Handlingsplan för geoenergi i Västra Götaland

Transkript

1 Handlingsplan för geoenergi i Västra Götaland Åsa Jardeby, Roger Nordman, Oskar Räftegård SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut :

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Summary 5 1 Tillväxt inom området geoenergi Nya innovationer 7 2 Förslag på mål programperiod Större regional marknad för säsongslager & stora geoenergisystem Ökad forskning och innovation 9 3 Konkreta och understödjande åtgärder för att nå målen Demonstration och information om säsongslager Finansiering och affärsmodell för samverkan Forskning och innovation 11

3 3 Förord Handlingsplan för geoenergi i Västra Götaland är framtagen av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut inom InterReg IVC-projektet Geo.Power. Geo.Power är ett två år långt interregionalt samarbetsprojekt vars främsta syfte är att utbyta bästa praxis inom området geoenergi. Utvalda praxis har utvärderats ur teknik-, miljö-, kostnads- och legala perspektiv gällande deras reproducerbarhet inom olika regioner. Under projektets gång har även en kunskapsbas bildats från de bästa förslagen inom de deltagande regionerna som även kan verka som underlag till framtida referensverk efter att projektet avslutats. Till resultaten från projektet hör bland annat de för varje region framtagna handlingsplanerna samt en praktisk handbok för varje region. Projektet initierades av provinsen Ferrara i Italien och är sammansatt av departement, regioner, lokala myndigheter, universitet och FoU-organ från åtta länder (Bulgarien, Ungern, Grekland, Italien, Sverige, Estland, Storbritannien och Belgien). Dessa länder är i olika utsträckning involverade i att uppnå de europeiska politiska mål som är satta i samband med 20/20/20 Kyotoavtalet och EU:s direktiv gällande byggnaders prestanda. En stark teknisk bakgrund finns inom projektet tack vare deltagare med erfarenhet från stora EU-projekt som t.ex. Ground-Reach, GROUNDHIT, Ground-Med och LOW-BIN. Handlingsplanen för Västra Götaland ska bidra till ökad förståelse och ge förslag på hur strukturfondsmedel kan användas för att skapa tillväxt inom geoenergiområdet i den kommande strukturfondsperioden

4 4 Sammanfattning Handlingsplan för geoenergi i Västra Götaland syftar till att visa hur strukturfondsinvesteringar inom området geoenergi som är en svensk miljötekniksexportsuccé, är ett effektivt sätt att stimulera och öka tillväxt i Västra Götaland. Framgångsfaktorer är att fokusera strukturfondsmedlen på forskning och innovation, utveckling av små och medelstora företag, samt att stärka regionala forsknings- och utvecklingssamarbeten inom geoenergiområdet. Samtidigt kan den regionala omställningen till en förnyelsebar och energieffektiv fastighetsektor användas som drivkraft för ökad användning och utveckling av ny geoenergiteknik. Miljöteknikinnovation inom geoenergi är inget nytt i Sverige. Bergvärmepumpen är en internationell miljötekniksuccé och ett resultat av svensk statligt finansierad forskning från 1970-talet och framåt. En grov överslagsberäkning visar att den statligt finansierade forskningen har en pay-offtid på bara fyra dagar(!) i form av sänkt energiräkning för skattebetalarna. I Västra Götaland finns starka forskningsmiljöer, både SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Chalmers har internationellt ledande forskning och avancerade laboratorier. I Västra Götaland finns även ett flertal tillverkare av komponenter och system. Förslag på åtgärder i den kommande programperioden är att fortsätta med de FoU-kort som redan har hjälpt små geoenergiföretag. För det andra behövs testbäddar dels för borrhålslager och dels för geoenergi för nära-nollenergibyggnader. Testbäddar är viktiga för små företag med begränsade resurser samtidigt som de attraherar stora internationella aktörer (som sedan tidigare har ögonen på svensk geoenergiforskning). För det tredje är finansiering av projektansökningar till Horizon 2020 ett effektivt sätt att växla upp regional finansiering av forskning och innovation och att stärka det interregionala samarbetet mellan akademi, forskningsinstitut och små och medelstora företag. I förlängningen ökar detta tillgången till den europeiska marknaden där geoenergi är en tillväxtmarknad med tydlig koppling mot smarta nät, energieffektivisering och omställning till förnyelsebar energi. Den regionala marknaden för säsongslager för värme och kyla är omogen i Västsverige. Stimulering av denna marknad kan skapa arbetstillfällen, öka fastighetssektorns värdeskapande genom sänkta energikostnader, öka den regionala energieffektiviteteten, minska CO 2 -utsläpp, öka andelen förnybar energi och inte minst stödja ovan nämnda cleantechföretag med en stark, kunnig och krävande hemmamarknad. Förslag på åtgärder är oberoende utvärdering och demonstration av geoenergilager samt informations- och utbildningsinsatser. Ett av dessa initiativ bör riktas mot finanssektorn för att öka kunskap om finansiering av gröna investeringar i fastighetssektorn. En fond för gröna lån eller motsvarande kan vara en komplementerande åtgärd för att stärka den regionala geoenergimarknaden.

5 5 Summary The GEO.POWER Action Plan for Västra Götaland aims to show how investments from the European Regional Development Fund in the field of geothermal energy, a Swedish clean tech export success area, will be one of the most cost efficient ways to stimulate and increase regional growth. Key actions are to focus ERDF funding on research and innovation, the development of clean tech SMEs, strengthen regional (research) collaboration in geothermal energy, while using the regional transition to a renewable and energy efficient building sector as the driving force for this development. Clean tech innovations within the field of geothermal energy are not new in Sweden. The ground source heat pump technology was early researched and developed and the government has invested in research and promotion of heat pumps since the 1970 s. A rough calculation shows a simple pay-back of only four days (!) for all tax funded research from mid-1970 s until mid-2000 s. There are strong research institutions in the region Västra Götaland (VGR), both SP Technical Research Institute of Sweden and Chalmers University of Technology have internationally leading research in geothermal energy together with advanced laboratories. There are also several manufacturers of components and sub systems in VGR. Proposed Actions in the coming programme period are to continue with Research cheques for SMEs ; these have already helped SMEs working with geothermal energy. Secondly, test beds for borehole thermal energy storages and for geothermal energy in near zero energy buildings are prioritised. Test beds are essential for small clean tech enterprises with limited resources and also attract major international industries, which many of them already have an interest in Swedish geothermal energy research. Thirdly, finance regionally based researchers and SMEs in developing proposals/applications for research projects in Horizon 2020 (has earlier not been allowed). This will facilitate research funding and cooperation between local clean tech SMEs, research institutions and European partners. In the long run this will also facilitate access to the European market where geothermal energy still is an emerging key technology for smart grid systems. The regional market for seasonal storage for heating and cooling is still immature in VGR. Stimulating this market will create regional job opportunities, add value in the real estate sector by saving energy costs, improve regional energy efficiency, decrease CO 2 emissions, increase the share of renewable energy and not least support above mentioned clean tech enterprises with a strong and able home market. Proposed actions are independent evaluation and demonstration of existing, and new geothermal energy storages and information and training programmes. One of these initiatives should aim at the finance sector s competence in risk management of investments in seasonal storages and in development of a generic risk model. This should lead to increased funding for green investments in storages. A fund for "green loans" could be a complementary action to support the regional geothermal energy market.

6 6 1 Tillväxt inom området geoenergi Geoenergi, i Sverige mest känt i form av bergvärme är en förnybar energikälla där Sverige legat i global framkant i form av miljöteknikinnovation och omställning till förnybar energi. Bergvärmepumpen är i mångt och mycket en svensk uppfinning och den är en stor del av förklaringen till Sveriges ur internationellt perspektiv häpnadsväckande snabba omställning till förnybar energi. Den svenska marknaden för värmepumpar tog fart i mitten av 1990-talet efter tjugo år av statlig stimulans och den födde ett flertal av de fabrikat som än idag är världsledande (IVT, NIBE, Termia, Enertech, m.fl.). Värmepumpen är en av Sveriges största miljöteknikexportsuccéer genom tiderna, kanske den största. I dag är alla större tillverkare utom en uppköpta av internationella koncerner och mycket av produktionen har flyttat utomlands. Enligt Energimyndigheten 1 hämtar värmepumpar GWh/år förnybar energi från berg, luft och vatten, energi som annars hade fått köpas i form av el eller bränsle. De flesta konsumenter fick sin värme från olja eller el före omställningen vilket innebär att svenska hushåll och fastighetsägare undviker att köpa el och bränslen för mer än 15 miljarder kronor varje år räknat på ett konsument pris på 1 kr/kwh värme. All statligt finansierad forskning under åren från 1970 fram till mitten av 2000-talet betalar sig på fyra dagar (!) enligt en grov beräkning 2, som enbart inkluderat sänkta energikostnader för hushållen och t.ex. inte arbetstillfällen. Geoenergi ingår även i Sveriges nationella handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG. Enligt planen skall geoenergi 3 tredubblas på endast 10 år, från ca GWh år 2010 till ca GWh år Ökad användning av geoenergi i Västra Götaland skulle bidra till att uppfylla flera nationella miljömål, bl.a. begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö och frisk luft. Ökad användning av geoenergi skulle även bidra till att nå i mål med Handslaget, det regionala målet om ett fossiloberoende Västra Götaland år Sverige ledande på värmepumpar, Swedish Energy Agency, ET2009:23, Slutrapport för Eff-Sys, Energimyndighetens utvecklingsprogram Effektivare kyl- och värmepumpssystem, Se tabell 11, sidan 99, Geotermisk energi (jordvärme) : 272 ktoe år 2010 och 815 ktoe år 2020

7 7 1.1 Nya innovationer Trots de enorma framgångar som nåtts med bergvärme har potentialen för andra användningsområden för geoenergi inte alls utvecklats i samma utsträckning. Hit hör bland annat större geoenergisystem så som borrhålslager och akviferlager (grundvattenmagasin) som är väl lämpade för säsongslagring av värme och kyla till kommersiella lokaler, t.ex. till köpcentrum, sjukhus, handelsplatser och stora kontorsbyggnader. Omställning av Europas bebyggelse till förnybar och energieffektiv (Direktiv2009/28/EC om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor respektive Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda) rymmer en enorm potential för nya geoenergilösningar. Det finns med andra ord god potential för nya innovationer, nya företag och på sikt nya exportmöjligheter, då hela Europas fastighetsektor inom de närmaste decennierna kommer genomgå en omfattande omvandling. Det mesta av infrastrukturen för en ny miljöteknikexportsuccé finns fortfarande kvar i Sverige. Enbart i Västra Götaland finns världsledande forskning inom geoenergi på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och på Chalmers Tekniska högskola, det finns inkubatorsverksamheter och ett flertal etablerade tillverkningsindustrier inom området. För att lyckas ta nya innovationer hela vägen till internationell succé krävs en stark och krävande hemmamarknad. I dag har bland annat Akademiska Hus och Västfastigheter investerat i stora geoenergisystem, men marknadspotentialen är väsentligt större än så i Västra Götaland. Investeringar i geoenergi skulle dessutom bidra till lokala arbetstillfällen då anläggande av geoenergisystem är en arbetskraftintensiv verksamhet. Kan hemmamarknaden dessutom kopplas till innovativa miljöteknikbolag med exportpotential kan det framtida regionala värdeskapandet bli mångfalt större.

8 8 2 Förslag på mål programperiod När denna handlingsplan skrivs har regelverk och budget för den nya programperioden ännu inte fastställts av Europeiska Kommissionen. Därefter är det Västragötalandsregionen tillsammans med Halland som i samråd med Tillväxtverket arbetar fram de regionala riktlinjerna för användning av strukturfondsmedlen. Tillväxtverket är tillsynsmyndighet, men för enskilda aktörer och institutioner är det de olika projekt som VGR kommer att driva som har störst betydelse till vad och för vem strukturfondsmedelen blir åtkomliga. Det är genom dessa projekt tillväxtmedel och resurser kommer att slussas. Exempelvis genom projekt som finansierar inkubatorsverksamhet, testbäddar eller forskningscheckar. Nedan finns förslag på delmål för geoenergi för den kommande programperioden som framtagits inom Interreg IVc-projektet Geo.Power 2.1 Större regional marknad för säsongslager & stora geoenergisystem Det finns en outnyttjad potential för stora geoenergisystem för kommersiella byggnader och områden så som köpcentrum, sjukhus, skolor, offentliga byggnader (museum, konsertlokaler, m.m.), kontorskomplex och idrottsanläggningar Regionala effekter: Ökat antal arbetstillfällen (anläggning av lager är arbetskrävande) Ökad arbetskraftskompetens (konsulter, fastighetsservice, operatörer) Ökad grön tillväxt Större hemmamarknad för lokala innovativa miljöteknikbolag Bidra till att uppfylla flera nationella miljömålen på regional nivå, bl.a. o Begränsad klimatpåverkan o God bebyggd miljö o Frisk luft Aktivitetsindikatorer inklusive mål 2 st. demonstrations- och informationsprojekt för ökad användning av geoenergi inom fastighetssektorn. 1 st. projekt med inriktning mot finansieringsformer/system av geoenergisystem. 1 st. nätverksprojekt inom utsatta områden för ökad sysselsättning inom geoenergibranschen (ev. i samverkan med socialfonden. En KY/Gymnasiekurs med inriktning förnybar energi för fastigheter, brunnsborrar kurs, eller motsvarande skulle helt kunna drivas av socialfonden) Resultatindikatorer inklusive mål Geoenergilösningar finns bland prioriterade tekniklösningar i 15 kommuner inom regionen, samt av landstinget 300 GWh ny förnybar årsproduktion energi från säsongslager 1000 MSEK investeringar i säsongslager är genomförda eller beslutade 200 MSEK/år ökat värdeskapande från installerade eller beslutade säsongslager 200 st. fler heltidssysselsatta inom geoenergi 100 st. förstudier av säsongslager gjorda av fastighetsägare 50 st. säsongslager har börjat anläggas 5 st. företag har utvecklat sin marknad inom geoenergiområdet 5 st. säsongslager är utvärderade och dokumenterade av oberoende part

9 9 2.2 Ökad forskning och innovation Sveriges historiska framgångar inom teknikutveckling och innovation inom geoenergiområdet är betydande, men det mesta är ännu ogjort. Omställningen av den Europeiska byggnadssektorn till att bli förnybar och energieffektiv, liksom den ökande andelen förnybara energikällor i elnäten skapar behov av nya, smarta och innovativa geoenergilösningar. Regionala effekter: Ökat antal kvalificerade arbetstillfällen inom forskning och utveckling Ökat antal internationella experter med koppling till Västra Götaland Ökat värdeskapande inom miljötekniksektorn Ökat antal nystartade företag Ökad innovationsvolym, inklusive ökad forskningsvolym inom miljöteknikområdet Aktivitetsindikatorer inklusive mål 3 st. projekt för (produkt/system-)utveckling där näringsliv och institut/universitet samverkar 1 st. projekt som genererar vetenskapliga artiklar 1 st. projekt innehållande patentsökning Resultatindikatorer inklusive mål 8 st. oberoende tekniska utvärderingar av ny teknik, nya produkter och/eller nydanande systemlösningar som inkluderar geoenergi 4 st. demonstrationer/fälttester av nya produkter eller av nydanande systemlösningar 2 st. nya produkter eller nya konceptlösningar tillgängliga på marknaden 2 st. beviljade patent

10 10 3 Konkreta och understödjande åtgärder för att nå målen Nedan beskrivs förslag på ett antal konkreta aktiviteter för att nå ovanstående mål. 3.1 Demonstration och information om säsongslager Demonstrations- och informationsprojekt som inkluderar studiebesök och lättillgänglig faktabaserad dokumentation av anläggningar som utvärderats av oberoende part kan öka fastighetsägares intresse och kunskap för tekniken. Fastighetsägare tar intryck och tar i betydande omfattning efter vad lokala kollegor gör och har gjort. I Västra Götaland är kunskap och erfarenhet begränsad till ett fåtal större fastighetsägare och till ett fåtal tekniska konsulter. Konkreta informationsinsatser, så som studiebesök och seminarier behöver därför genomföras, främst med inriktning mot fastighetsägare och driftpersonal/driftentreprenörer. Demonstratorer är ovärderliga i sammanhanget. I dag saknas väldokumenterade geoenergilager (borrhålslager och grundvattenmagasin) som är utvärderade med verkliga kostnader och verklig mätt energiprestanda av oberoende part. Detta behövs för att öka trovärdigheten. En bieffekt av utvärderingarna är ökad kunskap om vad som kan förbättras/optimeras vilket kan leda till nya eller förbättrade produkter och tjänster. Aktörer: Hållbar utveckling Väst, kommunala energirådgivare, branschorganisationer, forskningsinstitut, universitet, etc. 3.2 Finansiering och affärsmodell för samverkan Finansierings- och affärsmodeller för säsongslager är dåligt utvecklade Finansieringslösningar för säsongslager. Ett säsongslager är en stor investering men den har i gengäld mycket lång livslängd. Riskvärdering är A och O för den typen av investering. För att göra en finansieringsanalys med någorlunda korrekt värdering av risk krävs förutom kompetens i fastighetsekonomi, även kunskap om byggnadsteknik, värmepumpande tekniker, geologi och om energimarknaderna. Genom att skapa en tvärvetenskaplig riskmodell som accepteras av såväl fastighetsägare som finansinstitut kan betydande kapital frigöras som i dag är upplåst p.g.a. felaktig och överskattad risk. Detta skulle i synnerhet underlätta för mindre fastighetsägare som kan ha svårt att finansiera en investering i ett lager. Ett komplement till ovanstående riskmodell skulle kunna vara tillgång till en grön fond för investeringar i miljötekniklösningar eller tillgång till gröna lån, t.ex. efter norsk modell. Aktörer: forskningsinstitut, handelshögskolor, större privata och offentliga fastighetsägare, finansieringsinstitut/affärsbanker och Fastighetsägarna eller annan branschorganisation.

11 Affärsmodell för närlagersystem Externa handelsplatser, mindre centrumbildningar eller lätta industriområden som består av ett flertal fastigheter och som idag saknar fjärrkyla skulle kunna försörjas med kyla och värme från ett gemensamt säsongslager. Detta kan t.ex. ägas och driftas av det lokala fjärrvärmebolaget eller av ett samägt närenergibolag. Flertalet tänkbara aktörer inom Västra Götaland är små och det saknas fungerande affärmodeller. Utveckling av affärsmodell, organisation, tariffstruktur med mera skulle kunna underlätta investeringar i gemensamma energilösningar för ovan nämnda typer av handelsplatser och områden där det idag saknas tydliga aktörer. Aktörer: fjärrvärmebolag, centrum/handelsplats-förening, handelshögskola, forskningsinstitut och övriga företag som har eller kan ha detta som affärsidé. 3.3 Forskning och innovation Exempel på aktiviteter som skulle öka möjligheten till nya innovationer inom geoenergiområdet Nätverksaktivitet för entreprenörer, uppfinnare, affärsänglar och inkubatorer Att sänka barriärerna mellan entreprenörer/uppfinnare och affärsänglar/inkubatorer är minst lika viktig för innovationen som att stärka samverkan mellan entreprenör och forskare/akademi. Att upprätta ett nätverk som har det uttalade ansvaret för geoenergi med tillhörande tekniker skulle sänka barriärerna och ge en tydlig kontaktpunkt för samtliga aktörer. Aktörer: Inkubatorer, forskningsinstitut Borrhålstestfält för säsongslager Ett testfält för borrhålsvärmeväxlare/kollektorer där nya kollektortyper och systemlösningar för säsongslager kan utvärderas och testas. Idag används standardmässigt vanlig plastslang som hänger ner i en loop i borrhålet (s.k. U-rör). Utvecklingsmöjligheterna är betydande. I Västra Götaland finns dessutom tillverkare av kollektorslangar. Testfältet kan även användas för att testa nydanande systemlösningar, kombinationer med bergvärme och solvärme samt användas för att utveckling av bättre styr- och regleralgoritmer, verifiera och validera programvaror, testa smartgrid teknik, o.s.v. Jämförande provning mellan stora utrustningar och storskaliga systemlösningar möjliggörs Aktörer: Universitet, forskningsinstitut Testbädd och LivingLab för bergvärme i näranollenergihus Dagens bergvärmesystem är anpassade till gårdagens byggnader. Nära-nollenergihus har väsentligt lägre värmebehov och brukarbeteendet får proportionellt sett mycket större påverkan på energianvändningen. En testmiljö för bergvärme och andra geoenergitillämpningar för denna typ av byggnader skulle bidra till utveckling och innovation inom området. En testmiljö som inkluderar brukarbeteende (i bostäder och kontor) och som är kopplad till verkliga brukare, t.ex. via ett Living Lab, skulle göra testmiljön unik, inte bara i Europa utan globalt och attrahera internationella aktörer. Aktörer: Forskningsinstitut, universitet, branschorganisationer, Passivhus centrum i Alingsås, enskilda industriaktörer

12 FoU-kort, checkar och handledning Mindre entreprenörer saknar i regel egna laboratoriemöjligheter och av naturliga skäl saknas många gånger kompetens inom något nödvändigt teknikområde för tillkomsten av en ny innovation. Dessutom saknas ofta kontaktvägar/nätverk mellan entreprenörer och akademi. De FoU-kort och konsultcheckar som finns finansieras inte inom befintligt program som löper t.o.m Dessa borde kunna behållas, utökas och finansieras inom nästa program. FoU-korten hjälper till att bryta barriären mellan entreprenör och akademi, samtidigt ger det entreprenören tillgång till labbresurser och specialistkompetens. En komplettering skulle kunna vara checkar för extern handledning av examensarbetare. För ett litet företag kan examensarbeten vara ett kostnadseffektivt sätt att komma framåt, men ett litet företag vet inte alltid vad ett examensarbete innebär och kan leda till. En handledningscheck skulle underlätta detta samtidigt som studenten i fråga kan bli anställningsbar om examensarbetet är framgångsrikt. För studenter med utländsk bakgrund som har svårare att få fotfäste på den svenska arbetsmarkanden kan detta vara av särskild betydelse Oberoende teknikutvärdering, due diligence-kort Oberoende teknikutvärdering, det vill säga en teknisk due diligence av en potentiell innovation, skulle ge aktörer så som inkubatorer, affärsänglar, m.fl. bättre beslutsunderlag och i tidigare skede sålla bort idéer som t.ex. bryter mot fysikaliska principer (det vill säga är tekniskt omöjliga att genomföra). System med Due diligence-kort skulle kunna läggas upp på likande sätt som FoU-korten, men vara avsedd för i inkubatorer, m.fl. Aktörer: Universitet, forskningsinstitut, inkubatorer, affärsänglar, VGR Finansiering av forskningsansökningar Universiteten men framförallt forskningsinstituten har möjlighet att koppla samman och inkludera enskilda små och medelstora företag i större nationella och europeiska forskningskonsortier i mångmiljonklassen. Det kan bli möjligt att använda strukturfondsmedel till att finansiera ansökningar bl.a. till EU:s kommande forskningsprogram Horizon Finansieringsmöjligheten bör utnyttjas! Kostnaden för att utveckla en ansökan inom det nuvarande ramprogrammet uppgår till hundratusentals kronor och kräver omfattande expertkunskaper för att nå tillräcklig kvalitet. Finansieringen skulle ge en hög utväxling på tillfört europeiskt kapital till forskning och innovation. Deltagande i internationella forskningsprojekt skapar även långa samarbeten och breddar internationella nätverk och ger ökad kunskap. Horizon 2020 har dessutom som målsättning att bli tillgängligare för små och medelstora företag, jämfört dagens ramprogram. Aktörer: Universitet, forskningsinstitut, små och medelstora företag Teknikdrivande upphandling inom geoenergi Tekniktävlingar och teknikdrivande upphandlingar är en effektiv metod att få ut ny teknik på marknaden. Det var en tekniktävling som till sist fick värmepumpsmarkanden att ta fart i Sverige. En viktig framgångsfaktor är att tävlingen leds av en part som har hög trovärdighet både hos teknikutvecklande leverantörer och hos köpare av den nya tekniken. En internationell teknikupphandling som drivs av VGR i samarbete med andra regioner kring Östersjön och Nordsjön och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstut (som utformade tekniskt underlag i värmepumpstävlingen), skulle ha den trovärdighet och det marknadsunderlag som krävs. Aktörer: VGR, andra regioner, forskningsinstitut, företag, fastighetsägare

13 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Vi arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Vår forskning sker i nära samarbete med universitet och högskolor och bland våra cirka kunder finns allt från nytänkande småföretag till internationella koncerner. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, BORÅS Telefon: , Telefax: E-post: info@sp.se, Internet: Energiteknik SP Rapport : ISBN ISSN Mer information om SP:s publikationer: