Muddermassor med miljöfördelar
|
|
- Karin Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Muddermassor med miljöfördelar Sediment är jordmaterial som ackumulerats på botten av sjöar, hav eller i vattendrag. Muddring är den teknik som används för att ta upp jorden från botten, figur 1. Orsaken till muddring varierar och kan till exempel utföras för att bibehålla ett minsta vattendjup då nya fartyg är mer djupgående eller för att utveckla ett hamnområde av underhålls- eller byggtekniska skäl. Muddring kan också ske ur ett saneringsperspektiv i syfte att efterbehandla förorenade sediment. Sveriges kust- och havsområden har under flera decennier mottagit stora mängder föroreningar via luft och vattendrag. Hamnarnas kontinuerliga behov av att muddra till följd av ackumulerade sediment innebär att de ofta får ta konsekvenserna från vårt historiska arv. Vanligt förekommande föroreningar i hamnområden är till exempel tungmetaller, TBT (tributyltenn) och PCB. Behovet att muddra i Sverige och våra nordiska grannländer de närmaste åren rör sig om Artikelförfattare är Ylva Magnusson, civ ing, Bo Svedberg, tekn lic, och Josef Mácsik, tekn dr, Ecoloop/LTU, samt Aino Maijala, tekn lic, och Harri Jyrävä, civ ing, Ramböll Finland. 72 miljontals kubik muddermassor. En inventering av volymerna i 40 av Sveriges hamnar indikerade att dagens kännedom om volymen förorenade massor är cirka m3, se figur 2. Det är svårt att få en bild av den totala mängden förorenade sediment som finns i Sverige. Ovan nämnda inventering avser endast ett antal hamnar och inkluderar därmed inte muddermassor från farleder eller för den delen förorenade sediment i andra vattenområden. I Norge har en mer omfattande inventering utförts. Den indikerar att det finns 80 kustnära områden FOTO: NORDSJÖ HAMN Sveriges kust- och havsområden har förorenats under flera decennier. Sedimenten som ackumulerats på bottnarna är därför ett historiskt arkiv över våra tidigare synder. Sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra gör samtidigt att den får ta konsekvenserna. Stora mängder förorenade sediment ska muddras och hanteras i Sverige de närmsta åren. Stabilisering och solidifiering av muddermassor är ett spännande exempel på teknik som är kostnadseffektiv och samtidigt ger förutsättningar för begränsad miljöpåverkan. Figur 1: Muddring av finkorniga och TBT-förorenade sediment i Nordsjö hamn. Figur 2: Känd volym av muddermassor som ska hanteras i Sveriges hamnar de närmaste åren.
2 Tabell 1: Alternativ för omhändertagande av muddermassor. Rena muddermassor Förorenade muddermassor Deponering till havs 25 kr/m 3 Nyttiggöra, ex rev 100 kr/m 3 Nyttiggöra, stabilisering/solidifiering kr/m kr/m 3 Deponi på land eller annan behandling kr/m kr/m 3 vilka har klassats som högriskområden. För Norges hamnområden bedöms saneringskostnaden till minst tre miljarder kronor och för resterande kust- och vattennära områden beräknas kostnaden till tiotals miljarder kronor, Lundestad (2005). Vilka är alternativen? Det vanligaste och billigaste alternativet är att deponera massorna till havs. Vid avgörande om massorna kan deponeras till havs bedöms bland annat innehåll av föroreningar och lokaliseringen (bland annat tillgång till ackumulationsbottnar). Rapporten Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav, Naturvårdsverket (1999), används som stöd för bedömningar. Naturvårdsverket avser att påbörja ett vägledningsarbete för alternativet deponering till havs, Wallin (2006). Att nyttiggöra muddermassor genom till exempel anläggande av rev förutsätter att massorna inte är förorenade, metoden är dock relativt ovanlig i Sverige. För förorenade muddermassor anses idag ofta deponering på land som det ända alternativet. Deponering på land innebär stora kostnader till följd av transporter, deponeringskostnader och den praktiska hanteringen av de vanligen lösa och flytbenägna sedimenten. Detta alternativ ger också upphov till miljöpåverkan till följd av hög åtgång av naturresurser, påverkan av transporter med mera. Muddermassornas granulometriska sammansättning, organiska innehåll, innehåll av föroreningar är exempel på aspekter som styr åtgärdsval. Ekonomi är givetvis en annan viktig faktor, se tabell 1. Nyttiggöra med STSO-tekniken Den senaste tiden har flera projekt genomförts där föroreningarna stabiliseras och/eller solidifieras (STSO) samtidigt som massornas geotekniska egenskaper förbättras genom inblandning av bindemedel så att nya markområden kan etableras. Den så kallade STSO-tekniken är ett kostnadseffektivt alternativ med goda förutsättningar till en begränsad miljöpåverkan som framför allt är aktuell vid: Efterbehandling av förorenade muddermassor Hantering av stora mängder muddermassor. Utrustning och teknik som krävs vid ett STSOprojekt är snarlik redan etablerad teknik som används vid så kallad djup- eller masstabilisering. Där används den vid jordförstärkning av lösa och sättningsbenägna jordar till exempel i samband med väg- och järnvägsprojekt, figur 3. Tekniken med masstabilisering finns bland annat beskriven av Kivelö (2004). STSO-tekniken för jord, sediment och slam är väl etablerad bland annat i USA och Storbritannien och har använts vid efterbehandling av bland annat arsenik-, tungmetall-, TBT-, dioxin-, PCB- och PAH-förorenade massor, Al-Tabbaa A (2005), Cementa (2002), Holm et al (2005), Laugesen et al (2005), Nordsjö hamn (2005), US EPA (2000). De vanligaste bindemedlen är cement, Merit, fosfat, sulfat, flygaska, kalk och kalksten. Tekniken är väl utvecklad för att behandla oorganiska ämnen. För organiska föroreningar är metoden inte lika etablerad. Högt organiskt innehåll, höga oljehalter (större än 20 procent) hos sediment kan motverka STSO-processen. En annan viktig faktor att beakta är att hög värmeutveckling i det behandlade materialet kan bidra till avgång av volatila föroreningar till luft, US Environmental Protection Agency (2006) m 3 TBT-förorenade massor i Nordsjö hamn I Nordsjö hamn, Helsingfors, byggs just nu en ny och modern styckegodshamn Figur 4: I Nordsjö hamn pågår just nu en masstabilisering av TBT-förorenade sediment. FOTO: NORDSJÖ HAMN Figur 3: Princip för jordförstärkning genom så kallad masstabilisering. ILLUSTRATION: NORDSJÖ HAMN med tillhörande trafikförbindelser, figur 4. Inom hamnområdet finns enligt förundersökningar cirka 100 kilo av föroreningen TBT (tributyltenn), mindre mängder PCB samt tungmetaller. Föroreningshalten ansågs vara så hög att sedimenten inte kunde deponeras till havs. Nordsjö hamn beslutade sig för att använda STSO-tekniken för efterbehandling av muddermassorna. Efterbehandlingen består av tre faser; skyddkonstruktion byggs upp, saneringsmuddring och slutligen stabilisering. Bankar som sedan kommer vara en del av den kommande hamnkonstruktionen fungerar som temporär skyddkonstruktion. Genom att muddringen utförs inom en skyddskonstruktion kan inte de förorenade sedimenten spridas till omgivningen. Efter muddring placeras de TBT-kontaminerade sedimenten i två bassänger där de stabiliseras och solidifieras och bildar 73
3 FOTO: BOSSE SVEDBERG FOTO: BOSSE SVEDBERG Figur 5 a och 5b: Masstabilisering av TBT-förorenade sediment Nordsjö hamn. ett cirka fem meter tjock lager, se figur 5a och 5b. Som bindemedel används cement och totalt rör det sig om m3 förorenade muddermassor som kommer nyttiggöras genom STSO-tekniken. De stabiliserade massorna utgör en del i en bärande hamnkonstruktion och skapar därigenom ny mark för fortsatt exploatering av hamnområdet. Dessutom ersätter muddermassorna jungfruligt material (grus och sand), Nordsjö hamn (2005). Stabilisering och solidifiering, STSO-tekniken Sediment består av partiklar i ler- till 74 sandfraktion och i vissa fall med högt organiskt innehåll och hög vattenkvot. Finare material sedimenterar långsamt och utgör bra adsorbent för organiska och oorganiska föroreningar. Sediment kan därmed betraktas som en sänka för föroreningar i vattenmiljön. Vid hantering av förorenade sediment är det därför lätt att åter mobilisera föroreningar. Minskad mobilitet av ämnen. Muddringsmassornas TS-halt är ofta låg, det vill säga materialet består till stor del av vatten. Även efter sedimentation i sedimentationsbassäng, som kan ta lång tid, kommer materialet att bestå av stor andel vatten, vilket även bidrar till en låg håll- fasthet. Förutsättningen för att kunna nyttja dessa massor, gäller även vid deponering, är att lakbarheten och transporten av förorenat vatten minimeras och att hållfastheten förbättras. STSO är en lovande metod som syftar till att begränsa föroreningars mobilitet. Vid stabilisering och solidifiering sker en kemisk fastläggning och omvandling av föroreningarna samtidigt som det sker en fysikalisk omvandling som medför att permeabiliteten och innehållet av fritt vatten minskar samtidigt som hållfastheten ökar, Gilliam & Wiles (1992). STSO bidrar till att minska föroreningars mobilitet genom:
4 Minskning av innehåll av fritt vatten, vid tillsats av hydrauliska bindemedel sker det reaktion med vatten, vilket minskar muddringsmassornas vatteninnehåll ph-justering som minskar föroreningarnas löslighet Kemisk fixering genom fastläggning som silikater, hydroxider, karbonater, sulfider etcetera Omvandling till mindre toxisk form Kemisk inkapsling av förorenade partiklar (mikroinkapsling i kristallstruktur) Lägre permeabilitet och därmed minskad vattentransport Hållfasthetsökning hos materialet, från några kpa upptill flera hundra kpa. Vid inblandningsförsök visar resultaten att vissa bindemedel fungerar bättre för vissa ämnen och vice versa. I figur 6 åskådliggörs detta med ett exempel med Figur 6: Lakningspotential för olika bindemedelsblandningar i syfte att stabilisera TBT-förorenade sediment. Källa: Nordsjö Hamn/Ramböll Finland Oy (2005). TBT-förorenade massor från Nordsjö hamn där primärt olika cementbaserade bindemedel använts. God beständighet. Erfarenheter av långtidsbeständighet hos stabiliserade material är av naturliga skäl begränsade idag. I ett värsta möjliga scenario (det vill säga materialet ligger ytligt, utsätts för aggressivt vatten med mera) bedöms en stabiliserad jordmassa kunna motstå kemisk och fysikalisk vittring som andra cementbaserade material, det vill säga i år, US EPA (2000). Normalt är situationen harmlösare, varför beständigheten torde vara längre. Det rekommenderas likväl att höga krav ställs på utformningen av konstruktioner med stabiliserade massor för att minimera sådana risker. Välj bindemedel för optimal hållfasthet. En effekt av stabilisering och solidifiering är att materialets hållfasthet ökar. Figur 7: Hållfasthetsutveckling för olika bindemedelsblandningar i en muddermassa. Källa: Nordsjö Hamn/Ramböll Finland Oy (2005). Den potentiella hållfasthetsnivån som kan åstadkommas påverkas av olika faktorer, till exempel: Jordart, kornstorleksfördelning, organiskt innehåll, vattenkvot (med mera) Typ och mängd av bindemedel Vanligtvis används cement som ger en snabb hållfasthetstillväxt. Hållfastheten kan regleras genom vald inblandning. Merit används vanligen i kombination med cement. Vid användning av Merit är stabiliseringsprocessen långsam inledningsvis. Detta är fördelaktigt i vissa situationer, bland annat i syfte att inte materialet ska härda för snabbt eller för att fastlägga vissa miljögifter. Bindemedel interagerar med muddermassan på olika sätt. Genom rätt val av bindemedel kan olika aspekter påverkas som till exempel hållfasthetsutveckling, kemisk och fysikalisk stabilisering av ämnen m m. Med kunskap om detta finns också möjligheter att optimera bindemedelskostnader. I figur 7 framgår hållfasthetsutvecklingen hos olika inblandningar hos en muddermassa (w är lika med 86 procent) efter 28 dagars stabilisering. Bindemedelsmängder har givits separat för olika typer av cement (från 30 till 110 kg/m 3 ) och komponenter, som tillagts (till exempel SRSe 40 procent plus LT60 procent och SRSe 60 procent och LT 60 procent). [SR-cement är lika med sulphate resistant cement; Cem II B är lika med byggcement; LT är lika med flygaska och RPT är lika med avsvavlingsrestprodukt (halvtorr metod)]. Bästa resultat erhålls i detta fall med Cem IIB; tryckhållfasthetsmålet 200 kpa nås med kg/m 3 mindre mängder av bindemedel än i andra fall. I detta fall har nivån 200 kpa erhållits med alla typer av cement med mängder under 100 kg/m 3. Ekonomisk nytta och exploateringsmöjligheter Ekonomin skiljer sig mycket beroende på hur muddermassorna hanteras. För förorenade sediment är traditionell deponering på land ett kostsamt alternativ. I exemplet Nordsjö hamn är den beräknade kostnaden för stabilisering av massorna 100 miljoner kronor. Deponering på land hade kostat minst det dubbla. Deponering på land hade också krävt att cirka lastbilar hade varit tvungna att passera närliggande bostadsområden. Ett annat exempel är Hammarby sjöstad, här utfördes stabilisering av kvicksilverförorenade massor med en blandning av 50 procent Merit och 50 procent cement. Kostnaden för stabiliseringen låg här på kr/m 3 om valet istället hade blivit deponering på land skulle kostnaden ha blivit kr/m 3, se tabell 2 på nästa sida. Att stabilisering/solidifiering är en kostnadseffektiv teknik beror bland annat på minskade transportkostnader, inga deponiavgifter och låga materialkostnader. I denna kalkyl har då inte ingått ekonomis- 75
5 Tabell 2: Kostnadsjämförelse mellan STSO-tekniken och deponering på land. Projekt Stabilisering/ Deponering på land solidifiering Nordsjö hamn, Totalkostnad: Totalkostnad: Helsingfors 100 miljoner kronor > 200 miljoner kronor Hammarby Sjöstad kr/m kr/m 3 ka fördelar till följd av att nya markområden kan exploateras. Denna exploatering kan ske i vattennära och ofta eftertraktade områden. Bostäder, grön-, och upplagsytor etablerats vilket bland annat exemplifieras i det ovan nämnda Hammarby sjöstad där de stabiliserade kvicksilverförorenade sediment idag utgör ett kajområde, Sörnäs strand och Arabia är andra liknande exempel. Goda miljölösningar lokalt, regionalt, nationellt STSO-tekniken ger möjligheter till en god platsspecifik miljölösning genom att mobiliteten hos föroreningar reduceras och därmed bidrar till miljömålet Giftfri miljö. I det tidigare nämnda stabiliseringsprojektet i Hammarby sjöstad är den uppmätta utlakningen liten och kan jämföras med bakgrundshalterna i sjön. I nyligen publicerad doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet visas hur till exempel utlakning av koppar och bly kan reduceras med tekniken, se figur 8, Kumpiene et al (2005). Miljömålet God bebyggd miljö föreskriver att deponering av material ska minska vilket också är argument för att använda stabilisering/solidifiering. Att stabilisera dem lokalt leder också vanligen till att uttaget av naturresurser begränsas dels med avseende på ökat deponiutrymme men även ett minskat behov till följd av att det minskar behovet av material på platsen. Tekniken torde också ligga i linje med miljömålen Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan då transporter kan reduceras varvid utsläpp av CO 2 och NO x kan minskas. God kunskap finns Det finns god kunskap inom flera av de centrala områdena för hållbar hantering av förorenade muddermasssor som till exempel geoteknik, miljöteknik, biologi, ekologi och geologi samt hamn och sjöfartsverksamhet. Vid Luleå tekniska universitet, SGI, Ecoloop, Ramböll pågår idag projekt med syfte att samordna och utveckla kunskapen inom området stabilisering och solidifiering. Ett sådant projekt är Erfarenheter från stabilisering och solidifiering av förorenad jord och muddermassor vilket finansieras av Naturvårdsverkets program Hållbar sanering. Figur 8: Koncentrationer av Cu och Pb vid lakning av obehandlad och behandlad jord vid ph 3 och 7. Det syftar till ställa samman dagens kunskap och också etablera objekt där tekniken kan tillämpas och studeras närmare. Låt oss gemensamt verka för att samordna och utveckla kunskap inom hantering av muddermassor till nytta för alla aktörer och speciellt våra hamnar, sjöfart och vår miljö. Referenser Al-Tabbaa A. Stabilisation/solidification of cantaminetaind materials with wet DeepSoil Mixing. Presentationsmaterial från konferansen Deep Mixing Best Practice and Recent Advances, Stockholm, maj Cementa, tidskrift, artikel i nr Gilliam TM & Wiles CC. (1992). Overview. In: Stabilization and Solidification of Hazardous, Radioactive and Mixed Wastes, 2nd Volume, ASTM Publication Code Number (PCN) p. ix xii. Holm G., Rogbeck Y., Berglund C. (2005). Presentationsmaterial från konferensen International Conference on Deep Mixing Best Practice and Recent Advances, Stockolm, maj Kivelö M & Palolahti (2004). Masstabiliseringsteknik metod med många tillämpningar inom miljöområdet. Artikel i Bygg & Teknik, nr 1, Kumpine J, Lagerkvist A, Maurice C (2005). Stabilization of Pb and Cu contaminated soil using coal fly ash and peat. Environmental Pollution. Accepted. Luleå Tekniska Universitet, Nr 2005:38, ISSN , ISRN LTU-DT-05/38-SE. Laugesen J, Grini R S, Emasus K, Linders H, Angelsen J. Stabilisation of contaminated sediments in Trondheim harbour Special challenges. Presentationsmaterial från konferansen International Conference on Deep Mixing Best Practice and Recent Advances från konferansen Deep Mixing Best Practice and Recent Advances, Stockolm, maj Lundestad T. The situation in Norway concerning sediments/dredging. Presentationsmaterial från PIANC-konferansen Muddring och muddertippning, 28 september 2005, Göteborg. Naturvårdsverket, (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och Hav. Rapport Nordsjö hamn Ramöll Finland Oy (2005). TBT, Sanering av TBT-kontaminerade sediment i Nordsjö hamn, Nordsjö hamn, Helsingfors. Inte publicerade rapporter. Wallin (2006), Wallin M., Personlig referens, Naturvårdsverket. US EPA (2000). Solidification/stabilization used at Superfund sites. EPA-540- R Tillgäng på download/remed/ss_sfund.pdf. US Environmental Protection Agency (2006). Finns tillgänglig på gov/tio. 76
Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år?
Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Renare mark Vårmöte 2012, Göteborg, 28-29 mars 2012 Jens Laugesen, Det Norske Veritas (DNV) mail: jens.laugesen@dnv.com Varför har vi förorenade
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merHjälp - vad skall jag göra med 100 000 m3 förorenade sediment?
Hjälp - vad skall jag göra med 100 000 m3 förorenade sediment? Renare Marks Vårmöte 2013 Jens Laugesen, Det Norske Veritas Inledning I Norden er de flesta saneringsprojekt för förorenade sediment förhållandevis
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merSTABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment
STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB Seminarium om förorenade sediment 19/11-08, Renare Mark 1 Stabilisering/solidifiering (s/s) av förorenade
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merStabilisering och solidifiering av förorenad jord och muddermassor. Lämplighet och potential för svenska förhållanden
Stabilisering och solidifiering av förorenad jord och muddermassor Lämplighet och potential för svenska förhållanden rapport 5696 april 2007 Stabilisering och solidifiering av förorenad jord och muddermassor
Läs merKostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun
Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning
Läs merVilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?
Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment? Nätverket Renare Marks vårmöte Malmö den 19-21 mars 2013 Advokat Maria Paijkull Klassificering av muddermassor Muddermassor är avfall Finns inga kriterier
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merHantering av förorenade sediment och muddermassor
Hantering av förorenade sediment och muddermassor -Masstabilisering - geotekniska synpunkter Mikko Leppänen / Ramboll Finland Oy Princip för masstabilisering Masstabilisering erfarenheter sedan 1993 Veittostensuo
Läs merProcess Guide Rensmuddring
COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på
Läs merProtestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund.
Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Vad säger lagen? Normala miljökrav Muddrat sediment får ej dumpas
Läs merFlygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning
Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella
Läs merStabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merDJUPSTABILISERING. NVF Förstärkningsseminar Mikko Leppänen / Ramboll Finland Oy
DJUPSTABILISERING NVF Förstärkningsseminar 20.3.2006 Mikko Leppänen / Ramboll Finland Oy Djupstabilisering Pelarstabilisering (KC-pelare) Masstabilisering (torvstabilisering) Stabilisering/solidifiering
Läs merKemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs mer2009-06-08 Samrådsunderlag
Vårt datum Vår beteckning 2009-06-08 Samrådsunderlag Tjänsteställe/handläggare Thomas Örnberg 0123-191 00 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Valdemarsviks kommun Miljöprojekt Valdemarsviken KOMPLETTERANDE
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merAvfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004
Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens
Läs merTBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad
TBT i Västerås hamnområdet Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Hur ser det ut i fjärden? Översta 2 cm Mälarprojektet i praktiken Djupare, rakare och bredare farled Större och modernare båtar
Läs merNågot om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs mer2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström
Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun Geoteknisk undersökning. PM Handläggare: Mats Granström WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: 026-66 35 50 Fax: 026-66 35 60 WSP Sverige
Läs merYttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun
NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel. växel (018) 528 600, Fax. (018) 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax / www.amhm.ax MILJÖTILLSTÅND Beslut nummer
Läs merStyrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.
Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till
Läs merBehandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB
Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för
Läs merUtbyggnad av Arendal 2
Göteborg 2012-09-11 1(12) 1. Bakgrund Göteborgsregionen är Sveriges viktigaste industri- och transportcentrum med Göteborgs hamn som navet. Hamnen är lokaliserad i ett läge som har begränsade geografiska
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merBESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012. Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo
BESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012 Givet efter anslag 28.11.2012 ÄRENDE Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo SÖKANDE Kenneth Liljekvist ANHÄNGIGGÖRANDE
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merAnmälan muddring i Hårte Fiskehamn
Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring
Läs merOptimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI
Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI OPTIMASS, 2013-2016 Jord- och bergmassor från undermarksbyggande Massor med möjligheter Ökad kunskap, utvecklad
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merMetoder, resultat, och framsteg
Metoder, resultat, och framsteg Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merTillfälligt färjeläge Tyska Botten
Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering 2010-10-13 Projektnummer: 883850 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merFritidsbåtlivet under lupp
Fritidsbåtlivet under lupp Förorenade sediment Muddring och andra saneringsåtgärder Per-Olof Samuelsson Miljöinspektör Stenungsunds kommun per-olof.samuelsson@stenungsund.se Sanera förorenade sediment
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merProcesser att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Läs merKommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm
Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen
Läs merBindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Läs merOskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15
Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se
Läs merMiljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län
Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid
Läs merSedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende
Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november
Läs merFörorenade områden. Underlag till ÖP16
Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att
Läs merNaturvårdsverket Stabilisering och solidifiering av muddermassor
Naturvårdsverket Stabilisering och solidifiering av muddermassor 2011-04-18 Datum: 2011-04-18 Uppdragsledare: David Bendz Handläggare: Pascal Suer, Dan Berggren Kleja Diarienr: 1-1009-0647 Uppdragsnr:
Läs merArbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.
Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre
Läs merFosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Läs merDOM 2012-02-23 meddelad i Nacka Strand
1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-02-23 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 4177-09 SÖKANDE Oxelösunds Hamn Aktiebolag Box 1200 613 24 Oxelösund Ombud: Advokat Louis Vasseur Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103 92
Läs merKC, masstabilisering, solidifiering, ytstabilisering skillnaderna och användningsområden
KC, masstabilisering, solidifiering, ytstabilisering skillnaderna och användningsområden Stefan Larsson KTH Jordförstärkning vad menas? Förändring av jordens reologiska egenskaper, d.v.s. hållfasthets-,
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merSvenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson
Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är
Läs merÅtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön
Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Ert datum Er beteckning 2015-02-01, m.fl. 3563-14 537-9859-2014 537-7297-2014 537-5058-2014 537-5346-2014 537-34925-2014 Vår referens Per Danielsson Till Havs-
Läs merDJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land
Datum Dnr 2014-08-13 STR.2014.1463 489 Karolina Norrman karolina.norrman@varmdo.se 08-570 482 20 Miljöinspektör REK + MB HANS NICLAS HAMMARSTRÖM HÖGMALMSVÄGEN 19 13973 DJURHAMN DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238,
Läs merDagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång
MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merSanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1
Oskarshamn harbour - The environmental problem As Cd Cu Pb Zn.and dioxins 2011-06-17 Hifab AB 1 Concentration of dioxins in sediments (ng TEQ/kg TS)
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merRemissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.
1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande
Läs merVägledning för intern kemikaliekontroll
Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merAlternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se
GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Läs merMelleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius
Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,
Läs merarbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter
Ylva Gustavsson arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Telge Miljöteknik är ett dotterbolag till Telge Återvinning som ingår i Telge AB. Telge AB ägs av Södertälje
Läs merLösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling
Stabilization/Solidification Bundet slitlager Cement/aska Västerås (1) RSG Industribeläggning Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering Josef Mácsik, Ecoloop AB 2018-11-06 Bundet bär- och förstärkningslager
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merKan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet
Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merUtvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722)
Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722) En orientering om förordningen och besluten från EU-kommmissionen Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen Oskarshamn 7 maj 2009 2009-05-07 Naturvårdsverket
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merHGU 2008 Examensarbete
Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merYTTRANDE 2010-04-09 Dnr 641-1670-10. Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-04-09 Dnr 641-1670-10 Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr M 3131-09 Gävle kommun./. Ragn-Sells Avfallsbehandling
Läs merNACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka
Läs merStudiebesök i Gävle hamn den 13-14 oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21
Studiebesök i Gävle hamn den 13-14 oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21 2010-11-03 Författad av Alf Lindmark, Cowi AB Rapport från studiebesök i Gävle hamn. 1(10) Studiebesöket Projektledningsgruppen
Läs merschaktning i områden utfyllda med formsand
schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs mer