och förskolor Energieffektivitet i skolor och förskolor Lars Lindstaf

Transkript

1 1 Energieffektivitet i skolor Lars Lindstaf

2 2 Stiftelsen Arkus Svensksundsvägen 15B, Stockholm Tel Författare och Arkus Rapport november 2010 Framsidesbild: Skogslundens förskola i Åkersberga, Österåkers kommun. Bild: bleck arkitekter ab

3 3 Energieffektivitet i skolor Lars Lindstaf

4 4 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Dagsläge 6 Förslag till forskningsprojekt 6 Inledning 9 Bakgrund 9 Finansiering 10 Deltagare 10 Syfte och Metod 11 Sammanfattning av kunskapsläget 13 Inledning 13 Allmänt 13 Statistik och myndighetsmaterial 14 Om brukarnas upplevelse av inneklimatet och lokalernas användbarhet m.m. 16 Om relationen mellan byggnadernas och lokalernas utformning och deras energieffektivitet och energianvändning. 17 Om energianvändning och energisparpotentialer i befintlig bebyggelse 19 Energieffektiva nybyggnader för skola och förskola i Sverige 20 Om energieffektiva nybyggnader för skola och förskola utanför Sverige 22 Fallstudier 23 Energieffektiva skolor i Sverige 23 Byggprojekt i utlandet 34 Förvaltningsprojekt i Sverige 36 Utvärderingsprojekt och projekt med brukarmedverkan i Sverige 42 Utvärderingsprojekt och projekt med brukarmedverkan i utlandet 50 Förslag till fortsatta studier 51 Projekt ett analyserad exempelsamling 51 Projekt två indikatorer och jämförelsetal 52 Projekt tre dagsljusbelysning av skol- och förskolelokaler 53 Projekt fyra visualisering av energianvändning och miljöpåverkan 54 Projekt fem klimat- och energimätningar 54 Projekt sex lokalanvändning och utnyttjande av skollokaler i realtid 55 Projekt sju energibesparing och minskad miljöpåverkan genom lokalsamordning i tidiga skeden 56 Projekt åtta processanvisningar för genomförande av demonstrationsprojekt i skolor 57 Rekommendation 58 Referenser och litteraturförteckning 59 Länkar 61 Bilagor 63

5 5 Förord Energieffektivitet i skolor är en förstudie med syftet att identifiera angelägna FoU-uppgifter inom området. Förstudien är en god grund för kommande initiativ och ger samtidigt en intressant överblick över aktuella insatser inom området. Arbetet med studien har letts av Lars Lindstaf, arkitekt SAR/MSA, Cedervall arkitekter, aktiv i nätverket Skolhusgruppen ( med ett flertal genomförda skolbyggnader bakom sig, samt Suzanne de Laval, tekn.dr och arkitekt SAR/MSA, Arkitekturanalys sthlm ab. Övriga medverkande i projektgruppen har varit Claes Göran Ahrén, arkitekt SAR/ MSA, Mondo arkitekter, Magnus Bengtsson, byggnadsingenjör, WSP Environ mental, Michael Edén, Professor, Chalmers avd för arkitektur, Jan Gustén, Professor, Chalmers, avdelning för intstallationsteknik, samt Anna Törnquist, arkitekt SAR/ MSA, Törnquist och Törnquist. Till projektet har knutits experter från miljö/energiområdet, skolområdet, samt representanter från de kommunala skolutvecklingsföretagen SISAB i Stockholm, Lokalförsörjningsförvaltningen och Lokalsekretariatet i Göteborg, samt Stadsfastigheter och serviceförvaltningen i Malmö. För mer information om referensgruppen, se rapporten sid 10. Projektet har finansierats av Cerbof, Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning och deltagande företag. Cerbof är en satsning från Energimyndigheten för energirelaterad byggforskning som drivs i samverkan mellan myndigheten och aktörer inom byggsektorn, idag administrerat av nybildade IQ Samhällsbyggnad. Om Arkus Arkus är en stiftelse bildad 1986 av föregångarna till det som idag är Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik & Designföretagen (STD). Stiftelsens uppgift är att främja forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad. Syftet är att utgöra ett komplement till den högskolebaserade forskningen genom inriktning på utvecklingsprojekt som ligger nära tillämpning på arkitektkontor. Den ekonomiska basen är årliga anslag från ett 30-tal av landets ledande arkitektkontor inom husbyggnad, inredning och landskapsarkitektur. Genom att samordna arkitekt företag inom forskning och utveckling skapas förutsättningar för samfinansiering med statliga forskningsråd, byggherrar, materialproducenter och byggentreprenörsföretag. Resultaten publiceras i skrifter som ofta är kunskaps översikter, d.v.s. sammanställningar och tolkningar av praktisk och teoretisk kunskap inom arkitektur- och samhällsbyggnadsområdet. Med anknytning till det aktuella projektet kan nämnas skriften Skolhus för tonåringar, Anna Törnquist, Arkus Skriften finns att beställa och rapporten finns för nedladdning på Arkus hemsida:

6 6 Sammanfattning Dagsläge Den genomsnittliga energianvändningen för el och uppvärmning av landets skolor uppgick år 2006 till ca 213 kwh/m 2 och år, vilket avsevärt överstiger dagens normvärden och tekniska möjligheter. Eftersom skolbyggnader svarar för hela 16 % av landets totala, offentligt finansierade, lokalarea finns en stor potential för energibesparingar inom skolsektorn. Ett första steg i denna förstudie har varit att söka sammanställa befintlig kunskap inom området effektiv energianvändning i skolverksamhet och skolbyggnader. Nästa steg har varit att sammanfatta befintlig kunskap om användarnas behov såsom lokalfunktioner, trivsel och trygghet, luft, ljud och ljuskvalitet samt säkerhetsaspekter och hur dessa behov kan tillgodoses på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Slutligen har uppgiften gällt att identifiera frågeställningar där det finns behov av ytterligare forskning. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns relativt goda kunskaper och flera genomförda utvecklings- och byggnadsprojekt när det gäller byggnadsteknik och installationsteknik för energieffektivt byggande i allmänhet. I Sverige finns projekten främst inom bostadssektorn, men det finns även exempel på skolor. Fler projekt är också under planering och/eller byggande, ofta med målet att uppfylla kraven för att klassificeras som t.ex. Passivhus eller s.k. Green Building. När det gäller befintliga lokaler finns också flera projekt ur vilka man kan utläsa resultatet av genomförda energieffektiviseringar, såsom åtgärder i tekniska system eller t.ex. tilläggsisoleringar. Kunskapen är dock begränsad när det gäller samspelet mellan energianvändning i skolverksamhet, utformningen av skol/förskolelokaler, brukarna/brukarnas behov och skolans mål. Förslag till forskningsprojekt Förstudien har identifierat ett antal förslag till fördjupande forskningsprojekt, några med direkt tillämpning för Arkus främsta målgrupp, dvs arkitekter och planerare i olika skeden av processen, andra med inriktning mot förvaltning och brukare.

7 7 Projekt ett analyserad exempelsamling Projektförslaget är en exempelsamling som förväntas ge helhetsbeskrivningar av genomförda byggnadsprojekt såväl det byggda som processen bakom tillkomsten, från idé till användning. Syftet är dels att sprida information om projekten och dels att finna viktiga angreppspunkter för mer djupgående studier. Projekt två Indikatorer och jämförelsetal Det förväntade resultatet av detta projektförslag är en uppsättning energimått och andra indikatorer som skall kunna användas vid jämförelser mellan olika projekt och som målvärden vid projektering. Det förväntas vidare ge motiv för och möjligheter att bygga upp ett nationellt register över energianvändning och miljöpåverkan i Sveriges skolor. Projekt tre dagsljusbelysning av skol- och förskolelokaler Delprojekt tre syftar till att undersöka hur man kan få maximal besparingseffekt av dagsljusanvändning i både befintlig bebyggelse och nyproduktion. Tillgång till dagsljus har visat sig ge stor energibesparing genom minskat behov av belysning. Resultatet kan bli riktlinjer för utformning av skolbyggnader och planering av lokalutnyttjande för bättre tillvaratagande av dagsljus. Projekt fyra visualisering av energianvändning och miljöpåverkan Syftet med detta projekt är att skapa verktyg som tydliggör hur skolbyggnadernas utformning och användning samverkar med skolans energi- och resursflöden och som kan användas i det pedagogiska arbetet i skolans alla stadier. Till uppgiften hör att utveckla läromedel och IT-applikationer anpassade för olika åldrar, ämnen och studiesituationer. Projekt fem, följdprojekt klimat- och energimätningar Genom mätningar och ingångsdata från främst projekten ett och två ovan, förväntas ökad klarhet uppnås beträffande sambandet orsak/ verkan mellan energianvändning och åtgärder i byggnaden som system och/eller verksamhet och lokalutnyttjande.

8 8 Projekt sex lokalanvändning och utnyttjande av skollokaler i realtid Syftet är att vinna lärdomar som kan hjälpa oss att i olika projekt ifrågasätta och bedöma om man verkligen ska investera i byggande och drift av lokaler som man redan på förhand kan anta att de kommer att användas minimalt. Till uppgiften hör att söka system som möjliggör ytterligare besparingar och funktionsvinster genom t.ex. bokningskontroll och samordning med andra tekniska system. Projekt sju energibesparing och minskad miljöpåverkan genom lokalsamordning i tidiga skeden Hypotesen bakom projektet är att organiseringen av skolans verksamhet torde ha avsevärd betydelse för energianvändningen. Projektet förväntas belysa frågan om effektivt lokalutnyttjande som en miljöfråga samt belysa värdet av en systematiskt genomtänkt lokalplanering med fokus på samordning av olika kommunala verksamheter. Projekt åtta processanvisningar för genomförande av demonstrationsprojekt i skolor Projektet syftar till att koppla samman praktiker och forskare för ett mer direkt användande av tillgängliga kunskaper och initiativ till fortsatt utvecklingsarbete. Det förväntade resultatet är steg-försteg anvisningar för en lärandeprocess, från formulering av mål till utvärdering och kunskapsspridning försedd med illustrerande exempel.

9 9 Inledning Bakgrund Enligt de av Riksdagens fastlagda miljömålen 1) för bebyggd miljö bör den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall dessutom beroendet av fossila bränslen för energianvändning i bebyggelsen vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi kontinuerligt ökats. Enligt Energimyndighetens och Boverkets undersökning av energianvändning i skolor, STIL2, uppskattas den genomsnittliga energianvändningen år 2006 för el och uppvärmning av landets skolor till ca 216 kwh/m 2 och år. Denna överstiger därmed dagens normvärden för nybyggnader enligt BBR, ca 145 kwh/m 2, och ännu mer lågenergibyggande t.ex. Passivhus, ca 60 kwh/m 2 och år. Eftersom skolbyggnader, enligt samma rapport, svarar för hela 16 % av landets totala lokalarea finns en stor potential för energibesparingar inom skolsektorn. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för att spara energi i skollokaler från till exempel bostäder, genom att: Verksamheterna i skolan förändras ständigt; Pedagogiska modeller genomgår utvecklingsprocesser och skapar nya behov vad gäller funktioner, rumsorganisation, rumsstorlekar och ljusintag. Dessutom önskar man sig på många håll en skola med en annorlunda och delvis ny roll i samhället, med längre öppettider och andra besökargrupper. Personbelastningen i lokalerna varierar i mycket hög grad under dagen, vilket accentueras av att skolbyggnaderna ofta används för andra verksamheter på kvällar och helger. Verksamheten kan ligga nere under både den kallaste och varm aste delen av året. Luftflödena är väsentligt större i många skolbyggnader, speciellt i lokaler som storkök och omklädningsrum, men även 1) Se miljömålsportalen

10 10 i stora undervisningslokaler, matsalar och uppehållsutrymmen. Överventilering förekommer ofta p.g.a. att flödena inte är anpassade till antalet närvarande personer. Delar av verksamheten skapar problem för inomhusklimatet genom att generera ett stort värmeöverskott. Liknande problem skapas av solinstrålning från de stora fönsterytor som finns i många lokaler. Andra viktiga faktorer är: Den nödvändiga tätheten i byggnadsskalet är svår att upprätthålla när många elever samtidigt passerar genom skolans entréer. Det svenska skolhusbeståndet består av byggnader som producerats under skilda tidsperioder vilket medför högst varierande kvaliteter respektive brister, t.ex. när det gäller inomhusklimat, ljusförhållanden och energiförbrukning. Detta betyder att frågor om hur verksamheten i skolan är organiserad torde ha avsevärd betydelse för energianvändningen. Det är rimligt att anta att t.ex. ett jämnare utnyttjande av lokalerna, en genomtänkt användning av datorer och annan teknisk utrustning samt en schemaläggning som inte skapar koncentrerade passager genom olämpligt utformade skolentréer, har en positiv inverkan. De ständiga verksamhetsförändringarna medför också att nya frågeställningar tillkommer om vad som är en god arbetsmiljö i skolan och vad som ska till för att den ska stödjas på ett energieffektivt sätt. Finansiering Arkitekternas forskningsstiftelse Arkus 2) har sökt och erhållit medel för denna förstudie hos CERBOF 3), Övrig finansiering har skett med Arkus egna forskningsmedel samt genom referensgruppens medlemmar som egenfinansierat sin medverkan i projektet. Deltagare Projektorganisationen för förstudien har bestått av projektledning, projektgrupp och en referensgrupp. Deltagarna i referensgruppen, som representerar kommunala skolfastighetsförvaltare och lärarorganisationer m.fl. har bidragit med sina respektive organisationers kunskap och erfarenheter inom området. 2) ARKUS, Arkitekternas forskningsstiftelse 3) CERBOF = Centrum för Energioch Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning. Ett program för forskning och innovation, initierat av Energimyndigheten och som drivs i samverkan med aktörer inom byggsektorn.

11 11 De har bidragit med förslag till relevant litteratur, förvaltnings- och byggnadsprojekt att studera, kontakter i sina nätverk samt förslag till kommande forskningsuppgifter. De har inbjudits att delta i start- och slutseminarier samt att komma med synpunkter på projektrapporten. Deltagare: Frank Kärrå, Chef energi och miljöavdelningen Lokalförsörjningsförvaltningen, Göteborg Nina Jacobsson, Miljösamordnare / Bitr. Projektledare, Lokalsekretariatet, Göteborg Kristian Larson, energichef Stadsfastigheter, Malmö Lennart Andersson, energiutredare, serviceförvaltningen, Malmö Marie Rosfors, lokalutvecklare, SISAB, Stockholm Peter Holfve, ombudsman, Lärarförbundet, Stockholm Deltagarna i projektgruppen, som består av praktiker och forskare inom området skolplanering, miljö- och energihushållning, har bidragit med sina respektive organisationers kunskap och erfarenheter inom området. Dessutom har de deltagit i arbetet med litteraturstudier och utvärdering av projekt samt genom sammanställning av sammanfattningar och referat. Deltagare; Lisa Daram, Arkitekt SAR/MSA, Stiftelsen Arkus Michael Edén, Arkitekt SAR/MSA, Professor, Chalmers tekniska högskola, arkitektur Jan Gustén, Professor, Chalmers tekniska högskola, installationsteknik Anna Törnquist, Arkitekt SAR/MSA, Törnquist och Törnquist AB Claes-Göran Ahrén, Arkitekt SAR/MSA, Mondo arkitekter, Magnus Bengtsson, Ingenjör WSP Environmental Projektledningen har bestått av; Lars Lindstaf, Ark SAR/MSA, Cedervall Arkitekter AB, Stockholm som också sammanställt denna rapport och Arkus projektansvarige, Suzanne de Laval Ark SAR/ MSA, tekn dr, Arkitekturanalys sthlm ab Syfte och Metod Syftet med den inledande förstudien är att sammanställa befintlig kunskap inom området effektiv energianvändning i skolverksamhet och i skolbyggnader, samt att peka på frågeställningar där det finns behov av vidare forskning.

12 12 Enligt projektansökan ska kunskapsöversikten, utöver en kommenterad litteraturöversikt, innehålla exempel på planerade, pågående eller nyligen genomförda byggnadsprojekt och/eller förvaltningsprojekt som ligger i framkant av utvecklingen. Projektarbetet En kriterielista 4) för sortering och utvärdering av projekt och litteratur utarbetades. Projekt- och litteratursökning gjordes dels med hjälp av projektgruppen och referensgruppens egna erfarenhetsområden, dels via Chalmers arkitektur. Jämfört med projektansökan utökades sökningen till att även omfatta projekt utanför Norden. Nätverkssökningar gjordes bl.a. via Lärarförbundets skyddsombudsorganisation och bland Skolhusgruppens 5) medlemmar. De identifierade projekten utvärderades med hjälp av kriterie listan och referat skrevs på dem som bedömdes som mest intressanta. Urvalet gjordes dels med syftet att få en så bred bild av kunskapsläget som möjligt och dels att hitta projekt som ligger i framkant av utvecklingen ur olika aspekter. Efter genomläsning följde en diskussion om kunskapsläget idag och var kunskapsluckorna finns. Förslag till forskningsområden där fördjupningar behövs och förslag till projekt diskuterades fram i projektgruppen, ställdes samman och presenterades för referensgruppen. Efter diskussion lades förslagen till projekt fast och rapporten sammanställdes. Projektgruppen har under projektarbetet haft sex möten varav tre telefonmöten och två möten tillsammans med referensgruppen. Projektgruppens medlemmar har också deltagit i det praktiska arbetet med projekt- och litteratursökningar samt skrivit referat och sammanfattningar inom sina egna intresseområden. 4) Se Bilaga 3 5) Skolhusgruppen är en ideell förening som fungerar som ett nätverk av personer som har kunskaper om, och arbetar professionellt med skolverksamhet och skolplanering

13 13 Sammanfattning av kunskapsläget Inledning Man kan konstatera att det finns relativt goda kunskaper och en hel del genomförda projekt när det gäller byggnadsteknik och installationsteknik för energieffektivt byggande i allmänhet. Detta gäller i Sverige främst inom bostadssektorn, men det finns även exempel på skolor. Fler är också under planering och/eller byggande, ofta med ambitionen att uppfylla krav och målbilder för att klassificeras som t.ex. Passivhus eller Green Building. När det gäller befintliga lokaler finns flera projekt ur vilka man kan utläsa resultatet av genomförda energieffektiviseringar, såsom åtgärder i tekniska system eller t.ex. tilläggsisoleringar. Kunskapen är dock begränsad när det gäller samspelet mellan energianvändning i skolverksamhet, utformningen av skol/förskolelokaler, brukarna/brukarnas behov och skolans mål. Allmänt Om byggnaders utformning I ett Arkusprojekt 6) om energieffektivitet och byggnadsutformning har Michael Edén kommit fram till att grundläggande förutsättningar ligger i att lära känna platsens utomhusklimat och att definiera verksamhetens inneklimatkrav. Därifrån kan man med lämplig zonering, genomtänkt fönstersättning samt ett välisolerat och tätt klimatskal ge förutsättningar för energihushållning med lämplig utformning av installationssystem, som samverkar med byggnadens utformning och där hela byggnaden som ett system samverkar verksamhetens behov. Om nyckeltal Det saknas lämpliga nyckeltal som kan möjliggöra relevanta jämförelser mellan energiåtgång och miljöpåverkan i olika skol- och förskoleprojekt. En stor svårighet är bl.a. att på ett bra sätt väga in 6) Edén M (2008)

14 14 en effektivisering (t.ex. genom utökad användning över tiden) utan att detta straffar vid en jämförelse med andra projekt. På den danska hemsidan 7) finns ett antal nyckeltal som kan ligga till grund för en diskussion om sådana, lämpliga för svenskt vidkommande. De tar dock inte hänsyn till ovan nämnda svårigheter. Om miljöklassning i byggvärlden Det förekommer i dag ett antal olika begrepp som används för att beskriva graden av miljövänlighet i olika projekt, t.ex. Passivhus, Green Building, LEED, Minergie, Lågenergihus m fl. Ett problem är att de inte alltid är konsekventa eller jämförbara. En bra sammanställning finns i en artikel av Marie Wallin i tidskriften Husbyggaren 8) nr Statistik och myndighetsmaterial STIL2 9) Energianvändning och innemiljö i skolor 2006 års STIL2-studie omfattade energianvändning och bedömning av inomhusmiljön i skolbyggnader i Sverige. I studien ingår inventering av energianvändning, inomhusmiljö, byggnadstekniska skador och brister samt en enkätstudie om upplevd inomhusmiljö i skolan. 131 skolor i 21 kommuner ingår i undersökningen. Ett längre referat presenteras i Bilaga 1 i form av ett utdrag ur UFOS 10) sammanfattning av studien. Resultat av STIL2-studien i korthet; Energianvändning Den totala energianvändningen i skolorna har mellan 1990 och 2006 minskat från 246 till 216 kwh per m 2 A 11) temp och år. Den däri ingående elanvändningen för uppvärmning, verksamheter och drift har däremot ökat något under samma tidsperiod, från 78 till 80 kwh per m 2 och år (därav ca 19 kwh per m 2 och år för uppvärmning). De största enskilda el-användarna i skolor är belysning och ventilation, med vardera cirka 20 kwh per m 2 och år. Undersökningen har identifierat stora besparingspotentialer främst när det gäller ventilation och belysning. Inomhusmiljö En besiktning av inomhusklimatet gav ett medelvärde (på en skala 1-5) för de ingående skolorna av 3, objekt (drygt 11%) fick 7) Referat se sid 49 8) Återtryck bilaga 2 9) STIL2, Statistik i lokaler. Ett projekt som Energimyndigheten driver i samarbete med Boverket och som syftar till att ta fram förbättrad nationell statistik när det gäller energianvändning och innemiljö i lokaler. Sammanfattning se Bilaga 1 10) Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor 11) Atemp, definieras som golvarean i tempererade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C, begränsade av klimatskärmens insida.

15 15 ett medelvärde som ligger under de accepterade tillsynsnivåerna. När man tar hänsyn till hur många byggnader de ingående objekten representerar för landet som helhet blir det totala medelvärdet 3,88 där 5 är högsta betyg och betyget 3 bör ses som en nivå att hålla sig över för samtliga ingående parametrar. Belysning 72 % av alla undersökta förskolor och skolor saknar helt eller delvis flimmerfri belysning. Dagsljusupplysningen är generellt bra i undersökta objekt. Det finns stor potential till energibesparing med byte till bättre armaturer och ljuskällor. Luft Nästan 75 % av objekten har luftklimatproblem som kan kopplas direkt till besvär för brukarna. Problem med lufttemperaturen är den aspekt som förekommer mest, följt av luktproblem. Ljud I drygt hälften av objekten finns det någon form av akustikproblem. Bristfällig luftljudsisolering mellan olika rum är den aspekt som orsakar flest ljudproblem, i detta avseende är förskolorna värre utsatta än skolorna. Termiskt klimat 75 % av objekten har någon form av påtalade eller identifierade problem med det termiska klimatet. 70 % av objekten saknar någon form av solavskärmning, vilket ger varma lokaler i solutsatta lägen Övrigt material från Energimyndigheten och CERBOF m fl. I ELAN-programmet 12) har Energimyndigheten deltagit i flera projekt som handlat om mätmetoder för energianvändning och om att skapa ökad medvetenhet hos brukarna. Det finns projekt i datorspelsform (Power Explorer) med sensor i mobiltelefonen, via mobil (Energy Life) och via dator (boel.me). Energy Aware Clock är en klockliknande produkt som visar tid och förbrukning. Flera av systemen borde vara intressanta för användning i skolor, t.ex. i NO-undervisningen, för att öka elevernas energimedvetenhet. Storkök Energimyndighetens projekt Energieffektiva storkök 13) med syfte att studera energianvändningen och energisparmöjligheterna i storhus - 12) Adsten M (2010) 13) Enligt Dag Lundblad, Energimyndigheten vid seminarium

16 16 håll kommer att genomföras under Sparpotentialen bedöms som stor eftersom energiförlusterna f n uppskattas till mellan 80% och 90% av den totala energianvändningen. Den offentliga sektorns kök kommer att spela en viktig roll som förebilder för den övriga marknaden. Miljöstyrningsrådet (MSR) arbetar med verktyg för miljöanpassad upphandling av bl.a. storhushållsutrustning. Kriterier finns redan framme för vissa produktgrupper. Om brukarnas upplevelse av inneklimatet och lokalernas användbarhet, medverkan, påverkan på och förståelse för frågor om lokalernas energieffektivitet och energianvändning Kunskapen är idag begränsad när det gäller samspelet mellan energianvändning i skolanvändningen, utformningen av skol/förskolelokaler, brukarna/brukarnas behov och skolans mål. I samband med STIL2-undersökningen gjordes även en studie av graden av energimedvetenhet hos förvaltare, drifttekniker och hyresgäster för att se hur denna samspelar med energianvändningen. Undersökningen bygger på intervjuer vid tre skolor. Resultatet visar att det finns stora potentialer att spara på energi i skolor, framförallt genom att optimera drift och genom en medvetenhet hos brukare av lokalen. Fastighetsägaren påverkar förloppet bland annat genom att tänka långsiktigt vid investeringar. Dock är det inte alltid klart vem som sparar pengar på energieffektiviserande åtgärder. De ekonomiska incitamenten som finns är otydliga och uppdelade mellan olika aktörer vilket gör dem verkningslösa. Skolornas (brukarnas) kunskaper om energianvändning och möjligheter att påverka den, är ofta bristfällig. På flera håll finns dock ett idealistiskt intresse för miljöfrågor och en vilja att arbeta med detta. Det ekonomiska incitamentet hos skolorna upplevs som litet, trots att de flesta skolor står för sina egna driftskostnader. LFF i Göteborg har utfört en utvärdering av energianvändning och innemiljö 14) i 150 skolor i Göteborgs västra delar. Här framgår att närmare 50% av de undersökta skolorna/förskolorna får underkänt resultat när det gäller parametern lokalfunktioner som i en klump omfattar bl.a. städning, anpassning till verksamheten, trivsamhet, tillsyn och förbättring. Att läsa ut de enskilda funktionernas andel kräver dock ett djupare studium. 14) Referat se sid 35

17 17 För utvärderingen har man använt det för projektet framtagna verktyget Energi- och Innemiljödeklaration, LFF-BEST, som ger möjlighet att utvärdera och styra energianvändning och innemiljökrav. När det gäller pedagogisk medverkan är Göteborgsexemplet 15) (ett KLIMP-projekt inom LFF) ett intressant projekt där avsikten är att brukarna med bl.a. den egna skolan/förskolan som studieobjekt ska kunna se hur beteendeförändringar påverkar energiförbrukningen. Här finns möjligheter i en koppling av materialet till LFF-BEST, som skulle kunna användas i ett samarbete mellan förvaltare och brukare för att öka brukarnas förståelse för energianvändningen och deras möjlighet att påverka energianvändningen. Bl.a. finns en användbar uppdelning i olika värden som ger möjlighet att avläsa effekterna av genomförda energisparåtgärder. Ett annat exempel på en pedagogisk medverkan är PEAK-projektet i Backa 16) som var ett samarbetsprojekt med Santa Monica i USA. Projektet gick ut på att elever och deras familjer skulle lära sig att spara el. Den danska hemsidan 17) vänder sig till skolledare, servicemedarbetare på skolor, skolklasser, naturkunskapslärare och energikonsulenter med skolor som målgrupp. Sidan fungerar som ett verktyg, där man på en enskild skola kan följa med i sin förbrukning och jämföra sin förbrukning med andra motsvarande skolor. Verktyget har till mål att skärpa uppmärksamheten om danska skolors förbrukning av el, värme och vatten och göra dem uppmärksamma på onödig förbrukning. Om relationen mellan byggnadernas och lokalernas utformning och deras energieffektivitet och energianvändning Energi och byggnadsutformning en litteraturöversikt av Michael Edén, professor vid Chalmers arkitektur 18) I ett Arkusprojekt om energieffektivitet och byggnadsutformning har Michael Edén lyft fram ett antal centrala frågeställningar och speciellt betonat arkitektens roll. De grundläggande förutsättningarna ligger i att lära känna platsens utomhusklimat och att definiera verksamhetens inneklimatkrav. Därifrån kan man med lämplig zonering, genomtänkt fönstersättning samt ett välisolerat och tätt klimatskal ge förutsättningar för energihushållning genom ett installationssystem som samverkar med byggnadens utformning och verksamhetens behov. 15) Referat se sid 41 16) Referat se sid 42 17) Referat se sid 44 18) Edén M (2008)

18 18 Lokalbyggnader som passivhus en förstudie av Eje Sandberg ATON Teknikkonsult 19) Eje Sandberg har gjort en inledande förstudie om förutsättningarna för byggande av passivhus inom offentlig förvaltning, främst förskolor och skolbyggnader. En utgångspunkt i studien är de kriterier för passivhus för skolor 20) som utarbetats av Forum för energieffektiva byggnader, FEBY. Byggande av passivhus är en enkel byggteknik, men med höga krav på kvalitet, hantverk och material. Husen utförs med ett bra klimatskal, d.v.s. bra isolering, energieffektiva fönster, minimering av köldbryggor, en tät konstruktion samt ventilation med effektiv värmeåtervinning. SISAB i Stockholm 21) har låtit göra mätningar som visar på betydande energibesparingar genom användning av dagsljus- och närvarostyrd belysning. 22) Studien pekar på mycket stora effektiviseringsvinster med dagsljusstyrning som kan bli ännu större med en god dagsljusplanering. Stadsfastigheter i Malmö har fått fram intressant material om användningen av enskilda lokaler i två skolor. 23) LFFs 24) rapport om innemiljö och resursanvändning 25) visar intressanta resultat beträffande sambanden mellan byggnadernas ålder och deras innemiljökvalitet respektive energianvändning. I rapporten om Elanvändning och energisparpotentialer 26) finns också konkreta siffror på elanvändningen för vissa funktioner såsom användning av torkskåp och hushållsutrustning i bl.a. lekkök i förskolor. Gråbo Skolor 27) I Gråbo kommundel i Lerums kommun planerar man om- och nybyggnad av tre skolor. Utifrån tesen att det effektivaste sättet att spara energi är att inte bygga mer än nödvändigt eftersträvar man en optimering av lokalernas användning. Detta sker genom en rumslig organisation som ger lokalerna i arbetsenheterna en dragspels- effekt så att energikrävande provisoriska lösningar kan undvikas vid toppar i elevantalen. De tre skolorna kommer dessutom att utformas som profilskolor med lokalsamverkan där eleverna med ökande ålder kommer att röra sig mellan skolorna för att ta del av samtliga resurser. 19) Sandberg E (2009) 20) Erlandsson M m fl (2009) 21) Skolfastigheter i Stockholm AB 22) Referat se sid 43 23) Referat se sid 45 och 47 24) Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg. 25) Referat se sid 35 26) Referat se sid 36 27) Sammanfattning se sid 30

19 19 Om energianvändning och energisparpotentialer i befintlig bebyggelse Nytillskottet av lokaler per år är ganska litet jämfört med det totala beståndet. Därför kommer det inte att räcka med det relativt begränsade tillskottet av nybyggda och förhoppningsvis energieffektiva skol- och förskolebyggnader för att nå de av riksdagen uppsatta målen. De mål som säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen En stor utmaning för framtiden blir därför att minska energianvändningen och miljöpåverkan från det befintliga lokalbeståndet. Elanvändning och energisparpotentialer LFFs utredning om elanvändning och energisparpotentialer 28) visar energianvändningen för fastighetsel (uppdelad i olika områden) och uppvärmning i 150 skolor i västra Göteborg. Utredningen visar att besparingspotentialen i fastighetselen på några års sikt är totalt 22,5% för förskolor och 15,3% för de undersökta skolorna. De största sparpotentialerna finns i områdena belysning, storkök, fläktdrift och torkskåp. Den största enskilda elanvändningen är den för belysning som uppgår till ca 35% av den totala. I detta material och från senare genomförda projekt kan säkert fördjupade utvärderingar göras beträffande det befintliga byggnadsbeståndet. Exempel på senare genomförda projekt är nyombyggda Nordhemsskolan som fått ett helt nytt ventilationssystem na Östra Palmgrensgatan 38 29) och Fredagstomten 23 30) där energibesparande åtgärder genomförts. I de två senare, där mätningar gjorts efter ombyggnaderna, kan man konstatera att energibesparingarna motsvarat förväntningarna både avseende energi för uppvärmning och för el. BELOK Totalskoleprojektet i Nytorpsskolan 31), en 50-talsskola i Stockholm, visar på en möjlig energibesparing av ca 35% med en fortfarande mycket god avkastning på investeringen. De åtgärder som man kalkylerat är bl.a.; Tilläggsisolering av vindsbjälklag och källarytterväggar, byte av fönster (dock inte alla), värmeåtervinning och behovsstyrning av ventilationen, närvarostyrning av belysningen samt injustering av radiatorsystem. Projektet baserar sig på BELOKs 32) modell för hur man genom en samlad åtgärdsstrategi räknar hem investeringar i energieffektivisering. 28) Referat se sid 35 29) Referat se sid 37 30) Referat se sid 36 31) Referat se sid 39 32) Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. Se även

20 20 Dagsljusstyrning av belysning 33) SISAB i Stockholm har låtit göra mätningar som visar på betydande energibesparingar genom användning av dagsljus- och närvarostyrd belysning. Mätningar av energiåtgång är gjord i tre salar av samma storlek och läge med likvärdig armaturuppsättning men med tre olika styrsystem. Mätningarna antyder en minskning av energiåtgången med ca 75% från ca 2000 kwh per helår för ett klassrum med enbart till/frånstyrning till ca 500kWh i ett klassrum med dagsljusstyrning. Dagsljusinflödet liksom nyttjarnas agerande påverkar. Resultatet visar tydligt att nyttjarbeteendet påverkar energiåtgången. I en sal med enbart till- och från-styrning tänds belysningen vid första lektionen och släcks av vaktmästaren efter dagens slut. Dessutom nyttjas inte dagsljusinstrålningen alls. Belysningsbranschens 34) presentation av data från STIL 2 Av den energi som används i skolorna går 26 % till belysning. Det noteras i Stil 2 att 72 % av skolorna har helt eller delvis belysning av äldre typ som kan bytas mot betydligt effektivare dito. Enligt Belysningsbranschens beräkningar kan så mycket som 82 procent av den el som går till belysning i äldre armaturer sparas in vid byte av teknik. (T8 byts till T5). Med dessa siffror antas ca10,2 kwh/m 2 och år skulle kunna sparas. Energieffektiva nybyggnader för skola och förskola i Sverige Vargbroskolan i Storfors 35) Vargbroskolan är en nybyggd 4-9- skola för 300 elever. Skolbyggnaden är superisolerad, mycket energisnål och ventilerad med hybridventilation. Projektet har blivit mycket uppmärksammat, Skolan planerades ursprungligen för en maximal energianvändning av 80 kwh/m² för uppvärmning, varmvatten och driftsel samt belysning. Under projektets gång har kraven skärpts så att man i princip uppfyller kriterierna för passivhus. Vretagymnasiet, Linköping 36) Huvudbyggnaden vid Vreta Naturbruksgymnasium är en nybyggnad som planeras för ca 300 elever och inrymmer undervisningslokaler, skolrestaurang och omklädningsdel för elever och lärare. Skolans energianvändning ska understiga 60 kwh/m² för uppvärmning, varmvatten och driftsel. Skolrestaurangens tillagningskök 33) Referat se sid 33 34) Mer information finns i broschyren Upplys Sverige som även tar upp belysning i kontor och sjukhus. Utgiven av Belysningsbranschen 35) Referat se sid 22 36) Referat se sid 27