Energieffektivt byggande i Stavlund, Strängnäs

Transkript

1 ATONTeknikkonsult AB Energieffektivt byggande i Stavlund, Strängnäs Förslag till energikrav och uppföljningssystem Eje Sandberg ATON Teknikkonsult AB Jan 2011

2 ATON Teknikkonsult AB Innnehållsförteckning 1. Uppdragets syfte Bakgrund Förslag till energikrav i Stavlund Byggnadens energikrav Övriga byggnadstekniska krav Övriga energikrav Krav på energiuppföljning Redovisning av energiuppföljningen Avtal mellan kommun och byggherre/markköpare Avtal mellan byggherre och entreprenör Eventuella incitamentsavtal och när dessa kan falla ut Beräkningsstöd Processtöd Generella rekommendationer/konsekvenser för planeringsprocessen Rekommendationer och konsekvenser för fjärrvärmeförsörjningen Bilaga 1. Köpeavtal Tillträde X. Handlingar/lagfart X. Byggnadsskyldighet X. Uppvärmning X. Bilageförteckning Bilaga 2. Energikrav Byggnadens energikrav Övriga byggnadstekniska krav Övriga energikrav bostäder Mätutrustning, kontrollplan och besiktningprotokoll Bilaga 3. Lågenergiintyg Mall 1. Konstruktionsintyg bygg Mall 2. Konstruktionsintyg värmeproduktion, värmepump Bilaga 4. Exempel på mätinstallationer Fjärrvärmda flerbostadshus Elvärmda bostadsbyggnader Lokaler Bilaga 5. Exempelmall för besiktningsprotokoll Funktionskrav Mätbestyckning Systembeskrivning Dokumentation... 30

3 ATONTeknikkonsult AB Uppdragets syfte Detta uppdrag omfattar förslag på hur energikrav kan formuleras för området Stavlund i Strängnäs kommun, som blir ett pilotområde för energieffektivt byggande. Förslagen i denna rapport är dock skrivna på ett sätt som möjliggör en tillämpning även på andra bebyggelseområden där kommunen är markägare. I uppdraget har deltagit; Atkins Sverige AB som uppdragsansvarig och ATON Teknikkonsult AB som utredare och rapportförfattare. 2. Bakgrund Strängnäs kommun avser att i det planerade bostadsområdet Stavlund (Bresshammar 1:1, m.fl) ställa energikrav på effektivare energianvändning i samband med att avtal om markköp sluts. Området avses bebyggas under en 10-årsperiod framöver och omfattar en varierande bebyggelse för ca 400 nya bostäder i form av villor, radhus, parhus och flerbostadshus. Exploateringen kan komma att utföras av ett begränsat antal byggherrar utöver de styckebyggda husen. I området kan fjärrvärmeledningar dras så att det ingår i ett ledningspaket vilket innebär att möjlighet finns för markköparen att ansluta sig, men i planen kommer inte fjärrrvärme föreskrivas och alltså inte vara ett tvång. Fjärrvärmen baseras på kraftvärme som till stor del är biobränslebaserad. Området kommer byggas ut i etapper med start för de områden som ligger närmast det centrala vägnätet. Tidsutsträckningen bestäms av marknadens efterfrågan, men kan bli upp till en 10 årsperiod. På nationell nivå pågår också en snabb utveckling mot energieffektivare byggande, där Boverket i steg kommer skärpa energikraven och regeringen ska införa en plan för att nyproduktionen senast 2020 ska klara EUs krav på nästan nollenergihus. Boverkets remiss för skärpning av BBR till 2011 anger för bostäder i södra Sverige (klimatzon III) 90 kwh/m2 (110 idag) och för elvärmda byggnader 55 kwh/m2 (dvs samma som idag). Vad begreppet nästan nollenergihus kommer innebära är ännu en öppen fråga, men i Energimyndighetens rapport till regeringen anges nivån 55 kwh/m2 för icke elvärmda byggnader, men också begreppet passivhus. I deras förslag till strategi anges stegen: I. mycket energieffektivt klimatskal II. mycket energieffektiva installationer III. lokal förnybar energi Detta innebär att det som i Stavlund inledningsvis kan uppfattas som mycket radikala energikrav under perioden kan komma att övergå till nästan krav enligt byggreglerna. Aktuella krav enligt BBR ska dock alltid minst uppfyllas. Erfarenheterna från energieffektivt byggande Erfarenheterna från energieffektivt byggande i norden begränsas till ett mindre antal byggnader som är uppförda enligt passivhuskriterierna och ett något större antal byggnader som uppfyller kriterierna för minienergihus. Kravnivån för minienergihus är också den nivå som tillämpats i Västerås pilotprojekt Herrgårdsängen sedan två år tillbaka, där ett drygt 20 tal färdigbyggda småhus nu följs upp med energimätningar. I Herrgårdsängen finns dock ingen fjärrvärme att tillgå. Erfarenheterna från Västerås indikerar:

4 ATON Teknikkonsult AB I. kravnivån för minienergihus vad avser värmeeffektförluster den kallaste perioden är relativt enkel att klara utan större insatser om ett värmeåtervinningsaggregat 1 för frånluften installeras, men kataloghustillverkarna får göra vissa modifieringar. II. för enplans småhus krävs mer genomtänkta lösningar (bättre klimatskal och fönster) III. För att klara energikraven för elvärmda byggnader vad avser årsenergi krävs också en kompletterande värmepump. IV. Byggherrarna/tomtköparna har varit mycket positiva till den support som de erhållit från kommunen vad avser information, beräkningsprogram med kunskapsstöd, uppföljningsrutiner. Bild 1. Lågenergihus uppförda i Herrgårdsängen enligt Västerås kommuns energikrav Husleverantörer och dess installatörer har en begränsad kunskapsnivå avseende installationer och lämnar vanligen över byggnaderna till husägaren med fabriksinställningar vilket inte passar lågenergihus. Antal uppförda småhus i Sverige som klarar de strängare passivhuskraven är färre. I Åhus Skåne har en grupp på fem byggnader uppförts, de flesta i enplansutförande. En efterföljande genomgång av energikalkylerna (som beräknats med olika energiprogram) visar att några av dessa inte klarar kraven. Uppföljande mätningar är inte genomförda. Även en grupp på fem byggnader i UpplandsVäsby har uppförts som passivhus, men är ännu inte utvärderade mätningsmässigt. Det finns minst tre svenska småhusleverantörer som kan uppföra och leverera styckebyggda passivhus och förmodligen fler. En av dessa har hittills enbart uppfört enplanshus och begränsat sig till sydvästra Sverige. Antalet leverantörer kan antas öka relativt snabbt om marknadens efterfrågan ökar. Byggentreprenörer för byggande av grupphus, radhus, flerbostadshus i passivhusuppförande omfattar flertalet av de stora entreprenörerna idag, även om de fortfarande har mer att lära sig vad gäller flera detaljer i konstruktions- och installationslösningar för att förbättra energiprestanda ytterligare. Byggnadens formfaktor, dvs arean för klimatskalet dividerat med den uppvärmda nyttiga arean, är helt avgörande för hur svårt det är att klara passivhusnivån. Små enplanshus blir alltså mer kostsamma att uppföra jämfört med flerbostadshus i flera plan och kräver därmed mer av spetskompetens och genomtänkta lösningar. Med tanke på att området kommer byggas i etapper och att de friliggande småhusen i enplansutförande i Stavlund huvudsakligen är placerade i de mer perifera delarna kan det vara naturligt att dessa uppförs något senare och att mer erfarenheter från energieffektivt byggande finns framme. Något byggnadstekniskt hinder för att kräva passivhus finns alltså inte, men väl en tidsaspekt i utbyggnadstakten för dessa. Ska krav på passivhusutförande omfatta även de friliggande styckebyggda småhusen kommer det inledningsvis innebära ganska stora begränsningar för tomtköparen vad gäller husets utformning, val av leverantör och byggnadskonstruktion och därmed ett större behov på informativ support för att minska tomtköparnas sökkostnader, t.ex. leverantörslistor, 1 av typ FTX, dvs växling av till- och frånluft

5 ATONTeknikkonsult AB referensobjekt, riktad information om vad man bör tänka på vid upphandlingen etc. Den snabba utvecklingen på området gör det dock osäkert att idag säga hur mycket av detta som kan bli ett problem/supportbehov om två år eller senare. Parallellt med energikraven i Strängnäs är det fler kommuner som ställer, eller avser att ställa energikrav kopplade till exploateringsavtal; Malmö, Lund, Stockholm, Alingsås, Västerås, Örebro, Linköping för att nämna några. Flertalet av dessa avser att tillämpa kraven generellt inom kommunen och inte bara för enskilt område. Detta då man menar att en ojämn konkurrenssituation annars uppstår där det i områden med högre energikrav kan bli svårare att få husen sålda eller att exploateringstakten då blir allt för långsam för de inledande infrastrukturåtgärder som krävs. Detta gäller dock inte attraktiva områden som enklare kan klara lite större byggkostnader. Västerås, Örebro och Linköping har valt att tillhandahålla ett beräkningsstöd, Energihuskalkyl, som görs tillgängligt för tomtköparen och dess byggleverantörer. Energihuskalkyl har utvecklats i ett gemensamt utvecklingsprojekt med dessa kommuner för att vara anpassad till de speciella förutsättningar som ställs: anpassat för beräkning av lågenergihus, enligt FEBYs metodik tillgängligt via web-gränssnitt beräkningen finns grupperad för aktuellt byggnadsområde, med de energikrav som gäller där ska vara enkelt och pedagogiskt så att även småhustillverkare ska kunna förstå och använda den låg inlärningströskel tydliga och enkla resultat så att granskaren likväl som användare ska kunna tolka resultaten enhetlig bedömning av energiberäkningen kopplad mätuppföljningsmodul som förenklar efterföljande mätning och energideklarering Malmö och Stockholm har inte kopplat krav på redovisning till Energihuskalkyl i sina pilotområden, men i efterhand lagt över de spridda energikalkylerna från andra beräkningsprogram till Energihuskalkyl för att få en jämförbarhet. 3. Förslag till energikrav i Stavlund De energikrav som kommunen ställer på markköparen föreslås ingå som en del i tomtköpsavtalet, så att tillträdet villkoras till såväl fullgjord betalning som till att villkoren om klimateffektivt byggande uppfyllts, se utkast till köpeavtal i bilaga 1 och energikrav i bilaga 2, där samtliga förslag på skarpa krav lagts in. Här följer en kommenterande text som underlag för förslagen. Att energikraven uppfylls kontrolleras senast före byggsamrådet genom att en godkänd energikalkyl inlämnats, se vidare kapitel 3.5 redovisning. 3.1 Byggnadens energikrav Två alternativ kan skissas för hur energikraven ska formuleras. Alternativ 1. Ett energikrav formuleras så generellt att den kan börja tillämpas omgående för alla markavtal inom Strängnäs kommun och som därmed är mer försiktigt hållen, men där kraven kan vara skarpare för de byggnader där kompetens finns hos byggherren och merkostnaderna är mer begränsade (se tabell 1). Kraven skärps sedan så att de för markanvisningar som skrivs om 2-3 år är skarpare formulerade och därmed kommer att bli de som i praktiken också kommer gälla för Stavlund. Generella energikrav som kan rekommenderas för omgående tillämpning ges i tabell 1 och nyanserar kravnivåerna efter deras förmåga i dagsläget.

6 ATON Teknikkonsult AB Energikrav 2011 (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda FEBY ref Not Bostadsbyggn > 2000 m2 A passivhus 1 < 2000 m2 B < 400 m2 C minienergihus 3 eller valbart A passivhus 4 Kommunens egna lokaler B Kommersiella lokaler C 16 minienergihus 5 Tabell 1. Generellt formulerade energikrav för omgående tillämpning. Not 1 och 3, enligt FEBYs kriterier där även rekommenderad energinivå ska klaras. Not 2 energikrav B motsvarar en kravnivå för både värmeeffekt och årsenergi mitt mellan passivhus och minienergihus. Not 4. avser enbart det rekommenderade energikravet för passivhus, utan något krav på värmeeffektbehov. Not 5. Avser enbart kriterierna för minienergihus, utan krav på årsenergi. Den tabellen kan sedan förenklas vid en tänkt skärpning t.ex. till år 2013 eller Energikrav 2013 (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda Bostadsbyggn > 200 m2 A Bostadsbyggn < 200 m2 A Kommunens egna lokaler A Kommersiella lokaler B Tabell 2. Skärpta energikrav till t.ex. år Kravet på lågenergihus anpassas enligt tabell 1 och 2 till olika nivåer, A-C beroende på byggnadsstyp och storlek. Där energikravet enligt A motsvarar passivhus och C minienergihus, medan B motsvarar medelvärdet av kraven för A och C. Inledningsvis är omkostnaderna för att lära upp konsulter, entreprenörer, etc inte försumbara vilket för mindre byggnader ger en högre kostnad och motiverar ett mjukare krav för de mindre byggnaderna. Här föreslaget som en nivå mitt mellan passivhus och minienergihus, eftersom steget från minienergihuskraven till passivhuskraven är ganska stora. För små byggnader, < 400 m2, kan ett alternativ till minienergihusnivån vara enbart ett energikrav men då på passivhusnivå. Detta för att kunna nå samma energinivå som för passivhus men med mer avancerade värmepumpslösningar. Detta då bra kombiaggregat för ventilationsvärmeväxling och värmepump i samma skåp saknas på den svenska marknaden. För kommersiella lokaler (kontor och butiker) med hög elanvändning och mycket klimatkyla kan det vara lämpligt att energikravet inledningsvis begränsas till att endast omfatta kravet för värmeeffektbehov enligt minienergihus. I avvaktan på att FEBY formulerat beräkningsförutsättningar för dessa finns alternativen; BBR eller att schablonen för spillvärme från personer, apparater och solenergi den kallaste perioden är 4 W/m2 vid kalkylering av värmeeffektbehov, samma som för bostäder. Det är naturligtvis möjligt att ange energikrav enligt tabell 1 direkt för Stavlund, eftersom byggandet där ändå inte kommer igång omgående. Det kan synas svårt att motivera ett så snabbt språng för de mindre byggnaderna som tabell 1 och 3 anger, men eftersom de styckebyggda husen hamnar senare i tidplanen blir det inte så i praktiken, åtminstone inte i Stavlund. Speciellt är det enplansbyggnaderna som skulle bli svåra att klara energikraven för allt för tidigt.

7 ATONTeknikkonsult AB Alternativ 2. Alternativt formuleras ett skarpare energikrav för Stavlund direkt och att dessa ska klara passivhus enligt FEBYs kriterier. För byggnader som uppförs inom området Stavlund blir det då endast energikraven enligt tabell 3 som avses. (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Stavlund Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda Byggnader > 200 m2 Passivhus Byggnader < 200 m2 Passivhus Tabell 3. Energikrav för området Stavlund. Parhus, betraktas som byggnader under 200 m2 om de utgörs av bostäder mindre än 200 m2/styck (dvs < 400 m2 för hela byggnaden). För byggnader med kombinerade uppvärmningssystem som använder olika energislag, viktas de olika energislagen enligt anvisningar i FEBYs kriterier för passivhus. Motivet till att formulera energikraven enligt FEBYs kriterier istället för köpt energi enligt Boverkets energikrav enligt BBR är BBRs brister vad avser : - ingen systemsyn vilket innebär att elenergi, värme, kyla är alla lika mycket värda - BBR ställer enbart krav på köpt energi vilket byggherren kan hantera på tillförselsidan med t.ex. en värmepump som tar baslasten utan att först minimera byggnadens förluster. För fjärrvärmeleverantören återstår då endast spetslasten vilket blir både oekonomiskt och inte kan förenas med kraftvärmeproduktion. - ingen metodanvisning för beräkning anges i BBR, inte heller referensvärden för spillvärme, persontäthet, varmvatten, innetemperatur, mm vilka alla får stor betydelse när spillvärme står för en stor andel av energibalansen (lågenergihus). Förslag Byggnader inom området Bresshammar 1:1, m.fl. (Stavlund) ska uppfylla FEBYs kriterier för passivhus enligt den version som gäller vid tidpunkten för bygglov och omfattar kriteriernas samtliga skalkrav, samt därutöver kriterier för köpt eller viktad energi. 3.2 Övriga byggnadstekniska krav Om kravet formuleras enligt 3.1 så innebär detta för passivhus även krav på: att byggnadens täthet får vara högst 0,3 l/s,m2 att U-värde för fönster får vara högst 0,90 W/m2,K att ljud från ventilationssystem skall klara minst ljudklass B i sovrum samt att tilluftstemperatur får vara högst 52 grader i tilluftsdon (om luftvärme) För detaljerna kring dessa krav hänvisas till FEBYs dokument 2. Dessa kompletterande byggnadstekniska krav är till för att säkra innemiljö och energieffektivitet. 2 hämtas på under rapporter.

8 ATON Teknikkonsult AB Bild 2. Provtryckning av byggnaden görs innan inre ytbeklädnad satts upp. Andra miljötekniska krav hämtade från Miljöklassad byggnad kan tillföras, alternativt överlåtas på byggherren att själv välja och råda över. De utvecklas därför inte mer i denna rapport. I de fall komfortvärmesystem i golv installeras ska de utformas så de ger brukaren komfort endast under de tider som brukaren önskar detta. Komfortvärme i form av elslingor för t.ex ett badrum kan i praktiken dubblera hushållets elåtgång och är därför inte att rekommendera, men där husköparen har ett sådant önskemål kan kravet formuleras så att systemets egenskaper möjliggör styrning till önskade tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, formulerat som krav på golvets tidskonstant och valfri tidsstyrning. Om däremot en golvvärmeslinga installeras i t.ex. badrum kopplat och styrt av byggnadens värmesystem kallas detta för golvvärmesystem och utgör en del av uppvärmningen. Den styrs då utifrån byggnadens värmebehov och är inte klassat som komfortvärme. Om golvvärmesystem väljs rekommenderas lätta snabbreglerade värmesystem, men detta behöver inte utgöra ett energikrav eftersom det beaktas som ökade reglerförluster i energikalkylen. Om huvudsaklig uppvärmning ska baseras på biobränsle, skall lämplig och skyddad plats finnas för ett bränslelager för minst 2 tons bränsleleverans och vara tillgänglig för extern leverans. Uppföljande mätningar är en lagstadgad skyldighet både enligt BBR och i lagen om energideklarationer. För byggherren finns anledning att kunna följa upp att levererad byggnad uppfyller den specifikation som var underlag för upphandlingen. Ska en sådan uppföljning vara meningsfull krävs att mätutrustning finns installerad i form av: varmvattenflödesmätare värmemängdsmätare för fjärrvärme eller annan huvudsaklig värmeproduktion (t.ex. värmepump) alternativt elmätare till värmepump som innehåller en drifttidsmätare. Att överväga Solcellstekniken kan komma att nå brytpunkten för kommersiell lönsamhet i slutet av detta årtioende, men är idag inte en fastighetsekonomisk åtgärd utan bidrag. Ett kompletterande byggnadstekniskt krav kan dock formuleras på följande sätt: För byggnader över x m2 BYA, ska byggherren redovisa den solcellsarea som är möjlig att installera med goda förutsättningar, dvs lämplig orientering (syd), lämplig lutning och oskuggat läge för omgivande träd och byggnader. Detta kompletterande krav har dock inte tagits med i nuvarande bilagda avtalsutkast, men finns med som möjlig systembeskrivning i besiktningsprotokollet (bilaga 5).

9 ATONTeknikkonsult AB Övriga energikrav Övriga energikrav som rekommenderas och som i flera fall påverkar också hushållets elanvändning är: Varmvattenblandare ska ha energieffektivt utförande Pump för värmecirkulationssystem bör om möjligt väljas med Energiklass A, med undantag för inbyggda pumpar i värmeproduktionsutrustning där leverantören inte har detta alternativ. Fast installerad belysning ska vara A-klassad (dvs ej glödlampor eller halogen) med undantag av skåp med inbyggda armaturer där alternativ med A-klassad belysning inte finns. Fast installerad utebelysning på huvudbyggnad ska vara max 25 Watt/bostad. Lämplig teknik för styrning av belysningstiden bör övervägas. Vitvaror för matförvaring ska vara minst klass A++, tvättmaskiner A+ klassad och torksystem med torktumlare minst klass B, men rum försedd med avfuktare är ett alternativ. Eventuell handdukstorkare ska ha timerstyrning. Samtliga energikrav ska ingå som punkter i kontrollplanen och stämmas av vid byggbesiktningen. I kontrollplanen bör också ingå ett antal uppföljningspunkter som säkrar att installatörerna lämnat en fungerande anläggning, t.ex att byggnaden enbart har det värmesystem installerat som byggnaden är projekterad för och kalkylerad med. Det innebär att en byggnad som ska värmas med fjärrvärme eller en värmepump inte har en parallell installation med elvärmare i ventilationsaggregatet som inte var avsedd. Vidare ska värmesystemen ha försetts med fungerande värmereglering och med för byggnaden anpassade inställningar. Den typiska installationen sker idag med fabriksinställningar som inte anpassats för passivhusbyggnader eller med utomhusgivare för värmeregleringen, vilket inte fungerar i passivhus. 3.4 Krav på energiuppföljning En årsenergimätning när byggnaden tagits i drift ska enligt lag genomföras som uppföljning enligt BBR och kan då samtidigt vara underlag för byggnadens energideklaration. I avtalet regleras vad denna ska innehålla, vem som ansvarar för denna uppföljning och hur rapporteringen sker till kommunen. Årsenergidata måste normaliseras för att kunna tolkas. För lågenergihus är inte normalårskorrigering tillräckligt. Även normalisering utifrån annan varmvattenanvändning, annan boendetäthet, avvikande elanvändning för hushållet och apparater måste också beaktas eftersom spillvärme från dessa då skiljer sig från normalkalkylen. För att underlätta denna normalisering finns ett mätuppföljningsstöd kopplat till Energihuskalkyl. Ett förslag som skulle vara rationellt för de mindre och medelstora byggnaderna i området, vore att kommunen paketerar inte bara tomten och beräkningsstödet i priset, utan också kostnaden för en mätuppföljning och energideklaration. Denna inkluderar då en besiktning av värmesystemet och därmed säkras att anläggningen går som det är tänkt (kundnytta), att mätuppföljningen blir seriöst utförd, att eventuella fel och brister snabbare uppmärksammas och att en återkoppling till kommunen erhålls som gör utvärderingar möjliga (pilotprojekt). När ansvaret ligger på husköparen, blir deklarationen vanligen slarvigt utfört eller inte alls. Kostnadsnivån för samordnad mätning kan uppskattas till nivån kronor inklusive rapportering till Boverkets databas för energideklareringen. Utöver den lagstadgade årsenergiuppföljningen, rekommenderas att husköparen/byggherren genomför en värmeeffektförlustmätning under första vinterperioden. Denna sker med två avläsningar av mätare, samt loggning av inne- och utetemperatur. Som resultat erhålls ett mätvärde som kan jämföras med det

10 ATON Teknikkonsult AB som kalkylerades utifrån projekteringsdata. Därmed kan köparen få ett kvitto på en fungerande anläggning, eller ett underlag för att ställa byggentreprenören till svars om avvikelserna är stora. Som ett komplement till föreslagen uppföljning av årsenergi blir merkostnaden mycket låg för en värmeeffektförlustmätning och kan då erbjudas husköparen av den anlitade energikonsulten direkt. 3.5 Redovisning av energiuppföljningen Energikalkylen föreslås ske med ett av kommunen anvisat beräkningsverktyg, t.ex Energihuskalkyl, som är utvecklat för detta ändamål och som underlättar både redovisning och uppföljning. Övriga skrivningar i detta PM utgår från det antagandet. I samband med byggkontroll enligt kontrollplan samlas värden från mätprotokoll (tryckprovning och luftflöden) med besiktningsdata som säkrar att krav som ställts också uppfylls. Som stöd för detta bifogas en mall för ett besiktningsprotokoll till köpavtalet och som köparen ska föra vidare tillsammans med energikraven till byggentreprenören och kontrollansvarig eller själv ansvara för om man är självbyggare. Denna mall, se bilaga 5, kan användas direkt av husbyggaren eller föras in i byggentreprenörens egna kontrollprogram. En kopia på besiktningsprotokollet ska översändas till den på kommunen som ansvarar för köpeavtalen och dess uppföljningar. 3.6 Avtal mellan kommun och byggherre/markköpare I samband med att tomtköpsavtal slutes, villkoras detta till att gälla först efter det att betalning erlagts, och att man visat att man kommer klara de uppställda energikraven. Avtalet gäller alltså inte förrän man visat detta. Här anges också en lämplig tidsram för att hinna hitta en leverantör, utforma byggnaden och energikalkylera den, samt skriva ett kontrakt med leverantören. Kanske en lämplig tidsram för småhus kan vara 6 månader, men längre för större och mer komplexa byggnader. I samband med avtalsskrivningen får köparen en inbjudan /länk till det beräkningsprogram som ska användas och som köparen i sin tur bjuder in husleverantör/byggentreprenören att lämna indata till. Bild 3. Tomtköparen bjuds in till det beräkningsprogram som ska användas. Kontraktet mellan leverantör och tomtköpare villkoras till att köparen får tillträde till tomten. I kontraktet biläggs också de dokument som byggentreprenören ska ta ansvar för (övriga energikrav, mätarinstallationer, kontrollmätningar, i vilket skick installationerna ska överlämnas).

11 ATONTeknikkonsult AB I samband med bygglovet tydliggörs de lokala förutsättningar etc som gäller, vilka byggregler som ska klaras och vad energikraven för området innebär vid denna tidpunkt (i de fall kriterierna för t.ex. passivhus har uppdaterats). Bygglovet villkoras till att byggherren har tillträde till tomten (vilket alltså ännu inte är fallet). Det är inte bygglovsavdelningen som ställer energikrav vid denna tidpunkt utan bara noterar vilka energikrav som byggnaden ska klara för att tomtköpet ska gälla. Se även figur 4. När bygglov finns och byggherren med hjälp av husleverantör eller byggentreprenör genom en energikalkyl visat att energikraven har förutsättningar att klaras och att man i ett Lågenergiintyg intygat att korrekta indata använts, att entreprenören tar ansvar för att övriga villkor uppfylls, etc, se Bilaga 3, så prövas och godkänns detta underlag så att avtalet kan gälla och bygget påbörjas. Denna prövning görs t.ex. av kommunens exploateringsavdelning eller den som ska ansvara för köpeavtalens energiuppföljningar. Avtalets giltighet ges ett bäst föredatum så väl tilltaget att beställningar och leveranstider för själva bygget kan klaras (beror på typ av byggnation), men inte så långt bort i tiden att man erhållit en tomt som kan bebyggas med äldre energikrav än de som rimligen borde gälla. Denna aspekt är endast väsentlig om kommunen planerar för att ha energikrav som uppdateras i en viss takt och att man då vill undvika taktiska uppskjutningar. Figur 4. Processbeskrivning för energikraven Tomtköpsavtal Energikrav och villkor: Giltighet: 6 månader Betald avgift Inbjudan till Energihuskalkyl Byggleverantör Leveransavtal villkorat bygglov och att tillträde till tomten ges. Inbjuden till Energihuskalkyl Energikrav och villkor Bygglov villkorat att byggherre har tillträde till tomten Prövning Underskrivet lågenergiintyg Godkänd energikalkyl Bäst föredatum Energikalkyl 1 underskrivna indata kontrollprogram kontrollansvarig Samråd Energiprestanda enligt tidpunkt för bygglov Byggstart Avrapportering Besiktningsprotokoll med mätprotokoll och reviderad energikalkyl Energideklaration Inflyttning Årsenergimätning Energideklaration Besiktningsprotokoll Funktionskontroller Tryckprovningsprotokoll Ventilationsflödeskontroll Installationsintyg Energikalkyl 2 Reviderad kalkyl om ändrade resultat. Det formella byggstartstillståndet lämnas dock av byggnadsnämnden i samband med byggsamrådet och då också kontrollprogrammet ska godkännas. Denna ska bevaka kraven enligt BBR, men kan kompletteras med de specifika energikrav som nu ställs så att dessa kan hanteras på ett rationellt sätt i

12 ATON Teknikkonsult AB byggprocessen och samordnas med andra kontroller. Byggstart ska alltså inte medges om tomtköparen inte fått tillträde till tomten, vilket blir fallet om villkoren i avtalet inte uppfyllts. Bygget startas och funktionskontroller och mätningar i form av tryckprovsmätning och luftflödesmätningar biläggs det besiktningsprotokoll som slutligen upprättas av kontrollansvarige (KA). Avvikelser under byggprocessen som påverkar energianvändningen förs in i en reviderad energikalkyl (Energikalkyl 2, se figur 4) och läggs som bilaga till besiktningsprotokollet. Som underlag för besiktningen vad avser energikraven finns en besiktningsmall (bilaga 2) som används direkt eller integrerat med andra kontrollpunkter. Kopia på besiktningsprotokollet skickas till den tomtköpsansvarige i kommunen när väl energikraven är uppfyllda (att relevanta mätare finns på plats, att täthetsprovning utförts, etc). När väl byggnaden tagits i drift kan avläsningar och mätningar för energiuppföljning påbörjas (se kap 3.4). När även dessa är klara och en normaliserad energideklarering är utförd skickas resultaten till den tomtköpsansvarige och därmed ska processen vara klar. Nu är också kommunen tillsynsmyndighet vad avser energideklarering och att BBR kraven klaras, dvs att en energimätning utförts som visar detta. Därför är det ju lämpligt att kommunen samordnar hur denna information ska gå internt, via bygglovsavdelningen eller via tomtköpsansvarige. Eventuella påföljder Vad händer då om det i efterhand visar sig att byggnaden har större värmeförluster och drar mer energi än de ställda energikraven? Det viktigaste nålsögat är att byggnaden utformas och projekteras enligt de förutsättningar som kalkylen baseras på. Därefter att de kontroller och mätningar utförs som det finns krav på. Så länge är också allt påverkbart. När man i efterhand konstaterar att energianvändningen blivit väsentligt högre än beräknat beror det sannolikt på felaktiga installationer, att värmeåtervinningssystemet inte arbetar som tänkt etc. Önskemålet är att detta ska uppmärksammas omgående efter driftstart i samband med funktionsprovning, men detta är inte alltid fallet och för småhus är sådana provningar inte vanliga. Därför är husägaren ganska utlämnad och detta är också motivet till varför en samordnad mätuppföljning inom Stavlund för alla byggnader som är driftklara till den aktuella vintermätsäsongen kan rekommenderas, se kapitel 3.4. Små resultatavvikelser är normala och beror på osäkerheter i indata, i mätningarna, i ändrade driftförutsättningar, beteende etc. Medelstora blir föremål för en diskussion mellan köpare och leverantör. Vad beror de på, vad kan åtgärdas och på vems bekostnad? Grova avvikelser, ren försumlighet och grova medvetna avsteg från det avtal man kommit överens utgör brott mot ett civilrättsligt avtal och hur den tvisten ska lösas får då bli en senare fråga. Avgörande är att köparen är medveten om att det i sådana fall blir en civilrättslig fråga för att avhålla från medvetna försummelser. Det normala är alltså att köparen är väl så motiverad som kommunen att det hela ska bli så bra som möjligt och sannolikt kommer uppleva kontroll- och mätprogrammet som ett bra stöd för att säkra resultaten. 3.7 Avtal mellan byggherre och entreprenör Byggandet av lågenergihus är idag en omogen marknad. Det innebär att både husleverantörer och installatörer vanligen saknar kunskap och rutiner för hur byggnaden ska klara uppställda energikrav. Ska byggherren klara att uppfylla de uppställda kraven är det nödvändigt att denne för kraven vidare genom att i sina avtal med anlitade leverantörer och konsulter inkludera de aktuella handlingar som ska följa projektet. Detta säkras genom att byggherren, senast före byggsamråd, ska ha inlämnat ett lågenergiintyg med därtill bifogade handlingar, se bilaga 3.

13 ATONTeknikkonsult AB Eventuella incitamentsavtal och när dessa kan falla ut Incitamentsavtal som innebär att den som klarar bättre prestanda, t.ex. passivhuskraven istället för det annars gällande energikravet för aktuell tomt, har prövats internt (kommunjurist) och accepterats i Västerås kommun. I deras område Herrgårdsängen, har dock ingen tomtköpare nappat på detta erbjudande. Förklaringen är enkel. Begreppet och vad det står för har inte varit tillräckligt lockande för att engagera tomtköparen att gå ytterligare ett steg och leta rätt på de få leverantörer som klarar denna kravnivå när ändå så många beslut ska tas som ett husköp innebär. De har vidare vänt sig till marknadens normala husleverantörer (deras lokala säljare) och dessa har i sin tur valt att om möjligt anpassa sitt normala utbud till det minimikrav som ställts för detta område och inte haft motiv för att ta utvecklingskostnaderna att driva fram produkter som även klarar passivhusnivån. Incitamentet för husköpare i området Stavlund är möjligheten att få tillträde till en tomt som ligger i ett attraktivt område. Finns andra lika attraktiva områden utan några energikrav alls, kan dock energikravet bli ett hinder och fördröja utbyggnadstakten i just Stavlund. 4. Beräkningsstöd Om ett specifikt energikrav ställs måste det också vara enkelt uppföljningsbart och det med fördel redan innan byggnaden uppförs, dvs en energikalkyl ska finnas godkänd innan byggsamrådet. Det finns många energiberäkningsprogram på marknaden, men erfarenheterna visar att olika beräkningsprogram kommer ge olika beräkningsresultat, dels beroende på att de definierar indata på olika sätt och dels för att användaren av programmet ges allt för stora möjligheter att själv tolka eller missförstå många av de indata som påverkar kalkylen. Om tomtköparen (eller snarare husleverantör/konstruktör) själv ska välja beräkningsmetod och beräkningsverktyg, kan kostnaden för att tolka resultat från olika beräkningsprogram, eller utarbeta anvisningar för marknadens olika program så resultaten kan bli någorlunda jämförbara, bli hög. Ska å andra sidan ett visst beräkningsprogram användas så ska det vara: Enkel att lära sig och att använda Tydligt dokumentera alla indata så att resultaten blir transparenta Ge tydlig vägledning för indata som rör solvärme och spillvärme, eftersom dessa värden får så avgörande betydelse i en byggnad med små värmebehov Enkel att distribuera Vidare bör den vara anpassad till FEBYs kriterier för lågenergihus, så att ett värde på värmeeffektbehov vid dimensionerande utetemperatur erhålls samma indata för spillvärme från apparater, hushåll och personer erhålls och hanteras på samma sätt Slutligen är det en fördel om samma beräkningsprogram även kan användas för att ge stöd i de uppföljande mätningarna av dels den lagstadgade årsenergiuppföljningen och dels den rekommenderade värmeförlustmätningen. I denna rapport har förslaget utformats utifrån de egenskaper som ATON Teknikkonsults beräkningsprogram, Energihuskalkyl har och som kommunen föreslås teckna ett licensavtal för antingen begränsat till enbart Stavlund eller för allt byggande inom kommunen. 5. Processtöd För byggherrarna är det ett stort steg att börja bygga passivhus, speciellt för styckebyggare som saknar egen kompetens, är helt beroende av en leverantör som kan klara hela åtagandet och med en leverantörsbild där utbudet fortfarande är begränsat.

14 ATON Teknikkonsult AB Det innebär att tomtköparna kommer behöva information på en rad punkter: Hur stora blir merkostnaderna? Vilka leverantörer finns? Finns referensbyggnader? Vad ska jag tänka på som köpare och vilka krav kan jag ställa? Hur kommer kommunen följa upp kraven och vem kan jag vända mig till med mina frågor? För byggnader eller utformningar som avviker tillkommer frågor som; hur ska garaget räknas in, hur påverkar en swimmingpool kalkylen, etc? Även husleverantörer och byggare kommer ha frågor om de olika energikraven, hur uppföljningsprocessen går till och om energikalkylen blir godkänd. Många av dessa frågor kan hanteras på gemensamma informations- och utbildningsdagar och genom att ha en FAQ spalt på en hemsida. På hemsidan för Energihuskalkyl finns Tips&råd som ger en hel del anvisningar och som kommer utvecklas vidare. Eftersom fler kommuner inom mälarregionen börjar ställa motsvarande krav kan en snabb kunskapsuppryckning av marknadens byggare och leverantörer förväntas. Det borde gå att arrangera dessa utbildningstillfällen regionalt i ett regionalt samarbete inom mälarregionen. Sammanfattningsvis krävs att det inom kommunen finns någon som ansvarar för kontakter och information, samt administrerar krav och dess uppföljningar. Denne kan sin tur kan behöva extern support inledningsvis. Med föreslagen lösning hanteras samtidigt kommunens övervakning av att BBR-kraven uppfylls samt att energideklarationer för nyproduktion upprättas. De byggherrar som kommer uppföra ett antal byggnader inom området bör erbjudas några timmars support för att inledningsvis guidas mot möjliga lösningar och i inledande beräkningsarbete. Ett alternativ till att en kommunanställd ska granska och godkänna inlämnade energikalkyler är att kravet formuleras så att tomtköparen ska uppvisa ett certifikat på att byggnaden är projekterad för t.ex. passivhus. En godkänd tredjepartsgranskare hanterar då dessa granskningar och tomtköparen står för den granskningskostnaden. 6. Generella rekommendationer/konsekvenser för planeringsprocessen Detaljplanen för nya områden planeras så att de glesare delarna vad avser byggnadsareor placeras i dess utkanter, eftersom fjärrvärmeanslutning kommer att bli allt mer tveksam ju glesare området är. De centrala delarna bör utformas så att linjetätheten för fjärrvärmeförsörjning optimeras. Det innebär att radhus, kedjehus, etc med stor täthet utmed kulvertdragningen kan ge tillräckligt bra täthet även för passivhusbyggda områden. Planeringen bör ske i samråd med fjärrvärmeleverantör. Begränsning till endast enplansutformning bör ske endast undantagsvis, eftersom det allvarligt försvårar möjligheterna att klara energikrav på passivhusnivå. Ett och ett halvplanshus har väsentligt bättre förutsättningar, liksom parhus, radhus och flerbostadshus. För området Stavlund anges i utställningsversionen av detaljplanen att Byggnader som uppförs som passivhus, utan uppvärmningssystem, får uppföras med 10% större byggnadsarea. Skrivningen bör utformas lite tydligare, t.ex. Byggnader som uppförs enligt kriterierna för passivhus, får uppföras med 10% större byggnadsarea. Även passivhus har ett uppvärmningssystem, även om inte värmeradiatorer valts, men detta är inte ett kriterium. Den tekniska utformningen är fri.

15 ATONTeknikkonsult AB Rekommendationer och konsekvenser för fjärrvärmeförsörjningen Utifrån ett leverantörsperspektiv eftersträvas tekniska lösningar leverantören är van vid, att få underleverantörer/installatörer ska behöva engageras och att anläggningen är tekniskt enkel. Husleverantörerna är vana vid att installera frånluftsvärmepumpar, men också bergvärmepumpar. Kravet på maximalt värmeeffektbehov innebär att byggaren påtagligt måste se över hela byggnadskonstruktionen från grunden och komplettera den med ett effektivt värmeåtervinningssystem av typ FTX. Men det räcker inte om byggnaden ska utföras elvärmt. För att klara årsenergikravet för köpt energi krävs då också i praktiken en värmepumpslösning för att få minska mängden köpt energi. I Tyskland och i Danmark finns kombiaggregat där dessa är inbyggda i samma skåp. Värmen tas från en markslinga på ca 80 meter som förläggs samtidigt som markarbetet för husgrunden. I Stavlund är marken bergig. Det kan därför antas vara en enklare och mer rationell lösning att ansluta byggnaden till fjärrvärme så länge dessa kombisystem är begränsade på den svenska marknaden och kanske också i denna besvärliga terräng. För grupphusbyggare finns fler rationella alternativ som t.ex. en gemensam bergvärmeanläggning, eller en pelletspanncentral i kombination med solvärme. Gemensamma försörjningslösningar innebär dock att en gemensam driftservice ska organiseras och möjligen också att system för fördelningsmätning av varmvatten ska installeras och administreras. Finns fjärrvärme att tillgå bör det vara ett mer bekymmerslöst alternativ. Krav på passivhusbyggande innebär att området blir relativt värmeglest. Energieffektiva byggnader med FTX-ventilation har en bra värmelastprofil för en fjärrvärmeproducent, men det lägre energibehovet innebär att kulvertförlusterna ökar i andel av levererad energi, dvs nätet blir värmeglesare. Behovet av fjärrvärme för värme och varmvatten hamnar på nivån 40 kwh/m2 uppvärmd area. Hur fjärrvärmebehovet per byggnadsarea blir påverkas av antalet byggnadsplan och linjetätheten, MWh/m kulvert av hur kulvertdragningen kan läggas. För att motivera fjärrvärmeanslutning av området krävs också att distributionsförlusterna kan sänkas och att anläggningskostnaderna kan hållas nere. För helt nya områden eller för nya avgränsade områden, kan detta klaras genom att anlägga lågtemperaturnät. Det innebär att fjärrvärmen växlar ner till ett sekundärt nät i en gemensam central och med en fast framledningstemperatur på drygt 60 grader året om och grader på returen. Dessutom dras ledningarna genom en kulvert som isoleras med cellplast. På så sätt minskas kulvertförlusterna till en tredjedel av konventionell förläggning och kostnaderna blir lägre. Detta sekundära nät förläggs sedan med PEX-ledning, vilket gör det möjligt för byggentreprenören att själv lägga sina servisledningar i samband med att de drar VA-nät till byggnaden.

16 ATON Teknikkonsult AB Bild 5. Kulvertförläggning med ElgoCell systemet. Nya system för lågtemperaturnät sänker ledningsförlusterna och möjliggör anslutning även av mer värmeglesa områden. Samförläggning med VA är möjligt. Ytterligare försörjningsalternativ som kan övervägas av tomtköpare är egen bränslepanna eller vattenmantlad pelletskamin i kombination med solfångare för varmvatten under sommarhalvåret. Det blir dock ett väsentligt dyrare alternativ investeringsmässigt och få tomtköpare väljer alternativ som kräver större engagemang.

17 ATONTeknikkonsult AB Bilaga 1. Köpeavtal Följande punkter införs som kompletteringar i de köpeavtal som normalt upprättas. Tillträde Köparen tillträder Köpeobjektet den dag som parterna skriftligen kommer överens om, under förutsättning att full betalning skett samt att punkt X Byggnadsskyldighet är uppfylld. Äganderätten övergår vid tillträdet. X. Handlingar/lagfart När full betalning skett samt att ett Lågenergiintyg enligt punkt X Byggnadsskyldighet har inlämnats och godkänts av X-kontoret, ska kommunen överlämna kvitterat köpebrev samt de övriga handlingar som behövs för att få lagfart. Både kommunen och Köparen har rätt att ansöka om lagfart för förvärvet. Kostnaden för lagfart ska betalas av Kö-paren. X. Byggnadsskyldighet Strängnäs kommun strävar efter att minska energianvändning och klimatpåverkan för byggnader. Byggnader skall enligt detta exploateringsavtal därför utföras klimateffektiva och uppfylla de effekt- och energikrav som är angivna för lågenergihus enligt bilaga x, med därtill kompletterande övriga energikrav. Detta sker genom att ett lågenergiintyg (se bilaga x) inlämnats och godkänts senast X månader efter det detta avtal undertecknats, men före byggsamråd. Lågenergiintyget skall vara undertecknat av sökande/sökanden. Till intyget bifogas den utskrift på energiberäkningen som görs i projekteringsskedet och som utgör grund för köpeavtalet mellan byggherre och husleverantör/husbyggare. Effekt- och energiberäkningar ska göras med beräkningshjälpmedlet Energihuskalkyl, ett beräkningsprogram speciellt framtaget för ändamålet. Köparen erhåller en inloggningskod till det objekt som ska beräknas. Endast kalkyl utförd för det objekt köparen blivit inbjuden till och som ska uppföras kan godkännas. När köparen är inloggad kan köparen bjuda in leverantör eller anna part som därmed kan lämna indata till kalkylen och ta del av resultaten. Mer information finns på se. Beräkningen av huset ska visa att energikraven för byggnaden uppfylls. När beräkningen är klar ska en rapportutskrift göras (pdf-fil) som läggs som bilaga till lågenergiintyget som sedan skickas X- kontoret. Beräkningens pdf fil sänds även digitalt. Filen ska ha samma namn som objektet och avse samma kalkyl som köparen är inbjuden till. När väl kalkylen är godkänd ska kalkylen låsas (se anvisningar i programmet) och kommer sen biläggas markavtalet. Eventuella alternativa kalkyler tas bort så att rätt beräkningsalternativ utgör grund för köpekontrakt och kommande mätuppföljningar. Därmed kan tillträde till tomt medges och avtalet gälla. Rapportutskriften för energiberäkningen, samt bilaga x,x,x (1, 2 och 3) till detta avtal skall även bifogas köparens leverans- och/eller entreprenadavtal med husleverantör/entreprenör. Denne ska i sin tur föra vidare till sina underleverantörer de delar av dessa bilagor som dessa berörs av. Rapportutskriften ska även redovisas till byggnadsnämnden senast vid byggsamråd. När byggnaden är färdigställd och i samband med slutbesiktning ska bilaga X besiktningsprotokoll fyllas i av kvalitetsansvarig och skickas till X-kontoret.

18 ATON Teknikkonsult AB I byggnadsskyldighet ingår även en uppföljande årsenergimätning och en energideklaration enligt lagen om energideklarationer, se Boverkets hemsida. Mätningen som också ger underlag för energideklarationen ska utföras av den energiexpert som kommunen anlitat för detta ändamål och bekostas av kommunen inom ramen för tomtpriset. I skyldigheten ingår dock att tillse att erforderliga mätare enligt anvisningar i energikraven installerats och att energiexpert ges tillträde. Alternativ skrivning är följande: I byggnadsskyldighet ingår även en uppföljande årsenergimätning som ska delges X-kontoret och en energideklaration enligt lagen om energideklarationer, se Boverkets hemsida. Mätningen som också ger underlag för energideklarationen ska utföras enligt anvisningar i energikraven och med de mätarinstallationer som där anges. Köparen har också med underskriften av detta avtal accepterat att mätdata från energileverantörer görs tillgängliga som arbetsmaterial för kommunens kontroll och eventuella utvärderingar, samt att mätoch energiberäkningsresultaten är offentliga. Köparen får inte utan kommunens medgivande överlåta Köpeobjektet innan byggnadsskyldigheten fullgjorts. Köparen ska betala kronor i vite till Staden om: byggstart inte påbörjats inom X år (ett?) från tillträdesdagen. Köpeobjektet överlåts innan byggnadsskyldigheten fullgjorts utan medgivande. Staden kan medge tidsförlängning om godtagbara skäl finns. X. Uppvärmning För byggnader som avses värmas med bergvärmepump söks tillstånd hos Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. X. Bilageförteckning Bilaga 1. Energikrav Bilaga 2. Lågenergiintyg Bilaga 3. Mall till besiktningsprotokoll som ifylls vid slutbesiktning.

19 ATONTeknikkonsult AB Bilaga 2. Energikrav 1 Byggnadens energikrav Byggnad skall klara de energikrav som enligt tabell 1 gäller för aktuell byggnadstyp och storlek. Energikraven+ i tabell 1 refererar till de kriterier som framtagits av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) och som avser de kriterier som gäller vid tidpunkten för bygglov för nu aktuell byggnad. Dessa kriterier kan hämtas hem på sidan: under fliken rapporter. I dessa kriterier finns krav på högsta acceptabla värmeeffektbehovet ( Effekt ) den kallaste perioden och högsta acceptabla energibehovet för köpt energi ( Energi ) för värme, varmvatten och el till byggnadens drift. Värdet för energi avser en normal familj under ett normalt år för en byggnad med ett värmesystem utan inslag av elvärme. Motsvarande värde för köpt energi i en helt elvärmd byggnad anges i kolumn Energi elvärmd. De värden för köpt energi som rekommenderas i FEBYs kriterier gäller här som skallkrav, med undantag för kommersiella lokaler. Energikrav 2011 (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda FEBY ref Not Bostadsbyggn > 2000 m2 A passivhus 1 < 2000 m2 B < 400 m2 C minienergihus 3 eller valbart A passivhus 4 Kommunens egna lokaler B Kommersiella lokaler C 16 minienergihus 5 Tabell 1. Byggnadens energikrav, där angivna värden gäller för FEBY version Not 1 och 3, enligt FEBYs kriterier där även rekommenderad energinivå ska klaras. Not 2 energikrav B motsvarar en kravnivå för både värmeeffekt och årsenergi mitt mellan passivhus och minienergihus. Not 4. avser enbart det rekommenderade energikravet för passivhus, utan något krav på värmeeffektbehov. Not 5. Avser enbart kriterierna för minienergihus, utan krav på årsenergi. Energikravet enligt B motsvarar medelvärdet av kraven för A och C. För byggnader med en blandning av olika energislag för uppvärmning och varmvatten tillämpas energikravet för viktad energi enligt FEBYs anvisningar. Parhus med bostäder mindre än 200 m2 per bostad betraktas som byggnad mindre än 200 m2. Beräkningarna genomförs med Energihuskalkyl och de anvisningar som ges där. Som alternativ kan följande förenklade tabell anges för Stavlund: (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Stavlund Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda Byggnader > 200 m2 Passivhus Byggnader < 200 m2 Passivhus Tabell 1. Byggnadens energikrav för Stavlund, där angivna värden gäller för FEBY version 2009

20 ATON Teknikkonsult AB Övriga byggnadstekniska krav Byggnadstekniska krav enligt FEBYs kriterier ska klaras avseende; Täthet U-värde för fönster Buller från ventilationssystem Maximal tilluftstemperatur. Övriga energikrav för bostadsbyggnader Varmvattenblandare ska ha energieffektivt utförande 3 Eventuellt komfortvärmesystem i golv ska ha en låg tidskonstant 4, samt vara tidsstyrd med valfri inställning av på- och avstängningstider. Default värde ska vara inställd på start och stopp 08.00, samt start med stopp En värmeslinga förlagd ovanpå såväl betongbjälklag och flytspackel är en acceptabel lösning för att få en kort tidskonstant. Småhus Om huvudsaklig uppvärmning baseras på biobränsle, skall lämplig och skyddad plats finnas för bränslelager på minst 2 ton och tillgängligt för extern leverantör. För pelletskamin ska skyddad plats finnas åtkomlig från leverantörsbil för uppställning av antingen en lastpall eller en storsäck. Fast installerad utebelysning på huvudbyggnad ska vara max 25 Watt/bostad. Lämpliga teknik för styrning av belysningstid bör övervägas. Rekommenderade åtgärder Värmereglering baserad på enbart utetemperaturgivare fungerar inte i byggander som huvudsakligen värms med spillvärme och solinstrålning. Om innetemperaturgivare arbetar i kombination med utetemperaturgivare ska innetemperaturgivaren ges stor inverkan. Val av reglersystem påverkar indata till energikalkylen. Evakueringsluftflöde för kökskåpor kräver genomtänkta lösningar i täta byggnader så att inte allt för stort undertryck skapas. Kan speciellt bli ett problem i flerbostadshus med central ventilation. För flerbostadshus finns andra rekommendationer utvecklade i BEBOs rapport 5 Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus. Lokaler Tillämpbara punkter i rekommendationerna ovan för flerbostadshus Behovsstyrd belysning rekommenderas i alla väsentliga lokaldelar. Behovsstyrning av ventilation rekommenderas där detta är tillämpbart. 3 Övriga energikrav bostäder Fast installerad belysning ska vara A-klassad (dvs ej glödlampor eller halogen) med undantag av skåp med inbyggda armaturer om alternativ med A-klassad belysning inte finns. 3 Med energieffektiva menas blandare av engreppstyp med a) en inbyggd flödesbegränsande funktion, där användaren genom en spärr- eller en motfjädrande funktion kan påverka önskat flöde utöver normalflöde. b) en inbyggd temperaturbegränsande funktion, där användaren genom en spärr- eller en motfjädran- de funktion kan påverka önskad temperatur utöver komforttemperatur, alternativt att armaturen har ett kallt mittläge. c) därutöver bör dusch- och badkarsblandare ha en termostatfunktion 4 Övertemperaturen i golvet ska sjunka med mer än 63% jämfört med omgivande temperatur inom 1,5 timmar 5