Funktion. Projektutveckling. Tema: Mycket att vinna på ett breddat och fördjupat samarbete.

Transkript

1 Funktion EN TIDNING FRÅN AFFÄRSOMRÅDE INSTALLATION, ÅF-INFRASTRUKTUR NOVEMBER 2007 Projektutveckling Tema: Mycket att vinna på ett breddat och fördjupat samarbete.

2 >Ledaren Större åtagande blir ren vinst för kunden Innehåll När vi som konsulter är ute hos kunderna handlar det inte bara om att utföra ett avgränsat uppdrag. Projektering av ett El- och VVS-system kan kräva en energiutredning som leder till ett förslag om drastisk energibesparing med en ny värme- och kylanläggning. Det kan i sin tur leda till att vi blir ombedda att hålla i hela teknikupphandlingen, svara för installationen och till och med den långsiktiga driften av den nya anläggningen. Och i vissa fall även förmedla en finansiell partner för investeringen. Det var bara några exempel på hur vi kan skapa mervärden åt våra kunder genom att tänka i vidare ramar, vilket det här numret Förmågan att se möjligheterna i att utnyttja den samlade kompetensen inom ÅF gör oss till värdefullare konsulter. av Funktion handlar om nämligen projektutveckling. Det bygger på ett synsätt som bottnar i vår egen individuella kompetens och det specialområde som var och en av oss behärskar, men där också förmågan att se möjligheterna i att utnyttja den samlade kompetensen inom ÅF gör oss till värdefullare konsulter. Här är våra olika teknikråd och branschråd till stor hjälp. Mitt i ett kundmöte kan en djärv tanke dyka upp. Då kan en direktkontakt med en kollega eller en snabbsökning på intranätet ge svaret som gör att mötet tar en intressant vändning. Innovation by experience! Beslutsfattarna hos våra kunder är inte alltid tekniker. Miljö- och PR-aspekter eller livscykelkostnad och pay off-tid är kanske viktigare för dem än varvtalet på en fläktmotor eller vilka styrenheter som behövs till värmepumparna. När vi utvecklar vår egen förmåga att se möjligheter till förbättringar i en fastighet bidrar vi faktiskt till en påtaglig förtjänst för fastighetsägaren både i löpande drift och i fastighetens värde. Vi gör det genom ett vidgat åtagande som ger kunden en bekymmersfri anläggning kalla det projektutveckling. Att våga utveckla ett projekt är att växa som konsult men också att mötas med ökad respekt från kunderna. Som kund har du mycket att vinna på ett breddat och fördjupat samarbete med oss. På de följande sidorna finns inspiration som förhoppningsvis leder till eftertanke för båda parter Ledaren Vår funktion Teknikråd och nätverk... Profilen Teknik i kulturens tjänst I fokus Totalåtagande spar miljarder... I fokus Shoppingcentrum i... I fokus Villavärme till fast pris... Affärsnytta Som man sår får man skörda Affärsnytta Energibesparing i elitserieklass Landet runt Flygande konsult landar... Insikten Vellinge Kommun tar hjälp... Trevlig läsning! Björn Qvist/Affärsområdeschef >Medverkande Design & Produktion: EASYPEASY och falkmarken communications / Text: Anders Lindh, Tina Esh, Urban Falkmarken / Foto: Fotograf Anette, Ittur Progressum / Omslagsbild: Interiör från Uppsala Konsert & Kongress / Ansvarig utgivare: Anders Persson, anders.persson@afconsult.com

3 >Vår funktion Teknikråd och nätverk värdefull kompetensbank Du vet att den kåk vi ska bygga, den blir Skandinavienkontor. Den ska utstråla prestige, vara något av regionens landmärke och en viktig del av vårt eget varumärke. Allt ska vara rätt. Funktion och miljö ska ingen kunna slå ner på. Fast vi har förstås en del mycket speciella krav som jag inte är säker på att ni på ÅF har stött på tidigare, så nu får du bevisa vad ni går för. En tuff öppning på ett möte med en krävande beställare. Som enskild konsult händer det ibland att man ställs inför ovanliga krav. Patentsvaret att ingenting är omöjligt känns inte självklart, och man undrar om projektet över huvud taget är genomförbart. Det är då Teknikråd Installation och nätverken för särskilda discipliner och områden ska kopplas in. Ingen vet allt ta hjälp Det är aldrig fel att säga Jag vet inte, men jag ska ta reda på det. Kan man sedan, kanske till sin egen förvåning, komma tillbaka med ett svar som imponerar och övertygar kan projektet snabbt börja konkretiseras tillsammans med beställaren. Sedan flera år har Teknikråd El och Teknikråd VVS systematiskt byggts upp till en välfylld kompetensbank som nu heter Teknikråd Installation. Pådrivare har varit Lennart Eriksson och Nils Dafgård vid ÅFs kontor i Malmö. Lennart berättar: Poängen med teknikrådet är att underlätta och kvalitetssäkra varje konsults arbete genom att all samlad erfarenhet och kompetens struktureras in i vårt verksamhetssystem och görs lätt tillgänglig via intranätet. På särskilda informationsplatser hittar man checklistor och mallar för dokument, men också tips, idéer och referenser till projekt som liknar det man själv håller på med. Visionen är solklar uppfinn inte hjulet. På köpet får vi rationellare projekt med färre fel, eller mera rätt om du vill. Specifika nätverk Till teknikrådet, som är själva kärnan i kompetensbanken, finns just nu elva bransch- eller områdesnätverk kopplade. De är specifikt inriktade på avgränsade verksamheter samt vitala system- och delfunktioner, till exempel sjukhus, fastighetsautomation, tele och säkerhet, kraft (normer och föreskrifter). All den här systematiken och kompetensen kan omvandlas till direkt kundnytta, fortsätter Lennart. När vi får en förfrågan från en arkitekt eller ett landsting om hur man lägger upp systemhandlingar för ett sjukhus som ska byggas till kan vi på kort tid dels leverera ett helt färdigt koncept med synkronisering av installationer för El, VVS, brandskydd och säkerhet, dels en grupp experter med gedigen erfarenhet från sjukhusprojektering. Snabbfil för nya konsulter Det finns ett dubbelt värde i teknikrådet och nätverken, enligt Nils Dafgård. Vi rävar som varit med några decennier har ju genom egna misstag lärt oss att undvika fallgroparna. Lennart och jag som har haft ansvaret att bygga upp teknikrådet tillsammans med de nätverksansvariga har samlat in projekt, utvärderat, utvecklat och systematiserat metoder och lösningar som alla våra kollegor har glädje av. Vi har varit runt till alla kontor och utbildat medarbetarna i användningen av informationen. De som söker information upplever en påtaglig nytta, och nu ser också vi hur de i sin tur har ett verktyg för att hjälpa nyanställda och yngre konsulter att snabbt tillägna sig specifik kunskap och bli respekterade i projekten, avslutar Nils. Nils Dafgård Nätverka mer! Vill du veta mer om nätverk och hur man kan jobba med nätverk för att utveckla kompetens kan du kontakta Nils Dafgård eller Lennart Eriksson eller någon av de övriga nätverksansvariga. Kraft, Normer och Föreskrifter Kjell Johansson Belysning Hans Arvidsson Tele Säkerhet Staffan Lodén Besiktning Per-Ingvar Bengtsson Klimat och beräkningar Gunnar Wernstedt Kylteknik Rasmus Cagner Rörsystem Jesper Mårtensson Fastighetsautomation Göran Brown Industri Lennart Eriksson Rena rum/ lab Mikael Welander Sjukhus Göran Dalaryd Lennart Eriksson

4 >Profilen Teknik i kulturens tjänst En idealisk plats för näringslivets branschträffar, events och bolagsstämmor. Som en skimrande ädelsten reser sig det nyinvigda konsert- och kongresshuset på Vaksala Torg i Uppsala. Det är en modern skapelse ur både arkitektonisk och teknisk synpunkt. Men vägen fram till invigningen har varit kantad av många och långa stridigheter. Så fick då äntligen Uppsalas musikliv en given medelpunkt när det nya konserthuset invigdes den 1 september Musikens Hus, som projektet ursprungligen kallades, har rum för både musik och möten. Därför heter huset numera Uppsala Konsert & Kongress. Sånger från sjätte våningen Byggnaden ligger intill torghandeln på Vaksala Torg i östra Uppsala. Exteriörens vinklade plattor går igen i interiören på ett smakfullt sätt. De välkomnande röda rulltrapporna tar besökarna upp mot den stora konsertsalen med glasad foajé. Där, på sjätte våningen, öppnar sig en imponerande vy över det fina Uppsala med sina gamla symbolbyggnader slottet, Carolina Rediviva och domkyrkan. Genom att lyfta upp konsertsalen, istället för att mer traditionellt lägga den i bottenplanet, ger det danska arkitektkontoret Henning Larsen Tegnestue konsertbesökarna möjlighet att betrakta Uppsala på ett nytt sätt de ärevördiga byggnaderna på andra sidan Fyrisån känns som en del av östra Uppsala. Den stora konsertsalen med vinklade akustiska träbeklädnader har plats för hela personer. Salen, som har både förstklassig akustik och teknik, kan anpassas till all slags sång, musik och dans. Större kongresser och konferenser har också sin givna plats här. Lång natts färd mot dag Debatten om en byggnad för musik i Uppsala har pågått i närmare 100 år. I början av 1960-talet fördes frågan in i politiken genom en motion i kommunfullmäktige. Det skulle dröja ytterligare 25 år innan alla utredningar och diskussioner var klara och ett första förslag kunde presenteras. När frågan slutligen skulle avgöras av kommunfullmäktige 1993 röstades hela projektet ner, trots att planeringen var långt framskriden vaknade frågan till liv igen, och man fortsatte diskutera lokalisering, utformning och inte minst varför. Ett utbud med bredd och djup Motståndet mot att bygga konserthus här eller i andra städer grundar sig framför allt på att kultur av många betraktas som en onödig lyx, som är förbehållen en liten besutten klick i samhället, menar Magnus Bäck-

5 ström, VD och konstnärlig ledare. Kultur kan inte mätas, vägas och värderas, alltså finns det heller inga skäl att lägga pengar på ett konserthus. Eldsjälen Magnus håller naturligtvis inte med om den beskrivningen. Dessutom är Uppsala Konsert & Kongress inte så smalt som belackarna vill göra gällande. För det första är vårt musikutbud mycket brett, precis som hos alla andra konserthus i landet. Här samsas Sahara Hotnights och världens främsta flamencogitarrist Paco De Lucía med den marockanska superstjärnan Najat Atabou och Kalle & Bengans Julshow. För det andra är det här huset anpassat för många andra aktiviteter. Det här är till exempel en idealisk plats för näringslivets branschträffar, events och bolagsstämmor. Uppsala Konsert & Kongress ska bli ett nav för kulturlivet, en arena för forskning och företagande och en levande mötesplats för uppsalaborna. Vi ska helt enkelt vara ett hus för alla. Rätt man på rätt plats Är det någon som kan förvandla Uppsala Konsert & Kongress från hatobjekt till älskad samlingsplats så är det Magnus Bäckström. Och han är redan på god väg. Han rekryterades till Uppsala Konsert & Kongress Då var han VD och konstnärlig ledare för Gävle Konserthus. Magnus har inte bara en gedigen bakgrund inom musikområdet som arrangör och organisatör. Chefskapet för Gävle Konserthus har också gett honom en grundmurad erfarenhet från mötesindustrin. En idealisk plats för näringslivets branschträffar, events och bolagsstämmor. När jag var med och byggde upp hela den komplexa verksamheten inom Gävle Konserthus brukade jag säga att det här är något som man bara gör en gång i livet. Och sedan får jag möjlighet att göra det en gång till! Att vara konserthusrallare har tydligen blivit min specialitet, skrockar Magnus förnöjt. En teknisk utmaning Uppsala Konsert & Kongress är ett spektakulärt projekt. Högtflygande visioner från arkitekt och beställare har ställt stora krav på erfarenhet, kompetens och kreativitet i genomförandet. ÅF, som har projekterat installationerna, har tillsammans med övriga entreprenörer verkligen fått bjuda till för att kunna omsätta visionerna till en väl fungerande byggnad. Huset är en konstruktionsmässigt komplex byggnad med mycket teknik på liten yta. Kraven på ljudisolering, akustik och ventilation har varit extremt höga. Därför har man fått ta till många speciallösningar, som avvibrerade installationer och ljudsäkrade rörgenomföringar. Speciellt den stora konsertsalen med över 18 meter i takhöjd och ett sluttande golv har fått alla inblandade att visa vad de verkligen går för. Under de här spännande åren har jag hela tiden levt nära byggprojektet. Att bygga ett konserthus på höjden är både ovanligt och svårt. Uppsala Konsert & Kongress har verkligen varit en utmaning för alla parter, men vi har haft ett bra arbetsklimat under hela processen. Och vi har verkligen lyckats åstadkomma något alldeles extra, avslutar en påtagligt nöjd Magnus Bäckström. Uppsala Konsert Kongress Byggnaden har åtta våningar och är 37 meter hög. Konsertsal för personer + 3 flexibla salar och ett antal mindre mötesrum för olika sorters evenemang Yta: m² Arkitekt: Henning Larsen Tegnestue, Köpenhamn Generalentreprenör: Peab Installationsprojektering: ÅF Magnus Bäckström, VD och konstnärlig ledare.

6 >I fokus Totalåtagande spar miljarder åt fastighetsägarna När allt fler fastighetsägare nu vill energieffektivisera blir driftekonomin lika viktig som funktionen och säkerheten. I ett slag har teknikkonsulten blivit en ekonomisk rådgivare och driftentreprenör som kan påverka både fastighetens driftnetto och den framtida värderingen. ÅF blir också en garant för att löftena infrias. Är det vettigt att en fastighet som vår förbrukar mer än 200 kilowattimmar per kvadratmeter och år? Så kan ett samtal inledas med någon av ÅFs nära 80 konsulter som arbetar med energieffektivisering. Det korta svaret är vanligen: Nej, den nivån kan sänkas rejält. Ett sådant besked brukar leda till en omedelbar energikartläggning av fastigheten för att se vad som kan förbättras och vilken ekonomisk och miljömässig besparing som kan göras, säger Mikael Ahlström, på ÅF i Stockholm. Vi tittar på själva klimatskalet, dvs. husets fysiska förmåga att hushålla med energin, och alternativa tekniska lösningar för installationer, men också på hur driften av anläggningen sköts. Ofta konstaterar vi då att de tekniska installationerna med åren blivit ett lappverk av utbytta system och komponenter som inte arbetar optimalt tillsammans. Men lika ofta handlar det om brister i den dagliga driften beroende på svårigheten för driftpersonalen att hantera den ofullkomliga tekniken. Ny roll för konsulterna Med ökande energipriser och nya regler från Boverket och Energimyndigheten anmodar nu företagsledningar och styrelser i såväl kommersiella som offentliga fastighetsbolag sina driftansvariga och förvaltare att snabbt se över förbättringsmöjligheterna. Beslutsfattarna kan vara ekonomer eller miljöchefer med måttligt teknikintresse, vilket ställer nya krav på teknikkonsulternas förmåga att förankra lösningar, miljökonsekvenser och långsiktiga driftkalkyler som också håller vad de lovar. Energisamarbete med EPC-avtal och resultatgaranti Enligt Mikael handlar besparingspotentialen för Sveriges fastighetsägare om mångmiljardbelopp, men han betonar att tekniken i sig inte är något självspelande piano. Man måste förstå hur en värme- och kylanläggning beter sig vid olika belastningar. Det är också ett kontinuerligt arbete som kräver särskild kompetens och långsiktighet. Inom ramen för olika överenskommelser hjälper vi kunder att nå besparingar som vi bedömer är rimliga. Allt oftare åtar vi oss också driften av anläggningarna, vilket många fastighetsägare tycker är idealiskt. Vi kan även skriva EPC-avtal (Energy Performance Contracting) med våra kunder, vilket innebär att vi garanterar resultatet av energibesparingen, förklarar Mikael och fortsätter: I våra energisamarbeten ingår också ett kontinuerligt förbättringsarbete, där vi själva sätter allt tuffare besparingsmål över tiden. Moroten för oss är att vi delar den ekonomiska besparingen med kunderna. PIA stöttar dygnet runt Till sin hjälp har Mikael och hans kollegor PIA, ett system för funktionsdokumentation som utvecklats tillsammans med KTH. Systemet registrerar mängder av mätdata med mycket korta intervaller från en anläggning. Uppgifterna kommer från givare för vitala funktioner som temperaturer, Allt oftare åtar vi oss också driften av anläggningarna flöden i pumpar, hur ventiler står, etc. och presenteras som kontinuerliga skeden med hög detaljupplösning i färggrafik. Avvikelser analyseras och korrigeras och blir värdefullt underlag för vidare intrimning av anläggningen. Loggar från flera anläggningar kan jämföras och bygger successivt upp konsulternas unika kunskapsbank, avslutar Mikael. Läs mer om energisamarbete och EPC i artikeln på sidan 9.

7 Kontors- och lagerbyggnad i Sollentuna som fått en årlig energibesparing på kr. EPC i praktiken Sedan början av 2006 har ÅF ett sexårigt EPC-avtal med GE Real Estate avseende en kontors- och lagerbyggnad i Sollentuna. Avtalet, som ursprungligen tecknades med den tidigare ägaren Fabege, bygger på en garanterad framtida förbrukning av energi för el och värme. Kostnaden är fast med årlig indexuppräkning. Efter avtalstiden övertar fastighetsägaren installationen. Uppdraget startade med genomgång av fastighetens driftdata och en åtgärdsrekommendation. Nästa steg blev en totalentreprenad som bland annat innebar att de gamla oljepannorna byttes mot fjärrvärme, taket fick ny beläggning och tilläggsisolerades, fläktmotorerna försågs med varvtalsstyrning, och ventilationen byggdes om till ett nytt datoriserat övervakningssystem som gör att fastigheten kan övervakas från ÅFs kontor. Vad uppnådde man då i besparing? Jo, för husets m 2 gick energiförbrukningen ner dramatiskt och ligger nu på ca 70 kwh/m 2 för värme och el. Den årliga kostnadsbesparingen är drygt kr. Dags att deklarera Nästa år är det inte bara inkomsterna som ska redovisas. Då ska även hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader över 1000 m 2 energideklareras. Energideklarationen är en beskrivning av en byggnads energianvändning. Och den kan ÅF som oberoende part hjälpa till med. Det övergripande syftet är att bidra till ett hållbart samhälle genom att minska växthuseffekten. Det handlar alltså inte enbart om en redovisning utan också om förslag till åtgärder som kan förbättra energianvändningen. Energideklarationen består av två delar. Den ena är kompletta uppgifter för Boverkets register. Den andra är de viktigaste uppgifterna som ska placeras på väl synlig plats i byggnaden. Det här är något som fastighetsägaren behöver hjälp med. Uppgifterna kan han visserligen ta fram, men de måste granskas av en energiexpert i ett ackrediterat kontrollorgan, dvs. experten måste vara oberoende och ha styrkt sakkunskap genom certifiering. Det är bara en sådan expert som med ett lösenord till Boverkets webbplats får registrera uppgifterna. ÅF är en sådan ackrediterad energiexpert.

8 >I fokus Shoppingcentrum i paketlösning Här ska vi ha en shoppinganläggning på m². Och det ska vara invigning hösten Jag vill att ni på ÅF håller i allt, från projektering och kalkyler till byggledning och upphandling av all nödvändig grundinstallation. Klarar ni det? De var raka puckar från Peter Nielsen, VD i Ittur Progressum AB. Peter hade arbetat fram ett koncept till en helt ny typ av shopping park för Sverige tillsammans med NCM Donaldsons som kommersiellt ansvarig. Platsen var Hyllinge utanför Helsingborg och tidpunkten hösten Svaret från Nils Dafgård, ÅF i Malmö, blev: Det är ju ett klart annorlunda sätt för oss att jobba, men får vi göra det på vårt sätt fullt ut är det naturligtvis intressant för oss, och då kan du vara helt lugn. Hyrorna klara före bygget Nu, ett år senare sätter bygget igång, och redan idag vet Peter hur han ska hyressätta de olika lokalerna för butiker och restauranger tack vare den investerings- och driftkalkyl som Nils presenterat som en del av ett komplett installationsåtagande för bygget. Vi är en fastighetsutvecklare som bestämt oss för att våga tänka nytt, säger Peter. Och då vill vi också samarbeta med en partner som är lika framsynt. Byggbranschen är ju rätt roddig och det är lätt att komma snett. Därför känns det bra att låta ÅF hålla i installationerna från koncept till drift för hela entreprenaden. Det är nog en lite ovanlig lösning, men jag tror vi blir vinnare bägge två. Så här långt känns det betryggande och vi är redan på gång med nästa projekt tillsammans som är ett villaområde. (Se artikel om Danmarks kyrkby, sid 9) Många roller för ÅF Hyllinge Shopping Park blir onekligen ett speciellt projekt för oss, förklarar Nils. På ett sätt är det en enkel bygglösning med prefabricerade stålhallar med fribärande takkonstruktion och en inomhushöjd på 7-8 meter. Inredningen blir modulbyggd med en stor del standardinstallationer. Men det blir även några unika installationer, dels ett högspänningsställverk, dels en sprinkler- och panncentral. Det intressanta är att våra projekthandlingar inte bara är rekommendationer. Här ser vi Det är nog en lite ovanlig lösning, men jag tror vi blir vinnare bägge två. själva till att de följs till punkt och pricka för att säkerställa kvaliteten och den långsiktiga driftekonomin. Ingen kan skylla på någon annan entreprenör eller konsult. Vi har alla rollerna, men vi tar också allt ansvar. Men visst tar vi en risk, framförallt ekonomiskt. Räknar vi bort oss får vi stå för det, och om något inte funkar är det vår sak att rätta till det. Anpassning för hyresgäster Det är mycket samordning i projektet, från ytdisponering till installationer av el, tele och VVS. De flesta butiker har egna inredningslösningar och kravspecar, t ex säkerhetssystem som kräver samordningsinsatser. Och så gör vi installationerna flexibla med kapacitet för framtida omdisponeringar. Det underlättar betydligt att vara inkopplad i ett tidigt skede för att kunna hantera de förändringar som alltid uppstår när sådana här projekt växer fram och stötta byggherre och centrumutvecklare i deras arbete. Fördelar för centrumutvecklare Ett sånt här totalåtagande från vår sida är först och främst bekvämt för fastighetsägaren, och ger honom också större frihet i förhandlingsutrymmet med hyresgästerna i ett tidigt skede. Våra beräkningsverktyg visar redan i programfasen var kostnadsnivån för både bygget och driften hamnar. Men det förutsätter också att vi har ett definitivt inflytande över upphandlingar, utförande och driftsättning. Då kan vi verkligen garantera ekonomin på lång sikt. Jag är övertygad om att den här modellen kommer att tillämpas i fler fall. Vi har just nu diskussioner med samma centrumutvecklare om nästa projekt, avslutar Nils. Peter Nielsen, VD i Ittur Progressum

9 Sweco FFNS Villavärme till fast pris i paketlösning I idylliska Danmarks kyrkby sydost om Uppsala växer snart ett nytt område fram med ett 60-tal villor som anpassas till den befintliga bebyggelsen. Istället för en egen värmepump får varje hus en liten behändig värmeväxlare med anslutning till områdets gemensamma värmecentral som drivs med uteluftvärmepumpar och biobränsle. Husägarna slipper ansvar för service och underhåll av egen anläggning och kan kalkylera sina uppvärmningskostnader utifrån egen förbrukning och ett energipris som är bestämt och indexeras med hänsyn till framtida energiprisutveckling. Det är Ittur Progressum AB som exploaterar området tillsammans med Uppsala kommun. Vi är måna om att behålla den traditionella karaktären som präglar kyrkbyn och planerar därför en varsam byggnation med maximal miljöhänsyn, berättar Peter Nielsen som är VD i bolaget. I ett tidigt skede kopplade vi in ÅF för att få förslag på en tekniskt intelligent lösning för värmeförsörjningen till alla hus. Det resulterade i ett spännande nytänkande som passade oss perfekt....ett spännande nytänkande som passade oss perfekt.. Sparbössa med miljöhänsyn Vi har dels fått en funktion som uppfyller miljökraven med råge, dels en bekymmersfri teknisk lösning för den enskilde husägaren. Men det bästa av allt är ett tolvårigt driftavtal med fastlagt pris för värmen. Säg den husägare som inte uppskattar det. För oss är det naturligtvis något som ökar områdets redan starka attraktionskraft, menar Peter. När vi började titta på det här området för en effektiv driftkontroll av anläggningen, förstod vi snabbt exploatörens grundtanke, fortsätter Nils. Vi handlar upp och installerar fyller Nils Dafgård på ÅF i. Ledorden blev hela värmesystemet för egna pengar, och får miljöanpassning och kvalitet. Att stoppa in en betalt genom att leverera värme. Poängen värmepump i varje hus skulle kräva el som är att vi fjärrövervakar driften och då också spetsenergi och knappast borga för en bra kan reglera oönskade avvikelser via Internet. miljöprofil eller vettig ekonomi. Så vi föreslog Om något större problem uppstår skickar vi en gemensam värmecentral med värme- ut en servicekille utan att husägarna behöver pumpar och biobränsle. Den producerar värmevatten anpassat för lågtemperatursystemen i villorna, och tappvarmvatten som håller lite drygt 50 C. ÅF finansierar anläggningen Lösningen bygger på avancerad programmering av styr- och reglersystemen. Sånt kan vi, och det är grunden och själva hjärtat betala för det. Den här modellen, som kallas EPC-avtal, tilltalar fastighetsägare som har annat att bekymra sig för än värmekostnaden.

10 >Affärsnytta Som man sår får man skörda Bo Lindskog, Lantmännen, t.v och Lars Johansson, ÅF. När Bo Lindskog, regionchef och fastighetsansvarig för västra regionen inom Lantmännen, började syna den stora fodertillverknings- och spannmålstorkningsanläggningen i Lidköping blev han både imponerad och förundrad. Under årens lopp hade anläggningen byggts på och byggts på. Därför vimlade det av kluriga, individuella lösningar och märklig teknik. Men uppfinningsrikedomen hade en baksida energikostnaderna hade efterhand rusat i höjden rejält. Och det vill inte säga lite med tanke på att Lidköping då var Lantmännens största enhet i Sverige. Det stod helt klart att något måste göras åt den energislukande anläggningen. Men vad? Vi började brottas med problemet själva, men kom just ingenstans, berättar Bo Lindskog. En konsult anlitades, men vi fick inte ut det vi ville av det samarbetet. En grundlig inventering På våren 2005 kom Bo Lindskog i kontakt med Lars Johansson på ÅF Infrastruktur i Norrköping. Då började det hända saker, även om det inte verkade så i början. Det blev ett förfärligt spring på folk som mätte och frågade. Jag trodde aldrig att de skulle bli klara, men insåg samtidigt att förutsättningen för ett bra resultat är att man gör ett ordentligt grundjobb. I januari 2006 fanns tillräckligt med underlag för att ÅF och Lantmännen tillsammans skulle kunna börja utveckla projektet. Tack vare ÅFs gedigna kartläggning är hela anläggningen ordentligt genomlyst. Det visade sig att det fanns en rejäl besparingspotential. Redan första året 2006 minskade uppvärmning och effektuttag med 35 %, något som enligt prognosen för 2007 kommer att sjunka ytterligare till 57 %! Normalt brukar den här typen av investeringar i energibesparing ha en pay off-tid 10

11 på tre år. I vårt fall betalade sig investeringen redan efter ett år! Samarbete spar mycket pengar I Lidköping är tre divisioner verksamma foderdivisionen, spannmålsdivisionen och fastighetsdivisionen. Målet för projektet var att spara energi, förenkla tekniken och framför allt att få divisionerna att samverka. Utgångsläget var att de tre divisionerna sammantaget hade upp till kw effektuttag. Tack vare effektiva energisparåtgärder och ett utvecklat samarbete klarar man sig nu med att abonnera på kw. ÅF har verkligen gjort ett bra jobb när det gäller att få divisionerna att jobba ihop, berömmer Bo Lindskog. Tidigare körde var och en sitt eget race. Nu samverkar de. Det innebär att om till exempel en stor last blöt spannmål kommer in, kan foderfabriken och även fastighetssidan hålla igen ett tag medan de kraftiga spannmålstorkarna går för fullt. På så sätt slipper vi slå igenom kwtaket och få onödiga fördyringar. Givande dialog med fjärrvärmeverket Med ett tidigare effektuttag på kw och en stigande prognoskurva var Lidköpings Fjärrvärmeverk i valet och kvalet. Skulle man behöva göra en mångmiljoninvestering för att tillgodose Lantmännens stigande energiaptit? Energibesparingsprojektet gjorde att fjärrvärmeverket kunde lägga de funderingarna åt sidan tills vidare. Man kan kanske tro att fjärrvärmeverkets ledning inte är särskilt förtjust över att få lägre intäkter, men våra energibesparande åtgärder gör faktiskt att även deras driftkostnader minskar, säger Bo. Skål och välkommen I Lidköpingsanläggningen ingår också en stor anläggning för etanoltillverkning, Lantmännen Reppe AB. Företaget levererar bland annat I vårt fall betalade sig investeringen redan efter ett år! den etanol som utgör grunden till flera av de spritdrycker som återfinns på Systembolagets hyllor. Lantmännen Reppe stod utanför projektfas 1, men när projektet nu går vidare med fas 2 diskuterar ÅFs projektledare Lars Johansson och Bo Lindskog vilka möjligheter som finns att ta med även den verksamheten. Bland annat har fabriken ett stort kyltorn, som skickar ut överskottsvärme året runt. Den värmen borde man kunna göra något vettigare med, menar Bo. Lars Johansson och hans medarbetare ser helt klart fram mot att få ta sig an även den utmaningen. ÅF lämnar inte kunden i sticket Det jag är speciellt nöjd med i det här samarbetet är att vi inte bara får en konsultrapport och sedan blir lämnade åt vårt öde, säger Bo. ÅF hjälper oss också att följa upp projektet. Lantmännen använder programmet ÅF Energicontroller, som enkelt och överskådligt gör det möjligt att bevaka el, värme, vatten och kyla via månadsvis uppföljning av förbrukning och kostnad. ÅF Energicontroller innehåller lättanvända verktyg för analys, diagram, nyckeltal etc. Äntligen har vi fått grepp om energiförbrukningen och känner att vi har kontroll på utvecklingen. En energibesparing för hela an- läggningen på hittills i genomsnitt kr per månad talar sitt tydliga språk, avslutar en nöjd Bo Lindskog. F A K T A Verksamheten består av: Lantmännen Granngården Lantmännen Maskin Lantmännen Reppe Lantmännen Lantbruk Lantmännen Lantbruk tillverkar ca årston foder och har en spannmålsinvägning på ton. Logistikcentret hanterar ton gödning och ton foder/spannmål/utsäde. Energiförbrukningen för hela Lidköpingsanläggningen är 85 GWh. Det motsvarar årsförbrukningen för över villor. 11

12 >Affärsnytta >I fokus Energibesparing i elitserieklass Allsvenska hockeyklubben Rögle BK från Ängelholm har siktet inställt på elitserien. Skulle man inte räcka ända fram kan man i varje fall inte skylla på isen. Laget tränar nämligen sedan drygt ett år på kvalitetsis i den hypermoderna och energisnåla Gripenhallen. Gripenhallen, som drivs av ett privat bolag, invigdes med J18-VM i fjol. PEAB har ansvarat för uppförandet av hallen, medan ÅF har hållit i den tekniska biten. ÅFs åtagande har även inneburit en ekonomisk garanti på kylan, något som hittills visat sig hålla. Det gläder inte minst Lars Christiansson, som är driftansvarig för Gripenhallen. Lägre energiförbrukning och bättre is Om vi följer driftrekommendationerna för värmepumpar, ventilation och kyla så garanterar ÅF att den ekonomiska kalkylen på avfuktningsanläggningen, där ÅF angivit dimensionerna. En av förutsättningarna är att isen inte får vara tjockare än 3,5 cm med en temperatur på -4,5 C. Kommunen vill ta efter ÅF har komponerat de olika delarna så att det blivit jättebra, fortsätter Lars. I Gripenhallen har vi en separat mätare så att vi ser elförbrukningen för kyla och VVS för sig, medan vi i den gamla hallen bara ser den totala förbrukningen. Den nya hallen kostade ca 24 miljoner Övriga lokaler i hallen värms upp med golvvärme, som hämtas från kompressorerna. Därmed kostar den ingenting förutom den initiala investeringen. För uppvärmningen i hallen har vi en kylmedelskylare som blåser upp varm luft. När den faller ned och möter isens kalla luft bildas ett värmetak två meter från golvet och stannar där. Detta har mätts noga och besiktningsmannen var imponerad. Hallen håller alltid mellan +7 C och +11 C, oavsett yttertemperatur. Lars Christiansson, driftansvarig för Gripenhallen. håller. Efter en hel säsong visar det sig att det fungerar riktigt bra. Den gamla A-hallen förbrukar 1,5 miljoner kwh per år medan Gripenhallen endast gjort av med kwh per år, konstaterar en belåten Lars. Isen i Gripenhallen är mycket bättre än i den gamla kommunägda hallen beroende kronor att bygga, varav teknikdelen står för 8 miljoner. Lars räknar med att hallen ska stå i 30 år vilket, enligt honom, innebär en mycket bra affär. Vi har haft kommunen på studiebesök och de ville genast gå hem och göra samma förändringar. Billigt hålligång Lars gillar verkligen sin fina nya hall. Hela systemet är datoriserat, vilket gör att han hemifrån kan kolla hur hallen mår via sin dator. Skulle något hända har han kontakt med ÅF direkt via sms. Det kostar kronor per dygn att 12

13 hålla igång Gripenhallen jämfört med för den kommunägda hallen. Vi har även förberett med värmeslingor som också går på återvinning samt på termostat som skydd mot permafrost om vi skulle vilja utnyttja hallen året om. Och det är nog bara en tidsfråga. En hall fullsatt med smarta lösningar Nu jobbar vi på att om möjligt få det ännu bättre och vi har kontakter med ÅF någon gång per vecka men de har lämnat fem års garanti vilket borgar för få, om ens några problem. För att ytterligare spara energi är takbelysningen i hallen indelad i tre sektioner beroende på typ av verksamhet som pågår. Det innebär att det kan räcka med att tända var tredje armatur utan att ljuset märkbart försämras. Fem gånger så effektiv kondensor kronor per dygn att hålla igång Gripenhallen jämfört med för den kommunägda hallen. Lars är också stolt över ismaskinen (IceCat) som är miljövänlig med gelbatterier vilket är senaste teknik och som innebär att ingen knallgas bildas som med vanliga batterier. Även det 40-gradiga vattnet till ismaskinen värms via återvinning och liter går åt vid varje körning. Hallen har dubbla slussar där ismaskinen släpps in för att inte varm luft ska komma in utifrån och rubba temperaturen, något som är mycket viktigt. Kondensorn på hallens tak är fem gånger så effektiv som på den gamla hallen trots att den är mycket större. Vår kondensor går på luft till skillnad från den andra som går på vatten. Flexibel pumpteknik spar många kilowattimmar Istillverkningen är det som kostar pengar i en ishall. Vid toppar, som när matcher spelas, pumpar en stor kylbarriärpump runt en saltlösning i rören. Vid andra tider tar en mycket mindre pump över, något som sker automatiskt. Det gör att man spar många kilowattimmar, liksom frekvensstyrningen av kompressorerna. Tack vare att jag får statistik på datorn varje månad kan jag se vad som hänt och vad som behöver åtgärdas vilket är jättebra, avslutar Lars Christiansson innan han återgår till arbetet i sin energieffektiva ishall. Handbok i energihushållning Byggvägledning är en serie matnyttiga handböcker, utgivna av Svensk Byggtjänst. Varje handbok behandlar ett avgränsat fackområde i anslutning till Boverkets Byggregler, BBR, och Boverkets Byggvägledning, BKR. Nyligen kom Byggvägledning 8 Energihushållning och värmeisolering. Den behandlar ändringarna från den 1 juli 2006 i avsnitt 9 Energihushållning i BBR 12, som efter en övergångsperiod ska tillämpas från den 1 juli De nya energihushållningsreglerna i BBR ställer numera krav på husens energianvändning och att husen ska byggas så att kraven på energianvändning uppfylls när huset används. Handboken ägnar stort utrymme åt att belysa hur olika krav på innetemperaturer och luftkvalitet samt brukarnas användning av huset påverkar energianvändningen. ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING Energihushållning och värmeisolering. BVL 8 13

14 >Landet runt Flygande konsult landar specialuppdrag Med flygflottiljer som uppdragsgivare passar det perfekt att sätta ner sin egen ägandes kärra på strippen på F 17 i Ronneby eller Malmen i Linköping. Flygare möter flygare med ömsesidig respekt. Sture Johansson, chef för ÅF i Borås, lyfter gärna med sitt Robinplan, döpt till Den Lille Prinsen, mot nya djärva uppdrag. Det är toppen att kunna kombinera mitt stora fritidsintresse med jobbresor till olika platser, säger Sture. Om inte låg molnhöjd och dålig sikt lägger hinder i vägen tar jag varje chans att flyga till kunderna. Milkostnaden är likvärdig med att köra bil. Skillnaden är att det går tre gånger så fort. Nya medarbetare, nya lokaler Boråskontoret har expanderat kraftigt i år. Tre nya VVS-konsulter och två på elsidan förstärker den tidigare kärntruppen på tio personer. Sture själv är en av sju från EP-byrån (Eltekniska Projekteringsbyrån) som köptes av ÅF Vi var ju en renodlad elkonsult från början. Nu har vi breddats rejält med VVS, brand- och styrsystemkompetens, och det har kunderna redan upptäckt. Uppdragsvolymen växer och själva har vi växt ur lokalerna. I början av februari hoppas jag vi har flyttat in i våra nya lokaler, och då ser jag gärna att vi också har utökat med ett par VVS:are till samt en duktig byggledare som kan ta hand om ett ökande antal helhetsprojekt, berättar Sture. 14

15 ...ett JAS-plan ska kunna trycktankas med liter bränsle på fem minuter Leif Svensson till vänster, Sture Johansson i mitten samt Lena Kristiansson till höger. Mycket militärt En av våra spetsprofiler är uppdrag för militären med Fortifikationsförvaltningen som central beställare. Det är något som har utvecklats ända sedan EP-tiden. Just nu har vi tre projekt för flygflottiljen i Ronneby och ett par för Malmen i Linköping. Det stora i Ronneby är en ny komplett drivmedelsanläggning med rörledningar och säkerhetssystem. Där byggs också en ny helikopteranläggning och en platta för tunga transportplan av Herculestyp. Vi håller i allt utom markprojekteringen. Den som inte vet vad som krävs av en militär flygplats tycker kanske inte att det är så märkvärdigt. Men om jag säger att ett JAS-plan ska kunna trycktankas med liter bränsle på fem minuter och att flera JAS som ingår i incidentberedskapen måste tankas samtidigt från samma anläggning, förstår man nog att det är en del high-tech och mycket säkerhet, förklarar Sture. Unik kompetens Per Grudén är en av dem som rekryterades till Boråskontoret i våras. Han har unik kompetens inom området drivmedelshantering. Per ingår i den grupp på fyra personer som är involverad i flygplatsprojekten tillsammans med Jörgen Persson från Göteborgskontoret och fyra av hans kollegor. Borås svarar för elprojekteringen, Göteborg för rördelen, och division Process för styrsystemen och de komplexa spännings- och tryckberäkningarna på rörsystemet, berättar Per. På F 17 finns 400 kubikmeter flygbränsle i tre cisterner. Beroende på yttertemperaturen beter sig bränslet olika i rörledningar och fixeringar. Att kalibrera styrsystemet är A och O. Där har vi hjälp av division Process som har projekterat och driftsatt en motsvarande anläggning i Linköping. Lågsniffning över bilprovbana Men Boråskontoret har mycket mer än militära uppdrag. Den egna kommunen har fått hjälp att upprätta bygghandlingar för en totalentreprenad, och åt Alingsås kommun har ett antal brandlarmsinstallationer projekterats. Ericsson finns också på kundlistan liksom Volvo och Västfastigheter, som ägs av landstinget i Västra Götaland. Sture berättar igen: Jag minns en flygning för att inspektera högspänningsledningar för elförsörjningen fram till Volvos provbana i Hällered mellan Borås och Alingsås. Jag hade fått tillstånd att flyga på låg höjd över provbanan. Men när jag gjorde det blev det ett väldigt liv där nere. Just då höll de nämligen på att provköra en hemlig bil inför ett gäng höga chefer från Volvo. Vem var inkräktaren i flygplanet? Paniklarm till Kenth Lewin, uppdragsledare hos oss. De banansvariga kunde snart lugna chefsdelegationen med beskedet att det är han från ÅF som hjälpt oss att projektera halkbanan, höghastighetsbanan, klimatkamrarna och en del andra byggnader. Hus för elefanter och apor Ett par andra intressanta specialuppdrag som Sture och hans kollegor anlitats för gäller Borås djurpark, näst störst i Sverige efter Kolmården, där Sture tidigare grundlagt sin zooerfarenhet. Djurparken i Borås behövde ett nytt elefanthus och Sture kallades in som byggledare I elefanthuset skapades också plats för andra bjässar: giraffer och noshörningar. En klart annorlunda typ av byggnad som ställer särskilda krav på hållfasthet, påpekar Sture. Apropå hållfasthet så var vi också med när aphuset gjordes om. Där är det också fråga om imponerande krafter. Jag har hört berättas hur en schimpans med bara fingrarna lyckades få ur en åtdragen fransk träskruv ur en bjälke. Kanske är det en tillfällighet att jag har fått jobba med två av de tre typer av byggnader som man brukar skoja om ingår i en egen kategori för hållfasthet: militärförläggningar, aphus och skolor. Men skolor tar vi oss också gärna an, avslutar Sture och sätter sig tillrätta i sitt flygplan för ett besök i Stockholm. 15

16 PORTO BETALT >Insikten Vellinge kommun tar hjälp av ÅF När man närmar sig Vellinge i Skåne upplyser en skylt vid motorvägen: Här är friheten större och skatten lägre. Men friheten kräver ansvar och kommunens ekonomidirektör och revisorerna är noga med hur skattepengarna används, inte minst när det gäller underhållet av kommunens byggnader. Rapporter från olika delar av landet om eftersatt underhåll i skolor studeras naturligtvis även i Vellinge. Där har ekonomidirektören Kenneth Jönsson tagit ett initiativ till att inventera och följa upp underhållsplanerna för de kommunala byggnaderna och bett ÅF som oberoende part om hjälp. Det här kommer vi säkert att få se mer av från andra kommuner, säger Lennart Eriksson på ÅF i Malmö. Med en hårt slimmad kommunadministration finns ju inte egna resurser till en sådan här kartläggning, och i många fall kanske inte ens kompetens. Istället kan vi gå igenom och systematisera den dokumentation som finns, bedöma kvaliteten och se vad som fattas och måste kompletteras. Att underhållsplaner finns betyder inte att de alltid är korrekta. Då kan vi påpeka vad som behöver justeras och uppdateras i förhållande till nya förordningar. Men planer i all ära, det viktigaste är ändå att de följs. Hur det är just i Vellinge vet vi inte ännu, men man läser ju om bedrövligt underhåll på många andra håll. Bara det faktum att kommunens ekonomidirektör tar tag i frågan visar väl på viktigheten. Eftersom jag själv bor i Vellinge, vill jag naturligtvis att våra byggnader sköts. Att spara pengar på bristande underhåll är usel ekonomi, summerar Lennart. Hur mår vårdlokalerna? Hur ser energianvändningen och innemiljön ut på sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden i Sverige? Det vill Energimyndigheten och Boverket ha svar på i en undersökning av 100 statistiskt utvalda vårdlokaler. Syftet är att ta fram förbättrad nationell statistik för energianvändning och inneklimat i lokaler. År 2006 besiktigades skolor och förskolor och år 2005 kontorslokaler. Även den här gången är det ÅF som svarar för genomförandet. Besiktningen visar hur och var energin används i lokalerna säger Egil Öfverholm, projektledare på Energimyndigheten. På så sätt blir besiktningen ett viktigt verktyg för fastighets- och verksamhetsansvariga i arbetet med att spara såväl energi som pengar. Boverket vill kartlägga upprustningsbehov m.m. för att kunna nå riksdagens miljömål för energianvändning. Att ta fram underlag för förändrade miljömål om inomhusmiljön är också en viktig del. Det ingår även att beräkna kostnaderna för att åtgärda eftersatt underhåll i bebyggelsen i Sverige och söka kopplingar mellan brister i inomhusmiljön och upplevd ohälsa, säger Magnus Bengtsson på Boverket, som arbetar med inomhusmiljöfrågor i projektet. Tel: