Energieffektivt byggande i Stavlund, Strängnäs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektivt byggande i Stavlund, Strängnäs"

Transkript

1 ATONTeknikkonsult AB Energieffektivt byggande i Stavlund, Strängnäs Förslag till energikrav och uppföljningssystem Eje Sandberg ATON Teknikkonsult AB Jan 2011

2 ATON Teknikkonsult AB Innnehållsförteckning 1. Uppdragets syfte Bakgrund Förslag till energikrav i Stavlund Byggnadens energikrav Övriga byggnadstekniska krav Övriga energikrav Krav på energiuppföljning Redovisning av energiuppföljningen Avtal mellan kommun och byggherre/markköpare Avtal mellan byggherre och entreprenör Eventuella incitamentsavtal och när dessa kan falla ut Beräkningsstöd Processtöd Generella rekommendationer/konsekvenser för planeringsprocessen Rekommendationer och konsekvenser för fjärrvärmeförsörjningen Bilaga 1. Köpeavtal Tillträde X. Handlingar/lagfart X. Byggnadsskyldighet X. Uppvärmning X. Bilageförteckning Bilaga 2. Energikrav Byggnadens energikrav Övriga byggnadstekniska krav Övriga energikrav bostäder Mätutrustning, kontrollplan och besiktningprotokoll Bilaga 3. Lågenergiintyg Mall 1. Konstruktionsintyg bygg Mall 2. Konstruktionsintyg värmeproduktion, värmepump Bilaga 4. Exempel på mätinstallationer Fjärrvärmda flerbostadshus Elvärmda bostadsbyggnader Lokaler Bilaga 5. Exempelmall för besiktningsprotokoll Funktionskrav Mätbestyckning Systembeskrivning Dokumentation... 30

3 ATONTeknikkonsult AB Uppdragets syfte Detta uppdrag omfattar förslag på hur energikrav kan formuleras för området Stavlund i Strängnäs kommun, som blir ett pilotområde för energieffektivt byggande. Förslagen i denna rapport är dock skrivna på ett sätt som möjliggör en tillämpning även på andra bebyggelseområden där kommunen är markägare. I uppdraget har deltagit; Atkins Sverige AB som uppdragsansvarig och ATON Teknikkonsult AB som utredare och rapportförfattare. 2. Bakgrund Strängnäs kommun avser att i det planerade bostadsområdet Stavlund (Bresshammar 1:1, m.fl) ställa energikrav på effektivare energianvändning i samband med att avtal om markköp sluts. Området avses bebyggas under en 10-årsperiod framöver och omfattar en varierande bebyggelse för ca 400 nya bostäder i form av villor, radhus, parhus och flerbostadshus. Exploateringen kan komma att utföras av ett begränsat antal byggherrar utöver de styckebyggda husen. I området kan fjärrvärmeledningar dras så att det ingår i ett ledningspaket vilket innebär att möjlighet finns för markköparen att ansluta sig, men i planen kommer inte fjärrrvärme föreskrivas och alltså inte vara ett tvång. Fjärrvärmen baseras på kraftvärme som till stor del är biobränslebaserad. Området kommer byggas ut i etapper med start för de områden som ligger närmast det centrala vägnätet. Tidsutsträckningen bestäms av marknadens efterfrågan, men kan bli upp till en 10 årsperiod. På nationell nivå pågår också en snabb utveckling mot energieffektivare byggande, där Boverket i steg kommer skärpa energikraven och regeringen ska införa en plan för att nyproduktionen senast 2020 ska klara EUs krav på nästan nollenergihus. Boverkets remiss för skärpning av BBR till 2011 anger för bostäder i södra Sverige (klimatzon III) 90 kwh/m2 (110 idag) och för elvärmda byggnader 55 kwh/m2 (dvs samma som idag). Vad begreppet nästan nollenergihus kommer innebära är ännu en öppen fråga, men i Energimyndighetens rapport till regeringen anges nivån 55 kwh/m2 för icke elvärmda byggnader, men också begreppet passivhus. I deras förslag till strategi anges stegen: I. mycket energieffektivt klimatskal II. mycket energieffektiva installationer III. lokal förnybar energi Detta innebär att det som i Stavlund inledningsvis kan uppfattas som mycket radikala energikrav under perioden kan komma att övergå till nästan krav enligt byggreglerna. Aktuella krav enligt BBR ska dock alltid minst uppfyllas. Erfarenheterna från energieffektivt byggande Erfarenheterna från energieffektivt byggande i norden begränsas till ett mindre antal byggnader som är uppförda enligt passivhuskriterierna och ett något större antal byggnader som uppfyller kriterierna för minienergihus. Kravnivån för minienergihus är också den nivå som tillämpats i Västerås pilotprojekt Herrgårdsängen sedan två år tillbaka, där ett drygt 20 tal färdigbyggda småhus nu följs upp med energimätningar. I Herrgårdsängen finns dock ingen fjärrvärme att tillgå. Erfarenheterna från Västerås indikerar:

4 ATON Teknikkonsult AB I. kravnivån för minienergihus vad avser värmeeffektförluster den kallaste perioden är relativt enkel att klara utan större insatser om ett värmeåtervinningsaggregat 1 för frånluften installeras, men kataloghustillverkarna får göra vissa modifieringar. II. för enplans småhus krävs mer genomtänkta lösningar (bättre klimatskal och fönster) III. För att klara energikraven för elvärmda byggnader vad avser årsenergi krävs också en kompletterande värmepump. IV. Byggherrarna/tomtköparna har varit mycket positiva till den support som de erhållit från kommunen vad avser information, beräkningsprogram med kunskapsstöd, uppföljningsrutiner. Bild 1. Lågenergihus uppförda i Herrgårdsängen enligt Västerås kommuns energikrav Husleverantörer och dess installatörer har en begränsad kunskapsnivå avseende installationer och lämnar vanligen över byggnaderna till husägaren med fabriksinställningar vilket inte passar lågenergihus. Antal uppförda småhus i Sverige som klarar de strängare passivhuskraven är färre. I Åhus Skåne har en grupp på fem byggnader uppförts, de flesta i enplansutförande. En efterföljande genomgång av energikalkylerna (som beräknats med olika energiprogram) visar att några av dessa inte klarar kraven. Uppföljande mätningar är inte genomförda. Även en grupp på fem byggnader i UpplandsVäsby har uppförts som passivhus, men är ännu inte utvärderade mätningsmässigt. Det finns minst tre svenska småhusleverantörer som kan uppföra och leverera styckebyggda passivhus och förmodligen fler. En av dessa har hittills enbart uppfört enplanshus och begränsat sig till sydvästra Sverige. Antalet leverantörer kan antas öka relativt snabbt om marknadens efterfrågan ökar. Byggentreprenörer för byggande av grupphus, radhus, flerbostadshus i passivhusuppförande omfattar flertalet av de stora entreprenörerna idag, även om de fortfarande har mer att lära sig vad gäller flera detaljer i konstruktions- och installationslösningar för att förbättra energiprestanda ytterligare. Byggnadens formfaktor, dvs arean för klimatskalet dividerat med den uppvärmda nyttiga arean, är helt avgörande för hur svårt det är att klara passivhusnivån. Små enplanshus blir alltså mer kostsamma att uppföra jämfört med flerbostadshus i flera plan och kräver därmed mer av spetskompetens och genomtänkta lösningar. Med tanke på att området kommer byggas i etapper och att de friliggande småhusen i enplansutförande i Stavlund huvudsakligen är placerade i de mer perifera delarna kan det vara naturligt att dessa uppförs något senare och att mer erfarenheter från energieffektivt byggande finns framme. Något byggnadstekniskt hinder för att kräva passivhus finns alltså inte, men väl en tidsaspekt i utbyggnadstakten för dessa. Ska krav på passivhusutförande omfatta även de friliggande styckebyggda småhusen kommer det inledningsvis innebära ganska stora begränsningar för tomtköparen vad gäller husets utformning, val av leverantör och byggnadskonstruktion och därmed ett större behov på informativ support för att minska tomtköparnas sökkostnader, t.ex. leverantörslistor, 1 av typ FTX, dvs växling av till- och frånluft

