Expansion av Umeå från invånare till invånare med bevarad energiomsättning i bostadssektorn.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Expansion av Umeå från 100 000 invånare till 150 000 invånare med bevarad energiomsättning i bostadssektorn."

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Expansion av Umeå från invånare till invånare med bevarad energiomsättning i bostadssektorn. En verklighetsförankrad vision. Jennifer Forssell Examensarbete C-nivå 10p Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik Handledare: Andreas Skälegård, Sweco Theorells Jan-Ulric Sjögren, Umeå universitet 1

2 Sammanfattning Umeås befolkning har nästan fördubblats under det senaste 50 åren. Umeå kommun försöker uppnå en liknande tillväxt till år Den befintliga bostadsbebyggelsen använder ca 1000 GWh per år i Umeå. Med antagandena att: a) Umeås befolkning når invånare år b) En ökning av bostadsarea/person sker med 5 m 2. c) Antal personer per bostad fortsätter att minska till d) Utbyggnaden sker enligt kommunens verksamhetsplaner, med nya bostäder per år. Med ovanstående antaganden så ökar energianvändningen med nästan 500 GWh, eller 50 %, för att tillgodose nya invånare. Se tabell 1 nedan. Tabell 1. Den energianvändning som kan förväntas om energieffektivisering inte genomförs och bostadsarean ökar lite medan antal personer per bostad minskar. Befintliga bostäder GWh Den genomsnittliga energianvändningen för befintligt 180 kwh/m 2 *år och framtida bostadsbestånd Framtida bostäder Ökning av bostadsarea/person: Antal pers. per bostad minskar till: Befolkning : Total energianvändning GWh +5 m 2 /bostad - 0,25 Inv./bostad Invånare GWh Med beräkningar gjorda på antagande att: a) Bostäder i flerbostadshus och villor har lika stor bostadsarea. b) Befintliga villor och flerbostadshus i Umeå kan minska sin energianvändning med mellan 9-57 %. c) Framtida bostadsarean ökar med extra 5 m 2 /person och befolkningen ökar totalt med ca personer. Med ovanstående antaganden så minskar energianvändningen i befintligt bestånd med det beräknade värdet i Umeå, kan det framtida bostadsbeståndet ha en genomsnittlig energianvändning på 90 kwh/m 2 *år. Då kan den totala energianvändningen i Umeås bostadssektor ligga kvar på ca GWh per år Tabell 2. Den energianvändning som framtida och befintliga bostadsbeståndet måste hålla för att klara ca GWh, år Befintliga bostäder 2050 Ca. 800 GWh Genomsnittlig energianvändning Ca. 140 kwh/m 2 *år Framtida bostäder Genomsnittlig energianvändning Total energianvändning 2050 Ca. 200 GWh Ca. 90 kwh/m 2 *år Ca GWh 2

3 Expansion of Umeå from inhabitants to inhabitants with a preserved energy turnover in the household sector. A vision based upon reality. Abstract During the last fifty years the population in Umeå has nearly doubled. Umeå county plans for an equal growth factor into the year The existing housing sector has an energy turn over of GWh a year. On the assumption that: a) The population of Umeå is inhabitants in the year b) There is an increase in the area of households. c) The number of residents per household decrease. d) The production of new households continues as planned with 400 to 600 new ones per year. The energy turn over will increase by more than 400 GWh, or more than 40 %, to meet the need of new inhabitants. See table 1 below. Table 1. The energy turn over expected if no measures are taken to decrease the energy needs of the housing sector or restrict energy turn over in new housing. Excisting housing sector 2005 Ca GWh The average energy turn over for existing and future 180 kwh/m 2 * housing sector. year Future housing sector Increase in household area /person: Decrease in people per household Increased population Total energy turn over 2050 Ca. 400 GWh +5 m 2 /person - 0,25 pers./household inhabitants Ca GWh With calculations based on the following assumptions: a) Households in flats and villas, with many and few households, have the same household area. b) Existing households can reduce energy turn over between 9-57 %. c) Future household area/person increase with 5m 2 /person and the population increases with inhabitants. If energy turn over in the existing household sector decrease by the amount calculated, future households may have an average energy turn over of 90 kwh/m 2 *year. That makes it possible to maintain an energy turn over in Umeå s household sector of around GWh a year in Table 2. The energy turn over that the existing and future household sector must keep to maintain about GWh a year until Excisting households 2050 Ca. 800 GWh Average energy turn over Ca. 140 kwh/m 2 *year Future households Ca. 200 GWh Average energy turn over Ca. 90 kwh/m 2 *year Total energy turn over 2050 Ca GWh 3

4 Förord Det ögonblick som troligtvis är den största bidragande orsaken till mitt val av utbildning (energiteknik) inträffade när jag var 8 år gammal. Tjernobylolyckan följdes av två dygns regnande över mina föräldrars ekologiska jordbruk. Med geigermätaren som hjälp i den nya radioaktiva leken fågel, fisk eller mitt i mellan, sökte jag ivrigt efter det mest smattrande ställena. Den absoluta guldgruvan låg bokstavligen alldeles vid husknuten, på den blöta marken under stuprännorna. Jag vill bidra till en värld där kärnkraft är mindre ekonomisk och energimässigt betydelsefull och möjligheterna för att en liknande katastrof därmed minskar. Jag vill tacka er som på olika sätt bidragit till examensarbetet. Min handledare Andreas Skälegård på Sweco Theorells som med outtröttlig entusiasm knuffat mig framåt mot mållinjen, när jag tvekat. Jag uppskattar verkligen den tid du lagt ner på att bidra med fakta, korrekturläsa min rapport och ifrågasätta mina slutsatser och siffror. Du har förtjänat minst 5 av 5 stora guldstjärnor! Min handledare Jan-Ulric Sjögren på Umeå Universitet för att du gav mig roliga inblickar i byggbranschens värld och visat stort tillit för min kunskap och förmåga. Alla på Sweco i Umeå för att jag var välkommen på ert kontor under den här tiden. Det har varit intressant och värdefullt att umgås med er och se hur er arbetsplats fungerade och vad ni sysslar med. Dessa personer har också hjälpt till med fakta och bakgrundsmaterial till arbetet. Tack så mycket! Richard Ohlsson och Rigmor Långström på Fastighetsägarna Norr Christer Nyhlén och Lars-Bertil Eriksson på Bostaden AB i Umeå. Mats Jonsson ordförande Brf. Kemisten (Umeå), Per Sörlén vicevärd Brf. Licentiaten (Umeå). Anställda vid Umeå kommun och Västerbottens museum. Till sist vill jag tacka Marcus Robertsson, som korrekturläst min rapport och kärleksfullt tagit hand om mig under den här tiden. Jag lovar att återgälda dig när du påbörjar ditt examensarbete framöver. Umeå mars 2007 Jennifer Forssell 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Varför? Syfte Metod (Experimentbeskrivning) Energianvändning vid invånare Total energianvändning i bostadssektorn kwh/m 2 *år Umeå och dess utveckling fram till Energianvändningens förändring Trend personer per bostad Bostadsareans ökning Fakta om befintligt bestånd (byggår, teknik och områden) Trend boende och m 2 i Umeå kwh/m 2 *år tio år senare Genomsnittligt målvärde för tillåten kwh/m 2 *år, 2050 för olika bostadsareor Energislagets pris, CO 2 -utsläpp och primärenergi Effektivisering av befintliga bostäder Biologigränd i Umeå, Brf. Licentiaten AB Alingsåshem Brogården i Göteborg Solhusen i Gårdsten Kvarteret Ringdansen i Norrköping Potential för effektivisering i Umeå Energieffektiva nybyggnationer Lindås radhus utan värmesystem Kv Jöns Ols Kretsloppshuset på Tomtebo, Umeå Nybyggnationers möjliga energianvändning Varnande exempel Hammarby Sjöstad Resultat Energianvändningen år 2050 (utan åtgärder) Energianvändning i bostäder uppförda före 2006, vid effektivisering enligt kap Energianvändning i bostäder uppförda , om dessa byggs enligt de bästa exempel som finns idag Diskussion Ekvationer

6 13 Definitioner och nomenklatur Referenser Bilagor Bilaga 1 Primärenergi, CO2-utsläpp och årlig kostnad för en villa i Umeå som använder 20 MWh/år. 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom byggbranschen har det genomförts många projekt som syftar till att minska energianvändningen kraftigt i bostadshus. Trots att flera av dessa projekt visar på goda resultat i minskad energianvändning, god boendemiljö och ekonomiska besparingar, avspeglas det inte i majoriteten av de bostäder som byggs idag. Bostäderna använder ofta dubbelt så mycket energi jämfört med de bostäder som har minst energianvändning. 1.2 Varför? Finns det en brist på verklighetsförankring i de hållbara visioner som presenteras för allmänheten? Nej, men det finns antagligen för mycket att välja mellan vilket gör det svårt att välja rätt. En plan som tar fasta på en energisnål inriktning och några få tydliga mål och prioriteringar är att föredra. Det som brister är troligtvis inte antalet goda exempel utan en tydligare beskrivning från Umeå kommun, vad för resultat de eftersträvar och där rätt beteende premieras, istället för att ge mer valfrihet? Från kommunens sida har det t.ex. krävts att fjärrvärme används till uppvärmning i bostäder [1], men hur energisnålt huset skall vara har de inte specificerat. Trots att Umeå kommun, redan 2003 antog en strategi (Energiprogram för hållbar utveckling), som säger att kommunen skall: främja introduktion och utbyggnad av miljöanpassad energiteknik., samt; aktivt arbeta för en övergång till förnybara energikällor, bättre energihushållning och energieffektivisering. är det ont om energieffektiva bostäder i Umeå. Efter millennieskiftet invigdes Green Zone [28], ett kretsloppsanpassat verksamhetsområde för Carstedts Bil, Ford, Statoil och McDonald s, som på den tiden var ett ambitiöst projekt. Green Zone skulle visa en minskad energianvändning och visa hur verksamheter som traditionellt sett har stor energianvändning och negativ miljöpåverkan kan bättra sig. Vad hände sedan? Nu till våren (2007) skall Umeå kommun följa upp hur mycket av Energiprogrammet som uppfyllts. På tre år har endast ett energisnålt byggnationsprojekt genomförts, det nyligen inflyttningsbara Kretsloppshuset på Tomtebo [29]. Det torde vara en signal som visar att det behövs mer insatser på området. Hans Eek (arkitekten och initiativtagare till Sveriges energisnålaste kvarter, Lindåshusen) säger att den enskilt viktigaste komponenten för att bygga bra energisnåla hus är ett nära samarbete i hela byggprocessen. Från dess att huset skissas fram till dess att det står färdig på backen. Traditionellt sett är det väldigt lite kontakt mellan de olika byggaktörerna som är involverade i ett hus. När helhetsperspektivet saknas är det svårt att bedöma det långsiktiga konsekvenserna av olika byggnadstekniker. Vid konstruktion av ett passivhus (mycket energisnålt p.g.a. mycket isolering bland annat) får den totala otätheten i hela klimatskalet (väggar, tak och golv) inte vara större än arean av en handflata. Om snickaren inte är medveten om hur viktigt tätheten är för att huset skall fungera, kan de energiberäkningar som beräknats på huset bli missvisande. Det arbete som snickaren gjort kan också förstöras om elektrikern borrar upp hål i isoleringen och tätskiktet, för att kablarnas placering inte tagits med i beräkningarna och konstruktionsritningar från början. 7

8 I Hans Eeks samarbetsmodell träffas alla involverade aktörer några gånger under byggnadens tillkomst, från dess att bygget börjar i projekteringsstadiet till dess att det är dags för uppföljning på det färdiga huset. 8

9 2 Syfte Umeå har som ambition att expandera från invånare till Hur skall expansionen ske med bevarad energiomsättning? Miljöbalken säger att: Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. [24] Förutom att totala energianvändningen skall minskas skall alltså förnyelsebara energikällor prioriteras. Riksdagen har fastställt 15 nationella miljökvalitetsmål och 67 delmål till dessa. Enligt delmål 7 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre än den var Detta skall bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. [30] Med detta som avstamp finns några frågor att besvara. Hur mycket energi omsatte Umeå när här fanns invånare, i bostadssektorn? Med erfarenhet av de energieffektiviseringsprojekt som skett i bl.a. miljonprojektbeståndet (t.ex. Gårdstenprojektet) och i nyproduktion (t.ex. Jöns Ols och Lindås), kan Umeå klara av att bevara energianvändningen på samma nivå som var vid invånare med invånare? 9

10 3 Metod (Experimentbeskrivning) Till att börja med utreds hur stor energiomsättningen var när Umeå hade invånare. Detta värde kommer vara rapportens målvärde. Nästa steg är att undersöka den mest troliga utvecklingen genom att studera hur Umeå har utvecklats hittills och vilka trender det finns när det gäller expanderingen (bostadsbebyggelse som behövs) kopplat till energianvändning. När dessa faktorer fastställts ges en trolig bild av hur energianvändningen kan se ut år Sannolikt blir energiomsättningen högre än den var vid invånare. Sedan undersöks de befintliga bostadsområdena beträffande byggår och uppvärmningssystem. Här kontaktas de stora fastighetsbolagen och bostadsrättsföreningarna för att kartlägga energibehovet. Där det inte är möjligt görs en uppskattning utifrån byggnadernas användningsområde, genomsnittliga användning för den sortens hus och troliga byggår. De data som tas fram jämförs med litteratur inom området och från SCB. När en uppskattning av energiomsättning och uppbyggnad av bostadsområdena i Umeå utretts, kan åtgärder avsedda att minska energibehovet föreslås. Här krävs en grundläggande efterforskning om lyckade besparingsprojekt runt om i landet. Därefter beräknas minskning av energi dessa förändringar förväntas ge, ett såkallat minskningsvärde. Schablonvärden på vad för investeringskostnader och återbetalningstider som åtgärderna haft är önskvärt för fastighetsägare, företag och privatpersoner. Med hjälp av målvärdet och minskningsvärdet fås det kvarvarande energiutrymmet som kan ges till ny bebyggelse i Umeå. Det energiutrymmet kan ges som nyckeltal i energi per person eller omsatt i ett mer vanligt begrepp kwh/m 2 *år. Här är det extra viktigt att använda kända begrepp och jämföra med exempel i litteraturen. En rapport med diskussion av resultatet skrivs. 10

11 4 Energianvändning vid invånare Umeås befolkning passerade invånare år Nedan är statistik från SCB som visar energianvändningen för samhällets olika delar. Energianvändningen inom bostadssektorn utgör 19 % av den totala energianvändningen i Umeå [4]. Jämfört med nationella snittet är det en mindre andel än vanligt, i riket där står bostadssektorn för ca 1/3 av energianvändningen [3]. Skillnaden kan förklaras i den tunga, energikrävande industrin som finns i Umeå regionen, bland annat Volvo lastvagnar Umeå och SCA Packaging Obbola. 20% Industri 43% Transporter 21% Service Hushåll 16% Figur 3. Energianvändning i Umeå 1995 fördelat på samhällssektorer, totalt 5200 GWh [4]. 4.1 Total energianvändning i bostadssektorn Den totala användningen inom bostadssektorn är idag ca GWh/år. När det var invånare i Umeå var energianvändningen ungefär densamma. I summan inkluderas den energi som används till hushållsel, driftel (kan även kallas fastighetsel), tappvarmvatten och uppvärmning. 4.2 kwh/m 2 *år 1995 Utgångspunkten är 1995 då Umeå kommun passerade invånare. Med hjälp av riksgenomsnittet för bostadsarean år 1995 (52,2 m 2 /person 1994 [6]), samt totala energianvändningen i bostadssektorn (1 025 GWh), delat på Umeås befolkning ( personer) beräknas antal kwh/m 2 *år kWh pers 52,2m / pers 10114kWh / pers 52,2m / pers 190kWh / 2 2 m var alltså energianvändningen i Umeås bostäder 190 kwh/m 2 *år. 11

12 5 Umeå och dess utveckling fram till Umeå har ett mycket ungt bostadsbestånd jämfört med flera andra norrlandskommuner. Det beror på att folkmängden nästan fördubblats under de senaste 50 åren. Figur 4 nedan, visar hur det sett ut de senaste 30 åren. personer årtal Figur 4. Befolkningsökningen i Umeå kommun, [5]. 5.1 Energianvändningens förändring Energianvändningen inom bostadssektorn har sedan 1995 varit i princip oförändrad trots ökad befolkning; något som kan bero på minst två anledningar. Dels har den köpta energin minskats genom installation av värmepumpar av olika slag, dels att energianvändningen minskar till följd av energieffektivare hushållsapparater. Figur 5 nedanför visar energianvändning Energianvändning i bostaden per invånare i kwh kwh eller GWh Årtal Figur 5. Energianvändningen i Umeå år 1995 till år 2004 [4] Total energianvändning Umeås befolkning GWh Total energianvändning i Umeås bostadssektor i GWh 12

13 Att energianvändningen inte ökat trots befolkningsökningen beror troligtvis på att det varit mycket fördelaktigt att ersätta el/oljeuppvärmning med mark/berg/luftvärmepumpar, dessa uppvärmningssätt ger en minskning av mängden inköpt el, även om bostadens värmebehov förblir densamma. Energimyndigheten hade förväntat sig att energianvändningen inom bostadssektorn nationellt sett skulle minska mer under de senare åren [7]. Skälet till den förväntningen var den kraftiga ökningen av värmepumpar, istället för eluppvärmning samt de ständigt energieffektivare apparater (vitvaror och andra hushållsapparater) som finns på marknaden. Ett skäl till att minskningen uteblir är enligt energimyndigheten att energianvändning ökar med komfortvärme och att bostäderna fylls av allt fler energislukande prylar. 5.2 Trend personer per bostad En annan viktig nationell trend är att antalet personer per bostad minskar (se figur 6 nedanför stycket). När antal personer per bostad minskar ökar energianvändningen ordentligt. Det beror på att två personer som delar bostad oftast lagar mat tillsammans, tvättar större tvättar och delar på en kyl och frys (istället för att ha en kyl och frys var). Sambobostäder kräver mindre energi än singelbostäder och totalt sett mindre antal hushållsapparater än singelbostäder. Umeå följer trenden i riket när det gäller minskningen av antal personer per bostad. Umeå kommuns utbyggnadsplan [1] för bostäder visar att kommunen räknar med att trenden kan hålla i sig. Utbyggnadsplanen kan i den extremaste tolkningen ge utrymme för en stor minskning av personer per bostad, se figur 6. I nedanstående scenario antas befolkningen i Umeå bli invånare år 2050 och den högre bostadsutbyggnadsgraden användas. Personer / bostad 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 1,85 1,8 1,75 1, År ( riktiga värden) Figur 7. För har uppmätta värden för Umeå använts [18], [5]. Den prognostiserade minskningen har beräknats utifrån uppskattningen att 600 nya bostäder och 870 nya personer kommer per år. 13

14 5.3 Bostadsareans ökning Det finns en aspekt till som ger större energianvändning i framtiden om inte byggnadernas energibehov minskas kraftigt nämligen att bostadsarean ökar kontinuerligt. I SCB:s statistik finns dock inga uppgifter på hur stor bostadsarean per person är i Umeå. Den antas därför vara samma som riksgenomsnittet. 80 Ingen ökning Liten ökning G enom snittlig ökning Uppm ätta värden 70 Yta per person (m2) Årtal Figur 8. Bostadsarea (m2) per person, olika scenarion. Trianglarna är rikets genomsnittliga värden ( ), med dessa som utgångspunkt har tre scenarion ritats ut för Umeå[6] Vilken av dessa linjer som kommer vara närmast sanningen år 2050 är svårt att avgöra i nuläget, men den är troligtvis någonstans mellan den lilla ökningen och den genomsnittliga ökningen. Lutningen av den lilla ökningen har tagits fram med tanke på de två senaste riktigt uppmätta värdena, 1994 och Fakta om befintligt bestånd (byggår, teknik och områden) Bostadsbeståndet i Umeå är relativt ungt jämfört med andra städer av samma storlek. Orsaken är att Umeå nästan fördubblat sin folkmängd under de senaste 50 åren. Hundraåriga hus och äldre är ovanliga eftersom det inträffat flera större bränder i Umeå, den senaste år Den huvudsakliga källan för använd teknik och åldersfördelning av flerbostadsbostäder i det befintliga bostadsbeståndet har det största bostadsbolaget i Umeå, Bostaden AB (ett kommunalt bolag), stått för. Merparten av Bostaden ABs bostäder är byggda under 70-talet, under det så kallade miljonprogrammet. 14

15 Antal hus BoA tusen m2 m2/bostad Årsintervaller Figur 9. Bostaden AB i Umeå, bostadsbestånd efter byggår. Även Fastighetsägarna Norrs bostadsbestånd har varit till nytta under inventering av Umeås fastighetsbestånd. Deras bostäder är generellt sett äldre än Bostaden ABs. Se figur 10. nedan Antal hus Årtalsintervaller Figur 10. Fastighetsägarna Norr s bostadsbestånd i Umeå, efter byggår [19]. För att uppskatta bostäders byggår och spridning i hela Umeå har boken Arkitekturguide Umeå använts samt korrigerade värden av valmyndighetens valdistrikt (registrerat antal röstberättigade i de olika stadsdelarna). 15

16 Personer Backen Berghem Böleäng Carlshem Centrum Ersboda Ersmark Haga Marieberg Mariedal Mariehem Nydalahöjd Röbäck Sandbacka Sofiehem Teg Tomtebo Umedalen Universitetsområdet Väst på stan Västerslätt Ålidhem Öst på stan Figur 11. Antal personer som bor i de olika stadsdelarna [11] Personer Brännland Bullmark Böleå Hissjö Holmsund Hörnefors Innertavle Obbola Stöcke Sävar Tavelsjö Täfteå Ytterhiske Yttersjö Figur 12. Antal personer som bor utanför staden [11]. Med hjälp av antal boende i stadsdelarna (uppskattat m.h.a. indelningen av valdistrikt hösten 2006.), den åldersindelade utbyggnaden [12], samt antal personer per bostad [5], uppskattas beståndet i avseende på ålder, antal och sort (småhus och flerbostadshus). 16

17 Antal bostäder Flerbostadshus Småhus Före Troliga byggnadsår Efter 1990 Figur 13. Umeå regionens bostadsbestånd uppdelat i byggnadsår och typ av bostad, Den indelning som ligger till grund för beräkningar av energianvändningen i Umeåregionens bostäder. En mängd källor har använts för antaganden men främst Arkitekturguide [12], Bostaden AB [10] och Fastighetsägarna Norr [19]. 5.5 Trend boende och m 2 i Umeå Om Umeå kommun ger bygglov enligt öpl98 [1], det vill säga ca stycken bostäder per år, och befolkningen ökar som planerat (ca personer per år) innebär det att det genomsnittliga antalet personer per bostad kommer att minskas även i fortsättningen. (se avsnitt 5.2). I takt med att det bor färre personer per bostad, ökar också bostädernas area. Figur 14 visar relationen i antal bostäder, mellan befintligt och framtida bostadsbestånd. Den största delen av bostadsbeståndet som kommer finnas 2050 är redan byggt. Det är alltså viktigt att inte bara se till att bygga nya bostäder på ett smart och energisnålt sätt utan också kika på vad som kan göras åt de bostäder som finns redan idag. 34% Befintliga bostäder 2005 medel nybyggt % Figur 14. Bebyggelsen i Umeå år Antal befintliga hus respektive framtida hus, när +600 bostäder byggs per år till år Om den antagna utbyggnadstakten, befolkningsökningen och boendetrenden håller i sig betyder det att år 2050 kommer det i Umeå finnas drygt en tredjedel nya bostäder. Beräknas 17

18 enbart antalet bostäder kan dock energianvändningen underskattas eftersom antalet m 2 per bostad (eller m 2 per person) också ökar. 46% befintlig m2 54% framtida m2 Figur 15. Visar hur stor bostadsarean år 2050, kan bli i Umeå med en genomsnittlig ökning av bostadsarea per person och ett minskat antal personer per bostad. Det vill säga om m 2 per bostad ökar enligt genomsnittet (för riket) och minskning av personer per bostad fortsätter enligt genomsnittet (för Umeå), så innebär det en knapp fördubbling av bostadsarean. Trenderna tyder dock på att ökningen minskat de senaste fyra åren vilket innebär att det här resultatet troligen ligger i överkant. Energibehovet ökar när större bostadsytor måste hållas uppvärmda och ventilerade. Dessa trender har därför en mycket stor inverkan på energianvändningen, samt om det skall visa sig vara möjligt att öka befolkningen till invånare år 2050, utan att använda mer energi. 5.6 kwh/m 2 *år tio år senare Eftersom vissa uppgifter för 2005 inte fanns tillgängliga är följande beräknat på värden från Energianvändningen per invånare i bostadssektorn var 9349 kwh per person och år [4] och bostadsarean ca 53 m 2 per person (se figur 7 i rapporten). (Ekv. 1) kwh 9349 person * år 2 m 53 person kwh = m * år På ca tio år har alltså energianvändningen sjunkit från 190 kwh/m 2 *år till 176 kwh/m 2 *år, alltså med ca. 7,4 %. Den totala energianvändningen är densamma. Detta är intressant eftersom det betyder energiminskning sker tillsammans med befolkningsökningen. 5.7 Genomsnittligt målvärde för tillåten kwh/m 2 *år, 2050 för olika bostadsareor År 1995 använde bostadssektorn ca 1000 GWh/år och energianvändningen var ca 190 kwh/m 2 *år. Bostadsarean per person var då 52,2 m 2 och därmed totala BRA 4,9 miljoner m 2. 18

19 Om ingen ökning av antal m 2 per pers. skulle ske under expansionen av Umeå behöver medelvärdet per m 2 vara: (Ekv. 2.) 1000 _ GWh = 128 _ kwh / m 2 år 2 52,2_m /pers * personer Med den mindre ökningen (56m 2 per pers) måste energianvändningens medelvärde vara 119 kwh/m 2 *år (ekv.2 används). Om den större ökningen sker (70m 2 per pers) måste energianvändningens medelvärde vara 95 kwh/m 2 *år (ekv.2 används).. Med tanke på att energianvändningen i bostadssektorn (år 2005) låg på 176 kwh/m 2 *år, behöver Umeås bostadssektor minska energianvändningen med % i det befintliga beståndet. I de nya byggreglerna BBR 12, 9:2 är gränsvärdet för bostadens uppvärmning satt till 130 kwh/m 2 *år (förutom vid eluppvärmning då gränsvärdet satts lite lägre). Hushållsel är exkluderat i gränsvärdet, och därmed blir den totala tillåtna energianvändningen per m 2 och år ca 150 kwh/m 2 *år. Det betyder att det inte räcker att följa de gällande byggnadsreglerna för att bibehålla en energiomsättning på ca GWh/år i Umeå till

20 6 Energislagets pris, CO 2 -utsläpp och primärenergi När det gäller prisjämförelser för olika bränsleslag i hela Sverige, så har det analyserats noggrant av bygg- och energibranschen [8]. I figur 16 nedan, visas resultat för Umeå kommun. För en typisk svensk villa som drar 20 MWh per år finns kostnaderna för Umeå redovisade i bilaga 1, figur 1. 1,2 Kostnad per kwh i svenska kronor 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 El Värmepump Fjärrvärme Olja Biobränsle Figur 16. Kostnaden per kwh när drift och underhåll för olika energislag i Umeå kommun, år I en kostnadsjämförelse av olika de olika uppvärmningsalternativen i Umeå kommun är det stora skillnader beroende på energislag. Prisnivån är lägst för biobränsle i Umeå, tätt följt av fjärrvärme. Det är dyrast att värma bostaden med el. Med tanke på att priserna ökat de senaste åren, visar figur 16 värden som ligger något lägre än dagens priserna (år 2007). Allt tyder också på att energipriserna kommer att fortsätta öka. Ur energieffektiviseringssynpunkt är det bra, eftersom initiativet till att minska energianvändning kommer att ökas allt eftersom kostnader blir större. Vilket energislag som används för uppvärmning eller elektricitet spelar också stor roll när primärenergi och CO 2 -utsläpp analyseras. När det gäller el blir skillnaden i primärenergi och CO 2 -utsläpp mycket stor om den produceras med vindkraft jämfört om det produceras i ett kolkraftverk. Därför är det viktigt att visa vilken sorts el som används i beräkningar och varför. Den nordiska elmarknaden har som genomsnitt lägre CO 2 -utsläpp än den europeiska elmarknaden. Förklaringen till det är att Sverige har en stor del vattenkraft. När utsläpp och primärenergi baseras på nordisk elmarknad ser det ut som om miljöpåverkan är relativt låg och att det inte ger så stor effekt att byta till lågenergilampor och minska den egna energianvändningen. 20

21 Men driftkostnaderna är lägre för vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, och biobränslekraftverk, vilka har låga fossila CO 2 -utsläpp, jämfört med att elkraft från fossila källor. Detta betyder det att så fort efterfrågan minskar (som t.ex. under sommaren), stängs de fossila elkraftverken ner för att vinsten dalar. Eftersom Sverige importerar en betydande (och ökande) andel fossil elkraft, betyder det att sparade kwh direkt påverkar negativt på de fossila kolkraftverkens vinstmöjligheter. När den effekten tas med i beräkningar för CO 2 -utsläpp vid minskad energianvändning, är det tydligt att varje sparad kwh ger stor positiv inverkan för att mildra klimatförändringen och miljöpåverkan. Rapporten [8] har också analyserat CO 2 -utsläppen från de olika energislagen. Det framgår där att solenergi och biobränsle är de bästa alternativen med avseende på CO 2 -utsläpp. De enda delarna av livscykeln som bidrar med utsläpp är transporter och tillverkningen. Biobränsle ger visserligen utsläpp när det eldas men eftersom det är en förnyelsebar energikälla så räknas det utsläppet vara del i ett naturligt kretslopp, till skillnad från de fossila bränslenas utsläpp. CO 2 -utsläppen från bostadssektorn i Umeå kommun har minskat under åren , enligt SCB:s statistik, tabell 3 nedan. Tabell 3. Koldioxidutsläpp per invånare från bostadssektorn, Umeå kommun. Bostadssektorn Umeå Kg CO2 per invånare När det gäller koldioxidutsläpp är Umeå kommuns bostadssektor riktigt bra. I SCB:s lista kommer Umeå på 6:e plats bland de som släpper ut minst bland 289 regioner. Det lägsta värdet ligger på 24 kg CO 2 per person och det högsta ligger på 861 kg CO 2 per person [27]. Troligtvis beror de goda resultaten på att det är en hög fjärrvärmeanslutning av bostäder samt att kommunen arbetat målmedvetet för att får bort fossila bränslen i den egna verksamheten. Tyvärr ligger de totala CO 2 -utsläppen per invånare (exklusive el-produktionens CO 2 -utsläpp) på en stadig och hög nivå, ca kg CO 2 per år. Umeå kommun har som mål att: År 2010 skall de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen ha minskat med tio procent jämfört med utsläppt mängd år (Koldioxidutsläpp från elförbrukning, avfalls- och torvförbränning ingår inte.) [31] Ur primärenergiperspektiv ger solenergi det bästa utbytet. Rapporten av bygg- och energibranschen, analyserar primärenergiaspekten med LCCkostnaden. De bästa åtgärdskombinationerna, det vill säga åtgärder som både har låg livscykelkostnad och låg primärenergianvändning bygger på fjärrvärme producerad med biobränslebaserad kraftvärme. Därefter följer åtgärdskombinationer med naturgasproducerad kraftvärme och frånluftsvärmepump. [8] Därmed kan det poängteras att det biobränslekraftsvärmeverk som Umeå Energi AB i Umeå bygger är bättre ur primärenergisynpunkt än deras nuvarande fjärrvärmeproduktion som baseras till stor del på sopor och viss oljeanvändning vid spetslast. Hushållselen är också en viktig aspekt av energianvändningen i bostadssektorn, den är ca 23 % av totala energibehovet. Eftersom elenergi har ett högt primärenergital kan den trots mindre del av energianvändning i bostäder vara lika stor som uppvärmningens primärenergiandel. [9]. I bygg- och energibranschens rapport har energieffektiva vitvaror visat sig ge goda resultat för att minska energianvändningen i bostäderna. 21

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Välkommen till Bostaden!

Välkommen till Bostaden! Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energieffektivisering i småhus i Dalarna

Energieffektivisering i småhus i Dalarna Energieffektivisering i småhus i Dalarna Förstudie Energi- och miljökompetenscentrum Rapport 2013:1 Johan Heier September 2013 Högskolan Dalarna Energi- och miljöteknik 1 Förord Denna rapport är framtagen

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata

Läs mer

Energi och byggnader, miljö och pengar

Energi och byggnader, miljö och pengar Energi och byggnader, miljö och pengar Malmö miljösamverkan 14 sept 2006 Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola Detta vill jag ha sagt Varför spara energi i hus?

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: LuIeé 44 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Håkan Nilsson Avan 1:13 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer