9 Resultatuppföljning; med fokus på samhällsnytta och totalkvalitet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9 Resultatuppföljning; med fokus på samhällsnytta och totalkvalitet."

Transkript

1 9 Resultatuppföljning; med fokus på samhällsnytta och totalkvalitet. Den ursprungliga titeln på detta avslutande kapitel var Utvärdering av nytta och kostnader för samhället av en service. Kapitlets innehåll relaterar till den samhällssituation som förelåg i Buckingham. I viss mån är erfarenheter och synpunkter generaliserbara till den svenska situationen. I andra delar är samhällsförväntningar och krav annorlunda än i England. De problemställningar Buckinghamprojektet haft vad gäller att kommunicera med sin omvärld, vårdgrannar, allmänhet, patient- och anhörigorganisationer, beslutsfattare och andra, är emellertid i allt väsentligt igenkännbara. Ett framgångsrikt genomförande av en behandlingsmodell kan stödjas på många sätt. Av stor betydelse är en sammanhållen planering för kvalitetsutveckling. Det gäller särskilt när nya principer skall genomföras gradvis under flera år, som i fallet integrerad vård. Denna plan bör utformas så att den kontinuerliga utvecklingen av programmet går att följa av alla berörda intressenter. I första hand naturligtvis av de som bestämt sig för att införa en modell. Minst lika viktigt är det att de som programmet är till för, patienter och närstående, kan upplysas om de kontinuerliga framstegen mot målet att ge en optimal vård. För att servicen skall få ett stabilt utvecklingsklimat under flera år är den också beroende av att politiker och andra, på befolkningens uppdrag, ges ett nödvändigt beslutsunderlag. Med författarnas tillåtelse har kapitlets innehåll ändrats till att, som titeln anger, sätta in Buckinghamprojektets modeller och erfarenheter i ett svenskt perspektiv med användande av totalkvalitetskonceptet som ram. Totalkvalitetskonceptet (TQM) är ett synsätt för verksamhetsutveckling, som under senare år alltmer tillämpats även för verksamheter av servicekaraktär. De svenska anpassningar av denna kvalitetsutvecklingsmodell härstammar från Baldrige Award (Hart & Bogan, 1992), som utvecklats i USA. Det har på senare tid använts främst i svenskt näringsliv, men successivt mer och mer även i offentlig förvaltning, under namnet Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Efter en försöksverksamhet inom sjukvården har Landstingsförbundet utvecklat instrumentet för sjukvårdsbruk, QUL - Qvalitet, Utveckling, Ledarskap (Landstingsförbundet & SIQ, 1996). En kontinuerlig förbättringsverksamhet enligt TQM-synsättet utgår från de grundläggande värderingarna att man når framgång genom att ha: kundorientering, ett engagerat ledarskap, allas delaktighet, kompetensutveckling, långsiktighet, samhällsansvar, processorientering, en strategi för ständig förbättring, en vilja att lära av andra, förmåga att reagera snabbt, faktabaserade beslut, samt samverkan. Med dessa värderingar som utgångspunkt analyserar man sin verksamhet och etablerar en kvalitetsutvecklingsplan för ständigt förbättringsarbete med fokus på följande områden: Ledarskap Information och analys Strategisk planering Medarbetarutveckling

2 Verksamhetsprocesser Verksamhetens resultat Kundtillfredsställelse Det totala i begreppet totalkvalitet innebär framföra allt att man hävdar vikten av att dessa listade komponenter alltid är viktiga, alltid samverkar och att en verksamhets framgång bestäms av i hur hög grad man lyckas bedriva kontinuerligt förbättringsarbete i alla dessa delar samtidigt. Ett annat vanligt sätt att se på sin verksamhet är att tala om struktur, process och resultat (Donabedian, 1985). Ledarskap, information och analys, strategisk planering och medarbetarutveckling kan ses som TQM s specificeringar av Donobedian s strukturbegrepp. Dessa delar, tillsammans med arbetets genomförande, verksamhetsprocesser i eller process enligt Donabedian s indelning, utgör tillsammans resursinsatsen, dvs kostnaden det innebär att bedriva verksamheten mot sina mål. Målen som formuleras, eller resultat som uppnås är naturligtvis för de som bedriver vården framgång i behandlingsarbetet med patienter och anhöriga. För vårdgivarna är därför meningsfulla begrepp för resultat; antal botade, antal förbättrade eller liknande. Totalkvalitetstänkandet kan sägas kommentera detta på så sätt att man anser det som en självklarhet att gott behandlingsresultat är vad alla strävar mot. Men det räcker inte att bara att ha detta i sikte. Man betonar betydelsen av nästa led i händelsekedjan. Det man åstadkommer, till exempel den vård och behandling man gett, måste vara till patientens tillfredsställelse. Det gäller både resultat och vägen dit. Genom att ha detta slutresultat i sikte, lyckas man bättre med att nå till steget före - excellent vård - genom att man blir lyhörd för att söka möjligheter till förbättringar utifrån patienters och andra brukares synpunkter. Patienten betraktas alltså som en kund. Kund är den om verksamheten är till för. Totalkvalitetskonceptet lägger dessutom till att kund är också den som man är beroende för att nå det slutliga målet. Det finns till exempel ett sådant förhållande mellan avdelningar och öppenvård, mellan psykiatri och socialtjänst och primärvård. En annan typ av kund -relation har verksamheten till sina uppdragsgivare/anslagsgivare, vårdpolitiker och ytterst befolkningen. Är man lyhört för alla dessa kunders synpunkter och hanterar deras uttalade eller outtalade behov (ofta framställda som klagomål) kan man, bättre nå huvudmålet: Optimalt behandlingsresultat och nöjda patienter. Denna bok är skriven i första hand som en metodbeskrivning och för att klargöra för läsaren den vetenskapliga grunden bakom de olika behandlingsstrategierna. Det senare kommenteras av Ulf Malm i kapitel 10. Kapitel för kapitel finns inpass med beskrivningar av sätt för att säkerställa olika behandlingsstrategier beträffande sina struktur- och processdelar. Detta är en ansats, som i hög grad framhålls som grundläggande i totalkvalitetskonceptet. Totalkvalitetskonceptet hävdar vidare att det krävs en systematisk och dokumenterad information och analys i olika hänseenden för att man ska nå framgång. Det räcker inte med att man inom en verksamhet vet hur det ligger till. Dokumentationen motiveras med att det är bästa sättet att försäkra sig om att det man tagit reda på också kommer till användning i förbättringsarbete. Det underlättar kommunikation mellan dem som berörs.

3 Vad som bör dokumenteras beträffande resultat och för att belysa nyttan av verksamheten i ett samhällsperspektiv är ett bland flera områden som man behöver ha en medveten plan för. Inom detta område, anser Falloon och Fadden att man vid utvecklingen av integrerad vård behöver ha systematisk information inom ett antal områden, dels för det egna förbättringsarbetet, men också för att kunna påvisa att man uppfyller samhällets behov. De områden som man, enligt deras mening, måste inrikta sin utvärdering på är följande: 1. Tillgänglighet. Att påvisa att optimal vård når alla som upplever psykisk störning inom det definierade området vid en tidpunkt och på ett sätt som maximerar effekten. 2. Tillfredsställelse. Att påvisa att brukarna uppfattar det sätt som servicen ges som acceptabel och att nyttan står i proportion till personliga kostnader eller upplevs prisvärd. 3. Effekt och nytta. Att påvisa att servicen är verksam och effektiv för att minska psykisk störning, funktionsbrist och handikapp förenliga med alla uttryckta behov av psykiatrisk vård i samhället. 4. Flexibilitet Att påvisa att vården klarar att anpassa sig till de föränderliga behoven som finns i samhället, inklusive skilda behov hos människor i olika faser av sina störningar. Man beskriver i princip ett kvalitetssystem med dessa fyra aspekter i fokus. Detta är ett exempel på hantering av området Information och analys enligt TQM i korsreferens med områdena: medarbetarutveckling, verksamhetsprocesser, verksamhetens resultat, kundtillfredsställelse, med fokus på de båda sistnämnda områdena. Översättning och bearbetning har gjorts med en distinkt strävan att i sak inte ändra på Falloon och Faddens beskrivning eller uttryck för deras värderingar. Ändringar i kapitlet har syftat till att lyfta fram hur väl deras aktiviteter kan ses som ett exempel på tillämpning av ett totalkvalitetstänkande. Några kommentarer framförs också från egna erfarenheter i samband med införandet av modellen (Kärräng & Ivarsson, 1995). Tillgänglighet För att framgångsrikt fylla samhällets behov av behandling av psykiskt sjuka har Buckinghamgruppen arbetat med en medveten strategi för att 1) aktivt bilda sig en uppfattning om hur stor behovsgruppen är och att tillse att så många som möjligt nås av behandlingsutbudet. Man har också tydligt formulerat 2) medvetna förhållningssätt för att säkerställa att behandlingskontakternas form och innehåll, och att kontakten med målgruppen kan upprätthållas.

4 Belysning av i vilken grad man når de behandlingsbehövande i samhället. Därnäst diskuterar Falloon och Fadden de metoder som man övervägt för att följa och beskriva i vilken mån man når de sjuka i befolkningen. De metoder man övervägde var: Befolkningsenkäter och -intervjuer Incidens i förhållande till förväntad prevalens Nya inremitterade till integrerad psykiatrisk vård från primärvård Att nå patienten genom det personliga nätverket Granska eventuell medikalisering av psykiska problem Stöd till allmänläkarna i deras tidigupptäckande roll Granska könsskillnader Befolkningsenkäter och -intervjuer Något annat säkert sätt att utröna en befolknings psykiska besvär och psykiatriska sjuklighet än att genomföra befolkningsundersökningar finns inte. Detta kan genomföras beträffande lättare psykiska störningar med till exempel olika väl utprövade enkäter, exempelvis General Health Questionnaire (GHQ). Stora studier bland patienter vid allmänpraktik har gjorts med hjälp av detta frågeformulär (Goldberg & Blackwell, 1970). Sådana undersökningar har varit värdefulla när det gällt att upptäcka mindre mentala problem, men av begränsat värde för att avtäcka dold sjuklighet i schizofreni och andra funktionsnedsättande, men mindre vanliga grava störningar. För detta krävs personlig undersökning i intervjuform, vilket är oerhört resurskrävande och inte möjligt att inrymma i en ordinär verksamhets åtagande. Varken intervjuer eller enkäter genomfördes i Buckingham. Man diskuterade värdet av den enklare befolkningsenkäten för lättare störningar, trots dess begränsade nytta för att avtäcka allvarligare psykiska besvär. De har fördelen att vara mycket lätta att genomföra (Newman et al, 1990) vid primärvårdsinstanser i samhället, och skulle kunna indikera nivån av mentala problem. Denna skulle kunna användas som indikator på befolkningens behov och kunna ställas mot identifierade fall som får psykiatrisk vård. Därigenom skulle man få en användbar indikation på i vilken utsträckning en integrerad vård når befolkningen. Detta skulle emellertid vara förenat med flera osäkerhetskällor. En sådan undersökning måste ta hänsyn till i vilken utsträckning man på olika allmänläkarstationer (och enskilda läkare) ägnar sig åt kvalificerad psykiatrisk vård. Många allmänläkare har betydande kunskap och erfarenhet av behandling av psykiatriska besvär och uppnår allt större skicklighet och säkerhet som ett resultat av konsultation från ett praktiskt arbetande psykiatriskt team. Andra är mindre intresserade. Incidens i förhållande till prevalens Det enda valida index på tillgängligheten fås från en befolkningsundersökning som klarlägger hur stor del av den befolkning som har psykiatriska besvär och som får optimal klinisk vård för

5 sina problem oavsett vårdgivare. Dvs incidens av psykiatriska fall i förhållande till förväntad prevalens. Allteftersom tillgängligheten av den specialiserade psykiatriska vården förbättras kan andelen nådda fall förväntas öka upp till en punkt där alla drabbade får en korrekt diagnostisering och adekvat vård. Den vid kliniken kända populationen närmar sig approximativt den befolkningsandel som klarlagts vid en befolkningsstudie (Strathdee et al, 1990). Olyckligtvis är resursbehovet för att genomföra sådana kartläggningar betydande. I praktiken har man nöjt sig med att som indikator på tillgängligheten göra uppskattningar utifrån en genomgång av de fall som upptäcks och får behandling vid varje vårdcentral och/eller psykiatriska teamet. Ett ytterligare problem är den andel av befolkningen som inte har grövre psykiska besvär, men som får hjälp av den psykiatriska servicen vid frånvaro av alternativ psykosocial rådgivning. En psykiatrisk service kan känna sig förpliktad att avsätta en del av sina resurser för dessa människor. Deras upplevelse av sin störning och handikapp kan subjektivt vara lika stor som för den som lider av psykisk störning. Emellertid får aldrig en sådan stödverksamhet ta så mycket av resurserna att det förhindrar att någon som lider av psykiatrisk sjukdom får optimal klinisk vård. Inremitterade nya fall till integrerad psykiatrisk vård från primärvård Ett mycket grövre index har använts för att belysa tillgängligheten. Man har följt antalet nya fall sedan starten av den integrerade vården i Buckingham. Detta tal har stigit från omkring 150 per invånare till omkring 1200 per årligen (se Tabellerna 9.1 & 9.2). Man antar sålunda att framgångsrika ansträngningar för att underlätta tillgängligheten av psykiatrisk hjälp kan avspegla sig i ett ökande antal av remitteringar till specialistvård. Samtidigt har andelen specilistbedömningar av patienter som inte visade sig ha psykiatriska störningar ökat från omkring 10% till nästan 50%. Fem av de 18 allmänläkarna står för en större del av ökningen. Tabell 9.1. Karakteristik av populationen som bedömts av den psykiatriska vården i Buckingham. Integrerad vård under en 12-månadersperiod. ===================================================================== Antal hänvisade till servicen 376 (100%) Kön Kvinnor 261 (69%) Män 115 (31%) Ålder 36 (spridning 14-69) Civilstånd Gift 235 (63%) Änka/änkling 13 (3%) Skild 34 (9%) Ensamstående 84 (22%) Utbildning Universitet 37 (10%) Fullbordad Highschool 237 (63%)

6 Påbörjad Highschool 59 (16%) Ej Highschool-utbildning 32 (9%) F n i arbete (inkl studerande och hemarbete) 301 (80%) Hälsotillstånd Fysisk sjukdom 85 (23%) Tidigare psykisk störning 138 (37%) Psykisk sjukdom förekommit i familjen 100 (27%) ===================================================================== Tabell 9.2. Diagnos enligt DSM-III-R bland dem som bedömts under en 12-månadersperiod av den psykiatriska vården i Buckingham. ================================================================================== = Förstagångs- Förnyad bedömn./ Antal per Diagnos bedömning /inflyttade fall Totalt inv Ångestsjukdomar Anpassningsstörning (kris) Somatiseringar, etc Dystymier Ätstörningar Affektiva sjukdomar Schizofrenisjukdom 0 5 a 5 3 Organiska störningar Andra psykiatriska störningar Psykosociala störningar 1 o missbruk o missbruk o personlighetsstörningar o personlighetsstörningar Sexuella störningar Familj/äktenskap/arbete Ingen störning ================================================================================== = Anm: a Fyra fall remitterades från service i angränsande område för att erhålla specialistbehandling.

7 De ansåg att det psykiatriska teamet skulle screena patienterna snarare än att försöka göra detta själva. I själva verket befanns mindre än en på fyra bland klienter remitterade från dessa allmänläkare ha en psykiatrisk störning. Å andra sidan förelåg psykiatrisk störning i 90% av de fall där begäran framfördes av en annan allmänläkare. Sådana uppgifter kan alltför lättvindigt tolkas som oförmåga att screena hos den förstnämnde eller en förträfflig förmåga hos den senare. Fallon och Fadden understryker vikten av att anpassa konsultations- och behandlingsinsatser till individuella allmänläkares kompetens. Den viktigaste strategin som beskrivits från Buckingham för att få uppfattning om befolkningens behov är att arbeta nära och tillsammans med dem som har den bredaste kontaktytan med befolkningen, allmänläkarna, och att stödja och utveckla deras förmåga. Man konkluderar att den integrerade vården på detta sätt har gjort det lättare för människor att få tillgång till specialistbedömning och kompetent behandling. Att nå patienten genom det personliga nätverket Den andra grundstrategin för att nå personer med behandlingsbehov, som förespråkas av Falloon och Fadden, är att alltid försöka bedöma inte enbart patienten, utan också alla familjemedlemmar eller andra närstående. Denna extra screening bidrog till en påtagligt ökad upptäckt av både smärre besvär och grava störningar. Ofta tog vänner och grannar kontakt för att söka hjälp för egen del eller andra som de i sin tur kände omsorg för. Över en 5-årsperiod har uppskattningsvis minst en av fem vuxna boende i samhället screenats. Dessa angreppssätt har lett till att dubbelt så många personer med långvarig psykisk störning fått tillgång till intensiv rehabilitering. Många tidigare oupptäckta fall av schizofreni och obsessivtkompulsivt tillstånd bedömdes och behandlades för första gången. Tidigare försök från allmänläkares sida att intressera dessa patienter för psykiatrisk hjälp hade misslyckats då de hade varit ovilliga att söka sjukhusbaserad vård, tvångsvård var inte indikerad, och hembaserade alternativ stod tidigare inte till buds. Trots dessa notabla framgångar, var det fortfarande uppenbart att de flesta med psykiatriska störningar var oupptäckta när siffrorna jämfördes med tal som noterats i befolkningsundersökningar (Dilling & Weyerer, 1984; Myers et al, 1984). Detta ledde till att man startade två ytterligare projekt som syftade till att öka upptäckten av psykiatriska störningar med hög grad av funktionsstörning. Stöd till allmänläkarna i deras tidigupptäckande roll De steg som togs i Buckingham för att förbättra psykiatrins möjligheter att tidigt nå behövande, bedömdes inte tillräckliga. Tillsammans med allmänläkarna utvecklade man därför metoder för att underlätta tidig upptäckt. Det viktigaste var den strategi för att förbättra tidig upptäckt av schizofreni och närliggande störningar, som har beskrivits i kapitel 4. Detta innebar ett paket

8 med riktlinjer, nya hjälpmedel och överenskommelse om lättillgänglig konsultation. Framför allt utnyttjades det psykiatriska teamets specialistsköterskor för denna uppgift. Granska eventuell medikalisering av psykiska problem Det andra innebar att man företog en översyn av förskrivning av lugnande medel, både tillfälligt och kontinuerligt. Man fann anmärkningsvärt få fall i båda kategorierna. De flesta allmänläkare berättade att de numera föredrog att sända patienterna till psykiatrin hellre än att förskriva lugnande eller sömnmedel. Skillnaden mellan att skriva ett recept eller att fylla i det speciella remissformuläret var minimal beträffade tidsåtgång eller ansträngning i övrigt. I anslutning till denna genomgång gavs utbildning i att genomföra medicinutsättning för människor som önskade sluta med långtidsanvändning. En av allmänläkarkollegorna bidrog i betydande utsträckning i denna utbildning genom att utforma en metod för successiv bensodiazepinutsättning (Clark, 1989). Denna innebar att överföra patienten till diazepamlösning, som de spädde ut efter varje dos. Detta är en illustration på den ömsesidiga metodförbättring som kan uppnås vid integrerade arbetsmodeller. Granska könsskillnader Ett annat område som man också följde upp var könsfördelningen. Det var fler kvinnor som bedömdes, diagnostiserades och sedermera behandlades. Även om befolkningsundersökningar visat en lätt överrepresentation av kvinnor hade man förväntat att upptäckta fall skulle vara mera jämnt könsfördelat än den relation 2:1 som man fann. Om lättare fall uteslöts från jämförelsen med hjälp av den skala för upplevda patientbesvär, som användes, Clinical Global Impression Scale, CGI <3, minskade förhållandet till 2:3.(se tabell 9.6 för beskrivning av CGI) Denna observation medförde att man diskuterade vägar att förbättra tillgängligheten för den manliga befolkningen. Bland annat genomfördes ökade möjligheter till konsultation vid allmänläkarnas kvällsmottagningar och under veckosluten. I anslutning till frågan om den ojämna könsfördelningen fann man anledning att närmare skärskåda frekvens och svårighetsgrad för depressionspatienter. Förekomsten av melankoliska syndrom var låg. Efter en kritisk genomgång vågade man anta att en möjlig förklaring är att det faktiskt kan vara ett resultat av den tidiga upptäckt och behandling som integrerad vård ger. En stor del av potentiella fall behandlades framgångsrikt i tidigt skede av den depressiva episoden och blir då klassificerade som kris. Liknande observationer har gjorts beträffande funktionella psykoser, där mycket få uppfyller de stringenta kriterierna för schizofrenisjukdom. Man påpekar dock att dessa observationer måste bli föremål för fortsatta uppföljningar innan de kan betraktas som något annat än artefakter till följd av kriterierna i diagnosklassifikationssystemet. Man arbetade vidare under huvudförutsättningen, att många fall av allvarliga störningar fortfarande förblivit oupptäckta och krävde verksamhetens fortsatta ansträngningar för att nås. De sätt att få en uppfattning om i vilken grad man nått de behandlingsbehövande, som redovisas av Falloon och Fadden i detta stycke, är varken fullkomliga eller heltäckande. Men man har med de begränsade möjligheterna och begränsade resurser som stått till buds ändock formulerat en strategi för ständig förbättring och omsatt den i praktiken. Redan genom att ta dessa första steg fick man tillräcklig grund för flera förbättringsåtgärder.

9 Belysning av åtgärder för att säkerställa att de behövande nås av god behandling. Det antas vanligtvis att varje fall som nås av vården omedelbart får bästa behandling för sina problem. Detta antagande prövas sällan, ens vid välrenommerade enheter. I Buckingham ser man också detta som ett resultatområde. Man antar att god vård i sig är patientrekryterande och ett viktigt medel för att patienter skall vara motiverade att fortsätta behandlingskontakten. De behandlingsstrategier och behandlingsmoment som belyses här är alltså de som man i Buckingham har valt att särskilt bevaka som indikatorer på psykologisk tillgänglighet. Dessa är 1. Den initiala standardiserade bedömningen 2. Inledande teamgenomgång 3. Handledning 4. Uppföljande fallgenomgång 5. Flexibla arbetsformer, innehållsmässigt och beträffande plats och tid Standardiserad bedömning Varje terapeut, oavsett profession, genomförde en identiskt utformad bedömning av varje fall. Uppgifterna kodades systematiskt och infördes i en databas. Bedömningen omfattade information om varje patients sårbarhet, medicinska och sociala anamnes, liksom diagnos, grad av störning, funktionsnedsättning och handikapp, närståendes belastning, behandlingsmål och problem, handlingsplan och index på framsteg. Dessa rutiner beskrivs ur ett genomförandeperspektiv i de tidigare kapitlen. Övrig journalföring var minimal och endast för vederbörande terapeuts bruk. Kvaliten i data för uppföljande analys säkerställs genom att terapeuterna fick utbildning i hur dessa semistrukturerade skattningar skulle utföras. Terapeuternas motivation för detta säkras genom att det är samma uppgifter, som utgör basen för den vardagliga kliniska handledningen. Inledande fallgenomgång av det integrerade teamet Varje nytt konsultationsärende genomgicks av teamet vid veckomötet med allmänläkarna. Huvudsakliga fynd (biomedicinskt, psykologiskt och beträffande sociala faktorer) fokuserades och teamets preliminära handlingsplan diskuterades tills man kom fram till ett godkännande i hela arbetslaget. Dessförinnan hade detta förfarande godkänts av patienten och närstående. Om det trots den samlade kompetensen fanns osäkerhet, var det viktigt att efterfråga synpunkter från andra specialister redan i detta skede. Men det fanns också ärenden där man stod inför störningar som saknade specifikt, välgrundat angreppssätt. Man försökte tillämpa samma principer som vid vetenskapliga fallstudier för att utveckla behandlingsplaner och genomföra behandling. Varje behandlingsplan måste innehålla mått på för uppföljning av framstegen. De instrument som regelbundet användes för att underlätta uppföljningen var några få och enkla globalmått (se

10 Tabell 9.3). Skattning av aktuella problem (Target problem rating) beskrivs i kapitel 5. De tre övriga är enkla mått på patientens grundläggande störning, psykosociala funktionsförmåga samt närståendes belastning. Kort bakgrund till dessa ges nedan under rubriken Val av resultatsmått Tabell 9.3. Instrument för uppföljning av framsteg ================================================================== Target problem rating (Falloon, 1985) Svårighetsgrad på den grundläggande störningen: Clinical Global Impression (Guy, 1976) Funktionsstörning: Charing Cross Health Index (Rosser & Kind, 1978)/Disability Index (Rosser & Kind, 1980) Anhörigas belastning: Global Family Burden Scale (Falloon, 1985) ================================================================== Handledning av allmänläkarna I den integrerade vården fungerar klientens allmänläkare oftast som patientansvarig och som samordnare. Det gäller även efter det att den psykiatriska vården kopplats in. Beslutet av allmänläkarmottagningens chef att påta sig ansvaret för detta var naturligtvis avgörande. För att allmänläkarna skall kunna ha denna roll måste de ges optimal handledning. Detta krävde å andra sidan att terapeuterna i det psykiatriska teamet tog på sig att ge specifik rådgivning och att de försäkrade sig om att ingen försökte att genomföra någon del av behandlingen som de inte hade kompetens för att genomföra. Då en specifik bedömning eller behandlingsstrategi låg utanför huvudkontaktens kompetens var dessa ansvariga för att söka assistans. Den psykiatriske teammedlemmen utförde sin uppgift under sessioner tillsammans med den som hade huvudkontakten, som då kunde tränas till att så småningom utföra en del av eller hela åtgärden själv. För teamets egen del var en liknande ödmjuk inställning nödvändig, så att man vid behov kunde anlita specialisthjälp. Den grundprincip man tillämpat i Buckingham för att uppnå en god vård som attraherade patienterna var alltså att alltid försöka arbeta tillsammans för att underlätta utbildning. Varje medlem i teamet förväntades att delta i regelbunden ömsesidig handledning av varandra, oavsett erfarenhet eller ställning. Uppföljande fallgenomgångar Vid den inledande genomgången bestämdes inte bara hur behandlingen skulle ske utan man fastställde också datum för uppföljning. Vid genomgång av framstegen fokuserades på insamlade data över minskning av symtom, funktionsnedsättningar och handikapp, med hjälp av de standardiserade skattningarna (se Tabell 9.3). Man jämförde också med de av klienten formulerade målproblemen och målen (se kapitel 5)

11 Om en förväntad förbättring inte inträffat, analyserades detta i termer av hur effektiv bedömning och behandligsstragegier varit. Terapeutens ansträngningar uppmärksammades även om man nått begränsad framgång. Metoden med problemlösning användes alltså i detta perspektiv medvetet som ett medel för att vidareutveckla angreppssätt för att bemästra svårigheterna. Det var sålunda viktigt att det var metoderna som var i fokus för konstruktiv kritik, inte terapeuterna. Hur ofta genomgångar skedde berodde på de individuella ärendena, där en del fall som var föremål för intensiv vård genomgicks dagligen. Handläggningen av långtidsärenden i rehabiliteringsfas genomgicks var tredje månad. Vid dessa senare användes samma skattningar som vid genomgång vid den tidiga fasen av interventionen. Därutöver användes ytterligare standardiserade skattningar av social funktion, arbetsaktiviteter, omgivningsstress och uppgifter om alla insatser som gjorts. Genom dessa systematiska observationer och data kunde man uppdatera alla aktuella behov. Rehabiliteringsansträngningar fortsatte åtminstone tills varje tecken på symtom, funktionsstörning och handikapp varit kontinuerligt frånvarande i minst 2 år. Även då någon beslutade sig för att inte vilja delta i ytterligare aktiv rehabilitering, försökte man komma överens om att de skulle fortsätta att delta i monitoreringsprogrammet. Genom detta försäkrade man sig om att kontakten bibehölls och det var lättare att övergå till aktiv intervention vid försämring, eller då patienten fick intresse av att ytterligare minska någon kvarvarande störning och återinträda i aktivt rehabiliteringsprogram. Man ansåg att en paus i aktiv intervention kan användas på ett konstruktivt sätt, och att detta inte behövde leda till att patienten lämnade servicen. I vissa fall innebar sådana planer att monitoreringen primärt sköttes av allmänläkaren och närstående. Flexibla arbetsformer En ytterligare dimension av sättet att arbeta, som Falloon och Fadden framhåller som den kanske viktigaste genomgående och övergripande principen för att möjliggöra god vård för patienter och andra brukare, är flexibel handläggning. Det betyder en anpassning av behandlingsformen till varje situation så att patienter och andra känner stort mått av delaktighet. Man anstrände sig för att så långt som möjligt eliminera de psykologiska kontinuitetsbrott som kan inträffa vid övergångar i vårdkedjor. Det gjordes genom att en och samma person i största möjliga utsträckning ansvarade för alla psykiatriska insatser. Man påpekar att det inte finns något som säger att personalen inom integrerad behandling är mer flexibel än vad man är vid sjukhusbaserade kliniker. Snarare är det en arbetshypotes att en flexibel användning av resurserna är möjlig i Integrerad Psykiatri. Det var särskilt viktigt att kompetensutveckla personalen så att den kunde arbeta med både intensivbehandling och långtidshandläggning. Intensivvård skall kunna ges var som helst och när som helst. Den nödvändiga förutsättningen är att personal görs tillgänglig och att de har förmåga att klara rätt insats.

12 En sådan flexibilitet kräver en mycket god teamkoordination för att försäkra sig om att prioritet ges till de områden där behoven vid givet tillfälle är störst. Vid krissituationer måste man också kunna mobilisera resurser med maximal effektivitet. En viktig förutsättning för att möjliggöra detta är att alla professionella i reell och djupaste mening accepterar att närstående och patienterna själva är jämlika medlemmar i behandlingsteamet. Detta möjliggör för de professionella att ägna sina ansträngningar åt målinriktade specialiserade insatser. Allmänt basalt stöd kan ofta ges av övriga personer i resursgruppen. Man anser att antalet sängar (= intensiv behandling varhelst den bedrivs) som betjänas vid varje tidpunkt ger en bättre uppskattning av det aktuella behovet i samhället än beläggningssiffror på en institution med mera rigid kapacitet. När behovet för intensivbehandling av kriser är litet kan resurser i stället lätt användas för intensiv rehabilitering av de mest funktionsstörda klienterna. Figur 9.7 visar att balansen mellan de olika faserna i handläggningen kunde uppnås. Vid tillfällen med reducerad personal kan kompromisser tillfälligtvis få göras mellan behov och resurser. Framför allt, förväntades alla medlemmar i teamet klara en rad olika interventioner inklusive krishantering. Detta har kunnat infrias, vilket man såg som en grundförutsättning för att kunna möta de flesta behov på ett optimerat, flexibelt sätt. Ett ytterligare tecken på att arbetssättet i sig ger brukare av alla kategorier en god vård, är att den psykiatriska insatserna blivit allt mer efterfrågade. Till exempel har där funnits en tendens hos en del av allmänläkarna att be om hjälp för ett ökat antal människor med lättare känslomässiga och sociala besvär. Det var viktigt att hantera även den situationen. Man motstod i Buckinghamteamet frestelsen att utveckla speciella tjänster för sådana fall och bedrev i stället lobby-verksamhet för att man skulle förbättra den sociala servicen, inklusive rådgivningsverksamhet för att möta behovet. Flera bland personalen ställde frivilligt upp för att hjälpa till med att utveckla sådan service och med att utbilda rådgivare. Emellertid klargjordes det att sådana tjänster endast fick göras under arbetstid om alla behov hos de svårare psykiatriskt sjuka och deras närstående var täckta. Något särskilt instrument för att mäta flexibilitet har man inte haft. Index för det är svårt att utforma. Det har bevakats genom kritiska diskussioner och observationer. Den slutsats man drar i Buckingham är, att man från egna observationer och genom omgivningens rapporter, har belägg för att man med sitt arbetssätt mera målriktat kunnat anpassa sig alltefter samhällets skiftande behov. Sammanfattningsvis synes det som att dessa medvetna strategier har varit framgångsrika för att försäkra sig om att varje fall fått en god specialiserad vård direkt anpassad för olika skeden i sitt tillstånd. Man har tänkt igenom vilka processdelar som kan vara särskilt viktiga att kvalitetssäkra och utveckla för att handläggningen skall uppfattas kvalitativt högtstående och kompetent för alla brukare. Ytterligare ett exempel på praktiskt utformad kvalitetsarbete i en totalkvalitetsanda att man enkelt och systematiskt analyserat, som en rutin, hur man lyckats och fortlöpande förbättrat sig. Det skall inte endast ske på förekommen anledning. Det skall ske för att förekomma att anledning uppstår att behöva fundera på varför patienter eller andra ger uttryck för att vården är otillfredställande. Betydelsen av detta har på senare tid också understrukits av t ex Svenska Psykiatriska Föreningen i de riktlinjer för omhändertagande av nydebuterade schizofrena tillstånd (Sv. Psyk.

13 Föreningen, 1996). Ett mera utvecklat, men fortfarande enkelt genomförbart, självgranskingsinstrument i bland annat detta hänseende, AIMHS Standards, har utvecklats i Australien, och kan rekommenderas för studium (Miller et al, 1993). Slutligen, anmärker Falloon och Fadden, har man diskuterat att erbjuda hjälp med att genomföra liknande kvalitetsauditering av den kliniska handläggning bland primärvårdskollegor. Detta hade ännu inte varit möjligt. Utan att detta sker, påpekar man, kan min inte fullt ut svara på frågan om hela befolkningens psykiatriska behov bemötts på ett optimalt sätt. Tillfredsställelse med vården En välfungerande vård måste kunna visa att dess sätt att arbeta uppskattas av alla berörda nyttjare. Den nytta de får måste upplevas prisvärd i förhållande till de personliga och ekonomiska uppoffringar som görs. Det är annars risk att man inte söker behandling eller avbryter kontakten. Andelen personer som avbryter kontakten används därför som indikator på tillfredsställelse. Andra indikatorer som man följer upp är andelen återupptagna kontakter och grad av tillfredsställelse uttryckt genom patienter och närstående. Graden av tillfredsställelse hos personalen och hos andra samhällsinstanser är också värdefulla indikatorer att följa. Det sätt man tagit sig an detta på i Buckingham kan i sin relativa enkelhet vara exempel på vad som med begränsad insats bör kunna vara möjligt att uppnå även hos oss: Benägenhet att acceptera bedömning och behandling Det är känt att en fördröjd första specilistbedömning gör att färre klienter kan engageras med framgång i ett behandlingsprogram (Kluger & Karras, 1983). Därtill har andra studier visat att graden av enighet mellan patienter och behandlare beträffande vad som överenskommes som initiala mål i ett interventionsprogram bestämmer andelen som ansluter sig till ett program (Falloon & Talbot, 1982). Man försökte därför först och främst ge bedömning och behandling på en plats som valts av den som söker vården och med minsta möjliga dröjsmål. Detta förväntade man skulle visa sig mera acceptabelt än om patienten kallas på ett sätt som kunde uppfattas som formellt och utan samråd. Ofta upplevs mottagningar som en ångestskapande miljö. Långa väntetider gör inte saken bättre. Med det arbetssätt man tillämpade i Buckinghamprojektet var andelen som kom till specialistkonsultation omkring 95%. Detta kunde jämföras med en andel på mellan 50-75% vid den sjukhusbaserade psykiatrisk öppenvården i området (Chen, 1991). Om en patient ändå inte infann sig intervjuades de som uteblev närhelst det var möjligt, för att klargöra orsaken. Den vanligaste orsaken som angavs var att allmänläkaren hade rekommenderat konsultationen utan att förklara vad denna bestod i och vilken nytta som den kunde tänkas ha. Vid uppföljningen framkom det vidare att det i dessa fall dessutom ej förelåg

14 något uppenbart behov av specialiserad psykiatrisk vård. Flera kommenterade att de hade fått den hjälp de behövde genom sin kontakt med allmänläkaren. Man följde väntetidesutvecklingen och kunde se att två tredjedelar av alla initiala bedömningar genomförts inom en vecka efter konsultationsbegäran. Över 90% av de i programmet ingående ganska omfattande inledande undersökningarna var fullständigt genomförda inom tre veckor. En liten andel av människor som misstänktes ha psykiatrisk störning var tveksamma att fullfölja bedömningen. För dessa tillämpades då ett anpassat förhållningssätt. Detta innebar ofta problemlösning tillsammans med närstående och allmänläkare över en period på flera veckor tills dess den tveksamma personen kunde samtycka till att träffa terapeuten. Detta enträgna icketvingande arbetssätt gjorde det möjligt för alla med initial tveksamhet att till slut få psykiatrisk undersökning. I några fall fick detta ske upp till tre månader efter det att den initiala begäran om bedömning gjorts. Uteblivna klientbesök Ett ytterligare mått på tillfredsställelsen är den andel av patienter som senare uteblir från väsentliga delar av det uppgjorda behandlingskontraktet. Innebörden i detta kan spänna från vägran att ha kontakt med vården överhuvudtaget till ett ljummet engagemang vid faktisk närvaro i behandling. Mått på tillknytning till behandlingsregimer, speciellt sådana som omfattar kombinationer av strategier, är svåra att skapa, men Falloon och Fadden menar att det är centralt för bedömning av vårdens kvalitet som helhet, och för värdering av enskilda terapeuters kompetens. De menar att det ofta läggs för liten vikt vid denna viktiga aspekt. Lätt betraktas icke-följsamma patienter och sådana som avbryter kontakten, som ett uttryck för bristande motivation hos klienterna snarare än som uttryck för vårdgivarnas oförmåga att väcka intresse för behandlingen. Den integrerade servicen försöker möta detta genom att mycket medvetet utveckla team-work mellan patienterna, närstående och terapeuter för att uppnå allas delaktighet. Varje aspekt av behandlingsplanen kontrakteras på ett ömsesidigt överenskommet sätt, med ständig strävan att efterhöra vilken nytta patient och andra upplever att de får, samt synpunkter på de insatser som måste göras. Träning i programföljsamhet är en betydande komponent vid all långvarig kontakt. Denna baserades på att lyfta fram en förväntan om att den upplevda nyttan av interventionerna skall uppfattas som prisvärda i förhållande till de berördas personliga insatser. Det antogs att denna klientcentrerade uppläggning leder till en god programföljsamhet. Vid uppföljningar framkom det helt klart att så var fallet. Beträffande dem som fick långtidsbehandling för allvarliga störningar, var deltagande i den farmakologiska och psykosociala handläggningen mycket hög. Över en tvåårsperiod har ingen lämnat behandlingen. Två fall (av 72) höll sig inte till den optimala regimen: En manlig patient var ovillig att fortsätta med neuroleptika sedan hans äktenskap hade upplösts. Han menade att den sexuella störningen i samband med psykofarmakabehandlingen var orsaken till skilsmässan, trots det faktum att detta problem hade lösts flera månader innan hans fru lämnade honom och flyttade ihop med en granne. Intermittent medicinering hade försökts, men visat sig ineffektiv. Extensiv terapi gavs för att utforma en ömsesidigt acceptabel farmakauppläggning, med begränsad framgång, innan patienten fann ett lämpligare boende utanför området.

15 En annan patient i långtidsbehandling tvekade att följa den kombinerade medikamentella och psykosociala behandlingen som rekommenderades för hennes dystymibesvär. Hon studerade ständigt böcker som beskrev alternativbehandlingar för depressiva sjukdomar och diskuterade fördelarna med olika icke-validerade behandlingar på ett kraftfullt sätt. Efter mer än två års suboptimal behandling deltog hon slutligen i kognitiv-beteendeterapeutisk terapi tillsammans med MAO-hämmare. Detta ledde till snabb och fullständig återhämtning från hennes symtom. När det gällde tillfredsställelse med den målinriktade behandlingen som gavs nya klienter visade sig siffrorna vara mindre imponerande (Tabell 9.4). De som drog sig ur behandlingen i förtid utan ömsesidig överenskommelse, sade ofta att de fått tillräcklig hjälp för att kunna klara sig utan behandlingen. Då behandlingsstrategierna uppmuntrar självhjälp, misstolkades det inte sällan som en framgång. Men man kunde ibland vid teamgenomgången konstatera att otillräcklig intervention hade getts. När stor risk för försämring eller återinsjuknande ansågs finnas, gjordes ansträngningar för att återknyta kontakten med patient och närstående. Tabell 9.4 Aspekter på kontakter med patienter i pågående behandling. Ett år efter första konsultationen vid den integrerade psykiatriska vården i Buckingham. ==================================================== Begäran om bedömning 376 (100%) Vägrat medverka vid bedömning 12 (3%) Vägrat medverka vid behandling 24 (7%) Avslutat behandling i förtid 81 (22%) (A) Endast psykosociala problem 59 (16%) (B) Psykiska störningar 22 (6%) Överförd till mera adekvat instans 21 (6%) Behövt behandling mer än 3 månader 112 (30%) Fortsatt behandling efter 12 månader 10 (3%) ==================================================== Den typ av uppgifter som man använde som utgångspunkt för sina genomgångar registeras säkert på de flesta håll, även i Sverige. Vad som inte alltid sker, är att de används lika systematiskt. I sin enkelhet är det ett exempel på kvalitetsarbete utan stora åthävor. Man får också intrycket att dessa genomgångar inte inriktas på att söka fel och brister, utan förbättringsområden. Detta är en grundläggande attityd, som anses nödvändig för framgångsrikt utvecklingsarbete enligt TQM. Patienters och närståendes syn på vården Regelbundna mätningar av patienters och anhörigas uppfattning om den vård de får, används också för att få förslag till vad som bör förbättras. Hur sådana undersökningar läggs upp är av stor vikt. De bör täcka den standard för professionellt uppträdande som alltid måste uppfyllas. Det kan vara punktlighet, respekt för klienten, att förklaringar ges till åtgärder som genomförs, att avrapportering sker, eller att man finns till hands vid krissituationer. Inom psykiatrin är det också viktigt att följa hur man lyckas minska patienternas och andras negativa upplevelser genom till exempel god information. Typexempel är upplevelser av

16 medicinering: Effektiv medicin smakar inte nödvändigtvis gott för att vara verksam och inte all medicin som smakar gott är effektiv. Man har genomfört flera oberoende undersökningar bland nyttjare av den integrerade vården: 1) En detaljerad jämförande intervjustudie genomfördes bland dem som fick behandling för depressiva störningar vid olika enheter i Oxfordområdet (Taylor, 1989). De flesta behandlingskontakter görs i den integrerade vården av psykiatriska specialistsköterskor. Vid de andra två enheterna förekom huvudsakligen mottagningsverksamhet hos psykiater. Vid denna jämförelse fick den integrerade vårdformen bättre skattning av patienterna än de två sjukhusbaserade enheterna på följande områden: hjälp med ekonomiskt stöd, hjälp att tala med och få hjälp av grannar med sina problem (dvs mindre stigmatisering), det beslutsstöd man fick från psykiatriteamet, den informationen man fick om sin depression, den förståelse av depression som gavs familjemedlemmar, den snabba krishjälpen och den professionella hjälpen för depressionen. Man uttryckte också att man föredrog att öppenvårdsbesöken skedde hos allmänläkaren, att psykiatripersonalen engagerade patienterna i behandlingen, att man genom detta arbetssätt kunde fortsätta att vara i arbete och att man behövde mindre av sjukhusvård. 2) En annan uppföljning gjordes av en av specialistsköterskorna. Ett frågeformulär tillställdes 32 patienter som genomgått tidig intervention (Birch, 1990). 81% markerade antingen bra eller mycket bra på frågan om tillfredsställelse med behandlingen. En serie frågor angående uppfattning om den professionella standarden visade på samma grad av positiv inställning. Flera positiva kommentarer lämnades om terapeuterna och de strategier de använde. 3) I en tredje studie undersöktes patienters och anhörigas tillfredställelse i långtidsprogram. Fyrtiofyra patienter med långvarig ångest, affektiv sjukdom och schizofreni intervjuades, liksom deras närstående. Av dessa uttryckte 91% tillfredsställelse med servicen; 98% av de närstående upplevde inte att de hade några svårigheter att få hjälp av teamet varken vid krissituationer, eller vid andra tillfällen då de kände behov av råd och stöd. Samtidigt tyckte 23% att de inte fått tillräckligt med råd för att fullt ut klara av sina besvär på egen hand och kände sig behöva fortsatt kontakt med behandlarna. Detta var mest tydligt vid ångestsyndrom, där den utbildning som givits var mindre formell än den som gavs till drabbade och anhöriga vid funktionella psykoser. Positiva kommentarer beträffande den integrerade vårdmodellen lämnades beträffande: vårdens tillgänglighet, terapeuternas kompetens, närståendes involvering och teamarbetssättet. Flera, som hade långvarig erfarenhet av psykiatrisk vård, uttryckte hur gärna de hade velat att den integrerade modellen hade funnits tidigare: Det är den bästa vårdform jag kan tänka mej. Även när vi inte är i bästa form blir glada när vi ser kontaktpersonen komma på gången fram till huset. De håller henne i ett fint och stabilt tillstånd kommenterade en make. Han skulle ha varit på ett av de där sjukhusen nu om det inte varit för teamet. Även om han fortfarande inte är bra har vi sett en långsam förbättring... Några få närstående klagade dock över att de inte var tillräckligt engagerade i handläggningen. Vid samtliga dessa fall hade patienten klart uttryckt att de inte ville att de skulle vara med. Detta trots vädjanden från behandlarna och trots den utbildning de fått om fördelarna.

17 Man fick också förslag till förbättringar. Bland annat att man skulle ge hjälp som tog särskild hänsyn till barnen, att man skulle nystarta en stödgrupp för anhöriga och patienter som hade upphört på grund av brist på deltagare. Man ansåg också att par av terapeuterna borde vara mera punktliga. Professionella synpunkter Regelbundna undersökningar gjordes bland allmänläkarna. De visade samma goda tillfredsställelse med den integrerade vårdformen. Det man främst värderade var den snabba insatsen då man bad om konsultation, tillgängligheten, samt teamets kvalitet och professionalism. Sextio procent ansåg att vårdformen var idealisk och resten tyckte att den skulle bli det med ett intensivare omhändertagande på natten. Det, ansåg man, skulle medföra att i praktiken ingen skulle behöva tas in på psykiatrisk vårdavdelning. Man menade också att en större bemanning skulle vara lämpligt vid enstaka tillfällen. Önskemål omfattade i övrigt möjligheten att be om att en viss teammedlem skulle stå för konsultationen, speciellt psykiatern. De önksade också att behandlare valdes efter patientens kön. En del hade fortfarande svårt att acceptera teamarbetssättet. Nästan alla allmänläkare var angelägna om att få mer av reguljär utbildning från det psykiatriska teamet. Tyvärr fann de flesta av dem det svårt att närvara vid seminarier och workshops när sådana arrangerades. Man observerade också att allmänläkarkollegorna föreföll att i hög grad besväras av egna stressrelaterade symtom. Teamet gav dessa kollegor betydande stöd. Vissa tider innefattade detta konsultation kring hur de organiserade sin verksamhet. Ibland gjordes stödjande interventioner tillsammans med deras familjer. Den egna personalen var generellt nöjd med den integrerade behandlingsformen. Utan undantag ansåg de att de arbetade vid en enhet, som gav högkvalitativ vård åt sina samhällsmedlemmar. Den snabbhet med vilken de fick agera på behov, tillgängligheten, arbetet med närstående och den hembaserade intensivvården uppfattades som speciellt värdefull. Några uttryckte påtaglig entusiasm när det gällde att använda kvalitetssäkringsmetoder i den kliniska vardagen. Annat som beskrevs som positivt var den regelbundna och ingående utbildningen i välgrundade tekniker, respekten för ett självständigt utövande av egen kompetens och stödet man upplevde i det nära multidiciplinära teamarbetet. En skattning visade att alla teamets medlemmar var nöjda med sitt arbete, 92% var mycket nöjda. Mindre erfaren personal uttryckte viss oro kring sin förmåga att hantera situationer med risk för våld och självmord. Denna oro kunde i stort sett elimineras genom att de fick ytterligare undervisning. Under hela 5-årsperioden inträffade en smärre våldshandling mot personal. Självmordsfrekvensen var under samma period påtagligt lägre än de nationellt rapporterade siffrorna. Det nära teamarbetet mellan alla professioner liksom med patienter, deras närstående, allmänläkare och andra samhällsorgan såsom polis och kyrkliga grupper gjorde att man arbetade med påtagligt självförtroende, även i krävande situationer. Framför allt: ingen förväntades göra något som de inte hade utbildats för.

18 Dessutom gav man stöd till varandra. När någon, som man egentligen ansåg kompetent för en viss uppgift bad om hjälp, diskuterades deras oro eller osäkerhet i handledning tills de kände sig i stånd att genomföra uppgiften på ett självständigt sätt. Utbränningssyndrom kunde inte noteras bland den personal som var knuten till servicen. Sammanfattningsvis utgör det arbete man bedrivit i Buckingham kring kvalitetssäkring och utveckling beträffande tillgänglighet och tillfredsställelseaspekter inget märkligt. De flesta inom svensk psykiatri har erfarenhet av liknade slag. Skillnaden är att vi här ännu gör det till en integrerad och självklar del av vardagsarbetet. I Buckingham har det bedrivits systematiskt. Skärskådat genom totalkvalitetskonceptet är en verksamhet endast i blygsam början av sitt kvalitetsarbete, så länge denna typ av aktiviteter endast är tillfälliga och inte systematiska och om mätningar inte med automatik leder till den typ av reflexioner och iscensättande av förbättringsåtgärder, av det slag som redovisats från Buckingham. Small is beautiful! - om det sker med övertänkt systematik. Nyttoaspekten I samhällsperspektivet kan nyttan av den psykiatriska vården beskrivas i flera dimensioner. Dessa innefattar inte bara hur väl man kan åtgärda de grundläggande störningarna (sjukdomen eller skadan). Samhällets intresse är bredare än så. Man är intresserad av vårdens förmåga att återställa patienters och närståendes fulla funktion som samhällsmedborgare. Resultatmått måste sålunda belysa förändringar av både grundläggande störning, funktionsförmåga och handikapp. Samtidigt måste kostnaderna för detta belysas i ett totalt samhällsperspektiv. De som nyttjar en ny vårdform, och samhällsföreträdare, kommer att värdera denna efter dess effekt, den nytta den medför. Men man väger också in priset man får betala, både ekonomiskt och beträffande personliga uppoffringar. Olika hälsoekonomiska modeller för utvärdering finns för att försöka fånga båda delar. I Buckingham stod valet mellan kostnadsintäktsanalys och kostnads-effektanalys. Kostnads-intäktsanalys genomförs efter monetära linjer. Alla kostnader och effekter ges monetärt värde. Den uppnådda effekten ges ett pris. I psykiatrisk vård är det svårt att sätta monetärt värde på effekter, t ex patienters och närståendes livskvalitet. I sådana fall kan kostnads-effektanalys användas för att uttrycka en monitär kostnad för en definierad effekt. I tabell 9.5 jämförs och belyses skillnaderna mellan dessa två metoder (se Cardin et al, 1985). Tabell 9.5. Karakteristika för kostnads-intäktsanalys och kostnadseffektanalys ===================================================================== == Kostnads-intäktsanalys Kostnad-effektanalys (Cost-benefit analysis) (Cost - effectiveness analysis) Alla kostnader och effekter ges monetära Kostnader ges monetära värden (SEK);

19 värden(sek) Tillåter jämförelse mellan olika program (t ex mellan hälsovård och socialtjänst) Resultatet uttrycks i SEK-kostnad per SEK effekt nyttan ges värden i andra enheter (t ex klinisk förbättring, ökad livskvalitet) Tillåter endast jämförelse mellan program med samma syften Resultat uttrycks i kostnad (SEK) per enhet effekt som uppnås (t ex SEK per räddat liv) Det inneboende värdet i ett program kan mätas Mäter inte det inneboende värdet i ett (t ex: ger en allokerad summa på SEK program (t ex är SEK per år av ökad bättre effekt än SEK i ett livskvalitet värt priset?) socialt projekt?) ===================================================================== == Man valde i Buckingham att göra den hälsoekonomiska belysningen enligt kostnadseffektanalys-modellen. Falloon och Fadden påpekar att dessa hälsoekonomiska begrepp lätt missförstås. Vid översättning till svenska uppstår dessutom problemet att de beteckningar som nyttjas, såsom nytta, effekt, kostnad, etc., i sin hälsoekonomiska betydelse ofta inte har samma innebörd i vardagssvenskan. För den som vill tränga ner något ytterligare i dessa begrepp kan hänvisas till sammanfattande skrifter utgivna av Spri (Spri, 1990; Spri 1995) Val av effektmått Det första man hade att överväga var att bestämma sig för vilka mätmetoder man skulle använda för att beskriva effekter av sin verksamhet. Effekten av en psykiatrisk vård, menade man, kan uppskattas genom minskning av störningar, funktionssvikt och handikapp hos patienterna i sitt upptagningsområde. Ett flertal mått har validerats i stora forskningsprojekt. Många av dessa är ohanterliga, kan kräva omfattande utbildning för skattare, kan kräva komplexa beräkningsmetoder. Det gör att man undviker att använda dem i en ordinär verksamhet. I Buckingham genomförde man en litteratursökning inför sitt val av skattningsskalor. De skulle enkelt och reliabelt kunna användas av kliniskt verksamma av alla professioner inom de begränsade ekonomiska ramarna och i en ansträngd arbetssituation. Därtill uppställde man kraven att instrumenten skulle vara: 1 Känsliga för ändrade tecken på sjuklighet 2 Användbara vid alla mentala störningar 3 Möjliga att upprepa med månatliga intervall 4 Acceptabla för patienter och närstående under alla faser av sjukdomen 5 Möjliggöra en meningsfull återföring av utvecklingen till behandlarna

20 Valen föll på tre mycket enkla skalor för att mäta förändring över tid beträffande den grundläggande störningen, funktionsnivå och handikapp: Den grundläggande störningen Nivån på personernas störning skattades med Clinical Global Impression Scale (CGI) (Guy, 1976). Detta är en sjugradig skala för skattning av allmän svårighet av psykisk sjukdom (se Tabell 9.6). Den har använts en hel del vid läkemedelsstudier. Jämförelser kan också göras mellan patienter med olika störningar med denna skala. Tabell 9.6. Clinical, Global Impressions Scale Guy (1976). Modifierad av Falloon. (Översättning Lars Kärräng) 0 Inga psykiska symtom 1 Tveksamma psykiska symtom, den mentala processen störd <5% av tiden (<30 min/dag) 2 Lätta psykiska symtom, den mentala processen störd <10% av tiden (<60 min/dag) 3 Måttliga psykiska symtom, den mentala processen störd 10-25% av tiden (1-4 tim/dag) 4 Påtagliga psykiska symtom, den mentala processen störd 25-50% av tiden (4-8 tim/dag) 5 Svåra psykiska symtom, den mentala processen störd 50-75% av tiden (8-12 tim/dag) 6 Extremt svåra psykiska symtom, den mentala processen störd näst intill hela tiden (>12 tim/dag) All personal utbildades för att göra dessa skattningar. En del svårigheter förelåg inledningsvis i att skilja mellan besvär och psykisk störning. Det gällde att dra gränsen mellan t ex normal och icke-normal ångest eller depressiva fenomen. Detta löste man genom att som kriterium på besvär/störning använda de riktlinjer som finns i PSE - Present State Examination. I huvudsak innebar det att psykisk störning ansågs föreligga då en persons reaktion var oproportionerlig i förhållande till den stress som förelåg i deras livssituation, eller om den kunde bedömas bli kvarstående även när de ogynnsamma levnadsomständigheterna, som kunde ha utlöst reaktionen, ej längre förelåg. All personal fick utbildning i PSE. Terapeuternas skattningar granskades vid varje teammöte. Denna kunde då eventuellt modifieras om man i konsensusdiskussion gjorde en annan bedömning än den som terapeuten gjort. Interbedömarreliabiliteten bland terapeuterna var hög (r = 0.84). Funktionsstörning Man använde i början funktionsstörningsskalan från Charing Cross Health Index (Rosser & Kind, 1978) för att skatta den allmänna psykosociala funktionsnivån hos varje person Denna skala har validerats för användning vid en mängd hälsoproblem och täcker hela vidden av potentiell funktionsstörning. Skalstegen definieras med beskrivningar som i hög grad handlar om fysisk rörlighet. Naturligtvis är detta inte särskilt vanligt vid psykiska störningar. Men bland annat kan allvarliga dystonibiverkningar och skador efter självmordsförsök resultera i sådana begränsningar i funktionsnivå. Skalans okomplicerade form fick kompensera att formuleringarna var ospecifika beträffande psykosociala brister. Interbedömarreliabiliteten var acceptabel (r= 0.75). Skalan har sedermera

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Grundläggande värderingar

Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer