antal köpare per län 2012 Typ Antal köpare riket RUT 491 711 ROT 984 402 okänt ROT 882 BLEKINGE RUT 6 124 BLEKINGE ROT 17

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer