1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad."

Transkript

1 PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

2 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara naturlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Som viktiga delar i verksamheten ingår luftföroreningsmätningar, emissionskarteringar samt spridningsberäkningar. Målsättningen med denna kontrollstrategi är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv så att befintliga resurser används på bästa sätt. Det kunskapsunderlag som tas fram skall kunna användas i arbetet för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Varje svensk kommun är skyldig, enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:447), att redovisa luftkvaliteten i den egna kommunen. Luft i Väst har tagit på sig denna uppgift för samtliga medlemskommuner. På förbundets hemsida redovisas därför utförda mätningar samt spridningsberäkningar kommunvis (se Genom att samverka erhålls en betydande reduktion av mätkostnader. Detta framförallt om mätningarna kombineras med spridningsberäkningar, vilket sker i Luft i Väst. I Luft i Väst ingår 39 kommuner (karta sist i dokumentet) och 35 företag. Kontrollprogrammet kommer att justeras om förutsättningarna ändras bland annat utifrån erhållna mätresultat. Syfte Varje samverkansområde som kontrollerar luftkvaliteten genom mätning eller modellberäkning ska ha en kontrollstrategi. Syftet med detta kontrollprogram är att: 1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. 2. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effektivt. Mätföreskrifter EU s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) ligger till grund för Luftkvalitetsförordning (2010:477) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8). Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för svaveldioxid, partiklar (PM 10 och PM 2,5 ), koloxid, bensen, ozon, nickel, bly, arsenik, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (med benso(a)pyren som indikator). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen 2

3 kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Kommunerna har möjlighet att genomföra sin kontroll i samverkan. D ire ktiv fö r u tv ä rd e rin g strö s kla r µg/m Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar M K N U n d a n ta g - K o m m un m ed fä rre ä n in v. räcker ob jek tiv sk attning fö r halter m ellan N U T o ch M K N. Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar M odeller och objektiv bedö m ning av luftkvalitetshalter ÖUT NUT - D å k o ntinuerlig a m ätningar k o m b ineras m ed m o d e llb e rä k n in g a r eller indik ativ a m ätningar k an antalet m ätp latser i ett sam v erk ansom råd e (k o m m un) m insk as m ed m ax 5 0 % v id halter öv er Ö U T M Å LÅ R Tidigare kartläggningar (Finns detaljerat redovisade både ämnesvis och kommunvis, se Kvävedioxid (NO 2 ). Mätningar i samtliga medlemskommuner gjordes under vintern 2002/03 i gaturum och i urban bakgrund med diffusionsprovtagare och under hela året 2010 upprepades samma mätningar. Resultaten av mätningarna visar att samtliga kommuner utom Borås låg 2010 under nedre utvärderingströskeln för årsmedelvärde (NUT) 26 µg/m 3. I Borås uppmättes 30 µg/m 3. Samtliga kommuner utom Borås, Uddevalla och Trollhättan låg även under miljömålet som är 20 µg/m 3 för årsmedelvärde. Kvävedioxid(NO 2 )mätning med passiv provtagare i Vargön, Vänersborg. 3

4 I Borås gjordes mätningar under 2012 som dygnsmedelvärden i gaturum för att få haltförhållanden mellan gaturum och ovan tak. Årsmedelvärdet var 25,5 µg/m 3 i gaturum och 21,0 µg/m 3 ovan tak, vilket är en oväntat liten skillnad. Bägge mätserierna överskred övre utvärderingströskeln. Förhållandet mellan NO 2 och NOx I Borås och Vänersborg utfördes mätningar av NO och NOx med diffusionsprovtagare under oktober, november och december Mätningarna skedde i gaturum, urban bakgrund och på landsbygd. Syftet med mätningarna var att få en bild av förhållandet mellan halten NO 2 och NOx. Då de flesta emissionsdata anges som NOx behöver man kunna räkna om dessa data till NO 2 i samband med spridningsberäkningar. Resultaten av mätningarna visade för Borås: andelen NO 2 av NOx varierar mellan 0.3 i gaturum och 0.6 på landsbygd. För Vänersborg: andelen NO 2 av NOx var 0.4 i gaturum och 0.5 i urban bakgrund och på landsbygd. Detta är inte oväntat eftersom oxidationen av NO till NO 2 med omgivningsluftens ozon inte är omedelbar och därmed ökar andelen NO 2 på större avstånd från utsläppskällan samt i miljöer där ozonhalten är högre (landsbygd). Spridningsberäkningar av NOx med hjälp av ALARM-systemet utfördes för hela Västra Götalands län 2006/07 genom att använda de beräknade emissionerna som framtagits av IVL och Enger KM-konsult AB. Resultaten från beräkningarna har sparats för varje enskild timme. Dessa resultat har sedan använts för att beräkna medelvärden av kväveoxider för att erhålla bakgrundsvärden på NOx. Dessa beräkningar jämfördes med mätningar på landsbygden (bakgrundsmätningar). Från dessa jämförelser erhölls att bakgrundskoncentrationen (intransport samt area källor, fartygs källor och Vägverkets vägar) var ca 3 µg/m 3 för NOx. Medelvärde av NOx (µg/m 3 ) beräknat för areakällor, sjötrafik och Trafikverkets linjekällor i Västra Götaland för perioden nov 2006 apr Beräkningar för varje mätplats (urban bakgrund och gaturum) utfördes därefter med hjälp av 4

5 ALARM-systemet genom att använda alla lokala källor som fanns i emissionsdatabasen i de aktuella områdena. Mätningar och modell visade god överensstämmelse på de flesta platser där emissions-databasen var uppdaterad. Svaveldioxid (SO 2 ) Diffusionsmätningar utfördes 2008 (april-december) av SO 2 i Lysekil, Tanum, Munkedal, Uddevalla, Mark, Falköping samt Bengtsfors. Resultaten visade att halterna av SO 2 är relativt låga, mellan 0.3 µg/m 3 (Falköping) och 1.1 µg/m 3 (Govik, Lysekil) jämfört med MKN som årsmedelvärde, 20 µg/m 3, och miljömålet, 5 µg/m 3. Borås mäter SO 2 kontinuerligt över tak sedan Dessa mätningar visar på mycket låga värden. Partiklar Luft i Västs partikelmätningar startade vintern 2002/03. De mätningar som gjordes under första årtiondet visar på återkommande överskridande av dåvarande övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde. Den nedre utvärderingströskeln klarades inte ens i bakgrundsmätningar vid observatoriet utanför Mariestad. Däremot klarades MKN 40 µg/m 3 för år och 50 µg/m 3 för dygn. Nya utvärderingströsklar för PM 10 infördes i och med att nya mätföreskrifter antogs 2010 (se nedanstående tabell). Med de nya normerna är det lättare att klara utvärderingströsklarna. Nya utvärderingströsklar för PM 10 Tidigare Ny förordning Dygn ÖUT 30 µg/m 3 mer än 7 ggr/år ÖUT 35 µg/m 3 mer än 35 ggr/år NUT 20 µg/m 3 mer än 7 ggr/år NUT 25 µg/m 3 mer än 35 ggr/år År ÖUT 14 µg/m 3 ÖUT 28 µg/m 3 NUT 10 µg/m 3 NUT 20 µg/m 3 Under 2010 har PM 10 mätts dygnsvis i Alingsås och i Skövde. I Alingsås gjordes mätningarna vid en bostadsfastighet invid E20. Dessa mätningar (februari december 2010) visade att årsmedelvärdet låg strax under NUT medan 51 dygn överskred NUT för dygnsmedelvärde jämfört med tillåtna 35. I Skövde klarades utvärderingströsklarna. I Mariestad mättes PM 2,5 samt PM 10 med intermittent provtagning under hela 2010 vid Observatoriet (landsbygd) samt i urban bakgrund i centrala Mariestad. Mätningarna visade att årsmedelvärdet av PM 10 låg runt 12 µg/m 3 i såväl urban bakgrund som landsbygdsluft och därmed klarades NUT. Årsmedelvärdet av PM 2.5 var 10 µg/m 3 i urban bakgrund och 8 µg/m 3 i regional bakgrund (landsbygd). Borås stad mätte PM 10 i egen regi vid Knalleland. Dessa mätningar visade att årsmedelvärdet var 11.5 µg/m 3. Vid tre tillfällen överskreds dygnsvärdet 50 µg/m 3. Under 2011 mättes PM 10 dygnvis i gaturum i Herrljunga och Skara. Månadsvis partikelprovtagning av PM 10 och PM 2.5 utfördes i bakgrundsluft i Bengtsfors och Mariestad. 5

6 Mariestad och Tidaholm mätte även PM 10 och PM 2.5 i urban bakgrund i egen regi. Borås Stad har i egen regi under många år mätt PM 10 i gaturum. Årsmedelvärden av PM 10 i Skara, 16 µg/m 3, och Herrljunga, 14 µg/m 3, låg långt under MKN. Dock överskreds den nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden i Skara under 46 dygn jämfört med tillåtna 35 dygn. Under 2012 mättes PM 10 dygnvis i gaturum i Mariestad. Månadsvis partikelprovtagning av PM 10 och PM 2.5 utfördes i gaturum i Strömstad, Tidaholm och i både urban bakgrund och bakgrundsluft på landsbygd i Mariestad. I Mariestad gaturum låg årsmedelvärdet för PM 10 på 11 µg/m 3 och inga utvärderingströsklar överskreds. Strömstad var halten av 19 µg/m 3 vilket är nära NUT. Årsmedelvärdet för PM 2.5 var 6,9 µg/m 3 i Strömstad. I urban bakgrund i Mariestad var årsmedelvärdena 9,9 för PM 10 och 5,4 för PM 2.5 PM 10 mätningar vid observatoriet i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Spridningsberäkningar av PM 10 med hjälp av ALARM-systemet har utförts för hela Västra Götalands län 2006/07. Vind- och turbulensfälten från ALARM har använts i kombination med mätningar av vind- och temperaturprofiler i området. Resultatet av beräkningarna jämfört med utförda mätningar visade inte samma goda överensstämmelse som för NO 2, vilket beror på att emissionsdata för partiklar är osäkra, inte minst den andelen som härrör från resuspension (uppvirvling). Bland annat torde emissionsdata för vedeldning vara för höga med tanke på den omställning av värmeförsörjningen som nu sker värmepumpar, pelletseldning etc. 6

7 PAH PAH-analyser har utförts på PM 10 -filter från tidigare års mätningar som använts för provtagning av landsbygdsluft i Mariestad, i urban bakgrundsmiljö i Borås, Färgelanda, Mariestad och Trollhättan samt från provtagning i gaturum från Borås, Mariestad och Trollhättan. Syftet med analyserna var att belysa hur halterna av benso(a)pyren ligger till jämfört med miljökvalitetsnormen och miljömålet samt hur halterna av PAH varierar mellan olika miljöer. Analysresultaten visade att halterna av benso(a)pyren låg långt under såväl miljökvalitetsnormen för 2012 som generationsmålet för 2020 i samtliga kommuner förutom i Borås och Färgelanda där halten var högre än generationsmålet för årsmedelvärde (0.1 ng/m 3 ). Noteras bör dock att det endast i Trollhättan var mätningar under ett helt kalenderår (2008). Halterna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan urban bakgrund och gaturum. Halterna var lägst på landsbygd med högst värden under vintermånaderna. Bly och kadmium Vid mätningarna 2002/03 uppvisades de högsta PM 10 - halterna i ett gaturum i Mariestad. Eftersom det antagits att den dominerande källan till de uppmätta halterna är den samma i samtliga kommuner, dvs. trafiken, valdes att utföra en analys med avseende på bly (Pb) och kadmium (Cd) för de tre månaderna med högst medelhalt, februari, mars och april. Halterna av Pb var mycket låga ( µg/m 3 ), d.v.s. betydligt lägre än miljökvalitetsnormen för bly (0.5 µg/m 3 som årsmedelvärde). Vare sig den övre eller nedre utvärderingströskeln överskreds och därmed föreligger troligen inget mätkrav för Pb. Halten av Cd i Mariestad var ca 0.1 ng/m 3 som tremånadersmedelvärde, vilket är betydligt lägre än MKN för Cd, 5 ng/m 3. Därmed föreligger med största sannolikhet inte heller något mätkrav för Cd i Mariestad. Borås har låtit analysera sina PM 10 -filter från 2008 (februari-juni) i gaturum med avseende på Pb, Cd, nickel (Ni) och arsenik (As). Halterna av metaller för denna period underskred klart MKN. VOC: bensen Mätningar av VOC utfördes i samtliga medlemskommuner varannan vecka under perioden november 2003 september Periodmedelvärdet för bensen varierade mellan 3 µg/m 3 (Borås) och 0,6 µg/m 3 (Lysekil, Lahälla). Årsmedelvärdet för miljökvalitetsnormen (MKN), 5 µg/m 3 och övre utvärderingströskeln (ÖUT), 3.5 µg/m 3, klarades. Däremot överskred de flesta kommuner miljömålet, 1 µg/m 3. Mariestad genomförde i egen regi mätningar av bensen i 12 punkter under vecka Halterna varierade från 1.1 till 2.7 µg/m 3. 7

8 I Skövde, Strömstad och Uddevalla mättes under 2009 VOC (flyktiga organiska ämnen) som helårsmätningar i gaturum (mättes totalt 20 veckor, varannan vecka under januari-mars, oktober-december samt en vecka resterande månader). Mätningarna visade att halterna av bensen i de tre tätorterna låg långt under MKN, 5 µg/m 3, men i nivå med miljömålet för 2020, 1 µg/m 3. Uddevalla uppvisade de högsta halterna med ett årsmedelvärde på 1.5 µg/m 3 och såväl Skövde som Strömstad hade ett årsmedelvärde på strax under 1 µg/m 3. Borås mäter bensen kontinuerligt med ett DOAS-instrument över tak sedan halvårsskiftet De uppmätta halterna har varit under halva µg/m 3, µg/m 3, µg/m 3, µg/m 3 samt µg/m 3. Lavkarteringar Borås utför lavkarteringar var 10:e år i och runt centralorten. Den senaste utfördes 2008 och tyder på betydande försämringar sedan Havssalt Under mätningar av PM 10 vintern 2003/04 i Västra Götalands län valde man att mäta vid bakgrundsstationen på Råö med avsikt att spegla bland annat långdistanstranporten av partiklar i länet. Halterna av PM 10 vid Råö visade sig vara höga. Resultaten visade bland annat att vinterhalvårsmedelvärdet vid Råö var högre än i urban bakgrund i Mariestad. För att utröna hur stor havssaltsandelen kan vara av PM 10 -halten vid Råö-stationen, som ligger alldeles nära havet, utfördes en analys med avseende på innehållet av havssalt på PM 10 -filter från Råö. Analys av PM 10 -filter utfördes därmed med avseende på katjoner (Na+, Mg++ och Ca++). Dessutom utfördes analys på motsvarande PM 10 -filter för några tätorter i Västsverige, Mariestad (urban bakgrund och gaturum) samt urban bakgrund i Borås. Analysresultaten visade att andelen havssalt vid enstaka tillfällen kan uppgå till 27 % av den totala partikelhalten i Borås samt 35% i Mariestad. På Råö kan salthalten vara upp till 44 % av den totala partikelhalten. Detta är vanligen när det råder sydliga och sydvästliga vindar och relativt höga vindhastigheter 8 m/s och däröver. Partikelhalten kan således påverkas av havssalt långt in i landet vid ogynnsamma väderförhållanden. 8

9 Ozon Under 2005/06 mättes halten av ozon som månadsmedelvärde med diffusionsprovtagare på 5 bakgrundsstationer (Mariestad, Tidaholm, Färgelanda, Alingsås och Råö) samt i urban bakgrund i Mariestad. Borås mätte O 3 i egen regi i urban bakgrund (ovan tak) med DOAS-instrument. Mätningarna utfördes under samma tidsperiod som övriga mätningar detta år, dvs under vinterhalvåret (november april 2006). De miljökvalitetsnormer och miljömål som gäller för ozon är baserade på sommarhalvårsmedelvärden eftersom det är under sommaren som halterna generellt är högst. Halterna i en tätort är vanligen lägre än på landsbygd, vilket är en följd av ozon delvis förbrukas i den kemiska reaktionen av NO till NO 2 nära utsläppskällan. Mycket riktigt uppvisade Borås bland de lägsta ozonhalterna och Tidaholms bakgrundsstation de högsta. Från 2010 är MKN för 120 µg/m 3 mätt som glidande 8-timmarsmedelvärde. Skyldigheten att kontrollera ozonhalten ligger sedan 2010 på Naturvårdsverket. Analys av fortsatt övervakningsbehov Inversion i Borås 2007 Enligt MKN kan övervakning av luftkvaliteten organiseras genom samverkansområde, dvs ett flertal kommuner, t.ex inom ett län, kan samarbeta avseende mätningar och alla behöver därmed inte mäta på egen hand. Medlemskommunerna i Luft i Väst är ett exempel på ett samverkansområde. I Luftguiden (Naturvårdsverkets handbok 2011:1) är det definierat vilka krav på övervakning som ställs i ett samverkansområde, bland annat beroende på hur många invånare det innefattar. För Luft i Väst, med ca invånare, innebär det att man för partiklar behöver minst 2 stycken kontinuerliga mätstationer, en för PM 10 och en för PM 2.5, om man i samverkansområdet överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids i någon kommun så ska kontinuerliga mätningar ske på minst 4 provtagningsplatser. Om spridningsberäkningar utförs kan upp till 50 % i mätrabatt 9

10 erhållas. För kvävedioxid gäller en kontinuerlig mätstation om NUT överskrids och tre kontinuerliga mätstationer om ÖUT överskrids. Även här erhålls mätrabatt om spridningsberäkningar sker. Nedan sammanfattas och diskuteras pågående och förslag på kommande mätningar enligt mätstrategin och utifrån erhållna resultat. Kvävedioxid (NO 2 ) De mätningar som gjorts av NO 2 -halter i länet på månadsbasis med hjälp av diffusionsprovtagare 2010 visar att samtliga medlemskommuner utom Borås låg under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärden. Borås stads DOAS-mätningar ovan tak visade på förhöjda halter Jämförande mätningar i Borås under 2012 visar att halterna i gaturum endast är något högre än ovan tak. Årsmedelvärdet var 25,5 µg/m 3 i gaturum och 21,0 µg/m 3 ovan tak. Bägge mätserierna överskred övre utvärderingströskeln. Under 2014 kommer kvävedioxid att mätas med passiva provtagare i samtliga medlemskommuner. Dessa mätningar får utvisa om fortsatta mätningar ska ske i Borås gaturum eller i någon annan kommun. Partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Tidigare mätningar av PM 10 visade höga halter i gaturum i Mariestad. Kontinuerliga dygnsmätningar under 2012 i gaturum samt urban bakgrund i Mariestad visade däremot halter under utvärderingströsklarna. Under 2013 pågår motsvarande mätningar i Lidköping. Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i gaturum i Strömstad som månadsmedelvärden 2012 visar på halter av PM 10 som ligger nära nedre utvärderingströskeln. Mätningar under 2014 i Strömstad går inte att utföra pga av ombyggnadsarbete. Troligen kommer mätningarna att återupptas Istället planeras kontinuerliga dygnsmätningar under 2014 av PM 10 i Uddevalla. Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i gaturum planeras för Skövde som månadsmedelvärden I Mariestad, på landsbygden, har vi sedan 2005 mätt partiklar så gott som årligen. Det är värdefullt att ha en bakgrundsstation som ligger till grund för bedömningen när vi skiftar mätplatser i övrigt mellan medlemskommunerna. Förslag till långsiktig metodik för Luft i Väst Kontrollprogrammet byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om programmet i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin i övrigt kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplanen tas fram. Behov av mätningar och beräkningar för åren Mätningar av partiklar i gaturum med flyttbar mätstation. Utvärdering och eventuella kompletteringar av partikelmätningarna i urban bakgrund och gaturum. 2. Mätningar av partiklar vid fast bakgrundsstation, observatoriet Mariestad. 3. Kvävedioxid basövervakning var tredje år med hjälp av diffusionsmätningar och eventuellt dygnsmätningar i gaturum med jämna mellanrum. 10

11 4. VOC basövervakning var tredje år med hjälp av diffussionsmätningar. 5. Svaveldioxid basövervakning med diffusionsprovtagare var femte till tionde år. 6. Filter från mätningar av PM 10 analyseras med avseende på PAH, bly, arsenik, kadmium och nickel. 7. Effektmätningar. 8. Uppgradering av förbundets emissionsdatabas. 9. För att erhålla helhetsbilder utförs spridningsberäkningar med ALARM-modellen som sammanfaller med respektive mätperiod. 10. Med hjälp av ALARM-modellen tas bakgrundshalter fram. 11. Med hjälp av mätdata och spridningsberäkningar visas förhållandena i de olika tätorterna. Kvalitetssäkring I Luft i Västs beställningar hos IVL av mätningar och utvärderingar ingår att IVL utför nödvändig kvalitetssäkring. När det gäller spridningsberäkningar ansvara förbundets konsult Enger KM-konsult AB för kvalitetssäkringen. Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet skall rymmas inom årlig budget, d v s en ekonomi i balans. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. Redovisning Resultaten skall varje år redovisas i en särskild rapport i likhet med de rapporter som hittills har presenterats av IVL samt på förbundets hemsida. Pågående mätningar under 2013 Mätning av partiklar i kommuner belägna nära de stora trafiklederna i samverkansområdet och där det inte finns tidigare mätdata i gaturum, i Lidköping, Skene och Karlsborg. Partiklar i bakgrund, observatoriet Mariestad. VOC i belastade kommuner: Borås, Uddevalla, Åmål och Mariestad. 11

12 Mariestad landsbygd Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent vid Observatoriet, Mariestad Koordinater x: y: Lidköping gaturum Mätningar av PM 10 dygnsvis i gaturum i Lidköpings centrum 12

13 Skene, gaturum Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent vid Erikshjälpen i Skene Karlsborg, gaturum 13

14 Borås, gaturum Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent i Karlsborg Mätningar av VOC vid Stadshuset i Borås Koordinater: Uddevalla, gaturum Mätningar av VOC vid lasarettet i Uddevalla, Fjällvägen 26 Koordinater:

15 Åmål, gaturum Mariestad, gaturum Mätningar av VOC vid Kungsgatan 8 i Åmål Koordinater: Mätningar av VOC vid torget i Mariestad. Koordinater:

16 Mätningar som utförs utöver de som bekostas av Luft i Väst Följande mätningar, vilka bekostas av respektive kommun, utförs 2013: PM 10 mäts dygnsvis som helårsmätning i gaturum i Borås. PM 10 och PM 2,5 mäts intermittent i urban bakgrund i Mariestad. PM 10 mäts intermittent i urban bakgrund i Tidaholm. Borås stad mäter även ämnena kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, bensen, p-xylen samt toluen som bakgrund ovan tak med ett DOAS-instrument. Utvärderingen av dessa mätningar utförs av IVL finansierat av Luft i Väst. Mätningar och beräkningar En mätstation för PM 10 i gaturum i Lidköping dygnsvis i ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent i gaturum i Karlsborg och Kinna. En bakgrundsmätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. VOC i gaturum 20 veckor under året i Borås, Uddevalla, Mariestad och Åmål Uppgradering av emissionsdatabasen Spridningsberäk-nin gar Ordförklaringar En mätstation för PM 10 i gaturum i Uddevalla ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent i Skövde En bakgrunds-mätnin g intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 i gaturum med diffusions-provtag are i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av emissionsdata-bas en En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 dygnsvis i gaturum. Ev analys av PAH och/eller metaller från någon tidigare station där PM 10 mätts En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 dygnsvis i gaturum. VOC i gaturum 20 veckor under året i belastade kommuner En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 i gaturum med diffusions-provtagar e i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av Uppgradering av Uppgradering av emissionsdata-basen emissions-databasen emissions-databasen Spridningsberäk-ni Spridningsberäk-nin Spridningsberäk-nin Spridningsberäk-nin ngar gar gar gar Effektundersökningar 16

17 Bakgrundsmätningar: Urban bakgrund: Gaturumsmätningar: MKN: ÖUT: NUT: Mätningar på landsbygden Medelvärdesbelastning av luftföroreningar i en tätort. Mätningar sker i exempelvis en park, på ett torg eller efter en gågata i centrum Gata i tätort som omges av byggnader på en eller båda sidorna av gatan. Mätningar ska ske på en höjd av max 4 meter över marken. Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskeln. Nedre utvärderingströskeln. PM 2.5 : Inandningsbara partiklar som är 2.5 µm eller mindre. (1 µm (mikrometer) är lika med en tusendels millimeter) PM 10 : VOC: PAH ALARM IVL Inandningsbara partiklar som är 10 µm eller mindre. (Små partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter) följer med inandningsluften ner i lungorna. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikfordonens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Även från förbränning i fordonen, värmecentraler och villapannor emitteras partiklar. Förbränningspartiklar är mindre än en mikrometer och alltså mindre än slitagepartiklar.) VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder lättflyktiga organiska ämnen. Hit hör bl a bensen, toluen och xylen. Polycykliska aromatiska kolväten. PAH-föreningar är relativt stora molekyler som vid avkylning av oförbrända rökgaser kondenserar på ytan av partiklar. PAH förekommer därför i omgivningsluften till största delen partikelbundet. Advanced Local And Regional Modelling system är den terränganpassade spridningsmodellen som tagits fram för förbundets räkning (se mer på förbundets hemsida IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. 17

18 Luft i Västs samverkansområde Västra Götalands län med Luft i Västs medlemskommuner i gul färg 18

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 NR U 5640 APRIL 2016 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 För Luft i Väst Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV Författare: Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV På

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010 U- 3232 Foto: Ylva Sandqvist Göteborg 2011-04-15 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Persson Luft i Väst David Svenson Sammanfattning Mätningar av

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetsmätningar på Åland NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Enger K M-konsult AB

Enger K M-konsult AB Enger K M-konsult AB Mätningar och beräkningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2006/07 U-2254 Göteborg 2008-04-02 Uppsala 2008-04-02 IVL Svenska miljöinstitutet AB Enger KM-konsult AB Karin Persson

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 RAPPO RT Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 Karin Persson 2010-09-20 U 2902 Godkänd av: 2010 09-20 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet RAPPORT Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Karin Persson B1996 september 2011 Rapporten godkänd: 2011-09-26 Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Luftkvaliteten i Sverige 2012

Läs mer

Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015

Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Foto: Sture Alexandersson Emma Björkman Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad Rapport 161 Oktober 2015 1 Förord Den här utredningen är genomförd av miljöförvaltningen i

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2010-01-01 2010-12-31 Miljö och hälsoskydd Rapport 2010-02 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av genomförda mätningar av kvävedioxid

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Luftrapport Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59

Luftrapport Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59 Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59 Titel: Författare: Utgiven av: Luftrapport 2013 Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Beställningsadress: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Ny hemsida och nytt namn Under våren sjösattes luftvårdsprogrammets nya hemsida. Nu kan du botanisera i en mer användarvänlig, mer innehållsrik och snyggare

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2009-03-02 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland Sundsvall E4 Sundsvall över tak Timrå Kramfors Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Ren regionluft Mät- och beräkningsstrategi för

Ren regionluft Mät- och beräkningsstrategi för Ren regionluft 2012-16 Mät- och beräkningsstrategi för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet har i uppgift att övervaka och informera om den regionala

Läs mer

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat 27-21 Eva Hallgren Larsson April 216 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 21... 2 Sammanfattning... 2 Program... 3 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO 2... 4 Partiklar,

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Ren regionluft

Ren regionluft Ren regionluft 2013-2017 mät och beräkningsstrategi 2013-2017 för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet uppgift är att övervaka och informera om den

Läs mer

Handlingsplan för. utomhusluft

Handlingsplan för. utomhusluft Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2006-01-01 2006-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för

Läs mer

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer