ÖKAR TILLVÄXTEN MED EFFEKTIVA METODER. Energieffektivisering är inte samma sak som energibesparing. INGA-LISA JOHANSSON VD Daloc:

Transkript

1 NR 2, JUNI 2007 PRIS 60 KR EXKL MOMS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, Energieffektivisering är inte samma sak som energibesparing GODA RÅD FÖR EN LYCKAD PRESENTATION INGA-LISA JOHANSSON VD Daloc: ÖKAR TILLVÄXTEN MED EFFEKTIVA METODER

2 LEDARE Utnyttja energin effektivare FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR kommer att bli allt viktigare för framtidens energiförsörjning. EU:s mål är att 20 procent av den totala energin år 2020 ska komma från förnybara energikällor. På sikt ska all energianvändning vara så effektiv som det är tekniskt och samhällsekonomiskt möjligt. För att mäta energieffektivitet krävs att man talar samma språk och det gör man med hjälp av standarder. Arbetet med att ta fram en europeisk standard för beräkning av energibesparing och energieffektivitet är resultatet av en omfattande utredning, under åren , om hur standarder kan förbättra energieffektiviteten i Europa. Utredningen kartlade existerande standarder inom området och gav förslag på nya. Nu sätter vi igång arbetet med att ta fram nya europeiska standarder för energieffektivisering. Genom att vara med och påverka kan svenska företag arbeta för att den europeiska standarden ska anpassas till svenska förhållanden. Läs mer om energieffektivisering på sidan 12. Vi erbjuder dig konkurrensfördelar om du deltar i standardiseringsarbetet. Fördelarna för miljön berör alla. 3 5 NOTISER INNEHÅLL STANDARD MAGAZINE NR 2, JUNI DALOC ÖPPNAR DÖRREN MOT NYA MARKNADER Daloc-koncernen har främst gjort sig känd för sina brandoch säkerhetsdörrar. Möt kvinnan som styrt familjeföretaget i 40 år KRAV PÅ FÖRPACK- NINGARS MILJÖEGEN- SKAPER Att tränga in i standarderna och hantera blanketterna är inte alltid enkelt. Nu finns det en endagsutbildning i det nya förpackningsdirektivet. Gunnar Axelsson, Tetra Recart AB, har gått utbildningen OM ATT UTNYTTJA ENERGI EFFEKTIVARE Energieffektivisering är inte samma sak som energibesparing. Inge Pierre, Svensk Energi och ordförande i en ny samordningsgrupp på SIS, reder ut begreppen TILLVÄXT, KULTUR OCH STANDARDER I KINA var årets tema under SIS seminarium i Stockholm. Se vilka som var där SIS I MEDIA SIS INSIDE Lär dig hur du bygger upp en bra presentation. Kroppsspråket är halva framträdandet. Se din publik och rör på dig! 20 FRÅGAN OCH AKTUELLA UTBILDNINGAR LARS FLINK, VD SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS 60 kr exkl moms ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: INFORMATIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Annika Gerendas (vik) Lovisa Krebs (tjl) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se ANNONSKONTAKT: Annika Gerendas MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Lena Lidberg, Per Lövgren, Sten Sture Skaldeman DESIGN: Semester Design AB REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRUBITION: OnTime STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska före tag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsatte år 2006 ca 193 miljoner kronor och har 163 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

3 Det finns bränslen som inte är med i europastandarderna därför är det möjligt att en omskrivning av dessa blir aktuell. NOTISER NANOTEKNIK EN VIKTIG DRIVKRAFT NANOTEKNIK FÖRVÄNTAS bli en viktig drivkraft för samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt under det närmaste seklet. Inom ISO och CEN har standardiseringsarbetet redan kommit igång på området nanoteknik. Det är viktigt att Sverige är med och påverkar arbetet och därför pågår ett intensivt arbete med att bilda en svensk teknisk kommitté. Sverige ledande på biobränsle SVERIGE HAR SEDAN länge varit en ledande biobränslenation inte minst kunskapsmässigt. Detta har visat sig bl. a. i det pågående Europaprojektet för standardisering av fasta biobränslen där Sverige sedan år 2000 leder arbetet. Nu lyfts blicken utanför Europa och mot möjligheterna att starta ett ISO-projekt för fasta biobränslen. Ett första steg togs den 28 mars då Energimyndigheten och Elforsk var inbjudna till SIS för information och diskussion kring biobränsle. Jan Burvall, Skellefteå Kraft AB, Lennart Ljungblom, Bioenergy International och Eddie Johansson, ENA Energi AB, berättade om sina internationella erfarenheter av fasta biobränslen. I dagsläget finns nästan 30 europeiska standarder för fasta biobränslen. Om ett ISO-projekt bildas så kan dessa skickas ut bland ISO-medlemmarna för omröstning och vara en bra grund för ISO-arbetet. Eftersom det finns bränslen utanför Europa som inte är med i europastandarderna, t. ex. akacia- och eukalyptusflis, så är det möjligt att en omskrivning av europastandarderna blir aktuell. Därför är det viktigt att Sverige aktivt deltar i detta arbete, säger Lars Sjöberg, projektledare på SIS. Vid mötet den 28 mars kom deltagarna fram till att Sverige ska gå vidare med en ansökan till ISO om ett nytt projekt samtidigt som man informerar svenska biobränsleaktörer om projektet och försöker få ett så brett deltagande som möjligt. Målet är att ansökan ska vara klar i maj och att en omröstning sker under hösten, enligt Lars Sjöberg. Det är viktigt för Sverige att i så hög grad som möjligt vara med och påverka innehållet i standarderna, säger Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfelt. Erfarenheter från Europaprojektet visar att ju mer aktivt man deltar i standardiseringen desto större möjlighet har man att påverka det slutliga resultatet, dvs. den färdiga standarden. VAD ÄR PÅ GÅNG? Förutom utveckling av nya produkter handlar det om att ge konventionella produkter nya egenskaper och ta fram nya behandlingsmetoder inom medicinsk teknik. Ett exempel på det senare är t. ex. möjligheten att rikta effekterna av läkemedel dit det behövs, säger Carl-Magnus Fahlcrantz, projektledare på SIS. För att kunna karaktärisera nya egenskaper hos nanoprodukter krävs nya provningsmetoder. Därför är standardisering inom området mycket viktig och brådskande. Aktuellt från SIS Förlag NY BOK FÖR ENERGI- DEKLARATIONER En energideklaration och besiktning ska genomföras av en oberoende expert med särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Handboken Energibesiktning av byggnader flerbostadshus och lokaler är framtagen med syfte att vägleda dessa experter i hur en energibesiktning ska genomföras. Den går bl.a. igenom framtagning och bearbetning av underlag, själva besiktningen samt kostnadsbedömning av åtgärder. En CD med mallar och checklistor medföljer utan kostnad. Pris: 495 kronor. Art.nr PRAKTISKT VERKTYG SOM UNDERLÄTTAR SÄKERHETS- ARBETET Säkerhetshuset bygger på standarderna för informationssäkerhet (LIS) och hjälper dig bl.a. att ta fram informationssäkerhetspolicy, göra säkerhets- och riskanalyser samt bygga upp ett kontinuitetsskydd. CD:n innehåller inte mindre än 8 handböcker, mallar, checklistor m.m. CD:n är framtagen av Jan-Olof Andersson, säkerhets- och ITchef på Riksbanken, och bygger på hans långa erfarenhet. Han anses vara en av Sveriges främsta experter inom området. Pris: kronor. Art.nr STORSÄLJARE I NY UTGÅVA Utgåva 4 av den populära Svetsstandard Personal och procedurer har nyligen kommit. Boken är en samling med viktiga standarder för konstruktion, beredning och kvalitetsstyrning av svetsade konstruktioner och produkter. I denna utgåva har tre helt nya standarder tillkommit och det ingående värdet är hela kronor. Boken är ett effektivt verktyg och ett värdefullt referensverk i ditt arbete. Pris: kronor. Art.nr JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER Framtidens mänskliga robotar blir enklare och flexiblare Industrirobotar, servicerobotar och hälsorobotar. Vad är skillnaden? Olika definitioner och begrepp kan tyckas förvirrande. Att harmonisera olika terminologier och redovisa för det nya, framväxande området servicerobotar är ett av uppdragen för robotstandardiseringen. Som ordförande kan jag bidra med 20 års industriell erfarenhet, säger Erik Lundqvist, chef för Robotdalen. ERIK LUNDQVIST ÄR NY ORDFÖRANDE i Industrirobotar, SIS/TK 278, och i den internationella kommittén Robots and robotic devises ISO/TC 184/SC 2. VAD HAR DU FÖR VISION SOM ORDFÖRANDE I DEN SVENSKA KOMMITTÉN? Det är viktigt att vi är aktiva i ISO och fortsätter att vara en ledande nation inom robotteknik. Vi har en stark robottradition i Sverige och jag bevakar den svenska robotkommitténs, Robotdalens och ABB:s intressen. ABB är en av världens ledande robotleverantörer och dessutom min uppdragsgivare. FAKTA ERIK LUNDQVIST BOR: I villa, Västerås. FAMILJ: Tre barn, 13, 11 och 7 år. FRITID: Fiske och båtliv. UTBILDNING: Civilingenjör från Tekniska Högskolan i Luleå. JOBBAR SOM: Chef för Robotdalen som är en satsning på robotteknik för ökad tillväxt i Mälardalen. VAD MISSAR VI OM VI INTE KAN TOLKA STANDARDERNAS INNE- HÅLL? Från den defensiva sidan riskerar vi att stå med produkter som inte uppfyller kraven i kommande standarder. Ser man det från den offensiva sidan så kan vi vara med och påverka och formulera kraven på standarderna genom att delta. VAD HAR DU FÖR ERFARENHET AV STANDARDISERING? Standarder har funnits i hela mitt yrkesverksamma liv. Jag har jobbat med ISO 9000, ISO och säkerhetsstandarder för att nämna några. De senare kom jag i kontakt med när jag som projektledare skulle byta ut en generator i Forsmarks kärnkraftverk. Det var ett komplext projekt och jag använde standarder från början till slut, under utveckling och konstruktion, produktion, transport, inlyft, installation, igångsättning och produktion. DU HÅLLER DITT FÖRSTA INTERNATIONELLA MÖTE I WASHINGTON DC, USA, I SOMMAR. VAD HANDLAR DET OM? Vi kommer att fokusera på del 2 i den nya säkerhetsstandarden för industrirobotar och ge projektgruppen direktiv för det fortsatta arbetet. Vidare kommer en rådgivande grupp att avlägga en rapport med rekommendationer om servicerobotar som vi ska ta ställning till. Det handlar om att skapa strukturer och plattformar för den nya marknaden som servicerobotar är. Sist men inte minst kommer vi att få höra hur det går för det projektteam som har uppdraget att ta fram en säkerhetsstandard för Robots in personal care, det handlar om bland annat så kallade hälsorobotar. Dessa kan hjälpa till vid rehabilitering, fungera som hemhjälp eller funktionsstöd. Antingen kommer vi att be projektteamet arbeta på i nuvarande riktning eller så pekar vi ut den riktning vi tycker är lämplig. Hälsorobotar kan fungera som t.ex. hemhjälp eller funktionsstöd. VAD ÄR PÅ GÅNG INOM ROBOTANVÄNDNINGEN? Mycket. Vad gäller industrirobotar är de idag ofta fastbultade i golvet och det finns ett staket kring roboten av säkerhetsskäl. Trenden är att dessa robotar börjar röra sig i produktionsmiljön och därmed kan serva och jobba med fler maskiner. Det handlar om flexiblare och effektivare industrirobotar på en mobil plattform. I och med detta ställs också nya krav på säkerhet och standarder. Robotarna kommer i framtiden att bli mer människolika. Istället för att programmera dem kommer man att instruera dem. Industri- och hälsorobotar kommer så småningom att mötas. Text: Annika Gerendas 4 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

5 Så här tycker kunderna om SIS NOTISER Vi ber återkommande våra kunder om hjälp i vårt förbättringsarbete. Här är en kort sammanställning över svaren på SIS-undersökningen om SIS standardiseringsverksamhet. ÄR VI KOMPETENTA och tillmötesgående på SIS? Ja, där får vi högt betyg av dem som deltar i standardiseringsverksamheten. Så många som 77 procent av de tillfrågade har ett positivt intryck av SIS och 84 procent tycker att SIS är förtroendeingivande. Att det är mycket väl investerade pengar att delta i projekten tycker 66 procent av företagen och 72 procent av myndigheter och andra icke vinstdrivande organisationer. Däremot kan vi bli tydligare i vår prissättning av standardiseringsprojekten. Andra förbättringsområden är att visa på nyttan av standarder och att ta fram standarder som är lätta att använda, säger Eva Albåge Nordberg, standardiseringschef på SIS. HUR UPPFATTAR KUNDERNA SER- VICE, LEVERANSTID, PRODUKTER, FAKTURERING OCH INFORMATION FRÅN SIS FÖRLAG? n Service och leveranstid uppfattas som bra och snabb. Professionellt och trevligt bemötande från kundtjänst. n Innehåll i beställda/levererade varor motsvarar kundernas förväntningar. n På frågan om hur enkelt det är att hitta de produkter som kunderna söker svarade 73 procent av abonnemangskunderna och 77 procent av lösnummerkunderna att det var Enkelt. n Hela 98 procent av abonnemangskunderna och 99 procent av lösnummerkunderna uppfattar fakturorna som korrekta. n Förlaget ska titta närmare på hur de kan förbättra sin sökfunktion så att en större andel av kunderna istället upplever det som Mycket enkelt att söka på sis.se. Vi utvecklar och förbättrar Utifrånperspektivet och dialogen med kunderna är viktiga delar i utvecklingen av SIS. ständigt våra produkter, säger Hans Ahlstrand, VD SIS Förlag. SIS Forum arrangerar ett hundratal utbildningar varje år inom produktområdena medicinsk teknik, verksamhetsutveckling och ledningssystem samt övriga utbildningsarrangemang inom standardiseringens områden. År 2006 deltog personer på SIS Forums kurser. Medelvärdet när det gäller helhetsintrycket av kursen låg förra året på 8,1 av 10. Siffran gäller alla kurser i Forums regi. Så många som 66 procent av alla kursdeltagarna gav omdömet 8, 9 eller 10. Men vi nöjer oss inte med det, säger Elisabet Wahlman, VD för SIS Forum. Vi kan bli ännu bättre, målet för 2007 ligger något högre. Framförallt satsar vi på att göra det lilla extra för att få medelnöjda kunder nöjdare. ENGELSK FÖRE- TAGSPRESENTATION NU HAR SIS gjort en ny företagspresentation på engelska med namnet Standards make the world go around. Det är en åttasidig broschyr som beskriver SIS verksamhet i korthet. AGNETA SYRÉN ÅRETS FÖRFATTARE 2006 AGNETA SYRÉN utsågs till Årets författare 2006 på SIS Förlags författarkväll den 18 april. Boken som tog hem priset heter På bar gärning och handlar om företagsintern brottslighet. Boken beskriver hur ett företag kan förebygga och hantera intern brottslighet. Ur juryns motivering Med en text som både lockar till sträckläsning och fungerar som ett praktiskt uppslagsverk har Agneta Syrén ännu en gång skrivit en framgångsrik handbok inom ämnet säkerhet. Vi räknar med att försäljningen av boken kommer att gå mycket bra, säger Cecilia Thybell, redaktionschef på SIS Förlag AB. Sture Allén från Svenska Akademien var kvällens prisutdelare och han höll även ett uppskattat föredrag om det svenska språket. Kvällen var lyckad många författare var på plats och stämningen var hög. JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 5

6 För Dalocs del har standarder bidragit till mer effektiva produktionsmetoder och ökad tillväxt, säger Inga-Lisa Johansson, VD och koncernchef för Daloc Futura. ÖPPEN 6 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

7 Daloc-koncernen har främst gjort sig känd för sina brand- och säkerhetsdörrar. Huvudkontoret finns i Töreboda i Västergötland, men hemmamarknaden omfattar hela Norden. I vår verksamhet är standarder något naturligt. De bidrar till effektiva produktionsmetoder och ökad tillväxt, säger koncernchef Inga-Lisa Johansson. DÖRR MOT NYA MARKNADER I ÅR ÄR DET 40 år sedan Inga-Lisa Johansson tog över det operativa ansvaret för familjeföretaget Daloc blev både min far och min farbror sjuka. Då var jag 22 år och kallades hem för att ta hand om verksamheten, berättar hon. Vid det här tillfället arbetade Inga- Lisa Johansson med kökssnickerier, byggregler och miljöprogram på ett annat företag. Men Industri-Aktiebolaget Dahlstedt & Johansson hade präglat hela hennes uppväxt. Allt började med att hennes far, John W Johansson, 1942 startade en mekanisk verkstad i Lidköping. Han var en tekniskt driven entreprenör, som satsade på tillverkning av kassaskåp och branddörrar. Startkapitalet kom från hans hustru Ruth, Inga-Lisas mamma, och bestod av hennes samlade besparingar från tiden som hembiträde. De investerade pengarna gav god avkastning redan första året omsatte verkstaden kronor och hade fem anställda. JOHN W JOHANSSON BLEV ÅR 1943 kompanjon med brandförsäkringssäljaren Hans Dahlstedt och därmed bildades Industri-Aktiebolaget Dahlstedt & Johansson. Samtidigt flyttade bolaget till Hasslerör utanför Mariestad, där produktionen av branddörrar tog fart. Men redan samma år lämnade Hans Dahlstedt företaget och in kom i stället John W Johanssons bror, Einar Johansson. Däremot fick företagsnamnet leva vidare ända till 1988, då det mer internationellt gångbara namnet Daloc togs i bruk. Många år innan dess, 1956, flyttade dock bolaget sin verksamhet till Töreboda. Ett par år tidigare hade kassaskåps- JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 7

8 tillverkningen upphört och satsningen på dörrar förstärkts. I DAG TILLVERKAR och säljer Daloc Nordens bredaste sortiment av branddörrar, ljuddörrar och säkerhetsdörrar, både i form av trädörrar och ståldörrar. Det innebär till exempel dörrar som ger inbrottsskydd och skydd mot skott, explosioner och elektromagnetisk strålning. Dessutom tillverkar koncernen brandportar och komponenter till skyddsrum och andra tunga anläggningar. Hemmamarknaden är Norden, men försäljningskanaler finns även i till exempel Holland och Ryssland. Vi har alltid strävat efter tillväxt och satsat på egenutveckling, både när det gäller produkter och produktion. Det var min far och farbror som själva byggde upp den första maskinparken, säger Inga-Lisa Johansson. GENOM ÅREN HAR standarder spelat en stor roll för företaget. Redan på 60-talet kom Inga-Lisa Johansson i kontakt med det som då var ett nytt svenskt klassificeringssystem för dörrar. Här delades dörrarnas kvalitet in i två kategorier. Det här gjorde att nivån på dörrar steg i Sverige. Hos oss lade vi om produktionen, så att dörrarna skulle bli så bra som möjligt. Klassificeringen gjorde att det äntligen fanns normer att referera till, och att vi kunde säga så här bra är vi!. Följden blev att vi kunde öka våra marknadsandelar och vända blickarna ut i världen. Representanter för Daloc har under FÖRDELAR MED ATT ENGAGERA SIG I STANDARDISERING Du får tillgång till en referensgrupp att byta idéer med. Du är med och påverkar utvecklingen under förutsättning att du har något att tillföra. många år deltagit i flera av SIS tekniska kommittéer och även i det europeiska standardiseringsarbetet deltog Inga-Lisa Johansson i sitt första centrala standardiseringsmöte i Bryssel. Jag har arbetat med standarder i hela mitt yrkesliv. Om ett företag ska satsa på standardiseringsarbete krävs tid, tålamod och intresse, men i gengäld får man bland annat ett tekniskt mervärde. För Dalocs del har standarder bidragit till mer effektiva produktionsmetoder och ökad tillväxt, säger Inga Lisa Johansson. Du får möjlighet att skapa en mer kostnadseffektiv produktionsapparat. Du får möjlighet att uppnå större marknadsandelar och ökad tillväxt. Närmast ser vi fram emot en europastandard för säkerhetsdörrar, säger Inga-Lisa Johansson. Förhoppningsvis blir den klar under de närmaste åren. HON PÅPEKAR ATT standardisering är en form av kvalitetssäkring när det handlar om säkerhets- och branddörrar som ska skydda liv, hälsa och egendom. Närmast ser vi fram emot en europastandard för säkerhetsdörrar, en sådan håller just nu på att utvecklas. Förhoppningsvis blir den klar under 2008 eller Daloc håller sig även uppdaterat inom sitt område genom att prenumerera på nya standarder och delta i remissarbeten. Dessutom provas och certifieras alla företagets produkter enligt de standarder och regelverk som finns på både svensk och europeisk nivå. Vi är noga med att alltid göra en tredjepartscertifiering. Än i dag ser vi standarder som något att utgå från och referera till. Ambitionen är sedan att vi ska hålla en ännu högre profil än standarden, förklarar Inga-Lisa Johansson. Hon konstaterar att standardiseringsar- 8 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

9 Alla företagets produkter provas och certifieras enligt de standarder och regelverk som finns på både svensk och europeisk nivå FAKTA bete på internationell nivå i hög grad går ut på att hitta kompromisser mellan olika länders behov. I förlängningen anser hon dock att standarder gynnar både producenter, slutkonsumenter och entreprenörer i exempelvis byggbranschen. Generellt sett utgår standarderna ofta från de behov som finns hos konsulter och tillverkare. Här tycker jag att det går att göra förbättringar det borde tas större hänsyn till brukarkraven, säger Inga-Lisa Johansson. PRECIS SOM I MÅNGA andra branscher har standardisering genom åren fått en allt större betydelse för Daloc. Och att standarderna är öppna ser hon inga problem med: Oftast handlar det om kravspecifikationer kring mått, kvalitet och liknande. Så det finns fortfarande utrymme för företagshemligheter. n Text: Lena Lidberg. Foto: Johan Olsson INGA-LISA JOHANSSON VD och koncernchef för moderbolaget Daloc Futura. Har arbetat inom Daloc-koncernen sedan Tog över verksamheten efter sin far, som grundade företaget. Inga-Lisa Johansson har gymnasieingenjörsexamen. Innan hon kom till Daloc arbetade hon i två år med kökssnickerier. År 1995 utsågs hon till Årets affärskvinna i Sverige av Veuve Clicquot. FÖDD: 1945 i Mariestad. FAMILJ: Sambo och son. BOR: I Töreboda. FRITID: Umgås med familjen, läser böcker och ser på film. DALOC-KONCERNEN BAKGRUND: Grundades 1943 under namnet Industri-Aktiebolaget Dahlstedt & Johansson i Hasslerör utanför Mariestad flyttades verksamheten till Töreboda (huvudkontoret). VERKSAMHET: I koncernen ingår åtta bolag: Daloc Futura AB (moderbolag), Daloc AB (branddörrar, ljuddörrar och säkerhetsdörrar av stål), Daloc Danmark AS, Daloc Norge AS, Daloc Sheltec AB (komponenter till skyddsrum och andra skyddade anläggningar), Daloc Trädörrar AB (innerdörrar för offentliga miljöer som sjukhus och skolor, branddörrar, ljuddörrar och säkerhetsdörrar av trä), Orresta Dörr AB (exklusiva, fanerade dörrar) och Secor AB (franschiseorganisation med dörrar, dörrbyte och montage för bland annat bostadsrättsföreningar). FINNS I: Hemmamarknaden är Norden, men produkterna säljs även i andra länder. Egna försäljningskontor finns i Töreboda, Stockholm, Västerås, Köpenhamn, Stavanger och Bergen. OMSÄTTNING: Cirka 500 miljoner kronor. ANSTÄLLDA: Cirka 300 i koncernen. HEMSIDA: JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 9

10 Det som gav mig allra mest på kursen, Förpackningar & Miljö, var våra grupparbeten, säger Gunnar Axelsson, Tetra Recart AB. Du vet väl att vi har ett nytt förpackningsdirektiv som ställer långtgående krav på förpackningars miljöegenskaper? CEN har utarbetat nya standarder, som nu är harmoniserade. Alla förpackningar som introduceras inom EU måste uppfylla kraven i standarderna. Nya krav på förpackningar DE NYA KRAVEN berör hela förpackningskedjan från forskning, utveckling och tillverkning, till packning, fyllning och distribution av varor. Alla som deltar i denna kedja måste kunna visa att kraven är uppfyllda genom korrekt dokumentation. Att tränga in i standarderna och att hantera blanketterna är inte helt enkelt. Men nu finns det en endagsutbildning i det nya förpackningsdirektivet. Kursen heter Förpackningar & Miljö och arrangeras av SIS, Swedish Standards Institute, i samarbete med Näringslivsgruppen Miljöpack. Under en koncentrerad dag går en rad föreläsare igenom standardernas olika moment och lär dig att verifiera förpackningar och att hantera blanketter. VARFÖR SKA MAN GÅ FÖRPACKNINGSKURSEN? Vi ställde den frågan till Gunnar Axelsson, Tetra Recart AB. Gunnar arbetar som utvecklingsingenjör och förpackningars miljöegenskaper är en viktig del av hans arbete. Jag ville ha en ordentlig genomgång av Vi har en egen Tetra Pak-metod som bygger på de nya europeiska standarderna vad förpackningsdirektivet innebär, berättar Gunnar. Jag är ganska ny på Tetra Pak och förpackningsdirektivet berör mycket av min vardag. En koncentrerad endagskurs med erfarna föreläsare kändes alldeles rätt. VAD ÄR DIN SPONTANA REAKTION? Den är mycket positiv. Jag gick kursen den 31 januari i år och den uppfyllde mina förväntningar. Kursen hade en rejäl bredd och man lyckades täcka det mesta. Visst hade det varit kul med ännu fler djupdykningar, men det finns en gräns för hur mycket man kan packa in på bara en dag. HUR VAR KURSEN UPPLAGD? Den bestod av föreläsningar och grupparbeten. Föreläsningarna var bra och jag minns särskilt diskussionerna kring materialoptimering. Där fick vi en väldigt bra genomgång av de olika funktionskriterierna i standarderna. Det som gav allra mest var nog ändå 10 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

11 våra grupparbeten. Vi var en blandad skara med deltagare från industrin, kommuner och handeln. Med en sådan spännvidd i grupperna blir det ett intressant erfarenhetsutbyte. När krisen inträffar finns ingen tid att förlora... VAD INNEBÄR DET NYA FÖRPACKNINGSDIREK- TIVET FÖR TETRA PAK? Vi har fördelen att ligga väl framme, förklarar Gunnar. Vi har en egen Tetra Pak-metod för att följa de väsentligaste kraven i förpackningsdirektivet. Den bygger i sin tur på de nya europeiska standarderna. Inom Tetra Pak har vi ett helt koncept som kallas Design for Environment. Det är integrerat i utvecklingsprocessens olika faser och det är särskilt viktigt i de tidiga stegen. Det är då man avgör vilken miljöpåverkan som förpackningen kommer att få under sin livstid. SKA VI TA EN LITEN SAMMANFATTNING? Föreläsarna och grupparbetena var bra. Förpackningsdirektivet är ganska omfattande och för mig ramlade viktiga pusselbitar på plats. Till exempel när det gäller materialoptimering och farliga ämnen i förpackningar. Systematiken som man presenterade var också bra. Det var i mångt och mycket samma systematik som vi använder inom Tetra Pak. Utbildningen gav en helhetssyn och en bekräftelse på att vi arbetar på rätt sätt. ÄR DIN ERFARENHET AV DEN HÄR UTBILDNING- EN SÅ POSITIV ATT DU SKULLE KUNNA TÄNKA DIG ATT GÅ EN ANNAN SIS-KURS? Ja, det skulle jag mycket väl kunna tänka mig. Jag tittade lite på SIS hemsida när jag förberedde mig för den här kursen. Jag fick ett allmänt positivt intryck, och det är mycket möjligt att jag går någon annan utbildning i framtiden. Text: Sten Sture Skaldeman Foto: Håkan E. Bengtsson FAKTA GUNNAR AXELSSON Gunnar Axelsson är civilingenjör i Ekosystemteknik vid Lunds tekniska högskola. Han är född 1980 och arbetar på Tetra Recart AB, ett produktbolag inom Tetra Pak-koncernen. Gunnar bor med sin sambo i Bunkeflostrand, nära Öresundsbrons fäste. När han inte arbetar svävar han ofta i det blå. Segelflygning är nämligen ett av många intressen. Som mest har han varit uppe på tretusen meter och längsta distansen är lite över 60 mil. Samhällssäkerhet före, under och efter en kris I maj 2006 arrangerade SIS det första internationella mötet för Samhällssäkerhet, Societal security, ISO/TC 223. VAD HAR HAR HÄNT I PROJEKTET SAMHÄLLSSÄKERHET? Nu har projektet färdigställt sitt första resultat, en ISO/PAS (Public Available Specification) under namnet Societal security Guidelines for incident preparedness and operational continuity management. Dokumentet, som är ute för slutomröstning, beskriver hur en organisation kan höja sin krisberedskap genom att arbeta med kontinuitetsplanering, säger Stefan Tangen, projektledare på SIS. HUR SER INTRESSET UT? Det finns ett mycket stort behov av detta, då det helt saknas globala standarder på området och därför har vi fått ett bra gensvar, säger Stefan Tangen som tillsammans med ambassadör Krister Kumlin, Krisberedskapsmyndigheten, driver sekretariatet för projektet åt ISO. VAD HÄNDER HÄRNÄST? Kommittén står för närvarande inför sitt tredje möte som kommer att hållas i USA där över 100 delegater från 50 länder förväntas delta. Ytterligare sex olika standarder är under framtagande och dessa kommer att underlätta samarbetet mellan myndigheter, länder och organisationer vid större internationella kriser. Bland annat beskrivs hur ett effektivt krisledningsarbete ska bedrivas och hur man kan etablera en tillförlitlig informationshantering före, under och efter en kris. Allting måste vara förberett och nyckelfunktioner måste veta exakt vad som ska göras så att kommunikationen mellan organisationer och länder sker utan problem. ÄR SVENSKA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER MED OCH PÅVERKAR? Våra svenska experter deltar mycket aktivt i det internationella arbetet. Och om man är med från början finns det stora möjligheter att forma standarderna, avslutar Stefan Tangen. FAKTA PROJEKTET, SAMHÄLLSSÄKERHET SIS/TK 494, är den svenska spegelkommittén till ISO/TC 223. Intressanta områden för den svenska kommittén är bl.a. informationshantering krisledning förberedelser inför kriser utbildning och övning JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 11

12 Energy management handlar om att utnyttja energi effektivare. För att mäta energieffektivitet krävs det att man talar samma språk och det gör man med hjälp av standarder, menar Inge Pierre på bransch- och intresseorganisationen Svensk Energi och ordförande i en ny samordningsgrupp på SIS. FRÅGA: HUR TAR MAN reda på hur mycket energi som går åt för olika fabriker i Europa att producera exempelvis ett ton stål eller papper? Och hur mäter man hur mycket effektivare dessa fabriker blir på att utnyttja energi från år till år? Eller hur räknar man ut om det är treglasfönster, ny värmepump eller isolering av vindsbjälklaget som lönar sig bäst för att göra en byggnad strömsnål? SVAR: Det gör man inte. Det går nämligen inte att göra sådana jämförelser eftersom det inte finns några standarder för hur man utför den typen av beräkningar. Olika länder STANDARDSPRÅK ATT MÄTA ENERGI använder olika beräkningsgrunder vilket gör att resultaten inte kan jämföras. I dag är det ofta som att jämföra äpplen med päron när det gäller beräkningar av energibesparing och energieffektivitet i Europa. För att lösa det problemet krävs att man talar samma språk och det gör man med hjälp av standarder, menar Inge Pierre som är standardiseringsansvarig på Svensk Energi och ordförande i den nybildade svenska grupp som ska samordna det svenska standardiseringsarbetet med det europeiska när det gäller energieffektivisering. Energieffektivisering eller energy management, som det ofta kallas även i Sverige, Svenskt engagemang kan ge stora konkurrensfördelar...sammanfattar Helena Sellerholm, chef för verksamhetsområdet Miljö och energi på SIS, om arbetet med att ta fram nya europeiska standarder för energieffektivisering. är en betydelsefull fråga inom EU idag. Målet är att minska Europas beroende av importerad energi och för att göra det måste hushåll och företag bli bättre på att utnyttja tillgänglig energi. Energieffektivisering är inte samma sak som energibesparing. Ett företag som förbrukar mindre energi i år eftersom det tillverkar färre produkter än förra året har gjort en energibesparing medan ett företag som tillverkar fler produkter i år med samma mängd energi som förra året har gjort en energieffektivisering, förklarar Inge Pierre. EU HAR ANTAGIT ett direktiv för effektivare användning av energi där målet är att medlemsländerna med hjälp av energieffektivisering under en nioårsperiod ska minska energiförbrukningen med nio procent. Utan gemensamma, standardiserade metoder att mäta och beräkna energieffektivisering blir det i princip omöjligt att kontrollera hur olika länder uppfyller direktivet, säger Inge Pierre. 12 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

13 KRÄVS FÖR Under hösten 2006 bildades flera arbetsgrupper vars uppgift är att ta fram nya europeiska standarder kring energieffektivisering. Dessutom inrättades ett så kallat Sector Forum vars uppgift är att ha en rådgivande roll till arbetsgrupperna och att följa upp och koordinera standardiseringsarbetet så att inget dubbelarbete utförs. EN AV DE NYSTARTADE arbetsgrupperna har till uppgift att ta fram en standard för energiledningssystem. Ett sådant ledningssystem används för att på ett systematiskt sätt beskriva hur ett företag använder energi och vilka åtgärder det vidtar för att använda energi så effektivt som möjligt. Det här är Energieffektivisering är inte samma sak som energibesparing...förklarar Inge Pierre, Svensk Energi och ordförande i en ny samordningsgrupp på SIS. en standard som Inge Pierre tror kan bli mycket betydelsefull i framtiden. Standarden kommer att vara uppbyggd på ett sätt som liknar ISO standarden för miljöledningssystem och ISO 9000-standarden för kvalitetsledningssystem. Dessa två ISO-standarder har blivit viktiga kvalitetsstämplar för många företag och det tror jag att den blivande standarden för energiledningssystem också kommer att bli, säger Inge Pierre som är projektledare i den europeiska arbetsgruppen som ska ta fram standarden. Svenskt engagemang kan ge stora konkurrensfördelar. Tåget går nu och det gäller för svenska företag att hänga på, sammanfattar Helena Sellerholm, som är chef för verksamhetsområdet Miljö och energi på SIS, om arbetet med att ta fram nya europeiska standarder för energieffektivisering. Det är nu arbetet sätter igång och det är oerhört viktigt att svenska företag engagerar sig på ett tidigt stadium. Helena Sellerholm menar att svenska företag kan få stora konkurrensfördelar genom att delta i standardiseringsarbetet. De företag som deltar i de svenska eller europeiska arbetsgrupperna får tidigt veta vad som är på gång och kan i god tid anpassa sina interna processer efter den blivande standarden. n Text: Per Lövgren Foto: Måns Diedrichs Fotnot: Inge Pierre är ny ordförande för SIS samordningsgrupp CEN/CLC Sector Forum Energy Management. JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 13

14 Pelle Thörnberg, frilansjournalist, tackar de samlade föreläsarna för en engagerande debatt. Från vänster: Birgitta Ed, PR-byrån Springtime AB, Per Borgvall, Fagerhultgruppen, Richard P Suttmeier, University of Oregon och Klaus Ziegler, standardiseringsexpert. Birgitta Ed, föreläsare, strategikonsult, delägare och styrelseledamot i PR-byrån Springtime AB. Kina landet med stark tillväxt Stämningen var hög, det var fullsatt och det applåderades för föreläsarna under SIS årliga seminarium den 25 april på Citykonferensen, Ingenjörshuset i Stockholm. Seminariets tema var tillväxt, kultur och standarder i Kina. VÄSTERLÄNNINGAR ser Kina som ett komplicerat och MÅNGA okänt djur sa en av talarna. Man kan inte flytta ett problem utan man måste lösa det på plats sa en annan med lång erfarenhet av affärsrelationer med Kina. Drygt 160 deltagare fyllde salen och frågorna var många under paneldebatten. Vad tyckte då deltagarna? Alla föredragshållare tillsammans gav en bra bild av mänskliga och företagsmässiga förhållanden i Kina. En annan deltagare efterfrågade standarders betydelse i Indien ett förslag på nytt ämne inför nästa års seminarium. Foto: Micael Engström Vi är aktiva i flera olika standardiseringsprojekt, berättar Lennart Jansson, VD Firefly AB (till vänster). Han har med sig kollegan Henrik Gustafsson, kvalitetsansvarig på samma företag. Snart är det dags. Till vänster: Ann Voelkerling som är analytiker på OSM Group och Carmen Piñar, ingenjör på samma företag. Kina är den nya marknaden med stort M, säger Owe Fredholm, ordförande i SIS styrelse. Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv, håller med. En kopp kaffe smakade gott under pausen. Från vänster: Kerstin Oldering som jobbar med land- och valutakoder på Sveriges Riksbank, Yuehua von Fircks, affärsutvecklare på Setra Group AB och Åsa Öiestad som jobbar med produktion på Fjällräven. 14 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

15 Till vänster: Bo Nilvall, Boverket och Nils-Gunnar Forsberg, UD. Mer än 160 deltagare fyllde salen i Ingenjörshuset i Stockholm. Intresset för hur man lyckas med affärsrelationer i Kina var stort. I väntan på vin och snittar. Från vänster: Stig Håkansson, Sveriges Standardiseringsråd, Han Xiao, EU-praktikant på CEN i Bryssel och Stefan Bertilsson, IKEA of Sweden. Nöjda föreläsare. Till vänster: Per Borgvall, VD för Fagerhultgruppen, en av Europas ledande belysningskoncerner och Klaus Ziegler, standardiseringsexpert stationerad i Beijing. MAJ 2007 STANDARD MAGAZINE 15

16 Har du benchmarkat din CRM-portfölj med Du Pont-formeln än? Nej, jag kör en GAP-analys på PIMS genom en BCG-matris istället. Ok, du har hört orden men vad betyder de egentligen? Det kan vara svårt att få grepp om terminologin inom managementområdet. Begreppen är ofta oklara och många gånger saknas allmänt accepterade definitioner. Bengt Karlöf och Fredrik Helin Lövingsson tar sig an begreppsförvirringen. I boken Management från A till Ö reder författarna ut 150 vanliga begrepp och modeller. Boken är ett standardverk inom området och förklaringarna är användbara på alla nivåer, från nybörjare inom området till dig som vill friska upp dina kunskaper. Köp den idag och briljera på nästa möte! Pris 595 kr Moms och frakt tillkommer. Beställ på: Tel.: Fax: Störst i Norden på standarder. SIS Förlag AB: Telefon: , Fax: , E-post: sis.sales@sis.se, 16 STANDARD MAGAZINE MAJ 2007

17 Tydliga och vinnande symboler Den grafiska formgivaren John Jacobson på Jacobson Vellinga Design AB i Stockholm vann designtävlingen Nya bildsymboler för många fler. Priset delades ut den 19 april i Kulturhuset, Stockholm. Kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt överlämnar priset. Vårdcentral Källsortering TÄVLINGEN ANORDNADES av Hjälpmedelsinstitutet, som är projektdeltagare i Bildsymboler för många fler SIS/TK 493, och Svensk Form. Projektet drivs med medel ur Allmänna arvsfonden och leds av SIS. Tävlingen gick ut på att formge symboler för sju viktiga samhällsfunktioner vårdcentral, bibliotek, resecentrum, källsortering, lekplats, samlingsplats vid utrymning och internetcafé. Symbolerna Bibilotek Resecentrum Lekplats Samlingsplats ska vara begripliga för de flesta människor och följa internationella och nationella krav för standardisering när det gäller formgivning av symboler för offentlig information. De vinnande bidragen har testats och utvärderats av en testgrupp. Totalt inkom 124 bidrag till tävlingen. Fyra bidrag nominerades och ett fick hedersomnämnande. Vinnaren får kr och uppdraget att formge ytterligare 30 symboler. Avsikten är att symbolerna ska bli en svensk standard. n SIS i media Den senaste tiden har media bland annat uppmärksammat att SIS är med och påverkar den globala standarden för projektledning, att vi driver arbetet med globala säkerhetskrav för robotar och att SIS Förlag gett ut en uppskattad handbok inom management. Det startas allt fler IT-projekt i Sverige. Samtidigt ökar antalet missnöjda kunder. Idag finns en mängd metoder och verktyg för att genomföra ett projekt. Tuula Cammersand, projektledare på Swedish Standards Institute, SIS, hoppas och tror att en global standard kring projektledning kan vara en del av lösningen för att fler IT-projekt ska lyckas. NY TEKNIK Den globala standardiseringsorganisationen ISO har beslutat att utveckla en global standard för projektledning. Intresset är stort och SIS, Swedish Standards Institute startar ett svenskt projekt för att vara med och påverka de globala riktlinjerna. CAD & RIT-NYTT Den nya säkerhetsstandarden gäller även för industrirobotar som fjärrstyrs, som arbetar utan burar tillsammans med människor och som delar på ett styrsystem. Den har tagits fram inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO och ersätter en femton år gammal europeisk standard. NY TEKNIK Med en ny global standard ska robotar både bli enklare att tillverka och att investera i. Standarden är global och beräknas få ett så stort genomslag att den blir en förutsättning i konkurrensen. För första gången finns det nu en säkerhetsstandard för trådlöst styrda robotar och robotar som samverkar med människor. IDAG.SE Managementhandboken leda, styra och utveckla är skriven av en svensk guru inom området, Bengt Karlöf. Som titeln antyder är det en bok om ledarskap, styrning och utveckling av företag. Boken är mer praktisk än traditionella managementhandböcker, som ibland är väldigt teoretiska. Istället för långa kapitel om managements historia går den här boken direkt på kärnan och börjar med tipslistor kring ledarskap. COMPUTER SWEDEN JUNI 2007 SIS STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS INSIDE De här sidorna riktar sig till dig som är aktiv deltagare inom standardiseringen. Vi vill förmedla konkreta och användbara råd och verktyg som gör ditt arbete i projekt och arbetsgrupper mer effektivt, vare sig du sitter med i en svensk eller internationell grupp. Lär dig göra effektiva bildpresentationer Kan du para ihop siffrorna med rätt bokstav? Testa dina kunskaper i standarder. Svaren får du nedan. 1. LEDNINGSPRINCIPERNA 2. BLU-RAY /55/16 4. PDF 5. SYMBOL 6. VÄNDSKÄR A. Under 60- och 70-talen fanns det en bred flora av olika typer av mått på dessa produkter. Man anpassade produkten till en redan etablerad standard. Det gjorde att företaget Sandvik Coromant blev världsledande inom området. B. En rullande gummiprodukt som man kan hitta rätt typ av oavsett var i världen man befinner sig. C. De finns för både konkreta och abstrakta begrepp. De kan vara ockulta, vardagliga eller litterära. D. De är utbyggbara, tillförlitliga och bevarar informationens integritet. Informationen kan t.ex. lösenordskyddas och har även funktioner som gör dem tillgängliga för personer med funktionshinder. E. Ett format för digital lagring av stora mängder data. Värsta konkurrenten just nu är HD DVD. F. Får företag att bli mer framgångsrika än andra. Rätta svar: 1=F 2=E 3=B 4=D 5=C 6=A Hur ska du bygga upp en bra presentation? Tänk om publiken som är ditt viktigaste redskap tappar intresset, somnar, börjar gäspa eller helt enkelt försvinner ut ur rummet... TÄNK PÅ när du står framme vid podiet att kroppsspråket är halva framträdandet. Se din publik, rör på dig, variera din röst och krångla inte till språket tala som du brukar och använd ditt eget ordförråd. Här bjuder vi dig på handfasta råd om hur du bygger upp en lyckad presentation och hur nervositet hanteras. n Talarstödsbildernas tid är förbi tänk publikstödsbilder. n Skriv manus först och gör sedan bilder till din presentation. n Ditt manus ska du ha i handen, inte på presentationsbilden eftersom din publik inte kan lyssna och läsa samtidigt. n Att göra bilder till sitt manus är att lyfta fram det absolut viktigaste. Tänk på vägskyltar eller tidningsrubriker! n Ett enkelt bildspråk gör att ditt budskap når fram. n Antalet bilder är oviktigt. Det viktiga är att budskapet når fram. Lägg lite information på många bilder så att publiken slipper distraheras av text som du inte pratar om. n Skriv stort så att alla ser även de som sitter längst bak. Du behöver inte följa powerpoint-mallar med en rubrik högst upp följt av ett antal rader med text. Se bara till att du följer företagets grafiska profil med färger och stil. 18 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007

19 NYA MEDLEMMAR FEBRUARI APRIL AB Karl Hedin Amgen AB Brottsförebyggande rådet Brå Coralba AB Crawford Group AB Dala Floda Group AB De Handikappades Riksförbund, DHR DKF Service AB Emballator Växjöplast AB EuroMaint Rail AB Facility Management Utveckling Fastems AB Garpo AB Hestra Automation HTC Sweden AB Jörgen Bergman Entr K A Wiking AB Lantmännen Mills AB Malmstaden Öst AB MCRF, Moped- och Motorcykebranschens Riksförbund Mercuri International Scandinavia AB Moelven Wood AB Nestor AB Newell Rubbermaid Sweden AB North Safety Products Optimum Biometric Labs AB Pensionärernas Riksorganisation, PRO Pergo (Europé) AB Primekss Sweden AB Reumatikerförbundet Sapa Profiler AB SCA Timber AB Setra Trävaror AB Siljan Wood Products AB Stenindustrins Forskningsinstitut AB Storebro Maskinrenoveringar AB Svenska Kyrkan Todo AB Tjänstemannaförbundet HTF Vaxcaia AB Västerbottens Läns Kommunförbund Lär gärna känna publiken i förväg. n Clip-Art-bilder ger ett fånigt intryck. Låt bli dem! n Åkningar och ljudeffekter ger inte heller ett seriöst intryck. n Ett foto ska tillföra något inte bara fylla ut ett tomrum. n Presentationsbilderna ska inte användas som dokumentation. Gör en separat dokumentation i löpande text (utgå från ditt manus så är det lätt fixat). Nervositeten då? Den känns oftast mer än den syns. Alla är nervösa någon gång. Se till att du har tid att läsa på och träna in det du vill säga. Klä dig i kläder du känner dig bekväm och stark i. Var på plats i tid och lär känna publiken i förväg. Hälsa personligen på så många som möjligt innan din presentation. Innan du kliver upp på scenen tag ett par djupa andetag och slappna av i hela kroppen. Tala tydligt och artikulera ordentligt så att alla har en chans att höra. Källa: 39 sanningar om presentationer SCANPIX NYA ANSIKTEN HARRY HIETANEN, Gävle, har utsetts till ny ordförande i Vattensystem, SIS/TK 452. Han är funktionschef inom Kartdata, Informationsförsörjningsdivisionen, på Lantmäteriet. Harry ansvarar för kartdataspecifikationer, förvaltning, design och utmatning. Han är utbildad geovetare, Umeå universitet, och har tidigare arbetat som projektledare i Lantmäteriets utvecklingsprogram och i EU-projekt. Harry har också deltagit i utarbetandet av ytvattenstandarden i Vattensystem, SIS/TK 452. ERIK NILSSON, Täby, är ny ordförande i Explosiva varor, SIS/TK 436. Erik är sedan 2002 VD för KCEM AB, Kompetens Centrum för Energetiska Material i Karlskoga. Han har tidigare varit verksam inom Sprängämnesinspektionen, dess chef och generaldirektör. Erik är utbildad kemiingenjör och är också ordförande i den svenska kommittén Nöjesfyrverkerier, SIS/TK 443. MATS OLSSON, Stockholm, är ny ordförande i Grafisk teknik, SIS/TK 434. Han arbetar på konsultföretaget Vascaia som fristående konsult sedan 2003 där han leder utvecklingsprojekt. Tidigare har han bl.a. arbetat som affärsområdeschef, Framkom Verksamhetsutveckling, projektledare på Grafiska Industriförbundet och undervisat på Grafiska Institutet. Mats är civilingenjör, teknisk fysik, KTH. HENRIK SELLMANN, Stockholm, är ny ordförande i Stålrör, rördelar och rörflänsar, SIS/TK 118. Han har 25 års erfarenhet av flänsar och rördelar. Henrik Sellmann är delägare och VD för Nordic Flanges AB som ingår i Vinovokoncernen. Henrik kom i kontakt med standardisering redan i början av 80-talet inom områdena rör, rördelar och flänsar. Intresset har i huvudsak varit inriktat på standarder för rördelar och flänsar och han har aktivt medverkat i framtagandet av flertalet tongivande europastandarder inom området tillsammans med SIS. LENNART AUGUSTINIUS, Stockholm, är ny ordförande för den nybildade kommittén Tjänster och stöd för småföretagare SIS/TK 506. Han är affärsområdeschef för Innovation i ALMI-koncernen. Lennart är maskiningenjör, och har under flera år arbetat inom den tunga fordonsbranschen, i VD- och marknadschefspositioner. Under 10 år har Lennart arbetat med finansierings- och rådgivningstjänster riktade till små- och medelstora företag. AGNE NILSSON, Kungshamn, är ny ordförande i Natursten, SIS/TK 508. Agne är för närvarande VD för Bohusläns Kooperativa Stenindustri ekonomiska förening och för dotterbolagen Bohus Gatsten, Kantsten AB och K. Anderssons Stenprodukter AB. Han är byggnadssnickare och utbildad gymnasieingenjör och företagsekonom. Agne har tidigare arbetat som, arbetsledare, arbetschef, företagsledare och VD inom bygg- och anläggning. HELENA HÅKANSSON, är sedan den 1 maj ansvarig för standardiseringens sälj- och marknadsföringsfunktion på SIS. Hon kommer att jobba med standardiseringens tillväxtmål och stärka dess roll internt och externt. Helena är utbildad agronom med ekonomisk inriktning och kommer närmast från en befattning som projektledare för olika utbildningsarrangemang på SIS Forum. JUNI 2007 STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM Hur har du nytta av standarder i ditt arbete? JOHAN EKESIÖÖ MARIANNE BRISMAR GÖRAN BILLE SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN VD för IBM Svenska AB, Stockholm För oss är standarder en viktig del i det dagliga arbetet, både när det gäller att utveckla standarder och att tillämpa dem. Standarder gör det möjligt för oss att skapa lösningar som ökar förutsättningarna för samarbete och integration. I dagens affärsmiljö är företagens förmåga att arbeta gränslöst och dynamiskt ett viktigt konkurrensmedel. VD Atlet AB, Mölnlycke När det gäller Atlet AB har företaget nytta av många tekniska standarder, typ maskindirektiven, ISO-standarder (kvalitet och miljö) och standarder inom arbetsmiljö. Personligen har jag nytta av interna standarder som handlar om exempelvis inrapportering från alla dotterbolagen, internmeddelanden, kallelser och mallar för presentationer. VD Lindex, Göteborg Gemensamma standarder i modebranschen gör det enklare och tryggare för kunderna att handla. För oss är säkerheten i våra barnplagg väldigt viktig. För att säkerställa att barnkläderna är så säkra som möjligt följer vi den Europastandard som tagits fram. VD för Svenska LantChips AB och ordförande i Svenskt Näringsliv Standarder har inneburit stora möjligheter för oss att växa. Ett exempel är vid transporter. I Europa gäller europall men i England används inte dessa. När vi levererade våra produkter dit tvingades vi att tillverka speciella kartonger. Annars hade vi drabbats av tomt utrymme på pallen och det är kostsamt för företaget. Aktuella utbildningar MEDICINSK TEKNIK Kvalitet & intern revision för medicinteknik, 2 dagar Nyutvecklad kurs som går igenom hela standarden för kvalitet för medicintekniska produkter, ISO Vi beskriver kraven och klargör vad de innebär i praktiken. Kursen riktar sig både till de interna revisorerna och andra som behöver en grundlig genomgång av standarden sep, 4 5 dec i Stockholm Regelverket för Medicintekniska produkter, 2 dagar Utbildning för dig som är tillverkare eller leverantör av medicintekniska produkter. Du får kunskap om regelverket kring tillverkning och egentillverkning och om hur man tar stöd i riskanalys och standarder sep i Stockholm Krav på medicintekniska tillverkare klass I, 1 dag Grundläggande kurs för företag med klass 1-produkter. Utifrån det medicintekniska direktivet går vi igenom CE-märkningsprocessen och hur dokumentationen bör vara utformad och vad den bör innehålla. 26 sep i Malmö, 10 okt i Göteborg, 24 okt i Stockholm FÖRPACKNINGAR & MILJÖ Förpackningar & miljö, 1 dag Kursen vänder sig till dig som berörs av förpackningsdirektivets krav på förpackningars miljöegenskaper. Kursdagen syftar till att ge handgriplig vägledning i hur du ska uppfylla kraven i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall så effektivt som möjligt. 27 sep i Stockholm LEDNINGSSYSTEM Grunderna i kvalitetsledning, 2 dagar Behöver du hjälp med att komma i gång med kvalitetsarbetet? Kursen är en introduktion till kvalitetsledning enligt ISO 9001 och nyttan med att införa ett kvalitetsledningssystem sep i Stockholm Intern revision, 2 dagar Utnyttja den interna revisonen som verktyg för att utveckla verksamheten. Grundkurs för dig som ska bli intern revisor och behöver god kunskap om och färdighet i intern revision av ledningssystem jun, 4 5 sep i Stockholm, sep i Malmö Informationssäkerhet i ett ledningssystem, 2 dagar Hanteras företagets information på ett strategiskt och säkert sätt? Ett ledningssystem för informationssäkerhet ger det stöd du behöver för att trygga informationen. Dessa två utbildningsdagar behandlar hur du går till väga för att på ett effektivt sätt bygga ett ledningsystem för informationssäkerhet enligt ISO okt i Stockholm För mer information och anmälan: 20 STANDARD MAGAZINE JUNI 2007