Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen."

Transkript

1

2 Innehåll Y Innehåll Y Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen. Klicka på varje sida för att förstora. E.ON och Sydkraft 4 Kort om Koncernchefen har ordet 6 Värdemodell 8 Strategisk inriktning 10 Marknad och omvärld 13 Så möter Sydkraft kunden 17 Så möter kunden Sydkraft 18 Samordnad riskhantering 20 Affärsområde Y Affärsområde Marknad och Försäljning 23 Y Affärsområde Elproduktion 25 Y Affärsområde Värme och Avfall 27 Y Affärsområde Distribution 29 Y Affärsområde Energy Trading 31 Y Affärsområde Services 33 Sydkrafts olika roller 35 Y Verksamhetsutövaren 36 Y Arbetsgivaren 39 Y Marknadsaktören 42 Y Samhällsmedborgaren 44 Sydkraft och miljön 46 Y Klimatpåverkan 48 Y Resurser och kretslopp 49 Y Kärnavfall 51 Y Miljöåret Y Dilemma 54 Y Miljövinster Y Morgondagens lösningar 57 Styrelse och revisorer 58 Koncernledning 59 Förvaltningsberättelse 60 Resultaträkning och kommentarer 62 Kassaflöde och kommentarer 64 Balansräkning och kommentarer 66 Moderbolaget 68 Redovisningsprinciper och noter 70 Förslag till vinstdisposition 83 Revisionsberättelse 83 Definitioner och begrepp 84 Fem år i sammandrag 85 Ekonomisk information Bolagsstämma 86 Kontakter 86 Adresser 87

3 Aa som i ansvar Årsredovisningens omslag med dess antydan till ABC-bok kanske väcker frågan om vi på Sydkraft även ägnar oss åt traditionellt skolarbete. På sätt och vis gör vi det och har alltid gjort. Energiförsörjning är ett svårt och komplext ämne. I många frågor finns inget facit. När vi nu kopplar en ABC-del till årsredovisningens traditionella innehåll är målsättningen dels att kort förklara ett antal begrepp, dels att beskriva Sydkrafts roll och åsikter. Det är nyckelord, som vi upplever viktiga att diskutera internt i vår verksamhet och även kommunicera mot omvärlden. Vi har alla ett ansvar när det gäller energi. Som individ eller företag att använda ljus, kraft och värme på ett klokt sätt. Som politiker och beslutsfattare att skapa spelregler som är långsiktigt hållbara och bidrar till en positiv utveckling för samhället. Sydkrafts ansvar kan delas in i många områden. Trygg och säker energiförsörjning, att våra kunder får den leverans som är så viktig för arbete, komfort och trygghet. Produktions- och distributionslösningar som är effektiva och miljöanpassade. En bra kunddialog så att produkterna används optimalt. Att vi aktivt bidrar till utvecklingen av morgondagens energisystem, baserade på långsiktigt hållbara lösningar. Vi har också ansvar för att våra medarbetare erbjuds en attraktiv arbetsplats, god arbetsmiljö, präglad av mångfald och möjligheter till utveckling. Årsredovisningens ABC är en ingång till en både bredare och djupare kunskapsbank på

4 Sydkraft är ett dotterbolag i E.ON-koncernen Sydkraftkoncernen består av 45 rörelsedrivande dotterbolag som tillsammans omsätter över 24 miljarder kronor. Sydkraft bildades 1906 och har i dag cirka anställda fördelade på 100-talet arbetsplatser i företrädesvis Sverige. Sydkraft säljer el, naturgas, gasol, värme, kyla, vatten och avlopp, energi ur avfall och bredbandskommunikation till totalt cirka 1,1 miljoner kunder. Sydkraft investerar knappt 3 miljarder kronor per år i befintliga anläggningar och nät, vilket innebär cirka 10 Mkr per arbetsdag. Sydkrafts tre kärnvärden Värdehöjande lösningar, Förtroende över tiden och TomorrowToday ska genomsyra verksamheten och stärka kundernas konkurrenskraft såväl som deras förtroende för Sydkrafts verksamhet nu och i framtiden. Sydkraft förvärvade Graninge AB i slutet av Bolaget avnoterades från Stockholms Fondbörs i februari Sydkraft var dessförinnan delägare i Graninge i drygt sju år. Arbetet med att integrera Graninges verksamhet i Sydkraft pågår. Målet är att verksamheterna ska vara fullt integrerade under Graninge omsatte ,2 miljarder kronor. Antalet anställda uppgår till cirka 600 personer, varav cirka 80 i Finland. Y Y E.ON-koncernen I E.ON-koncernen ingår ett 50-tal underkoncerner och dotterbolag i Europa och USA. E.ON, som har sitt huvudkontor i Düsseldorf i Tyskland, omsätter cirka 420 miljarder kronor och har cirka anställda. E.ON är världens största privata energibolag med cirka 35 miljoner kunder inom främst el, gas och vatten. E.ON ägs av försäkringsbolag, banker, finansbolag, fonder och privatpersoner. Tyska intressen dominerar och omkring hälften av ägarna finns utanför Tyskland. 17 procent ägs av amerikanska investerare. Statkraft Statkraft är Norges största elproducent och Norges tredje största företag. Statkraft, som har sitt huvudkontor i Oslo, omsätter cirka 10 miljarder kronor och har cirka anställda. Statkraftkoncernen producerar i genomsnitt cirka 42 TWh el per år, vilket är en tredjedel av den norska vattenkraftproduktionen, vilket i sin tur innebär att Statkraft är näst störst i Europa efter franska EdF på förnybar energi. Statkrafts vision är att bli ett ledande europeiskt energiföretag med fokus främst på förnybar elproduktion och försäljning av el. Sedan maj 2001 ingår Sydkraft i den tyska E.ON-koncernen, som är noterad på börserna i Frankfurt och New York. E.ON äger cirka 55 procent av aktierna. Statkraft, som ägs av norska staten, äger cirka 45 procent av aktierna. Dessutom finns några hundra mindre aktieägare. Sydkrafts ägare %av röstantalet %av aktiekapitalet 0,1 0,2 43,4 44,6 56,5 55,2 Statkraft E.ON Övriga Statkraft E.ON Övriga

5 Kort om Y Resultatet uppgick till 3,6 miljarder kronor en förbättring med 10 procent Y Förvärv av Graninge dotterbolag från och med november 2003 Y Y Y Y Förvärv av Smålands Kraft och avyttring av den norska verksamheten Begränsad vattentillgång medförde minskad vattenkraftproduktion Förlängda revisioner och oplanerade stopp i kärnkraftproduktionen Högre kostnader för anskaffning av alternativ elproduktion och ökade bränslekostnader för värmeproduktion Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Resultat efter finansnetto, Mkr Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning uppgick till Mkr, vilket är en ökning med 518 Mkr eller cirka 3 procent jämfört med Prisnivåerna för de olika energislagen höjdes jämfört med föregående år. Försäljningen av el minskade emellertid med 10 procent till följd av lägre vattenkraftproduktion. Vattenkraftproduktionen påverkades av den hydrologiska situationen under inledningen av året. Värmeförsäljningen ökade tack vare förvärv och utökad kapacitet inom avfallshanteringsområdet. Rörelseresultat Koncernens rörelseresultat ökade med 596 Mkr och uppgick till Mkr. De ökade priserna på elmarknaden uppvägde resultatbortfallet till följd av lägre vattenkraftproduktion, men hade totalt en begränsad effekt på koncernens resultat eftersom delar av elproduktionen prissäkras på längre sikt. Till rörelseresultatförbättringen bidrog även förvärvet av Graninge, som konsoliderats som dotterbolag från och med den 1 november Resultat efter finansnetto Finansnettot försämrades med 269 Mkr och uppgick till Mkr. Försämringen var en följd av högre räntebärande skulder under stora delar av året och negativa valutakursdifferenser. Detta motverkades delvis av lägre räntenivåer på koncernens upplåning. Koncernens resultat efter finansiella poster ökade med 327 Mkr, motsvarande 10 procent, och uppgick till Mkr.

6 Koncernchefen har ordet Sydkraft tillhör en bransch som är betydelsefull för det svenska samhällets framgång och välfärd. Vi levererar produkter och tjänster som efterfrågas av i stort sett alla varje dag. Sydkraft har därmed ett omfattande ansvar att tillsammans med sina kunder använda energi på rätt sätt. Att dessutom vara med och påverka hur energin kan användas för att skapa ännu större samhällsnytta är ytterligare en viktig drivkraft. Ett ansvar och en utmaning som gör vår verksamhet ännu mer spännande. Sydkrafts möjligheter att vara drivande i energifrågor är stora. Vi spänner över hela energiområdet. Vi är djupt involverade i hur produkterna utnyttjas av våra kunder. Vi anser att god miljö och ett hållbart samhälle tillhör de viktiga frågorna för framtiden. Vi har anställda som har hög kompetens och gör ett mycket bra arbete. Därtill är vi en del i en av världens största privata energikoncerner den tyska E.ON-koncernen som ger oss en stark grund att stå på och vara offensiva ifrån. E.ON:s värderingar stämmer väl överens med våra egna. E.ON omsätter cirka 420 miljarder kronor och har anställda. Sydkraft står för drygt 24 miljarder av omsättningen och har anställda. I E.ON-koncernen har Sydkraft ansvaret för den nordiska verksamheten. Energiförsörjning är en regional och lokal verksamhet, vilket innebär att Sydkraft finns på många ställen i Sverige. Våra kärnområden är södra Sverige samt de regioner som omger Sundsvall, Örebro och Norrköping. Utanför Sverige inriktas våra aktiviteter mot Danmark och Finland. Vårt senaste viktiga förvärv är energibolaget Graninge, som för närvarande håller på att integreras med full kraft i Sydkraft. Graninge, som har en uttalad miljöprofil, förvärvades för drygt 10 miljarder kronor. Graninge omsätter cirka 4 miljarder kronor och verksamheten finns i mellersta Norrland, runt Kalmar och i Stockholmsområdet och bidrar redan positivt till vårt resultat. Graninge är också etablerat i Finland, men den verksamheten kommer att integreras i vårt finska systerbolag E.ON Finland. Ett år med kundfokus Kunderna var verkligen i fokus det gångna året. Början av 2003 blev mycket dramatiskt på grund av bristen på vatten i de nordiska magasinen. Tillrinningarna var de lägsta på 50 år. Bristen var som mest 40 TWh mot normalt. Elpriserna steg därigenom kraftigt och den turbulenta prisbilden fick våra kunder att vara mycket aktiva och ställa stora krav på oss. Högre kundkrav mötte vi med rejält utökad kundservicefunktion, slopad förskottsdebitering först i Sverige och start för projektet att alla våra kunder ska ha månadsavläsning inom några år. Detta projekt innebär att över en miljon kunders verkliga elförbrukning ska kunna fjärravläsas minst en gång i månaden. De första testerna av fjärravläsning inleddes i Örebro i februari i år. Efter Örebro kommer ytterligare kunder att få fjärravläsning, dels i Billeberga norr om Malmö, dels på Vikbolandet öster om Norrköping. Vi har nyligen också bestämt oss för att tillsätta ett eget kundombud, som aktivt och offensivt ska driva våra kunders frågor. På sikt kommer denna person att ha medverkat till att ha skapat en ännu bättre kundservice för Sydkrafts bästa. Dessutom ökar vi satsningarna för att ytterligare höja leveranssäker - heten i våra elnät. De närmaste fem åren kommer vi att satsa sex miljarder kronor. De senaste åren har vi ökat investeringstakten med 200 Mkr årligen och nu ökar vi med ytterligare 100 Mkr per år. Syftet är att bygga bort strömavbrotten närma oss en nollvision och därigenom få till en ännu säkrare eldistribution. Insatserna koncentreras till särskilt störnings drabbade områden som Småland, Blekinge och norra Skåne. Samtidigt diskuteras Statens Energimyndighets modell för hur nätbolagen ska få ta betalt. Nätnyttomodellen som i och för sig är en bra teoretisk modell fungerar inte riktigt i praktiken. Vårt viktigaste påpekande är att vi måste ges förutsättningar att bedriva underhåll av näten och att investera. De allra flesta kundundersökningar visar att det är leveranssäkerheten som är den viktiga frågan att lösa. Om dagens teoretiska nätnyttomodell drivs igenom, finns det en risk att framtida investeringar kan bli mindre och i vissa fall inte genomföras. Vi har i dag kunder som i ökande utsträckning använder energigaserna naturgas, gasol och biogas. Under förra året slog till exempel leveranserna av biogas till bussar och bilar nytt rekord. I Europa svarar naturgasen för cirka 25 procent av energiförsörjningen och i Sverige för några få procent. Med Ruhrgas i E.ONkoncernen har Sydkraft fått tillgång till en omfattande gaskompetens. Den erfarenheten är bra att ha när vi nu expanderar gasverksamheten i Sverige. I år gör vi en omfattande marknadsföringsdrive i Östergötland och upp mot Mälardalen.

7 6 7 Tillväxt ett måste Under 2003 kom frågan om ökad tillväxt upp på den politiska agendan. Sverige behöver tillväxt. Tillväxt kräver energi. Den svenska industrin är till stor del mycket elintensiv. Vi måste se till att villkoren och förutsättningarna för en effektiv, trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning finns så att industrin kan växa. Tillväxt innebär att vi både konsumerar och producerar mera. Förenklat kan man säga att en procent i tillväxt motsvarar en procent i ökad elanvändning. Sverige behöver mer, inte mindre, energi. Samma diskussion finns i övriga Europa och i stort sett alla politiker i EU är överens om att energifrågan är en av de viktigaste frågorna för Europas ekonomi och framtida konkurrenskraft. Europas beroende av importerad energi kommer att öka på ett dramatiskt sätt de närmaste åren. Frågan blev speciellt uppmärksammad i höstas då dåvarande ordförandelandet Italien lade ett förslag för att stimulera tillväxten därmed blev agendan för hela Europa tillväxt. EU-landet Finland visar nu detta i konkret handling. Industrin behöver stabila spelregler och långsiktigt hållbara villkor vad beträffar säker energitillförsel. Man vågar sig därför på en satsning på en ny femte kärnkraftreaktor en investering på upp mot 30 miljarder kronor. Detta kommer med all säkerhet att innebära en vitamininjektion framförallt i Finland, men också ge bättre förutsättningar för tillväxt i hela Norden. Det talas om att projektet kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen. Alltså full fart i Finland medan svensk energipolitik under snart 30 år har präglats av obeslutsamhet och starka konflikter. Det politiska helhetsgreppet har saknats. De lösningar som gör att de förnybara alternativen är kommersiellt gångbara i tillräcklig omfattning finns inte i dag. Här har såväl staten som energibranschen ett ansvar för att intensifiera satsningarna på alternativa lösningar. En förtida avveckling riskerar tvärtemot vad som är tanken att leda till en försämrad miljö och påtagliga ekonomiska påfrestningar. Utsikter för 2004 Koncernens samtliga verksamheter utvecklas för närvarande positivt. Effektiviseringsarbetet inom koncernen fortsätter och de förvärvade verksamheterna inte minst Graninge kommer att bidra till en positiv utveckling. Mot denna bakgrund samt den aktuella energiprisutvecklingen och koncernens prissäkring av elproduktionen är bedömningen att resultatet för 2004 givet en normal hydrologisk situation och i övrigt normala väder- och temperaturförhållanden kommer att överstiga 2003 års resultat. Lars Frithiof I energipolitiken finns många målkonflikter och särskilt tydlig är den mellan koldioxidutsläpp och kärnkraftavveckling. Om man till exempel leker med tanken på en fullständig och snabb kärnkraftavveckling i Sverige så skulle en sådan kräva 25 stora gaskombiverk och betydande satsningar i gasinfrastruktur till totala investeringar på bortemot 100 miljarder kronor. Samtidigt skulle de totala utsläppen av CO 2 öka från nuvarande cirka 50 till 130 miljoner ton per år. En sådan utveckling är naturligtvis helt orimlig. Kärnkraften har tjänat svensk industri väl under många år. Med sin effektiva elproduktion till låga priser och utan koldioxidutsläpp bidrar kärnkraften i dag aktivt till det svenska välståndet och kan göra så under ytterligare många år.

8 Värdemodell Våra kunder är grunden för vår verksamhet. Värdehöjande lösningar Resultat Ledarskap och medarbetarskap Vision Affärsidé Värderingar Kund TomorrowToday Förtroende över tiden Vi ska alltid utgå från och anpassa oss efter kundens behov och önskemål, vilket också innebär att kunden ska uppleva våra produkter och tjänster som prisvärda. Våra produkter ska vara genomtänkta och kvalitetssäkrade, vi måste skapa helhetskoncept och utveckla tekniska och affärsmässiga nyheter. För att skapa förtroende över tiden måste vi i ord och handling visa att vi förstår varje kunds situation. Vår vilja och förmåga till förändringar blir avgörande. Vi måste visa ett engagemang för framtiden. Och vi måste våga gå nya vägar. Med denna grund har vi utvecklat vår värdemodell som innehåller vår vision, våra värderingar, affärsidé, vårt ledar- och medarbetarskap och ett beteende som ska driva fram så goda kundrelationer att ett bättre resultat skapas. Affärsidé Våra produkter och tjänster inom energi, miljö och kommunikation ger våra kunder ökad konkurrenskraft, komfort och trygghet. Vision Y Y Y Y Vi ska vara kundens självklara val Vi ska ha branschens starkaste varumärke Vi ska vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna Vi ska vara branschens lönsammaste företag

9 8 9 Värderingar Y Vi utgår från alla människors lika rättigheter och värde oavsett nationell härkomst, ras, hudfärg, etnisk eller social bakgrund, politisk eller religiös uppfattning, kön, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller handikapp. Y Vi ska aktivt bidra till en bättre miljö och ökad välfärd samt främja en utveckling mot ett uthålligt samhälle. Y Vi ska med kundfokus ständigt utvecklas genom allas engagemang, delaktighet och samarbete. Y Vårt förhållningssätt ska bygga på öppenhet, ärlighet och seriositet. Ledarskap och medarbetarskap Värderingarna ligger till grund för hur kompetensen hos Sydkrafts medarbetare ska utvecklas. Med kompetens avses summan av en persons kunskaper och färdigheter samt hans eller hennes personliga egenskaper och beteende. För att kunna agera enligt de värderingar som är grundläggande för Sydkraft krävs bland annat affärsmässighet, helhetsperspektiv, inlevelseförmåga, drivkraft samt mod. Med hjälp av de anställdas kompetensutveckling kan organisationen förverkliga och stärka varumärket Sydkraft gentemot sina kunder och andra intressenter i omvärlden. Ledarnas och medarbetarnas agerande avgör hur väl Sydkraft lever upp till sina åtaganden och sitt ansvar. Varumärket och dess kärnvärden Sydkrafts kärnvärden beskriver vad företaget står för och hur Sydkraft vill uppfattas. Ytterst är det ett löfte från organisationen till kunder och intressenter. Samtidigt är det ett åtagande för varje medarbetare. Vårt varumärke vilar på tre kärnvärden: Värdehöjande lösningar Sydkraft erbjuder värdehöjande lösningar. Det innebär att företaget ständigt eftersträvar att öka kundernas upplevda värde. Produkter och tjänster ska vara anpassade till kundens behov. De ska vara enkla och bekväma att använda samt upplevas som innovativa och nya. Förtroende över tiden Förtroende över tiden är den relation som Sydkraft eftersträvar till samtliga intressenter. Detta förtroende måste förtjänas om och om igen och får aldrig tas för givet. Det är medarbetarnas egenskaper och beteende som utgör grunden för relationen till omvärlden. För - troende bygger på tillgänglighet, trygghet, pålitlighet och kreativitet. TomorrowToday TomorrowToday står för morgondagens lösningar redan i dag. Begreppet symboliserar det nya, spännande och ännu outforskade, samtidigt som det speglar företagets allmänna inriktning och anda. Sydkraft arbetar hårt för att vara en föregångare som bidrar till att skapa livskvalitet i vid bemärkelse. TomorrowToday skapar förväntan, såväl hos medarbetare som hos kunder och omvärld.

10 Strategisk inriktning E.ON:s strategi Under 2003 införde E.ON AG, som är moderbolag till Sydkraft, en ny strategi och organisation. Koncernen ska fokusera på el och gas och ta vara på de samordningsfördelar som finns i samband med nyligen förvärvade företag som Ruhrgas/Thüga, PowerGen/TXU, Midlands och Syd kraft/graninge. E.ON:s strategi står på fyra ben: En integrerad affärsmodell, baserad på ett marknads- och kundperspektiv Y Tydligt fokus på elektricitet och gas Y Utnyttjande av den totala värdekedjan (vertikal integration i elektricitet och gas) Definierade marknader tydliga geografiska områden Y Integrerad produktion av el och försäljning av el och gas i ett europeiskt perspektiv Y Integrerad elektricitet och downstream-gas (Centraleuropa, Storbritannien, Norden och den amerikanska Mellanvästern) Y Italien är en potentiell sjätte marknad Ryssland kräver ytterligare utvärdering Tydliga strategiprioriteringar Y Investeringar görs med fokus på Europa Investeringar i mindre skala Y Fokus på utvalda förvärv Y Inga storskaliga förvärv på medellång sikt För att leva upp till den strategiska inriktningen har E.ON organiserat sig enligt illustrationen nedan, vilket delar in verksamheten i sex marknadsområden. E.ON Nordic Marknadsenheten E.ON Nordic består av två affärsenheter; Sydkraft och E.ON Finland. Sydkraft har ansvaret för E.ON:s räkning att utveckla energiaffären i de nordiska länderna. Inom E.ON Nordic konsolideras verksamheten i Norden. E.ON Nordics starka sidor ska utnyttjas för att skapa värde på den nordiska energimarknaden. Detta ska ske genom tillväxt och konsolidering. Sydkrafts strategi Sydkraft ska växa Sydkraft kommer att delta i omstruktureringen av den nordiska energimarknaden. Tillväxten kommer i huvudsak att ske genom företagsförvärv. Fokus kommer att vara på att förstärka närvaron i områden där Sydkraft redan är etablerat. Om den geografiska närheten saknas kan det ändå vara intressant att förvärva tillräckligt stora enheter för att skapa ett nytt brohuvud eller enheter som ger underlag för samutnyttjande av koncernens kompetens. Sydkraft ska arbeta som ett sammanhållet företag med ett utbud inom energiförsörjning Strategin är att bedriva verksamheten så att flera värdekedjor, som exempelvis elförsäljning, elnät och värme, har samma processutseende. Sydkrafts verksamhet ska vara långsiktig och hållbar Sydkrafts dagliga verksamhet ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. E.ON:s organisation Centraleuropa Norden Storbritannien USA Mellanvästern Potentiella nya marknader Europa Gas Italien Ryssland

11 10 11 Mål Finansiella mål Finansiell styrka är viktigt för att kunna erbjuda ägarna en långsiktigt god avkastning och att skapa handlingsfrihet i verksamheten. Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för aktieägarna i Sydkraft. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschens och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. För att uppnå detta krävs stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och effektivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten mer än väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Ett starkt kassaflöde är en viktig förutsättning för finansiell styrka och handlingsfrihet. Ägarnas avkastningskrav på sysselsatt kapital uppgår till >12 procent. Sydkrafts verksamhet är mycket kapitalintensiv. Mot denna bakgrund och med beaktande av möjligheterna att uppnå önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. Icke finansiella mål Genom att systematiskt följa kunskaps- och attitydutvecklingen inom viktiga målgrupper kan organisationen lättare anpassa sig till förändrade förhållanden, men också påverka arbetet i önskad riktning. Såväl på koncernnivå som på dotterbolagsnivå finns system som mäter omvärldskapital, marknadskapital och medarbetarkapital och kopplar förändringarna till medarbetarnas individuella lön. Personalens inställning till koncernens vision, affärsidé och värderingar är viktig att mäta med jämna mellanrum. Varumärket Sydkraft mäts hos olika målgrupper. Viktiga parametrar är bland andra om Sydkraft uppfattas som ett modernt och framtids - inriktat företag, om affärsidén är tydlig, om företagets inställning till miljöfrågor är offensiv och om personalpolitiken är ansvarsfull. Mätningarna av kundtillfredsställelse görs för såväl privatkund som företagskund. Att vara tillgänglig är centralt för ett energiföretag. Därför mäter vi fortlöpande väntetiderna till vår Kundservice. Sydkrafts verksamhet ska vara långsiktig och hållbar Ekonomiska mål och nyckeltal Sydkrafts dagliga verksamhet ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Öka elproduktionskapaciteten Tillväxt via synergieffekter från förvärv inom eldistribution och fjärrvärme Delta iutvecklingen av gastillförsel och infrastruktur Mål Vinstmarginal, % Räntabilitet på eget kapital, % 8,8 8,9 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,7 8,4 >12 Soliditet, % Nettolåneskuld/Riskbärande kapital, ggr 0,71 0,74 Utdelningsandel, %

12 Ss som i samhällsnytta Saker som gynnar samhället och dess invånare brukar vi kalla samhällsnyttiga. Användningen av energi har under seklet som gått haft en mycket stor betydelse för vår välfärd och vårt materiella välstånd. Tryck på en knapp och du har ljus, vrid termostaten på elementet och du får värme. Sätt på datorn och du kan kommunicera över hela världen. Vår vardag och samhällets många funktioner transporter, sjukvård, företag, industri etc är beroende av säker och stabil tillgång till energi i olika former. Den stora utmaningen är att använda energin på rätt sätt. Parallellt med ett ökat energibehov måste vi minska påverkan på miljön och samtidigt se till att största möjliga samhällsnytta uppnås. Sydkraft arbetar aktivt för en effektiv energianvändning i direkt samarbete med privatkunder, företag och myndigheter. En bra dialog är grunden för utveckling av energieffektiva och miljöanpassade lösningar, ett mycket viktigt steg för tillväxt och samhällsnytta. Ökad användning av el och gas har, som ersättning för andra ur energisynvinkel sämre alternativ som kol och olja, haft stor betydelse i strävan att minska miljöpåverkan. Men det krävs ännu mer för att klara miljömålen. För att uppnå verklig samhällsnytta på energiområdet krävs långsiktighet och helhetssyn: från energikälla till användning.

13 Marknad och omvärld Utveckling av den nordiska energimarknaden Elmarknaden Avregleringen av elmarknaderna i Norden har kommit långt och resulterat i en av de bäst fungerande elmarknaderna i världen. Det är marknadens uppgift att säkerställa en korrekt prisbildning och en hög effektivitet i resursutnyttjandet. Priset på el ska bestämmas, som på alla öppna marknader, av utbud och efterfrågan. Den nordiska elhandeln sker på elbörsen Nord Pool. Samtidigt har avregleringen inneburit stora förändringar för såväl elproducenter, elleverantörer som för konsumenter. Förändringar som sannolikt kommer att fortsätta de närmaste åren i takt med att Europas elmarknad avregleras. De strukturella affärer vi har sett under de senaste åren bör snarare mer betraktas som en inledning än som en slutfas. Sannolikt är att branschen under de kommande åren kommer att konsolideras ytterligare, inte bara i Norden utan i hela Europa. Elanvändningen fortsätter att öka. Konsumtionsökningen är mycket ett resultat av den ekonomiska tillväxten. Historiska jämförelser visar att 1 procents tillväxtökning ger en ökning av elkonsumtionen med 1 procent. Elförsörjningen är sålunda av central betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen, och inte sällan även för internationell samverkan. Den totala förbrukningen på den nordiska elmarknaden, exklusive Island, har under åren 1994 till 2003 ökat med drygt 8 procent, från cirka 350 TWh till cirka 380 TWh. Vi går mot en avreglerad och integrerad europeisk marknad Sydkraft är en del av den internationella energikoncernen E.ON med verksamheter över hela Europa. I den nordiska verksamheten utgör Sydkraft hjärtat och har som uppdrag att driva, utveckla och effektivisera energiverksamheten i de nordiska länderna. Samtidigt har Sydkraft genom ägarna möjlighet att vara med om den övergripande strukturella omvandlingsfas det europeiska energisystemet just gått in i. År 2003 Efterfrågan av el på den nordiska marknaden 2003 påverkades liksom under 2002 av viss nedgång i konjunkturen. Dessutom minskade eluppvärmningen i bostäder och lokaler i framförallt Norge och Sverige, delvis till följd av höjda elpriser och elskatter. Samman - taget gav detta en något lägre elförbrukning, 380 TWh (388), jämfört med Eftersom vattenkraften svarar för omkring hälften av den nordiska elproduktionen är elpriset starkt beroende av förutsättningarna för vattenkraftproduktion, som exempelvis tillrinning och magasinsfyllnadsgrad. Under den senaste tioårsperioden har vattenkraftproduktionen varit över den normala i både Norge och Sverige. Variationerna till följd av nederbörd är stora. Sedan 1996 har variationen i månadsmedelpris på Nord Pools spotmarknad varit mycket hög. Det högsta priset, 67,7 öre/kwh i december 2002, är tio gånger så högt som den lägsta noteringen 6,60 öre i augusti Jämfört med ett normalår var 2003 liksom 2002 ett torrår. Året började med kallare väder, vilket i kombination med historiskt låga vattennivåer medförde rekordhöga spotpriser på Nord Pool. Under våren föll spotpriset snabbt tillbaka, men vårfloderna förmådde inte att fylla på de nordiska vattenmagasinen mer än till 54 procent, jämfört med 70 procent vid normalår. Den kraftigt minskade vattenkraftproduktionen pressade upp priset och resulterade i en rekord - hög nettoimport. Sammantaget under året importerade de nordiska länderna omkring 18 TWh, en tredubbling från året innan. Importen kom från Ryssland, Polen och Tyskland. Årsmedelvärdet för systempriset på Nord Pool för 2003 slutade på 33 öre/kwh (25,2). Elpriset och elkonsumtionen i Sverige På grund av nämnda situation låg elpriset i Sverige i början av året på rekordnivåer kring 65 öre/kwh. Priset föll sedan kraftigt under årets första månader och stabiliserades sedan runt 30 öre/kwh. De stora prisvariationer, som bestämdes av tillgång och efterfrågan på vattenkraft, uppfattades av kunden på ett negativt sätt. Under de goda vattenåren 1997 till 2000 vande sig konsumenterna vid konstant låga elpriser. Så länge den nordiska elproduktionen till hälften består av vattenkraft kommer elpriset att till stor del att påverkas av tillgången på denna. Kärnkraft stod 2003 för hälften (65 TWh) av den totala elproduktionen i Sverige. Vattenkraften minskade kraftigt och bidrog med 53TWh. I Sverige innebar det på helåret en minskning av vattenkraftproduktionen med 20 procent. En liten ökning har skett i eltillförsel via kraftvärmeproduktion, vilken under 2003 bidrog med 13 TWh. Vindkraftbaserad el uppgick till mindre än 0,6 TWh. Trots en varm sommar och förhöst samt en minskad elkonsumtion blev importbehovet under 2003 rekordstora 14 TWh (5,3). Den svenska elkonsumtionen minskade något från 148,8 till 146 TWh, motsvarande 1,6 procent under Minskningen har i första hand skett i bostadsuppvärmningen. Samtidigt har konsumtionen i viss elintensiv industri som pappers-, massa- och kemiindustri ökat under I stora delar av övrig industri har elförbrukningen varit oförändrad.

14 Förklaringen till den minskade elkonsumtionen står att finna dels i lågkonjunkturen, men även i höjda elpriser till följd av ökade energiskatter och prishöjningar genom exempelvis införandet av elcertifikat. Alternativa uppvärmningssätt har vunnit mark och konkurrenskraft gentemot el och under 2003 sågs även tecken på att hushållsekonomin har lett till att svenskarna minskat sin elkonsumtion. Införandet av elcertifikat och skattehöjningar Energiskatterna spelar en stor roll på elmarknaden. Trots fortsatta statliga utredningar är frågan om ett långsiktigt och stabilt energiskattesystem fortfarande olöst. Däremot trädde en rimligare kraftvärmebeskattning i kraft årsskiftet 2003/2004. Effektskatten på kärnkraft har dock inte tagits bort. Den gröna skatteväxlingen har inneburit kraftigt höjda kostnader för konsumenterna. Sammantaget har de senaste årens energiskattehöjningar mer än väl ätit upp den prissänkning som avregleringen av elmarknaden ledde till. Ytterligare ett steg i den svenska regeringens arbete med grön skatteväxling togs 2003, då det så kallade elcertifikatsystemet introducerades i maj. Systemet syftar till att göra förnybar elproduktion mer lönsam med målet att el från förnybara källor (exklusive befintlig storskalig vattenkraft) ska öka till 10TWh För elkonsumenterna märks detta som en ny avgift på fakturan. Investeringar i inhemsk elproduktion Den rekordhöga elimporten pekar på sikt på behovet av nya inves - teringar i nordisk kraftproduktion, vilket är nästan 10 procent av de båda ländernas förbrukning. Ny kraftproduktion behövs för att såväl säkerställa elleveranser, som att långsiktigt dämpa de kraftiga fluktuationerna i elpriset till följd av importbehov vid toppbelastning var Sveriges och Norges samlade elimport brutto hela 22 TWh. Detta motsvarar fem och en halv Barsebäcksreaktor. Importbehovet är inte heller tillfälligt. Nordels, samarbetsorganet för de nordiska stamnätsbolagen, prognos visar att Norge och Sverige 2005 kommer att få ett samlat importbehov på 16 TWh. För att långsiktigt minska behovet av importerad el från kolkondens - kraft lämnade Sydkraft i april 2003 in en miljötillståndsansökan för att etablera ett naturgaseldat kraftvärmeverk i den vilande an läggningen Öresundsverket i Malmö. Projektet löper över flera års tid och planeras stå färdigt tidigast Verket kommer att använda naturgas som bränsle och producera 400 MW el och 250 MW värme till malmöborna. Energipolitiska samtal med regeringen De samtal som regeringen inledde 2002 med Sydkraft, Fortum och Vattenfall om villkoren för en överenskommelse om den framtida energipolitiken fortsätter. De alternativ som enligt nuvarande energipolitik ska ersätta produktionsbortfallet om kärnkraften fortsätter att avvecklas, har ännu inte visat sig hållbara. Förra årets elanvändning visar tydligt att vare sig Barsebäck 2 eller någon övrig kärnkraftproduktion kan fasas ut utan att elförsörjningen ytterligare försämras med höjda elpriser och försämrad försörjningsbalans som följd. Energiomställningen måste bygga på förutsättningen att den nuvarande kärnkraften inte kan avvecklas under överskådlig tid. Dagens situation, med en avvecklingslag och skatt på kärnkraftproduktion, innebär en ohållbar situation för den långsiktiga energiförsörjningen. Effektskatten är tillväxthämmande och bör avvecklas. En konkurrens - kraftig och miljöriktig elförsörjning måste tryggas till kunder i samhället samt en nysatsning på forskning och utveckling genomföras. Ökad samsyn på energiutmaningarna Hur framtida elproduktion kommer att se ut beror på den inhemska energipolitiken, men i allt högre utsträckning även på EU. Den nordiska elmarknaden är beroende av utvecklingen i Europa, Elförbrukning Norden (exkl Island) , TWh Elproduktion Norden (exkl Island) , TWh Källa: Svensk Energi Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig kraft Källa: Svensk Energi

15 14 15 där energipolitiken baseras på två faktorer: försörjningstryggheten samt klimat- och miljöfrågan. När de nordiska energiministrarna möttes i Göteborg i september 2003 var ökad samordning och prioritering av försörjningstryggheten huvudämnen på dagordningen. Slutsatserna från energimötet tyder på en ökad samsyn i dessa frågor inte bara de nordiska länderna emellan, utan även mellan energibranschen och politiker. Prisutjämning och justering av nättariff För att jämna ut de skillnader i nättariffer som har funnits mellan kunder i stad och på landsbygden, har Sydkraft under året genomfört en justering av nättariffen i enlighet med intentioner från statsmakternas sida. När prisjusteringen efter några år är fullt genomförd innebär det att det inte längre är någon prisskillnad mellan nättariffen för den som bor på landsbygden och den som bor i tätort. Prisutjämningen ligger helt i linje med Sydkrafts am bition att åstadkomma en prisstruktur som är mer begriplig och uppfattas som rättvis av kunderna. Naturgasmarknaden Naturgasen är det bränsle som ökar mest inom EU. Detta beror till stor del på de goda miljöegenskaper naturgasen har i förhållande till bränslen som kol och olja. I dag står naturgasen för 15 procent av den nordiska energiförsörjningen. I Danmark och Finland används naturgasen till stor del för kraftvärme. För att öka konsumtionen i Norden krävs att infrastrukturen byggs ut. I dag är den nordiska gasmarknaden fortfarande högst fragmentiserad. Under 2003 förbrukades cirka 107 TWh (104,5) naturgas i Norden, varav 10,3 TWh i Sverige, 47,2 TWh i Danmark och 47,7 TWh i Finland. Norge, som är en av Europas viktigaste naturgasproducenter, använde endast 1,8 TWh under Naturgaspotentialen växer Naturgasen har stor betydelse för den framtida energiförsörjningen i Sverige. I dag svarar naturgasen i Sverige för totalt omkring 2 procent av den sammanlagda energitillförseln. Det befintliga gasledningsnätet finns sedan flera år i huvudsak på västkusten och i södra Sverige. I dag sträcker sig ledningsnätet upp till Kungälv utanför Göteborg och till Gnosjö och Gislaved i Småland. I de svenska naturgasbygderna de områden där naturgasen är etablerad svarar den dock för hela procent av den totala energitillförseln. Framförallt har naturgasen fått ersätta olja i industrin samt i kraftvärmeverk. I allt högre grad används naturgas även som fordonsgas. Erfarenheterna från den svenska naturgasutbyggnaden visar att satsningar på naturgas är en satsning för tillväxt. Ett flexibelt energisystem med flera olika energislag, bland annat naturgas, leder till stärkt konkurrenskraft, fler arbetstillfällen och konkurrenskraftigare och effektivare energilösningar för industrin och näringslivet. Det finns en stor efterfrågan på ett kompletterande energislag på marknaden, vilket märkts tydligt. Den svenska basindustrin stöder en bred introduktion av naturgas i Sverige. Sydkraft ser därför över möjligheterna att fortsätta utbyggnaden till de områden som visar intresse för och efterfrågan på naturgas, i första hand upp till Mälardalen och Mellansverige. All utbyggnad av naturgasnätet sker utifrån det befintliga naturgasnätet och baseras på att det finns en efterfrågan. När förutsättningarna för en utbyggnad av naturgassystemet till Jönköpings, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län nu undersöks, kartläggs och granskas marknaden och lönsamhetsberäkningar görs. Elförbrukning Sverige , TWh Elproduktion Sverige , TWh Källa: Svensk Energi Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig kraft Källa: Svensk Energi

16 2003 invigde Sydkraft världens första stålinklädda naturgaslager i berget Skallen i Halland. Anläggningen i Skallen är en demonstrationsanläggning som uppförts av Sydkraft Gas och det franska gasbolaget Gaz de France. Även EU har varit med och finansierat en del av projektet. Totalt har drygt 250 Mkr investerats. Värmemarknaden Den nordiska värmemarknaden domineras av fjärrvärme som svarar för omkring halva uppvärmningsbehovet. Undantaget är Norge, där fjärrvärmen är av marginell betydelse, och istället är elvärme den dominerande uppvärmningsformen. I småhus har elen blivit den dominerande uppvärmningsformen tillsammans med oljepannor. Biobränslen har tillsammans med värmepumpar för exempelvis berg- och sjövärme vuxit på värmemarknaden. Bränslet i fjärrvärmeproduktionen har skiftat med åren beroende på tillgång, skatter och subventioner. Andelen fossila bränslen i den svenska fjärrvärmeproduktionen minskar stadigt och ersätts av mer miljöanpassade bränslen. På vissa orter med nära tillgång på biobränslen, är bränslet närmast 100-procentigt förnybart. Kraftvärme vinner ny mark I Finland och Danmark har man, i högre utsträckning än Sverige, valt att producera kraftvärme i sina fjärrvärmesystem. Det innebär att man samtidigt med värmeproduktionen även producerar elektricitet. Kraftvärme ökar energiutnyttjandet i bränslet. Mest effektiv är kraftvärmen när den använder naturgas som bränsle. I Sverige är fjärrvärmeproduktionen till största delen inriktad på hetvattenproduktion, vilket är en följd av det historiskt sett låga elpriset i Sverige. Förutsättningarna för att i Sverige använda det väl utbyggda fjärrvärmenätet för samtidig elproduktion med exempelvis naturgas är mycket goda. Sydkrafts planerade investeringar i ny kraftvärmekapacitet är ett bevis på en tro på denna utveckling. Vid årsskiftet 2003/2004 genomförde regeringen en länge efter - frågad om än temporär skattelindring för kraftvärme under en tvåårsperiod. Denna kan förhoppningsvis komma att leda till att kraftvärme prioriteras av regeringen i högre utsträckning framöver. Även utnyttjandet av energin i exempelvis byggavfall och returmaterial har vuxit starkt inom fjärrvärmeproduktion, främst i Danmark och Sverige. I Norge är just denna typ av energiåtervinning i stort sett den enda sortens fjärrvärme. På flera platser i Sverige sker även energiåtervinning genom utnyttjandet av spillvärme från industrier. Under kommande år förutspås de redan väl utbyggda fjärrvärmenäten i Sverige, Finland och Danmark att ytterligare förtätas. Vilken bränslemix som kommer att användas beror, precis som i dag, på den energi- och klimatpolitiska utvecklingen i de enskilda länderna. EU är i dag starkt pådrivande för att kraftvärmeproduktionen med tillhörande fjärrvärmenät ska växa kraftigt.

17 Så möter Sydkraft kunden Sydkraftkoncernens uppdrag är att driva, utveckla och effektivisera energimarknaden i Norden. Detta ska ske genom fortsatt renodling och koncentration på kärnverksamheten. Sydkraft ska stärka sin position som ett av de ledande energiföretagen i Norden. Sydkraft verkar med hela sin bredd och djup i Sverige. I Finland bedrivs verksamheten i samverkan med E.ON Finland. I Danmark bedrivs värmeverksamhet i ett helägt dotterbolag och elhandel i ett delägt bolag. Sydkraft är dessutom delägare i en av världens största havsbaserade vindkraftparker i södra Danmark. Sydkrafts organisation För att kunna möta kundernas krav på värdehöjande och innovativa lösningar och åstadkomma förtroende över tiden, har Sydkraftkoncernen organiserat sig i sex affärsområden och ett antal koncernledningsfunktioner som ska stödja verksamheten. Sydkraft spänner över hela energimarknaden, vilket inkluderar el, naturgas, gasol, värme, kyla, vatten och avlopp, energi ur avfall och kommunikationslösningar som till exempel bredband.se nedanstående organisationsschema. Sydkraft ska vara kundens naturliga val. För att kunna leva upp till detta måste vi ha ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke byggs av konkurrenskraftiga produkter och god kommunikation och för att nå dit krävs att Sydkraft kan attrahera och behålla kompetenta medarbetare och det görs genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Allt för att göra Sydkraftkoncernen till det lönsammaste bolaget i branschen. Y Sydkraft ska fortsätta att expandera genom förvärv och framgångs rikt integrera de nya verksamheterna. Y Sydkraft ska fortsätta att stödja teknisk utveckling och utveckla nya koncept som gör att kunderna uppfattar Sydkraft som det ledande energiföretaget. Y Sydkraft ska fortsätta att med tidsbegränsade avtal finansiera och driva kundanläggningar i syfte att erbjuda kunderna värdehöjande lösningar. Y Sydkraft ska fortsätta att integrera miljöarbetet i den dagliga verksamheten. Detta ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en bärkraftig utveckling. Koncernorganisation Elproduktion Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Värmekraft Värme &Avfall Fjärrvärme Totalvärme SAKAB EcoPlus Distribution El Gas Vatten och avlopp Koncernchef/CEO vvd Marknad & Försäljning El Gas Värme Varumärke Internet Energy Trading Sydkraft Energy Trading Elektra Services ES ServicePartner Enista Bredband Koncernledningsfunktioner Ekonomi &Finans/CFO Kommunikation Personal/HR Juridik Internrevision Affärsutveckling

18 Så möter kunden Sydkraft Distribution För att kunden ska kunna möta Sydkraft krävs ett omfattande distributionsnät. För el, gas och värme, för bredband och för vatten. Gas Ivästra Skåne och idelar av Halland och Småland kan kunden välja gas för uppvärmning eller för att effektivisera sina processer iindustrin. Det finns också möjlighet att välja gas till spisen. Fler och fler kunder använder också gas som bränsle till sina fordon. Värme Fjärrvärme är sedan länge etablerad som ett bekvämt, ekonomiskt och miljöriktigt uppvärmningsalternativ. Sydkraft värmer tals lägenheter och villor,men producerar också ånga och värme till industrier. El Sydkraft har prisprodukter där kunden, både privatpersoner,företag och industrier,kan välja utifrån trygghet, bekvämlighet, chans till lägst pris och flexibilitet.

19 Vatten och avlopp INorrköping finns landets enda privata företag som förser invånarna med rent vatten. Det är Sydkraft som har dettaansvar Bredband Fler och fler företag och hushåll, främst iskåne, når utivärlden genom bredband från Sydkraftkoncernen. Region Skåne tillsammans med 32 skånska kommuner har bestämt sig för att ha Sydkraft som huvudleverantör.när hela Skåne bindssammanavsydkraftfårännu fler hushåll möjlighet till bredband. Service Avfall Några dotterbolag arbetar med service till koncernen, men också till andra kunder.eldistributionen ska underhållas, det gör Sydkraftbolaget ES (ElektroSandberg). Dettager erfarenhet och kunskap som också kommer andra industrikunder till del. Facility Management, att helt enkelt se till att kontorsfastigheter fungerar som kontorsfastigheter ivid bemärkelse, är kärnverksamheten för ett dotterbolag. När du slänger lysrör,batterier eller färgrester,dåärdet Sydkraft som tar hand om det och återvinner det som kan återvinnas, inte minst energin.

20 Samordnad riskhantering Sydkrafts verksamhet exponeras för ett stort antal risker, vilka kan påverka möjligheten att nå affärsmålen. Sydkraft driver ett omfattande riskhanteringsarbete och arbetet har anpassats efter den modell som har ambitionen att bli en standard för riskhantering (COSO Enterprise Risk Management Framework). Som dotter bolag till E.ON omfattas vi dessutom av den tyska lagstiftningen KonTraG (Control and Transparency in Business Act) som ställer krav på identifiering och kommunikation av existenshotande risker. Riskhanteringspolicy Koncernens policy för riskhantering slår fast att samtliga intressenters krav ska tillgodoses i arbetet. Det handlar exempelvis om kundernas krav på kvalitet, krav på uppfyllande av lagar och förordningar, medarbetarnas krav på stimulerande arbetsuppgifter och en god arbetsmiljö samt ägarnas krav på lönsamhet och värdetillväxt. Policyn anger även en övre gräns för koncernens medvetna risktagande. Denna gräns har definierats utifrån ett riskscenario och sannolikheten för att detta inträffar och motsvarar en procentuell andel av sysselsatt kapital. En kvalificerad riskhanteringsorganisation stödjer och samordnar arbetet både på koncernnivå och i affärsområden och dotterbolag. Tyngdpunkten i riskhanteringen ligger på förebyggande åtgärder och arbetet bidrar till att säkra Sydkraftkoncernens värdeskapande tillgångar. Dessa tillgångar utgörs av anläggningstillgångar, finansiella tillgångar, humankapitalet tillsammans med informationstillgångarna samt kunder och partners. Strategisk riskhantering I den strategiska riskhanteringen görs en riskbedömning av den strategiska affärsplanen. Bedömningen görs utifrån antagandet att affärsrisk är graden av osäkerhet som en organisation måste förstå och hantera vid genomförandet av sina strategier för att på ett framgångsrikt sätt uppnå sina affärsmål. Strategierna bedöms utifrån två osäkerhetskällor: Y Y Omvärldsfaktorer utgörs främst av energimarknadens utveckling, konkurrenters agerande, politiska beslut och regelverk samt naturkatastrofer. För att hantera omvärldsfaktorernas påverkan krävs att vi aktivt medverkar i branschorganisationernas arbeten, myndigheters remissförfarande och den offentliga debatten. Interna faktorer är en följd av vår verksamhet och kan påverkas genom till exempel investeringar i våra värdeskapande tillgångar, utbildning etc och påverkar möjligheten att genomföra vår verksamhetsidé. Hot och möjligheter, styrkor och svagheter som identifieras i processen bevakas och vägs in i de affärsbeslut som bolagsledningarna och koncernledningen fattar och bidrar till att optimera det medvetna risktagandet. Processrisker Processriskerna är en följd av vår verksamhet och stora ansträngningar görs för att minska dem genom aktivt skadeförebyggande arbete. De operationella riskerna kan utsätta vår personal, tredje man, miljön och våra anläggningstillgångar för skador och andra farliga förhållanden. De största operationella riskerna finns inom kärnkraften och vattenkraften. Där bedrivs ett systematiskt riskanalysarbete med ständiga förbättringsåtgärder under myndigheternas övervakning. Det lagstadgade ansvaret mot tredje man enligt Atomansvarighetslagen är försäkrat till nu gällande belopp, 300 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter) motsvarande cirka 450 miljoner EUR, och det strikta ansvaret som dammägare enligt miljöbalken är försäkrat till betydande belopp. Många av de operationella risker som våra anläggningstillgångar utsätts för är försäkringsbara och dessa tecknas av koncernens eget försäkringsbolag Sydkraft Försäkrings AB och återförsäkras internationellt hos återförsäkringsbolag med hög rating. Informationssäkerhetsrisker hotar den information och kunskap vi lagrar eller kommunicerar samt vår IT-infrastruktur. Här har under året skett en långtgående anpassning av verksamheten till den nya standarden, ISO Integritetsriskerna är främst brottsliga handlingar av enskilda eller organisationer, som genomförs för egen ekonomisk vinning eller för att skada oss. Denna typ av risker förebygger koncernen genom att ha tydliga rutiner, attesträtter och behörigheter i olika IT-system, som hanterar ekonomiska transaktioner och information av ekonomiskt värde.

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

365 dagar av möjligheter Årsredovisning 2002

365 dagar av möjligheter Årsredovisning 2002 365 dagar av möjligheter Årsredovisning 2002 Innehåll Y Inledning 3 Sydkraft i korthet 4 Kort om 2002 5 Koncernchefen har ordet 6 Strategisk inriktning 8 Marknad och omvärld 11 Så möter Sydkraft marknaden

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft

Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft Kommentar från koncernchefen Öresundskrafts verksamhet under första halvåret 2005 kännetecknades i stor utsträckning av affärer som har betydelse för det regionala

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering

Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering 22 April 2008 Per Rosenqvist, Vd Statkraft Financial Energy AB www.statkraft.com AGENDA 2008-04-22 Kort om Statkrafts verksamhet Prissäkring av

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT januari - juni 2015 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2015 Volvo Treasury AB (publ) är ett helägt dotterbolag till AB Volvo (publ) Göteborg (556012-5790). Företaget

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats med fjärrvärmen Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier.

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 (15/3 2004) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Omsättningen uppgår till 127 027 tkr (96 868 tkr) en ökning med 31 % jämfört med föregående år. Resultat

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen

Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen ÅRSREDOVISNING 2000 Innehåll Bolagsstämma Bolagsstämma 2 Kort om 2000 3 Koncernchefen har ordet 4 Strategisk inriktning 6 Den nordiska energimarknaden 9 Risker och riskhantering 15 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ)

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord den 26 november 2010. Kvartalsrapport Q3 2010 Kvartal 3, 2010-01-01 2010-09-30 Dala Energi AB har nyligen övergått till att upprätta kvartalsrapporter varför historisk jämförelse

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 SEX MÅNADER SEX MÅNADER Q2 Q2 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning, ksek 136 007 109 955 74 935 58 928 Bruttoresultat, ksek 87 889 75 682 48

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

delårsrapport januari - mars 2007

delårsrapport januari - mars 2007 Första kvartalet - delårsrapport januari - mars Nettoomsättning 610 (542) Mkr Resultat efter finansnetto 38,3 (23,4) Mkr Resultat efter skatt 27,0 (16,4) Mkr Resultat per aktie 2,13 (1,30) kronor Orderingång

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556733-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Budget 2013. i Eskilstuna

Budget 2013. i Eskilstuna Budget 2013 i Eskilstuna Ägardirektiv för Kommunföretag AB 2013 1 Innehållsförteckning Effektiv och marknadsmässig bolagsstyrning... 3 Kommunföretag AB... 4 Bolagsstyrning... 4 Taxor och hyror... 4 Parken

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer