Ufs. Underrättelser för sjöfarande. Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN

Transkript

1 Nr 102 Ufs Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN Ansvarig utgivare: Sjökartedirektör ÅKE MAGNUSSON Redaktör: Sjökapten SVANTE HÅKANSSON Redaktion Prenumerationsärenden Sjöfartsverket Sjöfartsverket Ufs/BALTICO Marknad NORRKÖPING NORRKÖPING tel: +46 (0) tel: +46 (0) fax: +46 (0) fax: +46 (0) e-post: e-post: Prenumerationsavgift: 790 kr (inkl moms). Ufs utkommer med ett nummer i veckan. Bäringar är rättvisande från 0 medurs till 360 och räknas beträffande uppgifter om fyrsken från sjön mot fyren. Övriga uppgifter om tidskriftens redigering återfinns i Ufs A som medföljer något av årets första nummer. Ansvar för sakinnehållet i Ufs åvilar uppgiftslämnaren. Luftfartsverkets tryckeri i Norrköping 2006 ISSN

2 Nr Innehåll / Contents Berörda sjökort / Affected charts Sjökort/Charts Notiser/Notices Sida/Page (P) (T) (P) (T) (T) (T) (P) (T) (T) (T) (T) (T) (T) (T) 3 Tillkännagivanden / Announcements Notiser/Notices Rubrik/Title Sida/Page 3156 Nya regler för märkning av passiva redskap utanför M avstånd från baslinjen / (not translated) 3151 Sjöfartsinspektionen informerar 1/2006 / (not translated) 18 Återkommande information / Recurrent information Sida/Page Uppgift om vattenstånd i Vänern 23

3 3 Nr 102 UNDERRÄTTELSER / NOTICES Bottenhavet / Sea of Bothnia * 3128 Sjökort/Chart: 523 Sverige. Bottenhavet. Ångermanälven. Lugnviksfjärden. Prick indragen. Stryk NORD-prick 62 55,45N 17 54,92E Sweden. Sea of Bothnia. Ångermanälven. Lugnviksfjärden. Spar buoy withdrawn. Delete North cardinal spar buoy 62 55,45N 17 54,92E Sjöfartsverket Gävle. Publ. 8 februari 2006 Norra Östersjön / Northern Baltic * 3163 (T) Sjökort/Chart: 612, 6142, 6145 Sverige. Norra Östersjön. Stockholms skärgård. Förbud mot att bryta isränna. Utgår: Notis 2006:98/3102 (T) Förbud mot brytande av isränna gäller mellan Storholmen och Lidingö. Position: 59 23,5N 18 08,3E Förbud mot brytande av isränna gäller i den allmänna farleden mellan, Nykvarnsholmen i norr och Stora Blötholmens kummel i söder. Förbud mot brytande av isränna gäller i farleden mellan Älgö och Gåsö. Positioner: a) 59 30,6N 18 29,6E Nykvarnsholmen b) 59 29,1N 18 27,0E Stora Blötholmen Kl c) 59 15,7N 18 21,7E N om Gåsön d) 59 15,4N 18 20,5E V om Gåsö ö Bsp Stockholms skärgård Sweden. Northern Baltic. Stockholm archipelago. Prohibition of icebreaking. Cancel: Notice 2006:98/3102 (T) It is prohibited to breake ice in the sound between Storholmen and Lidingö. Position: 59 23,5N 18 08,3E It is prohibited to breake ice in the fairway between, Nykvarnsholmen in north and Stora Blötholmen Kl (beacon) in south. It is prohibited to breake ice in the fairway between Älgö and Gåsö. Positions: a) 59 30,6N 18 29,6E Nykvarsholmen b) 59 29,1N 18 27,0E Stora Blötholmen Kl c) 59 15,7N 18 21,7E N of Gåsön d) 59 15,4N 18 20,5E W of Gåsö island Sjöfartsverket Stockholm. Publ. 8 februari 2006

4 Nr * 3162 Sjökort/Chart: 6142 Sverige. Norra Östersjön. Stockholms skärgård. Farleden förbi fyren Värmdö- Garpen. Fastställd färdriktning. Rättelse. Se: Notis 2006:101/3115 Texten i häfte 101 notis 3115 under punkt B, på svenska, ska ersättas med följande: B. Fartyg med en bruttodräktighet av 300 eller mer får ej trafikera farleden i västlig riktning. Inför följande text i sjökortet i anslutning till farleden: Farleden förbi Värmdö-Garpen (Lagnögrund-Värmdö Garpen-Björnsgrund-Rödhällsgrund). Fartyg med en bruttodräktighet av 300 eller mer får inte framföras på västlig kurs. Sjöfartsverket Norrköping. Publ. 8 februari 2006 * 3158 (T) Sjökort/Chart: 6142, 6143 Sverige. Norra Östersjön. Stockholms skärgård. Mellan Lindalssundet och Halvkakssundet. Prickar ur position eller saknas. Prickar som är ur position eller saknas pga isen: BB-prick a) 59 25,35N 18 27,92E Skärmaräng, Lindalssundet SB-prick b) 59 21,90N 18 24,40E Tyningö (13 m) SB-prick c) 59 22,40N 18 22,79E Båtsholmen BB-prick d) 59 21,94N 18 16,09E L Höggarnsbank V SB-prick e) 59 22,43N 18 16,82E St Höggarnsbank O SB-prick f) 59 20,54N 18 12,97E Högudden Bsp Stockholms skärgård 6142, 6143 Sweden. Northern Baltic. Stockholm archipelago. Between Lindalssundet and Halvkakssundet. Buoyage off positions or missing. Spar buoys off position or missing due to the ice: Port spar a) 59 25,35N 18 27,92E Skärmaräng, Lindalssundet Starboard spar b) 59 21,90N 18 24,40E Tyningö (13 metres) Starboard spar c) 59 22,40N 18 22,79E Båtsholmen Port spar d) 59 21,94N 18 16,09E L Höggarnsbank W Starboard spar e) 59 22,43N 18 16,82E St Höggarnsbank E Starboard spar f) 59 20,54N 18 12,97E Högudden Sjöfartsverket Stockholm. Publ. 4 februari 2006

5 5 Nr 102 * 3123 Sjökort/Chart: 6142 Sverige. Norra Östersjön. Stockholms skärgård. N om Ormingelandet. Tegelön. Kraftkabel och luftledning etablerade. 1. En kraftkabel har lagts ut mellan Tegelön och Tisdan, pos a) - b). 2. En luftledning med en segelfri höjd av 7 m har etablerats på N delen av Ormingelandet tvärs över viken N om namnet Sommarbo, pos c) - d). Inför kraftkabel a) 59 21,69N 18 19,90E landfäste Tegelön b) 59 21,72N 18 20,04E landfäste Tisdan Inför luftledning med segelfri c) 59 21,65N 18 17,98E vikens N sida höjd 7 m d) 59 21,63N 18 18,04E vikens S sida Bsp Stockholms skärgård 6142 Tegelön, N om Ormingelandet Boo Energi, Saltsjö-Boo. Publ. 4 februari 2006 * 2728 (T) Sjökort/Chart: 6141, 6142 Sverige. Norra Östersjön. Stockholms Hamn. Finnboda. Undervattensarbeten. Försiktig passage. Undervattensarbeten pågår N om Finnboda. Länsor finns utlagda runt arbetsområdet. Sjöfarten anmodas passera arbetsplatsen med försiktighet för att undvika störande svall. Undervattensarbeten pågår 59 19,0N 18 07,7E N om Finnboda Bsp Stockholms skärgård 6141 E Sweden. Northern Baltic. Port of Stockholm. Finnboda. Works in progress. Caution advised. Underwater works are in progress N of Finnboda. The working area is surrounded by a floating barrier. Vessels are requested to pass the area with caution to minimize backwash. Underwater works in progress 59 19,0N 18 07,7E N of Finnboda

6 Nr Undervattensarbeten vid Finnboda / Underwater works N of Finnboda HSB Produktion AB Publ. 20 juli 2005 * 3157 (T) Sjökort/Chart: 61, 616 Sverige. Norra Östersjön. O om Utö. Skjutvarning. Position: 58-55N 18-20E Restriktionsområde R71 Under angivna tider pågår skarpskjutning på Utö skjutfält varvid Area 1-2, O om Utö, är avlyst. Under dygnets mörka timmar sker skjutning oftast i förening med lysskjutning. Sjöfarande ska ej använda kikare mot skjutfältet då skjutning med laser förekommer. Riskavståndet är 3700 m x egen kikares förstoring. Ytterligare upplysningar lämnas på VHF kanal 16, anrop Utö skjutfält, eller tel Februari Tid , Mars

7 7 Nr 102 Mars Tid 09, , Bsp Stockholms skärgård 616 Sweden. Northern Baltic. E of Utö. Gunnery exercise. Position: 58-55N 18-20E Gunnery exercise will be carried out within Utö firing range. No admittance allowed to Utö Restricted Area 1-2. As laser is used, the gunnery range may not be observed through binoculars. Further information on VHF channel 16, call Utö skjutfält, or tel. +46 (0) February Hour , March , , Försvarsmakten P10, Strängnäs. Publ. 8 februari 2006 Mälaren och Södertälje kanal / Lake Mälaren and Södertälje kanal * 3160 (T) Sjökort/Chart: 111, 1131 Sverige. Mälaren och Södertälje kanal. Förbud mot brytande av isränna. Utgår: Notis 2006:98/3103 (T) Förbud mot brytande av isränna gäller i följande områden: Sundet NO om a) 59 22,0N 17 48,4E Lambarön I södra farleden mellan b) och c) b) 59 27,0N 16 13,0E N om Lövnäsudde till Kungsör c) 59 26,5N 16 08,0E N om Skillingeudd Gripsholmsfjärdens södra del S om latituden genom d) d) 59 15,3N 17 15,4E Stora Härnöns NV udde Norra Björköfjärden i farleden Vråkasundet västerut till Sparin. Farleden mellan Adelsö och Munsö mellan latituderna 59-19N och 59-26N. Södra Björkfjärden med undantag för farleden mellan Bornhuvud och Gåsholm samt Bornhuvud och Långhallsudde.

8 Nr Prästfjärden med undantag för farleden mellan Gåsholm till Ytterholm. Bsp Mälaren 111, 1131 Sweden. Lake Mälaren and Södertälje kanal. Prohibition of icebreaking. Cancel: Notice 2006:98/3103 (T) It is prohibited to breake ice in following waters: Passage NE of a) 59 22,0N 17 48,4E Lambarön Southern fairway to between b) and c) b) 59 27,0N 16 13,0E N of Lövnäsudde Kungsör c) 59 26,5N 16 08,0E N of Skillingeudd S part of Gripsholmsfjärden S of latitude through d) d) 59 15,3N 17 15,4E NW point of Stora Härnön Norra Björkfjärden in the fairway Vråkasundet westward to Sparin. The fairway between Adelsö and Munsö latitudes 59-19N and 59-26N. Södra Björkfjärden with the exception of the tracks between Bornhuvud and Gåsholm and Bornhuvud and Långhallsudde. Prästfjärden with the exception of the track between Gåsholm and Ytterholm. Sjöfartsverket Stockholm. Publ. 8 februari 2006 Södra Östersjön / Southern Baltic * 3164 (P) Sjökort/Chart: 8, 83, 839 Sverige. Danmark. Södra Östersjön. Trafikseparering etableras i Bornholmsgattet. RÄTTELSE Utgår: Notis 2006:100/3078 (P) Notis 3078, som publicerats i Ufs häfte 100, angav fel longitud i position 10) och fel latitud i position 19). Korrekta positioner är som följer: 10) 55-06,555N 14-10,800E 19) 55-05,291N 14-03,113E Notisen i sin helhet upprepas nedan. Observera att även texten angående kusttrafikzonen på svenska sidan ändrats något. Tidpunkt: Den 1 juli 2006, kl 0000 UTC Vid angiven tidpunkt etableras ett trafiksepareringssystem (TSS) i Bornholmsgattet. Samtidigt upphör de nu gällande rekommenderade färdriktningspilarna att gälla. TSS BORNHOLMSGAT består av: Tre delar som vart och ett har 2,7 M breda trafikstråk i vardera riktningen. En 0,8 M bred separeringszon mellan respektive trafikstråk. Två kusttrafikzoner. Ett varningsområde mellan de tre delarna. Trafikstråkens riktningar är som följer: Huvuddelen (i Bornholmsgattet): 038 på nordostgående och 218 på sydvästgående. Sydvästra delen (mot Gedser): 071 och 038 på nordostgående, 218 och 251 på sydvästgående Västra delen (mot Falsterborev): 093 på ostgående och 273 på västgående

9 9 Nr HUVUDSEPARERINGEN - a. En separeringszon som begränsas av en linje mellan 1) - 4). b. Ett trafikstråk för ostgående trafik mellan separeringszonen (a) och en linje mellan 5) - 6). c. Ett trafikstråk för västgående trafik mellan separeringszonen (a) och en linje mellan 7) - 8). 1) 55 24,584N 14 37,347E 2) 55 25,246N 14 36,478E 3) 55 12,526N 14 18,945E 4) 55 12,034N 14 20,043E 5) 55 22,339N 14 40,279E 6) 55 10,367N 14 23,760E 7) 55 27,545N 14 33,615E 8) 55 14,190N 14 15,221E - SYDVÄSTRA SEPARERINGEN - d. En separeringszon som begränsas av en linje mellan 9) - 14). e. Ett trafikstråk för ostgående trafik mellan separeringszonen (d) och en linje mellan 15) - 17). f. Ett trafikstråk för västgående trafik mellan separeringszonen (d) och en linje mellan 18) - 20). 9) 55 06,064N 14 11,895E 10) 55 06,555N 14 10,800E 11) 55 02,996N 14 05,965E 12) 55 02,297N 14 02,424E 13) 55 01,543N 14 02,876E 14) 55 02,318N 14 06,806E 15) 55 04,397N 14 15,603E 16) 55 00,020N 14 09,653E 17) 54 58,987N 14 04,404E 18) 55 08,220N 14 07,086E 19) 55 05,291N 14 03,113E 20) 55 04,852N 14 00,893E - VÄSTRA SEPARERINGEN - g. En separeringszon som begränsas av en linje mellan 21) - 24). h. Ett trafikstråk för ostgående trafik mellan separeringszonen (g) och en linje mellan 25) - 26). i. Ett trafikstråk för västgående trafik mellan separeringszonen (g) och en linje mellan 27) - 28). 21) 55 10,966N 14 05,670E 22) 55 11,762N 14 05,743E

10 Nr ) 55 11,928N 14 00,000E 24) 55 11,130N 14 00,000E 25) 55 08,220N 14 07,086E 26) 55 08,428N 14 00,000E 27) 55 14,461N 14 05,990E 28) 55 14,630N 14 00,000E - VARNINGSOMRÅDE - j. Området mellan trafiksepareringssystemets tre delar utgörs av ett varningsområde begränsat av en linje mellan 29) - 34). 29) 55 10,367N 14 23,760E 30) 55 14,190N 14 15,221E 31) 55 14,461N 14 05,990E 32) 55 10,966N 14 05,670E 33) 55 08,220N 14 07,086E 34) 55 04,397N 14 15,603E - KUSTTRAFIKZON PÅ SVENSKA SIDAN - k. Kusttrafikzonen utmed den svenska kusten begränsas av en linje mellan 35) - 38). 35) 55 23,179N 14 27,572E 36) 55 28,417N 14 17,036E 37) 55 23,202N 14 11,578E 38) 55 14,190N 14 15,221E Följande text kommer att införas i sjökort samt meddelas som en föreskrift i Sjöfartsverkets författningssamling (SJÖFS): - KUSTTRAFIKZON PÅ BORNHOLMSSIDAN - l. Kusttrafikzonen utmed Bornholms kust begränsas av en linje mellan 39) - 42). 39) 55 17,882N 14 46,416E 40) 55 22,339N 14 40,279E 41) 55 13,758N 14 28,416E 42) 55 11,346N 14 42,142E Sweden. Denmark. Southern Baltic. New Traffic Separation Scheme in Bornholmsgat. CORRECTION. Cancel: Notice 2006:100/3078 (P) Notice 3078, published in Ufs No 100, stated wrong longitude at position 10) and wrong latitude at position 19).

11 11 Nr 102 Correct positions should read as follows: 10) 55-06,555N 14-10,800E 19) 55-05,291N 14-03,113E Time: 1 July 2006, 0000 UTC On the given time a new traffic separation scheme (TSS) will be established in Bornholmsgat. The new system replaces the existing arrows showing Recommended direction of traffic flow. TSS BORNHOLMSGAT consists of following parts: Two traffic lanes 2.7 M wide in three parts; One intermediate traffic separation zone 0.8 M wide in three parts; Two associated inshore traffic zones; One precautionary area between the three parts. The direction of navigation is: TSS, main part (in the Bornholmsgat): 038 northeastbound course and 218 southwestbound course; and TSS, south west part: 071 and 038 northeastbound courses, 218 and 251 southwestbound courses; and TSS, west part: 093 eastbound course and 273 westbound course. - MAIN PART - a. A separation zone bounded by a line connecting 1) - 4). b. A traffic lane for eastbound traffic between the separation zone (a) and a line connecting 5) - 6). c. A traffic lane for westbound traffic between the separation zone (a) and a line connecting 7) - 8). 1) 55 24,584N 14 37,347E 2) 55 25,246N 14 36,478E 3) 55 12,526N 14 18,945E 4) 55 12,034N 14 20,043E 5) 55 22,339N 14 40,279E 6) 55 10,367N 14 23,760E 7) 55 27,545N 14 33,615E 8) 55 14,190N 14 15,221E - SOUTHWEST PART - d. A separation zone bounded by a line connecting 9) - 14). e. A traffic lane for eastbound traffic between the separation zone (d) and a line connecting 15) - 17). f. A traffic lane for westbound traffic between the separation zone (d) and a line connecting 18) - 20). 9) 55 06,064N 14 11,895E 10) 55 06,555N 14 10,800E 11) 55 02,996N 14 05,965E 12) 55 02,297N 14 02,424E 13) 55 01,543N 14 02,876E 14) 55 02,318N 14 06,806E 15) 55 04,397N 14 15,603E 16) 55 00,020N 14 09,653E

12 Nr ) 54 58,987N 14 04,404E 18) 55 08,220N 14 07,086E 19) 55 05,291N 14 03,113E 20) 55 04,852N 14 00,893E - WEST PART - g. A separation zone bounded by a line connecting 21) - 24). h. A traffic lane for eastbound traffic between the separation zone (g) and a line connecting 25) - 26). i. A traffic lane for westbound traffic between the separation zone (g) and a line connecting 27) - 28). 21) 55 10,966N 14 05,670E 22) 55 11,762N 14 05,743E 23) 55 11,928N 14 00,000E 24) 55 11,130N 14 00,000E 25) 55 08,220N 14 07,086E 26) 55 08,428N 14 00,000E 27) 55 14,461N 14 05,990E 28) 55 14,630N 14 00,000E - PRECAUTIONARY AREA - j. A precautionary area will be established, bounded by a line connecting 29) - 34). 29) 55 10,367N 14 23,760E 30) 55 14,190N 14 15,221E 31) 55 14,461N 14 05,990E 32) 55 10,966N 14 05,670E 33) 55 08,220N 14 07,086E 34) 55 04,397N 14 15,603E - INSHORE TRAFFIC ZONE ON THE SWEDISH SIDE - k. The limits of the inshore traffic zone along the Swedish coastline lies between 35) - 38). 35) 55 23,179N 14 27,572E 36) 55 28,417N 14 17,036E 37) 55 23,202N 14 11,578E 38) 55 14,190N 14 15,221E Following text will be shown on charts and included as a regulation in the Swedish Maritime Administration Statute Book (SJÖFS):

13 13 Nr INSHORE TRAFFIC ZONE ON THE DANISH SIDE (BORNHOLM) - l. The limits of the inshore traffic zone along the Danish (Bornholm) coastline lies between 39) - 42). 39) 55 17,882N 14 46,416E 40) 55 22,339N 14 40,279E 41) 55 13,758N 14 28,416E 42) 55 11,346N 14 42,142E Karta / Map IMO Assembly 24. Sjöfartsverket Norrköping. Publ. 8 februari 2006

14 Nr Ej områdesbundet * 3156 Sverige. Nya regler för märkning av passiva redskap utanför 12 M avstånd från baslinjerna Från den 1 januari 2006 gäller EU:s nya förordning Nr 356/2005 om märkning och identifiering av passiva fiskeredskap och bomtrålar. Förordningen gäller vid fiske i gemenskapens vatten utanför 12 M räknat från baslinjerna i respektive kustmedlemsstat. Bestämmelserna innehåller till viss del en skärpning i förhållande till nuvarande bestämmelser i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap och vattenbruksanläggningar. I de fall bestämmelserna i EU-förordningen är oförenliga med Fiskeriverkets föreskrifter har EU-förordningens bestämmelser företräde och gäller istället eller utöver vad som anges i FIFS 1994:14. Detta anges i en ny föreskrift från Fiskeriverket, FIFS 2005:48, som också gäller från 1 januari Förordningens bestämmelser anger alltså de minimikrav som inte får frångås. De svenska föreskrifterna gäller även utanför 12 M från baslinjerna i de delar de innebär skärpta bestämmelser i förhållande till EU-förordningen. EU-KOMMISSIONENS FÖRORDNING 356/2005 återges nedan: KAPITEL I - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 - Syfte I denna förordning fastställs föreskrifter för märkning och identifiering av passiva fiskeredskap och bomtrålar Artikel 2 - Räckvidd 1. Denna förordning skall tillämpas på fartyg som fiskar i gemenskapens vatten. 2. Denna förordning skall INTE tillämpas inom tolv sjömil räknat från kustmedlemsstatens baslinjer. Artikel 3 - Definitioner I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges: a) passiva redskap: i) långrevar, ii) fasta garn, insnärjningsnät, grimgarn, drivgarn, som kan bestå av ett eller flera separata garn med linor upptill och nedtill och med sammanbindande linor, och som kan vara försedda med förankring, flöten och navigationshjälpmedel, b) bomtrål: en trål som släpas efter utriggade bommar. Artikel 4 - Förbud 1. Det är förbjudet att för fiske använda sådana passiva redskap, vakar och bomtrålar som inte är märkta och identifierbara i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. 2. Följande får inte finnas ombord: a) Bommar i en bomtrål som inte är märkta med distriktsbeteckningen i enlighet med artikel 5.

15 15 Nr 102 b) Passiva redskap som inte är märkta i enlighet med artikel 7. c) Vakare som inte är märkta i enlighet med artikel 10. KAPITEL II BOMTRÅLAR Artikel 5 - Skyldigheter i fråga om bomtrålar Befälhavaren för ett fiskefartyg, eller dennes företrädare, skall se till att alla monterade bommar i en bomtrål som finns ombord eller som används för fiske är tydligt märkta med distriktsbeteckningen för det fartyg som de tillhör på själva bommen eller på bombeslaget KAPITEL III - PASSIVA REDSKAP Artikel 6 - Skyldigheter i fråga om passiva redskap Befälhavaren för ett fiskefartyg, eller dennes företrädare, skall se till att alla passiva redskap som finns ombord eller som används för fiske är tydligt märkta och identifierbara, i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Artikel 7 - Märkning Alla passiva redskap som används för fiske skall vara varaktigt märkta med den distriktsbeteckning som har anbragts på skrovet av det fartyg som de tillhör a) på märken fästa på översta raden vid vardera änden av varje passivt redskap, b) om ett passivt redskap är längre än en sjömil, på märken fästa på redskapets översta rad med jämna avstånd på högst en sjömil så att ingen redskapsdel med en längd av över en sjömil saknar märkning. Artikel 8 - Märken 1. Alla märken skall vara a) gjorda i beständigt material, b) ordentligt fästa vid redskapet, c) minst 65 millimeter breda, d) minst 75 millimeter långa. 2. Beteckningen på varje märke får inte avlägsnas, ändras eller tillåtas bli oläsbar. KAPITEL IV - VAKARE Artikel 9 - Skyldigheter i fråga om vakare Befälhavaren för ett fiskefartyg, eller dennes företrädare, skall se till att det vid varje passivt redskap som används för fiske fästs en vakare vid vardera änden och mellanvakare mellan dessa samt att de är utformade i enlighet med bilagan och placeras ut i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Artikel 10 - Märkning 1. Alla vakare som markerar redskapets ändar och alla mellanvakare skall vara märkta med den distriktsbeteckning som har anbragts på skrovet av det fartyg som de tillhör och a) beteckningen skall anbringas så högt över vattnet som möjligt så att den syns tydligt och klart,

16 Nr b) beteckningen skall ha en färg som kontrasterar mot den yta på vilken den anbringas. 2. Beteckningen på vakaren får inte avlägsnas, ändras eller tillåtas bli oläsbar. Artikel 11 - Linor 1. Linorna mellan vakare och passiva redskap skall vara tillverkade av sjunkande material eller vara nedtyngda. 2. Linorna mellan ett redskap och de vakare som markerar dess ändar skall vara fästa vid redskapets ändar. Artikel 12 - Vakare som markerar redskapets ändar 1. De vakare som markerar redskapets ändar skall placeras så att det när som helst är möjligt att fastställa läget för redskapets båda ändar. 2. Stången på var och en av de vakare som markerar redskapets ändar skall ha en höjd av minst 1,5 meter över vattenytan mätt från flytkroppens översta del. 3. De vakare som markerar redskapets ändar skall vara kulörta, men får inte vara röda eller gröna. 4. Alla vakare som markerar redskapets ändar skall vara försedda med följande: a) En eller två rektangulära flaggor vars kortsidor är minst 40 centimeter. Om det krävs två flaggor på samma vakare skall avståndet mellan dessa vara minst 20 centimeter. Avståndet mellan vattnet och den första flaggan skall vara minst 80 centimeter. Flaggor som markerar ändarna på ett och samma nät skall ha samma färg, dock inte vit, och samma storlek. b) Ett eller två ljus som avger en gul blixt var femte sekund (Fl Y 5s) och som är synliga på ett avstånd av minst två sjömil. c) Ett klotformat toppmärke med en diameter på minst 25 centimeter, försett med en eller två ljusreflexer som inte får vara röda eller gröna och som skall vara minst sex centimeter breda. Toppmärket på vakaren kan utgöras av en klotformad radarreflektor. d) Radarreflektorer som ger ett eko på ett avstånd av minst två sjömil. Artikel 13 - Fastgöring av vakare De vakare som markerar ett passivt redskaps ändar skall vara fästa vid redskapet på följande sätt: a) En vakare i västsektorn (halva kompasscirkeln från syd genom väst till och inkluderande nord) skall vara försedd med två flaggor, två ljusreflexer, två ljus och ett märke i enlighet med artikel 8. b) En vakare i ostsektorn (halva kompasscirkeln från nord genom ost till och inkluderande syd) skall vara försedd med en flagga, en ljusreflex, ett ljus och ett märke i enlighet med artikel 8. Märket skall innehålla de uppgifter som anges i artikel 10. Artikel 14 - Mellanvakare 1. Mellanvakare skall vara fästa vid passivt redskap som är längre än en sjömil. 2. Mellanvakare skall placeras på högst en sjömils avstånd så att ingen redskapsdel med en längd av över en sjömil saknar märkning. 3. Mellanvakare skall uppfylla samma specifikationer som de vakare som markerar

17 17 Nr 102 redskapets ändar i ostsektorn, med undantag för följande: a) Flaggorna skall vara vita. b) Var femte mellanvakare skall vara försedd med en radarreflektor som ger ett eko på ett avstånd av minst två sjömil. Fiskeriverket Publ. 4 februari 2006

18 Nr TILLKÄNNAGIVANDEN / ANNOUNCEMENTS * 3151 Sverige. Sjöfartsinspektionen informerar 1/2006 Inspektionen distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga jobbar på golvet. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är Utredningsenheten vid Sjöfartsinspektionen. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon eller e-post (inspektion@sjofart sverket.se). Texten kan hämtas på Sjöfartsverkets hemsida: Sjöfartsinspektion - Olyckor och tillbud - Sjöfartsinspektionen informerar Alternativt kan man kontakta inspektionen för att hamna på sändlistan för e-postutskick. MAN GÖR INTE ALLTID SOM MAN TÄNKT Nyligen har ett par olyckor inträffat som aktualiserar frågeställningar om rutiner och människans medvetna eller omedvetna tendens till att stanna kvar i inlärda mönster. Det ena fartyget var på väg in i en hamn som det varit i många gånger. I hamninloppet finns en enslinje som fungerar som ett frimärke till ett grundområde på ena sidan. Denna gång kom fartyget något utanför enslinjen in på den grunda sidan, vilket befälhavaren accepterade utan att omedelbart vidta åtgärder eftersom han räknade med att det skulle gå klart även om det var liten marginal. Fartyget kom emellertid att få bottenkänning vilket ledde till en del skador och fartyget fick tas ur trafik för reparation. Befälhavaren var mycket rutinerad, både på hamnen och fartyget. Han hade emellertid varit verksam på en annan fartygstyp en längre period innan han kom tillbaka till det som drabbades av grundkänningen. Det andra fartyget backade ut i en hamn för att vända och sedan lämna mellan pirhuvudena. Vind från ena sidan kombinerat med för kort uppbackning ledde till att fartyget kom för långt på andra sidan och så småningom i kontakt med det ena pirhuvudet. Därmed revs skrovet upp och föranledde att fartyget fick tas ut ur trafik för reparation. Befälhavaren var mycket rutinerad på hamnen men relativt ny på sin befattning i just detta fartyg. I dessa fall finns vissa gemensamma faktorer. Dels har befälhavarna en omfattande rutin på hamnen, och dels har de båda arbetet en längre period på andra fartyg med helt andra egenskaper avseende djupgående, fart och manöverförmåga. Man kan då dra slutsatsen att erfarenheten från dessa andra fartyg i någon mån omedvetet påverkat befälhavarna i sina beslut. I det ena fallet genom att befälhavaren accepterade att köra på vatten som inte, visade det sig, hade någon marginal

19 19 Nr 102 alls avseende djup, och i det andra fallet att befälhavaren plötsligt befann sig i en situation där han inte hade de fartresurser och den manöverförmåga som han var van vid. Man kan jämföra med nya dragningar av vägar, där man kan se exempel på liknande, till synes oförklarliga, händelser. Folk har givetvis vant sig vid hur vägarna går i deras hemtrakter. När sedan vägarna byggs om och gamla huvudvägar blir anslutningsvägar med nya korsningar och tillhörande kurvor, är det inte helt ovanligt att olyckor inträffar där personer som är kända med lokaliteterna är inblandade. Trots att man kanske har följt ombyggnaden länge och till och med använt de nya dragningarna en tid, kan man i en viss situation upptäcka att man helt gått efter gamla invanda rutiner och plötsligt befinner sig i en situation som kanske inte alla gånger går att reda ut. Sjöfartsinspektionen vill gärna uppmärksamma denna problematik, som inte behöver begränsas till manövrering och framförande av fartyg utan även kan vara giltigt i andra driftssammanhang. Noggranna och väl övervägda inkörningsperioder eller on-the-job training kombinerat med simulatorövningar torde kunna minska risken för händelser av den här karaktären. Iu dnr , Iu dnr BRISTANDE RESEPLANERING LEDDE TILL KOLLISION MED BRO Då man skulle flytta en flytande kran i en av våra större städer utfördes uppdraget av besättningen på en bogserbåt. Styrmannen bemannade kranen, som var utrustad med framdrivningsmaskineri, och bogserbåten hjälpte till genom att skjuta på. Den närmaste vägen till destinationen hade man kört många gånger innan, men aldrig med kranen. Utan att göra någon egentlig planering av resan tog man av gammal vana den närmaste vägen. Denna ledde under en starkt trafikerad vägbro med alldeles för låg segelfri höjd. Resultatet blev att kranen seglade in i bron med allvarliga skador både på krantoppen och bron. Någon skylt på bron med segelfria höjden angiven fanns inte, däremot fanns uppgifter angivna i sjökortet. Den aktuella bron var lägre än andra broar i området. Från kranens manöverplats, som var först i ekipaget, hade man dålig sikt uppåt/framåt eftersom kranen skymde. Förutom att man ombord inte följde regelverket avseende bemanning och behörigheter och certifiering kan konstateras att det inte fanns lots ombord trots lotskrav. Med lots ombord hade sannolikt inte olyckan skett. Iu dnr

20 Nr Skadad krantopp YTTERLIGARE DÖDSFALL AV SYREBRIST I SLUTET UTRYMME Ytterligare en dödsolycka orsakad av syrebrist i slutet utrymme har inträffat på ett svenskt fartyg. Lasten utgjordes av osågat trä. Den aktuella dagen hade man ännu inte öppnat lastrummet, utan höll på att sopa av luckorna efter lossning av däckslast. En av de sopande matroserna lämnade luckan, möjligen för att byta ut sopkvasten, och återfanns strax efteråt av en arbetskamrat. Då låg han nere i ett nedgångsschakt i vilket förvarades sopkvastar och annat.

21 21 Nr 102 Trots att man snabbt fick fram utrustning och fick upp honom och startade upplivningsförsök förklarades han död av läkare, som kommit i samband med att man larmade. I nedgångsschaktet fanns en manlucka till lastrummet. Luckan var stängd, men det fanns också en fläkt i skottet mellan schaktet och lastrummet. Denna fläktöppning var inte tät. Dörren till nedgångsschaktet hade stått öppen cirka 2 timmar. Den var märkt med varningstext på flera olika språk. Det går inte nog att varna för den fara som syrebrist i slutna utrymmen kan utgöra. Fenomenet kan uppstå bl.a. i samband med förruttnelseprocess eller rost. För säkerhets skull bör man ha för vana att alltid använda gasmätare. Gällande föreskrift är Arbetsmiljöverkets AFS 1993:03. Se även artikel i tidskriften Sjöbefäl 8/2005. Iu dnr Dörrskylt FARLIG UTFORMNING AV MANÖVERSPAK De senaste åren har ett antal olyckor med tråltrummor förekommit varav ett par med dödlig utgång. Gemensamt för flera av dessa är att manöverspaken till trumman varit sådan att den stått kvar i aktiverat läge även om man släppt den. Trumman har alltså kunnat rotera själv.

22 Nr Åtminstone fyra av dessa olyckor ledde till personskador då någon besättningsmedlem fastnat. Två av dessa medförde att fiskaren, som i båda fallen var ensam ombord, drogs med runt trumman och omkom. Sjöfartsinspektionen anser att det är angeläget att poängtera vikten av att utrustningen fungerar som det är tänkt utan manipulation eller dåligt underhåll. Manöverspakar till utrustning som nämnts ovan ska inte kunna stå kvar i aktiverat läge om man släpper dem utan gå tillbaka till neutralläge. Dk Temaundersökning RÄKNA MED SQUAT Ett fartyg kom in på ett grundområde som enligt sjökortet skulle vara tillräckligt djupt för att det skulle gå klart även om det inte medgav några marginaler. Vad man ombord däremot förbisåg var squateffekten, som i detta fall gjorde att fartyget fick bottenkänning med resultat att fartyget fick tas ur trafik för reparation. Eftersom det på senare tid förekommit ett antal fall där squateffekten haft avgörande betydelse för bottenkänning misstänker sjöfartsinspektionen att man alltför ofta inte känner till denna effekt ombord. Det finns ett flertal olika teorier och sätt att räkna fram effekten, men gemensamt för alla är det faktum att fartygets djupgående ökar med hastigheten. Ökningen av djupgåendet kan i de olika teorierna variera, men klart är att det i extremfallet kan vara flera meter! Detta är alltså av oerhörd betydelse om man befinner sig i vatten med små marginaler. I sammanhanget måste också påpekas att djupangivelserna i sjökorten inte alltid är särskilt exakta. De flesta mätningarna har gjorts med äldre metoder med mindre noggrannhet och där finns det risk att enskilda bottenhöjningar inte kommit med. Dessutom kan bottenkonfigurationen i vissa fall ha förändrats. Genom att ta med dessa fakta kan många onödiga olyckor undvikas. Iu dnr Squat Sjöfartsverket Norrköping. Publ. 3 februari 2006

23 23 Nr 102 ÅTERKOMMANDE INFORMATION / RECURRENT INFORMATION Vattenståndet i Vänern Den 8 februari var vattenståndet ca 31 cm över sjökortens referensyta.

24 Nr POSTTIDNING A Underrättelser för sjöfarande NORRKÖPING