KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 11 november 2014 kl. 09:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Svar på motion om nya riktlinjer för vår upphandling av livsmedel KST 20 14/496 Ninni Boss 3 2 Månadsuppföljning till och med oktober för kommunstyrelsen KST 2014/119 Angela Birnstein 3 Bilorganisation KST 2014/497 Angela Birnstein 4 Ansökan om ekonomiskt bidrag till Solviks Bygdegård KST 2014/729 Angel a B irnstein 7 5 Utbetalning av lokalt pattistöd 2015 KST 2014/829 Mikael W estin 8 6 Löneutfall KST 2014/70 Anders Björck 9 7 Arvode till v.ordf. i kommunstyrelsen KST 2014/781 Anders Björck lo 8 Försäljning/köp Strandberget l: 14 KST 2014/834 Jan Esping Il 9 Begäran om att få köpa mark, Björkenäs l :21 KST 2014/699 Jan Esping Projektrapp01tering KST 2014/493 Jan Esping och Thomas Stjerndorff Il Information från Migrationsverket KST 2014/469 Felicia Weinberg Svar på remiss - Regional handlingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad klimatpåverkan KST 2014/717 Tina Näslund Information om miljömålsarbete KST 2014/71 O Tina Näslund 14 Sammanträdestider 2015 KST 2014/815 Johanna Lundkvist Öppettider 2015 KST 2014/622 Johanna Lundkvist Övrig information och frågor KST 2014/91 Ann-Katrin läråsen Meddelanden KST 2014/122 Johanna Lundkvist 72 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress Nya Torget Torsby sekr [email protected]

2 TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 2 Kallelse/underrättelse Ann-Katrin Järåsen ordförande Johanna Lundkvist sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel E-post Telefon Anders Björck Angela Birnstein Ann-Margret Edberg Jan Esping Johanna Lundkvist Torbjörn Almroth bitr. kom m unchef!hrchef ekonomichef administrativ chef teknisk chef kommunsekreterare stadsarkitekt/milj ö och byggchef anders. [email protected] angela. [email protected] [email protected] [email protected] j o banna. l undkvist@tors by.se torbj orn.altmoth@tors by.se

3 Datum Svar på motion om nya riktlinjer för vår upphandling av livsmedel Dnr KST 2014/496 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Karl-Erik Keck (MP) följande: Bakgrund "Vi vill öka andelen ekologiska livsmedel genom att nya riktlinjer för vår upphandling utarbetas och antas i fullmäktige. Genom att ställa miljö - sociala- och djurrättsliga krav och genom att dela upp upphandlingen i mindre poster kan vi också bidra till att öka upphandlingen av lokalt producerade varor och tjänster. Detta ger, förutom miljövinster, även jobb och ökade skatteintäkter. När sedan de nya EU upphandlingsreglerna införs i Sverige lär det bli ännu lättare att få gehör.för detta. Bakgrund Sista tidens skränunande debatt i media om bekämpningsrester i frukt och grönt (herbicider, pesticider, stråförkortningsmedel m.m.), antibiotikarester i importerat kött, salmonella, hormonstörande ämnen, resistenta bal<terier, dålig djurhållning, oacceptabla arbetsförhållanden aktualis~rar nya riktlinjer för vår upphandling. m.m. Giftfri mat till våra barn, ungdomar och äldre är en självklarhet och kan påverkas kraftfullt av vår upphandling. Trots att de nya ED-reglerna väntas vara antagna i Sverige först 2016 så bör detta viktiga arbete påbörjas snarast, enligt vår mening." Tre önskemål finns att redovisa fakta kring: l. Ölaring av inköp av ekologiska livsmedel 2. Dela upp upphandlingar i mindre poster 3. Ställa miljö-, sociala-, och djurrättsliga krav \c s Per Kjellqvist upphandlingsstrateg Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyrelsen Torsby direkt mobil växel tax [email protected] [email protected] Sida 1 (3)

4 4 l. Ekologiska livsmedel Finns redan idag i befintliga upphandlade ramavtal. Andelen påverkas av tillgång, ekonomi, kunskap, möjlighet till uppföljning samt politiska direktiv. Kommunens kostavdelning har i sitt vision- och målarbete föreslagit att andelen ekologiska produkter skall ökas blev utfallet 7,6 %. Målet för 2014 och 2015 är 12 respektive 15 %. För dagen är andelen cirka 15 %. 2. Uppdelning mindre poster Görs redan idag där så anses att det är relevant. Som exempel kan nämnas snöröjningstjänster, möbler, hygienartiklar, transporttjänster m.fl. Vad gäller specifikt livsmedel så har Torsby och Sunne historiskt sett i sina gemensamma livsmedelupphandlingar delat upp upphandlingen i separata mindre upphandlingar för att gynna det lokala näringslivet samt små och medelstora företag. Som exempel kan nämnas upphandlingar av potatis, ägg, dricka, glass, bröd, charkprodukter allt efter förekomsten av leverantörer och visat intresse. Tyvärr så har en del företag under åren lagts ner. Den senaste livsmedelupphandlingen var uppdelad enligt nedan: l. Koloniala produkter 2. Färskt kött & chark 3. Färskt bröd 4. Djupfryst 5. FäJ:sk potatis 6. Färsk frukt & grönsaker 7. Färsk fisk 8. Färskt mejerisortiment Det var vad som bedömdes var möjligt med befintliga resurser. ' ' 3. Nya EV-regler I början av året röstade EU:s ministerråd och Europaparlamentet om nytt direktiv som ska möjliggöra för offentliga aldörer i medlemsländerna att i sin upphandlingsprocess mycket tydligare än idag få lov att definiera miljö-, sociala-, och djurrättsliga krav. Genomförandeutredningen, som arbetar med implementeringen av direktiven i svensk lag ett delbetänl<ande som nu är ute på remiss, kommer med sitt slutbetänkande senast l oktober i år. ED-direktivet om offentlig upphandling ska vara infört i svensk lagstiftning senast 18 maj I fackpressen råder det delade meninga1 om hur stora förändringarna kommer att bli. Några raka tydliga och enlda besked kan vi nog inte räl<na med. Så framtiden får utvisa hur långt upphandlande myndigheters ambitioner kan sträcka sig inom dessa områden. Avslutning Vi är väl medvetna om att en uppdelning av upphandlingar kan vara ett sätt att hjälpa små och medelstora samt lokala företag att delta i Torsby kommuns upphandlingar. Höjningen av direktupphandlingsbeloppet till SEK fr.o.m. l/ har gjort att det ges större möjlighet att upphandla närodlat från mindre och lokala leverantörer under förutsättning att det finns lokala leverantörer och att dessa ger sig tillkänna. 2

5 Självklart kommer vi efter bästa förmåga att använda miljö-, sociala-, och djurrättsliga krav i kommande upphandlingar. Vi följer utvecklingen och har god hjälp av Konkurrensverkets avdelning Miljöstyrningsrådets och dess anvisningar. Ett nytt Miljömålsprogram med handlingsplan (En ny miljöpolicy) håller på att tas fram för kommunen där det finns möjlighet att ange lokala mål och åtgärder inför kommande upphandlingar. Upphandlingspolicyn och upphandlingsriktlinjerna är mer till för ett samlat grepp för samtliga Torsby kommuns upphandlingar av varor, ijänster och entreprenader. Per kjellqvist Upphandlingsstrateg Ninni Boss Kostchef Tina Näslund Miljöstrateg/Energirådgivare 3

6 Motion om nya rildlinjer för vår upphandling av livsmedel från Miljöpartiet De Gröna. Vi vill öka andelen ekologiska livsmedel genom att nya riktlinjer för vår upphandling utarbetas och antas i fullmäktige. Genom att ställa miljö- sociala- och djurrättsligfa krav och genom att dela upp upphandlingen i mindre poster kan vi också bidra till att öka upphandligen av lokalt producerade varor och tjänster. Detta ger, förutom miljövinster, äver jobb och ökade skatteintäkter. När sedan de nya EU-upphandlingsreglema införs i Sverige lär det bli ännu lättare att få gehör för detta. Bakgrund Sista tidens shämmande debatt i media om bekämpningsrester i frukt och grönt ( herbicider, pesticider, stråförkortningsmedel m.m.), antibiotikarester i importerat kött, salmonella, hmmonstörande ämnen, resistenta bakterier, dålig djurhållning, oacceptabla arbetsförhållanden aktualliserar nya riktlinjer för vår upphandling. m.m. Giftfri mat till våra barn, ungdommar och äldre är en självklarhet och kan påverkas kraftfullt av vår upphandling. Trots att de nya BU-reglerna väntas vara antagna i Sverige först 2016 så bör detta viktiga arbete påbö1jas snaarast, enligt vår mening Torsby D POvJj {}e;zt~j2 Ka~kSik Keck, Miljöpmtiet De Gröna i Torsby.

7 ~föt7s"by~k.omitilm Kommunstyrelsen o 9 J\ A ((Yu:Le_ L/ 1 s. 1 '-'(;J:j- /J ' 'l/... ). Dnr.t:O.;.... r.,{f..1j.. 7.Zi:!l 1 ( Till Torsby kommun Kommunstyrelsen-a u Ansökan om ekonomiskt stöd till solviks Bygdegård Solviks Bygdegårdsförening kämpar på med helt ideella krafter för att den 90-åriga lokalen skall fortleva, och har hittills lyckats väl. Vi ser också att befolkningsminskning genom utflyttning av våra ungdomar gör det allt svårare att få nya krafter att ta tag i föreningslivet i bygden i stort. Vi har nu framför oss ett akut investeringsbehov på ca kr för följande saker: 1nstallation av vattenlås med rörelsevakt ca 8000:- Montering av ny stoppkran för inkommande vatten inkl maskingrävning " 8000:- Rep av rötskadad handikapramp Il 7000:- Rep av värmepumpar Il 3000:- Bygdegårdsföreningen har ansökt om bidrag (fonderade bygdemedel} Vi vädjar härmed om bidrag från Torsby kommun för ovan redovisade, ungefärliga kostnader. övrig finansiering genom egen arbetsinsats. Stöllet dag som ovan r ~dc#~/~ Lars-Göran Nilsson Ordf Solviks Bygdegårdsförening Adr: Nybacka 25, Stöllet

8 Datum Kommunstyrelsens arbetsu tskatt Utbetalning av lokalt partistöd 2015 Kommunfullmäktige antog , 92, nya regler om lokalt partistöd. Reglerna föranleddes av förändringar i kommunallagen från l februari Reglerna ska tillämpas från och med mandatperioden , dvs från och med verksamhetsåret 2015, och det krävs årliga beslut av fullmäktige innan utbetalning kan ske. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandat stöd. För 2015 uppgår grundstödet till kr per parti som är representerat i kommunfullmäktige. Mandatstödet uppgår tillll 013 kr per mandat i kommunfullmäktige. Utbetalning av partistödet kan enbart ske till ett politiskt parti som är en juridisk person och som har en lokal partiförening. Det betyder att betalningsmottagaren inte får vara en privatperson eller en regional eller nationell partiorganisation. De partier som mottar lokalt partistöd för 2015 ska senast 30 juni 2016 redovisa för kommunfullmäktige hur det lokala partistödet använts i det lokala demokratiarbetet Förslag till beslut l. Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen rekommenderar att kommunfullmäktige beslutar om utbetalning av lokalt partistöd 2015 fastställs enligt följande: Socialdemokraterna, 14 mandat, Moderaterna, sex mandat, Centerpartiet, fyra mandat, Sverigedemokraterna, tre mandat, Vänsterpartiet, två mandat, Folkpartiet, ett mandat, Miljöpartiet, ett mandat, kr kr kr kr kr kr kr 2. Partierna ska till ekonomiavdelningen lämna in uppgifter om mottagare av det lokala partistödet. Mikael Westin förvaltningsekonom Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt mobil växel fax [email protected] [email protected] [email protected] Sida 1 (1)

9 Redovisning utfalll lönerevision 2014 l Per avtalsområde: l Rek. Lägsta nivå KS l Rek. Lägsta nivå avtal l verkligt utfall Procentuella påslag Dl K 2,2 3,66 FSA 2,2 2,31 Ledarna 2,2 2,96 Lärarförbundet 2,2 2,84 Lärarnas Riksförbund 2,2 2,69 oorganiserade 2,2 2,78 SSR 2,2 2,42 Sveriges Ingenjörer 2,2 2,90 Vision 2,2 2,87 Vårdförbundet 2,2 2,45 Kronpåslag l Kommunal 55ol 554,511

10 Datum KSAU Ärende; Komplettering av arvode för förtroendevalda Undertecknad fick i uppdrag av kommunstyrelsen (KS) den 3 november att komplettera förslag till arvode för kommunens politiker för år Kompletteringen avsåg arvode till vice ordförande i kommunstyrelsen. Under den gångna mandatperioden har vice ordförande i KS haft ett fast månadsarvode motsvarande 40% av kommunalrådsarvodet I och med den nya mandatperioden skall arvodet avseende denna funktion omprövas då omfånget på uppdraget kommer att förändras. Som förslag är att det sätts ett nytt fast månadsarvode som uppgår till20% av kommunalrådsarvodet dvs 9600 kronor per månad. Kommunstyrelsens ordförande skall tillsammans med vice ordförande i kommunstyrelsen träffa en överenskommelse om vilka uppgifter som skall inkluderas i det fasta arvodet. Om det visar sig att antalet uppdrag och omfånget på dessa blir mer omfattande skall en revidering av det fasta arvodet ske. Förslag till beslut Undertecknad föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att rekommendera kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige besluta om att komplettera arvodena med att vice ordförande i kommunstyrelsen får ett fast månadsarvode vilket uppgår till20% av kommunalrådsarvodet, dvs 9600 kronor per månad, samt att kommunstyrelsens ordförande skall träffa en överenskommelse med vice ordförande i kommunstyrelsen om vilka uppgifter som skall inkluderas i det fasta arvodet. Det fasta arvodet gäller från den dag då kommunfullmäktige genomförde val till korrununstyrelsen. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef l I-ffi-chef Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet Torsby direkt mobil växel fax [email protected] [email protected] Sida 1 (1)

11 Datum Ksau Strandberget 1:14 mfl. Försäljning/köp av skogsfastighet Bakgrund Lars Gylterud, Nystugan Kärrbackstrand, har genom kommunens skogsförvaltare Skogssällskapet, ställt en förfrågan om att få köpa del av kommunens skogsfastighet Sh andberget 1:14. skogsfastigheten omfattar 3,3 ha och gränsar mot Lars Gylteruds bostadsfastighet. Lars Gylterud föreslår att kommunen köper skogsfastigheterna Sh andberget 1:3, 1:6 och 1:7, omfattande 13,3 ha, där 1:3 är ett mycket smalt skifte som är svårförvaltat Fördelen för kommunen är att Sh andberget 1:3 gränsar till kommunens fastighet Strandberget 1:2. skogsvärdering av de berörda fastigheterna har gjorts av skogssällskapet Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår att Ksau ger Jan Esping i uppdrag att genom skogssällskapet revidera skogsvärderingen till dagens värde samt upprätta köpehandlingar som tillställs kommunstyrelsen för beslut Jan Esping Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1 O. Tekniska avdelningen Torsby direkt [email protected] mobil [email protected] växel [email protected] fax Sida 1 (1)

12

13 Datum Ksau Fastighetsförsäljning del av Björkenäs 1 :21 Bakgrund Birgitta Hedin Hermansson och Lars-Anders Hedin har tillskrivit Torsby kommun med en förfrågan om att få köpa fastigheten Björkenäs l :21. Björkenäs 1:21ligger mellan fastigheterna 1:82 och 1:85 som ägs av syskonen Hedin. På Björkenäs 1:21 finns två byggnader, en lada och ett gemensamägt sågverk som saknar brukningsvärde för kommunen och fastigheten är i övrigt beväxt med sly och skog. Markområdet omfattar ca m 2. Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår att Ksau ger Jan Esping i uppdrag att värdera markområdet samt upprätta köpehandlingar som tillställs kommunstyrelsen för beslut Jan Esping Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya T orgel 8, T ors by Torsby kommun 1 O. Tekniska avdelningen Torsby direkt mobil växel fax [email protected] [email protected] [email protected] Sida 1 (1)

14 l l l l l l

15

16 1 orsoy Kommun Kommunstyrelsen o \ lo / La -anders Hedin <lar en 3 juni : Birgitta Hedin-H Björkenäs 1: nders.hedin@gmail Björkenäs Till: Torsb.y Kommun Att: J an Esping Ref till vårt telsamtal tidigare i våras. Ang vårt intresse av att köpa inägamark i Björkenäs by i T ors by kommun med beteckning Björkenäs l :21. Hej Jan!. Min syster Birgitha Hedin Hermansson o jag äger tillsammans fastigheten Björkenäs l :82,som for övrigt är vårt barndomshem. Vi är intresserade av att köpa inägo mark med fastighetsbeteckning Björkenäs l :21 (ägs av er Torsby Kommun) som ligger inklämd i vår fastighet (Björkenäs l :82)- Urspmngligen hör dessa från samma fastghet. Varfor vi vill köpa är bl a vår gård helhetsbild. På inägamarken (Björkenäs l :21) finns en gammallada som ligger direkt i anslutning till gårdsplanen på vår fastighet. Runt denna lada är det helt igenväxt med sly o träd. Vår och Björkenäs Bys gemensamägda sågverk liggerockså på er fastighet (Björkenäs l :21), detta har aldrigjusterats efter att Torsby Kommun(dåvaran4e Norra Ny kommun) köpte Fastigheten Björkenäs l :21 av E Elofssons dödsl)o... Vi tycker att det vore bra och det skulle bli enklare att sköta,gårds bilden skulle bli mer homogen och att det "skämmer" med så mycket sly o träd in på knutarna- + Att v:i då hade vårt sågverk på egen mark. Birgitha b; v j t'i-k.a.. h. ~ tel''a.. (..o h-j Lars-Anders , larsand ers.hedin@gmail. c om l

17 ~ Länsstyrelserna ~ Migrationsverket,j A v r0vt cle_ (( t s / f 1 Diarienummer Migrationsverket Diarienummer Länsstyrelsen Information tilllandets samtliga kommuner om anvisning av ensamkommande barn - utvidgade möjligheter. År 2014 har präglats av ett fortsatt mycket högt inresande av asylsökande ensamkommande barn, mer än l 00 procent högre än motsvarande period Migrationsverket har därför varit tvunget att göra så kallade utvidgade anvisningar enligt steg 3 under året. Steg 3a slutfordes vid månadsskiftet april/ maj och under midsommarveckan slutfordes anvisningarna enligt steg 3b. De utvidgade anvisningama enligt steg 3c, alltså till kommuner som har for fä överenskomna asylplatser i forhållande till sitt fordelningstal, bedöms vara slutförda under november månad. Därefter aktualiseras utvidgade anvisningar enligt steg 4, och fortsätter fram till årsskiftet. Vid årsskiftet nollställs de utvidgade anvisningarna, och från och med den l januari 2015 sker eventuella utvidgade anvisningar återigen enligt steg 3. Bakgrund Den l januari 2014 trädde lagändringen i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende for ensamkommande barn. Lagändringen innebär att samtliga kommuner kan anvisas, oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Ändringen i lagen ( 1994: 137) om mottagande av asylsökande m.fl. syftar till att fä en jämnare fordelning av mottagande av ensamkommande barn bland samtliga kommuner. Länsstyrelserna och Migrationsverket har under året träffat kommunerna i olika sammanhang; förhandlingar, dialoger och konferenser m.m. l samband med dessa har information getts om lagändringen, forhållandet mellan fördelningstal och asylplatser i överenskommelser samt turordningen for anvisningar. Vår gemensamma strävan är att samtliga kommuner i landet ska vara väl informerade om lagändringen och hur den nya lagen påverkar kommunernas mottagande. Principer för anvisning och fördelningstal Principerna for anvisning samt fordelningstal till kommun har tagits fram i samarbete mellan Migrationsverket och länsstyrelserna, i dialog med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Barnombudsmannen. Principerna for anvisande styr i vilken turordning Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ordna mottagande for ett ensamkommande barn. Fördelningstalen fastställer hur många platser en kommun forväntas tillhandahålla för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Anvisningsprinciperna och fårdelningstalen bötjade gälla den l januari I korthet innebär anvisningsprinciperna att anvisning i fårsta hand sker till en kommun:

18 till vilken ett barn anses ha viss anknytning (steg l) eller till kommun med ledig överenskommen plats (steg 2) Om anvisande enligt dessa två steg inte är möjligt, kommer anvisning av kommun att ske med stöd av de utvidgade möjligheterna att anvisa. I detta skede sker anvisning enligt följande: kommuner utan överenskommelse (steg Ja) kommuner med överenskommelse men där mottagandet på platserna ännu inte statia t (steg J b) kommuner med få får få platser i överenskommelsen i fårhållande till fårdelningstalet (steg Je) Om anvisning enligt ovanstående tre steg inte är möjlig kommer fotisatt anvisande av kommun att ske: till samtliga kommuner i tur och ordning utifrån folkmängd, med start i Stockholm (steg 4). Anvisningarna sker får ett barn i taget, eller en sammanhållen grupp av barn, så länge behovet finns, fram till årsskiftet. Utvidgade möjligheter l vilken omfattning Migrationsverket behöver använda den utvidgade möjligheten att anvisa till en kommun beror på flera faktorer, bland annat: hur många ensamkommande barn som ansöker om asyl hur många överenskomna platser som finns lediga och rapporteras in till Migrationsverket Länsstyrelserna och Migrationsverket vill med detta brev infannera samtliga kommuner om det rådande läget. Vi vill särskilt uppmärksamma kommuner som saknar överenskommelse om att tillhandahålla platser för asylsökande ensamkommande barn samt kommuner som har får få överenskomna platser i fårhållande till kommunens fårdelningsta l, på att de utvidgade anvisningarna nollställs den l januari Detta innebär att eventuella utvidgade anvisningar därefter kommer att göras enligt steg J. Med vänlig hälsning vi1u!'l; rhz ftt-' Anneli Witten Kontaktlänsråd Integration t c 1ard Larsson B i trädande Enhetschef Bosättnings Och statsbidragsenheten För ytterligare information kontakta berörd länsstyrelse eller Migrationsverket Bilaga: "Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar"

19 Oktober 2014 Under 2014, t o m sista september, har ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med över l 00 procent i förhållande till samma period A v dessa var 992 flickor vilket motsvarar 20 procent. Den l oktober fanns det asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Under 2014: är den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 142 dagar. har ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i första instans, vilket är 71 %av de fattade besluten. o om man endast inkluderar de barn som fick sitt asylärende prövat i Sverige, dvs. exkluderar barn som bl.a. omfattas av Dublinförordningen eller de vars ärende avskrivs så beviljades 84% uppehållstillstånd o 2013 beviljades l 995 ensamkommande barn uppehållstillstånd i första instans och andelarna blev då att 67 %respektive 82 % beviljades uppehållstillstånd o 2012 beviljades l 882 ensamkommande barn uppehållstillstånd i första instans och andelarna blev då att 65% respektive 82% beviljades uppehållstillstånd Inkomna asylärende n, ensamkommande barn ~ , 5000 barn 2013, 3852 barn J~ , 2657 barn , 2393 barn ;, , 2250 barn , 1510 barn 2005, 398 barn Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

20 lo Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl ökar fmifarande kraftigt, vilket tydligt illustreras i grafen på föregående sida. Av verkets prognos frånjuli framgår bl.a. att uppskattningsvis ensamkommande barn årligen kommer att söka asyl under 2014 och Hittills i år är ökningen över l 00 % jämfö1i med samma period För att minimera antalet utvidgade anvisningar är det mycket viktigt att kommuner kontinuerligt och ornedelbalt rapporterar in samtliga lediga platser till verket. Som en direkt följd av den kraftigt ökade prognosen har Migrationsverket överlämnat en ny beräkning av behovet av antalet asylplatser till länsstyrelserna. Verket uppskattar behovet till asylplatser. På grund av den oförutsägbarhet som oroligheterna i omvärlden för med sig, så innefattar beräkningen 20 procent buffe1tplatser. Länsstyrelsernas nya fördelningstal för 2015, baserade på behovet av asylplatser, processas nu på länsnivå Sedan den första januari i år har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Genom lagändringen kan alla kommuner anvisas för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. I förberedelsearbetet har verket samarbetat med länsstyrelserna och fört dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt i delar Barnombudsmannen. Från och med årsskiftet sker anvisning av kommun enligt något av följande fyra steg: l. kommun till vilken barnet anses ha viss anknytning, t.ex. pga. släkting 2. kommun med överenskommelse och som anmält ledig plats 3. a) kommun utan överenskommelse b) kommun med överenskommelse, där mottagandet på platser inte startat c) kommun med överenskommelse, men där de överenskomna platserna är fårre än kommunens fördelningstal 4. samtliga kommuner i rullande turordning utifrån storlek/folkmängd, med bö1jan till Stockholm. För närvarande sker utvidgade anvisningar enligt steg 3c, dvs. till kommuner med pågående mottagande enligt överenskommelse, men vars antal överenskomna asylplatser är fårre än det fördelningstal som kommunen har. Det stora flertalet av landets kommuner ingår i anvisningssteg 3c. Turordningen för dessa anvisningar sker enligt följande; först i tur står det län som vid aktuell tidpunkt procentuellt sett har lägst måluppfyllelse utifrån länets fördelningstal och då till den kommun i det länet som procentuellt sett har lägst måluppfyllelse i förhållande till kommunens fördelningstal Som en följd av såväl den mycket kraftiga ökning av antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige som att få lediga överenskomna asylplatser rapporteras in så torde utvidgade anvisningarna enligt steg 3 vara slutförda kring nästa månadsskifte varvid steg 4 aktualiseras. I steg 4 anvisas ett barn i taget (eller en sammanhållen gruppering) till kommunerna i en rullande turordning med start till Stockholm. Respektive länsstyrelse kan ge information om fördelningstal på läns- och kommunnivå.

21 2( Under 2014, t.o.m. sista september, har Migrationsverket gjort anvisningar. Dessa anvisningar är fördelade på de olika stegen för anvisning enligt följande: Steg l Steg 2 Steg 3 Steg4 l 914 anvisningar l 892 anvisningar l 214 anvisningar O anvisningar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i två beslut bl.a. redogjo1t för rättslaget och konstaterat att lagen anger att när en kommun anvisats ska det anses att det ensamkommande barnet vistas i den kommunen i den meningen som anges i 2 a kap. l socialtjänstlagen (SoL). IVO konstaterar vidare att lagen om mottagande av asylsökande (LMA) är speciallagstiftning och att dess bestämmelse om att ett barn som anvisats ska anses vistas i kommunen har företräde framför vistelsebegreppet i SoL. Ett av IVO:s beslut är överklagat till förvaltningsrätten som fastställde IVO:s beslut. Förvaltningsrättens dom har nu överklagats till kammarrätten. Beslut om eventuellt prövningstillstånd väntas fattas innan årsskiftet Enligt Dublinförordningen gäller sedan årsskiftet bl.a. att det för ensamkommande barn numera är presumtion att offentligt biträde ska utses vid handläggning av ärende. Ett beslut om överföring kan endast genomföras under följande förutsättningar: när beslutet vunnit laga kraft efter nöjdförklaring, när beslutet vunnit laga kraft och inget överklagande och/eller begäran om inhibition inkommit inom tre veckor från underrättelsedatum eller när Migrationsdomstolen avslagit en överklagan och/eller hävt en inhibition. Reglerna kring att hålla samman familjer har tydliggjorts i förordningen. När det gäller ensamkommande barn utökas familjebegreppet till att även gälla andra släktingar än kärnfamiljen. Det ska då dock bedömas om dessa släktingar har möjlighet att ta hand om barnet. En konsekvens av det utvidgade familjebegreppet är bland annat att Migrationsverket behöver lägga mer resurser på att leta efter anhöriga till ensamkommande barn. Läs om clublinprocessen i andra ED-länder: Dublin transnational project Sedan 2012 drivs Folkhögskolespåret för att utveckla folkhögskola som alternativ för ensamkommande ungdomars boende och studier. Projektet ägs av Trelleborgs kommun i samverkan med tolv kommuner, ett kommunalförbund och 15 folkhögskolor i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län. Det övergripande syftet är att engagera fler aktörer i mottagande och etablering. I nuläget driver Österlens folkhögskola 11 platser i HVB. Projektet arbetar strategiskt för ett möjliggörande av folkhögskolornas internat som utslussboende. Den primära målgruppen är ensamkommande ungdomar mellan år med PUT. För mer info. hänvisas till

22 Enligt förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. gäller sedan årsskiftet en schablonersättning för de kostnader en kommun har för sol-placeringar av anvisade asylsökande ensamkommande barn som placeras på hem för vård eller boende (HVB), som inte omfattas av kommunens överenskomna asylplatser. Det nya schablonbeloppet är l 900 kr per dygn per barn/ Migrationsverket fotisätter utvecklingen av en webbtjänst för informationsöverföring mellan verket och kommunerna för ensamkmmnande barn. Pilotverksamheten utökas fr.o.m. september med fler kommuner som ges möjlighet att ansluta sig till e-tjänsten. Tjänsten som ska omfatta samtliga ensamkommande barn i samtliga kommuner innebär att kommunerna via webbtjänsten ska kunna sköta rappotteringen av förändringar för respektive barn såsom t.ex. in- och utflyttningar, adressändringar mm. I oktober ska löpande redovisningar genom denna tjänst möjliggöra en automatiserad redovisning och därmed utbetalning av ersättningar för boendedygn etc. Webbtjänsten kommer i nästa steg att utvecklas med en funktionalitet som gör det möjligt att söka ersättning för utlägg och kostnader för asylsökande och för de som ratt uppehållstillstånd. De elektroniska ansökungdom och avser kostnader som uppkommit från och med årsskiftet. Detta innebär att kommunerna måste redovisa vilka barn som anvisats och som efter årsskiftet är sol-placerade på HVB. För placeringar enligt L VU eller för placeringar i familjehem gäller fattfarande ersättning för s.k. faktiska vårdkostnader. Se hemsidan för info. För att Migrationsverkets IT -stöd ering av överenskomna platser för ensamkommande bam ska fungera måste samtliga kommuner kontinuerligt rappottera förändringar i boendet, vilka barn och ungdomar som belägger de överenskomna platserna. Dessutom behöver kommunen rapportera förändringar som påverkar kommunens socialtjänstansval Uppgifterna meddelas som tidigare till faxnummer O l O Vid förändringar behöver kommunen endast, i ett eget dokument, ange vad som är nytt i förhållande till tidigare rapportering. Adressändringar lämnas, som tidigare, till den mottagningsenhet där barnet eller ungdomen är inskriven. De uppgifter som ska rappotteras är: dossiemummer, namn på den person det gäller, orsaken till förändringen, exempelvis o överflytt enligt SoL o avslutad vårdinsats o ny placering o barn som avviker o datum när förändringen bötjar gälla o om en plats utifrån förändringen inte är ledig Vid frågor, kontakta anvisningsfunktionen på Bosättnings- och statsbidragsenheten. Telefon: O l Il epost: [email protected] ningarna i webbtjänsten ersätter då de blanketter som kommunerna använder i dag. Den nya webbtjänsten kommer att ställa krav på kommunernas anslutning till en katalogtjänst, och särskild legitimation: HSA-katalog och SITHS-kott som In era AB tillhandahåller; www. inera.se. De som ska använda tjänsten måste vara anslutna till katalogtjänsten HSA, vatje användare inom kommunen måste ha en särskild tjänstelegitimation, ett SITHS-kott. Migrationsverket informerar mer om detta på webinarium, intresserade kommuner anmäler sig till: etjanst-skl@ migrationsverket.se. Mer information finns på: E-tjänst för statsbidrag

23 När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfålligt boende i den kommun (ankomstkommun) där det ger sig till känna. Detta innebär att alla kommuner kan bli en ankomstkommun. De flesta ensamkommande barn som söker asyl i Sverige ger sig dock tillkänna i någon av de kommuner där verket har kontor vid vilka ensamkommande barn kan ansöka om asyl. När ett ensamkommande barn söker asyl ska Migrationsverket omedelbart anvisa en kommun enligt ovan beskrivna anvisningsprinciper. Den anvisade kommunen ansvarar för omhändertagandet under den tid barnet är asylsökande, men även tiden därefter för de som beviljas uppehållstillstånd. Följande 288 kommuner hade den 1 oktober 2014 en tecknad överenskommelse. För närvarande finns det överenskommelser om platser för ensamkommande barn och ungdomar, varav minst cirka l 759 platser ska vara tillgängliga för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Platser (varav asyl) Platser (varav asyl) Blekinge län (36)* Sandviken 22 (7) Karlshamn 19 (4) Söderhamn 57 (7) Karlskrona 35 (8) Totalt: 262 (55) Olofström 15 (4) Hallands län (57)* Ronneby 5 (3) Falkenberg 8 (3) Sölvesborg 15 (4) Halmstad 16 (1 O) Totalt: 89 (23) Hylte 17 (5) Dalarnas län (90)* Kungsbacka 25 (12) Avesta 18 (4) Laholm 10 (5) Borlänge 12 (3) Varberg 21 (1 O) Falun 30 (1 O) Totalt: 103 (47) Gagnet 18 (5) Jämtlands län (45)* Hedemora 34 (5) Berg 15 (4) Leksand 32 (6) Bräck e 23 (5) Ludvika 16 (4) Härjedalen 20 (4) Malung-Sälen 12 (3) Krokom 19 (4) Mora 15 (4) Ragunda 12 (4) Orsa 12 (4) Strömsund 23 (5) Rättvik 12 (3) Are 14 (3) Smedjebacken 12 (3) Östersund 39 (7) Säter 12 (3) Totalt: 165 (36) Vansbro 10 (3) Älvdalen 20 (5) Jönköpings län (91)* Totalt 265 (65) An e by 16 (4) Eksjö 15 (4) G islaved 18 (4) Gotlands län (10)* Gotland 18 (4) Gnosjö 8 (4) Totalt: 18 (4) Ha bo 6 (6) Gävleborgs län (66)* Jönköping 37 (17) Bollnäs 41 (6) Mullsjö 15 (4) Gävle (ank.kommun) 25 (5) Nässjö 15 (4) Hofors 30 (7) Sävsjö 8 (3) Hudiksvall 30 (8) Tranås 9 (4) Ljusdal 26 (6) Vaggeryd 12 (5) Nordanstig 31 (6) Vetlanda 26 (4) Ockelbo 10 (4) Värnamo 13 (6) Ovanåker 10 (4) Totalt: 198 (69)

24 Platser (varav asyl) Platser (varav asyl) Kalmar län (71)* Lund 18 (4) Borgholm 10 (3) Malmö (ank.kommun) 83 (3) Emmaboda 6 (6) Os by 12 (3) Hultsfred 5 (5) Perstorp 10 (4) Högs by 5 (5) Simrishamn 30 (6) Kalmar 35 (6) Sjöbo 11 (5) Mönsterås 20 (5) statfanstorp 8 (4) Mörbylånga 14 (4) Svalöv 8 (5) Nybro 14 (7) Svedala 8 (3) Oskarshamn 15 (3) Tomeliila 13 (4) Torsås 5 (4) Trelleborg 12 (3) Vimmerby 15 (6) Vellinge 9 (3) Västervik 10 (3) Ystad 15 (3) Totalt: 154 (57) As torp 7 (4) Ängelholm 10 (3) Kronobergs län (50)* Örkelljunga 8 (4) Al ves ta 31 (6) Östra Göinge 8 (4) Lessebo 32 (5) Totalt: 465 (146) Ljungby 28 (8) Markaryd 11 (5) stockhalms län (289)* Tingsryd 27 (6) Botkyrka 16 (9) Uppvidinge jan 17 (5) Danderyd okt 20 (8) Växjö 51 (11) Ekerö 11 (5) Älmhult 10 (6) Haninge 26 (7) Totalt: 207 (52) Huddinge 26 (14) Järfälla 42 (7) Norrbottens län (81 )* Lidingö 23 (8) Arjeplog 20 (5) Nacka 42 (15) Arvidsjaur 20 (5) Norrtälje 20 (1 O) Boden 17 (6) Nykvarn 8 (3) Gällivare 7 (7) Nynäshamn 16 (6) H aparanda nov 16 (5) Salem 22 (6) Jokkmokk 10 (3) Sigtuna (ank.kommun) 120 (20) Kalix 12 (3) Sollentuna 14 (3) Kiruna 10 (3) Solna (ank.kommun) 100 (O) Luleå 43 (12) Stockholms Stad 145 (75) Pajala 8 (3) Sundbyberg 11 (6) Piteå 32 (9) Södertälje o (O) Älvsbyn 15 (3) Tyresö 21 (7) Överkalix 20 (5) Täby 24 (8) övertorneå 27 (8) Upplands Bro 20 (6) Totalt: 257 (77) Upplands Väsby 25 (8) Vallentuna 6 (3) Skåne län (256)* Vaxholm 5 (5) B j uv 4 (4) Värmdö 39 (7) Bromölla 6 (3) Österåker 25 (9) Burlöv 10 (4) Totalt: 812 (255) Båstad 16 (4) Eslöv 12 (3) Södermanlands län (63)* Helsingborg nov 32 (1 O) Eskilstuna 50 (1 O) Hässleholm 17 (9) Flen 10 (3) Höganäs 10 (4) Gnesta 4 (4) Hörby 14 (4) Nyköping 24 (4) Hö ör 10 (4) Oxelösund dec 14 (4) Klippan 8 (4) Strängnäs 8 (4) Kristianstad 20 (8) Trosa 10 (4) Kävlinge 5 (3) Vingåker nov 31 (5) Landskrona 10 (4) Totalt: 151 (38) Lomma 11 (4)

25 Platser (varav asyl) Platser (varav asyl) Uppsala län (66)* Västmanlands län (65)* Enköping 32 (8) Arboga 8 (3) H e by 13 (6) Fagersta 12 (3) H åbo 14 (6) Hallstahammar 11 (3) Knivsta 25 (6) Kungsör 12 (4) Tierp 1g (7) Köping 13 (4) Uppsala g1 (23) Norberg 12 (3) Älvkarleby 12 (3) Sala 16 (7) Östhammar 15 (7) skinnskatteberg 12 (3) Totalt: 221 (66) Surahammar 23 (4) Västerås 44 (16) Värmlands län (91)* Totalt: 163 (50) Arvika 27 (7) Eda 10 (5) Västra Götalands län (354)* Filipstad 34 (4) Ale 8 (3) Forshaga 18 (5) Alingsås 8 (3) Grums 2g (3) Bengtstors 17 (3) Hagfors 25 (5) Ballebygd 6 (6) Hammarö 16 (6) Borås 25 (5) Karlstad 38 (13) Dals-Ed 13 (3) Kil 21 (6) Essunga 12 (5) Kristinehamn 31 (6) Falköping 10 (4) Munkfors nov 25 (5) Färgelanda 20 (3) storfors 8 (5) Grästorp 4 (4) Sunne 14 (4) Gullspång 1g (3) Säffle 10 (6) Göteborg 73 (32) Torsby 16 (6) Götene 16 (4) Arjäng 13 (6) Herrljunga 4 (4) Totalt: 335 (92) Hjo 10 (4) Härryda 18 (6) Västerbottens län (86)* Karlsborg 8 (3) B jurhalm 10 (4) Kungälv 24 (g) Dorotea 15 (4) Le rum 18 (6) Lycksele 12 (5) Lidköping 25 (6) Mal å 18 (5) Lilla Edet g (6) Nordmali ng 27 (7) Lysekil 18 (6) Norsjö 20 (5) Mariestad 20 (5) Robertstors 1g (5) Mark okt 17 (7) Skellefteå (ank.kommun) 115 (15) Mellerud 18 (3) Sarsele 41 (8) Munkedal 16 (6) Storuman 15 (5) Mölndal (ank.kommun) o (O) Umeå (ank.kommun) 6g (15) Orust 24 (4) Viihelmina 14 (5) Partilie 10 (3) Vindeln 15 (5) Skara 11 (3) Vännäs 20 (5) Skövde 5 (3) Ase le 17 (4) satenäs 13 (6) Totalt: 427 (97) stenungsund 5 (3) Strömstad 5 (3) Västernorrlands län (52)* Svenljunga 6 (6) Härnösand 32 (7) Tanum 16 (6) Kramfors 17 (4) T i bro 10 (4) Sollefteå 48 (6) Tidaholm 10 (4) Sundsvall 20 (5) T j örn 17 (4) Timrå g (3) Tranemo 5 (5) Ange 20 (5) Trollhättan g (4) Örnsköldsvik 34 (1 O) Töreboda 13 (3) Totalt: 180 (40) Uddevalla 23 (5) Ulricehamn 15 (5) 25

26 Platser (varav asyl) Platser (varav asyl) Vara 10 (4) Östergötlands län (95)* Vårgårda 5 (5) Boxholm 12 (5) Vänersborg 10 (4) Finspång 10 (3) Am ål 22 (3) Kind a 16 (4) Öckerö 4 (4) Linköping 51 (12) Totalt: 686 (242) Mjöl by 30 (7) Motala 18 (3) Örebro län (76)* Norrköping (ank.kommun) 42 (15) Askersund 20 (5) Söderköping 32 (6) Degerfors 28 (5) Vadstena 16 (4) Hallsberg 6 (6) Valdemarsvik 17 (5) Hällefors 17 (5) Y d re 8 (3) Karlskoga 15 (3) Atvidaberg 10 (5) Kumla 15 (3) Ödeshög 12 (5) Lax å 39 (9) Totalt 274 (77) Lekeberg 12 (6) Lindesberg 16 (6) * Fördelningstal på länsnivå för 2014 avseende platser Ljusnarsberg 18 (3) för asylsökande ensamkommande barn. Nor a 16 (6) l december fastställer länsstyrelserna de slutliga Örebro (ank.kommun) 60 (1 O) fördelningstalen för 2015 som då grundas på ett platsbehov på asylplatser. Totalt: 262 (67) Här presenteras länkar till dokument m.m. som myndigheter och organisationer har avseende huvudsak ensamkommande barn. Detta nyhetsbrev, "Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar" uppdateras regelbundet och publiceras på Migrationsverkets hemsida. Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, länsstyrelserna och Socialstyrelsen har en gemensam folder som kortfattat beskriver myndigheternas ansvar avseende ensamkommande barn och ungdomar. "Ett gemensamt ansvar" Samlad information hos Migrationsverket Om ensamkommande barn och ungdomar För dig som är barn och har sökt asyl Samlad Information hos Skolverket Nyanlända elever i fokus Att bana väg för nyanländas lärande Samlad information hos SKL God manutbildning för ensamkommande bam Samlad information hos Socialstyrelsen Vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas Samlad information hos Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete avseende ensamkommande barn Informationsverige.se

27 Kontakt avseende förhandling om överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar I frågor som rör förhandling om överenskommelser ska berörd länsstyrelse kontaktas, för telefonnummer m.m. se Kontaktpersoner på Migrationsverket I frågor som rör mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, välkommen att kontakta: Richard Svanegård, Expe11 Mottagningsområde l och [email protected] Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland och Värmland Jens Carlander, Expe11 Mottagningsområde 3 [email protected] Gotland, Stockholm, Uppsala Amanda Lysen, Expe11 Mottagningsområde 4 amanda.lysen@m igrati onsverket.se Dalama, Söde1manland, Västmanland, Örebro och Öste~ götland Tomas Holmberg, Expe11 Mottagningsområde 5 [email protected] Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland Amanda Lysen, ÖK-administration [email protected] Ansvarar för administration av överenskommelser

28 Datum Diarienummer KST 2014/717 Länsstyrelsen i Värmlands län Växnäsgatan Karlstad Yttrande om Regional handlingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad klimatpåverkan Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag på regional handlingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad klimatpåverkan i Värmlands län. Handlingsplanen utgår från år 2013 beslutad Klimat- och energistrategi för Värmlands län. Remisstiden har efter begäran förlängts till Sammanfattning Vi ser handlingsplanen som en viktig vägledning för länets nyckelaktörer inom offentlig sektor och näringsliv i första hand. Vid genomgång av förslaget (Lst Dnr ) i intern remissrunda har några viktiga synpunkter framkommit som bör beaktas i slutversion av vår gemensamma handlingsplan för länet: * I remissversionen till handlingsplan finns många goda förslag men vissa åtgärder är inte så realistiska ur landsbygds- eller resurs-perspektiv. * Vi behöver göra skillnad på generella åtgärder och specifika åtgärder lämpliga för landsbygd respektive tätortsnära. Vi tänker på vår levande landsbygd som utgör stor del av länet och där bilen är en grundförutsättning för transporter samtidigt som kollektivtrafik ofta saknas vid lämpliga tider för t.ex. jobbpendling. * Större fokus på drivmedel. Vi behöver lösa hur vi tillsammans kan medverka till mer förnybara bränslen och energisnåla fordonsflottor i bredare samverkan. Förslag: Planberedskap till ny industri för förnybart bränsle av värmländska råvaror. Förslag: Skapa en gemensam fordonspolicy inom offentlig sektor. Förslag: Skapa en gemensam infrastrukhupolicy med näringslivet där större andel av länet får tillgång till förnybara drivmedel utifrån olika vägnoder längs E16--E45. *Fastställa miniroinivå med tidsplan för offentlig sektors omställningsarbete. * Resursfrågan måste lösas. Kommunen anser att resurser ofta saknas för att utföra konkret åtgärdsarbete. För att åtgärdsarbeten ska vara möjligt måste finansieringen lösas centralt, samordnas och fördelas i de gemensamma projekten. Förslag: Genomför riktade ekonomiska insatser till mindre resursstarka kommuner. Förslag: Lyft finansieringsfrågan regionalt och nationellt för att skapa bättre utrymme för ett bredare åtgärdsarbete så att energiomställningen kan bli verklighet. Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret Torsby växel fax [email protected] Sida 1 (2)

29 *Inkludera flera. Det behövs fler kommunövergripande konkreta åtgärdsinsatser där vi jobbax mer resurseffektivt tillsmans, samordnade av länsstyrelsen som har regeringsuppdraget. Jämför effektiva tillsynskampanjer enligt MB genom Miljösamverkan Värmlands regi. * V år stora utmaning är att hitta smarta axbetssätt och medverka till bra strukturer som kan underlätta klimatsmatta val oavsett vax man bor, anpassade efter förutsättningaxna för landsbygd respektive tätort. På uppdrag av Kommunstyrelsen i Torsby kommun Torbjörn Almxoth stadsarkitekt, miljö- och byggchef Tina Näslund miljöstrateg 2

30 l Länsstyrelsen Värmland Miljöanalys Jörgen Persson Sida MISSIV 1 (3) Datum Beteckning Enligt sändlista 3D Remiss av För ett klimatneutralt Värmland- Regional handlingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad klimatpåverkan Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till regional handlingsplan for energiomställning och minskad klimatpåverkan i Värmlands län. Handlingsplanen utgår från Länsstyrelsens uppdrag får det klimat- och energistrategiska arbetet. I uppdraget ingår det att, i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer, ta fram och genomfåra en regional handlingsplan som ska stödja arbetet med att identifiera, planera, genomföra och följa upp insatser och åtgärder. Handlingsplanen riktar sig till myndigheter, företag och organisationer inom offentlighet, näringsliv och civilsamhälle som vill arbeta får minskad klimatpåverkan och effektivare energianvändning, och som ser värdet i att samarbeta för att nå målen. I handlingsplanen beskrivs de områden där det bedöms finnas utrymme för regionala åtgärder som har stor potential att driva arbetet framåt. I en särskild åtgärdskatalog är planerade och förslagna åtgärder samlade. Regionala aktörer med rådighet över genomförandet är föreslagna får varje åtgärd. Planerade åtgärder är planerade och tidssatta av ansvarig aktör. Föreslagna åtgärder är åtgärder som regionala aktörer bedöms ha möjligheter att genomföra. Handlingsplanen är ett förslag och Länsstyrelsen önskar nu synpunkter på planen. Vi vill särskilt att ni läser utifrån era expe1iområden och svarar på: Är åtgärderna i Åtgärdskatalogen relevanta och vilka fler åtgärder är viktiga att lyfta fram? Salmas några regionala aktörer? Planerar din organisation några åtgärder som kan stödja klimat- och energiarbetet? Utgå gärna från åtgärdsförslagen. Har din organisation redan genomfört några åtgärder som få1ijänas att lyftas fram som goda exempel? Synpunkter lämnas senast via e-post till [email protected] Handlingsplanen kommer därefter att bearbetas och beslutas av Länsstyrelsen. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5 Telefon: Fax: O E-post: [email protected]

31 Länsstyrelsen Värmland... FOR ETT KLIMATNEUTRALT VARMLAND IReg~ona~ hallndnll1lgsp~aro för sarnverkan inom enerrg~omstä~ ~ll1ling oclh m~nskad k~imatpåver ~ G3lrD REMISSVERSION PUBLIKATIONSNUMMER XXX LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2014-xx-xx

32 32_ LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Innehåll 1 Inledning Länsstyrelsens uppdrag Syfte och målgrupp Metod Avgränsning Läsanvisning Våra mål Insatsområden Vägtrafikens användning av bensin och diesel Insatsområde 1. Samhällsplanering som verktyg för minskat bilberoende Insatsområde 2. Arbetspendling med kollektivtrafik och cykel Insatsområde 3. Effektiva fordonsflottor Insatsområde 4. Värna godstransporter på båt och järnväg Industrins användning av olja och gas O 3.3 Metan och lustgasutsläpp från jord- och skogsbruk Insatsområde 5. Lustgas från markhantering och djurhållning Insatsområde 6. Skogen som kolsänka och träbyggnation Energieffektivisering och effekttoppar i el- och värmeförbrukning Insatsområde 7. Energirådgivning och energitillsyn till små och medelstora företag Insatsområde 8. Energieffektivisering i offentlig sektor Insatsområde 9. Flexibilitet i energisystemet Konsumtionens klimatpåverkan Insatsområde 10. Motivera och underlätta för konsumenter Insatsområde 11. Offentlig upphandling Utvinning av förnybar energi Insatsområde 12. Uttag och användning av skogsbränsle Insatsområde 13. Elproduktion från vind och sol Insatsområde 14. Biogas från restprodukter Så tar vi hand om planen Uppföljningsplan Begrepp Referenser Bilaga 1 Nuläge... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2 Åtgärdskatalog Bilaga 3 Genomförda åtgärder... 35

33 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Inledning Klimatet förändras. Mätningar visar otvetydigt att atmosfären och haven blivit varmare, att mängden snö och is minskat, att havsnivåema stigit och att halten av växthusgaser ökat. 1 Ä ven för Vä1mland indikerar mätdata på att medeltemperaturen stigit, att nederbörden ökat och att växtsäsongen blivit längre. 2 Att mänsklig aktivitet väsentligt bidrar till förändringama kan nu anses stå utom allt rimligt tvivel. Samtidigt blir forskamas modeller över det framtida klimatet allt säkrare, och de visar en oroande framtid om vi inte gör något. Detta något som vi behöver göra är att ställa om samhället mot betydligt lägre utsläpp av växthusgaser och kraftigt ökad resurseffektivitet Det kan konstateras att nödvändiga styrmedel för att klara omställningen ännu saknas, eller att de inte är tillräckligt kraftfulla. Allvaret i situationen gör det dock rimligt att anta att det är en tidsfråga någon form av starkare sty1medel kommer att införas. Då är det en fördel att vara förberedd. Vi i Värmland har redan nu mycket att vinna på att arbeta aktivt för att minska vår klimatpåverkan och att ställa om vår användning av fossil energi. Energieffektivering och biobränslen minskar vår sårbarhet för ökade energi- och koldioxidkostnader. Sänkta produktionskostnader gynnar konkun enskraften för företagen. En omfattande omställning kommer sannolikt att driva på utvecklingen av marknaden för resurseffektiva produkter och tjänster, vilket kommer att gynna de företag som ligger i framkant. Klimat- och energiarbetet är en del av arbetet med att utveckla samhället, för att vi på bästa sätt ska vara förberedda att möta framtiden. Arbetet bjuder på utmaningar, men det blir enklare om vi samarbetar. Den här handlingsplanen lyfter fram vad vi kan och bör satsa på för att röra oss i riktning mot våra mål, och vilka drivkrafter det finns att göra det. 1.1 Länsstyrelsens uppdrag Sedan 2008 har länsstyrelsema ett regeringsuppdrag i att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regerings politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom uppdraget ingår det bland annat att utveckla och genomföra regionala handlingsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet. År 2013 beslutades en klimat- och energistrategi för Värmlands län. Den behandlar de områden som vi behöver arbeta inom för att minska vår klimatpåverkan och ställa om energisystemet. Denna handlingsplan följer upp strategin och pekar ut de viktigaste områdena för regionala åtgärder, och ger förslag på åtgärder inom dessa. Länsstyrelsen har även andra uppdrag som kopplar till klimat och energi, bland annat inom följande områden: 1 En kmifattad sammanfattning på svenska av den naturvetenskapliga grunden från FN klimatpanel finns i (Naturvårdsverket, 2013). 2 (Länsstyrelsen Värmland, 2014 b).

34 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion D nr Klimatanpassning. Länsstyrelsen har under 2014 tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning 3, som ska vara en vägledning för länsstyrelse, kommuner och länets övriga aktörer i arbetet att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Miljömålsarbete. Delar av miljömålsarbetet har direkt koppling till denna handlingsplans syfte och mål. Allra tydligast är det i miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, men även målen Frisk luft, Bara naturligför surning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö berör klimat- och energiarbetet Internt miljöledningsarbete. Länsstyrelsen arbetar systematiskt med att minska myndighetens egen miljöpåverkan. Arbetet innefattar både den direkta (till exempel myndighetens transpmter, energianvändning och inköp), och den indirekta miljöpåverkan (till exempel miljökonsekvenser av myndighetens beslut). 1.2 Syfte och målgrupp Denna handlingsplan utgår från Länsstyrelsens uppdrag för det klimat- och energistrategiska arbetet. I uppdraget ingår det att, i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer, ta fram och genomföra en regional handlingsplan som ska stödja arbetet med att identifiera, planera, genomföra och följa upp insatser och åtgärder. Handlingsplanen riktar sig till myndigheter, företag och organisationer inom offentlighet, näringsliv och civilsamhälle som vill arbeta för minskad klimatpåverkan och effektivare energianvändning, och som ser värdet i att samarbeta för att nå målen. Länsstyrelsens syfte med handlingsplanen är att: identifiera särskilt viktiga insatsområden för regionala åtgärder, och identifiera förslag på åtgärder inom dessa områden. Handlingsplanen ska: ses som länets gemensamma plan, öka samarbetet mellan aktörer och samordningen mellan åtgärder, och bidra med ideer på projekt och samarbetspmtner till aktörer som vill genomföra åtgärder. 1.3 Metod Till grund för handlingsplanen ligger klimat- och energistrategins strategiska inriktning och nulägesanalys i sex olika områden: Vägtrafikens användning av bensin och diesel Industrins användning av olja och gas Metan och lustgasutsläpp från jord- och skogsbruk 3 (Länsstyrelsen Värmland, 2014 b) 2

35 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Energieffektivisering och effekttoppar i el- och värmefårbrukning Konsumtionens klimatpåverkan Utvinning av fårnybar energi Vi har valt att behålla indelningen i dessa sex områden i handlingsplanen. För varje område har en målbild av Värmland år 2030, utifrån det regionala klimatmålet (se kapitel 2), tagits fram. Viktiga insatsområden får regionala åtgärder som får oss i riktning mot målbilderna har identifierats utifrån regional rådighet, potential och drivkrafter hos aktörerna. Insatsområden där aktörer har möjlighet att utveckla samverkan är prioriterade. Inom varje insatsområde har planerade åtgärder och åtgärdsförslag identifierats i dialog med olika aktörer. Handlingsplanens upplägg fårankrades på ett tidigt stadium hos klimatrådet 1.4 Avgränsning De åtgärder som är fåreslagna i planen är utvalda utifrån dagens förutsättningar och utifrån bedömningen av vad vi redan nu har särskilt störa möjligheter att genomföra. Åtgärderna ska kunna utföras (i huvudsak) av regionala aktörer, och ska medverka till att minska länets klimatpåverkan. Det innebär också att enbart ett urval av åtgärder är utpekade i planen. I skenet av den stora utmaning som väntar oss i omställningen till ett samhälle med lägre klimatpåverkan är det uppenba1i att enbart de regionala åtgärder som presenteras i denna handlingsplan inte är tillräckliga. För att det ska vara möjligt att nå målet om ett klimatneutralt Värmland 2030 kommer det att krävas en mångfald av åtgärder, inte bara regionala och lokala, utan även på internationell och nationell nivå. Inte minst krävs nya och fårändrade stytmedel som inte kan fattas på regional nivå. I handlingsplanen pekar vi ut de åtgärder som är möjliga att påbörja inom de kommande fem åren. Kommande politiska beslut kan ge nya förutsättningar över vad som är möjligt och prioriterat att genomföra. 1.5 Läsanvisning Handlingsplanens bakgrund, syfte och upplägg presenteras i kapitel l. I kapitel 2 sammanfattas de målformuleringar som ligger till grund får det regionala klimatoch energiarbetet Särskilt viktiga insatsområden pekas ut och motiveras i kapitel 3. Slutligen beskrivs fmisatt arbete med planen och hur den ska följas upp i kapitel4. Planerade och föreslagna åtgärder är samlade i Bilaga l. Några begrepp kan vara nyttigt att ha i minnet: Insatsområden - områden där det bedöms finnas utrymme får regionala åtgärder som har stor potential att driva arbetet framåt. Planerade åtgärder- åtgärder som är planerade och tidssatta av ansvarig aktör. Föreslagna åtgärder- åtgärder som regionala aktörer bedöms ha möjligheter att genomfåra, samt åtgärder som Länsstyrelsen ännu inte har beslutat. 3

36 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion Dn r J b Regionala aktörer- organisationer som är viktiga aktörer i det regionala klimatoch energiarbetet och som bedöms ha rådighet över föreslagna åtgärder. Ytterligare begrepp finns fårklarade i kapitel 5. 4

37 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Våra mål Länsstyrelsen har uppdraget att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Målen för regeringens energi- och klimatpolitik 4 är att Sverige till 2020 ska ha: 40 procent minskning av växthusgaser i den icke handlande sektorn minst 50 procentförnybar energi 20 procent effektivare energianvändning minst l O procent förnybar energi i transportsektorn Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan har ett etappmål om minskning av växthusgaser till 2020, med samma formulering som regeringens mål. De nationella målen bygger i sin tur på EU:s klimatpolitiska mål till om 20 procent minskade utsläpp av växthusgaser, 20 procent mer förnybar energi och 20 procent effektivare energianvändning. Länsstyrelsens klimat- och energistrategiska arbete tar även avstamp i den regionala utvecklingsstrategin, Värmlandsstrategin. 6 Denna handlingsplan kan ses som en åtgärd för att nå målen i Värmlandsstrategin, vars tre delmål som berör energi och klimat lyder: 17. Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet. 18. Energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket. 19. Förnybar energi som produceras i regionen ska öka. Länsstyrelsen, Region Värmland och en lång rad organisationer från offentlighet, näringsliv och civilsamhälle har tillsammans ställt sig bakom det gemensamma regionala klimatmålet Värmland är klimatneutralt år 2030 Det betyder att Värmland ska arbetaför att vara oberoende av fossila bränslenför uppvärmning, service och transporter. Det innebär också att el som används inom regionen iförsta hand skall vara förnybar. Energieffektivisering ska genomsyra all energianvändning. 4 (Regeringskansliet, 2009) 5 (ED-kommissionen, 2014) 6 (Region Värmland, 2014) 5

38 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Insatsområden 3.1 Vägtrafikens användning av bensin och diesel Transpmierna är en av de största utmaningarna i omställningen till ett samhälle med lägre växthusgasutsläpp, dels för att de står för en stor andel av utsläppen (i Värmland 40 procent), och dels får att det har visat sig svårare att ersätta de fossila bränslena i transpo1isektorn än i många andra sektorer. Målbilden av Värmland 2030 är ett län där behovet av transporter har minskat betydligt, där alla transpmier sker med så effektiva transportslag och fordon som situationen tillåter, och där ingen användning av fossila drivmedel är nödvändig. Samtidigt ska de transpmi- och kommunikationsalternativ som används upplevas som minst lika attraktiva som dagens. strategisk inriktning är att i fårsta hand prioritera åtgärder som kan minska våli beroende av personbilen. Fokus är kmia tätmisnära resor och resor till och från arbetsplatsen, som troligen är de bilresor som är lättast att undvara eller ersätta. Detta kan ske genom utvecklad stadsplanering men även genom att skapa attraktiva lösningar får kollektivtrafik och cykel. Åtgärder för inom stora fordonsflottor lyfts fram som särskilt viktiga får att främja användning av bränslesnåla och fossiloberoende fordon. Dessutom är det prioriterat att slå vakt om de långsiktiga möjligheterna att transpmiera gods på båt och järnväg. Prioriterade insatsområden är: Samhällsplanering som verktyg får minskat bilberoende Arbetspendling med kollektivtrafik och cykel Effektiva fordonsflottor Värna godstranspo1ier på båt ochjärnväg Insatsområde 1. Samhällsplanering som verktyg för minskat bilberoende En väl genomtänkt samhällsplanering kan skapa fårutsättningar får ett minskat beroende av bilen och en ökad användning av kollektivtrafik och cykel. Samhällsplanering är ett område där regionala och lokala aktörer har ansvar och rådighet att påverka utvecklingen. Samhällsplanering är ett långsiktigt verktyg, som rätt använt kan bidra till att undvika investeringar som visar sig dyrbara och svårpåverkade i framtiden. Störst möjlighet att påverka utvecklingen finns sannolikt inom och i omgivningen av de större tätmierna. Där är stor volym transporter koncentrerade, och där finns i regel ett kontinuerligt behov att planera får ny bebyggelse och infrastruktur. För kommuner med växande tätorter kan det vara en nödvändighet att minska den relativa biltätheten om man vill låta staden växa utan att behöva skapa mer plats för bilar. Samtidigt skapar fårre bilar i stadsmiljön möjligheter för attraktivare miljöer för boende och handel, eftersom städer med blandat innehåll av bostäder, arbete och handel ofta upplevs som mer attraktiva. Även möjligheten att röra sig mellan olika platser utan bil och tillgång till naturliga mötesplatser är viktigt får att få levande städer. 6

39 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r Ä ven utanför de stöne tätorterna finns anledning att ta hänsyn i samhällsplaneringen till möjligheten att resa utan bil. Tillgång till kollektivtrafik kan vara en avgörande faktor för att locka fler att bosätta sig på landsbygden. Vid planering för ny bebyggelse på landsbygden är det därför viktigt att ta hänsyn till möjligheten att stärka befintliga eller planerade kollektivtrafiklinjer, och att involvera kollektivtrafikorganisatörer i planeringen Insatsområde 2. Arbetspendling med kollektivtrafik och cykel Arbetspendling med bil är en typ av resor som sannolikt är lättare att ersätta med alternativa färdmedel, såsom kollektivtrafik, cykel eller distansarbete, än många andra typer av bilresor. Resorna kännetecknas av regelbundna färdmönster med stor volym vid bestämda tidpunkter. Dessutom upplevs pendling till och från arbetet sällan som något positivt i sig. Under arbetstid kan webbaserade resfria möten ge effektivare arbete och insparad restid. Arbetsgivare kan även uppmuntra till att använda cykel till kmiare tjänsteresor och till och från jobbet och under som en åtgärd för att främja de anställdas hälsa. Det pågår en utveckling mot allt större arbetsmarknadsregioner och längre pendlingsavstånd. Ä ven om en sådan utveckling riskerar leda till ökat transportberoende, så kan ökade möjligheter att bo och arbeta i hela länet vara önskvärd ur ett utvecklingsperspektiv. Det gäller att möta den utvecklingen med attraktiva alternativ till bilen i så hög grad som möjligt. Ökad tillgång till kollektivtrafik och digital kommunikation minskar sårbarheten för ökade bränslekostnader för dem som annars är beroende av bilen för transport till arbetet. Ett ökat resande med kollektivtrafik och cykel minskar trafikmängden av bilar i tätorterna vid rusningstid, vilket ofta upplevs som problem. Andra positiva miljöeffekter är renare luft och minskat buller. En framgångsfaktor är att utveckla alternativ till bilen som upplevs som minst lika attraktiva av resenärerna. Attraktiviteten kan skapas genom användarvänlighet, bekvämlighet, snabbhet, punktlighet eller av att vara ekonomiskt tilltalande. Det gäller också att fokusera på hela resan från dörr till dörr, och hitta helhetslösningar så att även byten mellan olika transportslag fungerar. Erfarenheter visar att tekniska åtgärder får ett stönegenomslag om de kombineras med mjuka åtgärder, till exempel information och rådgivning, som visar på alternativens fördelar Insatsområde 3. Effektiva fordonsflottor Bilen och andra vägfordon kommer att vara nödvändiga under överskådlig framtid, även om det finns betydande potential att minska transportbehovet genom att effektivisera transportsystemet och byta trafikslag. Många av de fordon som införskaffas i dag kommer att kvarstå i transportsystemet under lång tid. För att nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030 är det viktigt att redan idag satsa på dels så bränslesnåla fordon som möjligt, dels främja fordon med biodrivmedel och eldrift. Bränslesnåla fordon gör även att mindre av de alternativa drivmedlen behövs för att ersätta bensin och diesel. 7 Några metoder har testats och utvärderats i projektet Pendla grönt, se (Länsstyrelsen Värmland, 2014 a). 7

40 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Den privata fordonsparken (och vilka bränslen den drivs med) är ofta svår att påverka på en regional nivå. Förvaltare av stora fordonsflottor, till exempel kommuner, landstings och stora företag, har genom mängden fordon möjlighet att påverka utvecklingen. Genom att öka efterfrågan kan de främja användning och tillgång på effektiva fordon och fömybara drivmedel. De kan bland annat ställa krav på effektiva och fossiloberoende fordon vid upphandlingar. Med hjälp av ruttoptimering eller samplanering av transporter kan de effektivisera användningen av sina fordon. I kraft av stora arbetsgivare har de även möjlighet att påverka personalens resor till arbetet i positiv riktning. Det finns stora ekonomiska incitament att välja bränslesnåla fordon. Som ett exempel äger eller leasar kommunerna och landstinget i Värmland tillsammans ca bilar, och utsläppen från dessa står får ca 2 procent av de samlade utsläppen från personbilar i länet. Bränslet till dessa fordon kostar kommunerna och landstinget årligen drygt 50 miljoner kronor 8 Med l O procent effektivare bilar skulle de kunna spara 5 miljoner kronor per år bara i minskad bränsleanvändning. Själva användningen av fordonen går troligen att effektivisera minst lika mycket Insatsområde 4. Värna godstransporter på båt och järnväg Länets industri domineras av tung skogs- och stålindustri som expmierar en stor del av sin produktion, vilket generar mycket transpmier. Effektiva godstranspmier till konkurranskraftiga priser är viktigt får industrin. Samtidigt står tunga lastbilar står för 12 procent av totala utsläppen av växthusgaser i länet. Att främja möjligheterna till godstransporter på järnväg och båt, som alternativ till på lastbil, är därför motiverat både ur klimatsynpunkt och med tanke på industrins konkurrenskraft. Det är inte osannolikt att ett framtida samhälle med lägre klimatpåverkan kommer att innebära högre kostnader får transporter på väg, vilket skulle missgynna en industri som är beroende av lastbilstranspmier. Företag på landsbygden är starkt beroende av fungerande och kostnadseffektiva transpmier. För de delar av länet som inte har tillgång till tåg eller sjöfmi får transpmi kan samordnade varutransporter vara ett sätt att minska både kostnader och klimatpåverkan för vägtranspmier med bil och lastbil. Lanthandlare är exempel på små företag som är beroende av mycket transpmier, och som samtidigt har en viktig servicefunktion i lokalsamhället. Kan minskade transportkostnader bidra till att hålla kvar företag på landsbygden, så gynnas både arbetstillfållen och service. Rådigheten över den framtida utformningen av infrastruktur för godstransporter ligger till stor del på nationell nivå. Men inte desto mindre är det viktigt att regionala aktörer kraftsamlar och drar åt samma håll, för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Medel till infrastrukturinvesteringar kommer troligen alltid att vara en begränsande faktor. Framgångsfaktorer är att enas om genensamma regionala prioriteringar och att hitta synergier i avvägningen mellan olika behov. Det kan även öppna sig nya möjligheter att effektivisera själva lastbilstranspmierna. 8 Beräkning utifrån 2013 års inrapportering till Energimyndigheten inom Stödet för energieffektivisering inom kommuner och landsting. 8

41 4! LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Förutom effektivare motorer och bättre aerodynamik 9, kan längre och tyngre fordon vara en möjlighet som har testats får timmettransporter 10, eldriften annan. 9 För en uppskattning av effektiviseringspotentialen av nya tunga fordon till 2020, se (Breemersch & Akkermans, 2014) 10 (IVA, 2014 a) 9

42 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r Industrins användning av olja och gas Under de senaste decennierna har en kraftfull förändring skett inom industrin. 11 En stor del av de fossila bränslena, främst olja, som tidigare användes får uppvärmning, ångproduktion och processer, har ersatts med förnybara alternativ och energieffektivisering. Det har även skett en viss övergång från olja och gasol till naturgas, vilket inneburit minskade utsläpp av växthusgaser. Medvetenheten hos de stora industrierna är stor. De jobbar kontinuerligt med att minska sitt värmebehov med energieffektivisering och att hitta lösningar som kan ersätta olja och gas med förnybara bränslen. Flera av skogsindush ierna undersöker möjligheten att ersätta delar av oljeanvändningen med bioolja eller beckolja, och flera av stålverken har ersätt oljan med naturgas. Biogasproduktion från avlopp och restprodukter har utretts vid flera industrier. Takten i arbetet i de större företagen styrs till stor del av befintlig styrmedelsstruktur. 12 Små och medelstora företag har däremot inte samma förutsättningar att hantera dessa frågor som större företag har, och kan vara behov av stöd i from av energirådgivning. Målbilden av Värmland 2030 är ett län där inga fossila bränslen används vare sig för värmeproduktion och processer i industrin eller för uppvärmning av bostäder och lokaler. strategisk inriktning är att stödja små och medelstora företag i arbetet att finna alternativ till sin användning av olja och gasol, genom energirådgivning och energitillsyn. Inom bostadssektorn är målet redan nästan nått, medan en del arbete återstår inom industrin. Eftersom arbetet med fördel sker samordnat med rådgivning om energieffektivisering, presenteras därfår föreslag på åtgärder under Insatsområde 7. Energirådgivning och energitillsyn till små och medelstora företag (kapitel3.4.1). 11 Än stön-e har omställningen varit inom bostadssektorn, där nära på all oljeanvändning för uppvärmning redan ersatt med andra alternativ. 12 Den största delen av industrins utsläpp i Värmland kommer ett antal stora anläggningar, som alla ingår i den europeiska utsläppshandeln. Utsläppshandeln är det främsta styrmedlet för minskning av utsläpp för anläggningar inom systemet. 10

43 Lf) LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion D nr Metan och lustgasutsläpp från jord- och skogsbruk Jordbrukets klimatpåverkan handlar inte huvudsakligen om koldioxid från förbränning av fossila bränslen, utan om växthusgaserna lustgas och metan, som bildas i olika naturliga processer inom växtodling och djurhållning. Jord- och skogsbruk hör till de sektorer som mest påtagligt kommer att påverkas av förväntade klimatförändringar, till exempellängre växtsäsong, kraftigare värmeböljor och ökad nederbörd. Målbilden av Värmland 2030 är ett län som har ett konkunenskraftigtjordbruk som så långt det är möjligt har minimerat utsläppen av växthusgaser från den egna produktionen. Livsmedel, material och energi från jord- och skogsbruk bidrar till att ställa om samhället i en hållbar riktning, och utan att det äventyrar andra miljömål skogsmarken har ökat sin förmåga att binda in kol. Både jord- och skogsbruk har så långt som det är möjligt ersatt användning av fossila bränslen till arbetsmaskiner och uppvärmning med alternativa bränslen. strategisk inriktning är att prioritera åtgärder för att minska lustgasutsläpp från jordbruksmark, eftersom det finns gott om åtgärder att vidta som både har stor klimateffekt och samtidigt kan stärka jordbrukets konkunenskraft. 13 Trähusbyggande lyfts fram som en möjlighet att öka skogsbrukets klimatnytta än mer, genom att binda in kol i byggnaderna och minska byggsektorns miljöpåverkan. Ä ven ändrade skötselmetoder kan bidra till att minska skogsmarkens nettoutsläpp av växthusgaser. Prioriterade insatsområden är: Lustgas från markhantering och djurhållning Skogen som kolsänka och träbyggnation Insatsområde 5. Lustgas från markhantering och djurhållning Lustgas från markanvändning står för cirka två tredjedelar av jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Lustgasen bildas då outnyttjat kväve i marken bearbetas av mikrober. Risken för lustgasutsläpp ökar om jorden packas och transporten av vatten och luft i marken försvåras. Ineffektiva kvävegivor, markpackning och otillräcklig dränering är några orsaker till ökad lustgasavgång. I Värmland finns det gott om jordar som är känsliga för markpackning, och underhållet av täckdikningen är eftersatt på många håll. Det finns en rad åtgärder att vidta inom jordbruket för att minska utsläppen av lustgas. 14 De flesta åtgärder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gårdens resurser och skapa goda förutsättningar för en hög ochjämn produktion med små förluster. Inom växtodlingen kan kväveanvändningen optimeras, markdräneringen underhållas och åtgärder vidtas för att minska risken för markpackning. Inom 13 Åtgärder för att minska metanutsläpp har inte lyfts fram. Metan från djurhållning (tarmgaser) står också för en betydande andel av utsläppen, men de är svårare att reglera. Utnyttjande av metan från gödselhantering som biogas är intressant, inte minst då rötresten har fördelaktiga gödsel egenskaper, men det har visat sig svårt att förverkliga med nuvarande incitamentstruktur. 14 För en kunskapsöversikt och möjliga åtgärdsonu åden, se (Jordbruksverket, 2009). En sammanfattning av möjliga åtgärder finns i (Greppa Näringen, 2013). 11

44 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r djurhållningen kan åtgärderna handla om god tillväxt på djuren, foderoptimering, samt effektivare hantering och spridning av stallgödsel. En annan åtgärd med klimatnytta är närodlat proteinfoder (ärtor och bönor) som kan ersätta importerad SOJa. I fårsta hand krävs fortsatt rådgivning och kunskapsspridning till jordbrukare om möjliga åtgärder. En fördel är att de flesta åtgärderna kan ge ökad produktion och minskade kostnader. Förbättrad dränering innebär fårutom minskad lustgasavgång även en anpassning till pågående och framtida klimatförändringar, som sannolikt innebär ökade nederbördsmängder och fler skyfall. På fårsumpade marker som är svåra eller får dyra att åtgärda genom dränering kan istället anläggande av våtmarker bidra till minskad lustgasavgång. Våtmarker anlagda på strategiska platser kan även fungera som flödesbuffeltar och minska risken får och omfattningen av översvämningar vid tillfålliga flödestoppar. För några åtgärder, som underhåll av dränering och nytäckdikning, kan investeringskostnaden vara en begränsande faktor. Rådgivningen kan med fördel kombineras med energirådgivning (se även kapitel ). Energi står i genomsnitt för tjugo procent av jordbrukets produktionskostnad. 15 Sänkta energikostnader innebär minskade produktionskostnader och stärkt konkurrenskraft. "Sparsam körning" med traktorer kan fårutom att spara bränsle även minska risken får markpackning och därmed lustgasavgång Insatsområde 6. Skogen som kolsänka och träbyggnation Skogen kan göra klimatnytta på flera olika sätt. Dels kan skogsråvara ersätta fossila bränslen och material, och dels binder skogen in (lagrar) koldioxid i träd och mark när den växer. Material från skogen kan också undanhålla koldioxid från atmosfåren under lång tid, till exempel då trä används som byggmaterial. Dessutom påverkas skogens klimatpåverkan av markanvändningen i skogen. Det finns en inneboende konflikt mellan ökad kolinlagring i skogsmark, ökad skogsproduktion och bevarande av biologisk mångfald. Ett exempel är dränerad skogsmark på torvjordar, som kan läcka stora mängder växthusgaser. Att sätta igen diken och undvika nydikning kan ge klimatvinster i form av minskade lustgasutsläpp, samtidigt som åtgärderna ofta är positiva får den biologiska mångfalden. skogsproduktionen missgynnas dock, vilket innebär mindre klimatnytta i fotm av skogsråvara som ersätter fossila bränslen och material. Omvänt missgynnar ökad produktion (och kortare omloppstid) skogens funktion som kolsänka och möjligheterna att bevara naturvärden. En optimal användning av skogsmarken kräver avvägning mellan klimat-, produktions- och miljömål i varje enskilt fall (IV A, 2014 a) 16 Resonemanget gäller brukade skogar. Även ur klimatsynpunkt finns det starka skäl att låta obrukade naturskogar stå kvar som obrukade, oaktat deras betydelse får bevarande av biologisk mångfald. Obrukade skogar har under lång tid byggt upp ett stmi kolförråd, framfårallt i marken, som det tar längre tid får den nya skogen att bygga upp igen, jämfört med får en brukad skog. Även får brukade skogar kan biologiska och sociala värden motivera alternativa brukningsmetoder och utökad hänsyn. 12

45 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Byggnader har stor klimatpåverkan, både från byggprocessen och från energianvändningen då byggnaden används. Byggnation i trä har möjlighet minska byggsektorns klimatpåverkan, eftersom en betydande del av påverkan kommer från material som stål och betong. 17 Uppmuntrande av ökat byggande i trä bör gå hand i hand med att verka för ett helhetstänkande med ökat falrus på hållbarhet vid all byggnation och renovering. På senare år har intresset för att bygga i trä ökat, inte bara småhus utan även flerbostadshus, broar och andra konstruktioner. I Värmland har dock utvecklingen inte riktigt tagit fart än. Ett ökat trähusbyggande kan öppna för flera utvecklingsmöjligheter, till exempel ökad tillverkning av byggelement och träbaserade material, samt ökad avsättning för lokala skogsråvaror och sågverksprodukter. Kunskap och flera fabriker som industriellt tillverkar husmoduler i trä finns redan i länet. Ett ökat trähusbyggande i länet kan ensamt inte skapa särskilt mycket större marknadsunderlag för industrin, eftersom det totala byggandet i länet inte tillräckligt stmt. Genom att visa upp vad som är möjligt att bygga i trä, kan aktörer i länet stimulera träbyggnationen i statt och därmed öka marknadsunderlaget får värmländska tillverkare. Träbyggnader med spännande arkitektur eller innovativa lösningar kan användas för att marknadsföra skogslänet Värmland. 17 Enligt en rappmt från IV A (20 14 b) så är den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige av samma storleksordning som utsläppen från landets alla personbilar. Rapporten indikerar också att klimatbelastningen är lika stor i byggprocessen som vid driften under 50 års användning. 13

46 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Energieffektivisering och effekttoppar i el- och värmeförbrukning Ett effektivt energisystem är en grundfårutsättning får omställningen till ett hållbmi samhälle, inte minst får att det minskar behoven av de förnybara energislagen. Effektiv energianvändning är dessutom viktigt får att fåretagen ska kunna behålla sin konkunenskraft och får att minska deras och samhällets sårbarhet inför potentiellt högre energipriser i framtiden. ~Må/bilden av Värmland 2030 är ett län där energieffektivisering är en självklar del av alla verksamheter och inbegriper alla typer av energianvändning. En rimlig målsättning kan vara en halverad energiintensitet (energianvändning per fårädlingsvärde) för industrin, och en halverad absolut energianvändning får övriga sektorer. 18 En halverad energianvändning inom bostäder, handel och service skulle innebära att en femtedel av länets elanvändning försvinner, fjämrärmeanvändningen minskar med en dryg tredjedel samt att 200 till 300 GWh biobränsle frigörs får annan användning. 19 strategisk inriktning är att satsa på åtgärder får att undamöja hinder får energieffektiviseling, med fokus på små och medelstora företag och offentlig sektor 20, samt åtgärder som kan öka flexibiliteten i energisystemet. Prioriterade insatsområden är: Energirådgivning och energitillsyn till små och medelstora företag Energieffektivisering i offentlig sektor Flexibilitet i energisystemet Insatsområde 7. Energirådgivning och energitillsyn till små och medelstora företag Många åtgärder för energieffektivisering och konve1iering från fossila bränslen är lönsamma i sig. Det är ett välkänt faktum att det i de flesta verksamheter finns en ekonomisk lönsam potential får energieffektivisering som av olika skäl inte genomförs, så kallade hinder. 21 Energirådgivning från energi- och klimatrådgivare och energitillsyn i samband med miljötillsyn kan utgöra ett stöd till fåretagen att kunna överbrygga sådana hinder. Det är fåretagen själva som har mest att vinna på att effektivisera sin energianvändning. Företagets konkurrenskraft stärks genom minskad produktionskostnad och sårbarheten för kommande energiprisförändringar minskar. Energieffektivisering kan även inbegripa utveckling av mer energieffektiva produkter, något som kan antas bli allt mer efterfrågade i 18 För industrin eftersträvas inte bara en minskad energianvändning utan även tillväxt i produktionen. Industrins energianvändning i Sverige har varit tämligen konstant de senaste 20 åren, medan energiintensiteten (energianvändning per förädlingsvärde) minskat med 36% mellan 1993 och 20 l O (IV A, 20 13). Sannolikt är bilden motsvarande i Värmland. För övriga sektorer se (IVA, 2014 c). 19 Uppskattat utifi ån SCB:s regionala energistatistik 20 Energieffektiviseringsåtgärder i transpoiisektorn och jord- och skogsbrukssektorn behandlas i planen inom respektive fokusområde. 21 Se till exempel (IV A, 2014 c). En djupare genomgång finns i (Thollander, 2008). 14

47 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r framtiden. Dessutom kan det finnas incitament for foretag som ser en möjlighet att profilera sig som "fossilbränslefria". Allt högre pris på fossila bränslen har medfort att en betydande del av användningen av dessa bränslen i industrin redan har fasats ut, men en del mindre foretag använder fmifarande olja till uppvärmning, delvis på grund av tidigare skattelättnader. Energirådgivning kan stödja foretagen med rådgivning om altemativa uppvä1mningsformer. I de stora industriforetagen pågår redan ett strukturerat arbete med energieffektivisering, med avsatta resurser och uppbyggd kunskap. Små och medelstora foretag har ofta sämre möjligheter att avsätta ekonomiska och personella resurser att arbeta med energieffektivisering. Dessa är dä1med i större behov av kompetensstöd. Via små och medelstora fastighetsforetag nås även en stor del av byggnadsbeståndet För företag som vill öka takten i arbetet är det viktigt att visa ledarskap och sätta mål, höja kunskapen hos medarbetama, se över struktur och systematik i arbetet, och att se till att resurser i fmm av tid och kapital finns tillgängligt Insatsområde 8. Energieffektivisering i offentlig sektor Offentliga organisationer har i flera fall en rådgivande och samordnade roll inom energi- och klimatfrågor, till exempel kommunemas ansvar for energi- och klimatrådgivningen och Länsstyrelsens uppdrag att leda och samordna det regionala arbetet. Då är det viktigt att själv gå före och visa vägen. Det pågår ett arbete att stödja kommunernas och landstingens systematiska energiarbete. I det statliga stödet for energieffektivisering till kommuner och landsting, som pågick under åren , deltog alla kommuner och landstinget i Värmland. Offentlig verksamhet står for en betydande energianvändning. Kommunernas och landstingets verksamhet (exklusive transpmter) står for ca 15 procent av den totala energianvändningen inom seletom for byggnader, service med mera i Värmland. De köper årligen energi för cirka 550 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 600 GWh till fastigheter och verksamhet och cirka l 00 GWh till transporter. A v energin som används i byggnader är bara drygt 2 procent fossil, motsvarande siffra för transpmter är drygt 90 procent. 22 Samverkan mellan kommunema och landstinget, inom och utom länet, är en avgörande framgångsfaktor. De har ofta en likande struktur och organisation och de brottas i regel med likande problem inom energieffektivisering. A v görande för ett framgångsrikt arbete är att det finns en välfungerande organisation for systematisk energieffelctivisering inom kommunen eller landstinget Insatsområde 9. Flexibilitet i energisystemet Vid effelcttoppar, till exempel vid köldknäppar, behöver ofta fossila bränslen sättas in i industrier, fjänvärmesystem och enskilda fastigheter for att täcka det 22 Uppgifter från 2013 års inrappo1tering till Energimyndigheten inom Stödet för energieffektivisering inom kommuner och landsting. 15

48 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr ökade värmebehovet Åtgärder får att minska detta behov kan därmed direkt påverka utsläppen av växthusgaser inom länet. Energisystemet står inför stora förändringar i framtiden, vilket är särskilt tydligt får elsystemet. Från att ha dominerats av stora produktionsanläggningar kommer det på sikt bli allt mer decenh aliserat med allt större del av elproduktionen från väderberoende källor, som vind och sol. Det kommer att innebära mer oförutsägbar elproduktion, eftersom det inte är säke1t att vinden blåser och solen skiner då behovet av el är stolt. Mer förnybar elproduktion kommer därför att ställa högre krav på större flexibilitet i näten, inklusive möjlighet att lagra energi, samt stöne flexibilitet hos energianvändama. Ökad flexibilitet på användarsidan ger dä1med större möjligheter att öka andelen förnybar energi. Möjlighet att lagra energi behövs får att tidsmässigt "flytta" energi från då den produceras till då behovet finns. Även enskilda energikonsumenter kan bidra till att utjämna fårhållandet mellan produktion och konsumtion, till exempel genom att ladda sina elbilar och att använda tvättmaskinen under tidpunkter då elproduktionen är hög och konsumtionen låg. För att det ska bli möjligt krävs både att elanvändningen blir synliggjord i realtid och att incitament får en flexiblare elanvändning skapas. 16

49 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Konsumtionens klimatpåverkan Allt mer av det vi konsumerar produceras utomlands, och vår klimatpåverkan flyttar därfår från Värmland och Sverige till andra länder. I regel bokfårs utsläppen av växthusgaser utifrån var utsläppen sker (det vill säga var produktionen sker). Om utsläppen istället bokfårs där varorna konsumeras, så pekar nationella siffror (regional statistik saknas) på att klimatpåverkan av svensk konsumtion är betydligt högre än om man utgår från det som produceras. Mellan 1993 och 2010 ökade de konsumtionsbaserade utsläppen med 15 procent, medan de minskade med 10 procent ur ett produktionsperspektiv. 23 Ä ven om den regionala rådigheten över privatkonsumtionen begränsad, så är det ett betydande utsläppsområde. Privatkonsumtionen fårväntas öka med ökad levnadsstandard, och vi kan inte räkna med att teknikutvecklingen Idarar att motverka den utvecklingen. För att ordentligt minska konsumtionens klimatpåverkan skulle det sannolikt krävas åtgärder får att styra mot ökad konsumtion av tjänster (på bekostnad av materiell konsumtion), ändrade kostvanor med mindre kött, minskat flygresande samt uttag av produktivitetsökning i kortare arbetstid (istället får högre lön). 24 Sådana åtgärder ligger utanfår denna handlingsplan. Målbilden av Värmland 2030 är ett län där förändrade konsumtionsmönster leder till minskade utsläpp av växthusgaser både inom och utanfår länet. Kunskapen om hur de egna konsumtionsvalen påverkar miljön och klimatet är god hos både den enskilde medborgaren och hos företag och organisationer, något som också har lett till förändrade konsumtionsmönster. Det offentliga tar sitt ansvar genom att ställa höga miljökrav vid all upphandling. strategisk inriktning är att öka den grundläggande förståelsen hos alla medborgare om den egna konsumtionens klimatbelastning och varfår det är viktigt att ta ställning till detta, samt att stärka offentliga organisationer att ställa miljökrav vid upphandling. Prioriterade insatsområden är: Motivera och underlätta för konsumenter Offentlig upphandling Insatsområde 1 O. Motivera och underlätta för konsumenter För en konsument kan det vara svårt att göra kloka val ur miljösynpunkt. Det är inte alltid lätt att fårstå hur en enskild vara påverkar miljön, jämfört med en annan. Olika typer av miljömärkningar kan underlätta för konsumenten, men ibland kan antalet olika märkningar vara fårvinande många. En större grundkunskap om miljö- och klimatfrågor skulle inte bara underlätta får den enskilda konsumenten att göra bättre val i butiken utan även öka förståelsen får alla de insatser som är nödvändiga för att ställa om samhället mot stöne energitrygghet och minskad klimatpåverkan. Åtgärder kan handla om klassisk 23 (Naturvårdsverket, 2014 b) 24 Ett utförligare resonemang om möjligheterna att minska vår livsstilsrelaterade klimatpåverkan och hur det skulle påverka människors välbefinnande finns i (Larsson & Bolin, 2014). 17

50 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r folkbildning, men även om att handeln tydligare upplyser kundema och tillhandahåller infmmation om deras varor. Producenter kan förbättra sina produkter, och handeln kan ställa om sitt utbud 25. En annan viktig målgrupp är skolor och skolelever. Samhället bör underlätta får den enskilde konsumenten att göra energi- och klimatsmarta val Insatsområde 11. Offentlig upphandling Offentliga verksamheter har en viktig roll att spela genom att ställa miljökrav när de upphandlar varor och tjänster. Det årliga värdet av all offentlig upphandling i Sverige har uppskattats till 600 miljarder kronor. Upphandling har därfår potential att vara ett kraftfullt styrmedel som kan påverka marknaden i riktning mot mer miljövänliga produkter och tjänster. Det som behövs är kunskap och resurser att utnyttja möjlighetema i upphandlingsverktyget Det är inte bara upphandlare som behöver mer kunskap, utan kanske framfår allt beställare och beslutsfattare. Upphandling är också ett viktigt verktyg för att öka genomslaget av åtgärder inom andra insatsområden (se till exempel kapitel om träbyggande). 25 Ett exempel är Ikea som för några år sedan valda att bara sälja led-lampor som ljuskällor. 18

51 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion Dn r Utvinning av förnybar energi Detta område erbjuder lösningar på en del av de utsläppsproblem som är beskrivna i övriga kapitel. Det innebär dock inte att det saknas konflikter med andra miljömål. Målbilden av Värmland 2030 är ett län som är oberoende av fossila bränslen får transpmier, värmeproduktion inom industri och uppvärmning av bostäder och lokaler. Produktionen av förnybar el inom länet har ökat, helst till en nivå som motsvarar användningen av el. strategisk inriktning är att satsa på främjande insatser inom de förnybara energislag som bedöms ha störst potential att växa, men även dialog mellan olika intressen får att förebygga konflikter. Prioriterade insatsområden är: Uttag och användning av skogsbränsle Elproduktion från vind och sol Biogas från restprodukter Insatsområde 12. Uttag och användning av skogsbränsle I skogslänet Värmland står skogsbränsle får den största bioenergipotentialen. Som skogsbränsle rälmas avverkningsrester i form av grot (grenar och toppar), stubbar och virke utan industriell användning. Idag används skogsbränsle, i form flis och pellets, främst till värme- och elproduktion i industrin och fjänvärmenät samt för direktuppvärmning av bostäder. skogsbränsle kan även förädlas, och användas får produktion av bland annat drivmedel. Uppskattningar visar att det är fullt möjligt att fårdubbla uttaget av skogsbränsle i länet med dagens metoder. I framtiden, med utvecklad telmik och logistik, är potentialen mycket större? 6 En nackdel med skogsbränslet är att det är dyrt att transpmiera, på grund av lågt energiinnehåll per volymsenhet Det finns en potential att effektivisera uttag, hantering och transpmi av bränslet. 27 Det går också minska transpmibehovet genom att utveckla en mer lokal användning. Rätt hanterat, behöver inte uttag av skogsbränsle från banträd innebära några större konflikter med naturvärden i skogen. 28 skogsbränsleuttag bidrar dock till ett intensivare utnyttjande av skogen och dess ekosystem, och det pågår en diskussion om hur mycket, och i vilken form (till exempel stubbrytning), uttaget kan öka på ett hållbart sätt. Samtidigt har skogsbruket redan i dag problem med att 26 (Eriksson & Persson, 2011) 27 Se till exempel (Johansson & Mortazavi, 2011 a) eller (Liss, 201 2). 28 Avverkningsrester av gran och tall är i regel så vanligt förekommande i det brukade skogslandskapet att ett uttag inte spelar roll för de organismer som lever av och i dessa. Generellt innebär uttag av skogsbränsle i form av stubbar och från lövträd magra marker större risker att skada naturvärden. Mer om skogsbränsleuttag och naturhänsyn finns i ( Cederberg & Holmer, 2001). En syntes av konsekvenser av ökat skogsbränsleuttag, och hanterandet av dessa, finns i (Energimyndigheten, 2012). 19

52 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr S2 klara uppsatta miljömål. 29 På sikt är det är inte osannolikt med en skarpare konflikt mellan å ena sidan ett allt intensivare utnyttjande av skogen och å andra sidan bevarande av biologisk mångfald, något som skulle kunna påverka möjligheterna att ta ut skogs bränsle. När grenar, toppar och balt skördas medför det att mycket näringsämnen förs bott, ämnen som också buffrar mot fårsurning. Uttaget medför därmed en fårsurning av skogsmarken, vilket är ett av Vä1mlands största miljöproblem. Försurningen kan motverkas genom att återföra aska, där en stor del av näringsämnena hamnar efter förbränning, till skogen. I Vä1mland återförs inte aska i tillfredsställande omfattning 30, och i de fall återföring sker så sprids askan inte alltid på de marker som är mest försurningskänsliga. Ökad och miljöanpassad askåterföring är avgörande för att skogsbränslet ska kunna utvecklas på ett hållhatt sätt. Ett annat reellt problem med skogsbränsleuttag är risken för ökade körskador, som medför frisättning av metylkvicksilver, fosfor och organiskt material, med försurning, övergödning och skador på vattenlevande organismer som följd Insatsområde 13. Elproduktion från vind och sol Den el som produceras i länet kommer redan idag i stmt sett helt ifrån förnybara källor, främst vatten- och biokraft. Ökad produktion av förnybar el kan ändå bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, genom att den ersätter icke förnybar el som produceras utanför länet. Mer förnybar elproduktion bidrar till att hålla elpriserna låga för industri och hushåll. Etablering och underhåll av nya vind- och solkraftsanläggningar skapar möjligheter för lokala entreprenörer och sysselsättning. Småskalig elproduktion, såsom solkraft, kan göra elkonsumenter till att bli producenter. I dagsläget är potentialen att öka produktionen av förnybar el störst för vindkraft. Utbyggnadstakt och investeringar inom vindkraft styrs till stor del av rådande (och förutspådda) energipriser och nationella styrmedel. De flesta av länets kommuner har tagit fram vindbruksplaner, men det finns ett behov att uppdatera flera av dem. Tillståndsprocessen är viktig för att hantera konfliker med andra intressen. I de flesta fall är kunskapsläget tillräckligt gott för att undvika olämpliga placeringar. I Värmland har vi dock ett allvarligt problem för vindkraftsutbyggnaden i form av kapacitetsbrist i elnätet. I flera delar av länet finns inte möjlighet att koppla så mycket mer produktion på elnäten. Den framtida potentialen för solkraft är stor, inte minst för solpaneler på byggnader. 31 Priset på solcellspaneler börjar bli konkurrenskraftigt och installationen bö1jat ta fart, än om från en låg nivå. Mellan 20 l O och 2013 fyrdubblades den installerade solkraftskapaciteten i Sverige, samtidigt som priset på solcellsystem för villor har sjunkit med drygt 70 procent. 32 Allt fler installatörer, energibolag och byggvaruhus erbjuder fårdiga paketlösningar (Naturvårdsverket, 2014 a) 30 (Eriksson & Persson, 2011) 31 En undersökning som Sifo gjmi på uppdrag av energibolaget Telge energi visade att 8 av 10 villaägare kunde tänka sig att sätta upp solpaneler på taket (Telge Energi, 20 13). 32 (Lindahl, 2013) 33 Ett exempel är Ikea som börjat sälja solcellspaneler på sina varuhus i Storbritannien, och planerar att erbjuda det i flera länder. 20

53 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr solkraften väntar dock fortfarande på sitt stora genomslag. En forklaring är att det saknas bra ekonomiska incitament, till exempel möjlighet till nettodebitering, får de privatpersoner som vill sälja sin överskottsel på marknaden Insatsområde 14. Biogas från restprodukter Att röta restprodukter som innehåller organiskt material till biogas är ett smart sätt att ta hand om avfall, och samtidigt bidra till produktionen av fornybar energi. Biogasen kan användas antingen for att producera värme och el, eller i uppgraderad form som ett biodrivmedel Det gasformiga bränslet har en fordel framfor fasta biobränslen i vissa industriella uppvärmningsändamål, till exempel skulle de stålindustrier som använder naturgas lätt kunna gå över till biogas om det fanns tillgängligt. Kommunerna rår över betydande råvarukällor, i och med hushållsavfall och reningsverksslam. Ä ven vissa industrier har stor potential, till exempel avfall från livsmedelsindustrier eller avloppsvatten från massaindustrier. 34 Gödsel och överskott av vall står for den största potentialen inom jordbruket. En annan möjlighet är att tillvara gräs från marker som hävdas av naturvårdsskäl, men där det inte finns avsättning för gräset i jordbruket. Förutom att man får ett förnybart bränsle, forenklar och forbilligar rötningen ofta också hanteringen av restprodukterna. Avfall och slam är generellt dy1i att bli av med, men rötningen resulterar i rötrester som har kraftigt minskad volym och som i vissa fall kan spridas som gödsel. För stallgödsel innebär rötningen att gödselegenskaperna f6rbättras. I dagsläget finns biogasproduktion genom rötning enbart vid ett antal av de kommunala avloppsreningsverken i Vännland. I de flesta fall används gasen för uppvärmning eller elproduktion. Vid Sjöstads reningsverk i Karlstad uppgraderas gasen till fordonsgas, vilken levereras tilllänets enda tankställe. Efterfrågan på fordonsgas har dock ökat och vuxit sig stöne tillgången på biogas från Sjöstad, vilket fått till följd att en allt större andel av den sålda fordonsgasen i Värmland består av naturgas. Biogas som uppgraderas till fordonsgas kan distribueras antingen som komprimerad gas eller i flytande form. Det allra vanligaste att producera komprimerad gas, som är billigare men mycket dyrare att transportera. Det innebär att produktion av biogas i regel förutsätter regional användning. Detta medfor att uppbyggnad av produktion och konsumtion måste gå hand i hand. Förvaltare av stora fordonsflottor, till exempel bussbolag, har här en avgörande roll for att snabbt kunna skapa underlag for nya produktionsanläggningar. En utmaning med att få till nya rötningsanläggningar är att få lönsamhet och att ökad lönsamhet ofta kräver stor volym, medan tillgängliga råvaror är spridda på många olika ägare. En framgångsfaktor för därfor att utveckla samverkan mellan råvaruägare, både mellan kommunerna om deras hushållsavfall, men även mellan kommuner och industrier. 34 En noggrannare redogörelse av biogaspotentialerna i Värmland finns i (Region Värmland, 2012). 21

54 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r Så tar vi hand om planen Nästa steg i arbetet är att fördjupa dialogen med länets aktörer, for att skapa en bred samling kring vad vi kan och bör göra. I samverkan med aktörerna ska foreslagna åtgärder forankras och konkretiseras. Åtgärdsforslag som "faller i god jord" hos berörda aktörer behöver utvecklas med förtydligande av ansvar, tidsplan och finansieringsmöjligheter. Vissa åtgärder kräver samarbete mellan olika aktörer, medan andra kräver att projekt skapas som ramverk for arbetet. Behov som behöver tillgodoses för att föra arbetet framåt ska inventeras och analyseras i samverkan med aktörerna, och kommuniceras till nationella myndigheter. Genom att bidra med erfarenheter och goda exempel, delta i nätverk, projekt och andra aktiviteter ska länet ta plats i det nationella, och i vissa fall det internationella, arbetet for energiomställning och minskad klimatpåverkan. Arbetet ska samordnas med det övriga regionala arbetet som berör klimat och energi, till exempel inom klimatanpassning, miljömål och regional utveckling. Utvecklingsmöjligheter för handlingsplanen är att vidareutveckla indikatorer for kvantitativ uppföljning av åtgärder, djupare analysera vilka drivkrafter och synergier som gynnar klimat- och energiarbetet och att göra en fördjupning om målkonflikter och hur dessa kan forebyggas och lösas. 4.1 Uppföljningsplan För att få reda på om våra insatser haft avsedd effekt ska handlingsplanen följas upp. Utvärdering kan också ge svar på om, och i så fall hur, vi behöver ändra inriktning på arbetet eller fordela om resurser. Dessutom blir jobbet mycket roligare om man får ett kvitto på vad som åstadkommits! Uppföljning av handlingsplan, åtgärdskatalog och projekt kommer att ske enligt uppföljningsplanen i Tabell l. Tabell l. Uppföljningsplan Uppföljning Utvärdering av Metod för uppföljning Revidering Handlings- l:a inom l år, Insatsområdenas Klimatrådet Inom 4 år planens 2:a inom 4 år relevans Enkät till aktörer insatsområden Länsstyrelsens Årligen Uppnådda resultat Uppföljning av Årligen egna åtgärder Länsstyrelsens verksamhetsplanering Åtgärdsförslag Årligen Åtgärdernas relevans Enkät till aktörer Årligen för övriga Uppnådda resultat Klimatrådet aktörer Möjliga indikatorer statistikkällor Projekt Vid läges- och Uppnådda resultat Uppföljningsplan i Under projekttid initierade av slutrapportering Arbetets effektivitet projektbeskrivning (inom projektets Länsstyrelsen och inriktning Läges- och ram) slutrapportering Uppföljningsmöten Handlingsplanen kommer att utvärderas för att se i vilken mån den utgör ett redskap för det regionala arbetet för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Länsstyrelsen planerar att revidera handlingsplanen inom fyra år. 22

55 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Atgärdskatalogen kommer, till en bö1jan, att faljas upp årligen, i samband med Länsstyrelsens verksamhetsplanering och årsredovisning. Länsstyrelsen kan även fålja upp åtgärder när projekt startar och avslutas, när tillstånd söks samt inom Länsstyrelsens tillsynsarbete och övriga uppfåljning och stöd. I samband med den årliga uppfåljningen ska åtgärdskatalogen uppdateras och kompletteras. Särskild uppfåljning av planerade och fåreslagna åtgärder kommer att ske när planen revideras. Projekt, initierade av Länsstyrelsen, ska följas upp i samband med läges- och slutrapportering. Ett krav får Länsstyrelsens finansiering ska vara att en uppfåljningsplan är inkluderad i projektbeskrivningen eller projektansökan. Uppföljning ska ske även i samband med lägesrapportering, och inte bara vid projektslut, för att möjliggöra justering av arbetet under projektets gång. 23

56 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Begrepp slutversionen kommer att kompletteras med en nomenklatur, med fåridaring av ett antal begrepp, till exempel nedanstående. Tips på fler begrepp som behöver förklaring välkomnas! Fokusområden Förnybar energi Handlande/icke handlande sektorn Insatsområden Klimatanpassning Klimatneutral Klimatrådet Koldioxidekvivalenter Regionala aktörer Trafikarbete Trafikorganisatör Utsläppshandel Växthusgaser Åtgärdsfårslag 24

57 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Referenser Attityd. (2012). Sammanställning resvaneundersökningför projektet Pendla grönt. Karlstad: Attityd. Breemersch, T., & Akke1mans, L. (2014). GHG reduction measuresfor the Road Freight Transport seetar -An integrated approach to reducing C02 emissions from Heavy Goods Vehicles in Europe. Leuven: Transport & Mobility Leuven. Cederberg, B., & Holmer, M. (2001). Skogsbränsle, hot eller möjlighet? vägledning till miljövänligt skogsbränsleuttag Jönköping: skogsstyrelsens förlag. Energimyndigheten. (20 12). Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle-en syntesfrån Energimyndighetens bränsleprogram Eskilstuna: Energimyndigheten. Eriksson, I., & Persson, J. (2011). Potentialför skogsbränsle i Värmland- hinder och möjligheter. Karlstad: SWX-Energi, rapport nr 18. ED-kommissionen. (2014). The 2020 elimate and energy package. Hämtat från _ en.htm den 11 September 2014 Greppa Näringen. (2013). Hur mycket kan du minska kvävegivan? Greppa Näringen. IVA. (2013). Energieffektivisering av Sveriges industri- Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till Stockholm: Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien. IV A. (2014 a). Energieffektivisering av jord- och skogsbruk- Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till Stockholm: Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien. IV A. (2014 b). Klimatpåverkanfrån byggprocessen. Stockholm: Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien. IVA. (2014 c). 50 procent effektivare energianvändning Stockholm: Kungl. ingen j örsvetenskapsakademi en. Johansson, J., & Mortazavi, R. (2011 a). Utveckling av logistikenför skogsbränslen. SWX-Energi, rappmt m 16. Jordbruksverket (2009). växthusgaser frånjordbruket-en översikt av utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med en handlingsplan J ordbruksverket, Bioenergi enheten. Larsson, J., & Bolin, L. (2014). Klimatomställning Göteborg 2.0- Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Göteborg: Mistra Urban Futures. Lindahl, J. (2013). National survey report on PV power applications in Sweden Uppsala: International Energy Agency- PVPS. Liss, J.-E. (2012). Utveckling av teknik och metode1jör skörd av skogsbränsle. SWX-Energi, rapport nr 37. Länsstyrelsen Vä1mland. (2014 a). Pendla grönt (Keep rollin'). Karlstad: Länsstyrelsen Värmland, rappo1t 2014:03. 25

58 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion D nr Länsstyrelsen Värmland. (2014 b). Värmland i ettförändrat klimat- Regional handlingsplanför klimatanpassning Karlstad: Länsstyrelsen Värmland, rapport 2014:27. Naturvårdsverket. (2013). FN:s klimatpanel-klimatförändring Den naturvetenskapliga grunden. Stockholm: Naturvårdsverket, Rapport Naturvårdsverket. (2014 a). Miljömålen-Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål2014. Stockholm: Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket. (2014 b). statistik om klimatet. Hämtat från Naturvårdsverket: den 26 augusti 2014 Regeringskansliet (2009). En sammanhållen klimat- och energipolitik. Stockholm: Regeringskansli et, propositioner 2008/09:162 och 2008/09:163. Region Värmland. (2012). Produktion och marknadför biodrivmedel som produceras ur restprodukter från samhälle och jordbruk. Karlstad: Region Värmland. Region Värmland. (2013). Länsplanför regional transportinfrastruktur. Karlstad: Region Värmland. Region Vä1mland. (2014). Värmlandsstrategin Karlstad: Region Värmland. SOU. (2013). Fossilfrihet på väg- Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik. Stockholm: Statens offentliga utredningar 2013:84. Telge Energi. (2013). 8 av JO husägare vill ha solpaneler. Hämtat från http :/ /www. telgeenergi.se/privat/pressrum/nyheter/8 -av -1 0-husagare-villha-solpaneler/ den 11 September 2014 Thollander, P. (2008). Towards increased energy efficiency in Swedish industry Barriers, drivingforces & policies. Linköping: Linköpings universitet, doktorsavhandling. Trafikanalys. (2013). RVU Sverige- den nationella resvaneundersökningen Trafikanalys. 26

59 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r Bilaga 1 Åtgärdskatalog I åtgärdskatalogen listas åtgärder som kan driva klimat- och energiarbetet i länet framåt. Åtgärdema i katalogen presenteras sektorsvis och är indelade i två kategorier: Planerade åtgärder - åtgärder som är planerade och tidssatta av ansvarig aktör. Föreslagna åtgärder - åtgärder som regionala aktörer bedöms ha möjligheter att genomfåra, samt åtgärder som Länsstyrelsen ännu inte har beslutat. Regionala aktörer- organisationer som är viktiga aktörer i det regionala klimatoch energiarbetet och som bedöms ha rådighet över fåreslagna åtgärder. De fåreslagna åtgärdema i åtgärdskatalogen ska ses som inspiration när ett klimatoch energiarbete påbötjas/utvecklas och kan även vara ett stöd får att ta fram en egen handlingsplan till den egna organisationen. Att åtgärder står som fåreslagna utesluter inte att de av vissa aktörer kan vara påbötjade eller redan långt gångna. Under rubriken Regionala aktörer finns de huvudaktörer som bedöms ha stor regional att utfåra åtgärden, det kan även finnas fler aktörer som kan eller behöver delta i arbetet. Vägtrafikens användning av bensin och diesel lnsatsområdel. Samhällsplanering som verktyg för minskat bilberoende Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare stödja och inspirera kommunerna att beakta hållbara transportmöjligheter i deras samhällsplanering. Länsstyrelsen Utvecklade rutiner för att ta hänsyn till klimat- och energifrågor vid granskning av detaljplaner. Länsstyrelsen Påbörjas Pågår Pågår Föreslagna åtgärder Beakta förutsättningar för minskad bilanvändning vid översiktsplaneringen. Regionala aktörer Kommuner Möjliggöra ett starkare underlag för kollektiv- och cykeltrafik i kommunernas översikts- och detaljplanering, genom att stärkta kollektivtrafikstråk och bytespunkter, samt (där det är Kommuner möjligt) koncentrera ny bebyggelse till befintliga kollektivtrafikstrå k. Planera för hållbara transportalternativ som en grundförutsättning vid planering av nya bostadsområden (på samma sätt som el nät, vatten och avlopp behandlas). Samverkan med trafikorganisatörer och byggaktörer om planering och finansiering. Anpassa planering efter trafikmål istället för efter trafikprognos, t.ex. genom att anpassa parkeringsplatsnorm. Undvika extern handel om det inte finns goda förutsättningar för alternativ till bilen. Göra det lättare att ta kollektivtrafik och cykel än bil till befintliga externa handelsområden. Öka incitamenten för handeln att bidra med alternativa lösningar (t. ex. genom villkor i exploateringsavtal). 27 Kommuner, trafikorganisatörer, byggaktörer Kommuner Kommuner, handeln

60 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion D nr Insatsområde 2. Arbetspendling med kollektivtrafik och cykel Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Kollektivtrafikmyndigheten Utveckla bytespunkter för smidigare byten, även mellan olika (regionalt trafiks! ag. Förstärk möjligheterna till snabb och frekvent trafikförsörjningsprogram), Pågår kollektivtrafik mellan kommunernas huvudorter. kommuner, landstinget, trafikorgan isatöre r Pendlarstråk för cykel i Karlstad Karlstads kommun Pågår Regional digital agenda för Värmland, sa mverkan och satsningar på bredband och digital kommunikation (som t.ex. ger förutsättningar för distansarbeten och resfria möten). Resvaneundersökning bland Länsstyrelsens personal, för att få underlag till kommande åtgärder: Region Värmland, Länsstyrelsen, landstinget, kommuner, fiberföreningar, kluster, företagsorganisationer Pågår Länsstyrelsen 2015 Arbeta för hållbart resande bland Länsstyrelsens personal (t. ex. kollektivtrafik, cykel och resfria möten) i tjänsten och till Länsstyrelsen 2015 och från jobbet. Resvaneundersökning bland Karlstads kommuns personal. Karlstads kommun 2015 Införa stambusslinje (BRT) i Karlstad. Karlstadsbuss 2017 Föreslagna åtgärder Utveckla regional och mellanregional samverkan för att underlätta kommun- och regionöverskridande kollektivtrafik. satsningar för att gynna cykel pendling, t. ex. informera om och uppmärksamma fördelen med cykel (och elcykel) vid pendling. Främja möjligheten att kombinera kollektivtrafik och cykel. Arbetsgivare kan satsa på t. ex. säkra (låsmöjligheter) och bekväma (väderskyddade) cykelgarage, ombytesmöjligheter, samt lånecyklar på arbetsplatsen. "Cykel-highways" inom och mellan t ätorter. Regionala aktörer Kollektivtrafikmyndigheten, kommuner, landstinget, trafikorgan isatöre r Energi- och klimatrådgivare, trafikorganisatörer, arbetsgivare Kommuner, Region Värmland (regional cykelplan), Trafikverket Insatsområde 3. Effektiva fordonsflottor Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Stödja utvecklingsarbetet med kommunernas och Kommuner, landstinget, landstingets fordonsförvaltning (e-körjournaler, Länsstyrelsen ruttoptimering, utbildningar m. m.). Pågår Arbeta för min ska d klimatpåverkan från Länsstyrelsens fordonsanvändning. Länsstyrelsen Pågår Samordna lokala aktörer för samlad utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon. Karlstads kommun

61 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Sätta in laddelbussar i stadstrafiken. Karlstadsbuss 2015 Föreslagna åtgärder Demonstrera möjligheter med el bil för företag och offentliga organisationer. Erbjuda laddmöjligheter för anställdas elfordon. Placera laddmöjligheter så att de även blir tillgängliga publikt, om elbilar upphandlas. Ruttoptimering och utbildning av personal i sparsam körning. Regionala aktörer Energikontoret, studieförbundet Vuxe nskolan Arbetsgivare Förvaltare av fordonsflottor Arbetsgivare Insatsområde 4. Värna godstransporter på båt och järnväg Planerade åtgärder Regional samverkan för att uppmärksamma järnvägen och sjöfartens betydelse för länets utveckling. Säkra Vänersjöfarten genom aktiv nationell påverkan. Öka järnvägens tillgänglighet genom aktiv nationell påverkan, och genom att utnyttja regionala infrastruktursinvesteringar. Införande av sa mordnade varutransporter. Regionala aktörer- utförare Länsstyrelsen, Region Värmland, Handelskammaren, övriga företagsorganisationer Länsstyrelsen, Region Värmland, Handelskammaren, övriga företagsorganisationer Länsstyrelsen, Region Värmland, Handelskammaren, övriga företagsorganisationer Karlstads kommun, Region Värmland Påbörjas Pågår Pågår Pågår 2015 Föreslagna åtgärder Utveckla nya lösningar för att kombinera olika transportslag, t.ex. lastbil och tåg, eller lastbil och båt. Samverka kring sa mordnad varudistribution. Regionala aktörer Företagarna, kommuner Metan och lustgasutsläpp från jord- och skogsbruk Insatsområde 5. Lustgas från markhantering Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Sprida kunskap och ge rådgivning om åtgärder för minskad lustgasavgång i markhantering och djurhållning (t. ex. om Länsstyrelsen, LRF, lokala effektiv kvävegödsling, undvikande av markpackning, rådgivningsaktörer dränering, foderoptimering och gödselhantering). Påbörjas Pågår 29

62 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Föreslagna åtgärder Regionala aktörer Insatsområde 6. Skogen som kolsänka och träbyggnation Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Visningar av goda exempel på träbyggnation för kommunala företrädare. Koncept för värmländskt timmerhusbyggande (samverkan mellan producenter och marknadsföring). Skogsriket Värmland 2015 skogsriket Värmland 2015 Föreslagna åtgärder Informations- och rådgivningsinsatser för bättre avvägning mellan produktions- och klimataspekter vid dikning och dikesrensning på skogsmark. Verka för återskapande av våtmarker på torvmark i skog. Visa upp goda exempel på träbyggnation. Stöd för underleverantörer till trähustillverkare. Utbildning om träbyggande riktad till beställare. Ge stöd/rådgivning om hållbart byggande i byggprocesser. Använda funktionsupphandling för att möjliggöra alternativa materialval vid byggnation. Stödja innovationsutveckling av resurseffektivt utnyttjande av skogsråvara. Regionala aktörer skogsstyrelsen, Länsstyrelsen skogsriket Värmland, Nätverket för Hållbart byggande i Värmland, husfabrikanter, byggaktörer Nätverket för Hållbart byggande i Värmland, husfabrikanter, byggaktörer Nätverket för Hållbart byggande i Värmland, husfabrikanter, byggaktörer Nätverket för Hållbart byggande i Värmland, husfabrikanter, byggaktörer Kommuner Karlstads universitet, Paper province, skogsriket Värmland Energieffektivisering och effekttoppar i el- och värmeförbrukning Insatsområde 7. Energirådgivning och energitillsyn till små och medelstora företag Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Energitillsyn inom miljötillsynen. Ge energirådgivning i samband med annan jordbruksrådgivning. Länsstyrelsen, Miljösamverkan Värmland, kommuner Länsstyrelsen, LRF, lokala rådgivningsaktörer Pågår Pågår 30

63 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion D nr Utnyttja möjlighet att styra finansiella stöd (t.ex. Landsbygdsprogrammet) mot energi- och klimatåtgärder. Marknadsföra möjligheten att söka bidrag med sådan inriktning. Länsstyrelsen 2015 Föreslagna åtgärder Utveckla energi- och klimatrådgivningen till små och medelstora företag. Samarbete mellan aktörer som jobbar med information och rådgivning till små och medelstora företag (näringslivsutvecklare, energirådgivare, miljötillsyn etc.). Verka för ökad användning av energi- och miljöledningssystem. Verka för ökat kunskapsutbyte mellan företag i energieffektiviseringsfrågor. Stöd lanthandlare med energikartläggningf-rådgivning inom regionalt serviceprogram Regionala aktörer Energi- och klimatrådgivare, Energikontoret, Länsstyrelsen, kommunernas näringslivsutvecklare, Företagarna Länsstyrelsen, Miljösamverkan Värmland, kommunernas näringslivsutvecklare, energi- och klimatrådgivare, Energikontoret, Handelskammaren, Företagarna Länsstyrelsen, Energikontoret, certifieringskonsulter Paper province, Länsstyrelsen, Energikontoret, Företagarna Länsstyrelsen, energi- och klimatrådgivare Insatsområde 8. Energieffektivisering i offentlig sektor Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Hyresavtal som reglerar samverkan om bl. a. energieffektivisering och förnybar energi med fastighetsägaren i samband med nytt/omförhandling av Länsstyrelsens hyresavtal. Arbeta för minskad användning av verksamhetsel på Länsstyrelsen. Utveckla samarbetet mellan kommunerna och landstinget i deras energieffektiviseringsarbete. Länsstyrelsen 2015 Länsstyrelsen 2015 Kommuner, landstinget, Länsstyrelsen 2015 Föreslagna åtgärder Utbildning av offentligt anställda och förtroendevalda i grundläggande energi- och miljökunskap. Systematiskt energieffektiviseringsarbete i offentliga verksamheter. Regionala aktörer Kommuner, Energikontoret Kommuner, landstinget, myndigheter, kommunala bolag Insatsområde 9. Flexibilitet i energisystemet Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare 31

64 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Föreslagna åtgärder Ökad samverkan mellan industri, kraftvärmeproducenter och elmarknadens aktörer för att möjliggöra ett mer flexibelt agerande i elsystemet. Synliggöra energianvändningen hos slutanvändare, skapa incitament för mer flexibel energianvändning. Regionala aktörer El marknadens aktörer, industrier, fjärrvärmebolag Konsumtionens klimatpåverkan Insatsområde 10. Motivera och underlätta för konsumenter Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Gemensam utbildning för all personal på Länsstyrelsen i klimat- och energifrågor. Länsstyrelsen 2015 Föreslagna åtgärder Samarbete mellan handeln och energi- och klimatrådgivare om klimatupplysningf-rådgivning till konsu menter. Föra dialog med företag, organisationer och medborgare om miljö- och energifrågor. Kompetenshöjning av lärare i energi- och klimatfrågor. Ta fram lättillgängligt utbildningsmaterial till skolor. Marknadsföra "närturism" (lokal turism, vandring och cykel). Regionala aktörer Energi- och klimatrådgivare, Energi kontoret, Länsstyrelsen/Matlandet Länsstyrelsen, Energikontoret, Energi- och klimatrådgivare Energi kontoret, Energi- och klimatrådgivare, Glava energy center Energi kontoret, Energi- och klimatrådgivare, Glava energy center Visit Värmland Insatsområde 11. Offentlig upphandling Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Miljödiplomera Länsstyrelsen enligt Svensk miljöbas. Länsstyrelsen 2015 Föreslagna åtgärder Utbilda beställare om upphandlingsverktygets möjligheter. Väl fungerande miljöledningssystem inom offentliga organisationer. Regionala aktörer Länsstyrelsen Kommuner, landstinget 32

65 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r Utvinning av förnybar energi Insatsområde 12. Uttag och användning av skogsbränsle Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Utnyttja möjligheterna för biobränsleuttag i samband med förvaltning av naturskyddade områden. Informera om skog och skogsbruk, samt om intressekonflikter och hanterand et av dessa, med särskilt fokus på tätortsnära skogar. (Målgrupp: kommuner, allmänhet och ungdomar). Länsstyrelsen Pågår skogsriket Värmland 2015 Föreslagna åtgärder Utveckla informations- och rådgivningsarbetet om skogsbrukets försurningspåverkan och om askåterföring. Uppmana pannägare att återföra aska, och att sprida den på försurningskänsliga skogsmarker. Information och rådgivning om skogsbränsleuttag. Förebyggande dialog om naturhänsyn för att undvika framtida konflikter mellan olika skogsintressen. Utveckla nya logistiklösningar. Ta hänsyn till logistiken vid planering av nya biobränsleeldade anläggningar. Regionala aktörer skogsstyrelsen, Länsstyrelsen skogsstyrelsen skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, LRF, skogsägarföreningar, ideell naturvård Åkerinäringen, Karlstads universitet Insatsområde 13. Elproduktion från vind och sol Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Nätverk för att underlätta samverkan kring el nätutbyggnad och andra relevanta frågor för vindkraftsutbyggnaden. Länsstyrelsen, projektörer, nätägare, kommuner, Region 2014 Värmland Föreslagna åtgärder Kunskapsstöd om vindkraft och dess påverkan för planerare (t. ex. vid uppdatering av vindbruksplaner) och för beslutsfattare (t.ex. inför avvägningar med naturhänsyn). Stöd till planerare och handläggare inför ett möjligt ökat intresse för installation av sol kraft, t. ex. med avseende på kulturmiljöfrågor. Mobilisera lokalt näringsliv att utveckla tjänster kring etablering och underhåll av vind- och solkraftsparker. Regionala aktörer Länsstyrelsen, kommuner Länsstyrelsen, kommuner 33

66 LÄNSSTYRELSEN V ÄRMLAND-Remissversion D nr Information om möjligheter med att installera solkraft Planeringsstöd för fastighetsägare som visar möjliga placeringar av solpaneler ("Solkarta"). Nya finansieringslösningar för investering i solceller. Energi- och klimatrådgivare, Energikontoret, Glava energy center Banker Insatsområde 14. Biogas från restprodukter Planerade åtgärder Regionala aktörer- utförare Påbörjas Undersöka möjligheten att utnyttja gräs från hävdade marker inom naturskyddade områden för biogas- eller Länsstyrelsen Pågår biobränsleproduktion. Föreslagna åtgärder Kommunal samverkan kring hushållsavfall i regionalt avfallsbolag. Upphandla fordon med gasdrift för att skapa underlag för biogasproduktion. Regionala aktörer Kommuner, Region Värmland Förvaltare av fordonsflottor 34

67 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dnr Bilaga 2 Genomförda åtgärder I slutversionen har vi för avsikt att lista ett urval av redan genomförda åtgärder i länet som bidragit till minskad klimatpåverkan och omställning av energisystemet. Vi tar tacksamt emot exempel på sådana åtgärder! 35

68 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND- Remissversion Dn r Bilaga 3 Klimat- och energiläget I slutversionen kommer en översikt av nuläge och trender for energianvändning och utsläpp av växthusgaser att presenteras utifrån tillgänglig statistik. 36

69 Tidplan sammanträdestider 2015 (* kortvecka kolla) 01 Nämnd Sam. börjar Jan Fe b Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kommunfullmäktige T is :rs~~~t.j:j:l:~.ty!.~i.~~?.... Mån Ons Tis 7 ' Beredning On s / l ,30 30 nov Ks arbetsutskott Tis Beredning Ons , Mån 10 2, Ekonomidagar ksau Män, t is , , Barn- och utbildningsnämnd Tors Bun arbetsutskott Tors Beredning Mån 9.00 MilJ?..~'.. ~ygg- och räddning Beredning... Tors 9.00 Mån Socialnämnden Tis Beredning Mån Sn arbetsutskott Tis Beredning Mån Kommunala Tillgänglighetsrådet Ons Kommunala Pensionärsrådet Överförmyndarnämnden Ons Ons 9.00

70 Datum Öppettider på klämdagar och lätthelgaftnar under2015 Klämdagar/lätthelgdagar under januari Klämdag, dag efter Nyårsdagen 5 januari Klämdag, dag före Trettondag Jul 2 april Lätthelgafton, Skärtorsdagen 30 april Lätthelgafton, Valborgsmässoafton 13maj Lätthelgafton, dag före Kristi himmelfärd 15 maj Klämdag, dag efter Kristi himmelfärd 5 juni Lätthelgafton, dag före Sveriges nationaldag 18 juni Lätthelgafton, dag före Midsommarafton 30 oktober Lätthelgafton, dag före Alla helgons dag 23 december Lätthelgafton, dag för Julafton 30 december Lätthelgafton, dag före nyårsafton Klämdagar/lätthelgaftnar hålls kommunkontoret, lokalkontoret i Sysslebäck, socialkontoret, barn- och utbildningsnämndens kansli, Sljerneskolans expedition, grundskolornas rektorsexpeditioner, Valbergsgården och personalkontoret öppna kl Samtliga avdelningar skall ha minimibemanning Öppettiderna annonseras i Torsby Bladet Johanna Lundkvist kommunsekreterare Besöksadress Nya T orgel B, T ors by Torsby kommun 1. Kommunkansliet Torsby direkt växel fax [email protected] [email protected] Sida 1 (1)

71 BFc,~ Brottsförebyggan de Centrum l VÄRMLAND INBJUDAN TILL SEMINARIUM: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH DET CIVILA SAMHÄLLET Den 10 december 2014 kl Seandie Winn, Karlstad Den 10 december infaller internationella dagen för mänskliga rättigheter och vi på Brottsförebyggande Centrum i Värmland (BFC) vill bjuda in dig till ett seminarium som belyser det civila samhällets relation till offentlig sektor med koppling till de mänskliga rättigheterna. BFC driver sedan maj i år Antidiskrimineringsverksamheten med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor där de mänskliga rättigheterna är grunden för verksamheten. PROGRAM Inledning och info om Antidiskrimineringsverksamheten Lars Trägårdh- Från utredningar till domstolar: MR och det svenska civilsamhällets roll som påtryckare och stödstruktur gentemot den offentliga sektorn Fika Forts. Lars Trägårdh Avslutning AVGIFT Seminariet är kostnadsfritt men vid utebliven avanmälan och om ingen ersättare skickas debiteras 200 kronor. ANMÄLAN Anmälan sker via e-post till Olivia Jutered, [email protected]. Ange eventuella allergier. Senaste anmälningsdag är den 30 november! INFORMATION Olivia Jutered, [email protected] OM FÖRELÄSAREN Lars Trägårdh är professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Han forskar och skriver om det svenska sociala kontraktet och välfärdsstaten i ett historiskt och komparativt perspektiv.

72 Datum Diarienummer KST 2014/122 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 november Kornmunstyrelsen l december Meddelanden l. SmåKom nyhetsbrev-oktober 2. Beslut från Länsstyrelsen gällande statsbidrag för stenvalvsbro Lekvattnet 3. Nyhetsbrev från brottsförebyggande rådet 4. Beslut från kornmunstyrelsen i Karlstads kornmun avseende projektet Matregionen Värmland 5. Uttalande från Synskadades riksförbunds kongress 6. Meddelande från SKL:s styrelse 7. Inbjudan till upphandlingsseminarium i Karlstad 8. Protokoll från stiftelsen Frykcenter 9. Inbjudan till seminarium om mänskliga rättigheter 10. Inbjudan till konferens om "kampen om varumärket" i Bräcke 11. Inbjudan till höstkonferens vid Karlstads universitet 12. Meddelande från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) om att förebygga brott i kommunen Kommunkansliet Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet Torsby växel fax [email protected] www. torsby.se Sida 1 (1 )