Uthållig kommun 1 (7)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uthållig kommun 1 (7)"

Transkript

1 Uthållig kommun 1 (7) Dnr: Kommunledningskontoret Gunnar Israelsson Tfn: Mora - uthållig kommun. Förslag till handlingsplan. De EU-direktiv samt även beslut i Sveriges riksdag gällande klimatmål 2020 samt 2050 innebär att vi måste fatta ett antal strategiska kommunala klimatbeslut. Vi kan inte vänta på att omvärlden gör något som vi skall vänta in eller dra fördelar av, vi måste tänka till och planera inom vårt eget ansvarsområde. Det finns många goda exempel från omvärlden som vi skall studera och vi måste förstå att det är fullt möjligt att ställa om vårt sätt att leva till ett klimatsmartare levnadssätt med mindre utsläpp och mindre energiförbrukning. Vi måste förstå att vad kommunen gör är viktig för hur allmänheten tar till sig information och om att vi står inför ett paradigmskifte. I Sverige släpper varje invånare i genomsnitt ut ca 6 ton koldioxid/år och vi skall ner till ca 1,8 ton senast till år 2050! Därför krävs en målinriktad kommunal handlingsplan. Energieffektivisering. Mora kommuns fastigheter förbrukade år 2007 i genomsnitt 200 kwh/kvm och år. Det kommunala bostadsföretaget MoraStrand hade samma år en förbrukning på 223 kwh/kvm och år. Målsättningen enligt Moras energiplan är att till 2010 minska förbrukningen med 5 % men eftersom de flesta av fastigheterna är byggda under talet har de enligt dagens mått bristfällig isolering och fönster med dålig isolerförmåga. En renovering för att energieffektivisera kräver stora investeringar men i ett livscykelperspektiv måste stora insatser göras för att få ner energiförbrukningen med 50 % fram till Den nyproduktion som nu sker måste genomföras med större krav på energieffektivitet än vad byggnadsreglerna föreskriver (f.n. ca 100 kwh/kvm och år). Den energieffektivare passivhusbyggmetoden har prövats under lång tid i Europa och även i Sverige (Alingsås och Göteborg). Denna byggmetod får ner energianvändningen till kwh/kvm och år och därför föreslås att kommunen fattar ett beslut om att byggmetoden bör genomföras i det framtida nya fastighetsbeståndet inkluderande det kommunala bostadsföretaget MoraStrand. att fr.o.m tillämpa passivhus byggmetod vid nybyggnation och renovering. att ge MoraStrand AB i uppdrag att snarast införa ovanstående byggprincip. Att ge gymnasiechefen i uppdrag att involvera gymnasiets el- och byggprogram i energieffektivisering samt passiv husbyggnadsmetod.

2 2(7) Värmesystem. I det kommunala planeringsarbetet föreslås, att där fjärrvärmenät finns i anslutning till detaljplanelagt område, skall fjärrvärme framdragas till varje tomt. Anslutningsavgift för fjärrvärme skall ingå i tomtpris för undvikande av onödig värmeinstallationskostnad för fastighetsägaren men framförallt för att värmen skall produceras på ett hållbart och klimatneutralt sätt. Ingen ökad elförbrukning krävs för denna värme! I detaljplanelagda områden utan möjlighet till fjärrvärme föreslås en närvärmeanläggning med internvärmenät. Området kan förses med värme från pellets, flis eller större värmepump. Nödvändig el för denna bör kopplas till vindkraftsandelar vilket garanterar förnyelsebar energi. Byggnads-/tekniska nämnden föreslås besluta att anslutningsavgift för fjärrvärme skall ingå i tomtpris för kommunala tomter. Fjärrvärmenät och produktion. Fjärrvärmenätet bör byggas ut så att de som önskar konvertera sin värmeanläggning till ett miljövänligare alternativ får denna möjlighet. På sikt bör diskussioner föras om en framtida anslutning med Orsas fjärrvärmenät och de nya bostadsområden som planeras. I Mora gäller det området Noret norra och i Orsa planområdet Vångsgärde s: 3, söder Lisselhed. Den framtida värmecentralen för fjärrvärmes placering måste diskuteras med tanke på ovanstående områdens värmebehov. Förmodligen kan en placering av den nya centralen bli aktuell nära järnvägen i norra delen av Noret norra med möjlighet för strategisk dimensionering av nya ledningsnät som täcker de behov som kan förutses i Mora resp. Orsa. Den nya värmecentralen byggs så att den även producerar förnyelsebar el. Det är önskvärt att det möjliggörs att även fortsättningsvis förbränna hushålls- och verksamhetsavfall från norra Dalarna i en nybyggd framtida värmecentral. En samlokalisering med en framtida biogasanläggning kan ge samordningsvinster. Vi måste göra en överenskommelse med EON om lämplig kostnadsnivå för tvångsanslutning i detaljplanelagda områden med förberett fjärrvärmenät. Anslutningsavgiften ligger i förslaget inbakad i tomtpris! Tekniska nämnden föreslås besluta om översyn av anslutningsavgift för fjärrvärme gällande kommunala tomter i nya detaljplanelagda områden. Tekniska förvaltningen ges uppdraget att tillsammans med EON komma överens om reduktion av anslutningsavgift för fastigheter i detaljplanlagt område på kommunal mark. Tekniska förvaltningen ges uppdraget att söka lämplig entreprenör för närvärmecentraler i detaljplanelagda områden utan fjärrvärme. Biogas. Utredning pågår om möjlighet till biogasproduktion i norra länsdelen. De råvaror som finns i området räcker inte till ett flertal anläggningar. Det är viktigt att anläggningen kommer till stånd så att företrädesvis alla bussar och lastbilar i området kan drivas med biogas. Om produktionen räcker till ett eller två tankställen för privatbilism finns möjlighet för fordon från Mälardalen mm att köra på biogas upp till de populära fjällregionerna. Med det geografiska området avses Leksand, Gagnef, Rättvik, Mora, Orsa, Älvdalen, Malung/Sälens kommuner. Eventuellt kan

3 3(7) Vansbros kommun ingå i upptagningsområdet men där finns långtgående planer på en egen biogasanläggning. Kommunledningskontoret förbereder trafikbeställning av kollektivtrafik för införandet av biogasdrivna bussar i kollektivtrafik Kommunstyrelsen föreslås besluta utöka/ersätta bilpoolen med miljöbilar företrädesvis med biogas. Vindkraft. Rättviks kommun är föregångare genom att finansiera inköp av två vindkraftverk med ca 60 milj kr. Dessutom erbjuder man allmänheten köpa andelar i dessa. Vi föreslår att även Mora bör fatta beslut om vindkraftssatsning för att öka andelen av förnyelsebar elenergi. Moras energieffektivseringsgrupp framlägger förslag om konvertering av olja i kommunala fastigheter till alternativt hållbart värmesystem (Energiplanens mål). I denna konverteringsplan framkommer alternativet värmepump kopplat till inköp av kommunala vindkraftsandelar. Kravet enligt de övergripande klimatmålen är att elförbrukningen skall minska med 20 % till år 2020 varför ökad elförbrukning måste kopplas till förnyelsebar elproduktion. Tekniska nämnden föreslås besluta att vid konvertering av oljebaserad värme till värmepump i kommunens fastighetsbestånd inköpa andelar i vindkraftsel motsvarande elbehovet för den nya värmepumpsanläggningen. Kommunstyrelsen föreslås besluta om inköp av ett antal vindkraftverk eller andelar i dessa med syftet att sänka kommunens framtida energikostnader. Transporter. Mora är på grund av sitt geografiska läge en knutpunkt för både väg- och järnvägsnät med koncentrerad trafik över Noretbroarna. Timmer och vedterminaler är placerade längs Rv26/E45 söder om Mora tätort. Järnvägsstationen med godsbangård är placerad så att gods på tåg från Orsa och inlandsbanan måste ansluta befintlig godsbangård. Vi måste utreda godsmängderna och deras målpunkter hur mycket av gods på timmerbil kommer idag från norr och hur mycket gods bör gå på järnväg mot Borlänge? Kan Bollnäsbanan avlasta detta godsflöde och minska belastningen på den hårt trafikerade Dalabanan? Mora planerar för en framtida ny godsbangård öster om Färnäs vilket skulle avlasta både järnväg och vägnät i centrala Mora. Gods på tåg från norr skulle, om triangelspåret i Noret iordningställs, kunna färdas direkt till den nya godsbangården eller till mottagande destinationsort. Detta förutsätter elektrifiering av bandelen Orsa Mora som då skulle kunna öppnas för pendeltågsförbindelse. De planerade nya bostadsområdena vid Noret norra (ca 1500 inv.) samt Orsas planområde vid Vångsgärde kan använda sig av nya pendeltågsstationer. En ny värmecentral placerad vid Noret norra skulle därmed kunna förses med råvaror från järnväg. Kommunledningskontoret får i uppdrag att med berörda grannkommuner gemensamt lösa möjlighet till arbetspendling med kollektiva färdmedel. Kommunledningskontoret och Teknisk förvaltning får uppdraget att kartlägga godsflödet på väg till och från Mora. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se till att genomföra en utredning om godsflöden och godsmängder för norra länsdelen.

4 4(7) Samhällsbyggnadsgruppen föreslås få uppdraget att framlägga förslag till beslut angående framtida godsbangård, timmerterminal och tidsplan för bostadsbyggande mellan Tingsnässvägen och bangården. Kommunledningskontoret föreslås utreda nya riktlinjer för anställdas bilavtal. Kommunledningskontoret föreslås utreda en kommunal bilpool med miljövänligare fordon. Personalkontoret föreslås utarbeta riktlinjer för hur kommunens Resepolicydokument skall tillämpas. Kollektivtrafik. Moras busslinjenät med turtäthet kommer att genomgå en total översyn. Vi måste veta hur vi bäst utnyttjar fordonsparken och var resande finns under dagen och till vilken målpunkt de vill resa. Tätortstrafiken behöver förmodligen tätare och kortare turer, avgång var 20: e minut, och mer av stjärntrafik istället för rundgående linjer. Förmodligen kommer vi att ställa in ett antal dagsturer med få resande för att istället kunna erbjuda t ex kvällstrafik fred-lörd eller ytterligare någon tätortstur! Detta måste få sin lösning dels på kort sikt men definitivt när vårt nya Resecentrum är på plats. Viktigt är också att kunna åka buss till och från Köpcentrum Noret och att busshållplatser ligger i nära anslutning till målpunkterna varför vägnätet för bussar måste genomföras enligt föreslagen detaljplan liksom de nya GC-stråken i Norets köpcentrum. Pendeltågstrafiken föreslås enligt utredning av Region Dalarna entimmestrafik vilket i sig kräver att bussturer ansluter till tågens ankomst och avgångstider. På sikt bör bandelen Orsa-Mora elektrifieras för att möjliggöra arbetspendling med tåg. År 2006 arbetspendlade 930 personer från Orsa till Mora och 260 personer till Orsa. Vi har idag ingen uppfattning hur dessa arbetspendlare transporteras till arbetsplatserna eller till vilken arbetsplats. Kartläggning av detta kommer att ske under dec-jan. Övrig tågtrafik är SJ: s direkttåg Mora Stockholm som idag sker med två turer i vardera riktningen. Vår målsättning är minst fyra direkttåg på sträckan år 2010 och vill få ner restiden till ca 3 tim Mora Stockholm. Ett förslag för att uppnå detta är att dessa direkttåg endast har ett perrongstopp/kommun på sträckan Mora Borlänge. Idag har Leksand tre perrongsstopp och Gagnef två! SJ: s nya Reginatåg som sätts i trafik 2010 kommer att vara snabbare än dagens Intercitytåg varför visionen om 3 tim restid är realistisk! På sikt är visionen ännu snabbare höghastighetståg vilket kräver ytterligare bandels- och signalombyggnader. Då krävs troligen parallellspår längs hela Dalabanan. I nuvarande investeringsplan från Banverket ligger parallellspår på sträckan Mora Borlänge bortom år 2020 vilket är under all kritik. Vi behöver snarast partiella parallellspår för att underlätta tågmöten. Skall tågresandet till turistanläggningar öka måste restiderna kortas. Kortare restider ligger också helt i linje med möjligheten till regionförstoring och möjlighet till god arbetspendling. Turismanläggningarna kommer att förbättra möjligheten till någon form av chartertransport med tåg/buss och med flyg. Till Mora/Siljans flygplats kommer vintern 2008/09 reguljärflyg med två turer/vecka att trafikera Växjö - Mora och Ängelholm Mora. Fjällanläggningarna planerar investera ca 10 miljarder under den kommande 10-årsperioden vilket ger nya bäddar och ca nya arbetstillfällen. Enligt beräkningar innebär detta ytterligare fler bilar/år och under vintersäsongen ca fler. Behovet av alternativt färdsätt med kollektivtrafik är därför viktig. Moras planerade Resecentrum kommer att bli ett viktigt nav för de olika trafikslagen för vidare transporter till de resandes målpunkter.

5 5(7) Kommunledningskontoret får i uppdrag att genomföra utredning om hur den framtida kollektivtrafiken optimalt skall fungera med det nya Resecentrum. Kommunledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med grannkommunerna förbättra möjligheten till kollektiv arbetspendling. Gång - och cykelvägar. Moras befintliga GC-nät är inte sammanhängande eller helt logiskt uppbyggt. En översyn av hur det ser ut och uppfattas av användare måste ske under 2008 och I planeringen ligger investeringar i nya GC-stråk på 1 milj kr de kommande 3 åren. Det är viktigt att stråken upplevs som trygga och attraktiva. I en trekilometersradie från Moras centrum bor ca invånare d.v.s. ca 40 % av kommunens invånare. Om de i högre utsträckning väljer kollektivt färdsätt eller att cykla eller gå ner till centrum avlastar vi vägnätet. Tekniska nämnden föreslås i investeringsbudgeten prioritera nya GCstråk samt förbättringar av de befintliga under perioden Tekniska förvaltningen ges uppdraget att snarast tillsätta en arbetsgrupp för GC-stråk med uppdrag att lämna förslag till förbättringar och nya GC-stråk. Vägnätet. Vägverket har genomfört en förstudie Genomfart Mora med studier av bl a trafikflödet. Det visar sig att av de fordon som i genomsnitt trafikerar Noretbron/dygn är ca % egen trafik. Detta innebär att större delen av trafiken över Noretbron är trafikanter som har en målpunkt i de centrala delarna av Mora. Det kan vara en arbetspendlare från Orsa som arbetar i Östnor, Örjastäppan eller i Mora centrum. Vägverket arbetar enligt 4-stegsprincipen vilken innebär att steg 1-2 är kommunens eget ansvar gällande attraktiva GC-stråk, bra kollektiv/tågpendlartrafik, arbetspendlarparkeringar eller Resecentrum. Det förutsätts också att vi ser över möjligheten av att avlasta vägnätet från tunga transporter genom att kartlägga godsflödens målpunkter och möjligheten av att föra över gods på väg till järnväg. I detta perspektiv är det viktigt med planerna för en ny godsbangård öster om Färnäs och flytt av timmerterminalen från Lomsmyren liksom Wasaåkarns och Green Cargos vedupplag på Örjastäppan. Steg 3 är förbättringar av vägnätet genom att bygga bort trafiksignaler, bygga nya rondeller, eventuell vägbreddning, nya körfält osv. Steg 4 är byggandet av ny överfart Sandängsleden mellan E 45 och Rv 70 mot Älvdalen. Det är viktigt att vi utreder och identifierar godstransporter på väg och då framförallt timmeroch massaved och vedtransporter till och från Mora. Om det visar sig att en placering av ny timmer- och godsterminal öster om Mora är strategisk viktig måste vi även undersöka hur denna påverkar trafikflödet av tung timmertransport. Stor del av denna kommer trots denna placering att belasta Älvgatan och Noretbron. Om vägverket i sin analys av steg 1-3 kommer fram till att denna bro behöver byggas om till ett tredje eller ev. fjärde körfält kommer överfart Sandängsleden i en ny dager. Utryckningsfordon behöver ett alternativ till Noretbron och tung trafik från Älvdalen och Rv 70 kan med fördel använda den nya överfarten till ny timmerterminal och/eller Siljanssågen. Turismtrafik till fjällanläggningarna kan med fördel använda den nya leden utan att belasta trafikflödet i centrala Mora. Den trafikintensiva Vasaloppsveckan får med den nya leden en avgörande avlastning av trafikknutpunkt Mora.

6 6(7) I sammanhanget är vårt beteende viktigt varför tar vi bilen? Kan vi samåka eller åka kollektivt? Kan vi cykla eller gå? Hur gör vi när bränslet kostar 30 kr/lit och vilken reklam gör vi för alternativa färdsätt? Hur diskuteras dessa frågor på arbetsplatserna? Uppmuntras medarbetare i att arbeta från hemmet t ex en dag/vecka? Hur uppfostrar vi våra barn när det gäller transporter? Kör vi barnen till skolan istället för att uppmuntra dem att ta cykeln eller gå? Har vi kunskap om tidtabellen eller har vi förutfattade meningar om att bussen går på fel tider? föreslås att kommunstyrelsen efter utredning fattar beslut om att prioritera Sandängsleden som ett led i hållbar boendemiljö för Moras ca invånare i de centrala delarna. Samhällsinformation. Kommunen måste hitta vägar och nya rutiner för god samhällsinformation med medborgarna. Detta är viktigt när det gäller nybyggnation. Man söker bygglov eller köper en kommunal tomt. Under denna process måste byggaren få information om lämpligt hållbart värmesystem, energieffektivisering, solfångare, solceller, kostnadskalkyl gällande husets livscykel och inte bara bankens kalkyl för räntekostnad och amortering. Passivhus som byggmetod är också ett viktigt område att informera om. Arbetet med att förstärka skolornas arbete med miljöfrågor och hållbar utveckling måste finnas högt på dagordningen. Barnen är viktiga bärare av kunskap in i hemmet och dess beteende. Dagens byggregler föreskriver den maximala energiförbrukningen för bostadshus i måttet ca 100 kwh/kvm/år. För fritidshus är reglerna mer frikostiga 130 kwh/kwh/år. Flertalet av fritidshusen används för uthyrning och utrustas till villastandard och förses i regel med direktverkande el. Jag anser att vi bör betrakta fritidshus som villor utifrån ett energiförbrukningsperspektiv, varför vi måste starkt rekommendera samma energikrav som för villa. Ett önskemål är att alla dalakommuner gör samma tolkning eftersom områdets framväxande stugbyar är stora energiförbrukare. Fjällnäringens satsningar i nya bäddar kräver planerad beredskap för ovanstående resonemang! Byggnadsnämnden föreslås besluta om nya rekommendationer/regler för energihushållning i fritidshus. Byggnadsnämnden/Stadsarkitektkontoret föreslås tillskriva Energimyndigheten och Boverket med uppmaningen att skärpa reglerna för energiförbrukning i nyproducerade fritidshus. Kraven bör vara samma som för bostäder. Stadsarkitektkontoret föreslås aktivt informera allmänheten om energieffektivt byggande. Energi- och klimatrådgivaren föreslås utarbeta en utställning om Mora som uthållig kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslås få uppdraget att förtydliga vikten av läroplanens mål gällande miljö- och energifrågor så att undervisningen i grund- och gymnasieskola har uthållig kommun som en grön tråd i undervisningen.

7 7(7)

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energieffektivisering av Gällivare. 2010-03-22 Hewlett-Packard Isabelle Endmyhr, Rebecka Djärv, Robin Sjaunja och Gunnar Kerttu

Energieffektivisering av Gällivare. 2010-03-22 Hewlett-Packard Isabelle Endmyhr, Rebecka Djärv, Robin Sjaunja och Gunnar Kerttu Energieffektivisering av Gällivare 2010-03-22 Hewlett-Packard Isabelle Endmyhr, Rebecka Djärv, Robin Sjaunja och Gunnar Kerttu Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Bakgrund... 5 Målbeskrivning...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Vänsterpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Vänsterpartiet vill värna de gröna kilarna, Östra stadsdelarna.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå

Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå 2008-04-28 98 227 Kommunstyrelsen 2009-02-09 33 69 Arbets- och personalutskottet 2009-01-12 5 10 Dnr 08.322-008 aprilkf24 Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå Ärendebeskrivning Erika

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Bilaga 1 MORA KOMMUN RESECENTRUM MORA. Start- och målpunktsundersökning 2010-12-01

Bilaga 1 MORA KOMMUN RESECENTRUM MORA. Start- och målpunktsundersökning 2010-12-01 MORA KOMMUN Start- och målpunktsundersökning 2010-12-01 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 4 1.1 Metod... 4 2. Resultat... 5 2.1 Allmänt... 5 2.2 Påstigande i Mora... 7 2.3 Avstigande

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy för Falköpings kommun Resepolicy Innehållsförteckning Syfte 3 Omfattning och avgränsning 3 Övergripande mål 3 Miljö Säkerhet Effektivitet Föredöme Ansvar 4 Spridning och uppföljning 4 Bilaga 1 Reseinstruktion

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme KP SSAB BLUND Fjärrvärme Fossilfritt* *Vår strävan är att bli fossilfria. Under 2010 var den fossila andelen bränsle till fjärrvärmeproduktionen endast 1,1 %. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Varmt och

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer