Kommunernas klimatarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas klimatarbete"

Transkript

1 Svenska Naturskyddsföreningen Klimat Kommunernas klimatarbete Klimatindex för kommuner 2005 Ylva Rylander September, 2005

2 Kommunernas klimatarbete Klimatindex för kommuner 2005 Författare: Ylva Rylander, Klimathandläggare, SNF. Tryck: Birger Gustafsson AB, Stockholm 2005 Utgivare: Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, Stockholm Tel Fax E-post: Web: ISBN: Varunr: 9294

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historik...2 Tack...2 Sammanfattning...3 Resultat i korthet...3 De tio bästa kommunerna...5 Inledning...6 Problemformulering...6 Projektbakgrund...6 Syfte...7 Omvärldsanalys...8 Utsläppsstatistik...8 Sveriges klimatmål...9 Metod Utformning av enkät Enkätutskick och uppföljning Bedömning av kommunerna Sammanställning av resultat Analys av svarsfrekvens och bedömning Svarsfrekvens Bedömning av enkätsvar Resultat Resultat Klimatindex för Sveriges kommuner Resultat Klimatindex för Sveriges län Resultat Enkätfrågor Kommunernas klimatmål och åtgärdsprogram Kommunernas egen beslutssfär Kommunerna som upphandlare...25 Kommunernas information och stimulans Analys av resultat och slutsats Klimatmål och Klimatinvesteringsprogram Energisektorn Trafiksektorn Information Framtida arbete SNFs krav och ståndpunkter Sveriges klimatmål Krav gällande Klimp-anslag Krav inom energisektorn Krav inom trafiksektorn och krav vid offentlig upphandling Bilagor

4 HISTORIK Efter Rio-konferensen 1992 uppmanade Svenska Naturskyddsföreningen alla kommuner i Sverige att ta fasta på idéerna i Agenda 21 om att upprätta lokala Agenda 21-dokument. Det lokala miljöarbetet utvecklades också mycket starkt under hela 1990-talet som ett resultat av Agenda 21-processerna. SNF bidrog med information och inspiration till kommunerna genom nyhetsbrev, goda exempelsamlingar och seminarier. Inledningsvis fanns det inte så många inslag av klimatinriktat arbete i de lokala agendorna, förutom ett konkret samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen och Växjö kommun gällande mer allmänna miljöfrågor. Men ett sextiotal kommuner antog egna klimatmål i Agenda 21 och i och med tillkomsten av de statliga lokala investeringsprogrammen (LIP) öppnades möjligheter för tyngre investeringar i bland annat energieffektivisering och förnybara energikällor. SNF stöttade också kommunerna med idéer om hur man skulle kunna bedriva ett framgångsrikt lokalt energi- och trafikarbete. Under åren ledde föreningen projektet Utmanarkommunerna med syftet att bedriva metodutveckling för att få fart på omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle. Fem kommuner deltog i samarbetet: Lund, Växjö, Säffle, Uppsala och Övertorneå. Projektet visade att det finns ett starkt lokalt stöd för en ambitiösare klimatpolitik och att kommunerna har stora möjligheter att bidra till sänkta utsläpp av växthusgaser, men också på behovet av styrmedel som belönar åtgärder som minskar klimatpåverkan. Föreningen ville nu, fem år senare, ta pulsen på kommunerna för att se hur det lokala klimatarbetet fortlever och utvecklas. Syftet är att lyfta fram de klimatduktiga kommunerna, kartlägga potentialen för ytterligare insatser och inspirera mindre ambitiösa kommuner att ta nya tag. Detta resulterade i utformningen av detta klimatindex för Sveriges kommuner. TACK Svenska Naturskyddsföreningen tackar Naturvårdsverket för finansiering av detta projekt. Organisationen Gröna Bilister tackas också för erfarenhetsutbyte vid utformningen av enkäten, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna har varit mycket samarbetsvilliga och lagt stor möda på i många fall fylliga och genomarbetade svar. Kommunerna har också varit mycket hjälpsamma när vi kontaktat dem för ytterligare information. Ett speciellt tack till de 16 kommuner i nätverket Klimatkommunerna och deras projektkoordinator, som har varit behjälpliga med synpunkter vid utformningen av frågorna i enkäten

5 SAMMANFATTNING En omfattande enkät skickades våren 2005 ut till Sveriges 290 kommuner. Enkäterna ställdes till kommunernas miljö- och hälsoskyddschefer eller motsvarande. I några fall delar flera kommuner på ett miljökontor, men enkätsvaren har angivits för varje kommun enskilt. Enkäten behandlar kommunernas arbete med klimatfrågan under miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Undersökningen granskar lokala miljömål och åtgärdsprogram inom klimatområdet och hur kommunerna arbetar med att minska utsläppen av koldioxid från till exempel transporter och energiförsörjning, vilka klimatrelaterade krav som ställs vid offentlig upphandling och hur kommunerna använder mjuka styrmedel som information och ekonomisk stimulans för att nå uppsatta klimatmål. Granskningen omfattar både kommunen som geografisk enhet och kommunens egen verksamhet. Syftet med undersökningen är att framhäva de kommuner som gör ett bra klimat- och energiarbete så att de får ytterligare motivation att fortsätta. Den syftar också till att ge idéer och motivation till de kommuner som inte arbetar så aktivt med att vidta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Kartläggningen av kommunernas klimatarbete syftar till att skapa ökad lokal och nationell uppmärksamhet kring kommunernas arbete, öka allmänhetens kännedom om växthuseffekten samt visa på behovet av åtgärder. Totalt inkom135 kommuner med kompletta svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på knappt 50 procent (46,5 procent). Spridningen av svarskvalitet mellan olika kommuner visade sig dock vara stor vilket resulterade i en motsvarande spridning i resultaten. Analysen är inte statistiskt verifierbar eftersom svarsfrekvensen är mindre än 50 procent, däremot får 135 kommuner anses som en stor andel, jämfört med de 60 kommuner som antog egna klimatmål i det lokala Agenda 21-arbetet. Svarsfrekvensen varierar mellan olika län, där Gotlands län toppar med 100 procent 1 och Hallands län är sämst med 17 procent. I rapportens resultatdel presenteras genomsnittlig svarsfrekvens för Sveriges samtliga län. Resultaten visar tydligt att kommunerna jobbar mycket olika med klimatfrågan. Övergripande gäller att de som kunnat lämna uttömmande svar i enkäten också tar klimatproblematiken på största allvar. Resultat i korthet Totalt svarade 135 kommuner av landets 290. Enkäten skickades till miljö- och hälsoskyddschefer eller motsvarande. Svaren på de 20 frågorna i enkäten poängsattes sedan (se bilaga 1) för att sammantaget utgöra ett klimatindex. Nedan presenteras en kort sammanfattning av de totala resultaten och de slutsatser som baserats på resultaten från enkätundersökningen. 62 kommuner har antagit egna klimatmål, de allra flesta omfattar kommunen som geografisk enhet. Ett fyrtiotal kommuner har klimatmål som är radikalare än det nationella målet. 60 kommuner har separata sektorsmål för minskning av koldioxidutsläppen. 55 kommunar har sektorsmål för energi, 42 för transporter. Endast fem kommuner har sektorsmål för fyra eller fler sektorer. 1 Observera att Gotlands län endast omfattar en kommun

6 42 kommuner har ett heltäckande kommunalt åtgärdsprogram för att minska koldioxidutsläppen inom kommunen, merparten av åtgärdsprogrammen omfattar kommunen som geografisk enhet. 50 kommuner har åtgärdsprogram för minskning av koldioxidutsläppen för separata sektorer, energi (45), transporter (32), avfall och VA (14) och för någon övrig sektor (10). 121 kommuner har genomfört energieffektiviseringsåtgärder i någon form. 106 kommuner har genomfört åtgärder inom energisektorn, 53 inom trafiksektorn och 31 inom avfalls och VA-sektorn. 75 kommuner har en aktuell energiplan, varav 42 är antagna senare än år Ytterligare 40 kommuner planerar att revidera sin energiplan inom en nära framtid. 63 kommuner har minskat sina koldixoidutsläpp med hjälp av LIP (57) och Klimp-bidrag (6). 31 kommuner har beviljade men ännu inte genomförda Klimp-projekt. 45 kommuner totalt beräknar att minska sina framtida utsläpp av koldioxid med hjälp av LIP 2 eller Klimp 3. De totala framtida minskningarna uppgår till minst 1,1 miljoner ton (ca 2 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp). Av denna minskning är en liten del helt egenfinansierad. 48 kommuner ställer energieffektiviseringskrav vid nyuppförande av bostäder och kommunala lokaler. 117 kommuner genomför någon form av energibesparingsåtgärd vid uppvärmning och energianvändning i bostäder/lokaler. 41 kommuner köper in Bra Miljöval-märkt el 4, totalt minst ca 1,6 miljoner MWh. 95 kommuner har förnybar fjärrvärme till kommunala lokaler, för 55 kommuner är andelen mer än 75 procent. 52 kommuner sköter uppvärmningen av kommunala lokaler utanför fjärrvärmenäten med förnybara energikällor. 41 kommuner har utfärdat ägardirektiv till sina kommunala energibolag om att minska användningen av fossila bränslen. 111 kommuner har vidtagit åtgärder för att stimulera de anställda att minimera klimatpåverkan vid resor i tjänsten och till och från arbetet. 116 kommuner har vidtagit någon åtgärd för att minska biltrafikens klimatpåverkan. Investeringar i kollektivtrafik (49 kommuner) och cykel och gångvägar (79 kommuner) är de vanligaste åtgärderna. 73 kommuner ställer krav på energieffektivitet vid upphandling av varor och tjänster. 92 kommuner ställer någon form av miljökrav vid upphandling av tjänstebilar. 45 kommuner ställer klimatrelaterade krav vid upphandling av transporttjänster. 82 kommuner har minst en miljöbil. 45 kommuner har en miljöbilsandel större än tio procent av tjänstebilsflottan och 10 kommuner har mer än 50 procent miljöbilar. Etanolbilar är den mest förekommande miljöbilen inom kommunernas tjänstebilsflotta. 51 kommuner har minst en energieffektiv (>0,65 liter per mil) fossildriven tjänstebil. Sju kommuner har enbart energieffektiva personbilar i tjänstebilsflottan. 15 kommuner har mer än 50 procent energieffektiva bilar. 30 kommuner har en genomsnittlig bränsleförbrukning för egna tjänstebilar som är lägre än 0,78 liter per mil. 9 kommuner erbjuder miljöbilar som förmånsbilar, varav 6 har en miljöbilsandel på över 25 procent av förmånsbilarna. Alla 135 kommuner erbjuder energirådgivning. Endast 26 kommuner har dock en heltidstjänst för sysslan och endast en kommun har mer än en tjänst. 30 kommuner erbjuder ekonomisk stimulans till medborgarna för utbyte av fossila energikällor till förnybara LIP Lokala investeringsprogram som främjar en hållbar utveckling Klimp Klimatinvesteringsprogram som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser Bra Miljöval-märkt el Miljömärkt el producerad med förnybara energikällor

7 Resultaten från samtliga frågor i kommunernas enkätsvar bedömdes och resulterar i ett klimatindex för respektive kommun. Ett högt klimatindex representerar ett ambitiöst klimatarbete inom kommunen. I lista A presenteras de kommuner som visat sig vara duktiga inom samtliga områden som enkäten omfattar. De tio bästa kommunerna Kommun 1. Kristianstad Klimatindex 75,5 2. Stockholm Trollhättan Lidköping Växjö Göteborg Örebro, Götene Lund Västerås, Kalmar Mark 58,5 Maxpoäng är 95 Lista A; Klimatindex för de tio bästa kommunerna Generellt sett visar det sammanvägda resultatet att många kommuner idag arbetar aktivt med att minska utsläppen av fossil koldioxid. Ett fyrtiotal kommuner är optimistiska och har klimatmål som är mer ambitiösa än Sveriges nationella klimatmål. Undersökningen visar också att minskningar som uppnåtts genom de statligt finansierade klimatinvesteringsprogrammen (Klimp och LIP) varit mycket framgångsrika. Hur stora minskningar kommunerna uppnår är därför beroende av statlig finansiering. Många kommuner har gjort de främsta åtgärderna inom energisektorn. Kommunerna arbetar i störst utsträckning med energieffektiviseringsåtgärder, förnybar fjärrvärme och energirådgivare. Insatserna inom transportsektorn är dock sämre. Gällande åtgärder som minimerar anställdas klimatpåverkan vid resor, är investeringar i kollektivtrafik samt utbyggnad av gång- och cykelvägar de mest frekventa. Andelen miljöbilar skulle kunna vara betydligt högre inom kommunerna då endast tio kommuner har en större andel miljöbilar än 50 procent av den totala tjänstebilsflottan. Ett fåtal kommuner erbjuder alternativa förmånsbilar till sina anställda vilket också skulle kunna förbättras avsevärt. Flertalet av kommunerna visade i enkätsvaren att de har bristfällig statistik över den genomsnittliga bränsleförbrukningen för fossildrivna tjänstebilar. Kommunerna borde i större utsträckning föra statistik både till fördel för sin interna ekonomi som för miljön. Kortfattat är slutsatsen att många kommuner har kommit långt i sitt klimatarbete, men att de inom områden som offentlig upphandling, klimatinvesteringsprogram och informationsåtgärder, behöver fortsatt stöd från beslutsfattare på nationell nivå. Svenska Naturskyddsföreningen presenterar i slutet av rapporten de krav som vi anser ska ställas på kommunerna eller Sveriges regering, för att möjliggöra ytterligare minskningar av koldioxidutsläppen. Svenska Naturskyddsföreningen har under 2005 tagit fram en klimatpolicy där föreningens övergripande ståndpunkter presenteras mer ingående

8 INLEDNING Problemformulering Klimatproblematiken står idag högt upp på många länders politiska agenda. Få miljöproblem antas leda till så allvarliga och omfattande konsekvenser som förändringen av jordens klimatsystem varför samtliga länder i världen berörs av problemet. FNs klimatpanel IPCC har i en sammanvägning av 40 olika datorsimuleringar i olika scenarier kommit fram till en sannolik ökning av den globala medeltemperaturen med 1,4-5,8 C fram till år Denna ökning förväntas leda till allvarliga konsekvenser för ekosystem och samhälle; till exempel utrotning av korallreven, minskad biologisk mångfald, översvämningar, klimatflyktingar och ytterligare utbredning av sjukdomar. ACIA Arctic Climate Impact Assessment, en syntesrapport framtagen av hundratals internationella forskare över en period på fyra år, visar att klimatförändringarna kan bli särskilt stora i det arktiska området. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 35 procent sedan starten av den industriella revolutionen. De flesta forskare är idag eniga om att det är människans aktivitet som har orsakat ökningen och resulterat i att jordens medeltemperatur hittills stigit med i genomsnitt 0,6 o C. Koldioxidhalten varierar naturligt, men den ökning som nu sker är åtminstone tio och kanske så mycket som hundra gånger snabbare än någonsin tidigare under de senaste åren. Under denna långa period har koldioxidhalten dessutom aldrig tidigare varit högre än 300 ppm (parts per million). För att undvika omfattande skador på ekosystem och svåra villkor för världens befolkning är det viktigt att begränsa utsläppen av fossil koldioxid i så stor omfattning som möjligt. Industriländernas förbränning av fossila bränslen är långt högre än de mindre utvecklade ländernas utsläpp. USA toppar världslistan med över 20 ton koldioxid per person och år, tätt följd av Australien och Saudiarabien med 18 ton per år och person. Flera länder som till exempel Kina och Indien har en starkt ökande ekonomi som innebär att om de inte satsar på rätt typ av energisystem kommer de troligtvis att toppa världslistan för utsläpp av växthusgaser inom tio till tjugo år. EU har därför en central roll att föregå med gott exempel så att länder som Kina och Indien kan investera i förnybara energikällor. Svenska Naturskyddsföreningen anser därför att det är viktigt att Sverige föregår med gott exempel inom EU i kommande åtagandeperioder. Sverige bör aktivt verka för kraftfulla åtgärder som minskar utsläppen och införande av ett långsiktigt klimatmål på minst 75 procent till år Projektbakgrund Sveriges kommuner är nyckelaktörer i arbetet för att ställa om energisystemet så att det blir ekonomiskt och ekologiskt hållbart på lång sikt. Kommunerna har inflytande över en stor del av vår vardag och kan påverka en omfattande andel av fossilbränsleanvändningen i samhället. Uppvärmning av lokaler och bostäder, kollektivtrafikförsörjning, tätortsplanering och kommunal upphandling är några viktiga områden som kommunerna har inflytande över. Svenska Naturskyddsföreningen anser därför att kommunerna har ett stort ansvar i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid. Det är dock viktigt att - 6 -

9 lokala initiativ stöttas av regering och riksdag och att kommunerna ges de styrmedel i form av skatter, bidrag och lagstiftning som behövs som redskap vid omställningen av samhället. Kommunerna måste ges fortsatta möjligheter att utnyttja bästa möjliga teknik så att förnybara energikällor och energieffektivisering främjas. Vår enkätundersökning är tänkt att vara en kartläggning av hur Sveriges kommuner arbetar med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Såvitt känt har inte någon liknande enkätundersökning genomförts i Sverige de senaste tio åren. Enkäten behandlar följande områden; Kommunala klimatmål och åtgärdsprogram, kommunens egen beslutssfär, kommunen som upphandlare och kommunens information och stimulans. Enkäten består av 20 frågor och finns i sin helhet som bilaga 1 till rapporten. Frågorna är indelade i fyra avsnitt och omfattar kommunens verksamhet och kommunen som geografisk enhet. Syfte Syftet med projektet Klimatindex för kommuner 2005 är att uppmuntra kommunerna att minska sina utsläpp av koldioxid genom konkreta åtgärder i form av energieffektivisering, utbyte av fossila bränslen mot förnybara, upplysa om bra informationsåtgärder och visa på kommunernas möjlighet att påverka genom kravställande vid offentlig upphandling. Syftet är också att kartlägga kommunernas arbete för att skapa ökad lokal och nationell uppmärksamhet kring de svenska kommunernas klimatarbete, samt att öka allmänhetens kännedom om växthuseffekten. På detta sätt kan behovet av informationsaktiviteter och åtgärder tydliggöras. Bra exempel på åtgärder som leder till utsläppsminskningar framhävs genom undersökningen och kan fungera som exempel för andra kommuner. Tanken är också att premiera och synliggöra de kommuner som idag gör ett bra arbete med att minska utsläppen av koldioxid via medial uppmärksamhet. Svenska Naturskyddsföreningen vill också ge de kommuner som har en del arbete kvar förslag på åtgärder, stöd och uppmuntran till fortsatt arbete med omställningen av kommunernas energi- och transportsystem från fossila till förnybara energikällor

10 OMVÄRLDSANALYS Utsläppsstatistik För att få ett grepp om klimatproblematiken och kunna genomföra åtgärder där de ger störst verkan, är det väsentligt att ha kunskap om utsläpp och relevant statistik. I detta avsnitt presenteras historisk statistik för utsläppen av växthusgaser ur ett nationellt perspektiv och framtida prognoser för transportsektorn. År 1990 är basåret för Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet och för det nationella delmålet på minus 4 procent till var utsläppen av växthusgaser 72,1 miljoner ton, år 2002 var de 69,9 miljoner ton, år 2003 var de 70,6 miljoner ton och de fortsätter att öka, speciellt inom transportsektorn. Koldioxid är den dominerande växthusgasen. Energisektorn är den största utsläppskällan med 43 procent av utsläppen av koldioxid år Diagram 1 visar utvecklingen av utsläppen från 1990 till 2003 fördelat mellan olika sektorer i samhället. Diagram 1; Utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990 till Källa; Naturvårdsverket Transportsektorn står för den största ökningen när det gäller utsläpp av växthusgaser i Sverige. Vi har EUs mest bränsletörstiga personbilpark och de långväga godstransporterna fortsätter att öka dramatiskt. Trafikens sektorsmål om oförändrade utsläpp år 2010 jämfört med 1990 kommer, enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens delrapport Kontrollstation 2004, att bli svårt att nå. Transportsektorn stod år 2002 för 29 procent av de totala utsläppen av koldioxid i Sverige. Därtill kommer utsläppen av metan och dikväveoxid från transporter. Transportsektorns utsläpp fortsätter att öka, vilket visas i diagram 2. Det beror dels på ökat antal transporter och att transportsektorns - 8 -

11 omställning till förnybara drivmedel gått långsamt. Sektorn använder fortfarande till 98 procent fossila bränslen. Diagram 2; Utsläpp från transportsektorn i Sverige Källa; Naturvårdsverket De långväga vägtransporterna med lastbil förväntas mer än fördubblas från 1980-talet fram till målåret var utsläppen från lastbilstrafiken 3,1 miljoner ton och prognosen visar på 6,5 miljoner ton år Diagram 3 visar prognostiserade utsläpp år 2010 jämfört med utsläppen år 1980 fördelat på de olika transportslagen lastbilar, lätta lastbilar och personbilar. Prognos för Sverige 2010 Utsläpp i Sverige 1980 Diagram 3; Utsläpp av koldioxid fördelat på fordonstyp Källa; Naturvårdsverket Utsläppen av koldioxid 1980 för personbilar var 11 miljoner ton och prognosen visar på en ökning till 13 miljoner ton När det gäller lätta lastbilar visar diagrammen en ökning från 0,6 miljoner ton till 2 miljoner ton. Utsläppen från de tyngre lastbilarna förväntas öka mest, från 2,5 miljoner ton till 4,5 miljloner ton Personbilar stod för den största andelen utsläpp av koldioxid från vägtransporter år 1980 (79 %). Utsläppen från personbilar förväntas öka till år 2010, men med en mindre andel på 18 procent, jämfört med lastbilarnas utsläppsökning på nästan 100 procent. Sveriges klimatmål Sveriges riksdag beslutade 2001 att koncentrationen av koldioxid i atmosfären inte får tillåtas överstiga 550 ppm. Enligt FNs internationella klimatpanel är detta inte tillräckligt för att förhindra omfattande påverkan på jordens ekosystem och människan. För att inte äventyra kommande generationer är en temperaturökning på max 1-2 grader i en takt av maximalt 0,1 graders ökning per årtionde acceptabelt, så att ekosystemen hinner anpassa sig. Detta skulle innebära en maximal koncentration av koldioxid i atmosfären på ppm

12 Sveriges åtagande enligt Kyotoavtalet tillåter en ökning av utsläppen på +4 procent växthusgaser. Men Sveriges riksdag har gått längre och det nationella klimatmålet innebär istället en minskning av växthusgaser med -4 procent. Målen räknas som ett medelvärde mellan och jämförs med utsläppsnivån år Sverige lär klara sitt åtagande gentemot EU enligt Kyotoavtalet, men enligt rapporten Kontrollstation 2004 kommer Sverige inte att uppfylla sitt nationella åtagande på -4 procent till 2010 med nuvarande styrmedel. Riksdagens långsiktiga klimatmål är dessutom högre att halvera utsläppen av växthusgaser fram till Eftersom klimatförändringar kan ge oåterkalleliga globala problem måste försiktighetsprincipen råda. Svenska Naturskyddsföreningen anser att växthusgaserna bör stabiliseras på en nivå som innebär en maximal beräknad temperaturhöjning med 1-2 grader på 100 år. Detta kräver en stabilisering på maximalt ppm, jämfört med förindustriell nivå. Sverige ska verka för att de svenska utsläppen 2050 ska understiga 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare

13 METOD Utformning av enkät Enkäten togs fram av Svenska Naturskyddsföreningen i samråd med Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Fem av kommunerna i nätverket klimatkommunerna, fungerade som referenskommuner och dessa lämnade synpunkter på utformningen av enkäten innan den fastställdes. Huvudfokus lades på kommunernas arbete med energi- och trafikfrågor, eftersom dessa sektorer är de största källorna till utsläpp av fossil koldioxid i dagsläget. Enkäten utformades med 20 frågor och omfattar fyra olika avsnitt; kommunala klimatmål och åtgärdsprogram, kommunens egen beslutssfär, kommunen som upphandlare och kommunens information och stimulans. Kommunerna lämnades möjlighet att precisera om mål och åtgärder omfattar kommunen som geografisk enhet eller kommunens egen verksamhet. I det första avsnittet granskades kommunernas klimatmål och åtgärdsprogram med avseende på ambition och genomförandegrad. I det andra avsnittet granskades energiförsörjningen till kommunens egna lokaler, elproduktion, avfallshantering, produktion av värme, kollektivtrafikens utformning, vägnätets utformning inklusive gång- och cykelvägar, kommunens bilinnehav, samt stimulans till kommunanställda att minimera sin negativa klimatpåverkan. I det tredje avsnittet granskades vilka klimatrelaterade krav kommunen ställer på sina leverantörer av varor och tjänster som till exempel skolskjuts, färdtjänst, skolmat, tjänstebilar och förmånsbilar. I det fjärde avsnittet granskades kommunens energirådgivning till medborgarna samt vilken ekonomisk stimulans som erbjuds medborgarna för att minska sin klimatpåverkan. Som tidigare nämnts är Sveriges nationella klimatmål att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent till år Observera att de utsläpp som granskas i enkäten är utsläpp av koldioxid, inte växthusgaser. Basåret 1990 var Sveriges totala utsläpp av koldioxid 55,5 miljoner ton. Enkätutskick och uppföljning Enkäten skickades ut i februari via brev till Sveriges samtliga kommuner och adresserades till kommunens miljö- och hälsoskyddschef eller motsvarande. Enkäten finns i sin helhet i bilaga 1, med maximal poäng för respektive fråga angiven. Ett följebrev gick med i utskicket där projektets syfte presenterades och kontaktuppgifter på Svenska Naturskyddsföreningen uppgavs, bilaga 2. Uppföljning skedde sedan under fem veckor via telefon till samtliga kommuner där SNF erbjöd sig att skicka ut enkäten via e-post och ett svarsdatum krävdes av kommunerna. Det var i många fall svårt att få tag på rätt person via telefon, varför ett påminnelseutskick via brev gjordes i mars. Många kommuner angav per telefon att de skulle svara och hade även kontakt med projektledaren via e-post för förtydligande av frågor och svarsdatum. Trots flertalet påminnelser inkom många av enkätsvaren i juni månad, vilket försenade den ursprungliga projektplanen

14 Bedömning av kommunerna För att få en samlad bild av kommunens klimatarbete poängsattes respektive fråga som underlag för framräkning av ett klimatindex. Poängen för respektive fråga räknades sedan samman och utgör det totala klimatindexet för respektive kommun. En referensgrupp på tre personer på Svenska Naturskyddsföreningens rikskansli deltog i diskussioner och skapade tillsammans poängsättningen av enkäten och bedömde kommunernas enkätsvar. Gruppen bestod av följande personer; Mona Blomdin-Persson, avdelningschef för miljöavdelningen, Anders Friström, informatör och Ylva Rylander, klimathandläggare. Referensgruppen bedömde varje fråga utifrån dess relevans och därefter viktades poängsättningen efter frågans relevans när det gäller minskning av koldioxidutsläpp. Speciell tyngd lades på kommunernas mål och åtgärdsprogram eftersom dessa ofta är en grundförutsättning till att åtgärd ska ske inom en viss utsatt tid. Det är också en förutsättning att kommunerna har kännedom om sina utsläpp inom respektive sektor för att kunna sätta in åtgärder inom de områden där de är mest effektiva. För att göra indexet mer jämförbart mellan kommuner av olika storlek har kvantitativa uppgifter dividerats med befolkningsmängden i kommunen, till exempel antal ton utsläppsminskning i LIP-projekt dividerades med invånarantal. Det gav ett jämförelsetal som tillsammans med andra frågor låg till grund för poängsättningen. Andra uppgifter poängsattes efter hur stor procentandel kommunen uppnått, till exempel andelen miljöbilar i kommunen jämfört med den totala tjänstebilsparken. Bedömningen gjordes med största noggrannhet, men eftersom alla kommuner inte svarat enhetligt på enkäten, sökte Svenska Naturskyddsföreningen viss förtydligande information i ett tiotals kommuners miljöredovisningar. Vid bedömningen av respektive kommun gavs dock endast poäng för de uppgifter som fyllts i. Den totala poängen räknades sedan ihop och det totala indexet utgörs av totalpoängen. Den högsta möjliga poängsiffran är 95. Maxpoängen representerar en mycket hög ambitionsnivå i klimatarbetet, men naturligtvis ändå inte en långsiktigt ekologiskt hållbar nivå. Eftersom frågorna är omfattande och vissa kommuner utelämnade några av frågorna fick de tio bästa kommunerna möjlighet att komplettera uppgifter som var otydliga. Detta gjordes via e-post och telefon för att kunna särskilja de bästa kommunerna från varandra. Sammanställning av resultat De enkätsvar som inkommit registrerades i en databas, i file maker, med syftet att enkelt kunna sammanställa den viktigaste informationen ur enkätsvaren och granska varje fråga för sig, för att på så sätt få en överblick över hur många kommuner som exempelvishar ett övergripande klimatmål. Databasen består av enkät, enkätsvar och poängsättning av enkäten i textversion. Databasen möjliggör uttag av statistik i form sammanställningar av hur många kommuner som svarat på respektive fråga och delfråga. Samtliga frågor exporterades sedan till Excel för vidare analys och tolkning av kommentarer till respektive fråga. Vissa enkätsvar formulerades otydligt av kommunerna, varför de frågor som innehåller skriftliga kommentarer bedömts separat vid analysen i Excel. Detta ledde till en viss osäkerhet vid framtagande av resultatet varför en felmarginal med upp till tre kommuner kan förekomma i resultatet för frågor med skriftlig kommentar. Den sammanvägda tolkningen av enkätsvaren och resultaten visar dock mycket tydligt på vilka kommuner som har kännedom och kunskap om sitt arbete med att minska utsläppen av fossil koldioxid

15 ANALYS AV SVARSFREKVENS OCH BEDÖMNING Svarsfrekvens Sveriges samtliga 290 kommuner inbjöds att svara och 135 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 46,55 procent. 155 kommuner (53,45 procent) valde att inte svara på enkäten, trots påminnelser via brev och uppföljning via telefon. Resultatet ger därför ingen helhetsbild över hur Sveriges alla kommuner arbetar med klimatfrågan. Svaren är däremot spridda över landets 21 län och ger en bra sammanställning över hur små och stora kommuner arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser. Enkätsvaren är mycket detaljerade och ger uttömmande information. Det ska också noteras att av de 135 kommuner som svarade, angav inte alla kommuner svar på samtliga frågor. Detta medför att svaren inte är statistiskt jämförbara med varandra men ger ändå en tydlig indikation över vilka frågor som prioriteras inom kommunerna. Om enkäten innehållit färre frågor hade svarsfrekvensen troligtvis blivit högre, men då hade den inte gett denna detaljerade information om hur kommunerna arbetar med att minska utsläppen av koldioxid. Anledningen till att endast hälften av Sveriges kommuner svarat kan bero på att utsläppsstatistik för berörda områden inte finns lättillgänglig, på resursbrist eller på att flera förvaltningar ansvarar för dessa frågor, varför det troligtvis var tidskrävande att samla in den information som efterfrågades. Det kan också bero på att mindre kommuner inte har möjlighet att ägna sig åt miljöfrågorna, på grund av att deras kommuner glesas ut och att deras huvudfokus därför är att få fler människor att flytta in till kommunen. I resultatdelen av rapporten presenteras den bästa kommunen i varje län samt den genomsnittliga svarsfrekvensen inom länet, fördelat på antal kommuner i länet. Varför till exempel Gävleborgs län har en betydligt högre svarsfrekvens än Hallands län är svårt att svara på. Det beror troligtvis på att det inom de län som har hög svarsfrekvens finns eldsjälar som brinner för miljöfrågorna. Det blir då naturligt för kommunen att svara på en enkät som framhäver deras positiva arbete som annars kanske pågår lite i skymundan. Bedömning av enkätsvar Bedömningen av enkätsvaren gjordes av en referensgrupp på Svenska Naturskyddsföreningen varför detta är en subjektiv bedömning av vad SNF anser vara viktigast för kommunerna att satsa på när det gäller arbetet med klimatfrågan. Ett fåtal av frågorna var något otydliga, varför dessa kan ha uppfattats på olika sätt av kommunerna. Detta visade sig särskilt i svaren på fråga 10b där andelen förnybara energikällor för övrig uppvärmning till kommunala lokaler efterfrågades. Även svaren på fråga 18a och b gällande erbjudande om förmånsbil driven med förnybart bränsle, var otydligt formulerade från ett antal kommuner. Resultaten från dessa frågor kan därför vara något missvisande. Det bör också noteras att kommunernas klimatmål definieras på många olika sätt, detta kan vara ökning av andel förnybara energikällor i procent, minskning av fossila energikällor i procent, utsläppsminskning med många olika årtal som målår, minskning inom olika sektorer med mera. Naturskyddsföreningen har poängsatt fråga 1 och 2 utifrån förutbestämda procentsatser, dessa har dock inte alltid

16 gått att följa exakt för alla kommuner som bedömts. Däremot visar enkätsvaren tydligt vilka kommuner som har ambitiösa klimatmål, varför den subjektiva bedömningen lett till tydliga resultat. Trots osäkerheten i dessa enstaka frågor visar det totala resultatet tydligt vilka kommuner som arbetar framgångsrikt med omställning till förnybara bränslen och minskning av koldioxid utsläpp. De kommuner som haft svårigheter att svara på många av frågorna visar tydligt med bristande statistik att de inte arbetar aktivt med klimatfrågan, varför de också fått en lägre totalpoäng än de kommuner som toppar klimatindexlistan. De framgångsrika kommunerna har statistik och nödvändig information tillgänglig och uppdaterad. Det totala klimatindexet visar därför tydligt vilka kommuner som är mest framstående med att vidta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid

17 RESULTAT I detta avsnitt presenteras den sammanlagda klimatindexlistan för Sveriges kommuner. Den sammanräknade poängen för enkätens 20 frågor resulterar i Svenska Naturskyddsföreningens klimatindex för kommuner Den kommun som har högst klimatindex och mest ambitiöst klimatarbete är Kristianstad kommun, på andra plats hamnar Stockholms kommun och på tredje plats Trollhättans kommun. Ånge, Öckerö och Vellinge kommun har lägre än 5 poäng och hamnar därför sist bland de 135 kommuner som svarat på enkäten. Trots att de kommer sist ska de premieras för att de svarat på enkäten. De kommuner som inte svarat visar än mer att de inte tar klimatfrågan på allvar. Placering i klimatindexet anges i listan nedan i vänstra kolumnen. Observera att flera kommuner har samma placering beroende på lika klimatindex. Maximalt index är 95. Resultat Klimatindex för Sveriges kommuner 2005 Kommun 1. Kristianstad 2. Stockholm Trollhättan Lidköping Växjö Göteborg Örebro Götene Lund Västerås Kalmar Mark 58,5 11. Falun 57,5 12. Eda 55,5 13. Östersund 54,5 13. Gotland 54,5 14. Helsingborg 53,5 15. Uddevalla Alvesta Norrköping 52,5 16. Botkyrka 52,5 17. Sandviken Borås Boden 51,5 18. Aneby 51,5 19. Sundsvall 51 Klimatindex 75,5 Kommun 19. Hofors 20. Kungälv 49,5 21. Mjölby Jönköping 48,5 23. Mölndal Timrå 47,5 25. Vänersborg Sorsele Varberg 44,5 28. Vetlanda Svedala Robertsfors Trelleborg 43,5 29. Nyköping 43,5 29. Höganäs 43,5 30. Säffle Norsjö Karlstad Huddinge Trosa kommun 42,5 31. Skellefteå 42,5 32. Upplands Väsby Sigtuna Höör Hässleholm Lilla Edet 41 Klimatindex

18 Kommun 34. Umeå 34. Mariestad 40,5 35. Åmål Älmhult Smedjebacken Västervik 37,5 37. Sunne 37,5 37. Storuman 37,5 38. Rättvik 36,5 39. Borlänge Ronneby 35,5 41. Vara Krokom 33,5 43. Övertorneå Härryda Hultsfred 32,5 45. Ängelholm 31,5 45. Hjo 31,5 46. Kalix Piteå Hudiksvall Skövde 29,5 49. Gävle Älvsbyn Munkfors 27,5 52. Nässjö Luleå Köping Bollnäs Falköping 25,5 54. Bromölla 25,5 55. Mellerud Hörby Finspång Arvidsjaur Hedemora 24,5 57. Tingsryd Älvkarleby 23,5 58. Strömsund 23,5 58. Stenungsund 23,5 59. Alingsås 22,5 60. Lomma 21,5 60. Kävlinge 21,5 61. Hallsberg Burlöv 20,5 62. Boxholm 20,5 63. Nacka 20 Klimatindex 40,5 Kommun 63. Kungsör 63. Håbo Sjöbo 19,5 65. Skinnskatteberg Knivsta Laxå 18,5 67. Borgholm 17,5 68. Torsås 16,5 68. Mörbylånga 16,5 68. Kumla 16,5 69. Tyresö Kinda Härjedalen Fagersta 14,5 72. Nora Bjurholm Upplands-Bro 13,5 73. Partille 13,5 74. Torsby kommun Malå Skurup 12,5 75. Orust 12,5 76. Lindesberg Bjuv Ljusnarsberg 11,5 78. Ockelbo 10,5 79. Heby Hallstahammar Danderyd Bengtsfors Vadstena Norberg 6,5 82. Sollentuna 5,5 83. Ånge 4,5 84. Öckerö Vellinge 3 Klimatindex 20 Lista B; Klimatindex för kommuner 2005 Placering anges i vänstra kolumnen. Flera kommuner har samma placering beroende på lika klimatindex

19 Resultat Klimatindex för Sveriges län 2005 I varje län finns det kommuner som är bättre eller sämre när det gäller att arbeta med åtgärder som minskar kommunens klimatpåverkan. Hela listan är i bokstavsordning och visar vilken kommun som är bäst i respektive län av de 135 kommuner som svarat. Klimatindex för Sveriges län redovisar också svarsfrekvensen fördelat på antal kommuner som ingår i respektive län. Skåne län toppar med Kristianstad kommun, på andra plats kommer Stockholms län med Stockholms kommun och på tredje plats Västra Götalands län där Trollhättan har högst index. I Norrbottens län toppar till exempel Boden klimatindexet med 51,5 poäng och i Dalarnas län är det Falun som fått högsta klimatindex, 57,5 poäng. Blekinge län kommer sist med Ronneby som fick 35,5 poäng, dessutom har de en svarsfrekvens på 20 procent. Det beror på att endast Ronneby lämnat in ett komplett svar och övriga kommuner i Blekinge valt att inte svara. När det gäller svarsfrekvens för övriga län ligger Gotlands län, Västmanlands län och Gävleborgs län bäst till. De län som har en svarsfrekvens på över 46,5 procent ligger högre än riksgenomsnittet. Län Svarsfrekvens Bästa kommun Klimatindex Blekinge län 20 % Ronneby 35,5 Dalarnas län 33 % Falun 57,5 Gävleborgs län 60 % Sandviken 52 Gotlands län 100 % 5 Gotland 54,5 Hallands län 17 % Varberg 44,5 Jämtlands län 50 % Östersund 54,5 Jönköpings län 31 % Aneby 51,5 Kalmar län 50 % Kalmar 60 Kronobergs län 50 % Växjö 71 Norrbottens län 50 % Boden 51,5 Skåne län 55 % Kristianstad 75,5 Stockholms län 35 % Stockholm 74 Södermanlands län 22 % Nyköping 43,5 Uppsala län 43 % Älvkarleby 23,5 Värmlands län 38 % Eda 55,5 Västerbottens län 53 % Robertsfors 44 Västernorrlands län 43 % Timrå 47,5 Västmanlands län 73 % Västerås 60 Västra Götalands län 51 % Trollhättan 73 Örebro län 55 % Örebro 65 Östergötlands län 46 % Norrköping 52,5 Lista C; Klimatindex och svarsfrekvens för Sveriges län i bokstavsordning 5 Gotlands län omfattar endast en kommun och den har svarat, därav svarsfrekvens 100 %

20 Resultat Enkätfrågor Generellt sett visar det totala resultatet att många kommuner idag arbetar aktivt med att minska utsläppen av fossil koldioxid. Ett fyrtiotal kommuner är optimistiska och har klimatmål som är mer ambitiösa än Sveriges nationella klimatmål. Undersökningen visar också att minskningar som uppnåtts genom statliga klimatinvesteringsprogram (Klimp och LIP) varit mycket framgångsrika. Många kommuner har genomfört de främsta åtgärderna inom energisektorn. Kommunerna arbetar i störst utsträckning med energieffektiviseringsåtgärder, förnybar fjärrvärme och energirådgivare. Insatserna inom transportsektorn är sämre. Relativt få kommuner har en hög andel miljöbilar och statistik på genomsnittlig bränsleförbrukning för tjänstebilarna inom kommunen. Gällande åtgärder som minimerar anställdas klimatpåverkan vid resor är investeringar i kollektivtrafik och utbyggnad av gångoch cykelvägar de mest frekventa. Andelen miljöbilar skulle dock kunna vara betydligt högre inom kommunerna då endast tio kommuner har en större andel miljöbilar än 50 procent av den totala tjänstebilsflottan. Ett fåtal kommuner har en hög andel energieffektiva bilar eller erbjuder alternativa förmånsbilar till sina anställda, vilket skulle kunna förbättras avsevärt. Nedan presenteras resultaten av de tjugo enkätfrågor som ställts till kommunerna med resultaten till respektive delfråga specificerad för de frågor som är av omfattande karaktär. Eftersom vissa kommuner haft svårt att få fram information till respektive fråga, bör detta beaktas vid tolkningen av resultaten. Sveriges samtliga 290 kommuner inbjöds att svara och 135 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 46,55 procent. Kommunernas klimatmål och åtgärdsprogram Fråga 1 - Klimatmål 62 kommuner av de 135 svarande angav att de har ett klimatmål. Klimatmålet omfattar för de flesta kommunen som geografisk enhet och endast 7 kommuner anger att målet omfattar kommunens egen verksamhet. 71 kommuner angav att de inte har något klimatmål. Diagram 4 visar den procentuella fördelningen över de kommuner som svarat på fråga 1 i enkäten. Andel kommuner med övergripande klimatmål Har inget klimatmål 53 % Har klimatmål 47 % Diagram 4; Procentuell andel kommuner som har klimatmål Endast 6 kommuner av de 62 kommuner som anger att de har ett klimatmål, har antagit det nationella målet minus fyra procent till år Dessa är Mölndal, Eda, Norrköping, Hässleholm, Göteborg och Jönköpings kommun. Ett tiotal kommuner har antagit ett mål på över 50 procent och då kan det omfatta dels minskning av direkta utsläpp eller minskad användning av fossil energi. Dessutom har kommunerna olika år då målet bör vara uppnått, utsläppen beräknas också från olika år

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012

Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012 Stockholm, 21 mars 2013 Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012 Svenska kommuner och landsting är medvetna organisationer vad gäller miljöfordon. Tillsammans står de för en betydande ökning av miljöfordon.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos

Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos Störst förändring andel miljöfordon Högst andel Miljöfordon Namn Förändring Namn Andel Miljöfordon Andel Miljöfordon 1 STOCKHOLMS STAD 92,9 1 YDRE KOMMUN 66,4

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner TABELLBILAGA TILL KLIMATRAPPORT Vårt dnr 07/2163 2007-10-16 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell, Martin Ström Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner Denna PM innehåller

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen 2012-03-29 Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-februari visar att i Norrbottens län var 84,5 procent av de nya bilarna dieseldrivna.

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer