och förskolor Energieffektivitet i skolor och förskolor Lars Lindstaf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och förskolor Energieffektivitet i skolor och förskolor Lars Lindstaf"

Transkript

1 1 Energieffektivitet i skolor Lars Lindstaf

2 2 Stiftelsen Arkus Svensksundsvägen 15B, Stockholm Tel Författare och Arkus Rapport november 2010 Framsidesbild: Skogslundens förskola i Åkersberga, Österåkers kommun. Bild: bleck arkitekter ab

3 3 Energieffektivitet i skolor Lars Lindstaf

4 4 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Dagsläge 6 Förslag till forskningsprojekt 6 Inledning 9 Bakgrund 9 Finansiering 10 Deltagare 10 Syfte och Metod 11 Sammanfattning av kunskapsläget 13 Inledning 13 Allmänt 13 Statistik och myndighetsmaterial 14 Om brukarnas upplevelse av inneklimatet och lokalernas användbarhet m.m. 16 Om relationen mellan byggnadernas och lokalernas utformning och deras energieffektivitet och energianvändning. 17 Om energianvändning och energisparpotentialer i befintlig bebyggelse 19 Energieffektiva nybyggnader för skola och förskola i Sverige 20 Om energieffektiva nybyggnader för skola och förskola utanför Sverige 22 Fallstudier 23 Energieffektiva skolor i Sverige 23 Byggprojekt i utlandet 34 Förvaltningsprojekt i Sverige 36 Utvärderingsprojekt och projekt med brukarmedverkan i Sverige 42 Utvärderingsprojekt och projekt med brukarmedverkan i utlandet 50 Förslag till fortsatta studier 51 Projekt ett analyserad exempelsamling 51 Projekt två indikatorer och jämförelsetal 52 Projekt tre dagsljusbelysning av skol- och förskolelokaler 53 Projekt fyra visualisering av energianvändning och miljöpåverkan 54 Projekt fem klimat- och energimätningar 54 Projekt sex lokalanvändning och utnyttjande av skollokaler i realtid 55 Projekt sju energibesparing och minskad miljöpåverkan genom lokalsamordning i tidiga skeden 56 Projekt åtta processanvisningar för genomförande av demonstrationsprojekt i skolor 57 Rekommendation 58 Referenser och litteraturförteckning 59 Länkar 61 Bilagor 63

5 5 Förord Energieffektivitet i skolor är en förstudie med syftet att identifiera angelägna FoU-uppgifter inom området. Förstudien är en god grund för kommande initiativ och ger samtidigt en intressant överblick över aktuella insatser inom området. Arbetet med studien har letts av Lars Lindstaf, arkitekt SAR/MSA, Cedervall arkitekter, aktiv i nätverket Skolhusgruppen (www.skolhusgruppen.se), med ett flertal genomförda skolbyggnader bakom sig, samt Suzanne de Laval, tekn.dr och arkitekt SAR/MSA, Arkitekturanalys sthlm ab. Övriga medverkande i projektgruppen har varit Claes Göran Ahrén, arkitekt SAR/ MSA, Mondo arkitekter, Magnus Bengtsson, byggnadsingenjör, WSP Environ mental, Michael Edén, Professor, Chalmers avd för arkitektur, Jan Gustén, Professor, Chalmers, avdelning för intstallationsteknik, samt Anna Törnquist, arkitekt SAR/ MSA, Törnquist och Törnquist. Till projektet har knutits experter från miljö/energiområdet, skolområdet, samt representanter från de kommunala skolutvecklingsföretagen SISAB i Stockholm, Lokalförsörjningsförvaltningen och Lokalsekretariatet i Göteborg, samt Stadsfastigheter och serviceförvaltningen i Malmö. För mer information om referensgruppen, se rapporten sid 10. Projektet har finansierats av Cerbof, Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning och deltagande företag. Cerbof är en satsning från Energimyndigheten för energirelaterad byggforskning som drivs i samverkan mellan myndigheten och aktörer inom byggsektorn, idag administrerat av nybildade IQ Samhällsbyggnad. Om Arkus Arkus är en stiftelse bildad 1986 av föregångarna till det som idag är Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik & Designföretagen (STD). Stiftelsens uppgift är att främja forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad. Syftet är att utgöra ett komplement till den högskolebaserade forskningen genom inriktning på utvecklingsprojekt som ligger nära tillämpning på arkitektkontor. Den ekonomiska basen är årliga anslag från ett 30-tal av landets ledande arkitektkontor inom husbyggnad, inredning och landskapsarkitektur. Genom att samordna arkitekt företag inom forskning och utveckling skapas förutsättningar för samfinansiering med statliga forskningsråd, byggherrar, materialproducenter och byggentreprenörsföretag. Resultaten publiceras i skrifter som ofta är kunskaps översikter, d.v.s. sammanställningar och tolkningar av praktisk och teoretisk kunskap inom arkitektur- och samhällsbyggnadsområdet. Med anknytning till det aktuella projektet kan nämnas skriften Skolhus för tonåringar, Anna Törnquist, Arkus Skriften finns att beställa och rapporten finns för nedladdning på Arkus hemsida:

6 6 Sammanfattning Dagsläge Den genomsnittliga energianvändningen för el och uppvärmning av landets skolor uppgick år 2006 till ca 213 kwh/m 2 och år, vilket avsevärt överstiger dagens normvärden och tekniska möjligheter. Eftersom skolbyggnader svarar för hela 16 % av landets totala, offentligt finansierade, lokalarea finns en stor potential för energibesparingar inom skolsektorn. Ett första steg i denna förstudie har varit att söka sammanställa befintlig kunskap inom området effektiv energianvändning i skolverksamhet och skolbyggnader. Nästa steg har varit att sammanfatta befintlig kunskap om användarnas behov såsom lokalfunktioner, trivsel och trygghet, luft, ljud och ljuskvalitet samt säkerhetsaspekter och hur dessa behov kan tillgodoses på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Slutligen har uppgiften gällt att identifiera frågeställningar där det finns behov av ytterligare forskning. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns relativt goda kunskaper och flera genomförda utvecklings- och byggnadsprojekt när det gäller byggnadsteknik och installationsteknik för energieffektivt byggande i allmänhet. I Sverige finns projekten främst inom bostadssektorn, men det finns även exempel på skolor. Fler projekt är också under planering och/eller byggande, ofta med målet att uppfylla kraven för att klassificeras som t.ex. Passivhus eller s.k. Green Building. När det gäller befintliga lokaler finns också flera projekt ur vilka man kan utläsa resultatet av genomförda energieffektiviseringar, såsom åtgärder i tekniska system eller t.ex. tilläggsisoleringar. Kunskapen är dock begränsad när det gäller samspelet mellan energianvändning i skolverksamhet, utformningen av skol/förskolelokaler, brukarna/brukarnas behov och skolans mål. Förslag till forskningsprojekt Förstudien har identifierat ett antal förslag till fördjupande forskningsprojekt, några med direkt tillämpning för Arkus främsta målgrupp, dvs arkitekter och planerare i olika skeden av processen, andra med inriktning mot förvaltning och brukare.

7 7 Projekt ett analyserad exempelsamling Projektförslaget är en exempelsamling som förväntas ge helhetsbeskrivningar av genomförda byggnadsprojekt såväl det byggda som processen bakom tillkomsten, från idé till användning. Syftet är dels att sprida information om projekten och dels att finna viktiga angreppspunkter för mer djupgående studier. Projekt två Indikatorer och jämförelsetal Det förväntade resultatet av detta projektförslag är en uppsättning energimått och andra indikatorer som skall kunna användas vid jämförelser mellan olika projekt och som målvärden vid projektering. Det förväntas vidare ge motiv för och möjligheter att bygga upp ett nationellt register över energianvändning och miljöpåverkan i Sveriges skolor. Projekt tre dagsljusbelysning av skol- och förskolelokaler Delprojekt tre syftar till att undersöka hur man kan få maximal besparingseffekt av dagsljusanvändning i både befintlig bebyggelse och nyproduktion. Tillgång till dagsljus har visat sig ge stor energibesparing genom minskat behov av belysning. Resultatet kan bli riktlinjer för utformning av skolbyggnader och planering av lokalutnyttjande för bättre tillvaratagande av dagsljus. Projekt fyra visualisering av energianvändning och miljöpåverkan Syftet med detta projekt är att skapa verktyg som tydliggör hur skolbyggnadernas utformning och användning samverkar med skolans energi- och resursflöden och som kan användas i det pedagogiska arbetet i skolans alla stadier. Till uppgiften hör att utveckla läromedel och IT-applikationer anpassade för olika åldrar, ämnen och studiesituationer. Projekt fem, följdprojekt klimat- och energimätningar Genom mätningar och ingångsdata från främst projekten ett och två ovan, förväntas ökad klarhet uppnås beträffande sambandet orsak/ verkan mellan energianvändning och åtgärder i byggnaden som system och/eller verksamhet och lokalutnyttjande.

8 8 Projekt sex lokalanvändning och utnyttjande av skollokaler i realtid Syftet är att vinna lärdomar som kan hjälpa oss att i olika projekt ifrågasätta och bedöma om man verkligen ska investera i byggande och drift av lokaler som man redan på förhand kan anta att de kommer att användas minimalt. Till uppgiften hör att söka system som möjliggör ytterligare besparingar och funktionsvinster genom t.ex. bokningskontroll och samordning med andra tekniska system. Projekt sju energibesparing och minskad miljöpåverkan genom lokalsamordning i tidiga skeden Hypotesen bakom projektet är att organiseringen av skolans verksamhet torde ha avsevärd betydelse för energianvändningen. Projektet förväntas belysa frågan om effektivt lokalutnyttjande som en miljöfråga samt belysa värdet av en systematiskt genomtänkt lokalplanering med fokus på samordning av olika kommunala verksamheter. Projekt åtta processanvisningar för genomförande av demonstrationsprojekt i skolor Projektet syftar till att koppla samman praktiker och forskare för ett mer direkt användande av tillgängliga kunskaper och initiativ till fortsatt utvecklingsarbete. Det förväntade resultatet är steg-försteg anvisningar för en lärandeprocess, från formulering av mål till utvärdering och kunskapsspridning försedd med illustrerande exempel.

9 9 Inledning Bakgrund Enligt de av Riksdagens fastlagda miljömålen 1) för bebyggd miljö bör den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall dessutom beroendet av fossila bränslen för energianvändning i bebyggelsen vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi kontinuerligt ökats. Enligt Energimyndighetens och Boverkets undersökning av energianvändning i skolor, STIL2, uppskattas den genomsnittliga energianvändningen år 2006 för el och uppvärmning av landets skolor till ca 216 kwh/m 2 och år. Denna överstiger därmed dagens normvärden för nybyggnader enligt BBR, ca 145 kwh/m 2, och ännu mer lågenergibyggande t.ex. Passivhus, ca 60 kwh/m 2 och år. Eftersom skolbyggnader, enligt samma rapport, svarar för hela 16 % av landets totala lokalarea finns en stor potential för energibesparingar inom skolsektorn. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för att spara energi i skollokaler från till exempel bostäder, genom att: Verksamheterna i skolan förändras ständigt; Pedagogiska modeller genomgår utvecklingsprocesser och skapar nya behov vad gäller funktioner, rumsorganisation, rumsstorlekar och ljusintag. Dessutom önskar man sig på många håll en skola med en annorlunda och delvis ny roll i samhället, med längre öppettider och andra besökargrupper. Personbelastningen i lokalerna varierar i mycket hög grad under dagen, vilket accentueras av att skolbyggnaderna ofta används för andra verksamheter på kvällar och helger. Verksamheten kan ligga nere under både den kallaste och varm aste delen av året. Luftflödena är väsentligt större i många skolbyggnader, speciellt i lokaler som storkök och omklädningsrum, men även 1) Se miljömålsportalen

10 10 i stora undervisningslokaler, matsalar och uppehållsutrymmen. Överventilering förekommer ofta p.g.a. att flödena inte är anpassade till antalet närvarande personer. Delar av verksamheten skapar problem för inomhusklimatet genom att generera ett stort värmeöverskott. Liknande problem skapas av solinstrålning från de stora fönsterytor som finns i många lokaler. Andra viktiga faktorer är: Den nödvändiga tätheten i byggnadsskalet är svår att upprätthålla när många elever samtidigt passerar genom skolans entréer. Det svenska skolhusbeståndet består av byggnader som producerats under skilda tidsperioder vilket medför högst varierande kvaliteter respektive brister, t.ex. när det gäller inomhusklimat, ljusförhållanden och energiförbrukning. Detta betyder att frågor om hur verksamheten i skolan är organiserad torde ha avsevärd betydelse för energianvändningen. Det är rimligt att anta att t.ex. ett jämnare utnyttjande av lokalerna, en genomtänkt användning av datorer och annan teknisk utrustning samt en schemaläggning som inte skapar koncentrerade passager genom olämpligt utformade skolentréer, har en positiv inverkan. De ständiga verksamhetsförändringarna medför också att nya frågeställningar tillkommer om vad som är en god arbetsmiljö i skolan och vad som ska till för att den ska stödjas på ett energieffektivt sätt. Finansiering Arkitekternas forskningsstiftelse Arkus 2) har sökt och erhållit medel för denna förstudie hos CERBOF 3), Övrig finansiering har skett med Arkus egna forskningsmedel samt genom referensgruppens medlemmar som egenfinansierat sin medverkan i projektet. Deltagare Projektorganisationen för förstudien har bestått av projektledning, projektgrupp och en referensgrupp. Deltagarna i referensgruppen, som representerar kommunala skolfastighetsförvaltare och lärarorganisationer m.fl. har bidragit med sina respektive organisationers kunskap och erfarenheter inom området. 2) ARKUS, Arkitekternas forskningsstiftelse 3) CERBOF = Centrum för Energioch Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning. Ett program för forskning och innovation, initierat av Energimyndigheten och som drivs i samverkan med aktörer inom byggsektorn.

11 11 De har bidragit med förslag till relevant litteratur, förvaltnings- och byggnadsprojekt att studera, kontakter i sina nätverk samt förslag till kommande forskningsuppgifter. De har inbjudits att delta i start- och slutseminarier samt att komma med synpunkter på projektrapporten. Deltagare: Frank Kärrå, Chef energi och miljöavdelningen Lokalförsörjningsförvaltningen, Göteborg Nina Jacobsson, Miljösamordnare / Bitr. Projektledare, Lokalsekretariatet, Göteborg Kristian Larson, energichef Stadsfastigheter, Malmö Lennart Andersson, energiutredare, serviceförvaltningen, Malmö Marie Rosfors, lokalutvecklare, SISAB, Stockholm Peter Holfve, ombudsman, Lärarförbundet, Stockholm Deltagarna i projektgruppen, som består av praktiker och forskare inom området skolplanering, miljö- och energihushållning, har bidragit med sina respektive organisationers kunskap och erfarenheter inom området. Dessutom har de deltagit i arbetet med litteraturstudier och utvärdering av projekt samt genom sammanställning av sammanfattningar och referat. Deltagare; Lisa Daram, Arkitekt SAR/MSA, Stiftelsen Arkus Michael Edén, Arkitekt SAR/MSA, Professor, Chalmers tekniska högskola, arkitektur Jan Gustén, Professor, Chalmers tekniska högskola, installationsteknik Anna Törnquist, Arkitekt SAR/MSA, Törnquist och Törnquist AB Claes-Göran Ahrén, Arkitekt SAR/MSA, Mondo arkitekter, Magnus Bengtsson, Ingenjör WSP Environmental Projektledningen har bestått av; Lars Lindstaf, Ark SAR/MSA, Cedervall Arkitekter AB, Stockholm som också sammanställt denna rapport och Arkus projektansvarige, Suzanne de Laval Ark SAR/ MSA, tekn dr, Arkitekturanalys sthlm ab Syfte och Metod Syftet med den inledande förstudien är att sammanställa befintlig kunskap inom området effektiv energianvändning i skolverksamhet och i skolbyggnader, samt att peka på frågeställningar där det finns behov av vidare forskning.

12 12 Enligt projektansökan ska kunskapsöversikten, utöver en kommenterad litteraturöversikt, innehålla exempel på planerade, pågående eller nyligen genomförda byggnadsprojekt och/eller förvaltningsprojekt som ligger i framkant av utvecklingen. Projektarbetet En kriterielista 4) för sortering och utvärdering av projekt och litteratur utarbetades. Projekt- och litteratursökning gjordes dels med hjälp av projektgruppen och referensgruppens egna erfarenhetsområden, dels via Chalmers arkitektur. Jämfört med projektansökan utökades sökningen till att även omfatta projekt utanför Norden. Nätverkssökningar gjordes bl.a. via Lärarförbundets skyddsombudsorganisation och bland Skolhusgruppens 5) medlemmar. De identifierade projekten utvärderades med hjälp av kriterie listan och referat skrevs på dem som bedömdes som mest intressanta. Urvalet gjordes dels med syftet att få en så bred bild av kunskapsläget som möjligt och dels att hitta projekt som ligger i framkant av utvecklingen ur olika aspekter. Efter genomläsning följde en diskussion om kunskapsläget idag och var kunskapsluckorna finns. Förslag till forskningsområden där fördjupningar behövs och förslag till projekt diskuterades fram i projektgruppen, ställdes samman och presenterades för referensgruppen. Efter diskussion lades förslagen till projekt fast och rapporten sammanställdes. Projektgruppen har under projektarbetet haft sex möten varav tre telefonmöten och två möten tillsammans med referensgruppen. Projektgruppens medlemmar har också deltagit i det praktiska arbetet med projekt- och litteratursökningar samt skrivit referat och sammanfattningar inom sina egna intresseområden. 4) Se Bilaga 3 5) Skolhusgruppen är en ideell förening som fungerar som ett nätverk av personer som har kunskaper om, och arbetar professionellt med skolverksamhet och skolplanering

13 13 Sammanfattning av kunskapsläget Inledning Man kan konstatera att det finns relativt goda kunskaper och en hel del genomförda projekt när det gäller byggnadsteknik och installationsteknik för energieffektivt byggande i allmänhet. Detta gäller i Sverige främst inom bostadssektorn, men det finns även exempel på skolor. Fler är också under planering och/eller byggande, ofta med ambitionen att uppfylla krav och målbilder för att klassificeras som t.ex. Passivhus eller Green Building. När det gäller befintliga lokaler finns flera projekt ur vilka man kan utläsa resultatet av genomförda energieffektiviseringar, såsom åtgärder i tekniska system eller t.ex. tilläggsisoleringar. Kunskapen är dock begränsad när det gäller samspelet mellan energianvändning i skolverksamhet, utformningen av skol/förskolelokaler, brukarna/brukarnas behov och skolans mål. Allmänt Om byggnaders utformning I ett Arkusprojekt 6) om energieffektivitet och byggnadsutformning har Michael Edén kommit fram till att grundläggande förutsättningar ligger i att lära känna platsens utomhusklimat och att definiera verksamhetens inneklimatkrav. Därifrån kan man med lämplig zonering, genomtänkt fönstersättning samt ett välisolerat och tätt klimatskal ge förutsättningar för energihushållning med lämplig utformning av installationssystem, som samverkar med byggnadens utformning och där hela byggnaden som ett system samverkar verksamhetens behov. Om nyckeltal Det saknas lämpliga nyckeltal som kan möjliggöra relevanta jämförelser mellan energiåtgång och miljöpåverkan i olika skol- och förskoleprojekt. En stor svårighet är bl.a. att på ett bra sätt väga in 6) Edén M (2008)

14 14 en effektivisering (t.ex. genom utökad användning över tiden) utan att detta straffar vid en jämförelse med andra projekt. På den danska hemsidan 7) finns ett antal nyckeltal som kan ligga till grund för en diskussion om sådana, lämpliga för svenskt vidkommande. De tar dock inte hänsyn till ovan nämnda svårigheter. Om miljöklassning i byggvärlden Det förekommer i dag ett antal olika begrepp som används för att beskriva graden av miljövänlighet i olika projekt, t.ex. Passivhus, Green Building, LEED, Minergie, Lågenergihus m fl. Ett problem är att de inte alltid är konsekventa eller jämförbara. En bra sammanställning finns i en artikel av Marie Wallin i tidskriften Husbyggaren 8) nr Statistik och myndighetsmaterial STIL2 9) Energianvändning och innemiljö i skolor 2006 års STIL2-studie omfattade energianvändning och bedömning av inomhusmiljön i skolbyggnader i Sverige. I studien ingår inventering av energianvändning, inomhusmiljö, byggnadstekniska skador och brister samt en enkätstudie om upplevd inomhusmiljö i skolan. 131 skolor i 21 kommuner ingår i undersökningen. Ett längre referat presenteras i Bilaga 1 i form av ett utdrag ur UFOS 10) sammanfattning av studien. Resultat av STIL2-studien i korthet; Energianvändning Den totala energianvändningen i skolorna har mellan 1990 och 2006 minskat från 246 till 216 kwh per m 2 A 11) temp och år. Den däri ingående elanvändningen för uppvärmning, verksamheter och drift har däremot ökat något under samma tidsperiod, från 78 till 80 kwh per m 2 och år (därav ca 19 kwh per m 2 och år för uppvärmning). De största enskilda el-användarna i skolor är belysning och ventilation, med vardera cirka 20 kwh per m 2 och år. Undersökningen har identifierat stora besparingspotentialer främst när det gäller ventilation och belysning. Inomhusmiljö En besiktning av inomhusklimatet gav ett medelvärde (på en skala 1-5) för de ingående skolorna av 3, objekt (drygt 11%) fick 7) Referat se sid 49 8) Återtryck bilaga 2 9) STIL2, Statistik i lokaler. Ett projekt som Energimyndigheten driver i samarbete med Boverket och som syftar till att ta fram förbättrad nationell statistik när det gäller energianvändning och innemiljö i lokaler. Sammanfattning se Bilaga 1 10) Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor 11) Atemp, definieras som golvarean i tempererade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C, begränsade av klimatskärmens insida.

15 15 ett medelvärde som ligger under de accepterade tillsynsnivåerna. När man tar hänsyn till hur många byggnader de ingående objekten representerar för landet som helhet blir det totala medelvärdet 3,88 där 5 är högsta betyg och betyget 3 bör ses som en nivå att hålla sig över för samtliga ingående parametrar. Belysning 72 % av alla undersökta förskolor och skolor saknar helt eller delvis flimmerfri belysning. Dagsljusupplysningen är generellt bra i undersökta objekt. Det finns stor potential till energibesparing med byte till bättre armaturer och ljuskällor. Luft Nästan 75 % av objekten har luftklimatproblem som kan kopplas direkt till besvär för brukarna. Problem med lufttemperaturen är den aspekt som förekommer mest, följt av luktproblem. Ljud I drygt hälften av objekten finns det någon form av akustikproblem. Bristfällig luftljudsisolering mellan olika rum är den aspekt som orsakar flest ljudproblem, i detta avseende är förskolorna värre utsatta än skolorna. Termiskt klimat 75 % av objekten har någon form av påtalade eller identifierade problem med det termiska klimatet. 70 % av objekten saknar någon form av solavskärmning, vilket ger varma lokaler i solutsatta lägen Övrigt material från Energimyndigheten och CERBOF m fl. I ELAN-programmet 12) har Energimyndigheten deltagit i flera projekt som handlat om mätmetoder för energianvändning och om att skapa ökad medvetenhet hos brukarna. Det finns projekt i datorspelsform (Power Explorer) med sensor i mobiltelefonen, via mobil (Energy Life) och via dator (boel.me). Energy Aware Clock är en klockliknande produkt som visar tid och förbrukning. Flera av systemen borde vara intressanta för användning i skolor, t.ex. i NO-undervisningen, för att öka elevernas energimedvetenhet. Storkök Energimyndighetens projekt Energieffektiva storkök 13) med syfte att studera energianvändningen och energisparmöjligheterna i storhus - 12) Adsten M (2010) 13) Enligt Dag Lundblad, Energimyndigheten vid seminarium

16 16 håll kommer att genomföras under Sparpotentialen bedöms som stor eftersom energiförlusterna f n uppskattas till mellan 80% och 90% av den totala energianvändningen. Den offentliga sektorns kök kommer att spela en viktig roll som förebilder för den övriga marknaden. Miljöstyrningsrådet (MSR) arbetar med verktyg för miljöanpassad upphandling av bl.a. storhushållsutrustning. Kriterier finns redan framme för vissa produktgrupper. Om brukarnas upplevelse av inneklimatet och lokalernas användbarhet, medverkan, påverkan på och förståelse för frågor om lokalernas energieffektivitet och energianvändning Kunskapen är idag begränsad när det gäller samspelet mellan energianvändning i skolanvändningen, utformningen av skol/förskolelokaler, brukarna/brukarnas behov och skolans mål. I samband med STIL2-undersökningen gjordes även en studie av graden av energimedvetenhet hos förvaltare, drifttekniker och hyresgäster för att se hur denna samspelar med energianvändningen. Undersökningen bygger på intervjuer vid tre skolor. Resultatet visar att det finns stora potentialer att spara på energi i skolor, framförallt genom att optimera drift och genom en medvetenhet hos brukare av lokalen. Fastighetsägaren påverkar förloppet bland annat genom att tänka långsiktigt vid investeringar. Dock är det inte alltid klart vem som sparar pengar på energieffektiviserande åtgärder. De ekonomiska incitamenten som finns är otydliga och uppdelade mellan olika aktörer vilket gör dem verkningslösa. Skolornas (brukarnas) kunskaper om energianvändning och möjligheter att påverka den, är ofta bristfällig. På flera håll finns dock ett idealistiskt intresse för miljöfrågor och en vilja att arbeta med detta. Det ekonomiska incitamentet hos skolorna upplevs som litet, trots att de flesta skolor står för sina egna driftskostnader. LFF i Göteborg har utfört en utvärdering av energianvändning och innemiljö 14) i 150 skolor i Göteborgs västra delar. Här framgår att närmare 50% av de undersökta skolorna/förskolorna får underkänt resultat när det gäller parametern lokalfunktioner som i en klump omfattar bl.a. städning, anpassning till verksamheten, trivsamhet, tillsyn och förbättring. Att läsa ut de enskilda funktionernas andel kräver dock ett djupare studium. 14) Referat se sid 35

17 17 För utvärderingen har man använt det för projektet framtagna verktyget Energi- och Innemiljödeklaration, LFF-BEST, som ger möjlighet att utvärdera och styra energianvändning och innemiljökrav. När det gäller pedagogisk medverkan är Göteborgsexemplet 15) (ett KLIMP-projekt inom LFF) ett intressant projekt där avsikten är att brukarna med bl.a. den egna skolan/förskolan som studieobjekt ska kunna se hur beteendeförändringar påverkar energiförbrukningen. Här finns möjligheter i en koppling av materialet till LFF-BEST, som skulle kunna användas i ett samarbete mellan förvaltare och brukare för att öka brukarnas förståelse för energianvändningen och deras möjlighet att påverka energianvändningen. Bl.a. finns en användbar uppdelning i olika värden som ger möjlighet att avläsa effekterna av genomförda energisparåtgärder. Ett annat exempel på en pedagogisk medverkan är PEAK-projektet i Backa 16) som var ett samarbetsprojekt med Santa Monica i USA. Projektet gick ut på att elever och deras familjer skulle lära sig att spara el. Den danska hemsidan 17) vänder sig till skolledare, servicemedarbetare på skolor, skolklasser, naturkunskapslärare och energikonsulenter med skolor som målgrupp. Sidan fungerar som ett verktyg, där man på en enskild skola kan följa med i sin förbrukning och jämföra sin förbrukning med andra motsvarande skolor. Verktyget har till mål att skärpa uppmärksamheten om danska skolors förbrukning av el, värme och vatten och göra dem uppmärksamma på onödig förbrukning. Om relationen mellan byggnadernas och lokalernas utformning och deras energieffektivitet och energianvändning Energi och byggnadsutformning en litteraturöversikt av Michael Edén, professor vid Chalmers arkitektur 18) I ett Arkusprojekt om energieffektivitet och byggnadsutformning har Michael Edén lyft fram ett antal centrala frågeställningar och speciellt betonat arkitektens roll. De grundläggande förutsättningarna ligger i att lära känna platsens utomhusklimat och att definiera verksamhetens inneklimatkrav. Därifrån kan man med lämplig zonering, genomtänkt fönstersättning samt ett välisolerat och tätt klimatskal ge förutsättningar för energihushållning genom ett installationssystem som samverkar med byggnadens utformning och verksamhetens behov. 15) Referat se sid 41 16) Referat se sid 42 17) Referat se sid 44 18) Edén M (2008)

18 18 Lokalbyggnader som passivhus en förstudie av Eje Sandberg ATON Teknikkonsult 19) Eje Sandberg har gjort en inledande förstudie om förutsättningarna för byggande av passivhus inom offentlig förvaltning, främst förskolor och skolbyggnader. En utgångspunkt i studien är de kriterier för passivhus för skolor 20) som utarbetats av Forum för energieffektiva byggnader, FEBY. Byggande av passivhus är en enkel byggteknik, men med höga krav på kvalitet, hantverk och material. Husen utförs med ett bra klimatskal, d.v.s. bra isolering, energieffektiva fönster, minimering av köldbryggor, en tät konstruktion samt ventilation med effektiv värmeåtervinning. SISAB i Stockholm 21) har låtit göra mätningar som visar på betydande energibesparingar genom användning av dagsljus- och närvarostyrd belysning. 22) Studien pekar på mycket stora effektiviseringsvinster med dagsljusstyrning som kan bli ännu större med en god dagsljusplanering. Stadsfastigheter i Malmö har fått fram intressant material om användningen av enskilda lokaler i två skolor. 23) LFFs 24) rapport om innemiljö och resursanvändning 25) visar intressanta resultat beträffande sambanden mellan byggnadernas ålder och deras innemiljökvalitet respektive energianvändning. I rapporten om Elanvändning och energisparpotentialer 26) finns också konkreta siffror på elanvändningen för vissa funktioner såsom användning av torkskåp och hushållsutrustning i bl.a. lekkök i förskolor. Gråbo Skolor 27) I Gråbo kommundel i Lerums kommun planerar man om- och nybyggnad av tre skolor. Utifrån tesen att det effektivaste sättet att spara energi är att inte bygga mer än nödvändigt eftersträvar man en optimering av lokalernas användning. Detta sker genom en rumslig organisation som ger lokalerna i arbetsenheterna en dragspels- effekt så att energikrävande provisoriska lösningar kan undvikas vid toppar i elevantalen. De tre skolorna kommer dessutom att utformas som profilskolor med lokalsamverkan där eleverna med ökande ålder kommer att röra sig mellan skolorna för att ta del av samtliga resurser. 19) Sandberg E (2009) 20) Erlandsson M m fl (2009) 21) Skolfastigheter i Stockholm AB 22) Referat se sid 43 23) Referat se sid 45 och 47 24) Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg. 25) Referat se sid 35 26) Referat se sid 36 27) Sammanfattning se sid 30

19 19 Om energianvändning och energisparpotentialer i befintlig bebyggelse Nytillskottet av lokaler per år är ganska litet jämfört med det totala beståndet. Därför kommer det inte att räcka med det relativt begränsade tillskottet av nybyggda och förhoppningsvis energieffektiva skol- och förskolebyggnader för att nå de av riksdagen uppsatta målen. De mål som säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen En stor utmaning för framtiden blir därför att minska energianvändningen och miljöpåverkan från det befintliga lokalbeståndet. Elanvändning och energisparpotentialer LFFs utredning om elanvändning och energisparpotentialer 28) visar energianvändningen för fastighetsel (uppdelad i olika områden) och uppvärmning i 150 skolor i västra Göteborg. Utredningen visar att besparingspotentialen i fastighetselen på några års sikt är totalt 22,5% för förskolor och 15,3% för de undersökta skolorna. De största sparpotentialerna finns i områdena belysning, storkök, fläktdrift och torkskåp. Den största enskilda elanvändningen är den för belysning som uppgår till ca 35% av den totala. I detta material och från senare genomförda projekt kan säkert fördjupade utvärderingar göras beträffande det befintliga byggnadsbeståndet. Exempel på senare genomförda projekt är nyombyggda Nordhemsskolan som fått ett helt nytt ventilationssystem na Östra Palmgrensgatan 38 29) och Fredagstomten 23 30) där energibesparande åtgärder genomförts. I de två senare, där mätningar gjorts efter ombyggnaderna, kan man konstatera att energibesparingarna motsvarat förväntningarna både avseende energi för uppvärmning och för el. BELOK Totalskoleprojektet i Nytorpsskolan 31), en 50-talsskola i Stockholm, visar på en möjlig energibesparing av ca 35% med en fortfarande mycket god avkastning på investeringen. De åtgärder som man kalkylerat är bl.a.; Tilläggsisolering av vindsbjälklag och källarytterväggar, byte av fönster (dock inte alla), värmeåtervinning och behovsstyrning av ventilationen, närvarostyrning av belysningen samt injustering av radiatorsystem. Projektet baserar sig på BELOKs 32) modell för hur man genom en samlad åtgärdsstrategi räknar hem investeringar i energieffektivisering. 28) Referat se sid 35 29) Referat se sid 37 30) Referat se sid 36 31) Referat se sid 39 32) Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. Se även

20 20 Dagsljusstyrning av belysning 33) SISAB i Stockholm har låtit göra mätningar som visar på betydande energibesparingar genom användning av dagsljus- och närvarostyrd belysning. Mätningar av energiåtgång är gjord i tre salar av samma storlek och läge med likvärdig armaturuppsättning men med tre olika styrsystem. Mätningarna antyder en minskning av energiåtgången med ca 75% från ca 2000 kwh per helår för ett klassrum med enbart till/frånstyrning till ca 500kWh i ett klassrum med dagsljusstyrning. Dagsljusinflödet liksom nyttjarnas agerande påverkar. Resultatet visar tydligt att nyttjarbeteendet påverkar energiåtgången. I en sal med enbart till- och från-styrning tänds belysningen vid första lektionen och släcks av vaktmästaren efter dagens slut. Dessutom nyttjas inte dagsljusinstrålningen alls. Belysningsbranschens 34) presentation av data från STIL 2 Av den energi som används i skolorna går 26 % till belysning. Det noteras i Stil 2 att 72 % av skolorna har helt eller delvis belysning av äldre typ som kan bytas mot betydligt effektivare dito. Enligt Belysningsbranschens beräkningar kan så mycket som 82 procent av den el som går till belysning i äldre armaturer sparas in vid byte av teknik. (T8 byts till T5). Med dessa siffror antas ca10,2 kwh/m 2 och år skulle kunna sparas. Energieffektiva nybyggnader för skola och förskola i Sverige Vargbroskolan i Storfors 35) Vargbroskolan är en nybyggd 4-9- skola för 300 elever. Skolbyggnaden är superisolerad, mycket energisnål och ventilerad med hybridventilation. Projektet har blivit mycket uppmärksammat, Skolan planerades ursprungligen för en maximal energianvändning av 80 kwh/m² för uppvärmning, varmvatten och driftsel samt belysning. Under projektets gång har kraven skärpts så att man i princip uppfyller kriterierna för passivhus. Vretagymnasiet, Linköping 36) Huvudbyggnaden vid Vreta Naturbruksgymnasium är en nybyggnad som planeras för ca 300 elever och inrymmer undervisningslokaler, skolrestaurang och omklädningsdel för elever och lärare. Skolans energianvändning ska understiga 60 kwh/m² för uppvärmning, varmvatten och driftsel. Skolrestaurangens tillagningskök 33) Referat se sid 33 34) Mer information finns i broschyren Upplys Sverige som även tar upp belysning i kontor och sjukhus. Utgiven av Belysningsbranschen 35) Referat se sid 22 36) Referat se sid 27

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Energieffektivisering Energideklarationer

Energieffektivisering Energideklarationer Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset By 18 Krokslätts fabriker Fastighetsadress: Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Fastighets

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Vad händer på Passivhusfronten?

Vad händer på Passivhusfronten? Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

Vargbroskolan blev passivhus

Vargbroskolan blev passivhus Energianvändningen En unik mix av passivhusteknik och hybridventilation har visat sig fungera över förväntan bra på Vargbroskolan i Storfors kommun i Värmland. De utvärderingar som gjorts av Karlstads

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljoner att spara på energieffektiva storkök KORTARE VÄG FRÅN UGN TILL MUN WIN-WIN FÖR ALLA

Miljoner att spara på energieffektiva storkök KORTARE VÄG FRÅN UGN TILL MUN WIN-WIN FÖR ALLA Miljoner att spara på energieffektiva storkök KORTARE VÄG FRÅN UGN TILL MUN WIN-WIN FÖR ALLA BAKGRUND Storköken en försummad energisparpotential Bilderna i broschyren är tagna av Fanny Nylund Fastigheter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS? VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning 1(5) Energi Version 1 Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. BBR skall minst uppfyllas.

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Slutredovisning Vargbroskolan

Slutredovisning Vargbroskolan Sida 1 (7) Vargbroskolan 2010-05-31 Stefan Larsson Chef Extern service Sida 2 (7) Villkorande krav De villkorande kraven enligt beslutet per den 2006-09-20 om ekonomiskt stöd till Vargbroskolan var följande:

Läs mer

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS? VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013 FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Nymilsgatans förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1977 Area

Läs mer