Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen.

Transkript

1

2 Innehåll Y Innehåll Y Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen. Klicka på varje sida för att förstora. E.ON och Sydkraft 4 Kort om Koncernchefen har ordet 6 Värdemodell 8 Strategisk inriktning 10 Marknad och omvärld 13 Så möter Sydkraft kunden 17 Så möter kunden Sydkraft 18 Samordnad riskhantering 20 Affärsområde Y Affärsområde Marknad och Försäljning 23 Y Affärsområde Elproduktion 25 Y Affärsområde Värme och Avfall 27 Y Affärsområde Distribution 29 Y Affärsområde Energy Trading 31 Y Affärsområde Services 33 Sydkrafts olika roller 35 Y Verksamhetsutövaren 36 Y Arbetsgivaren 39 Y Marknadsaktören 42 Y Samhällsmedborgaren 44 Sydkraft och miljön 46 Y Klimatpåverkan 48 Y Resurser och kretslopp 49 Y Kärnavfall 51 Y Miljöåret Y Dilemma 54 Y Miljövinster Y Morgondagens lösningar 57 Styrelse och revisorer 58 Koncernledning 59 Förvaltningsberättelse 60 Resultaträkning och kommentarer 62 Kassaflöde och kommentarer 64 Balansräkning och kommentarer 66 Moderbolaget 68 Redovisningsprinciper och noter 70 Förslag till vinstdisposition 83 Revisionsberättelse 83 Definitioner och begrepp 84 Fem år i sammandrag 85 Ekonomisk information Bolagsstämma 86 Kontakter 86 Adresser 87

3 Aa som i ansvar Årsredovisningens omslag med dess antydan till ABC-bok kanske väcker frågan om vi på Sydkraft även ägnar oss åt traditionellt skolarbete. På sätt och vis gör vi det och har alltid gjort. Energiförsörjning är ett svårt och komplext ämne. I många frågor finns inget facit. När vi nu kopplar en ABC-del till årsredovisningens traditionella innehåll är målsättningen dels att kort förklara ett antal begrepp, dels att beskriva Sydkrafts roll och åsikter. Det är nyckelord, som vi upplever viktiga att diskutera internt i vår verksamhet och även kommunicera mot omvärlden. Vi har alla ett ansvar när det gäller energi. Som individ eller företag att använda ljus, kraft och värme på ett klokt sätt. Som politiker och beslutsfattare att skapa spelregler som är långsiktigt hållbara och bidrar till en positiv utveckling för samhället. Sydkrafts ansvar kan delas in i många områden. Trygg och säker energiförsörjning, att våra kunder får den leverans som är så viktig för arbete, komfort och trygghet. Produktions- och distributionslösningar som är effektiva och miljöanpassade. En bra kunddialog så att produkterna används optimalt. Att vi aktivt bidrar till utvecklingen av morgondagens energisystem, baserade på långsiktigt hållbara lösningar. Vi har också ansvar för att våra medarbetare erbjuds en attraktiv arbetsplats, god arbetsmiljö, präglad av mångfald och möjligheter till utveckling. Årsredovisningens ABC är en ingång till en både bredare och djupare kunskapsbank på

4 Sydkraft är ett dotterbolag i E.ON-koncernen Sydkraftkoncernen består av 45 rörelsedrivande dotterbolag som tillsammans omsätter över 24 miljarder kronor. Sydkraft bildades 1906 och har i dag cirka anställda fördelade på 100-talet arbetsplatser i företrädesvis Sverige. Sydkraft säljer el, naturgas, gasol, värme, kyla, vatten och avlopp, energi ur avfall och bredbandskommunikation till totalt cirka 1,1 miljoner kunder. Sydkraft investerar knappt 3 miljarder kronor per år i befintliga anläggningar och nät, vilket innebär cirka 10 Mkr per arbetsdag. Sydkrafts tre kärnvärden Värdehöjande lösningar, Förtroende över tiden och TomorrowToday ska genomsyra verksamheten och stärka kundernas konkurrenskraft såväl som deras förtroende för Sydkrafts verksamhet nu och i framtiden. Sydkraft förvärvade Graninge AB i slutet av Bolaget avnoterades från Stockholms Fondbörs i februari Sydkraft var dessförinnan delägare i Graninge i drygt sju år. Arbetet med att integrera Graninges verksamhet i Sydkraft pågår. Målet är att verksamheterna ska vara fullt integrerade under Graninge omsatte ,2 miljarder kronor. Antalet anställda uppgår till cirka 600 personer, varav cirka 80 i Finland. Y Y E.ON-koncernen I E.ON-koncernen ingår ett 50-tal underkoncerner och dotterbolag i Europa och USA. E.ON, som har sitt huvudkontor i Düsseldorf i Tyskland, omsätter cirka 420 miljarder kronor och har cirka anställda. E.ON är världens största privata energibolag med cirka 35 miljoner kunder inom främst el, gas och vatten. E.ON ägs av försäkringsbolag, banker, finansbolag, fonder och privatpersoner. Tyska intressen dominerar och omkring hälften av ägarna finns utanför Tyskland. 17 procent ägs av amerikanska investerare. Statkraft Statkraft är Norges största elproducent och Norges tredje största företag. Statkraft, som har sitt huvudkontor i Oslo, omsätter cirka 10 miljarder kronor och har cirka anställda. Statkraftkoncernen producerar i genomsnitt cirka 42 TWh el per år, vilket är en tredjedel av den norska vattenkraftproduktionen, vilket i sin tur innebär att Statkraft är näst störst i Europa efter franska EdF på förnybar energi. Statkrafts vision är att bli ett ledande europeiskt energiföretag med fokus främst på förnybar elproduktion och försäljning av el. Sedan maj 2001 ingår Sydkraft i den tyska E.ON-koncernen, som är noterad på börserna i Frankfurt och New York. E.ON äger cirka 55 procent av aktierna. Statkraft, som ägs av norska staten, äger cirka 45 procent av aktierna. Dessutom finns några hundra mindre aktieägare. Sydkrafts ägare %av röstantalet %av aktiekapitalet 0,1 0,2 43,4 44,6 56,5 55,2 Statkraft E.ON Övriga Statkraft E.ON Övriga

5 Kort om Y Resultatet uppgick till 3,6 miljarder kronor en förbättring med 10 procent Y Förvärv av Graninge dotterbolag från och med november 2003 Y Y Y Y Förvärv av Smålands Kraft och avyttring av den norska verksamheten Begränsad vattentillgång medförde minskad vattenkraftproduktion Förlängda revisioner och oplanerade stopp i kärnkraftproduktionen Högre kostnader för anskaffning av alternativ elproduktion och ökade bränslekostnader för värmeproduktion Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Resultat efter finansnetto, Mkr Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning uppgick till Mkr, vilket är en ökning med 518 Mkr eller cirka 3 procent jämfört med Prisnivåerna för de olika energislagen höjdes jämfört med föregående år. Försäljningen av el minskade emellertid med 10 procent till följd av lägre vattenkraftproduktion. Vattenkraftproduktionen påverkades av den hydrologiska situationen under inledningen av året. Värmeförsäljningen ökade tack vare förvärv och utökad kapacitet inom avfallshanteringsområdet. Rörelseresultat Koncernens rörelseresultat ökade med 596 Mkr och uppgick till Mkr. De ökade priserna på elmarknaden uppvägde resultatbortfallet till följd av lägre vattenkraftproduktion, men hade totalt en begränsad effekt på koncernens resultat eftersom delar av elproduktionen prissäkras på längre sikt. Till rörelseresultatförbättringen bidrog även förvärvet av Graninge, som konsoliderats som dotterbolag från och med den 1 november Resultat efter finansnetto Finansnettot försämrades med 269 Mkr och uppgick till Mkr. Försämringen var en följd av högre räntebärande skulder under stora delar av året och negativa valutakursdifferenser. Detta motverkades delvis av lägre räntenivåer på koncernens upplåning. Koncernens resultat efter finansiella poster ökade med 327 Mkr, motsvarande 10 procent, och uppgick till Mkr.

6 Koncernchefen har ordet Sydkraft tillhör en bransch som är betydelsefull för det svenska samhällets framgång och välfärd. Vi levererar produkter och tjänster som efterfrågas av i stort sett alla varje dag. Sydkraft har därmed ett omfattande ansvar att tillsammans med sina kunder använda energi på rätt sätt. Att dessutom vara med och påverka hur energin kan användas för att skapa ännu större samhällsnytta är ytterligare en viktig drivkraft. Ett ansvar och en utmaning som gör vår verksamhet ännu mer spännande. Sydkrafts möjligheter att vara drivande i energifrågor är stora. Vi spänner över hela energiområdet. Vi är djupt involverade i hur produkterna utnyttjas av våra kunder. Vi anser att god miljö och ett hållbart samhälle tillhör de viktiga frågorna för framtiden. Vi har anställda som har hög kompetens och gör ett mycket bra arbete. Därtill är vi en del i en av världens största privata energikoncerner den tyska E.ON-koncernen som ger oss en stark grund att stå på och vara offensiva ifrån. E.ON:s värderingar stämmer väl överens med våra egna. E.ON omsätter cirka 420 miljarder kronor och har anställda. Sydkraft står för drygt 24 miljarder av omsättningen och har anställda. I E.ON-koncernen har Sydkraft ansvaret för den nordiska verksamheten. Energiförsörjning är en regional och lokal verksamhet, vilket innebär att Sydkraft finns på många ställen i Sverige. Våra kärnområden är södra Sverige samt de regioner som omger Sundsvall, Örebro och Norrköping. Utanför Sverige inriktas våra aktiviteter mot Danmark och Finland. Vårt senaste viktiga förvärv är energibolaget Graninge, som för närvarande håller på att integreras med full kraft i Sydkraft. Graninge, som har en uttalad miljöprofil, förvärvades för drygt 10 miljarder kronor. Graninge omsätter cirka 4 miljarder kronor och verksamheten finns i mellersta Norrland, runt Kalmar och i Stockholmsområdet och bidrar redan positivt till vårt resultat. Graninge är också etablerat i Finland, men den verksamheten kommer att integreras i vårt finska systerbolag E.ON Finland. Ett år med kundfokus Kunderna var verkligen i fokus det gångna året. Början av 2003 blev mycket dramatiskt på grund av bristen på vatten i de nordiska magasinen. Tillrinningarna var de lägsta på 50 år. Bristen var som mest 40 TWh mot normalt. Elpriserna steg därigenom kraftigt och den turbulenta prisbilden fick våra kunder att vara mycket aktiva och ställa stora krav på oss. Högre kundkrav mötte vi med rejält utökad kundservicefunktion, slopad förskottsdebitering först i Sverige och start för projektet att alla våra kunder ska ha månadsavläsning inom några år. Detta projekt innebär att över en miljon kunders verkliga elförbrukning ska kunna fjärravläsas minst en gång i månaden. De första testerna av fjärravläsning inleddes i Örebro i februari i år. Efter Örebro kommer ytterligare kunder att få fjärravläsning, dels i Billeberga norr om Malmö, dels på Vikbolandet öster om Norrköping. Vi har nyligen också bestämt oss för att tillsätta ett eget kundombud, som aktivt och offensivt ska driva våra kunders frågor. På sikt kommer denna person att ha medverkat till att ha skapat en ännu bättre kundservice för Sydkrafts bästa. Dessutom ökar vi satsningarna för att ytterligare höja leveranssäker - heten i våra elnät. De närmaste fem åren kommer vi att satsa sex miljarder kronor. De senaste åren har vi ökat investeringstakten med 200 Mkr årligen och nu ökar vi med ytterligare 100 Mkr per år. Syftet är att bygga bort strömavbrotten närma oss en nollvision och därigenom få till en ännu säkrare eldistribution. Insatserna koncentreras till särskilt störnings drabbade områden som Småland, Blekinge och norra Skåne. Samtidigt diskuteras Statens Energimyndighets modell för hur nätbolagen ska få ta betalt. Nätnyttomodellen som i och för sig är en bra teoretisk modell fungerar inte riktigt i praktiken. Vårt viktigaste påpekande är att vi måste ges förutsättningar att bedriva underhåll av näten och att investera. De allra flesta kundundersökningar visar att det är leveranssäkerheten som är den viktiga frågan att lösa. Om dagens teoretiska nätnyttomodell drivs igenom, finns det en risk att framtida investeringar kan bli mindre och i vissa fall inte genomföras. Vi har i dag kunder som i ökande utsträckning använder energigaserna naturgas, gasol och biogas. Under förra året slog till exempel leveranserna av biogas till bussar och bilar nytt rekord. I Europa svarar naturgasen för cirka 25 procent av energiförsörjningen och i Sverige för några få procent. Med Ruhrgas i E.ONkoncernen har Sydkraft fått tillgång till en omfattande gaskompetens. Den erfarenheten är bra att ha när vi nu expanderar gasverksamheten i Sverige. I år gör vi en omfattande marknadsföringsdrive i Östergötland och upp mot Mälardalen.

7 6 7 Tillväxt ett måste Under 2003 kom frågan om ökad tillväxt upp på den politiska agendan. Sverige behöver tillväxt. Tillväxt kräver energi. Den svenska industrin är till stor del mycket elintensiv. Vi måste se till att villkoren och förutsättningarna för en effektiv, trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning finns så att industrin kan växa. Tillväxt innebär att vi både konsumerar och producerar mera. Förenklat kan man säga att en procent i tillväxt motsvarar en procent i ökad elanvändning. Sverige behöver mer, inte mindre, energi. Samma diskussion finns i övriga Europa och i stort sett alla politiker i EU är överens om att energifrågan är en av de viktigaste frågorna för Europas ekonomi och framtida konkurrenskraft. Europas beroende av importerad energi kommer att öka på ett dramatiskt sätt de närmaste åren. Frågan blev speciellt uppmärksammad i höstas då dåvarande ordförandelandet Italien lade ett förslag för att stimulera tillväxten därmed blev agendan för hela Europa tillväxt. EU-landet Finland visar nu detta i konkret handling. Industrin behöver stabila spelregler och långsiktigt hållbara villkor vad beträffar säker energitillförsel. Man vågar sig därför på en satsning på en ny femte kärnkraftreaktor en investering på upp mot 30 miljarder kronor. Detta kommer med all säkerhet att innebära en vitamininjektion framförallt i Finland, men också ge bättre förutsättningar för tillväxt i hela Norden. Det talas om att projektet kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen. Alltså full fart i Finland medan svensk energipolitik under snart 30 år har präglats av obeslutsamhet och starka konflikter. Det politiska helhetsgreppet har saknats. De lösningar som gör att de förnybara alternativen är kommersiellt gångbara i tillräcklig omfattning finns inte i dag. Här har såväl staten som energibranschen ett ansvar för att intensifiera satsningarna på alternativa lösningar. En förtida avveckling riskerar tvärtemot vad som är tanken att leda till en försämrad miljö och påtagliga ekonomiska påfrestningar. Utsikter för 2004 Koncernens samtliga verksamheter utvecklas för närvarande positivt. Effektiviseringsarbetet inom koncernen fortsätter och de förvärvade verksamheterna inte minst Graninge kommer att bidra till en positiv utveckling. Mot denna bakgrund samt den aktuella energiprisutvecklingen och koncernens prissäkring av elproduktionen är bedömningen att resultatet för 2004 givet en normal hydrologisk situation och i övrigt normala väder- och temperaturförhållanden kommer att överstiga 2003 års resultat. Lars Frithiof I energipolitiken finns många målkonflikter och särskilt tydlig är den mellan koldioxidutsläpp och kärnkraftavveckling. Om man till exempel leker med tanken på en fullständig och snabb kärnkraftavveckling i Sverige så skulle en sådan kräva 25 stora gaskombiverk och betydande satsningar i gasinfrastruktur till totala investeringar på bortemot 100 miljarder kronor. Samtidigt skulle de totala utsläppen av CO 2 öka från nuvarande cirka 50 till 130 miljoner ton per år. En sådan utveckling är naturligtvis helt orimlig. Kärnkraften har tjänat svensk industri väl under många år. Med sin effektiva elproduktion till låga priser och utan koldioxidutsläpp bidrar kärnkraften i dag aktivt till det svenska välståndet och kan göra så under ytterligare många år.

8 Värdemodell Våra kunder är grunden för vår verksamhet. Värdehöjande lösningar Resultat Ledarskap och medarbetarskap Vision Affärsidé Värderingar Kund TomorrowToday Förtroende över tiden Vi ska alltid utgå från och anpassa oss efter kundens behov och önskemål, vilket också innebär att kunden ska uppleva våra produkter och tjänster som prisvärda. Våra produkter ska vara genomtänkta och kvalitetssäkrade, vi måste skapa helhetskoncept och utveckla tekniska och affärsmässiga nyheter. För att skapa förtroende över tiden måste vi i ord och handling visa att vi förstår varje kunds situation. Vår vilja och förmåga till förändringar blir avgörande. Vi måste visa ett engagemang för framtiden. Och vi måste våga gå nya vägar. Med denna grund har vi utvecklat vår värdemodell som innehåller vår vision, våra värderingar, affärsidé, vårt ledar- och medarbetarskap och ett beteende som ska driva fram så goda kundrelationer att ett bättre resultat skapas. Affärsidé Våra produkter och tjänster inom energi, miljö och kommunikation ger våra kunder ökad konkurrenskraft, komfort och trygghet. Vision Y Y Y Y Vi ska vara kundens självklara val Vi ska ha branschens starkaste varumärke Vi ska vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna Vi ska vara branschens lönsammaste företag

9 8 9 Värderingar Y Vi utgår från alla människors lika rättigheter och värde oavsett nationell härkomst, ras, hudfärg, etnisk eller social bakgrund, politisk eller religiös uppfattning, kön, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller handikapp. Y Vi ska aktivt bidra till en bättre miljö och ökad välfärd samt främja en utveckling mot ett uthålligt samhälle. Y Vi ska med kundfokus ständigt utvecklas genom allas engagemang, delaktighet och samarbete. Y Vårt förhållningssätt ska bygga på öppenhet, ärlighet och seriositet. Ledarskap och medarbetarskap Värderingarna ligger till grund för hur kompetensen hos Sydkrafts medarbetare ska utvecklas. Med kompetens avses summan av en persons kunskaper och färdigheter samt hans eller hennes personliga egenskaper och beteende. För att kunna agera enligt de värderingar som är grundläggande för Sydkraft krävs bland annat affärsmässighet, helhetsperspektiv, inlevelseförmåga, drivkraft samt mod. Med hjälp av de anställdas kompetensutveckling kan organisationen förverkliga och stärka varumärket Sydkraft gentemot sina kunder och andra intressenter i omvärlden. Ledarnas och medarbetarnas agerande avgör hur väl Sydkraft lever upp till sina åtaganden och sitt ansvar. Varumärket och dess kärnvärden Sydkrafts kärnvärden beskriver vad företaget står för och hur Sydkraft vill uppfattas. Ytterst är det ett löfte från organisationen till kunder och intressenter. Samtidigt är det ett åtagande för varje medarbetare. Vårt varumärke vilar på tre kärnvärden: Värdehöjande lösningar Sydkraft erbjuder värdehöjande lösningar. Det innebär att företaget ständigt eftersträvar att öka kundernas upplevda värde. Produkter och tjänster ska vara anpassade till kundens behov. De ska vara enkla och bekväma att använda samt upplevas som innovativa och nya. Förtroende över tiden Förtroende över tiden är den relation som Sydkraft eftersträvar till samtliga intressenter. Detta förtroende måste förtjänas om och om igen och får aldrig tas för givet. Det är medarbetarnas egenskaper och beteende som utgör grunden för relationen till omvärlden. För - troende bygger på tillgänglighet, trygghet, pålitlighet och kreativitet. TomorrowToday TomorrowToday står för morgondagens lösningar redan i dag. Begreppet symboliserar det nya, spännande och ännu outforskade, samtidigt som det speglar företagets allmänna inriktning och anda. Sydkraft arbetar hårt för att vara en föregångare som bidrar till att skapa livskvalitet i vid bemärkelse. TomorrowToday skapar förväntan, såväl hos medarbetare som hos kunder och omvärld.

10 Strategisk inriktning E.ON:s strategi Under 2003 införde E.ON AG, som är moderbolag till Sydkraft, en ny strategi och organisation. Koncernen ska fokusera på el och gas och ta vara på de samordningsfördelar som finns i samband med nyligen förvärvade företag som Ruhrgas/Thüga, PowerGen/TXU, Midlands och Syd kraft/graninge. E.ON:s strategi står på fyra ben: En integrerad affärsmodell, baserad på ett marknads- och kundperspektiv Y Tydligt fokus på elektricitet och gas Y Utnyttjande av den totala värdekedjan (vertikal integration i elektricitet och gas) Definierade marknader tydliga geografiska områden Y Integrerad produktion av el och försäljning av el och gas i ett europeiskt perspektiv Y Integrerad elektricitet och downstream-gas (Centraleuropa, Storbritannien, Norden och den amerikanska Mellanvästern) Y Italien är en potentiell sjätte marknad Ryssland kräver ytterligare utvärdering Tydliga strategiprioriteringar Y Investeringar görs med fokus på Europa Investeringar i mindre skala Y Fokus på utvalda förvärv Y Inga storskaliga förvärv på medellång sikt För att leva upp till den strategiska inriktningen har E.ON organiserat sig enligt illustrationen nedan, vilket delar in verksamheten i sex marknadsområden. E.ON Nordic Marknadsenheten E.ON Nordic består av två affärsenheter; Sydkraft och E.ON Finland. Sydkraft har ansvaret för E.ON:s räkning att utveckla energiaffären i de nordiska länderna. Inom E.ON Nordic konsolideras verksamheten i Norden. E.ON Nordics starka sidor ska utnyttjas för att skapa värde på den nordiska energimarknaden. Detta ska ske genom tillväxt och konsolidering. Sydkrafts strategi Sydkraft ska växa Sydkraft kommer att delta i omstruktureringen av den nordiska energimarknaden. Tillväxten kommer i huvudsak att ske genom företagsförvärv. Fokus kommer att vara på att förstärka närvaron i områden där Sydkraft redan är etablerat. Om den geografiska närheten saknas kan det ändå vara intressant att förvärva tillräckligt stora enheter för att skapa ett nytt brohuvud eller enheter som ger underlag för samutnyttjande av koncernens kompetens. Sydkraft ska arbeta som ett sammanhållet företag med ett utbud inom energiförsörjning Strategin är att bedriva verksamheten så att flera värdekedjor, som exempelvis elförsäljning, elnät och värme, har samma processutseende. Sydkrafts verksamhet ska vara långsiktig och hållbar Sydkrafts dagliga verksamhet ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. E.ON:s organisation Centraleuropa Norden Storbritannien USA Mellanvästern Potentiella nya marknader Europa Gas Italien Ryssland

11 10 11 Mål Finansiella mål Finansiell styrka är viktigt för att kunna erbjuda ägarna en långsiktigt god avkastning och att skapa handlingsfrihet i verksamheten. Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för aktieägarna i Sydkraft. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschens och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. För att uppnå detta krävs stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och effektivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten mer än väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Ett starkt kassaflöde är en viktig förutsättning för finansiell styrka och handlingsfrihet. Ägarnas avkastningskrav på sysselsatt kapital uppgår till >12 procent. Sydkrafts verksamhet är mycket kapitalintensiv. Mot denna bakgrund och med beaktande av möjligheterna att uppnå önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. Icke finansiella mål Genom att systematiskt följa kunskaps- och attitydutvecklingen inom viktiga målgrupper kan organisationen lättare anpassa sig till förändrade förhållanden, men också påverka arbetet i önskad riktning. Såväl på koncernnivå som på dotterbolagsnivå finns system som mäter omvärldskapital, marknadskapital och medarbetarkapital och kopplar förändringarna till medarbetarnas individuella lön. Personalens inställning till koncernens vision, affärsidé och värderingar är viktig att mäta med jämna mellanrum. Varumärket Sydkraft mäts hos olika målgrupper. Viktiga parametrar är bland andra om Sydkraft uppfattas som ett modernt och framtids - inriktat företag, om affärsidén är tydlig, om företagets inställning till miljöfrågor är offensiv och om personalpolitiken är ansvarsfull. Mätningarna av kundtillfredsställelse görs för såväl privatkund som företagskund. Att vara tillgänglig är centralt för ett energiföretag. Därför mäter vi fortlöpande väntetiderna till vår Kundservice. Sydkrafts verksamhet ska vara långsiktig och hållbar Ekonomiska mål och nyckeltal Sydkrafts dagliga verksamhet ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Öka elproduktionskapaciteten Tillväxt via synergieffekter från förvärv inom eldistribution och fjärrvärme Delta iutvecklingen av gastillförsel och infrastruktur Mål Vinstmarginal, % Räntabilitet på eget kapital, % 8,8 8,9 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,7 8,4 >12 Soliditet, % Nettolåneskuld/Riskbärande kapital, ggr 0,71 0,74 Utdelningsandel, %

12 Ss som i samhällsnytta Saker som gynnar samhället och dess invånare brukar vi kalla samhällsnyttiga. Användningen av energi har under seklet som gått haft en mycket stor betydelse för vår välfärd och vårt materiella välstånd. Tryck på en knapp och du har ljus, vrid termostaten på elementet och du får värme. Sätt på datorn och du kan kommunicera över hela världen. Vår vardag och samhällets många funktioner transporter, sjukvård, företag, industri etc är beroende av säker och stabil tillgång till energi i olika former. Den stora utmaningen är att använda energin på rätt sätt. Parallellt med ett ökat energibehov måste vi minska påverkan på miljön och samtidigt se till att största möjliga samhällsnytta uppnås. Sydkraft arbetar aktivt för en effektiv energianvändning i direkt samarbete med privatkunder, företag och myndigheter. En bra dialog är grunden för utveckling av energieffektiva och miljöanpassade lösningar, ett mycket viktigt steg för tillväxt och samhällsnytta. Ökad användning av el och gas har, som ersättning för andra ur energisynvinkel sämre alternativ som kol och olja, haft stor betydelse i strävan att minska miljöpåverkan. Men det krävs ännu mer för att klara miljömålen. För att uppnå verklig samhällsnytta på energiområdet krävs långsiktighet och helhetssyn: från energikälla till användning.

13 Marknad och omvärld Utveckling av den nordiska energimarknaden Elmarknaden Avregleringen av elmarknaderna i Norden har kommit långt och resulterat i en av de bäst fungerande elmarknaderna i världen. Det är marknadens uppgift att säkerställa en korrekt prisbildning och en hög effektivitet i resursutnyttjandet. Priset på el ska bestämmas, som på alla öppna marknader, av utbud och efterfrågan. Den nordiska elhandeln sker på elbörsen Nord Pool. Samtidigt har avregleringen inneburit stora förändringar för såväl elproducenter, elleverantörer som för konsumenter. Förändringar som sannolikt kommer att fortsätta de närmaste åren i takt med att Europas elmarknad avregleras. De strukturella affärer vi har sett under de senaste åren bör snarare mer betraktas som en inledning än som en slutfas. Sannolikt är att branschen under de kommande åren kommer att konsolideras ytterligare, inte bara i Norden utan i hela Europa. Elanvändningen fortsätter att öka. Konsumtionsökningen är mycket ett resultat av den ekonomiska tillväxten. Historiska jämförelser visar att 1 procents tillväxtökning ger en ökning av elkonsumtionen med 1 procent. Elförsörjningen är sålunda av central betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen, och inte sällan även för internationell samverkan. Den totala förbrukningen på den nordiska elmarknaden, exklusive Island, har under åren 1994 till 2003 ökat med drygt 8 procent, från cirka 350 TWh till cirka 380 TWh. Vi går mot en avreglerad och integrerad europeisk marknad Sydkraft är en del av den internationella energikoncernen E.ON med verksamheter över hela Europa. I den nordiska verksamheten utgör Sydkraft hjärtat och har som uppdrag att driva, utveckla och effektivisera energiverksamheten i de nordiska länderna. Samtidigt har Sydkraft genom ägarna möjlighet att vara med om den övergripande strukturella omvandlingsfas det europeiska energisystemet just gått in i. År 2003 Efterfrågan av el på den nordiska marknaden 2003 påverkades liksom under 2002 av viss nedgång i konjunkturen. Dessutom minskade eluppvärmningen i bostäder och lokaler i framförallt Norge och Sverige, delvis till följd av höjda elpriser och elskatter. Samman - taget gav detta en något lägre elförbrukning, 380 TWh (388), jämfört med Eftersom vattenkraften svarar för omkring hälften av den nordiska elproduktionen är elpriset starkt beroende av förutsättningarna för vattenkraftproduktion, som exempelvis tillrinning och magasinsfyllnadsgrad. Under den senaste tioårsperioden har vattenkraftproduktionen varit över den normala i både Norge och Sverige. Variationerna till följd av nederbörd är stora. Sedan 1996 har variationen i månadsmedelpris på Nord Pools spotmarknad varit mycket hög. Det högsta priset, 67,7 öre/kwh i december 2002, är tio gånger så högt som den lägsta noteringen 6,60 öre i augusti Jämfört med ett normalår var 2003 liksom 2002 ett torrår. Året började med kallare väder, vilket i kombination med historiskt låga vattennivåer medförde rekordhöga spotpriser på Nord Pool. Under våren föll spotpriset snabbt tillbaka, men vårfloderna förmådde inte att fylla på de nordiska vattenmagasinen mer än till 54 procent, jämfört med 70 procent vid normalår. Den kraftigt minskade vattenkraftproduktionen pressade upp priset och resulterade i en rekord - hög nettoimport. Sammantaget under året importerade de nordiska länderna omkring 18 TWh, en tredubbling från året innan. Importen kom från Ryssland, Polen och Tyskland. Årsmedelvärdet för systempriset på Nord Pool för 2003 slutade på 33 öre/kwh (25,2). Elpriset och elkonsumtionen i Sverige På grund av nämnda situation låg elpriset i Sverige i början av året på rekordnivåer kring 65 öre/kwh. Priset föll sedan kraftigt under årets första månader och stabiliserades sedan runt 30 öre/kwh. De stora prisvariationer, som bestämdes av tillgång och efterfrågan på vattenkraft, uppfattades av kunden på ett negativt sätt. Under de goda vattenåren 1997 till 2000 vande sig konsumenterna vid konstant låga elpriser. Så länge den nordiska elproduktionen till hälften består av vattenkraft kommer elpriset att till stor del att påverkas av tillgången på denna. Kärnkraft stod 2003 för hälften (65 TWh) av den totala elproduktionen i Sverige. Vattenkraften minskade kraftigt och bidrog med 53TWh. I Sverige innebar det på helåret en minskning av vattenkraftproduktionen med 20 procent. En liten ökning har skett i eltillförsel via kraftvärmeproduktion, vilken under 2003 bidrog med 13 TWh. Vindkraftbaserad el uppgick till mindre än 0,6 TWh. Trots en varm sommar och förhöst samt en minskad elkonsumtion blev importbehovet under 2003 rekordstora 14 TWh (5,3). Den svenska elkonsumtionen minskade något från 148,8 till 146 TWh, motsvarande 1,6 procent under Minskningen har i första hand skett i bostadsuppvärmningen. Samtidigt har konsumtionen i viss elintensiv industri som pappers-, massa- och kemiindustri ökat under I stora delar av övrig industri har elförbrukningen varit oförändrad.

14 Förklaringen till den minskade elkonsumtionen står att finna dels i lågkonjunkturen, men även i höjda elpriser till följd av ökade energiskatter och prishöjningar genom exempelvis införandet av elcertifikat. Alternativa uppvärmningssätt har vunnit mark och konkurrenskraft gentemot el och under 2003 sågs även tecken på att hushållsekonomin har lett till att svenskarna minskat sin elkonsumtion. Införandet av elcertifikat och skattehöjningar Energiskatterna spelar en stor roll på elmarknaden. Trots fortsatta statliga utredningar är frågan om ett långsiktigt och stabilt energiskattesystem fortfarande olöst. Däremot trädde en rimligare kraftvärmebeskattning i kraft årsskiftet 2003/2004. Effektskatten på kärnkraft har dock inte tagits bort. Den gröna skatteväxlingen har inneburit kraftigt höjda kostnader för konsumenterna. Sammantaget har de senaste årens energiskattehöjningar mer än väl ätit upp den prissänkning som avregleringen av elmarknaden ledde till. Ytterligare ett steg i den svenska regeringens arbete med grön skatteväxling togs 2003, då det så kallade elcertifikatsystemet introducerades i maj. Systemet syftar till att göra förnybar elproduktion mer lönsam med målet att el från förnybara källor (exklusive befintlig storskalig vattenkraft) ska öka till 10TWh För elkonsumenterna märks detta som en ny avgift på fakturan. Investeringar i inhemsk elproduktion Den rekordhöga elimporten pekar på sikt på behovet av nya inves - teringar i nordisk kraftproduktion, vilket är nästan 10 procent av de båda ländernas förbrukning. Ny kraftproduktion behövs för att såväl säkerställa elleveranser, som att långsiktigt dämpa de kraftiga fluktuationerna i elpriset till följd av importbehov vid toppbelastning var Sveriges och Norges samlade elimport brutto hela 22 TWh. Detta motsvarar fem och en halv Barsebäcksreaktor. Importbehovet är inte heller tillfälligt. Nordels, samarbetsorganet för de nordiska stamnätsbolagen, prognos visar att Norge och Sverige 2005 kommer att få ett samlat importbehov på 16 TWh. För att långsiktigt minska behovet av importerad el från kolkondens - kraft lämnade Sydkraft i april 2003 in en miljötillståndsansökan för att etablera ett naturgaseldat kraftvärmeverk i den vilande an läggningen Öresundsverket i Malmö. Projektet löper över flera års tid och planeras stå färdigt tidigast Verket kommer att använda naturgas som bränsle och producera 400 MW el och 250 MW värme till malmöborna. Energipolitiska samtal med regeringen De samtal som regeringen inledde 2002 med Sydkraft, Fortum och Vattenfall om villkoren för en överenskommelse om den framtida energipolitiken fortsätter. De alternativ som enligt nuvarande energipolitik ska ersätta produktionsbortfallet om kärnkraften fortsätter att avvecklas, har ännu inte visat sig hållbara. Förra årets elanvändning visar tydligt att vare sig Barsebäck 2 eller någon övrig kärnkraftproduktion kan fasas ut utan att elförsörjningen ytterligare försämras med höjda elpriser och försämrad försörjningsbalans som följd. Energiomställningen måste bygga på förutsättningen att den nuvarande kärnkraften inte kan avvecklas under överskådlig tid. Dagens situation, med en avvecklingslag och skatt på kärnkraftproduktion, innebär en ohållbar situation för den långsiktiga energiförsörjningen. Effektskatten är tillväxthämmande och bör avvecklas. En konkurrens - kraftig och miljöriktig elförsörjning måste tryggas till kunder i samhället samt en nysatsning på forskning och utveckling genomföras. Ökad samsyn på energiutmaningarna Hur framtida elproduktion kommer att se ut beror på den inhemska energipolitiken, men i allt högre utsträckning även på EU. Den nordiska elmarknaden är beroende av utvecklingen i Europa, Elförbrukning Norden (exkl Island) , TWh Elproduktion Norden (exkl Island) , TWh Källa: Svensk Energi Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig kraft Källa: Svensk Energi

15 14 15 där energipolitiken baseras på två faktorer: försörjningstryggheten samt klimat- och miljöfrågan. När de nordiska energiministrarna möttes i Göteborg i september 2003 var ökad samordning och prioritering av försörjningstryggheten huvudämnen på dagordningen. Slutsatserna från energimötet tyder på en ökad samsyn i dessa frågor inte bara de nordiska länderna emellan, utan även mellan energibranschen och politiker. Prisutjämning och justering av nättariff För att jämna ut de skillnader i nättariffer som har funnits mellan kunder i stad och på landsbygden, har Sydkraft under året genomfört en justering av nättariffen i enlighet med intentioner från statsmakternas sida. När prisjusteringen efter några år är fullt genomförd innebär det att det inte längre är någon prisskillnad mellan nättariffen för den som bor på landsbygden och den som bor i tätort. Prisutjämningen ligger helt i linje med Sydkrafts am bition att åstadkomma en prisstruktur som är mer begriplig och uppfattas som rättvis av kunderna. Naturgasmarknaden Naturgasen är det bränsle som ökar mest inom EU. Detta beror till stor del på de goda miljöegenskaper naturgasen har i förhållande till bränslen som kol och olja. I dag står naturgasen för 15 procent av den nordiska energiförsörjningen. I Danmark och Finland används naturgasen till stor del för kraftvärme. För att öka konsumtionen i Norden krävs att infrastrukturen byggs ut. I dag är den nordiska gasmarknaden fortfarande högst fragmentiserad. Under 2003 förbrukades cirka 107 TWh (104,5) naturgas i Norden, varav 10,3 TWh i Sverige, 47,2 TWh i Danmark och 47,7 TWh i Finland. Norge, som är en av Europas viktigaste naturgasproducenter, använde endast 1,8 TWh under Naturgaspotentialen växer Naturgasen har stor betydelse för den framtida energiförsörjningen i Sverige. I dag svarar naturgasen i Sverige för totalt omkring 2 procent av den sammanlagda energitillförseln. Det befintliga gasledningsnätet finns sedan flera år i huvudsak på västkusten och i södra Sverige. I dag sträcker sig ledningsnätet upp till Kungälv utanför Göteborg och till Gnosjö och Gislaved i Småland. I de svenska naturgasbygderna de områden där naturgasen är etablerad svarar den dock för hela procent av den totala energitillförseln. Framförallt har naturgasen fått ersätta olja i industrin samt i kraftvärmeverk. I allt högre grad används naturgas även som fordonsgas. Erfarenheterna från den svenska naturgasutbyggnaden visar att satsningar på naturgas är en satsning för tillväxt. Ett flexibelt energisystem med flera olika energislag, bland annat naturgas, leder till stärkt konkurrenskraft, fler arbetstillfällen och konkurrenskraftigare och effektivare energilösningar för industrin och näringslivet. Det finns en stor efterfrågan på ett kompletterande energislag på marknaden, vilket märkts tydligt. Den svenska basindustrin stöder en bred introduktion av naturgas i Sverige. Sydkraft ser därför över möjligheterna att fortsätta utbyggnaden till de områden som visar intresse för och efterfrågan på naturgas, i första hand upp till Mälardalen och Mellansverige. All utbyggnad av naturgasnätet sker utifrån det befintliga naturgasnätet och baseras på att det finns en efterfrågan. När förutsättningarna för en utbyggnad av naturgassystemet till Jönköpings, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län nu undersöks, kartläggs och granskas marknaden och lönsamhetsberäkningar görs. Elförbrukning Sverige , TWh Elproduktion Sverige , TWh Källa: Svensk Energi Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig kraft Källa: Svensk Energi

16 2003 invigde Sydkraft världens första stålinklädda naturgaslager i berget Skallen i Halland. Anläggningen i Skallen är en demonstrationsanläggning som uppförts av Sydkraft Gas och det franska gasbolaget Gaz de France. Även EU har varit med och finansierat en del av projektet. Totalt har drygt 250 Mkr investerats. Värmemarknaden Den nordiska värmemarknaden domineras av fjärrvärme som svarar för omkring halva uppvärmningsbehovet. Undantaget är Norge, där fjärrvärmen är av marginell betydelse, och istället är elvärme den dominerande uppvärmningsformen. I småhus har elen blivit den dominerande uppvärmningsformen tillsammans med oljepannor. Biobränslen har tillsammans med värmepumpar för exempelvis berg- och sjövärme vuxit på värmemarknaden. Bränslet i fjärrvärmeproduktionen har skiftat med åren beroende på tillgång, skatter och subventioner. Andelen fossila bränslen i den svenska fjärrvärmeproduktionen minskar stadigt och ersätts av mer miljöanpassade bränslen. På vissa orter med nära tillgång på biobränslen, är bränslet närmast 100-procentigt förnybart. Kraftvärme vinner ny mark I Finland och Danmark har man, i högre utsträckning än Sverige, valt att producera kraftvärme i sina fjärrvärmesystem. Det innebär att man samtidigt med värmeproduktionen även producerar elektricitet. Kraftvärme ökar energiutnyttjandet i bränslet. Mest effektiv är kraftvärmen när den använder naturgas som bränsle. I Sverige är fjärrvärmeproduktionen till största delen inriktad på hetvattenproduktion, vilket är en följd av det historiskt sett låga elpriset i Sverige. Förutsättningarna för att i Sverige använda det väl utbyggda fjärrvärmenätet för samtidig elproduktion med exempelvis naturgas är mycket goda. Sydkrafts planerade investeringar i ny kraftvärmekapacitet är ett bevis på en tro på denna utveckling. Vid årsskiftet 2003/2004 genomförde regeringen en länge efter - frågad om än temporär skattelindring för kraftvärme under en tvåårsperiod. Denna kan förhoppningsvis komma att leda till att kraftvärme prioriteras av regeringen i högre utsträckning framöver. Även utnyttjandet av energin i exempelvis byggavfall och returmaterial har vuxit starkt inom fjärrvärmeproduktion, främst i Danmark och Sverige. I Norge är just denna typ av energiåtervinning i stort sett den enda sortens fjärrvärme. På flera platser i Sverige sker även energiåtervinning genom utnyttjandet av spillvärme från industrier. Under kommande år förutspås de redan väl utbyggda fjärrvärmenäten i Sverige, Finland och Danmark att ytterligare förtätas. Vilken bränslemix som kommer att användas beror, precis som i dag, på den energi- och klimatpolitiska utvecklingen i de enskilda länderna. EU är i dag starkt pådrivande för att kraftvärmeproduktionen med tillhörande fjärrvärmenät ska växa kraftigt.

17 Så möter Sydkraft kunden Sydkraftkoncernens uppdrag är att driva, utveckla och effektivisera energimarknaden i Norden. Detta ska ske genom fortsatt renodling och koncentration på kärnverksamheten. Sydkraft ska stärka sin position som ett av de ledande energiföretagen i Norden. Sydkraft verkar med hela sin bredd och djup i Sverige. I Finland bedrivs verksamheten i samverkan med E.ON Finland. I Danmark bedrivs värmeverksamhet i ett helägt dotterbolag och elhandel i ett delägt bolag. Sydkraft är dessutom delägare i en av världens största havsbaserade vindkraftparker i södra Danmark. Sydkrafts organisation För att kunna möta kundernas krav på värdehöjande och innovativa lösningar och åstadkomma förtroende över tiden, har Sydkraftkoncernen organiserat sig i sex affärsområden och ett antal koncernledningsfunktioner som ska stödja verksamheten. Sydkraft spänner över hela energimarknaden, vilket inkluderar el, naturgas, gasol, värme, kyla, vatten och avlopp, energi ur avfall och kommunikationslösningar som till exempel bredband.se nedanstående organisationsschema. Sydkraft ska vara kundens naturliga val. För att kunna leva upp till detta måste vi ha ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke byggs av konkurrenskraftiga produkter och god kommunikation och för att nå dit krävs att Sydkraft kan attrahera och behålla kompetenta medarbetare och det görs genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Allt för att göra Sydkraftkoncernen till det lönsammaste bolaget i branschen. Y Sydkraft ska fortsätta att expandera genom förvärv och framgångs rikt integrera de nya verksamheterna. Y Sydkraft ska fortsätta att stödja teknisk utveckling och utveckla nya koncept som gör att kunderna uppfattar Sydkraft som det ledande energiföretaget. Y Sydkraft ska fortsätta att med tidsbegränsade avtal finansiera och driva kundanläggningar i syfte att erbjuda kunderna värdehöjande lösningar. Y Sydkraft ska fortsätta att integrera miljöarbetet i den dagliga verksamheten. Detta ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en bärkraftig utveckling. Koncernorganisation Elproduktion Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Värmekraft Värme &Avfall Fjärrvärme Totalvärme SAKAB EcoPlus Distribution El Gas Vatten och avlopp Koncernchef/CEO vvd Marknad & Försäljning El Gas Värme Varumärke Internet Energy Trading Sydkraft Energy Trading Elektra Services ES ServicePartner Enista Bredband Koncernledningsfunktioner Ekonomi &Finans/CFO Kommunikation Personal/HR Juridik Internrevision Affärsutveckling

18 Så möter kunden Sydkraft Distribution För att kunden ska kunna möta Sydkraft krävs ett omfattande distributionsnät. För el, gas och värme, för bredband och för vatten. Gas Ivästra Skåne och idelar av Halland och Småland kan kunden välja gas för uppvärmning eller för att effektivisera sina processer iindustrin. Det finns också möjlighet att välja gas till spisen. Fler och fler kunder använder också gas som bränsle till sina fordon. Värme Fjärrvärme är sedan länge etablerad som ett bekvämt, ekonomiskt och miljöriktigt uppvärmningsalternativ. Sydkraft värmer tals lägenheter och villor,men producerar också ånga och värme till industrier. El Sydkraft har prisprodukter där kunden, både privatpersoner,företag och industrier,kan välja utifrån trygghet, bekvämlighet, chans till lägst pris och flexibilitet.

19 Vatten och avlopp INorrköping finns landets enda privata företag som förser invånarna med rent vatten. Det är Sydkraft som har dettaansvar Bredband Fler och fler företag och hushåll, främst iskåne, når utivärlden genom bredband från Sydkraftkoncernen. Region Skåne tillsammans med 32 skånska kommuner har bestämt sig för att ha Sydkraft som huvudleverantör.när hela Skåne bindssammanavsydkraftfårännu fler hushåll möjlighet till bredband. Service Avfall Några dotterbolag arbetar med service till koncernen, men också till andra kunder.eldistributionen ska underhållas, det gör Sydkraftbolaget ES (ElektroSandberg). Dettager erfarenhet och kunskap som också kommer andra industrikunder till del. Facility Management, att helt enkelt se till att kontorsfastigheter fungerar som kontorsfastigheter ivid bemärkelse, är kärnverksamheten för ett dotterbolag. När du slänger lysrör,batterier eller färgrester,dåärdet Sydkraft som tar hand om det och återvinner det som kan återvinnas, inte minst energin.

20 Samordnad riskhantering Sydkrafts verksamhet exponeras för ett stort antal risker, vilka kan påverka möjligheten att nå affärsmålen. Sydkraft driver ett omfattande riskhanteringsarbete och arbetet har anpassats efter den modell som har ambitionen att bli en standard för riskhantering (COSO Enterprise Risk Management Framework). Som dotter bolag till E.ON omfattas vi dessutom av den tyska lagstiftningen KonTraG (Control and Transparency in Business Act) som ställer krav på identifiering och kommunikation av existenshotande risker. Riskhanteringspolicy Koncernens policy för riskhantering slår fast att samtliga intressenters krav ska tillgodoses i arbetet. Det handlar exempelvis om kundernas krav på kvalitet, krav på uppfyllande av lagar och förordningar, medarbetarnas krav på stimulerande arbetsuppgifter och en god arbetsmiljö samt ägarnas krav på lönsamhet och värdetillväxt. Policyn anger även en övre gräns för koncernens medvetna risktagande. Denna gräns har definierats utifrån ett riskscenario och sannolikheten för att detta inträffar och motsvarar en procentuell andel av sysselsatt kapital. En kvalificerad riskhanteringsorganisation stödjer och samordnar arbetet både på koncernnivå och i affärsområden och dotterbolag. Tyngdpunkten i riskhanteringen ligger på förebyggande åtgärder och arbetet bidrar till att säkra Sydkraftkoncernens värdeskapande tillgångar. Dessa tillgångar utgörs av anläggningstillgångar, finansiella tillgångar, humankapitalet tillsammans med informationstillgångarna samt kunder och partners. Strategisk riskhantering I den strategiska riskhanteringen görs en riskbedömning av den strategiska affärsplanen. Bedömningen görs utifrån antagandet att affärsrisk är graden av osäkerhet som en organisation måste förstå och hantera vid genomförandet av sina strategier för att på ett framgångsrikt sätt uppnå sina affärsmål. Strategierna bedöms utifrån två osäkerhetskällor: Y Y Omvärldsfaktorer utgörs främst av energimarknadens utveckling, konkurrenters agerande, politiska beslut och regelverk samt naturkatastrofer. För att hantera omvärldsfaktorernas påverkan krävs att vi aktivt medverkar i branschorganisationernas arbeten, myndigheters remissförfarande och den offentliga debatten. Interna faktorer är en följd av vår verksamhet och kan påverkas genom till exempel investeringar i våra värdeskapande tillgångar, utbildning etc och påverkar möjligheten att genomföra vår verksamhetsidé. Hot och möjligheter, styrkor och svagheter som identifieras i processen bevakas och vägs in i de affärsbeslut som bolagsledningarna och koncernledningen fattar och bidrar till att optimera det medvetna risktagandet. Processrisker Processriskerna är en följd av vår verksamhet och stora ansträngningar görs för att minska dem genom aktivt skadeförebyggande arbete. De operationella riskerna kan utsätta vår personal, tredje man, miljön och våra anläggningstillgångar för skador och andra farliga förhållanden. De största operationella riskerna finns inom kärnkraften och vattenkraften. Där bedrivs ett systematiskt riskanalysarbete med ständiga förbättringsåtgärder under myndigheternas övervakning. Det lagstadgade ansvaret mot tredje man enligt Atomansvarighetslagen är försäkrat till nu gällande belopp, 300 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter) motsvarande cirka 450 miljoner EUR, och det strikta ansvaret som dammägare enligt miljöbalken är försäkrat till betydande belopp. Många av de operationella risker som våra anläggningstillgångar utsätts för är försäkringsbara och dessa tecknas av koncernens eget försäkringsbolag Sydkraft Försäkrings AB och återförsäkras internationellt hos återförsäkringsbolag med hög rating. Informationssäkerhetsrisker hotar den information och kunskap vi lagrar eller kommunicerar samt vår IT-infrastruktur. Här har under året skett en långtgående anpassning av verksamheten till den nya standarden, ISO Integritetsriskerna är främst brottsliga handlingar av enskilda eller organisationer, som genomförs för egen ekonomisk vinning eller för att skada oss. Denna typ av risker förebygger koncernen genom att ha tydliga rutiner, attesträtter och behörigheter i olika IT-system, som hanterar ekonomiska transaktioner och information av ekonomiskt värde.