5 ATONTeknikkonsult AB referensobjekt, riktad information om vad man bör tänka på vid upphandlingen etc. Den snabba utvecklingen på området gör det dock osäkert att idag säga hur mycket av detta som kan bli ett problem/supportbehov om två år eller senare. Parallellt med energikraven i Strängnäs är det fler kommuner som ställer, eller avser att ställa energikrav kopplade till exploateringsavtal; Malmö, Lund, Stockholm, Alingsås, Västerås, Örebro, Linköping för att nämna några. Flertalet av dessa avser att tillämpa kraven generellt inom kommunen och inte bara för enskilt område. Detta då man menar att en ojämn konkurrenssituation annars uppstår där det i områden med högre energikrav kan bli svårare att få husen sålda eller att exploateringstakten då blir allt för långsam för de inledande infrastrukturåtgärder som krävs. Detta gäller dock inte attraktiva områden som enklare kan klara lite större byggkostnader. Västerås, Örebro och Linköping har valt att tillhandahålla ett beräkningsstöd, Energihuskalkyl, som görs tillgängligt för tomtköparen och dess byggleverantörer. Energihuskalkyl har utvecklats i ett gemensamt utvecklingsprojekt med dessa kommuner för att vara anpassad till de speciella förutsättningar som ställs: anpassat för beräkning av lågenergihus, enligt FEBYs metodik tillgängligt via web-gränssnitt beräkningen finns grupperad för aktuellt byggnadsområde, med de energikrav som gäller där ska vara enkelt och pedagogiskt så att även småhustillverkare ska kunna förstå och använda den låg inlärningströskel tydliga och enkla resultat så att granskaren likväl som användare ska kunna tolka resultaten enhetlig bedömning av energiberäkningen kopplad mätuppföljningsmodul som förenklar efterföljande mätning och energideklarering Malmö och Stockholm har inte kopplat krav på redovisning till Energihuskalkyl i sina pilotområden, men i efterhand lagt över de spridda energikalkylerna från andra beräkningsprogram till Energihuskalkyl för att få en jämförbarhet. 3. Förslag till energikrav i Stavlund De energikrav som kommunen ställer på markköparen föreslås ingå som en del i tomtköpsavtalet, så att tillträdet villkoras till såväl fullgjord betalning som till att villkoren om klimateffektivt byggande uppfyllts, se utkast till köpeavtal i bilaga 1 och energikrav i bilaga 2, där samtliga förslag på skarpa krav lagts in. Här följer en kommenterande text som underlag för förslagen. Att energikraven uppfylls kontrolleras senast före byggsamrådet genom att en godkänd energikalkyl inlämnats, se vidare kapitel 3.5 redovisning. 3.1 Byggnadens energikrav Två alternativ kan skissas för hur energikraven ska formuleras. Alternativ 1. Ett energikrav formuleras så generellt att den kan börja tillämpas omgående för alla markavtal inom Strängnäs kommun och som därmed är mer försiktigt hållen, men där kraven kan vara skarpare för de byggnader där kompetens finns hos byggherren och merkostnaderna är mer begränsade (se tabell 1). Kraven skärps sedan så att de för markanvisningar som skrivs om 2-3 år är skarpare formulerade och därmed kommer att bli de som i praktiken också kommer gälla för Stavlund. Generella energikrav som kan rekommenderas för omgående tillämpning ges i tabell 1 och nyanserar kravnivåerna efter deras förmåga i dagsläget.

6 ATON Teknikkonsult AB Energikrav 2011 (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda FEBY ref Not Bostadsbyggn > 2000 m2 A passivhus 1 < 2000 m2 B < 400 m2 C minienergihus 3 eller valbart A passivhus 4 Kommunens egna lokaler B Kommersiella lokaler C 16 minienergihus 5 Tabell 1. Generellt formulerade energikrav för omgående tillämpning. Not 1 och 3, enligt FEBYs kriterier där även rekommenderad energinivå ska klaras. Not 2 energikrav B motsvarar en kravnivå för både värmeeffekt och årsenergi mitt mellan passivhus och minienergihus. Not 4. avser enbart det rekommenderade energikravet för passivhus, utan något krav på värmeeffektbehov. Not 5. Avser enbart kriterierna för minienergihus, utan krav på årsenergi. Den tabellen kan sedan förenklas vid en tänkt skärpning t.ex. till år 2013 eller Energikrav 2013 (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda Bostadsbyggn > 200 m2 A Bostadsbyggn < 200 m2 A Kommunens egna lokaler A Kommersiella lokaler B Tabell 2. Skärpta energikrav till t.ex. år Kravet på lågenergihus anpassas enligt tabell 1 och 2 till olika nivåer, A-C beroende på byggnadsstyp och storlek. Där energikravet enligt A motsvarar passivhus och C minienergihus, medan B motsvarar medelvärdet av kraven för A och C. Inledningsvis är omkostnaderna för att lära upp konsulter, entreprenörer, etc inte försumbara vilket för mindre byggnader ger en högre kostnad och motiverar ett mjukare krav för de mindre byggnaderna. Här föreslaget som en nivå mitt mellan passivhus och minienergihus, eftersom steget från minienergihuskraven till passivhuskraven är ganska stora. För små byggnader, < 400 m2, kan ett alternativ till minienergihusnivån vara enbart ett energikrav men då på passivhusnivå. Detta för att kunna nå samma energinivå som för passivhus men med mer avancerade värmepumpslösningar. Detta då bra kombiaggregat för ventilationsvärmeväxling och värmepump i samma skåp saknas på den svenska marknaden. För kommersiella lokaler (kontor och butiker) med hög elanvändning och mycket klimatkyla kan det vara lämpligt att energikravet inledningsvis begränsas till att endast omfatta kravet för värmeeffektbehov enligt minienergihus. I avvaktan på att FEBY formulerat beräkningsförutsättningar för dessa finns alternativen; BBR eller att schablonen för spillvärme från personer, apparater och solenergi den kallaste perioden är 4 W/m2 vid kalkylering av värmeeffektbehov, samma som för bostäder. Det är naturligtvis möjligt att ange energikrav enligt tabell 1 direkt för Stavlund, eftersom byggandet där ändå inte kommer igång omgående. Det kan synas svårt att motivera ett så snabbt språng för de mindre byggnaderna som tabell 1 och 3 anger, men eftersom de styckebyggda husen hamnar senare i tidplanen blir det inte så i praktiken, åtminstone inte i Stavlund. Speciellt är det enplansbyggnaderna som skulle bli svåra att klara energikraven för allt för tidigt.

7 ATONTeknikkonsult AB Alternativ 2. Alternativt formuleras ett skarpare energikrav för Stavlund direkt och att dessa ska klara passivhus enligt FEBYs kriterier. För byggnader som uppförs inom området Stavlund blir det då endast energikraven enligt tabell 3 som avses. (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Stavlund Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda Byggnader > 200 m2 Passivhus Byggnader < 200 m2 Passivhus Tabell 3. Energikrav för området Stavlund. Parhus, betraktas som byggnader under 200 m2 om de utgörs av bostäder mindre än 200 m2/styck (dvs < 400 m2 för hela byggnaden). För byggnader med kombinerade uppvärmningssystem som använder olika energislag, viktas de olika energislagen enligt anvisningar i FEBYs kriterier för passivhus. Motivet till att formulera energikraven enligt FEBYs kriterier istället för köpt energi enligt Boverkets energikrav enligt BBR är BBRs brister vad avser : - ingen systemsyn vilket innebär att elenergi, värme, kyla är alla lika mycket värda - BBR ställer enbart krav på köpt energi vilket byggherren kan hantera på tillförselsidan med t.ex. en värmepump som tar baslasten utan att först minimera byggnadens förluster. För fjärrvärmeleverantören återstår då endast spetslasten vilket blir både oekonomiskt och inte kan förenas med kraftvärmeproduktion. - ingen metodanvisning för beräkning anges i BBR, inte heller referensvärden för spillvärme, persontäthet, varmvatten, innetemperatur, mm vilka alla får stor betydelse när spillvärme står för en stor andel av energibalansen (lågenergihus). Förslag Byggnader inom området Bresshammar 1:1, m.fl. (Stavlund) ska uppfylla FEBYs kriterier för passivhus enligt den version som gäller vid tidpunkten för bygglov och omfattar kriteriernas samtliga skalkrav, samt därutöver kriterier för köpt eller viktad energi. 3.2 Övriga byggnadstekniska krav Om kravet formuleras enligt 3.1 så innebär detta för passivhus även krav på: att byggnadens täthet får vara högst 0,3 l/s,m2 att U-värde för fönster får vara högst 0,90 W/m2,K att ljud från ventilationssystem skall klara minst ljudklass B i sovrum samt att tilluftstemperatur får vara högst 52 grader i tilluftsdon (om luftvärme) För detaljerna kring dessa krav hänvisas till FEBYs dokument 2. Dessa kompletterande byggnadstekniska krav är till för att säkra innemiljö och energieffektivitet. 2 hämtas på under rapporter.

8 ATON Teknikkonsult AB Bild 2. Provtryckning av byggnaden görs innan inre ytbeklädnad satts upp. Andra miljötekniska krav hämtade från Miljöklassad byggnad kan tillföras, alternativt överlåtas på byggherren att själv välja och råda över. De utvecklas därför inte mer i denna rapport. I de fall komfortvärmesystem i golv installeras ska de utformas så de ger brukaren komfort endast under de tider som brukaren önskar detta. Komfortvärme i form av elslingor för t.ex ett badrum kan i praktiken dubblera hushållets elåtgång och är därför inte att rekommendera, men där husköparen har ett sådant önskemål kan kravet formuleras så att systemets egenskaper möjliggör styrning till önskade tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, formulerat som krav på golvets tidskonstant och valfri tidsstyrning. Om däremot en golvvärmeslinga installeras i t.ex. badrum kopplat och styrt av byggnadens värmesystem kallas detta för golvvärmesystem och utgör en del av uppvärmningen. Den styrs då utifrån byggnadens värmebehov och är inte klassat som komfortvärme. Om golvvärmesystem väljs rekommenderas lätta snabbreglerade värmesystem, men detta behöver inte utgöra ett energikrav eftersom det beaktas som ökade reglerförluster i energikalkylen. Om huvudsaklig uppvärmning ska baseras på biobränsle, skall lämplig och skyddad plats finnas för ett bränslelager för minst 2 tons bränsleleverans och vara tillgänglig för extern leverans. Uppföljande mätningar är en lagstadgad skyldighet både enligt BBR och i lagen om energideklarationer. För byggherren finns anledning att kunna följa upp att levererad byggnad uppfyller den specifikation som var underlag för upphandlingen. Ska en sådan uppföljning vara meningsfull krävs att mätutrustning finns installerad i form av: varmvattenflödesmätare värmemängdsmätare för fjärrvärme eller annan huvudsaklig värmeproduktion (t.ex. värmepump) alternativt elmätare till värmepump som innehåller en drifttidsmätare. Att överväga Solcellstekniken kan komma att nå brytpunkten för kommersiell lönsamhet i slutet av detta årtioende, men är idag inte en fastighetsekonomisk åtgärd utan bidrag. Ett kompletterande byggnadstekniskt krav kan dock formuleras på följande sätt: För byggnader över x m2 BYA, ska byggherren redovisa den solcellsarea som är möjlig att installera med goda förutsättningar, dvs lämplig orientering (syd), lämplig lutning och oskuggat läge för omgivande träd och byggnader. Detta kompletterande krav har dock inte tagits med i nuvarande bilagda avtalsutkast, men finns med som möjlig systembeskrivning i besiktningsprotokollet (bilaga 5).

9 ATONTeknikkonsult AB Övriga energikrav Övriga energikrav som rekommenderas och som i flera fall påverkar också hushållets elanvändning är: Varmvattenblandare ska ha energieffektivt utförande Pump för värmecirkulationssystem bör om möjligt väljas med Energiklass A, med undantag för inbyggda pumpar i värmeproduktionsutrustning där leverantören inte har detta alternativ. Fast installerad belysning ska vara A-klassad (dvs ej glödlampor eller halogen) med undantag av skåp med inbyggda armaturer där alternativ med A-klassad belysning inte finns. Fast installerad utebelysning på huvudbyggnad ska vara max 25 Watt/bostad. Lämplig teknik för styrning av belysningstiden bör övervägas. Vitvaror för matförvaring ska vara minst klass A++, tvättmaskiner A+ klassad och torksystem med torktumlare minst klass B, men rum försedd med avfuktare är ett alternativ. Eventuell handdukstorkare ska ha timerstyrning. Samtliga energikrav ska ingå som punkter i kontrollplanen och stämmas av vid byggbesiktningen. I kontrollplanen bör också ingå ett antal uppföljningspunkter som säkrar att installatörerna lämnat en fungerande anläggning, t.ex att byggnaden enbart har det värmesystem installerat som byggnaden är projekterad för och kalkylerad med. Det innebär att en byggnad som ska värmas med fjärrvärme eller en värmepump inte har en parallell installation med elvärmare i ventilationsaggregatet som inte var avsedd. Vidare ska värmesystemen ha försetts med fungerande värmereglering och med för byggnaden anpassade inställningar. Den typiska installationen sker idag med fabriksinställningar som inte anpassats för passivhusbyggnader eller med utomhusgivare för värmeregleringen, vilket inte fungerar i passivhus. 3.4 Krav på energiuppföljning En årsenergimätning när byggnaden tagits i drift ska enligt lag genomföras som uppföljning enligt BBR och kan då samtidigt vara underlag för byggnadens energideklaration. I avtalet regleras vad denna ska innehålla, vem som ansvarar för denna uppföljning och hur rapporteringen sker till kommunen. Årsenergidata måste normaliseras för att kunna tolkas. För lågenergihus är inte normalårskorrigering tillräckligt. Även normalisering utifrån annan varmvattenanvändning, annan boendetäthet, avvikande elanvändning för hushållet och apparater måste också beaktas eftersom spillvärme från dessa då skiljer sig från normalkalkylen. För att underlätta denna normalisering finns ett mätuppföljningsstöd kopplat till Energihuskalkyl. Ett förslag som skulle vara rationellt för de mindre och medelstora byggnaderna i området, vore att kommunen paketerar inte bara tomten och beräkningsstödet i priset, utan också kostnaden för en mätuppföljning och energideklaration. Denna inkluderar då en besiktning av värmesystemet och därmed säkras att anläggningen går som det är tänkt (kundnytta), att mätuppföljningen blir seriöst utförd, att eventuella fel och brister snabbare uppmärksammas och att en återkoppling till kommunen erhålls som gör utvärderingar möjliga (pilotprojekt). När ansvaret ligger på husköparen, blir deklarationen vanligen slarvigt utfört eller inte alls. Kostnadsnivån för samordnad mätning kan uppskattas till nivån kronor inklusive rapportering till Boverkets databas för energideklareringen. Utöver den lagstadgade årsenergiuppföljningen, rekommenderas att husköparen/byggherren genomför en värmeeffektförlustmätning under första vinterperioden. Denna sker med två avläsningar av mätare, samt loggning av inne- och utetemperatur. Som resultat erhålls ett mätvärde som kan jämföras med det

10 ATON Teknikkonsult AB som kalkylerades utifrån projekteringsdata. Därmed kan köparen få ett kvitto på en fungerande anläggning, eller ett underlag för att ställa byggentreprenören till svars om avvikelserna är stora. Som ett komplement till föreslagen uppföljning av årsenergi blir merkostnaden mycket låg för en värmeeffektförlustmätning och kan då erbjudas husköparen av den anlitade energikonsulten direkt. 3.5 Redovisning av energiuppföljningen Energikalkylen föreslås ske med ett av kommunen anvisat beräkningsverktyg, t.ex Energihuskalkyl, som är utvecklat för detta ändamål och som underlättar både redovisning och uppföljning. Övriga skrivningar i detta PM utgår från det antagandet. I samband med byggkontroll enligt kontrollplan samlas värden från mätprotokoll (tryckprovning och luftflöden) med besiktningsdata som säkrar att krav som ställts också uppfylls. Som stöd för detta bifogas en mall för ett besiktningsprotokoll till köpavtalet och som köparen ska föra vidare tillsammans med energikraven till byggentreprenören och kontrollansvarig eller själv ansvara för om man är självbyggare. Denna mall, se bilaga 5, kan användas direkt av husbyggaren eller föras in i byggentreprenörens egna kontrollprogram. En kopia på besiktningsprotokollet ska översändas till den på kommunen som ansvarar för köpeavtalen och dess uppföljningar. 3.6 Avtal mellan kommun och byggherre/markköpare I samband med att tomtköpsavtal slutes, villkoras detta till att gälla först efter det att betalning erlagts, och att man visat att man kommer klara de uppställda energikraven. Avtalet gäller alltså inte förrän man visat detta. Här anges också en lämplig tidsram för att hinna hitta en leverantör, utforma byggnaden och energikalkylera den, samt skriva ett kontrakt med leverantören. Kanske en lämplig tidsram för småhus kan vara 6 månader, men längre för större och mer komplexa byggnader. I samband med avtalsskrivningen får köparen en inbjudan /länk till det beräkningsprogram som ska användas och som köparen i sin tur bjuder in husleverantör/byggentreprenören att lämna indata till. Bild 3. Tomtköparen bjuds in till det beräkningsprogram som ska användas. Kontraktet mellan leverantör och tomtköpare villkoras till att köparen får tillträde till tomten. I kontraktet biläggs också de dokument som byggentreprenören ska ta ansvar för (övriga energikrav, mätarinstallationer, kontrollmätningar, i vilket skick installationerna ska överlämnas).

11 ATONTeknikkonsult AB I samband med bygglovet tydliggörs de lokala förutsättningar etc som gäller, vilka byggregler som ska klaras och vad energikraven för området innebär vid denna tidpunkt (i de fall kriterierna för t.ex. passivhus har uppdaterats). Bygglovet villkoras till att byggherren har tillträde till tomten (vilket alltså ännu inte är fallet). Det är inte bygglovsavdelningen som ställer energikrav vid denna tidpunkt utan bara noterar vilka energikrav som byggnaden ska klara för att tomtköpet ska gälla. Se även figur 4. När bygglov finns och byggherren med hjälp av husleverantör eller byggentreprenör genom en energikalkyl visat att energikraven har förutsättningar att klaras och att man i ett Lågenergiintyg intygat att korrekta indata använts, att entreprenören tar ansvar för att övriga villkor uppfylls, etc, se Bilaga 3, så prövas och godkänns detta underlag så att avtalet kan gälla och bygget påbörjas. Denna prövning görs t.ex. av kommunens exploateringsavdelning eller den som ska ansvara för köpeavtalens energiuppföljningar. Avtalets giltighet ges ett bäst föredatum så väl tilltaget att beställningar och leveranstider för själva bygget kan klaras (beror på typ av byggnation), men inte så långt bort i tiden att man erhållit en tomt som kan bebyggas med äldre energikrav än de som rimligen borde gälla. Denna aspekt är endast väsentlig om kommunen planerar för att ha energikrav som uppdateras i en viss takt och att man då vill undvika taktiska uppskjutningar. Figur 4. Processbeskrivning för energikraven Tomtköpsavtal Energikrav och villkor: Giltighet: 6 månader Betald avgift Inbjudan till Energihuskalkyl Byggleverantör Leveransavtal villkorat bygglov och att tillträde till tomten ges. Inbjuden till Energihuskalkyl Energikrav och villkor Bygglov villkorat att byggherre har tillträde till tomten Prövning Underskrivet lågenergiintyg Godkänd energikalkyl Bäst föredatum Energikalkyl 1 underskrivna indata kontrollprogram kontrollansvarig Samråd Energiprestanda enligt tidpunkt för bygglov Byggstart Avrapportering Besiktningsprotokoll med mätprotokoll och reviderad energikalkyl Energideklaration Inflyttning Årsenergimätning Energideklaration Besiktningsprotokoll Funktionskontroller Tryckprovningsprotokoll Ventilationsflödeskontroll Installationsintyg Energikalkyl 2 Reviderad kalkyl om ändrade resultat. Det formella byggstartstillståndet lämnas dock av byggnadsnämnden i samband med byggsamrådet och då också kontrollprogrammet ska godkännas. Denna ska bevaka kraven enligt BBR, men kan kompletteras med de specifika energikrav som nu ställs så att dessa kan hanteras på ett rationellt sätt i

12 ATON Teknikkonsult AB byggprocessen och samordnas med andra kontroller. Byggstart ska alltså inte medges om tomtköparen inte fått tillträde till tomten, vilket blir fallet om villkoren i avtalet inte uppfyllts. Bygget startas och funktionskontroller och mätningar i form av tryckprovsmätning och luftflödesmätningar biläggs det besiktningsprotokoll som slutligen upprättas av kontrollansvarige (KA). Avvikelser under byggprocessen som påverkar energianvändningen förs in i en reviderad energikalkyl (Energikalkyl 2, se figur 4) och läggs som bilaga till besiktningsprotokollet. Som underlag för besiktningen vad avser energikraven finns en besiktningsmall (bilaga 2) som används direkt eller integrerat med andra kontrollpunkter. Kopia på besiktningsprotokollet skickas till den tomtköpsansvarige i kommunen när väl energikraven är uppfyllda (att relevanta mätare finns på plats, att täthetsprovning utförts, etc). När väl byggnaden tagits i drift kan avläsningar och mätningar för energiuppföljning påbörjas (se kap 3.4). När även dessa är klara och en normaliserad energideklarering är utförd skickas resultaten till den tomtköpsansvarige och därmed ska processen vara klar. Nu är också kommunen tillsynsmyndighet vad avser energideklarering och att BBR kraven klaras, dvs att en energimätning utförts som visar detta. Därför är det ju lämpligt att kommunen samordnar hur denna information ska gå internt, via bygglovsavdelningen eller via tomtköpsansvarige. Eventuella påföljder Vad händer då om det i efterhand visar sig att byggnaden har större värmeförluster och drar mer energi än de ställda energikraven? Det viktigaste nålsögat är att byggnaden utformas och projekteras enligt de förutsättningar som kalkylen baseras på. Därefter att de kontroller och mätningar utförs som det finns krav på. Så länge är också allt påverkbart. När man i efterhand konstaterar att energianvändningen blivit väsentligt högre än beräknat beror det sannolikt på felaktiga installationer, att värmeåtervinningssystemet inte arbetar som tänkt etc. Önskemålet är att detta ska uppmärksammas omgående efter driftstart i samband med funktionsprovning, men detta är inte alltid fallet och för småhus är sådana provningar inte vanliga. Därför är husägaren ganska utlämnad och detta är också motivet till varför en samordnad mätuppföljning inom Stavlund för alla byggnader som är driftklara till den aktuella vintermätsäsongen kan rekommenderas, se kapitel 3.4. Små resultatavvikelser är normala och beror på osäkerheter i indata, i mätningarna, i ändrade driftförutsättningar, beteende etc. Medelstora blir föremål för en diskussion mellan köpare och leverantör. Vad beror de på, vad kan åtgärdas och på vems bekostnad? Grova avvikelser, ren försumlighet och grova medvetna avsteg från det avtal man kommit överens utgör brott mot ett civilrättsligt avtal och hur den tvisten ska lösas får då bli en senare fråga. Avgörande är att köparen är medveten om att det i sådana fall blir en civilrättslig fråga för att avhålla från medvetna försummelser. Det normala är alltså att köparen är väl så motiverad som kommunen att det hela ska bli så bra som möjligt och sannolikt kommer uppleva kontroll- och mätprogrammet som ett bra stöd för att säkra resultaten. 3.7 Avtal mellan byggherre och entreprenör Byggandet av lågenergihus är idag en omogen marknad. Det innebär att både husleverantörer och installatörer vanligen saknar kunskap och rutiner för hur byggnaden ska klara uppställda energikrav. Ska byggherren klara att uppfylla de uppställda kraven är det nödvändigt att denne för kraven vidare genom att i sina avtal med anlitade leverantörer och konsulter inkludera de aktuella handlingar som ska följa projektet. Detta säkras genom att byggherren, senast före byggsamråd, ska ha inlämnat ett lågenergiintyg med därtill bifogade handlingar, se bilaga 3.

13 ATONTeknikkonsult AB Eventuella incitamentsavtal och när dessa kan falla ut Incitamentsavtal som innebär att den som klarar bättre prestanda, t.ex. passivhuskraven istället för det annars gällande energikravet för aktuell tomt, har prövats internt (kommunjurist) och accepterats i Västerås kommun. I deras område Herrgårdsängen, har dock ingen tomtköpare nappat på detta erbjudande. Förklaringen är enkel. Begreppet och vad det står för har inte varit tillräckligt lockande för att engagera tomtköparen att gå ytterligare ett steg och leta rätt på de få leverantörer som klarar denna kravnivå när ändå så många beslut ska tas som ett husköp innebär. De har vidare vänt sig till marknadens normala husleverantörer (deras lokala säljare) och dessa har i sin tur valt att om möjligt anpassa sitt normala utbud till det minimikrav som ställts för detta område och inte haft motiv för att ta utvecklingskostnaderna att driva fram produkter som även klarar passivhusnivån. Incitamentet för husköpare i området Stavlund är möjligheten att få tillträde till en tomt som ligger i ett attraktivt område. Finns andra lika attraktiva områden utan några energikrav alls, kan dock energikravet bli ett hinder och fördröja utbyggnadstakten i just Stavlund. 4. Beräkningsstöd Om ett specifikt energikrav ställs måste det också vara enkelt uppföljningsbart och det med fördel redan innan byggnaden uppförs, dvs en energikalkyl ska finnas godkänd innan byggsamrådet. Det finns många energiberäkningsprogram på marknaden, men erfarenheterna visar att olika beräkningsprogram kommer ge olika beräkningsresultat, dels beroende på att de definierar indata på olika sätt och dels för att användaren av programmet ges allt för stora möjligheter att själv tolka eller missförstå många av de indata som påverkar kalkylen. Om tomtköparen (eller snarare husleverantör/konstruktör) själv ska välja beräkningsmetod och beräkningsverktyg, kan kostnaden för att tolka resultat från olika beräkningsprogram, eller utarbeta anvisningar för marknadens olika program så resultaten kan bli någorlunda jämförbara, bli hög. Ska å andra sidan ett visst beräkningsprogram användas så ska det vara: Enkel att lära sig och att använda Tydligt dokumentera alla indata så att resultaten blir transparenta Ge tydlig vägledning för indata som rör solvärme och spillvärme, eftersom dessa värden får så avgörande betydelse i en byggnad med små värmebehov Enkel att distribuera Vidare bör den vara anpassad till FEBYs kriterier för lågenergihus, så att ett värde på värmeeffektbehov vid dimensionerande utetemperatur erhålls samma indata för spillvärme från apparater, hushåll och personer erhålls och hanteras på samma sätt Slutligen är det en fördel om samma beräkningsprogram även kan användas för att ge stöd i de uppföljande mätningarna av dels den lagstadgade årsenergiuppföljningen och dels den rekommenderade värmeförlustmätningen. I denna rapport har förslaget utformats utifrån de egenskaper som ATON Teknikkonsults beräkningsprogram, Energihuskalkyl har och som kommunen föreslås teckna ett licensavtal för antingen begränsat till enbart Stavlund eller för allt byggande inom kommunen. 5. Processtöd För byggherrarna är det ett stort steg att börja bygga passivhus, speciellt för styckebyggare som saknar egen kompetens, är helt beroende av en leverantör som kan klara hela åtagandet och med en leverantörsbild där utbudet fortfarande är begränsat.

14 ATON Teknikkonsult AB Det innebär att tomtköparna kommer behöva information på en rad punkter: Hur stora blir merkostnaderna? Vilka leverantörer finns? Finns referensbyggnader? Vad ska jag tänka på som köpare och vilka krav kan jag ställa? Hur kommer kommunen följa upp kraven och vem kan jag vända mig till med mina frågor? För byggnader eller utformningar som avviker tillkommer frågor som; hur ska garaget räknas in, hur påverkar en swimmingpool kalkylen, etc? Även husleverantörer och byggare kommer ha frågor om de olika energikraven, hur uppföljningsprocessen går till och om energikalkylen blir godkänd. Många av dessa frågor kan hanteras på gemensamma informations- och utbildningsdagar och genom att ha en FAQ spalt på en hemsida. På hemsidan för Energihuskalkyl finns Tips&råd som ger en hel del anvisningar och som kommer utvecklas vidare. Eftersom fler kommuner inom mälarregionen börjar ställa motsvarande krav kan en snabb kunskapsuppryckning av marknadens byggare och leverantörer förväntas. Det borde gå att arrangera dessa utbildningstillfällen regionalt i ett regionalt samarbete inom mälarregionen. Sammanfattningsvis krävs att det inom kommunen finns någon som ansvarar för kontakter och information, samt administrerar krav och dess uppföljningar. Denne kan sin tur kan behöva extern support inledningsvis. Med föreslagen lösning hanteras samtidigt kommunens övervakning av att BBR-kraven uppfylls samt att energideklarationer för nyproduktion upprättas. De byggherrar som kommer uppföra ett antal byggnader inom området bör erbjudas några timmars support för att inledningsvis guidas mot möjliga lösningar och i inledande beräkningsarbete. Ett alternativ till att en kommunanställd ska granska och godkänna inlämnade energikalkyler är att kravet formuleras så att tomtköparen ska uppvisa ett certifikat på att byggnaden är projekterad för t.ex. passivhus. En godkänd tredjepartsgranskare hanterar då dessa granskningar och tomtköparen står för den granskningskostnaden. 6. Generella rekommendationer/konsekvenser för planeringsprocessen Detaljplanen för nya områden planeras så att de glesare delarna vad avser byggnadsareor placeras i dess utkanter, eftersom fjärrvärmeanslutning kommer att bli allt mer tveksam ju glesare området är. De centrala delarna bör utformas så att linjetätheten för fjärrvärmeförsörjning optimeras. Det innebär att radhus, kedjehus, etc med stor täthet utmed kulvertdragningen kan ge tillräckligt bra täthet även för passivhusbyggda områden. Planeringen bör ske i samråd med fjärrvärmeleverantör. Begränsning till endast enplansutformning bör ske endast undantagsvis, eftersom det allvarligt försvårar möjligheterna att klara energikrav på passivhusnivå. Ett och ett halvplanshus har väsentligt bättre förutsättningar, liksom parhus, radhus och flerbostadshus. För området Stavlund anges i utställningsversionen av detaljplanen att Byggnader som uppförs som passivhus, utan uppvärmningssystem, får uppföras med 10% större byggnadsarea. Skrivningen bör utformas lite tydligare, t.ex. Byggnader som uppförs enligt kriterierna för passivhus, får uppföras med 10% större byggnadsarea. Även passivhus har ett uppvärmningssystem, även om inte värmeradiatorer valts, men detta är inte ett kriterium. Den tekniska utformningen är fri.

15 ATONTeknikkonsult AB Rekommendationer och konsekvenser för fjärrvärmeförsörjningen Utifrån ett leverantörsperspektiv eftersträvas tekniska lösningar leverantören är van vid, att få underleverantörer/installatörer ska behöva engageras och att anläggningen är tekniskt enkel. Husleverantörerna är vana vid att installera frånluftsvärmepumpar, men också bergvärmepumpar. Kravet på maximalt värmeeffektbehov innebär att byggaren påtagligt måste se över hela byggnadskonstruktionen från grunden och komplettera den med ett effektivt värmeåtervinningssystem av typ FTX. Men det räcker inte om byggnaden ska utföras elvärmt. För att klara årsenergikravet för köpt energi krävs då också i praktiken en värmepumpslösning för att få minska mängden köpt energi. I Tyskland och i Danmark finns kombiaggregat där dessa är inbyggda i samma skåp. Värmen tas från en markslinga på ca 80 meter som förläggs samtidigt som markarbetet för husgrunden. I Stavlund är marken bergig. Det kan därför antas vara en enklare och mer rationell lösning att ansluta byggnaden till fjärrvärme så länge dessa kombisystem är begränsade på den svenska marknaden och kanske också i denna besvärliga terräng. För grupphusbyggare finns fler rationella alternativ som t.ex. en gemensam bergvärmeanläggning, eller en pelletspanncentral i kombination med solvärme. Gemensamma försörjningslösningar innebär dock att en gemensam driftservice ska organiseras och möjligen också att system för fördelningsmätning av varmvatten ska installeras och administreras. Finns fjärrvärme att tillgå bör det vara ett mer bekymmerslöst alternativ. Krav på passivhusbyggande innebär att området blir relativt värmeglest. Energieffektiva byggnader med FTX-ventilation har en bra värmelastprofil för en fjärrvärmeproducent, men det lägre energibehovet innebär att kulvertförlusterna ökar i andel av levererad energi, dvs nätet blir värmeglesare. Behovet av fjärrvärme för värme och varmvatten hamnar på nivån 40 kwh/m2 uppvärmd area. Hur fjärrvärmebehovet per byggnadsarea blir påverkas av antalet byggnadsplan och linjetätheten, MWh/m kulvert av hur kulvertdragningen kan läggas. För att motivera fjärrvärmeanslutning av området krävs också att distributionsförlusterna kan sänkas och att anläggningskostnaderna kan hållas nere. För helt nya områden eller för nya avgränsade områden, kan detta klaras genom att anlägga lågtemperaturnät. Det innebär att fjärrvärmen växlar ner till ett sekundärt nät i en gemensam central och med en fast framledningstemperatur på drygt 60 grader året om och grader på returen. Dessutom dras ledningarna genom en kulvert som isoleras med cellplast. På så sätt minskas kulvertförlusterna till en tredjedel av konventionell förläggning och kostnaderna blir lägre. Detta sekundära nät förläggs sedan med PEX-ledning, vilket gör det möjligt för byggentreprenören att själv lägga sina servisledningar i samband med att de drar VA-nät till byggnaden.

16 ATON Teknikkonsult AB Bild 5. Kulvertförläggning med ElgoCell systemet. Nya system för lågtemperaturnät sänker ledningsförlusterna och möjliggör anslutning även av mer värmeglesa områden. Samförläggning med VA är möjligt. Ytterligare försörjningsalternativ som kan övervägas av tomtköpare är egen bränslepanna eller vattenmantlad pelletskamin i kombination med solfångare för varmvatten under sommarhalvåret. Det blir dock ett väsentligt dyrare alternativ investeringsmässigt och få tomtköpare väljer alternativ som kräver större engagemang.

17 ATONTeknikkonsult AB Bilaga 1. Köpeavtal Följande punkter införs som kompletteringar i de köpeavtal som normalt upprättas. Tillträde Köparen tillträder Köpeobjektet den dag som parterna skriftligen kommer överens om, under förutsättning att full betalning skett samt att punkt X Byggnadsskyldighet är uppfylld. Äganderätten övergår vid tillträdet. X. Handlingar/lagfart När full betalning skett samt att ett Lågenergiintyg enligt punkt X Byggnadsskyldighet har inlämnats och godkänts av X-kontoret, ska kommunen överlämna kvitterat köpebrev samt de övriga handlingar som behövs för att få lagfart. Både kommunen och Köparen har rätt att ansöka om lagfart för förvärvet. Kostnaden för lagfart ska betalas av Kö-paren. X. Byggnadsskyldighet Strängnäs kommun strävar efter att minska energianvändning och klimatpåverkan för byggnader. Byggnader skall enligt detta exploateringsavtal därför utföras klimateffektiva och uppfylla de effekt- och energikrav som är angivna för lågenergihus enligt bilaga x, med därtill kompletterande övriga energikrav. Detta sker genom att ett lågenergiintyg (se bilaga x) inlämnats och godkänts senast X månader efter det detta avtal undertecknats, men före byggsamråd. Lågenergiintyget skall vara undertecknat av sökande/sökanden. Till intyget bifogas den utskrift på energiberäkningen som görs i projekteringsskedet och som utgör grund för köpeavtalet mellan byggherre och husleverantör/husbyggare. Effekt- och energiberäkningar ska göras med beräkningshjälpmedlet Energihuskalkyl, ett beräkningsprogram speciellt framtaget för ändamålet. Köparen erhåller en inloggningskod till det objekt som ska beräknas. Endast kalkyl utförd för det objekt köparen blivit inbjuden till och som ska uppföras kan godkännas. När köparen är inloggad kan köparen bjuda in leverantör eller anna part som därmed kan lämna indata till kalkylen och ta del av resultaten. Mer information finns på se. Beräkningen av huset ska visa att energikraven för byggnaden uppfylls. När beräkningen är klar ska en rapportutskrift göras (pdf-fil) som läggs som bilaga till lågenergiintyget som sedan skickas X- kontoret. Beräkningens pdf fil sänds även digitalt. Filen ska ha samma namn som objektet och avse samma kalkyl som köparen är inbjuden till. När väl kalkylen är godkänd ska kalkylen låsas (se anvisningar i programmet) och kommer sen biläggas markavtalet. Eventuella alternativa kalkyler tas bort så att rätt beräkningsalternativ utgör grund för köpekontrakt och kommande mätuppföljningar. Därmed kan tillträde till tomt medges och avtalet gälla. Rapportutskriften för energiberäkningen, samt bilaga x,x,x (1, 2 och 3) till detta avtal skall även bifogas köparens leverans- och/eller entreprenadavtal med husleverantör/entreprenör. Denne ska i sin tur föra vidare till sina underleverantörer de delar av dessa bilagor som dessa berörs av. Rapportutskriften ska även redovisas till byggnadsnämnden senast vid byggsamråd. När byggnaden är färdigställd och i samband med slutbesiktning ska bilaga X besiktningsprotokoll fyllas i av kvalitetsansvarig och skickas till X-kontoret.

18 ATON Teknikkonsult AB I byggnadsskyldighet ingår även en uppföljande årsenergimätning och en energideklaration enligt lagen om energideklarationer, se Boverkets hemsida. Mätningen som också ger underlag för energideklarationen ska utföras av den energiexpert som kommunen anlitat för detta ändamål och bekostas av kommunen inom ramen för tomtpriset. I skyldigheten ingår dock att tillse att erforderliga mätare enligt anvisningar i energikraven installerats och att energiexpert ges tillträde. Alternativ skrivning är följande: I byggnadsskyldighet ingår även en uppföljande årsenergimätning som ska delges X-kontoret och en energideklaration enligt lagen om energideklarationer, se Boverkets hemsida. Mätningen som också ger underlag för energideklarationen ska utföras enligt anvisningar i energikraven och med de mätarinstallationer som där anges. Köparen har också med underskriften av detta avtal accepterat att mätdata från energileverantörer görs tillgängliga som arbetsmaterial för kommunens kontroll och eventuella utvärderingar, samt att mätoch energiberäkningsresultaten är offentliga. Köparen får inte utan kommunens medgivande överlåta Köpeobjektet innan byggnadsskyldigheten fullgjorts. Köparen ska betala kronor i vite till Staden om: byggstart inte påbörjats inom X år (ett?) från tillträdesdagen. Köpeobjektet överlåts innan byggnadsskyldigheten fullgjorts utan medgivande. Staden kan medge tidsförlängning om godtagbara skäl finns. X. Uppvärmning För byggnader som avses värmas med bergvärmepump söks tillstånd hos Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. X. Bilageförteckning Bilaga 1. Energikrav Bilaga 2. Lågenergiintyg Bilaga 3. Mall till besiktningsprotokoll som ifylls vid slutbesiktning.

19 ATONTeknikkonsult AB Bilaga 2. Energikrav 1 Byggnadens energikrav Byggnad skall klara de energikrav som enligt tabell 1 gäller för aktuell byggnadstyp och storlek. Energikraven+ i tabell 1 refererar till de kriterier som framtagits av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) och som avser de kriterier som gäller vid tidpunkten för bygglov för nu aktuell byggnad. Dessa kriterier kan hämtas hem på sidan: under fliken rapporter. I dessa kriterier finns krav på högsta acceptabla värmeeffektbehovet ( Effekt ) den kallaste perioden och högsta acceptabla energibehovet för köpt energi ( Energi ) för värme, varmvatten och el till byggnadens drift. Värdet för energi avser en normal familj under ett normalt år för en byggnad med ett värmesystem utan inslag av elvärme. Motsvarande värde för köpt energi i en helt elvärmd byggnad anges i kolumn Energi elvärmd. De värden för köpt energi som rekommenderas i FEBYs kriterier gäller här som skallkrav, med undantag för kommersiella lokaler. Energikrav 2011 (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda FEBY ref Not Bostadsbyggn > 2000 m2 A passivhus 1 < 2000 m2 B < 400 m2 C minienergihus 3 eller valbart A passivhus 4 Kommunens egna lokaler B Kommersiella lokaler C 16 minienergihus 5 Tabell 1. Byggnadens energikrav, där angivna värden gäller för FEBY version Not 1 och 3, enligt FEBYs kriterier där även rekommenderad energinivå ska klaras. Not 2 energikrav B motsvarar en kravnivå för både värmeeffekt och årsenergi mitt mellan passivhus och minienergihus. Not 4. avser enbart det rekommenderade energikravet för passivhus, utan något krav på värmeeffektbehov. Not 5. Avser enbart kriterierna för minienergihus, utan krav på årsenergi. Energikravet enligt B motsvarar medelvärdet av kraven för A och C. För byggnader med en blandning av olika energislag för uppvärmning och varmvatten tillämpas energikravet för viktad energi enligt FEBYs anvisningar. Parhus med bostäder mindre än 200 m2 per bostad betraktas som byggnad mindre än 200 m2. Beräkningarna genomförs med Energihuskalkyl och de anvisningar som ges där. Som alternativ kan följande förenklade tabell anges för Stavlund: (W/m2) (kwh/m2) (kwh/m2) Stavlund Energikrav Effekt Energi Energi elvärmda Byggnader > 200 m2 Passivhus Byggnader < 200 m2 Passivhus Tabell 1. Byggnadens energikrav för Stavlund, där angivna värden gäller för FEBY version 2009

20 ATON Teknikkonsult AB Övriga byggnadstekniska krav Byggnadstekniska krav enligt FEBYs kriterier ska klaras avseende; Täthet U-värde för fönster Buller från ventilationssystem Maximal tilluftstemperatur. Övriga energikrav för bostadsbyggnader Varmvattenblandare ska ha energieffektivt utförande 3 Eventuellt komfortvärmesystem i golv ska ha en låg tidskonstant 4, samt vara tidsstyrd med valfri inställning av på- och avstängningstider. Default värde ska vara inställd på start och stopp 08.00, samt start med stopp En värmeslinga förlagd ovanpå såväl betongbjälklag och flytspackel är en acceptabel lösning för att få en kort tidskonstant. Småhus Om huvudsaklig uppvärmning baseras på biobränsle, skall lämplig och skyddad plats finnas för bränslelager på minst 2 ton och tillgängligt för extern leverantör. För pelletskamin ska skyddad plats finnas åtkomlig från leverantörsbil för uppställning av antingen en lastpall eller en storsäck. Fast installerad utebelysning på huvudbyggnad ska vara max 25 Watt/bostad. Lämpliga teknik för styrning av belysningstid bör övervägas. Rekommenderade åtgärder Värmereglering baserad på enbart utetemperaturgivare fungerar inte i byggander som huvudsakligen värms med spillvärme och solinstrålning. Om innetemperaturgivare arbetar i kombination med utetemperaturgivare ska innetemperaturgivaren ges stor inverkan. Val av reglersystem påverkar indata till energikalkylen. Evakueringsluftflöde för kökskåpor kräver genomtänkta lösningar i täta byggnader så att inte allt för stort undertryck skapas. Kan speciellt bli ett problem i flerbostadshus med central ventilation. För flerbostadshus finns andra rekommendationer utvecklade i BEBOs rapport 5 Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus. Lokaler Tillämpbara punkter i rekommendationerna ovan för flerbostadshus Behovsstyrd belysning rekommenderas i alla väsentliga lokaldelar. Behovsstyrning av ventilation rekommenderas där detta är tillämpbart. 3 Övriga energikrav bostäder Fast installerad belysning ska vara A-klassad (dvs ej glödlampor eller halogen) med undantag av skåp med inbyggda armaturer om alternativ med A-klassad belysning inte finns. 3 Med energieffektiva menas blandare av engreppstyp med a) en inbyggd flödesbegränsande funktion, där användaren genom en spärr- eller en motfjädrande funktion kan påverka önskat flöde utöver normalflöde. b) en inbyggd temperaturbegränsande funktion, där användaren genom en spärr- eller en motfjädran- de funktion kan påverka önskad temperatur utöver komforttemperatur, alternativt att armaturen har ett kallt mittläge. c) därutöver bör dusch- och badkarsblandare ha en termostatfunktion 4 Övertemperaturen i golvet ska sjunka med mer än 63% jämfört med omgivande temperatur inom 1,5 timmar 5

Energikrav: Kriterier för energieffektivt byggande bilaga till markanvisningsavtal

Energikrav: Kriterier för energieffektivt byggande bilaga till markanvisningsavtal Markanvisning Hyresrätter Nacka Kommun 1 (8) Energikrav: Kriterier för energieffektivt byggande bilaga till markanvisningsavtal Byggnad skall enligt detta markanvisningsavtal utföras klimateffektiv. Detta

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Remissvar angående investeringsstöd till hyresbostäder, N2015/5139/PUB.

Remissvar angående investeringsstöd till hyresbostäder, N2015/5139/PUB. 20151002 1 Remissvar angående investeringsstöd till hyresbostäder, N2015/5139/PUB. Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN) bildades 2010 som en fortsättning på Forum för energieffektiva Byggnader (FEBY)

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Projekt Herrgårdsängen

Projekt Herrgårdsängen RAPPORT 1 (23) Datum Vår beteckning 2010-11-25 Ert datum Er beteckning Fastighetskontoret Utveckling/Affärsstöd Bo Göranson Direkttelefon: 021-392671 Projekt Herrgårdsängen Postadress Besöksadress Telefonväxel

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Remissvar till Boverkets Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar till Boverkets Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08-25 1 Remissvar till Boverkets Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Innehållsförteckning 1. Effektiv energianvändning, central del i systemsynen... 2 2. Teknikneutralitet...

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Preciseringar och underlag till rekommendation om kommunala energikrav på flerbostadshus

Preciseringar och underlag till rekommendation om kommunala energikrav på flerbostadshus PM Vårt dnr 13/3569 2013-10-26 Rev 2014-04-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Preciseringar och underlag till rekommendation om kommunala energikrav på flerbostadshus Denna

Läs mer

Byggprocessen och hur komma igång

Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se

Läs mer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB UFOS-rapporter (020 31 32 30) Steg för steg, om systematiskt energiarbete Något att deklarera Lokalbyggnader som passivhus Energirelaterade godhetstal, BEBO - Nyproduktion

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Vad händer på Passivhusfronten?

Vad händer på Passivhusfronten? Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

SKL:s rekommendation och läget

SKL:s rekommendation och läget Kommunala energikrav på byggande - hinder eller drivkraft? SKL:s rekommendation och läget andreas.hagnell@skl.se www.skl.se/byggkrav Förbud mot kommunala tekniska egenskapskrav i PBL föreslås Prop. 2013/12:126

Läs mer

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi 2014-12-17 1 ATON Teknikkonsult AB Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi Alternativa förslag NNE-begrepp Energikrav - begrepp och systemgränser Värme Eje Sandberg ATON Teknikkonsult

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Int. Passivhusnätverk sedan 2011 sedan 2010 15 länder med 2330 medlemsföretag (april 2015) 62 svenska medlemsföretag i IG Passivhus

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

www.nollhus.se Eje Sandberg

www.nollhus.se Eje Sandberg Eje Sandberg www.nollhus.se Utveckla FEBYs kriterier för passivhus. Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap Rapporter Kungsbacka Eksta fastighetsbolag

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - -

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - - ENERGI DEKLARATION Skanör 40:11 2013-juli Mellangatan 38B Utfört av ENERGIDIREKT 23930 Skanör RCC Consulting AB Dekl.id:553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt och beställning Dekl id: 553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR Skärpta energikrav i BBR 2011 Reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda 2011-10-27 Sida 2 Bostäder

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241

ENERGIDEKLARATION. Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241 Energiprestanda: 50 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 Energiprestanda: 156 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Ugglum 182:11. Adress: Blankavägen 16, Sävedalen. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 305 m 2, byggår: 1942. Värmesystem: Vattenburet system med bergvärmepump

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ranarpsvägen 464, 269 7 Förslöv Båstads kommun Nybyggnadsår: 975 Energideklarations-ID: 670000 Energiprestanda: 00 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Björnstorp 744, 247 98 Genarp Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 670878

ENERGIDEKLARATION. Björnstorp 744, 247 98 Genarp Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 670878 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Björnstorp 744, 247 98 Genarp Lunds kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 670878 Energiprestanda: 97 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Hålskogsgatan 5A, 424 37 Angered Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1915 Energideklarations-ID: 625002

ENERGIDEKLARATION. Hålskogsgatan 5A, 424 37 Angered Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1915 Energideklarations-ID: 625002 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Hålskogsgatan 5A, 424 37 Angered Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1915 Energideklarations-ID: 625002 Energiprestanda: 145 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns

Läs mer

Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun

Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 679819 Energiprestanda: 192 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av fastigheten Telefonen 1

Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av fastigheten Telefonen 1 Bilaga 2 1 (7) Mellan Danderyds kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallad Kommunen, och NYAB UNÄT Stocksunds Fastighetsutveckling AB (org.nr. 556990-9715), nedan kallat Bolaget, har under de förutsättningar

Läs mer

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672472 Energiprestanda: 142 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK 2011-03-08 PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK för grupphus/flerbostadshus i Lugnvik - Brittsbo och Torvalla - Ängsmon Östersunds kommun är inne i en expansiv fas. En ny arena ska byggas

Läs mer

Röetvedsvägen 93, 291 94 Kristianstad Kristianstads kommun

Röetvedsvägen 93, 291 94 Kristianstad Kristianstads kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Röetvedsvägen 93, 291 94 Kristianstad Kristianstads kommun Nybyggnadsår: 1925 Energideklarations-ID: 679533 Energiprestanda: 167 /m² och år Krav vid uppförande av ny

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Rälsvägen 1C, 756 53 Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID: 670746

ENERGIDEKLARATION. Rälsvägen 1C, 756 53 Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID: 670746 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Rälsvägen 1C, 756 53 kommun Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID: 670746 Energiprestanda: 76 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-21 Fastighetsbeteckning: Pjäxan 1 Adress/ort: Pjäxgr 1, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 Energiprestanda: 101 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880

ENERGIDEKLARATION. Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880 Energiprestanda: 56 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179 Energiprestanda: 92 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Skytteskogsgatan 3, 414 76 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 658155

ENERGIDEKLARATION. Skytteskogsgatan 3, 414 76 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 658155 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Skytteskogsgatan 3, 414 76 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 658155 Energiprestanda: 150 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Landbyvägen 16, 252 84 Helsingborg Helsingborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1946 Energideklarations-ID: 666818

ENERGIDEKLARATION. Landbyvägen 16, 252 84 Helsingborg Helsingborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1946 Energideklarations-ID: 666818 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Landbyvägen 16, 252 84 Helsingborg Helsingborgs stad Nybyggnadsår: 1946 Energideklarations-ID: 666818 Energiprestanda: 108 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Jumkils-Björnarbo 112, 743 86 Bälinge Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1939 Energideklarations-ID: 616958

ENERGIDEKLARATION. Jumkils-Björnarbo 112, 743 86 Bälinge Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1939 Energideklarations-ID: 616958 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Jumkils-Björnarbo 112, 743 86 Bälinge Uppsala kommun Nybyggnadsår: 1939 Energideklarations-ID: 616958 Energiprestanda: 130 /m² och år Energideklarationen i sin helhet

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gröntevägen 2, 252 85 Helsingborg Helsingborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1830 Energideklarations-ID: 672194

ENERGIDEKLARATION. Gröntevägen 2, 252 85 Helsingborg Helsingborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1830 Energideklarations-ID: 672194 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gröntevägen 2, 252 85 s stad Nybyggnadsår: 1830 Energideklarations-ID: 672194 Energiprestanda: 92 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 Energiprestanda: 92 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos

Läs mer