Strategirapport för Kosovo september 2011 september 2012

Transkript

1 Strategirapport för Kosovo september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING I oktober 2012 presenterades EU-kommissionens förstudie inför förhandlingar av ett Stabilisation and Association Agreement. Den konstaterade att Kosovo är i redo för förhandlingar om man uppfyller ett antal kortsiktiga åtgärder. Regeringen avser göra detta före årsskiftet. Därmed skulle en förhandlingsstart vara möjlig under Sida bedömer att genomförandet av samarbetsstrategin för Kosovo fortskrider i huvudsak enligt plan och att arbetet för att nå strategimålen fortskrider, dock med vissa förseningar. Inom samtliga sektorer finns stora utmaningar, men framsteg har gjorts. Kosovos miljöstrategi låg färdig 2011, men har ännu inte antagits av regeringen. Tillräckliga resurser att hantera de stora utmaningarna inom miljö och klimat saknas. Kommunala miljöstrategier har utarbetats 1. Sida bedömer att kapaciteten att planera och genomföra miljöplaner har stärkts såväl på lokal som på nationell nivå. Jordbruksministeriet har genomfört det första årliga sektormötet 2, där olika aktörer diskuterade planering och uppföljning. Produktiviteten inom skogsbruket har ökat 3 och framsteg har gjorts i genomförandet av den nationella skogsbruksstrategin. Privata skogsägare är mer aktiva, 16 lokala intresseorganisationer är etablerade 4. Utbildningsministeriets kapacitet har ökat, men är fortsatt svag. Sverige och EU har stött ministeriet att organisera ett första årligt sektormöte där resultat och framtida utmaningar diskuterades. 5 International Business College of Mitrovica är nu etablerad med en EUanpassad läroplan, elevantalet ökar stadigt 6. Sida bedömer stödet som ett högriskprojekt, men med potential att nå värdefulla resultat för kvalitativ yrkesutbildning och minskade etniska spänningar. Inom demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter finns stora utmaningar. Uppbyggnaden av offentliga institutioner går långsamt. Stöd till systemet för fastighetsskatt 1 Local Environmental Action Planning for Sustainability in Kosovo, Progress Report 2, November 2011 March Joint Annual Review of the Forestry sector 2012, Aid Memoire 3 Forestry Sector Progress Report SNV Progress Report January June Kosovo Education Sector Joint Annual Review 2012 Aide Memoire May 2012 (final draft) 6 Final Progress Report, SPARK, 20 March 2012 & Evaluation of Phase 1 of the SPARK project: International Business College of Mitrovica, MDF Training & Consultancy, 22 May 2012 Sida 1 (17)

2 har gett goda resultat, kommunernas skatteintäkter har ökat med 81 %. 7 Utvecklingen av statistikproduktion går framåt, en ny statistiklag antogs Resultaten av Kosovos folkräkning redovisades i september Civila samhället är etablerat men dess kapacitet och resurser att bevaka och föra dialog med den offentliga makten brister. Genom nätverk stärker civila samhället sina positioner. Kosovo s Women s Network har ökat från 68 till 86 medlemsorganisationer på ca ett år. Med svenskt stöd har nätverket utvecklat en strategisk plan. Starkare samarbete mellan lokala kvinnoorganisationer och statliga/kommunala institutioner har utvecklats. 10 Dialogarbetet har fokuserat på öppenhet, ansvarstagande och vikten av fler satsningar på miljö och jämställdhet. Sverige har varit aktivt i dialogen om biståndseffektivitet och givarkoordinering. Framförallt inom de sistnämnda områdena har framsteg gjorts. Bristande kapacitet inom den offentliga förvaltningen är en risk för genomförandet av strategin. Samtliga insatser inbegriper därför komponenter av kapacitetsstöd. Säkerhetsläget kan innebära risker för såväl enskilda insatser, som Kosovos utvecklingsagenda generellt. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av strategin för Kosovo Det övergripande målet är stärkt EU-närmande, ökad stabilitet och ekonomisk tillväxt. Samarbetet är inriktat på följande områden: miljö och klimat, utbildning samt demokrati och mänskliga rättigheter. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Kosovo för 2012 uppgår till 88 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 52,3 MSEK utbetalats. Detta motsvarar 59 % av anslaget för Bemyndiganderamen för 2012 är 140 MSEK, varav 80,9 MSEK är intecknat. Allokering 2012 Utfall 1 jan-30 sep Prognos jan-dec Miljö och klimat Utbildning 10 10,3 Demokrati och mänskliga rättigheter 33 46,7 Totalt 52, Property Tax in Kosovo, Annual Report, Morina & Mathiasson, August SCB: Statistics Development at the Kosovo Agency of Statistics, Progress Report January-June 2012 och Indevelop: Evaluation of the Co-operation with Statistical Office of Kosovo, Kosovo Population and Housing Census 2011, Final Results 10 Final Report, Kvinna till Kvinna s Program, Kosovo Sida 2 (17)

3 Prognosen för 2012 når upp i nivå med allokerade medel för Kosovo. Det finns dock en mindre risk att någon av höstens beredningar försenas och då påverkar det slutliga utfallet negativt. 3. RESULTAT 3.1 Sektor 1: Miljö och klimat Antal avtalade insatser: 4 Under perioden januari september 2012 har en insats slutförts. Ett nytt insatsavtal har undertecknats Bedömning av strategins sektormål för Miljö och klimat Sektormål: a) Ökad kapacitet att hantera långsiktiga ekologiska och klimatrelaterade problem i enlighet med EU:s normer. b) Förstärkt kapacitet för genomförande av miljöplaner på nationell och lokal nivå. c) Ökad produktivitet inom skogsbruket och ökad kapacitet för hållbart utnyttjande av skogsresurser. (a, b) Det är Sidas bedömning att miljöministeriets kapacitet har ökat men saknar ändå såväl kvalitativa som kvantitativa resurser att fullt ut hantera Kosovos stora miljömässiga utmaningar. Anpassningen till europeiska standarder har påbörjats men mycket återstår. EU stödjer processen och ger stöd till områdena vatten och avlopp, främst genom europeiskt myndighetssamarbete. På lokal nivå är många givare aktiva och bättre koordinering av insatserna är nödvändigt för att inte överbelasta redan svaga kommuner. En kartläggning gjord av UN-HABITAT visar att det i vissa kommuner pågår upp till 13 olika projekt parallellt. Sverige har givit stöd till Kosovos nationella miljöstrategi (NEAP ). Trots att förslaget låg färdigt 2011 har strategin ännu inte antagits av regeringen, troligen på grund av det ekonomiska läget. Processen har dock, i Sidas mening, bidragit till ökad kapacitet inom ministeriet. På liknande sätt har utarbetandet av lokala miljöplaner stärkt kommunernas förståelse för planeringsprocesser och vikten av ett brett deltagande. (c) Skogssektorn står inför ett antal utmaningar, där de mest angelägna frågorna är olaglig skogsavverkning och svaga institutioner. Samtidigt utgör skogen en stor outnyttjad potential, 46 % av landets yta täcks av skog. Insikten om skogens värde är ännu inte fullt utvecklad. Det är Sidas bedömning att såväl produktiviteten som kapaciteten för hållbart utnyttjande av skogsresurser har ökat sedan strategistarten Framsteg har gjorts vad gäller genom- Sida 3 (17)

4 förandet av den nationella skogsbruksstrategin. Trots stora utmaningar har kapaciteten och produktiviteten i sektorn ökat 11. Förvaltningsplaner för skogsområden har utarbetats och avverkning sker i högre utsträckning enligt utarbetade planer. Kosovo har erhållit ackreditering i Forest Stewardship Councils standarder 12, vilket möjliggör för träförädlingsindustrin att exportera trävaror. Revideringen av skogslagstiftningen har däremot gått långsamt. EU stödjer processen genom europeiskt myndighetssamarbete. Svenskt stöd till utarbetandet av ett sektorprogram för skog har bl a resulterat i att det första årliga sektormötet anordnades av ministeriet för jordbruk, skogsbruk och landsbygdsutveckling i april Det resulterade i identifieringen av prioriterade projekt och att ministeriet utarbetade genomförandeplaner för dessa. Årsmötet är ett led i en årlig process som Sverige hjälpt ministeriet att etablera. Processen är ett verktyg för olika aktörer inom skogssektorn att diskutera övergripande planering och uppföljning av skogsbruket i landet Resultat på insatsnivå Insats 1: Lokal Fysisk Planering Insatsens huvudsakliga mål: Förbättrad kapacitet för kommunal strategisk planering, med särskilt fokus på miljön. Ökad lokal demokrati genom en öppen och deltagande planeringsprocess. En förbättrad miljö genom genomförande av ett prioriterat projekt. Avtalat belopp 32 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) ,2 UN HABITAT Projektstöd 100 % Resultatredovisning: Som en följd av en i huvudsak positiv utvärdering 13, fattades beslut om en treårig förlängning med start i november Fokus under projektets första del är planeringsprocessen. De resultat som finns att rapportera är än så länge uteslutande prestationer kopplade till de lokala processerna, såsom genomförda möten i en viss kommun. Dock kan det vara av intresse att särskilt lyfta några gjorda erfarenheter 14 : 11 Forestry Sector Progress Report FSC National Forest Stewardship Standards assessment status: 18/06/ Review of Sustainability of the Capacity Building Component in the Municipal Spatial Planning Support Programme in Kosovo, Warowicki&Mohlund, April-May UN-HABITAT Progress Report, Novembre-March 2012 Sida 4 (17)

5 Inledningsvis upplever de kommunala företrädarna planeringen som enbart en byråkratisk process. Projektet genomför därför särskild utbildning riktat till just den här gruppen. Allmänhetens deltagande försvåras av att det inte finns avsatta medel i kommunernas budget för sådana aktiviteter. Det är dessutom svårt att få kvinnor att delta i offentliga möten. Projektet försöker hantera dessa svårigheter genom att utforma riktlinjer för processen och genom dialog. Som ett led i att förbättra företagarklimatet har regeringen inlett en översyn av lagen om byggnadslov. Projektet har framfört kritik mot den föreslagna nya lagen, då man anser att det finns risk att den kan äventyra kvaliteten av kommunernas fysiska planering. 15 Insats 2: Stärkande av hållbart privat och decentraliserat skogsbruk Insatsens huvudsakliga mål: En utvecklad och testad modell för decentraliserat skogsbruk. Ökad kompetens för skogsbruk. Etablerade regionala och lokala intresseorganisationer för privata skogsägare. Avtalat belopp 36.2 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) SNV Projektstöd 80 % Resultatredovisning: 16 Planer för småskaligt och uthålligt skogsbruk utifrån respektive deltagande kommuns potential och invånares behov. Tre pilotkommuner har utarbetat tioåriga skogsbruksplaner för skogsrehabilitering och återplantering. Sex studenter studerar skogsbruk vid universiteten i Zagreb och Wien. 16 lokala avdelningar av organisationen för privata skogsägare har startats. 640 privata skogsägare, inklusive ett antal kvinnliga, är nu medlemmar. Organisationen är representerad i regeringens styrkommitté för genomförande av den nationella skogsstrategin. Ett regionalt nätverk (REFORD) har samlat privata skogsägare från Albanien, Kosovo och Makedonien. Projektet har pågått under större delen av den avtalade perioden. Det är Sidas bedömning att det levererar goda resultat. Särskilt den privata skogssektorn har utvecklats väl, skogsägarna 15 Minutes from TPR Meeting April SNV Progress report January June 2011, Sida 5 (17)

6 är organiserade och är centrala aktörer i reformeringen av Kosovos skogsbruk. Det pågående arbetet för att utarbeta en ny skogslagstiftning som ska tydliggöra roller och ansvar vad gäller decentraliserat och privat skogsbruk är försenat. Den otydlighet som nu råder utgör en risk för projektet. Sverige arbetar, i rollen som fokalpunkt för givarsamordning inom skogssektorn, aktivt för att komma vidare i processen. Insats 3: Lokala miljöplaner Insatsens huvudsakliga mål: - Förbättrad lokal miljöplanering. - Lokala miljöinvesteringar. - Förbättring av miljöledningssystem. Avtalat belopp 10 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) REC Projektstöd 100 % Resultatredovisning 17 : - Ytterligare tio kommuner, varav några med serbisk majoritetsbefolkning, har utarbetat utkast till lokala miljöplaner. - Arbetet har skett i en deltagande och öppen process. Parallellt med arbetet för lokal fysisk planering ges också särskilt stöd till ett antal kommuner att utarbeta lokala miljöplaner. Utarbetandet av miljöplaner är en lång process, varför resultaten hittills endast kan redovisas som prestationer. Dock kan vissa iakttagelser rapporteras. Samarbete med kommunerna har skett på ett tillfredsställande sätt. Planeringsprocessen inbegriper ett brett deltagande och särskilt vikt läggs vid såväl kvinnors som minoriteters representation. I processen noteras inga större skillnader mellan könen i miljöfrågor, men kvinnor är mindre negativa i utvärderingen av miljöproblemen, vilket kan bero på att kvinnor är mindre informerade om miljöfrågor. De kommunala EU Integration Officers deltar i arbetsgrupperna, vilket bidrar till förbättrad information om EU:s insatser och möjliga synergier. 3.2 Sektor 2: Utbildning 17 Local Environmental Action Planning for Sustainability in Kosovo, Progress Report 2, November 2011 March 2012 Sida 6 (17)

7 Antal avtalade insatser: 2 Under perioden januari september 2012 har två insatser slutförts. Ett nytt insatsavtal har undertecknats Bedömning av strategins sektormål för Utbildning Sektormål: a) Kosovo uppnår ökad kapacitet för planering, genomförande och uppföljning av sektorplanen för utbildningsområdet. b) Fler kvinnor och män blir yrkesverksamma inom det område inom vilket de erhållit yrkesutbildning. (a) Även om kapaciteten inom ministeriet, och sektorn i stort, har ökat måste den ändå sägas vara fortsatt svag, vilket, tillsammans med brist på ägarskap och samordning, medför risker relaterat till det första sektormålet ovan. Att stärka en hållbar förmåga att planera, genomföra och följa upp sektorplaner är ett långsiktigt arbete och kommer att ta längre tid än denna strategiperiod. Sida bedömer att arbetet för att nå sektormålen fortskrider, dock med vissa förseningar. Svenskt stöd för att öka utbildningsministeriets kapacitet pågår, och i samarbete med ett EUprojekt ges stöd till ministeriet för att etablera en programansats inom sektorn. I mars 2012 genomfördes ett första årligt sektormötet baserat på Kosovos strategiska utbildningsplan. Uppnådda resultat och framsteg 2011 belystes och centrala utmaningar och prioriteringar för sektorn identifierades 18. Detta lägger grunden för förbättrad planering, genomförande och uppföljning inom sektorn. EU:s projekt avslutas i oktober Dialog med EU-kontoret pågår för att säkra fortsatt kompletterande stöd i processen för en sektoransats. Sverige leder arbetet med att inrätta en gemensam finansieringsmekanism för sektorn. Initialt är det tänkt att ge stöd till kapacitetsutveckling. Sverige är också informell fokalpunkt för andra givare och arbetar för att stärka samordningen genom dialog. (b) Det svenska stödet till International Business College Mitrovica syftar till att skapa en kvalitativ EU anpassad högre yrkesinriktad utbildningsinstitution som utbildar professionella yrkeskvinnor/män och entreprenörer. Att stödja inrättandet av en ny läroanstalt och att säkerställa dess kvalitet är en relativt långsiktig process. Det tar tid innan eleverna examineras och blir yrkesverksamma. De geopolitiska spänningarna i norra Kosovo utgör en risk för projektet. Å andra sidan bedöms möjligheten att nå de avsedda resultaten som god och det finns få alternativ för stöd till norra Kosovo. 18 Kosovo Education Sector Joint Annual Review 2012 Aide Memoire May 2012 (final draft). Sida 7 (17)

8 3.2.2 Resultat på insatsnivå Insats 1: Stöd till utvecklandet av ett sektorprogram i Kosovo Insatsens huvudsakliga mål: - Att stödja utbildningsministeriet att utforma och implementera en sektoransats som utgår ifrån ett effektivt genomförande av Kosovos utbildningsstrategi. - Att stödja utvecklingen av årliga prioriteringsplaner, ett ramverk för systematisk uppföljning, årliga sektormöten och en gemensam finansieringsmekanism. Avtalat belopp 2,8 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) ,5 SIPU Expertstöd 100 % Resultatredovisning: - Ett första årsmöte 19, med brett deltagande genomfördes i mars Dokumentation från mötet var styrande för det årliga planeringsarbetet för Sverige leder en arbetsgrupp för inrättandet av en gemensam givarfond i syfte att i ett initialt skede, stödja ministeriets kapacitetsutvecklingsplan Sverige har i nära samarbete med ett EU-projekt, stött ministeriet i att utforma och börja genomföra en sektoransats. Resultat från tidigare svenskt stöd är bland annat färdigställandet och antagandet av Kosovos utbildningsstrategiska plan Hittills är resultaten av konsultstödet synliga främst på prestationsnivå. Sida bedömer att det görs långsamma framsteg mot målet att stödja ministeriet i utformandet och genomförandet av en programbaserad stödmodell. Kapaciteten inom ministeriet är fortfarande låg, vilket utgör en allvarlig risk. Således är det viktigt att få igång givarfonden och stödet till kapacitetsutveckling. En annan risk är de många givarna och det fragmenterade stödet till utbildningssektorn. Genom svenskt stöd för ökad samordning mellan givarna, genom dialog och gemensam finansiering, bedömer Sida att det finns potential att nå de förväntade resultaten. Därmed ökar utbildningsministeriets ägarskap och förmåga att styra utvecklingen i sektorn. EU hade ursprungligen tänkt gå med i givarfonden men beslutade senare att istället ge stöd genom europeiskt myndighetssamarbete. Insats 2: International Business College in Mitrovica (IBCM) Insatsens huvudsakliga mål: 19 Kosovo Education Sector Joint Annual Review 2012 Aide Memoire May 2012 (final draft) Sida 8 (17)

9 - Att öka anställningsbarheten och/eller egenföretagande i regionen - Att skapa en hållbar, högre yrkesinriktad skola med yrkeskvinnor/män redo att arbeta i multi-etniska team - Att förse studenter med en EU anpassad läroplan för ökad kunskap om EU integrering och företagande med EU 20. Avtalat belopp 30,1 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) SPARK Projekt 40 % Resultatredovisning: - Skolan har utarbetat en EU-anpassad läroplan, lärare har rekryterats och utbildats och antalet studenter har stadigt ökat (i maj 2012, var 189 elever inskrivna) Genom att organisera ett förberedande år samt genom stipendier har möjligheter till studier på IBCM ökat för ungdomar med sämre grundförutsättningar. - Undervisningen omfattar en obligatorisk praktikperiod. Dessutom erbjuder ett karriärcentrum hjälp i att söka arbete och hur man startar eller expanderar ett företag. - Den första årskullen utexaminerades i mars Resultat kan än så länge främst rapporteras som prestationer och härrör från Sveriges första fas av stöd till IBCM. Stödet är nu utvidgat till en andra fas. Sida bedömer att projektet gör goda framsteg. Genom ett nära samarbete med Tietgen College i Danmark, säkerställer man en kvalitativ och EU-anpassad utbildning. 22 Skolan har också en pågående internationell ackrediteringsprocess. Den obligatoriska praktiken och karriärcentrat bedöms som relevanta verktyg för att underlätta anställningsbarheten och/eller egenföretagande. Projektet är försenat, i hög grad beroende på det mycket känsliga geopolitiska läget men också på grund av byggförseningar. Kosovo-regeringens delfinansiering av byggnationen är säkrad och fler givare (inklusive EU-kontoret) förbereder stöd. På grund av den politiskt situationen i Mitrovica-regionen bedömer Sida stödet till IBCM som ett högriskprojekt. Den genomförande organisationen, SPARK, har utvecklat en riskanalys och säkerhetsåtgärder och har god kompetens för konfliktkänsligt projektgenomförande. SPARK håller ambassaden informerad om 20 Project document International Business College of Mitrovica (IBCM) from establishment to sustainability, SPARK 3 February Final Progress report, SPARK, 20 March 2012 & Evaluation of Phase 1 of the SPARK project: International Business College of Mitrovica, MDF Training & Consultancy, 22 May For more information on the process of receiving international accreditation, see European Institutional and Programme Accreditation of the IBCM Definition of action plan, EVALAG, 23 March Sida 9 (17)

10 situationen. Projektet är relativt dyrt och kostnaden per elev är hög, 23 men Sida bedömer att givet den känsliga situationen i området finns det få alternativ med samma potential att nå resultat. 3.3 Sektor 3: Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Antal avtalade insatser: 11 Under perioden januari september 2012 har fem insatser slutförts. Fem nya insatsavtal har undertecknats Bedömning av strategins sektormål för Demokrati och mänskliga rättigheter Sektormål: a) Kosovos förvaltning stärks genom att aktuella institutioner arbetar demokratiskt, effektivt och enligt EU:s normer. b) Stärka det civila samhällets förmåga att delta mer aktivt i samhällsutvecklingen. (a) Kapaciteten inom den offentliga förvaltningen är fortsatt svag. Endast begränsade framsteg har gjorts vad gäller reformer. Vissa lagar och förordningar har antagits, men svagheten ligger i genomförandet. 24 Dock red Kosovo ut krisen 2011, då IMF förklarade Kosovo off track. IMF bedömer nu att genomförandet av den makroekonomiska politiken har förbättrats avsevärt. 25 EU ger stöd till reformprocessen främst inom områdena finansiella system, upphandling och revision. Dessutom ger man stöd till statistikmyndigheten. (b) Det civila samhället är väl etablerat, men saknar kapacitet och resurser att agera självständigt och att ställa den offentliga makten till svars på ett verkningsfullt sätt. Enligt Kosovo Civil Society Foundation fanns det 2010 över 6000 registrerade organisationer, men man uppskattar att endast cirka 10 % är aktiva. Några av civilsamhällets främsta tankesmedjor har utvecklat tydliga organisatoriska identiteter och fungerar som watchdogs för civila och politiska rättigheter, men det stora flertalet organisationer brister i finansiell och organisatorisk stabilitet. Biståndsberoendet är stort. Det är Sidas bedömning att såväl Kosovos förvaltning som det civila samhället är svagt och behöver ytterligare stöd. Dock kan framsteg ses i förhållande till 2009 både vad gäller civila samhället och vissa delar av den offentliga förvaltningen. (a) Sveriges stöd till statistik, skatter och riksrevision bidrar till att stärka väsentliga och grund-läggande områden för reformer inom statsförvaltningen. Resultaten av Kosovos folkräkning 2011 har presenterats och håller EU-standard. Stödet till fastighetsskatt har ökat 23 Evaluation of Phase 1 of the SPARK project: International Business College of Mitrovica, MDF Training & Consultancy, 22 May EU:s framstegsrapport Staff Report for the Request for Stand-By Arrangement, April 2012 Sida 10 (17)

11 skatteintäkterna på lokal nivå. Genom att skatten redovisas öppet ökas medborgarnas möjlighet till insyn. Svenskt stöd till två ministerier att utarbeta sektorprogram har varit en viktig del av stödet till Kosovos förvaltning. Båda ministerierna visar tecken på ökad kapacitet vad gäller planering- och genomförandecykeln, vilket även gäller de kommuner som deltagit i utarbetandet av stadsplaner och lokala miljöplaner Resultat på insatsnivå Insats 1: Fastighetsskatt 26 Insatsens huvudsakliga mål: Kraftigt ökade kommunala intäkter från fastighetsskatten. En effektiv administration av fastighetsskatt i alla kommuner. En rättvis och lika behandling av skattskyldiga i hela Kosovo. Avtalat belopp 30 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Skatteverket Projektstöd 86 % Resultatredovisning: Fastighetskatten i Kosovo har ökat från 8,3 MEUR till 14,6 MEUR (81 %) sedan projektets start; vilket är något högre än målet. Inom projektet har kommunanställda utbildats och fastighetsskatten administreras på ett effektivt sätt, baserat på ett datoriserade system som utvecklats inom projektet. Antalet fastighetsägare som betalar fastighetskatt har ökat betydligt de senaste åren, intensiva informationskampanjer har bidragit till detta. Projektet har i hög grad motsvarat förväntningarna på att utveckla ett modern och fungerande skatteuppbörd för byggnader på kommunal nivå. Under det senaste året har fastighetstaxeringarna reviderats över hela landet. Parlamentet har beslutat att höja miniminivån för fastighetsskattesatsen, med tillämpning från Därmed förväntas skatteuppbörden öka ytterligare de kommande åren. Vidare arbetar man inom projektet på att förbättra påminnelserutiner och indrivning - ett viktigt arbete för att bibehålla, och helst öka, skattemoralen. En risk med insatsen är bristen på permanenta tjänstemän för att uppdatera och underhålla systemet på finansministeriet. Insats 2: Statistik 27 Insatsens huvudsakliga mål: 26 Property Tax in Kosovo, Annual Report, Morina & Mathiasson, August 2012 Sida 11 (17)

12 Bidra till ett hållbart offentligt statistiksystem i Kosovo som möjliggör evidensbaserat beslutsfattande; särskilda förbättringar inom områdena ekonomisk statistik inklusive jordbruk, energi- och miljöstatistik samt social statistik inklusive jämställdhet. Allmän kapacitetsutveckling av Kosovos statistikbyrå med ledarskaps- och ITutveckling. Avtalat belopp 27 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) SCB Projektstöd 100 % Resultatredovisning: Kvalitetsförbättringar vad gäller statistikproduktionen har under året noterats för olika prisindex, jordbruksstatistik, miljöstatistik och hushållsbudgetundersökningen. Den nya statistiklagen som antogs i slutet av 2011 har skärpt kraven på ledningen, såsom att producera en årsplan, utarbeta förordningar och se till att ett nationellt statistikråd inrättas. Inom IT-området har resultaten av folkräkningen 2011 löpande presenterats, vidare har en ny applikation för att beräkna konsumentprisindex utarbetats. Utvecklingen inom den offentliga statistikproduktionen i Kosovo går stadigt framåt. Den största risken med insatsen är bristen på personal inom statistikmyndigheten, kompetensen är bristfällig inom vissa områden. För att i någon mån råda bot på detta anställs en handfull yngre statistiker finansierade med Sida-medel och med handledning av SCBs rådgivare på Kosovos statistikmyndighet. Förhoppningsvis kan detta bidra till myndighetens framtida kompetensförsörjning. En ny modern statistiklag har antagits, vilket ger en stabil bas för att på sikt utveckla den offentliga statistiken till EU:s kravnivå. Vidare har en ny generaldirektör tillsatts på tre år. Tidigare har det varit täta byten av chef för statistikbyrån. Tyvärr har inte de nya kraven i statistiklagen följts av motsvarande resursförstärkningar, vilket försvårar genomförandet. En projektutvärdering genomfördes tillsammans med DfID hösten Denna pekade på att statistikmyndigheten behöver strukturera sitt arbete genom årsplaner som följs upp systematiskt och med bättre dokumentation av rutiner och arbetssätt. Detta har påbörjats och ligger helt i linje med den nya statistiklagen. En omorganisation av myndigheten är också på gång, vilket ytterligare bör stärka detta förändringsarbete. 27 Källor: SCB: Statistics Development at the Kosovo Agency of Statistics, Progress Report January-June 2012 och Indevelop: Evaluation of the Co-operation with the Statistical Office of Kosovo, 2011 Sida 12 (17)

13 Insats 3: Kvinna till Kvinna (KtK) Insatsens huvudsakliga mål: Bidra till en hållbar kvinnorörelse i Kosovo genom stöd till ett antal kvinnoorganisationer. Organisationer som fått stöd av KtK har intensifierat sitt arbete för hållbar fred och ökad säkerheten för kvinnor i Kosovo. KtK:s partnerorganisationer har bidragit till kvinnors ökade delaktighet i beslutsfattande. Avtalat belopp 19,8 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) KtK Projekt 100 % Resultatredovisning: Avtalet med Kvinna till Kvinna (KtK) undertecknades i mars Ingen rapportering har ännu inkommit. Några resultat från tidigare fas kan dock rapporteras 28 : KtK:s samarbetsorganisationer har genom utbildning och informationsutbyte avseende resolution 1325 bidragit till ökad medvetenhet inom Kosovopolisen och Kosovo Security Force. Kosovo Women s Network är en av de lokala kvinnoorganisationer som fått stöd av KtK. Under 2010 och 2011 har nätverket fått stöd i att utveckla en långsiktig strategisk plan, som nu antagits. Antalet registrerrade medlemsorganisationer har ökat från 68 i slutet av 2010 till 86 i början av Några av KtK:s samarbetspartners har rapporterat ett starkare samarbete med statliga och kommunala institutioner. Kvaliteten i samarbetet varierar dock kraftigt mellan olika kommuner och organisationer. Detta är den sista fasen av ett mångårigt stöd till KtK i Kosovo. Det är viktigt att i utfasningen särskilt arbeta för uthållighet även efter projektavslut. KtK ska inkomma med ett reviderat projektdokument, ett resultatramverk och en utfasningsstrategi i september BISTÅNDSEFFEKTIVITET Biståndseffektivitetsmål/processmål i strategin är: 28 Final Report, Kvinna till Kvinna s Program, Kosovo Sida 13 (17)

14 i ökad utsträckning sträva efter att använda Kosovos egna strukturer för att planera, genomföra och följa upp utvecklingsinsatser. Sverige driver aktivt arbetet för ökad biståndseffektivitet i Kosovo. Stödet till Kosovo är med få undantag projektbaserat och splittrat. Den ganska nyligen uppbyggda strukturen för givarkoordinering fungerar dåligt. Erfarenheter av att arbeta med programansats är högst begränsad, såväl hos regeringen som hos givarna. Det svenska stödet till utbildnings- och jordbruksministeriet att utveckla sektoransatser har fortsatt. Våren 2012 genomfördes sektormöten (Joint Annual Reviews) för de två sektorerna. Representanter från ministerier, civila samhället, privata sektorn och givare deltog. Under mötena diskuterades uppnådda resultat, prioriteringar för fortsatt genomförandet av strategin samt finansiellt utrymme, såväl i den nationella budgeten som framtida möjligt bistånd. 29 Vidare har Sverige bistått ministerierna i att möjliggöra finansiellt stöd genom Kosovos egna system. Det finns nu i den nationella budgeten särskilda delposter med specifika koder vilket möjliggör såväl kanalisering som uppföljning av biståndsmedlen. Inom utbildningssektorn sker diskussioner som förväntas leda till en gemensam givarfond från och med I processen har stor vikt lagts vid att utveckla särskilda kontrollsystem, främst vad gäller upphandling och revision. Förutom det direkta stödet till de två ministerierna har Sverige i olika sammanhang kommunicerat att sektoransatsen stärker ministeriernas ägarskap och kompetens för planering, genomförande och analys. Sverige har också pekat på effekter såsom ökad transparens och ansvarstagande samt förbättrad kvalitet på givarkoordinering. Dialogen har resulterat i ett ökat givarintresse, även om tveksamheten mot metoden fortfarande är stor. Biståndseffektivitet är inte en prioriterad fråga i Kosovo. Busan varken diskuteras eller har någon nämnvärd påverkan på samarbetet. Sverige har lyft frågan för diskussion, men mötts av ointresse. I stödet till sektoransats lyfter Sverige ofta frågor om resultat och transparens. Näringslivet i Kosovo består i hög utsträckning av småföretag, ofta ensamföretagare. Det finns få utländska företag representerade. Givarna har varken förtroende eller intresse för direkt samverkan med näringslivet. Sverige är aktiv i givarkoordinering i samtliga sektorer där vi är representerade, och är formell fokalpunkt för delsektorn skog, har tagit på sig en informell fokalpunktsroll i utbildningssektorn samt leder givarkoordinering för stöd till civila samhället. Det är Sidas bedömning att, trots stora utmaningar, det svenska arbetet har gett resultat väl i linje med processmålet. 5. DIALOGFRÅGOR 29 Joint Annual Review of the forestry sector 2012, Aid Memoire, Kosovo Education Sector Joint Annual Review 2012 Aide Memoire May 2012 (final draft). Sida 14 (17)

15 Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: Den svenska regeringens tematiska prioriteringar ska utgöra utgångspunkt för dialogen. Inga specifika dialogfrågor omnämns i strategin för utvecklingssamarbete med Kosovo, förutom att såväl val av sektorer som utgångspunkt för dialog är regeringens tre tematiska prioriteringar. Dessutom lyfts frågan om biståndseffektivitet enligt Parisagendan i relation till dialogen med Kosovos regering och EU-kommissionen. Någon dialogplan har inte utarbetats. Den politiska och biståndsrelaterade dialogen har varit väl koordinerad och fokuserat på olika ämnen och fora. Genomgående teman har varit öppenhet och ansvarstagande, vikten av satsningar på miljön samt jämställdhet. Särskilt kan lyftas svenska framgångar i dialogen kring biståndseffektivitet och givarsamordning, vilket bland annat resulterat i att arbetet mot sektorprogram som Sverige arbetat för nu lyfts fram som förebilder för andra sektorer/ministerier. Dialogen har förstärkts, och dragit nytta av, Svenska Institutets utställningar Facing the Climate och Article One. Den senare kom att fungera som ett viktigt stöd för HBTrörelsen i Kosovo, i deras ökade ansats att bli synliga i samhället. 6. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Demokrati och mänskliga rättigheter I stödet till kommuner har stor vikt lagts vid att planeringsprocessen är inkluderande vad gäller både kön och etnicitet. Denna princip genomsyrar arbetet för utvecklandet av lokala miljöplaner, restaurerandet av kulturarv och kommun- och stadsplanering. I arbetet med att utarbeta ett sektorprogram för skogssektorn har Sida parallellt med stödet till ministeriet också givit stöd till kommuner, privata skogsägare och civilsamhället i syfte att dessa grupper ska bättre kunna bevaka sina intressen och aktivt delta i diskussionen om prioriteringar för genomförandet av skogsstrategin. Miljö och klimat Sverige har i dialogen med såväl regeringen som med andra givare aktivt påtalat vikten av ett större fokus på miljö och klimat och koordinerat stöd till den nationella miljöstrategin. Då miljöproblemen är stora och kostsamma att åtgärda kommer ansträngningarna för att påverka större givare att behöva fortsätta. I anslutning till skogsstödet har ett center för miljöutbildning i skolor öppnats. Utbildningen sker genom utomhusaktiviteter, liknande mulleverksamheten i Sverige. Syftet är att öka allmänhetens medvetenhet för hållbar utveckling Jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen Sverige har lyft frågan om vikten av könsneutrala frågeformulär i den kommande nationella jordbruksöversynen, och efterfrågat en kvalitetssäkring ur ett jämställdhetsperspektiv. Sida 15 (17)

16 Kvinnor står sällan angivna som formell/juridisk ägare till mark eller skog. Genom att ändra termen privat skog till familjeskog har kvinnor kunnat engageras och organiseras. Detta har bland annat resulterat i tre kvinnliga ledamöter i styrelsen för den nationella intresseorganisationen för privata skogsägare. Stor vikt har också lagts vid att skapa möjligheter för kvinnor att studera skogsbruk vid ett antal europeiska universitet, vilket resulterat i att nio kvinnor antagits. 7. DE TVÅ PERSPEKTIVEN Rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv med tillhörande principer är centrala för flertalet insatser. Inom till exempel stadsplanering har de flesta insatserna det uttryckliga syftet att främja ansvarstagande och delaktighet. Särskilda ansträngningar görs att inkludera kommuner med serbisk majoritet. Stödet till fastighetsskatt är en insats där öppenhet och möjligheten att utkräva ansvar varit ledande för utformningen. Varje kommun redovisar intäkter från fastighetsskatten på en webbsida. I beredningen av insatsen International Business College in Mitrovica har vikt lagts vid att skolan har ett inkluderande förhållningssätt till marginaliserade grupper. I stadsdelen Roma Mahala har innevånarna genom ett stadsdelsråd möjlighet att påverka utformning och prioritering av projektet. Dialogen med jordbruksministeriet om prioriterade projekt ledde till att valet föll på ett projekt som är arbetsintensivt och därmed skapar arbetstillfällen för säsongsarbetare och kvinnor. 8. DEN KONTEXTUELLA RAMEN I oktober 2012 presenterades EU-kommissionens förstudie inför förhandlingar av ett Stabilisation and Association Agreement. Den konstaterade att Kosovo är redo för förhandlingar om man uppfyller ett antal kortsiktiga åtgärder. Regeringen avser göra detta före årsskiftet. Det konstateras också i förstudien att det inte föreligger något juridiskt hinder för EU att ingå avtal med Kosovo och att utmaningarna i norra Kosovo är omfattande men inte heller utgör ett hinder. Därmed skulle en förhandlingsstart vara möjlig under SÄRSKILD EU RAPPORTERING FÖR LÄNDERNA INOM REFORMSAMARBETET EU-kontoret i Pristina organiserar regelbundet givarmöten tillsammans med ministeriet för europeisk integration. Såväl medlemsstater som andra givare deltar. Man har dock haft svårt att utforma ett substantiellt innehåll som tillfredsställer såväl ambassader som större givare. Några särskilda koordineringsmöten specifikt för medlemsstaterna förekommer inte. Några av de medlemsstater som har större biståndsportföljer arrangerar därför egna informella koordineringsträffar. Föreslagna IPA-projekt presenteras på sektormöten. IPA-programmet upplevs som splittrat och svåröverskådligt. Från övriga givare har framförts kritik mot att samordning sker för sent i processen. EU-kontoret har försökt åtgärda, men kritiken kvarstår. Det nationella och regionala IPA-stödet är inte koordinerat och EU-kontoret i Pristina är inte alltid informerade om regionala projekt som berör Kosovo. EU-kontoret ställer alltid upp på förfrågningar om bilaterala möten. Samarbetet på sektornivå fungerar bra, EU är väl representerat och aktivt i givarkoordineringen. Däremot Sida 16 (17)

17 kommer samstämmiga rapporter från genomförandepartners att samarbetet med EU-projekt är svårt. EU-projekten upplevs ha i förväg detaljerade genomförandeplaner som inte går att påverka i varken inriktning eller tid. Detta försvårar samarbete och koordinering. Medlemsstaterna önskar en närmare dialog med EU-kontoret, särskilt vad gäller specifika policyfrågor eller förhållningssätt. Ett sådant exempel är norra Kosovo och frågan om stöd till de norra kommunerna kan ske genom samarbete med de så kallade parallella strukturerna, eller med företag som inte är registrerade i Kosovo. Ett gemensamt förhållningssätt, eller åtminstone tydlighet i olika länders/eus ståndpunkt, är önskvärt. Sveriges dialog med EU-kontoret har fokuserat på behovet av ökad kvalitet i givarkoordinering. Sverige har uttryckt vilja att, med svenska medel och flexiblare beslutsprocesser, påbörja insatser som senare kan fortsätta med EU-medel. Sektoransatsen i IPA II skulle kunna leda till ett mer sammanhållet och effektivt IPA-stöd. Erfarenhet av ett sådant arbetssätt saknas hos såväl regeringen som givarna, inklusive EU. Ambassaden, UD och Sida bör följa upp hur EU-kontoret hanterar frågan om sektorstöd. Risken finns att stödet fortsätter på samma fragmentariska sätt under ett sektornamn. Sida 17 (17)