1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad."

Transkript

1 PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

2 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara naturlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Som viktiga delar i verksamheten ingår luftföroreningsmätningar, emissionskarteringar samt spridningsberäkningar. Målsättningen med denna kontrollstrategi är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv så att befintliga resurser används på bästa sätt. Det kunskapsunderlag som tas fram skall kunna användas i arbetet för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Varje svensk kommun är skyldig, enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:447), att redovisa luftkvaliteten i den egna kommunen. Luft i Väst har tagit på sig denna uppgift för samtliga medlemskommuner. På förbundets hemsida redovisas därför utförda mätningar samt spridningsberäkningar kommunvis (se Genom att samverka erhålls en betydande reduktion av mätkostnader. Detta framförallt om mätningarna kombineras med spridningsberäkningar, vilket sker i Luft i Väst. I Luft i Väst ingår 39 kommuner (karta sist i dokumentet) och 35 företag. Kontrollprogrammet kommer att justeras om förutsättningarna ändras bland annat utifrån erhållna mätresultat. Syfte Varje samverkansområde som kontrollerar luftkvaliteten genom mätning eller modellberäkning ska ha en kontrollstrategi. Syftet med detta kontrollprogram är att: 1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. 2. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effektivt. Mätföreskrifter EU s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) ligger till grund för Luftkvalitetsförordning (2010:477) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8). Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för svaveldioxid, partiklar (PM 10 och PM 2,5 ), koloxid, bensen, ozon, nickel, bly, arsenik, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (med benso(a)pyren som indikator). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen 2

3 kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Kommunerna har möjlighet att genomföra sin kontroll i samverkan. D ire ktiv fö r u tv ä rd e rin g strö s kla r µg/m Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar M K N U n d a n ta g - K o m m un m ed fä rre ä n in v. räcker ob jek tiv sk attning fö r halter m ellan N U T o ch M K N. Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar M odeller och objektiv bedö m ning av luftkvalitetshalter ÖUT NUT - D å k o ntinuerlig a m ätningar k o m b ineras m ed m o d e llb e rä k n in g a r eller indik ativ a m ätningar k an antalet m ätp latser i ett sam v erk ansom råd e (k o m m un) m insk as m ed m ax 5 0 % v id halter öv er Ö U T M Å LÅ R Tidigare kartläggningar (Finns detaljerat redovisade både ämnesvis och kommunvis, se Kvävedioxid (NO 2 ). Mätningar i samtliga medlemskommuner gjordes under vintern 2002/03 i gaturum och i urban bakgrund med diffusionsprovtagare och under hela året 2010 upprepades samma mätningar. Resultaten av mätningarna visar att samtliga kommuner utom Borås låg 2010 under nedre utvärderingströskeln för årsmedelvärde (NUT) 26 µg/m 3. I Borås uppmättes 30 µg/m 3. Samtliga kommuner utom Borås, Uddevalla och Trollhättan låg även under miljömålet som är 20 µg/m 3 för årsmedelvärde. Kvävedioxid(NO 2 )mätning med passiv provtagare i Vargön, Vänersborg. 3

4 I Borås gjordes mätningar under 2012 som dygnsmedelvärden i gaturum för att få haltförhållanden mellan gaturum och ovan tak. Årsmedelvärdet var 25,5 µg/m 3 i gaturum och 21,0 µg/m 3 ovan tak, vilket är en oväntat liten skillnad. Bägge mätserierna överskred övre utvärderingströskeln. Förhållandet mellan NO 2 och NOx I Borås och Vänersborg utfördes mätningar av NO och NOx med diffusionsprovtagare under oktober, november och december Mätningarna skedde i gaturum, urban bakgrund och på landsbygd. Syftet med mätningarna var att få en bild av förhållandet mellan halten NO 2 och NOx. Då de flesta emissionsdata anges som NOx behöver man kunna räkna om dessa data till NO 2 i samband med spridningsberäkningar. Resultaten av mätningarna visade för Borås: andelen NO 2 av NOx varierar mellan 0.3 i gaturum och 0.6 på landsbygd. För Vänersborg: andelen NO 2 av NOx var 0.4 i gaturum och 0.5 i urban bakgrund och på landsbygd. Detta är inte oväntat eftersom oxidationen av NO till NO 2 med omgivningsluftens ozon inte är omedelbar och därmed ökar andelen NO 2 på större avstånd från utsläppskällan samt i miljöer där ozonhalten är högre (landsbygd). Spridningsberäkningar av NOx med hjälp av ALARM-systemet utfördes för hela Västra Götalands län 2006/07 genom att använda de beräknade emissionerna som framtagits av IVL och Enger KM-konsult AB. Resultaten från beräkningarna har sparats för varje enskild timme. Dessa resultat har sedan använts för att beräkna medelvärden av kväveoxider för att erhålla bakgrundsvärden på NOx. Dessa beräkningar jämfördes med mätningar på landsbygden (bakgrundsmätningar). Från dessa jämförelser erhölls att bakgrundskoncentrationen (intransport samt area källor, fartygs källor och Vägverkets vägar) var ca 3 µg/m 3 för NOx. Medelvärde av NOx (µg/m 3 ) beräknat för areakällor, sjötrafik och Trafikverkets linjekällor i Västra Götaland för perioden nov 2006 apr Beräkningar för varje mätplats (urban bakgrund och gaturum) utfördes därefter med hjälp av 4

5 ALARM-systemet genom att använda alla lokala källor som fanns i emissionsdatabasen i de aktuella områdena. Mätningar och modell visade god överensstämmelse på de flesta platser där emissions-databasen var uppdaterad. Svaveldioxid (SO 2 ) Diffusionsmätningar utfördes 2008 (april-december) av SO 2 i Lysekil, Tanum, Munkedal, Uddevalla, Mark, Falköping samt Bengtsfors. Resultaten visade att halterna av SO 2 är relativt låga, mellan 0.3 µg/m 3 (Falköping) och 1.1 µg/m 3 (Govik, Lysekil) jämfört med MKN som årsmedelvärde, 20 µg/m 3, och miljömålet, 5 µg/m 3. Borås mäter SO 2 kontinuerligt över tak sedan Dessa mätningar visar på mycket låga värden. Partiklar Luft i Västs partikelmätningar startade vintern 2002/03. De mätningar som gjordes under första årtiondet visar på återkommande överskridande av dåvarande övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde. Den nedre utvärderingströskeln klarades inte ens i bakgrundsmätningar vid observatoriet utanför Mariestad. Däremot klarades MKN 40 µg/m 3 för år och 50 µg/m 3 för dygn. Nya utvärderingströsklar för PM 10 infördes i och med att nya mätföreskrifter antogs 2010 (se nedanstående tabell). Med de nya normerna är det lättare att klara utvärderingströsklarna. Nya utvärderingströsklar för PM 10 Tidigare Ny förordning Dygn ÖUT 30 µg/m 3 mer än 7 ggr/år ÖUT 35 µg/m 3 mer än 35 ggr/år NUT 20 µg/m 3 mer än 7 ggr/år NUT 25 µg/m 3 mer än 35 ggr/år År ÖUT 14 µg/m 3 ÖUT 28 µg/m 3 NUT 10 µg/m 3 NUT 20 µg/m 3 Under 2010 har PM 10 mätts dygnsvis i Alingsås och i Skövde. I Alingsås gjordes mätningarna vid en bostadsfastighet invid E20. Dessa mätningar (februari december 2010) visade att årsmedelvärdet låg strax under NUT medan 51 dygn överskred NUT för dygnsmedelvärde jämfört med tillåtna 35. I Skövde klarades utvärderingströsklarna. I Mariestad mättes PM 2,5 samt PM 10 med intermittent provtagning under hela 2010 vid Observatoriet (landsbygd) samt i urban bakgrund i centrala Mariestad. Mätningarna visade att årsmedelvärdet av PM 10 låg runt 12 µg/m 3 i såväl urban bakgrund som landsbygdsluft och därmed klarades NUT. Årsmedelvärdet av PM 2.5 var 10 µg/m 3 i urban bakgrund och 8 µg/m 3 i regional bakgrund (landsbygd). Borås stad mätte PM 10 i egen regi vid Knalleland. Dessa mätningar visade att årsmedelvärdet var 11.5 µg/m 3. Vid tre tillfällen överskreds dygnsvärdet 50 µg/m 3. Under 2011 mättes PM 10 dygnvis i gaturum i Herrljunga och Skara. Månadsvis partikelprovtagning av PM 10 och PM 2.5 utfördes i bakgrundsluft i Bengtsfors och Mariestad. 5

6 Mariestad och Tidaholm mätte även PM 10 och PM 2.5 i urban bakgrund i egen regi. Borås Stad har i egen regi under många år mätt PM 10 i gaturum. Årsmedelvärden av PM 10 i Skara, 16 µg/m 3, och Herrljunga, 14 µg/m 3, låg långt under MKN. Dock överskreds den nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden i Skara under 46 dygn jämfört med tillåtna 35 dygn. Under 2012 mättes PM 10 dygnvis i gaturum i Mariestad. Månadsvis partikelprovtagning av PM 10 och PM 2.5 utfördes i gaturum i Strömstad, Tidaholm och i både urban bakgrund och bakgrundsluft på landsbygd i Mariestad. I Mariestad gaturum låg årsmedelvärdet för PM 10 på 11 µg/m 3 och inga utvärderingströsklar överskreds. Strömstad var halten av 19 µg/m 3 vilket är nära NUT. Årsmedelvärdet för PM 2.5 var 6,9 µg/m 3 i Strömstad. I urban bakgrund i Mariestad var årsmedelvärdena 9,9 för PM 10 och 5,4 för PM 2.5 PM 10 mätningar vid observatoriet i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Spridningsberäkningar av PM 10 med hjälp av ALARM-systemet har utförts för hela Västra Götalands län 2006/07. Vind- och turbulensfälten från ALARM har använts i kombination med mätningar av vind- och temperaturprofiler i området. Resultatet av beräkningarna jämfört med utförda mätningar visade inte samma goda överensstämmelse som för NO 2, vilket beror på att emissionsdata för partiklar är osäkra, inte minst den andelen som härrör från resuspension (uppvirvling). Bland annat torde emissionsdata för vedeldning vara för höga med tanke på den omställning av värmeförsörjningen som nu sker värmepumpar, pelletseldning etc. 6

7 PAH PAH-analyser har utförts på PM 10 -filter från tidigare års mätningar som använts för provtagning av landsbygdsluft i Mariestad, i urban bakgrundsmiljö i Borås, Färgelanda, Mariestad och Trollhättan samt från provtagning i gaturum från Borås, Mariestad och Trollhättan. Syftet med analyserna var att belysa hur halterna av benso(a)pyren ligger till jämfört med miljökvalitetsnormen och miljömålet samt hur halterna av PAH varierar mellan olika miljöer. Analysresultaten visade att halterna av benso(a)pyren låg långt under såväl miljökvalitetsnormen för 2012 som generationsmålet för 2020 i samtliga kommuner förutom i Borås och Färgelanda där halten var högre än generationsmålet för årsmedelvärde (0.1 ng/m 3 ). Noteras bör dock att det endast i Trollhättan var mätningar under ett helt kalenderår (2008). Halterna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan urban bakgrund och gaturum. Halterna var lägst på landsbygd med högst värden under vintermånaderna. Bly och kadmium Vid mätningarna 2002/03 uppvisades de högsta PM 10 - halterna i ett gaturum i Mariestad. Eftersom det antagits att den dominerande källan till de uppmätta halterna är den samma i samtliga kommuner, dvs. trafiken, valdes att utföra en analys med avseende på bly (Pb) och kadmium (Cd) för de tre månaderna med högst medelhalt, februari, mars och april. Halterna av Pb var mycket låga ( µg/m 3 ), d.v.s. betydligt lägre än miljökvalitetsnormen för bly (0.5 µg/m 3 som årsmedelvärde). Vare sig den övre eller nedre utvärderingströskeln överskreds och därmed föreligger troligen inget mätkrav för Pb. Halten av Cd i Mariestad var ca 0.1 ng/m 3 som tremånadersmedelvärde, vilket är betydligt lägre än MKN för Cd, 5 ng/m 3. Därmed föreligger med största sannolikhet inte heller något mätkrav för Cd i Mariestad. Borås har låtit analysera sina PM 10 -filter från 2008 (februari-juni) i gaturum med avseende på Pb, Cd, nickel (Ni) och arsenik (As). Halterna av metaller för denna period underskred klart MKN. VOC: bensen Mätningar av VOC utfördes i samtliga medlemskommuner varannan vecka under perioden november 2003 september Periodmedelvärdet för bensen varierade mellan 3 µg/m 3 (Borås) och 0,6 µg/m 3 (Lysekil, Lahälla). Årsmedelvärdet för miljökvalitetsnormen (MKN), 5 µg/m 3 och övre utvärderingströskeln (ÖUT), 3.5 µg/m 3, klarades. Däremot överskred de flesta kommuner miljömålet, 1 µg/m 3. Mariestad genomförde i egen regi mätningar av bensen i 12 punkter under vecka Halterna varierade från 1.1 till 2.7 µg/m 3. 7

8 I Skövde, Strömstad och Uddevalla mättes under 2009 VOC (flyktiga organiska ämnen) som helårsmätningar i gaturum (mättes totalt 20 veckor, varannan vecka under januari-mars, oktober-december samt en vecka resterande månader). Mätningarna visade att halterna av bensen i de tre tätorterna låg långt under MKN, 5 µg/m 3, men i nivå med miljömålet för 2020, 1 µg/m 3. Uddevalla uppvisade de högsta halterna med ett årsmedelvärde på 1.5 µg/m 3 och såväl Skövde som Strömstad hade ett årsmedelvärde på strax under 1 µg/m 3. Borås mäter bensen kontinuerligt med ett DOAS-instrument över tak sedan halvårsskiftet De uppmätta halterna har varit under halva µg/m 3, µg/m 3, µg/m 3, µg/m 3 samt µg/m 3. Lavkarteringar Borås utför lavkarteringar var 10:e år i och runt centralorten. Den senaste utfördes 2008 och tyder på betydande försämringar sedan Havssalt Under mätningar av PM 10 vintern 2003/04 i Västra Götalands län valde man att mäta vid bakgrundsstationen på Råö med avsikt att spegla bland annat långdistanstranporten av partiklar i länet. Halterna av PM 10 vid Råö visade sig vara höga. Resultaten visade bland annat att vinterhalvårsmedelvärdet vid Råö var högre än i urban bakgrund i Mariestad. För att utröna hur stor havssaltsandelen kan vara av PM 10 -halten vid Råö-stationen, som ligger alldeles nära havet, utfördes en analys med avseende på innehållet av havssalt på PM 10 -filter från Råö. Analys av PM 10 -filter utfördes därmed med avseende på katjoner (Na+, Mg++ och Ca++). Dessutom utfördes analys på motsvarande PM 10 -filter för några tätorter i Västsverige, Mariestad (urban bakgrund och gaturum) samt urban bakgrund i Borås. Analysresultaten visade att andelen havssalt vid enstaka tillfällen kan uppgå till 27 % av den totala partikelhalten i Borås samt 35% i Mariestad. På Råö kan salthalten vara upp till 44 % av den totala partikelhalten. Detta är vanligen när det råder sydliga och sydvästliga vindar och relativt höga vindhastigheter 8 m/s och däröver. Partikelhalten kan således påverkas av havssalt långt in i landet vid ogynnsamma väderförhållanden. 8

9 Ozon Under 2005/06 mättes halten av ozon som månadsmedelvärde med diffusionsprovtagare på 5 bakgrundsstationer (Mariestad, Tidaholm, Färgelanda, Alingsås och Råö) samt i urban bakgrund i Mariestad. Borås mätte O 3 i egen regi i urban bakgrund (ovan tak) med DOAS-instrument. Mätningarna utfördes under samma tidsperiod som övriga mätningar detta år, dvs under vinterhalvåret (november april 2006). De miljökvalitetsnormer och miljömål som gäller för ozon är baserade på sommarhalvårsmedelvärden eftersom det är under sommaren som halterna generellt är högst. Halterna i en tätort är vanligen lägre än på landsbygd, vilket är en följd av ozon delvis förbrukas i den kemiska reaktionen av NO till NO 2 nära utsläppskällan. Mycket riktigt uppvisade Borås bland de lägsta ozonhalterna och Tidaholms bakgrundsstation de högsta. Från 2010 är MKN för 120 µg/m 3 mätt som glidande 8-timmarsmedelvärde. Skyldigheten att kontrollera ozonhalten ligger sedan 2010 på Naturvårdsverket. Analys av fortsatt övervakningsbehov Inversion i Borås 2007 Enligt MKN kan övervakning av luftkvaliteten organiseras genom samverkansområde, dvs ett flertal kommuner, t.ex inom ett län, kan samarbeta avseende mätningar och alla behöver därmed inte mäta på egen hand. Medlemskommunerna i Luft i Väst är ett exempel på ett samverkansområde. I Luftguiden (Naturvårdsverkets handbok 2011:1) är det definierat vilka krav på övervakning som ställs i ett samverkansområde, bland annat beroende på hur många invånare det innefattar. För Luft i Väst, med ca invånare, innebär det att man för partiklar behöver minst 2 stycken kontinuerliga mätstationer, en för PM 10 och en för PM 2.5, om man i samverkansområdet överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids i någon kommun så ska kontinuerliga mätningar ske på minst 4 provtagningsplatser. Om spridningsberäkningar utförs kan upp till 50 % i mätrabatt 9

10 erhållas. För kvävedioxid gäller en kontinuerlig mätstation om NUT överskrids och tre kontinuerliga mätstationer om ÖUT överskrids. Även här erhålls mätrabatt om spridningsberäkningar sker. Nedan sammanfattas och diskuteras pågående och förslag på kommande mätningar enligt mätstrategin och utifrån erhållna resultat. Kvävedioxid (NO 2 ) De mätningar som gjorts av NO 2 -halter i länet på månadsbasis med hjälp av diffusionsprovtagare 2010 visar att samtliga medlemskommuner utom Borås låg under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärden. Borås stads DOAS-mätningar ovan tak visade på förhöjda halter Jämförande mätningar i Borås under 2012 visar att halterna i gaturum endast är något högre än ovan tak. Årsmedelvärdet var 25,5 µg/m 3 i gaturum och 21,0 µg/m 3 ovan tak. Bägge mätserierna överskred övre utvärderingströskeln. Under 2014 kommer kvävedioxid att mätas med passiva provtagare i samtliga medlemskommuner. Dessa mätningar får utvisa om fortsatta mätningar ska ske i Borås gaturum eller i någon annan kommun. Partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Tidigare mätningar av PM 10 visade höga halter i gaturum i Mariestad. Kontinuerliga dygnsmätningar under 2012 i gaturum samt urban bakgrund i Mariestad visade däremot halter under utvärderingströsklarna. Under 2013 pågår motsvarande mätningar i Lidköping. Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i gaturum i Strömstad som månadsmedelvärden 2012 visar på halter av PM 10 som ligger nära nedre utvärderingströskeln. Mätningar under 2014 i Strömstad går inte att utföra pga av ombyggnadsarbete. Troligen kommer mätningarna att återupptas Istället planeras kontinuerliga dygnsmätningar under 2014 av PM 10 i Uddevalla. Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i gaturum planeras för Skövde som månadsmedelvärden I Mariestad, på landsbygden, har vi sedan 2005 mätt partiklar så gott som årligen. Det är värdefullt att ha en bakgrundsstation som ligger till grund för bedömningen när vi skiftar mätplatser i övrigt mellan medlemskommunerna. Förslag till långsiktig metodik för Luft i Väst Kontrollprogrammet byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om programmet i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin i övrigt kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplanen tas fram. Behov av mätningar och beräkningar för åren Mätningar av partiklar i gaturum med flyttbar mätstation. Utvärdering och eventuella kompletteringar av partikelmätningarna i urban bakgrund och gaturum. 2. Mätningar av partiklar vid fast bakgrundsstation, observatoriet Mariestad. 3. Kvävedioxid basövervakning var tredje år med hjälp av diffusionsmätningar och eventuellt dygnsmätningar i gaturum med jämna mellanrum. 10

11 4. VOC basövervakning var tredje år med hjälp av diffussionsmätningar. 5. Svaveldioxid basövervakning med diffusionsprovtagare var femte till tionde år. 6. Filter från mätningar av PM 10 analyseras med avseende på PAH, bly, arsenik, kadmium och nickel. 7. Effektmätningar. 8. Uppgradering av förbundets emissionsdatabas. 9. För att erhålla helhetsbilder utförs spridningsberäkningar med ALARM-modellen som sammanfaller med respektive mätperiod. 10. Med hjälp av ALARM-modellen tas bakgrundshalter fram. 11. Med hjälp av mätdata och spridningsberäkningar visas förhållandena i de olika tätorterna. Kvalitetssäkring I Luft i Västs beställningar hos IVL av mätningar och utvärderingar ingår att IVL utför nödvändig kvalitetssäkring. När det gäller spridningsberäkningar ansvara förbundets konsult Enger KM-konsult AB för kvalitetssäkringen. Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet skall rymmas inom årlig budget, d v s en ekonomi i balans. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. Redovisning Resultaten skall varje år redovisas i en särskild rapport i likhet med de rapporter som hittills har presenterats av IVL samt på förbundets hemsida. Pågående mätningar under 2013 Mätning av partiklar i kommuner belägna nära de stora trafiklederna i samverkansområdet och där det inte finns tidigare mätdata i gaturum, i Lidköping, Skene och Karlsborg. Partiklar i bakgrund, observatoriet Mariestad. VOC i belastade kommuner: Borås, Uddevalla, Åmål och Mariestad. 11

12 Mariestad landsbygd Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent vid Observatoriet, Mariestad Koordinater x: y: Lidköping gaturum Mätningar av PM 10 dygnsvis i gaturum i Lidköpings centrum 12

13 Skene, gaturum Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent vid Erikshjälpen i Skene Karlsborg, gaturum 13

14 Borås, gaturum Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent i Karlsborg Mätningar av VOC vid Stadshuset i Borås Koordinater: Uddevalla, gaturum Mätningar av VOC vid lasarettet i Uddevalla, Fjällvägen 26 Koordinater:

15 Åmål, gaturum Mariestad, gaturum Mätningar av VOC vid Kungsgatan 8 i Åmål Koordinater: Mätningar av VOC vid torget i Mariestad. Koordinater:

16 Mätningar som utförs utöver de som bekostas av Luft i Väst Följande mätningar, vilka bekostas av respektive kommun, utförs 2013: PM 10 mäts dygnsvis som helårsmätning i gaturum i Borås. PM 10 och PM 2,5 mäts intermittent i urban bakgrund i Mariestad. PM 10 mäts intermittent i urban bakgrund i Tidaholm. Borås stad mäter även ämnena kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, bensen, p-xylen samt toluen som bakgrund ovan tak med ett DOAS-instrument. Utvärderingen av dessa mätningar utförs av IVL finansierat av Luft i Väst. Mätningar och beräkningar En mätstation för PM 10 i gaturum i Lidköping dygnsvis i ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent i gaturum i Karlsborg och Kinna. En bakgrundsmätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. VOC i gaturum 20 veckor under året i Borås, Uddevalla, Mariestad och Åmål Uppgradering av emissionsdatabasen Spridningsberäk-nin gar Ordförklaringar En mätstation för PM 10 i gaturum i Uddevalla ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent i Skövde En bakgrunds-mätnin g intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 i gaturum med diffusions-provtag are i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av emissionsdata-bas en En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 dygnsvis i gaturum. Ev analys av PAH och/eller metaller från någon tidigare station där PM 10 mätts En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 dygnsvis i gaturum. VOC i gaturum 20 veckor under året i belastade kommuner En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 i gaturum med diffusions-provtagar e i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av Uppgradering av Uppgradering av emissionsdata-basen emissions-databasen emissions-databasen Spridningsberäk-ni Spridningsberäk-nin Spridningsberäk-nin Spridningsberäk-nin ngar gar gar gar Effektundersökningar 16

17 Bakgrundsmätningar: Urban bakgrund: Gaturumsmätningar: MKN: ÖUT: NUT: Mätningar på landsbygden Medelvärdesbelastning av luftföroreningar i en tätort. Mätningar sker i exempelvis en park, på ett torg eller efter en gågata i centrum Gata i tätort som omges av byggnader på en eller båda sidorna av gatan. Mätningar ska ske på en höjd av max 4 meter över marken. Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskeln. Nedre utvärderingströskeln. PM 2.5 : Inandningsbara partiklar som är 2.5 µm eller mindre. (1 µm (mikrometer) är lika med en tusendels millimeter) PM 10 : VOC: PAH ALARM IVL Inandningsbara partiklar som är 10 µm eller mindre. (Små partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter) följer med inandningsluften ner i lungorna. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikfordonens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Även från förbränning i fordonen, värmecentraler och villapannor emitteras partiklar. Förbränningspartiklar är mindre än en mikrometer och alltså mindre än slitagepartiklar.) VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder lättflyktiga organiska ämnen. Hit hör bl a bensen, toluen och xylen. Polycykliska aromatiska kolväten. PAH-föreningar är relativt stora molekyler som vid avkylning av oförbrända rökgaser kondenserar på ytan av partiklar. PAH förekommer därför i omgivningsluften till största delen partikelbundet. Advanced Local And Regional Modelling system är den terränganpassade spridningsmodellen som tagits fram för förbundets räkning (se mer på förbundets hemsida IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. 17

18 Luft i Västs samverkansområde Västra Götalands län med Luft i Västs medlemskommuner i gul färg 18

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Luftkvaliteten i Sverige 2012

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING ÅRSREDOVISNING FÖR 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING SODAR på Skene Skog avfallsanläggning, i bakgrunden syns masten där vi också har vindmätare. - 1 - INLEDNING Luftvårdsförbundet skall

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Enger K M-konsult AB

Enger K M-konsult AB Enger K M-konsult AB Luftföroreningar i Västra Götaland Emissioner, halter och spridning Rapport 2004/05 Göteborg 2006-03-24 Uppsala 2006-03-24 Vänersborg 2006-03-24 IVL Svenska miljöinstitutet AB Enger

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007 Miljöförvaltningen Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 27 Malmö Stad Miljöförvaltningen Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad 7514 Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg OKT 2003 Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transportbranschen påverkar hela samhället inte bara här hemma, utan också ute i världen.

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Styrelsen för Kalmar läns luftvårdsförbund lämnar följande BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET Förbundets stämma Stämman år 2009 hölls på huset i Högsby den 17 mars. 21

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2015:1 Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund MÄTNINGAR ÅR 2014 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Abstract... 8 Inledning...10

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c ---

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c --- Plats och tid Ören, tisdagen den 17 februari 2009, kl. 13 30 15 15 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, ej 13 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Anders Eskilsson, m, tjänstgörande

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger - 98/99, 99/00 & 00/01

Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger - 98/99, 99/00 & 00/01 Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger - 98/99, 99/00 & 00/01 Curt-Åke Boström Karin Sjöberg Gunilla Pihl Karlsson, IVL Krister Wall, Vägverket B 1518 Mars 2003

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

RAPPORT. Luftutredning, Göteborg Landvetter Airport. Swedavia AB. Sweco Environment AB. Leif Axenhamn och Stig Andreasson. Reviderad 2012-05-21

RAPPORT. Luftutredning, Göteborg Landvetter Airport. Swedavia AB. Sweco Environment AB. Leif Axenhamn och Stig Andreasson. Reviderad 2012-05-21 Swedavia AB Luftutredning, Göteborg Landvetter Airport Uppdragsnummer 1321173000 Reviderad 2012-05-21 Göteborg 2012-03-07 Sweco Environment AB Gbg Luft- och miljöanalys Leif Axenhamn och Stig Andreasson

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 1/2010 Arbets- och miljömedicin Lund Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Malmö 2008 Rapport till Naturvårdsverket Dnr 233-7841-07Mm Programområde:

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Västra Götalands RA-organisation

Västra Götalands RA-organisation Västra Götalands RA-organisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång kommun

Läs mer

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? IVL Svenska Miljöinstitutet En viktig mötesplats för forskning, näringsliv och samhälle Forskning och konsultverksamhet inom hela området klimat, energi, miljö

Läs mer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Karin Persson Karin Sjöberg Gun Lövblad B 1479 Mars 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version 211-5-2 1 INLEDNING...3 2 REGELVERK M.M....3 2.1 Miljökvalitetsnormer...3 2.2 VOC...5 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR LUFTMILJÖN...5 3.1 Föroreningshalterna runt

Läs mer

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: 102531 Kontaktperson: Projektledare:

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Uställningshandling UMEÅ KOMMUN Juni 2011 Uppdragsnr: 10129106

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer