KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 11 november 2014 kl. 09:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Svar på motion om nya riktlinjer för vår upphandling av livsmedel KST 20 14/496 Ninni Boss 3 2 Månadsuppföljning till och med oktober för kommunstyrelsen KST 2014/119 Angela Birnstein 3 Bilorganisation KST 2014/497 Angela Birnstein 4 Ansökan om ekonomiskt bidrag till Solviks Bygdegård KST 2014/729 Angel a B irnstein 7 5 Utbetalning av lokalt pattistöd 2015 KST 2014/829 Mikael W estin 8 6 Löneutfall KST 2014/70 Anders Björck 9 7 Arvode till v.ordf. i kommunstyrelsen KST 2014/781 Anders Björck lo 8 Försäljning/köp Strandberget l: 14 KST 2014/834 Jan Esping Il 9 Begäran om att få köpa mark, Björkenäs l :21 KST 2014/699 Jan Esping Projektrapp01tering KST 2014/493 Jan Esping och Thomas Stjerndorff Il Information från Migrationsverket KST 2014/469 Felicia Weinberg Svar på remiss - Regional handlingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad klimatpåverkan KST 2014/717 Tina Näslund Information om miljömålsarbete KST 2014/71 O Tina Näslund 14 Sammanträdestider 2015 KST 2014/815 Johanna Lundkvist Öppettider 2015 KST 2014/622 Johanna Lundkvist Övrig information och frågor KST 2014/91 Ann-Katrin läråsen Meddelanden KST 2014/122 Johanna Lundkvist 72 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress Nya Torget Torsby sekr ks@torsby.se

2 TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 2 Kallelse/underrättelse Ann-Katrin Järåsen ordförande Johanna Lundkvist sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel E-post Telefon Anders Björck Angela Birnstein Ann-Margret Edberg Jan Esping Johanna Lundkvist Torbjörn Almroth bitr. kom m unchef!hrchef ekonomichef administrativ chef teknisk chef kommunsekreterare stadsarkitekt/milj ö och byggchef anders. bjorck@torsby.se angela. birnstein@torsby.se ann-margreth.edberg@torsby.se jan.esping@torsby.se j o banna. l undkvist@tors by.se torbj orn.altmoth@tors by.se

3 Datum Svar på motion om nya riktlinjer för vår upphandling av livsmedel Dnr KST 2014/496 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Karl-Erik Keck (MP) följande: Bakgrund "Vi vill öka andelen ekologiska livsmedel genom att nya riktlinjer för vår upphandling utarbetas och antas i fullmäktige. Genom att ställa miljö - sociala- och djurrättsliga krav och genom att dela upp upphandlingen i mindre poster kan vi också bidra till att öka upphandlingen av lokalt producerade varor och tjänster. Detta ger, förutom miljövinster, även jobb och ökade skatteintäkter. När sedan de nya EU upphandlingsreglerna införs i Sverige lär det bli ännu lättare att få gehör.för detta. Bakgrund Sista tidens skränunande debatt i media om bekämpningsrester i frukt och grönt (herbicider, pesticider, stråförkortningsmedel m.m.), antibiotikarester i importerat kött, salmonella, hormonstörande ämnen, resistenta bal<terier, dålig djurhållning, oacceptabla arbetsförhållanden aktualis~rar nya riktlinjer för vår upphandling. m.m. Giftfri mat till våra barn, ungdomar och äldre är en självklarhet och kan påverkas kraftfullt av vår upphandling. Trots att de nya ED-reglerna väntas vara antagna i Sverige först 2016 så bör detta viktiga arbete påbörjas snarast, enligt vår mening." Tre önskemål finns att redovisa fakta kring: l. Ölaring av inköp av ekologiska livsmedel 2. Dela upp upphandlingar i mindre poster 3. Ställa miljö-, sociala-, och djurrättsliga krav \c s Per Kjellqvist upphandlingsstrateg Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyrelsen Torsby direkt mobil växel tax per.kjellqvist@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (3)

4 4 l. Ekologiska livsmedel Finns redan idag i befintliga upphandlade ramavtal. Andelen påverkas av tillgång, ekonomi, kunskap, möjlighet till uppföljning samt politiska direktiv. Kommunens kostavdelning har i sitt vision- och målarbete föreslagit att andelen ekologiska produkter skall ökas blev utfallet 7,6 %. Målet för 2014 och 2015 är 12 respektive 15 %. För dagen är andelen cirka 15 %. 2. Uppdelning mindre poster Görs redan idag där så anses att det är relevant. Som exempel kan nämnas snöröjningstjänster, möbler, hygienartiklar, transporttjänster m.fl. Vad gäller specifikt livsmedel så har Torsby och Sunne historiskt sett i sina gemensamma livsmedelupphandlingar delat upp upphandlingen i separata mindre upphandlingar för att gynna det lokala näringslivet samt små och medelstora företag. Som exempel kan nämnas upphandlingar av potatis, ägg, dricka, glass, bröd, charkprodukter allt efter förekomsten av leverantörer och visat intresse. Tyvärr så har en del företag under åren lagts ner. Den senaste livsmedelupphandlingen var uppdelad enligt nedan: l. Koloniala produkter 2. Färskt kött & chark 3. Färskt bröd 4. Djupfryst 5. FäJ:sk potatis 6. Färsk frukt & grönsaker 7. Färsk fisk 8. Färskt mejerisortiment Det var vad som bedömdes var möjligt med befintliga resurser. ' ' 3. Nya EV-regler I början av året röstade EU:s ministerråd och Europaparlamentet om nytt direktiv som ska möjliggöra för offentliga aldörer i medlemsländerna att i sin upphandlingsprocess mycket tydligare än idag få lov att definiera miljö-, sociala-, och djurrättsliga krav. Genomförandeutredningen, som arbetar med implementeringen av direktiven i svensk lag ett delbetänl<ande som nu är ute på remiss, kommer med sitt slutbetänkande senast l oktober i år. ED-direktivet om offentlig upphandling ska vara infört i svensk lagstiftning senast 18 maj I fackpressen råder det delade meninga1 om hur stora förändringarna kommer att bli. Några raka tydliga och enlda besked kan vi nog inte räl<na med. Så framtiden får utvisa hur långt upphandlande myndigheters ambitioner kan sträcka sig inom dessa områden. Avslutning Vi är väl medvetna om att en uppdelning av upphandlingar kan vara ett sätt att hjälpa små och medelstora samt lokala företag att delta i Torsby kommuns upphandlingar. Höjningen av direktupphandlingsbeloppet till SEK fr.o.m. l/ har gjort att det ges större möjlighet att upphandla närodlat från mindre och lokala leverantörer under förutsättning att det finns lokala leverantörer och att dessa ger sig tillkänna. 2

5 Självklart kommer vi efter bästa förmåga att använda miljö-, sociala-, och djurrättsliga krav i kommande upphandlingar. Vi följer utvecklingen och har god hjälp av Konkurrensverkets avdelning Miljöstyrningsrådets och dess anvisningar. Ett nytt Miljömålsprogram med handlingsplan (En ny miljöpolicy) håller på att tas fram för kommunen där det finns möjlighet att ange lokala mål och åtgärder inför kommande upphandlingar. Upphandlingspolicyn och upphandlingsriktlinjerna är mer till för ett samlat grepp för samtliga Torsby kommuns upphandlingar av varor, ijänster och entreprenader. Per kjellqvist Upphandlingsstrateg Ninni Boss Kostchef Tina Näslund Miljöstrateg/Energirådgivare 3

6 Motion om nya rildlinjer för vår upphandling av livsmedel från Miljöpartiet De Gröna. Vi vill öka andelen ekologiska livsmedel genom att nya riktlinjer för vår upphandling utarbetas och antas i fullmäktige. Genom att ställa miljö- sociala- och djurrättsligfa krav och genom att dela upp upphandlingen i mindre poster kan vi också bidra till att öka upphandligen av lokalt producerade varor och tjänster. Detta ger, förutom miljövinster, äver jobb och ökade skatteintäkter. När sedan de nya EU-upphandlingsreglema införs i Sverige lär det bli ännu lättare att få gehör för detta. Bakgrund Sista tidens shämmande debatt i media om bekämpningsrester i frukt och grönt ( herbicider, pesticider, stråförkortningsmedel m.m.), antibiotikarester i importerat kött, salmonella, hmmonstörande ämnen, resistenta bakterier, dålig djurhållning, oacceptabla arbetsförhållanden aktualliserar nya riktlinjer för vår upphandling. m.m. Giftfri mat till våra barn, ungdommar och äldre är en självklarhet och kan påverkas kraftfullt av vår upphandling. Trots att de nya BU-reglerna väntas vara antagna i Sverige först 2016 så bör detta viktiga arbete påbö1jas snaarast, enligt vår mening Torsby D POvJj {}e;zt~j2 Ka~kSik Keck, Miljöpmtiet De Gröna i Torsby.

7 ~föt7s"by~k.omitilm Kommunstyrelsen o 9 J\ A ((Yu:Le_ L/ 1 s. 1 '-'(;J:j- /J ' 'l/... ). Dnr.t:O.;.... r.,{f..1j.. 7.Zi:!l 1 ( Till Torsby kommun Kommunstyrelsen-a u Ansökan om ekonomiskt stöd till solviks Bygdegård Solviks Bygdegårdsförening kämpar på med helt ideella krafter för att den 90-åriga lokalen skall fortleva, och har hittills lyckats väl. Vi ser också att befolkningsminskning genom utflyttning av våra ungdomar gör det allt svårare att få nya krafter att ta tag i föreningslivet i bygden i stort. Vi har nu framför oss ett akut investeringsbehov på ca kr för följande saker: 1nstallation av vattenlås med rörelsevakt ca 8000:- Montering av ny stoppkran för inkommande vatten inkl maskingrävning " 8000:- Rep av rötskadad handikapramp Il 7000:- Rep av värmepumpar Il 3000:- Bygdegårdsföreningen har ansökt om bidrag (fonderade bygdemedel} Vi vädjar härmed om bidrag från Torsby kommun för ovan redovisade, ungefärliga kostnader. övrig finansiering genom egen arbetsinsats. Stöllet dag som ovan r ~dc#~/~ Lars-Göran Nilsson Ordf Solviks Bygdegårdsförening Adr: Nybacka 25, Stöllet

8 Datum Kommunstyrelsens arbetsu tskatt Utbetalning av lokalt partistöd 2015 Kommunfullmäktige antog , 92, nya regler om lokalt partistöd. Reglerna föranleddes av förändringar i kommunallagen från l februari Reglerna ska tillämpas från och med mandatperioden , dvs från och med verksamhetsåret 2015, och det krävs årliga beslut av fullmäktige innan utbetalning kan ske. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandat stöd. För 2015 uppgår grundstödet till kr per parti som är representerat i kommunfullmäktige. Mandatstödet uppgår tillll 013 kr per mandat i kommunfullmäktige. Utbetalning av partistödet kan enbart ske till ett politiskt parti som är en juridisk person och som har en lokal partiförening. Det betyder att betalningsmottagaren inte får vara en privatperson eller en regional eller nationell partiorganisation. De partier som mottar lokalt partistöd för 2015 ska senast 30 juni 2016 redovisa för kommunfullmäktige hur det lokala partistödet använts i det lokala demokratiarbetet Förslag till beslut l. Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen rekommenderar att kommunfullmäktige beslutar om utbetalning av lokalt partistöd 2015 fastställs enligt följande: Socialdemokraterna, 14 mandat, Moderaterna, sex mandat, Centerpartiet, fyra mandat, Sverigedemokraterna, tre mandat, Vänsterpartiet, två mandat, Folkpartiet, ett mandat, Miljöpartiet, ett mandat, kr kr kr kr kr kr kr 2. Partierna ska till ekonomiavdelningen lämna in uppgifter om mottagare av det lokala partistödet. Mikael Westin förvaltningsekonom Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt mobil växel fax mikael.westin@torsby.se ekonomiavdelningen@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (1)

9 Redovisning utfalll lönerevision 2014 l Per avtalsområde: l Rek. Lägsta nivå KS l Rek. Lägsta nivå avtal l verkligt utfall Procentuella påslag Dl K 2,2 3,66 FSA 2,2 2,31 Ledarna 2,2 2,96 Lärarförbundet 2,2 2,84 Lärarnas Riksförbund 2,2 2,69 oorganiserade 2,2 2,78 SSR 2,2 2,42 Sveriges Ingenjörer 2,2 2,90 Vision 2,2 2,87 Vårdförbundet 2,2 2,45 Kronpåslag l Kommunal 55ol 554,511

10 Datum KSAU Ärende; Komplettering av arvode för förtroendevalda Undertecknad fick i uppdrag av kommunstyrelsen (KS) den 3 november att komplettera förslag till arvode för kommunens politiker för år Kompletteringen avsåg arvode till vice ordförande i kommunstyrelsen. Under den gångna mandatperioden har vice ordförande i KS haft ett fast månadsarvode motsvarande 40% av kommunalrådsarvodet I och med den nya mandatperioden skall arvodet avseende denna funktion omprövas då omfånget på uppdraget kommer att förändras. Som förslag är att det sätts ett nytt fast månadsarvode som uppgår till20% av kommunalrådsarvodet dvs 9600 kronor per månad. Kommunstyrelsens ordförande skall tillsammans med vice ordförande i kommunstyrelsen träffa en överenskommelse om vilka uppgifter som skall inkluderas i det fasta arvodet. Om det visar sig att antalet uppdrag och omfånget på dessa blir mer omfattande skall en revidering av det fasta arvodet ske. Förslag till beslut Undertecknad föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att rekommendera kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige besluta om att komplettera arvodena med att vice ordförande i kommunstyrelsen får ett fast månadsarvode vilket uppgår till20% av kommunalrådsarvodet, dvs 9600 kronor per månad, samt att kommunstyrelsens ordförande skall träffa en överenskommelse med vice ordförande i kommunstyrelsen om vilka uppgifter som skall inkluderas i det fasta arvodet. Det fasta arvodet gäller från den dag då kommunfullmäktige genomförde val till korrununstyrelsen. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef l I-ffi-chef Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet Torsby direkt mobil växel fax anders.bjorck@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (1)

11 Datum Ksau Strandberget 1:14 mfl. Försäljning/köp av skogsfastighet Bakgrund Lars Gylterud, Nystugan Kärrbackstrand, har genom kommunens skogsförvaltare Skogssällskapet, ställt en förfrågan om att få köpa del av kommunens skogsfastighet Sh andberget 1:14. skogsfastigheten omfattar 3,3 ha och gränsar mot Lars Gylteruds bostadsfastighet. Lars Gylterud föreslår att kommunen köper skogsfastigheterna Sh andberget 1:3, 1:6 och 1:7, omfattande 13,3 ha, där 1:3 är ett mycket smalt skifte som är svårförvaltat Fördelen för kommunen är att Sh andberget 1:3 gränsar till kommunens fastighet Strandberget 1:2. skogsvärdering av de berörda fastigheterna har gjorts av skogssällskapet Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår att Ksau ger Jan Esping i uppdrag att genom skogssällskapet revidera skogsvärderingen till dagens värde samt upprätta köpehandlingar som tillställs kommunstyrelsen för beslut Jan Esping Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1 O. Tekniska avdelningen Torsby direkt jan.esping@torsby.se mobil tekniska.avdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

12

13 Datum Ksau Fastighetsförsäljning del av Björkenäs 1 :21 Bakgrund Birgitta Hedin Hermansson och Lars-Anders Hedin har tillskrivit Torsby kommun med en förfrågan om att få köpa fastigheten Björkenäs l :21. Björkenäs 1:21ligger mellan fastigheterna 1:82 och 1:85 som ägs av syskonen Hedin. På Björkenäs 1:21 finns två byggnader, en lada och ett gemensamägt sågverk som saknar brukningsvärde för kommunen och fastigheten är i övrigt beväxt med sly och skog. Markområdet omfattar ca m 2. Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår att Ksau ger Jan Esping i uppdrag att värdera markområdet samt upprätta köpehandlingar som tillställs kommunstyrelsen för beslut Jan Esping Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya T orgel 8, T ors by Torsby kommun 1 O. Tekniska avdelningen Torsby direkt mobil växel fax jan.esping@torsby.se tekniska.avdelningen@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (1)

14 l l l l l l

15

16 1 orsoy Kommun Kommunstyrelsen o \ lo / La -anders Hedin <lar en 3 juni : Birgitta Hedin-H Björkenäs 1: nders.hedin@gmail Björkenäs Till: Torsb.y Kommun Att: J an Esping Ref till vårt telsamtal tidigare i våras. Ang vårt intresse av att köpa inägamark i Björkenäs by i T ors by kommun med beteckning Björkenäs l :21. Hej Jan!. Min syster Birgitha Hedin Hermansson o jag äger tillsammans fastigheten Björkenäs l :82,som for övrigt är vårt barndomshem. Vi är intresserade av att köpa inägo mark med fastighetsbeteckning Björkenäs l :21 (ägs av er Torsby Kommun) som ligger inklämd i vår fastighet (Björkenäs l :82)- Urspmngligen hör dessa från samma fastghet. Varfor vi vill köpa är bl a vår gård helhetsbild. På inägamarken (Björkenäs l :21) finns en gammallada som ligger direkt i anslutning till gårdsplanen på vår fastighet. Runt denna lada är det helt igenväxt med sly o träd. Vår och Björkenäs Bys gemensamägda sågverk liggerockså på er fastighet (Björkenäs l :21), detta har aldrigjusterats efter att Torsby Kommun(dåvaran4e Norra Ny kommun) köpte Fastigheten Björkenäs l :21 av E Elofssons dödsl)o... Vi tycker att det vore bra och det skulle bli enklare att sköta,gårds bilden skulle bli mer homogen och att det "skämmer" med så mycket sly o träd in på knutarna- + Att v:i då hade vårt sågverk på egen mark. Birgitha b; v j t'i-k.a.. h. ~ tel''a.. (..o h-j Lars-Anders , larsand ers.hedin@gmail. c om l

17 ~ Länsstyrelserna ~ Migrationsverket,j A v r0vt cle_ (( t s / f 1 Diarienummer Migrationsverket Diarienummer Länsstyrelsen Information tilllandets samtliga kommuner om anvisning av ensamkommande barn - utvidgade möjligheter. År 2014 har präglats av ett fortsatt mycket högt inresande av asylsökande ensamkommande barn, mer än l 00 procent högre än motsvarande period Migrationsverket har därför varit tvunget att göra så kallade utvidgade anvisningar enligt steg 3 under året. Steg 3a slutfordes vid månadsskiftet april/ maj och under midsommarveckan slutfordes anvisningarna enligt steg 3b. De utvidgade anvisningama enligt steg 3c, alltså till kommuner som har for fä överenskomna asylplatser i forhållande till sitt fordelningstal, bedöms vara slutförda under november månad. Därefter aktualiseras utvidgade anvisningar enligt steg 4, och fortsätter fram till årsskiftet. Vid årsskiftet nollställs de utvidgade anvisningarna, och från och med den l januari 2015 sker eventuella utvidgade anvisningar återigen enligt steg 3. Bakgrund Den l januari 2014 trädde lagändringen i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende for ensamkommande barn. Lagändringen innebär att samtliga kommuner kan anvisas, oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Ändringen i lagen ( 1994: 137) om mottagande av asylsökande m.fl. syftar till att fä en jämnare fordelning av mottagande av ensamkommande barn bland samtliga kommuner. Länsstyrelserna och Migrationsverket har under året träffat kommunerna i olika sammanhang; förhandlingar, dialoger och konferenser m.m. l samband med dessa har information getts om lagändringen, forhållandet mellan fördelningstal och asylplatser i överenskommelser samt turordningen for anvisningar. Vår gemensamma strävan är att samtliga kommuner i landet ska vara väl informerade om lagändringen och hur den nya lagen påverkar kommunernas mottagande. Principer för anvisning och fördelningstal Principerna for anvisning samt fordelningstal till kommun har tagits fram i samarbete mellan Migrationsverket och länsstyrelserna, i dialog med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Barnombudsmannen. Principerna for anvisande styr i vilken turordning Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ordna mottagande for ett ensamkommande barn. Fördelningstalen fastställer hur många platser en kommun forväntas tillhandahålla för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Anvisningsprinciperna och fårdelningstalen bötjade gälla den l januari I korthet innebär anvisningsprinciperna att anvisning i fårsta hand sker till en kommun:

18 till vilken ett barn anses ha viss anknytning (steg l) eller till kommun med ledig överenskommen plats (steg 2) Om anvisande enligt dessa två steg inte är möjligt, kommer anvisning av kommun att ske med stöd av de utvidgade möjligheterna att anvisa. I detta skede sker anvisning enligt följande: kommuner utan överenskommelse (steg Ja) kommuner med överenskommelse men där mottagandet på platserna ännu inte statia t (steg J b) kommuner med få får få platser i överenskommelsen i fårhållande till fårdelningstalet (steg Je) Om anvisning enligt ovanstående tre steg inte är möjlig kommer fotisatt anvisande av kommun att ske: till samtliga kommuner i tur och ordning utifrån folkmängd, med start i Stockholm (steg 4). Anvisningarna sker får ett barn i taget, eller en sammanhållen grupp av barn, så länge behovet finns, fram till årsskiftet. Utvidgade möjligheter l vilken omfattning Migrationsverket behöver använda den utvidgade möjligheten att anvisa till en kommun beror på flera faktorer, bland annat: hur många ensamkommande barn som ansöker om asyl hur många överenskomna platser som finns lediga och rapporteras in till Migrationsverket Länsstyrelserna och Migrationsverket vill med detta brev infannera samtliga kommuner om det rådande läget. Vi vill särskilt uppmärksamma kommuner som saknar överenskommelse om att tillhandahålla platser för asylsökande ensamkommande barn samt kommuner som har får få överenskomna platser i fårhållande till kommunens fårdelningsta l, på att de utvidgade anvisningarna nollställs den l januari Detta innebär att eventuella utvidgade anvisningar därefter kommer att göras enligt steg J. Med vänlig hälsning vi1u!'l; rhz ftt-' Anneli Witten Kontaktlänsråd Integration t c 1ard Larsson B i trädande Enhetschef Bosättnings Och statsbidragsenheten För ytterligare information kontakta berörd länsstyrelse eller Migrationsverket Bilaga: "Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar"

19 Oktober 2014 Under 2014, t o m sista september, har ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med över l 00 procent i förhållande till samma period A v dessa var 992 flickor vilket motsvarar 20 procent. Den l oktober fanns det asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Under 2014: är den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 142 dagar. har ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i första instans, vilket är 71 %av de fattade besluten. o om man endast inkluderar de barn som fick sitt asylärende prövat i Sverige, dvs. exkluderar barn som bl.a. omfattas av Dublinförordningen eller de vars ärende avskrivs så beviljades 84% uppehållstillstånd o 2013 beviljades l 995 ensamkommande barn uppehållstillstånd i första instans och andelarna blev då att 67 %respektive 82 % beviljades uppehållstillstånd o 2012 beviljades l 882 ensamkommande barn uppehållstillstånd i första instans och andelarna blev då att 65% respektive 82% beviljades uppehållstillstånd Inkomna asylärende n, ensamkommande barn ~ , 5000 barn 2013, 3852 barn J~ , 2657 barn , 2393 barn ;, , 2250 barn , 1510 barn 2005, 398 barn Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

20 lo Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl ökar fmifarande kraftigt, vilket tydligt illustreras i grafen på föregående sida. Av verkets prognos frånjuli framgår bl.a. att uppskattningsvis ensamkommande barn årligen kommer att söka asyl under 2014 och Hittills i år är ökningen över l 00 % jämfö1i med samma period För att minimera antalet utvidgade anvisningar är det mycket viktigt att kommuner kontinuerligt och ornedelbalt rapporterar in samtliga lediga platser till verket. Som en direkt följd av den kraftigt ökade prognosen har Migrationsverket överlämnat en ny beräkning av behovet av antalet asylplatser till länsstyrelserna. Verket uppskattar behovet till asylplatser. På grund av den oförutsägbarhet som oroligheterna i omvärlden för med sig, så innefattar beräkningen 20 procent buffe1tplatser. Länsstyrelsernas nya fördelningstal för 2015, baserade på behovet av asylplatser, processas nu på länsnivå Sedan den första januari i år har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Genom lagändringen kan alla kommuner anvisas för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. I förberedelsearbetet har verket samarbetat med länsstyrelserna och fört dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt i delar Barnombudsmannen. Från och med årsskiftet sker anvisning av kommun enligt något av följande fyra steg: l. kommun till vilken barnet anses ha viss anknytning, t.ex. pga. släkting 2. kommun med överenskommelse och som anmält ledig plats 3. a) kommun utan överenskommelse b) kommun med överenskommelse, där mottagandet på platser inte startat c) kommun med överenskommelse, men där de överenskomna platserna är fårre än kommunens fördelningstal 4. samtliga kommuner i rullande turordning utifrån storlek/folkmängd, med bö1jan till Stockholm. För närvarande sker utvidgade anvisningar enligt steg 3c, dvs. till kommuner med pågående mottagande enligt överenskommelse, men vars antal överenskomna asylplatser är fårre än det fördelningstal som kommunen har. Det stora flertalet av landets kommuner ingår i anvisningssteg 3c. Turordningen för dessa anvisningar sker enligt följande; först i tur står det län som vid aktuell tidpunkt procentuellt sett har lägst måluppfyllelse utifrån länets fördelningstal och då till den kommun i det länet som procentuellt sett har lägst måluppfyllelse i förhållande till kommunens fördelningstal Som en följd av såväl den mycket kraftiga ökning av antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige som att få lediga överenskomna asylplatser rapporteras in så torde utvidgade anvisningarna enligt steg 3 vara slutförda kring nästa månadsskifte varvid steg 4 aktualiseras. I steg 4 anvisas ett barn i taget (eller en sammanhållen gruppering) till kommunerna i en rullande turordning med start till Stockholm. Respektive länsstyrelse kan ge information om fördelningstal på läns- och kommunnivå.

21 2( Under 2014, t.o.m. sista september, har Migrationsverket gjort anvisningar. Dessa anvisningar är fördelade på de olika stegen för anvisning enligt följande: Steg l Steg 2 Steg 3 Steg4 l 914 anvisningar l 892 anvisningar l 214 anvisningar O anvisningar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i två beslut bl.a. redogjo1t för rättslaget och konstaterat att lagen anger att när en kommun anvisats ska det anses att det ensamkommande barnet vistas i den kommunen i den meningen som anges i 2 a kap. l socialtjänstlagen (SoL). IVO konstaterar vidare att lagen om mottagande av asylsökande (LMA) är speciallagstiftning och att dess bestämmelse om att ett barn som anvisats ska anses vistas i kommunen har företräde framför vistelsebegreppet i SoL. Ett av IVO:s beslut är överklagat till förvaltningsrätten som fastställde IVO:s beslut. Förvaltningsrättens dom har nu överklagats till kammarrätten. Beslut om eventuellt prövningstillstånd väntas fattas innan årsskiftet Enligt Dublinförordningen gäller sedan årsskiftet bl.a. att det för ensamkommande barn numera är presumtion att offentligt biträde ska utses vid handläggning av ärende. Ett beslut om överföring kan endast genomföras under följande förutsättningar: när beslutet vunnit laga kraft efter nöjdförklaring, när beslutet vunnit laga kraft och inget överklagande och/eller begäran om inhibition inkommit inom tre veckor från underrättelsedatum eller när Migrationsdomstolen avslagit en överklagan och/eller hävt en inhibition. Reglerna kring att hålla samman familjer har tydliggjorts i förordningen. När det gäller ensamkommande barn utökas familjebegreppet till att även gälla andra släktingar än kärnfamiljen. Det ska då dock bedömas om dessa släktingar har möjlighet att ta hand om barnet. En konsekvens av det utvidgade familjebegreppet är bland annat att Migrationsverket behöver lägga mer resurser på att leta efter anhöriga till ensamkommande barn. Läs om clublinprocessen i andra ED-länder: Dublin transnational project Sedan 2012 drivs Folkhögskolespåret för att utveckla folkhögskola som alternativ för ensamkommande ungdomars boende och studier. Projektet ägs av Trelleborgs kommun i samverkan med tolv kommuner, ett kommunalförbund och 15 folkhögskolor i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län. Det övergripande syftet är att engagera fler aktörer i mottagande och etablering. I nuläget driver Österlens folkhögskola 11 platser i HVB. Projektet arbetar strategiskt för ett möjliggörande av folkhögskolornas internat som utslussboende. Den primära målgruppen är ensamkommande ungdomar mellan år med PUT. För mer info. hänvisas till

22 Enligt förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. gäller sedan årsskiftet en schablonersättning för de kostnader en kommun har för sol-placeringar av anvisade asylsökande ensamkommande barn som placeras på hem för vård eller boende (HVB), som inte omfattas av kommunens överenskomna asylplatser. Det nya schablonbeloppet är l 900 kr per dygn per barn/ Migrationsverket fotisätter utvecklingen av en webbtjänst för informationsöverföring mellan verket och kommunerna för ensamkmmnande barn. Pilotverksamheten utökas fr.o.m. september med fler kommuner som ges möjlighet att ansluta sig till e-tjänsten. Tjänsten som ska omfatta samtliga ensamkommande barn i samtliga kommuner innebär att kommunerna via webbtjänsten ska kunna sköta rappotteringen av förändringar för respektive barn såsom t.ex. in- och utflyttningar, adressändringar mm. I oktober ska löpande redovisningar genom denna tjänst möjliggöra en automatiserad redovisning och därmed utbetalning av ersättningar för boendedygn etc. Webbtjänsten kommer i nästa steg att utvecklas med en funktionalitet som gör det möjligt att söka ersättning för utlägg och kostnader för asylsökande och för de som ratt uppehållstillstånd. De elektroniska ansökungdom och avser kostnader som uppkommit från och med årsskiftet. Detta innebär att kommunerna måste redovisa vilka barn som anvisats och som efter årsskiftet är sol-placerade på HVB. För placeringar enligt L VU eller för placeringar i familjehem gäller fattfarande ersättning för s.k. faktiska vårdkostnader. Se hemsidan för info. För att Migrationsverkets IT -stöd ering av överenskomna platser för ensamkommande bam ska fungera måste samtliga kommuner kontinuerligt rappottera förändringar i boendet, vilka barn och ungdomar som belägger de överenskomna platserna. Dessutom behöver kommunen rapportera förändringar som påverkar kommunens socialtjänstansval Uppgifterna meddelas som tidigare till faxnummer O l O Vid förändringar behöver kommunen endast, i ett eget dokument, ange vad som är nytt i förhållande till tidigare rapportering. Adressändringar lämnas, som tidigare, till den mottagningsenhet där barnet eller ungdomen är inskriven. De uppgifter som ska rappotteras är: dossiemummer, namn på den person det gäller, orsaken till förändringen, exempelvis o överflytt enligt SoL o avslutad vårdinsats o ny placering o barn som avviker o datum när förändringen bötjar gälla o om en plats utifrån förändringen inte är ledig Vid frågor, kontakta anvisningsfunktionen på Bosättnings- och statsbidragsenheten. Telefon: O l Il epost: ensamkommandebarn.rapport@migrationsverket.se ningarna i webbtjänsten ersätter då de blanketter som kommunerna använder i dag. Den nya webbtjänsten kommer att ställa krav på kommunernas anslutning till en katalogtjänst, och särskild legitimation: HSA-katalog och SITHS-kott som In era AB tillhandahåller; www. inera.se. De som ska använda tjänsten måste vara anslutna till katalogtjänsten HSA, vatje användare inom kommunen måste ha en särskild tjänstelegitimation, ett SITHS-kott. Migrationsverket informerar mer om detta på webinarium, intresserade kommuner anmäler sig till: etjanst-skl@ migrationsverket.se. Mer information finns på: E-tjänst för statsbidrag