Barn och äldreomsorg i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och äldreomsorg i Sverige"

Transkript

1 Barn och äldreomsorg i Sverige Peter Antman Detta är en internetversion av boken Barn och äldreomsorg i Tyskland och Sverige: Sverigedelen, Välfärdsprojektet Kunskap/Fakta nr 5 (Socialdepartementet, 1996). Peter Antman äger upphovsrätten till denna text, om inget annat specifikt anges. Den får därför inte spridas vidare i något kommersiellt eller icke-kommersiellt sammanhang utan mitt samtycke. Däremot går det bra att läsa den här, eller att ladda hem den för privat bruk. Det går självklart bra att göra länkar till dessa html-versionen, men sidorna får inte läggas upp för allmän access på någon annan server.

2

3 Innehåll 1 INLEDNING 5 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE Ålderdom - en fråga om försörjning, bostad och omsorg Äldreomsorgens förhistoria Äldreomsorgens tidiga historia Gammal på 1800-talet Hur löser vi fattigdomen? - det tidiga 1900-talets problem Äldreomsorg i mellankrigstid Äldreomsorgen och välfärdsstaten En pension att leva på och fina bostäder att bo kvar i Ålderdomshemmen - från fattigvård till offentlig omsorg Hemvård i stället för vårdhem tal - utökade ambitioner Den moderna äldreomsorgen Välfärdsstaten och de gamla - äldreomsorgen i dag Hemtjänst Särskilda boendeformer Sjukvård Färdtjänst Äldrevårdens och -omsorgens totala omfattning Nya driftsformer Frivilligorganisationernas insatser Hjälp av anhöriga De äldres välfärd Ekonomi Bostäder Familjesituation Hälsa och hjälpbehov Är den offentliga äldreomsorgen uppskattad? BARNOMSORGEN I SVERIGE Barndom - vilka behov? Barnomsorgens historia Rudimentära barnomsorgsformer Barnen i fokus Barnomsorgen och välfärdspolitiken Daghemmen i centrum Barnomsorgens konsolidering Den offentliga barnomsorgen

4 3.3.1 Barnomsorgens kostnader Den offentliga barnomsorgen Skolbarnomsorgen Var är barnen på dagarna - familjen, välgörenheten, den offentliga sektorn och marknaden Vilka barn går på dagis? Hur uppskattad är barnomsorgen? KVINNORNA OCH OMSORGEN OM BARN OCH GAMLA Inledning Kvinnoarbete i omsorgen Äldreomsorgen Barnomsorgen Kvinnors arbete tack vare omsorgen Jämställdhet i den stora världen Familj i förändring Avslutning TABELLBILAGA 95 6 LITTERATUR 99

5 Kapitel 1 INLEDNING Frågan vem som ska ta hand om barnen och vem som ska hjälpa de äldre när de inte längre klarar sig helt på egen hand är utan tvivel evig. Visserligen har svaret med bedövande entonighet varit att det ska kvinnorna göra - inom hemmets väggar. Men bara för att svaret nästan jämnt blivit ett och det samma blir inte själva frågan mindre brännande. Kan omsorgen skötas på något annat sätt? 1994 fick över hälften av barnen i åldrarna 0 till 6 år en väsentlig del av sin omsorg utanför hemmets väggar i Sverige. 54 procent hade detta år plats i offentligt finansierad och till största delen även offentligt producerad barnomsorg. Samma år fick nästan var femte pensionär (över 65 år) någon form av offentligt organiserad omsorg. Genom vårt sätt att organisera delar av omsorgen om barn och äldre har vi således givit ett något annat svar än det vanliga på den inledande frågan. Omsorg kan också ges i formella organisationer utanför hemmet. Men också här inställer sig några frågor. Hur ska dessa formella organisationer se ut? Vem ska ha ansvar för dem? Till vilka ska de rikta sig? Inte heller dessa är några nya problem. Sedan lång tid tillbaka har samhället tvingats ta ställning till hur det ska lösa omsorgen för äldre utan ekonomiska resurser och anhöriga eller barn utan föräldrar eller vars mamma och pappa är för fattiga för att kunna ta hand om de egna barnen. Ibland har lösningen varit olika former av omsorg utanför hemmet. Även bemedlade familjer och äldre har av olika skäl haft behov av att lösa olika former av omsorg utanför hemmets ramar. Även ur det perspektivet är vår nuvarande lösning tämligen unik, både historiskt och jämfört med andra länder. För det första vänder sig den formellt organiserade omsorgen till alla behövande. Den är inte avsedd för vissa marginella grupper som inte kan lösa sina omsorgsbehov på andra sätt. För det andra omfattar den, vilket följer på det första, väldigt många. Den är stor. För det tredje är huvuddelen av den formellt organiserade barn- och äldreomsorgen inte bara styrd och finansierad av vår politiska demokrati, själva produktionen utförs också i offentlig regi. Den köps och säljs inte på en marknad. Ges inte som nådegåva av olika frivilligorganisationer. Produceras inte, mer än i liten utsträckning, av varken vinstdrivna bolag eller ideella organisationer. Varför har vi gjort på detta sätt? Vad har det betytt för omsorgen om barnen, de äldre och inte minst - för kvinnorna? Jag ska försöka ge några svar på dessa frågor. Ett bra sätt att förstå det är, menar jag, att historiskt skildra den offentliga barnoch äldreomsorgens framväxt i Sverige. Hur har den faktiska organiseringen av barnoch äldreomsorgen sett ut? Vilka är motiven bakom de reformer som gjorde barn- och äldreomsorg till en integrerad del av välfärdsstaten? Vilka problem var det man ställdes inför, vilka lösningar var möjliga? Åtminstone under 1900-talet har man, öppet eller dolt, tagit ställning till huruvida omsorgen bör utföras i familjen, köpas på en marknad, finansieras av det offentliga men utföras av någon annan eller rentav produceras av det offentliga 5

6 själv. På så sätt kan vi få en förståelse för varför vi har en omfattande offentlig barn- och äldreomsorg i Sverige. Vi kan också, vilket jag överlåter åt läsaren, försöka värdera om motiven fortfarande har bärkraft. Ett sätt att bedöma huruvida omsorgen både lever upp till de offentliga mål och motiv som finns angivana och de krav man kan ställa på omsorgen som användare är att helt enkelt se hur den är organiserad just nu, vilka den når, hur mycket den kostar och inte minst om den är uppskattad eller ej. Också det försöker vi oss på här. Omsorgen berör inte enbart dem den direkt riktar sig till - det vill säga barnen och de äldre - utan i mycket hög grad kvinnorna. Hur har kvinnornas livssituation påverkats av att omsorgen om barn och äldre inte längre enbart är en sysselsättning för kvinnor i det egna hemmet eller i föräldrarnas hem? Boken avslutas med en diskussion av hur man kan besvara denna fråga. Den historiska skildringen av barn- och äldreomsorgen utförs i två separata avsnitt. Mest av praktiska skäl för att inte läsaren ska behöva villa bort sig, men också för att kunna lyfta fram de unika särdragen. Samtidigt är det utan tvekan så att ungefär samma frågeställningar gjort sig gällande inom såväl barn- som äldreomsorgen. Också de bredare underliggande samhälleliga förutsättningarna går igen. Några av dessa är viktiga som bakgrund till den övriga skildringen. Därför att de kan förklara varför just de offentliga lösningarna faktiskt inte framstod som särskilt problematiska. 1. Kyrkan har sedan Gustav Vasas reduktion varit underordnad kronans ekonomiska, politiska och sociala ambitioner. Fram till 1800-talets begynnelse hade man visserligen det huvudsakliga ansvaret för fattigvården, men genom 1847 års lag fråntogs man detta. Någon mer utbredd alternativ omsorg och vård har kyrkan inte byggt upp. Därvidlag torde även bristen på rivaliserande trossamfund och etniska grupper ha bidragit genom att behovet av alternativa livsformslösningar i det lokala samhället inte framstod som viktiga för att bevara den egna identiteten. 2. Svensk föreningsliv, både den tidiga välgörenheten, filantropin och de stora folkrörelserna, har i huvudsak fungerat som mobiliserare av intresse kring olika i den offentliga sfären frånvarande frågor. Mobiliseringen har primärt riktats mot att frågorna ska få sin legitima plats i den nationella politiken. Det har man gjort genom att verka som förebilder, genom påverkan och ibland genom att komplettera den offentligt förda politiken Sverige har en lång tradition av samspel mellan staten och ett lokalt rudimentärt självstyre, där staten reglerade och bönderna löste omsorgens och försörjningens svårigheter, både privat och offentligt, i huvudsak genom så kallade naturalösningar. 4. Industrialiseringen kom sent till Sverige, men gick sedan väldigt fort. När arbetarklassen började växa i styrka var Sverige fortfarande i huvudsak ett agrart präglat land. Övergången från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle kom därmed att ske utan att någon större borgar- eller medelklass hann växa fram. 2 Deras privata och penningekonomiska lösningar på försörjning och omvårdnad hade därmed inget större omfång efter sekelskiftet. De var, med andra ord, inga dominerande exempel. 5. Sverige har haft en exempellöst stark arbetarrörelse, där den fackliga och politiska grenen samarbetat intensiv. Allt sedan socialdemokratin på 1920-talet började intressera sig för socialpolitik har man varit den dominerande samhällskraften när det gäller att formulera 1 Qvarsell (1993), 223, 236; se även Micheletti (1994) som gentemot sin egen tes om statlig kolonialisering av det civila samhället i sin historiska genomgång mycket tydligt visar detta drag från folkrörelsernas sida. 2 Se fra Therborn (1989).

7 hur välfärdspolitiken bör gestaltas. 3 3 Här är litteraturen extensiv. För ett modernt arbete se Svensson (1994).

8

9 Kapitel 2 ÄLDREOMSORGEN I SVERIGE 2.1 Ålderdom - en fråga om försörjning, bostad och omsorg Man kan säga att åldrandet i grova drag för med sig tre generella problem som måste lösas: 1. Med stigande ålder avtar så småningom arbetsförmågan. Ålderdom för med sig att man måste ha sin försörjning löst på något annat sätt än genom eget arbete. 2. Med minskad försörjning uppstår frågan hur man ska lösa sitt boende. 3. Med stigande ålder minskar inte bara arbetsförmågan utan också möjligheten att ta hand om sig själv. Många äldre får så småningom ett behov av omsorg för att klara sitt dagliga liv. Hur har vi i Sverige löst dessa problem? Hur har äldreomsorgen organiserats genom den svenska historien? Frågan är faktiskt relevant. För genom att följa den historiska utvecklingen av äldreomsorgen kan vi lättare förstå den nuvarande svenska äldreomsorgens karaktär. 2.2 Äldreomsorgens förhistoria Äldreomsorgens historia kan mycket generellt sägas fortlöpa enligt två mönster. Det ena är en fortgående differentiering mellan försörjning, boende och omsorg. Från att de äldres problem ordnas genom vad som skulle kuna kallas en paketlösning utkristaliseras olika hjälpformer som riktar sig enbart mot en specifik sida av de äldres problem. Det andra mönstret handlar om vem i samhället som ska ha det primära ansvaret för de äldres livssituation. Staten har förvisso allt sedan 1300-talet genom lagstiftning försökt reglera vem som ska ansvara för de äldre. Ett genomgående kännetecken är emellertid att staten ofta försökt delegera bort ansvaret till någon annan - familjen, kyrkan, landstinget, kommunen. Hur har dessa mönster sett ut över tid? Äldreomsorgens tidiga historia Någon gång under 1300-talet kan man tala om att de första rudimenten till en svensk äldrepolitik börjat utkristalliseras. Från landets världsliga ledning utgick påbud om att 9

10 ålderdomens problem skulle lösas privat, av släkt och familj. För dem som inte hade jordegendomar eller i övrigt föll utanför de privata lösningarna hade också embryon till en åldringsvård utanför familjen lagts: öppen fattig/åldringsomsorg i socknen genom fattigtiondet och institutionaliserad åldringsvård på hospitalen, dit de vanföra, smittosamt sjuka och tokiga kunde skickas. Det gemensamma kännetecknet är att någon åtskillnad mellan försörjning, boende, och omsorg/vård inte görs. I det tidiga medeltida Sverige talet - var bönderna nästan alltid ägare av sina gårdar, även om de snarare betraktades som förvaltare av släktens intressen än som jordägare. I de flesta tidiga landskapslagar reglerades på olika sätt hur övergången av egendomen skulle gå till och hur åldriga bönder skulle få den vård och försörjning som de behövde. När bonden blev gammal och ville dra sig undan anmälde han det till tinget. De barn och släktingar som kunde göra anspråk på gården fick sedan i tur och ordning och i proportion till arvet ta hand om de gamla. De roterade med andra ord. Arvet fick släkten inte ut förrän de gamla dött. Några krav på att barnen eller övrig släkt måste ta hand om de gamla för att få ut arvet fanns dock inte i landskapslagarna (med tre undantag), även om det är troligt att man i stor utsträckning gjorde det ändå. Om fränderna vägrade vårda de äldre kunde någon annan ta över ansvaret mot en årlig ersättning som drogs av från dödsboet innan det gick i arv. Först i de nationella landslagarna i mitten av 1300-talet stadgas att familjen och släkten måste försörja sina anförvanter. Vi hade således från nationens ledning fått ett påbud att vård av de äldre inte skulle belasta samhället; det var familjens ansvar. 1 Egentligen var, kan man säga, omsorgen om de äldre kopplad till hur överföringen av egendomarna skulle gå till. Familjen var primär omsorgs- och försörjningsenhet därför att egendomen skulle övertas av släkt och barn. Bland bönderna utvecklas från 1400-talet och framåt metoderna att trygga sin ålderdom. I stället för att rotera mellan olika släktingar börjar fler att överlämna gården till en arvinge redan under sin egen livstid mot att de äldre garanteras försörjning och bostad på egendomen - det så kallade undantaget. Under 1600-talet blir det allt vanligare att övertagandet regleras i ett kontrakt - så att de äldre garanterat skall få sin utkomst även om osämja skulle uppstå med de som tagit över gården, oftast den äldste sonen. I 1734 års lag regleras för första gången undantaget juridiskt. Genom undantaget kunde föräldrarna dra sig undan många år innan deras arbetsförmåga avtagit. De kunde leva på undantag i gott och väl 15 till 25 år. Vi kan säga att de äldre genom sina egendomar kunde köpa sig en tryggad ålderdom. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet klingar undantagen ut i Sverige. I stället sålde föräldrarna gården och betalade sedan sitt uppehälle med förräntningen på kapitalet. 2 Vi kan således säga att de äldre bemedlades sätt att lösa sin ålderdom utvecklats från privata paketlösningar i natura till mer penningbaserade privata lösningar i första hand inriktade på att få försörjningen tillfredsställd. Också i andra mer marginella grupper förekom olika sorters lösningar som i första hand inriktade sig på försörjning av de äldre. Vid Roslagsbruken fick arbetarna pension och kunde behålla sina bostäder när de blev för gamla för att arbeta. Vid andra bruk och fabriker förekom olika sorters lösningar, som att behålla hus och en liten jordlott. 3 Även den sakta framväxande medelklassen sökte olika penningbaserade lösningar på ålderdomens problem. Efter mönster från det medeltida skråväsendet byggde man upp olika kassor dit man under sin yrkesaktiva ålder betalade in en avgift. Även så kallade änke- och gubb- 1 Gaunt (1983), 138ff; Odén (1983c), Gaunt (1983). 3 Odén (1983a), 72.

11 hus byggdes där man mot en avgift kunde finna en fristad. 4 Kanske allra tidigast och mest utvecklat var försörjning av statens personal, vilket tidigt tog formen av ett renodlat pensionssystem. Redan på 1600-talet fanns en kassa för gamla och uttjänta krigsmän; och i slutet av 1600-talet stadgades att civila tjänstemän skulle behålla sin lön även om de var ur stånd att arbeta. 5 Men vem sörjde för de fattiga, till vilka äldre egendomslösa måste räknas? Hur det gick till under medeltiden vet vi mycket lite om. I den landsomfattande lagen saknades kyrkobalk och eftersom de fattiga var den katolska kyrkans ansvarsområde saknades också de fattiga i lagen. De fattiga var med andra ord utlämnade till de regionala landskapslagarna, kyrkan och sedvänjan. De var inget sekulärt bekymmer för kronan. Uppsala landskapslag stadgade exempelvis att fattiga och vanföra skulle vandra runt mellan bönder och byar för sin försörjning 6 och i de flesta landskapslagarna hade genom kyrkans påtryckning införts att en del av sädestiondet skulle tillfalla de fattiga. Denna del kunde antingen behållas av bönderna själva som kompensation för åtaganden eller tillfalla de av kyrkan inrättade vårdinrättningarna. 7 Först under 1500-talets reformation tycks detta bli en nationell angelägenhet. Genom Gustav Vasas reduktion av kyrkans egendomar kom det formella ansvaret för fattigvården i stort - det vill säga hospitalen och fattigvården i övrigt - att överföras från kyrkan till staten. Staten var dock inte sen att delegera i väg det praktiska ansvaret. I 1571 års kyrkoordning regleras sålunda i vilken utsträckning och på vilket sätt hospital och sjukstugor skall anordnas i Sverige. Själva administrationen av hospitalen kom kyrkan dock att behålla. I kyrkoordningen riktas också en uppmaning till socknen - det vill säga bykyrkans gemenskap - att inrätta fattigstugor för de nödlidande i befolkningen. Men några administrativa eller ekonomiska medel fanns knappast som kunde se till att fattigstugorna byggdes ut. I stället kvarstod den sekelgamla klientblandningen av smittsamma sjuka, dårar, socialt utstötta och ekonomiskt utblottade vid hospitalen. 8 I drottning Kristinas fattigvårdslag 1642 skiljs slutligen fattigvården formellt från hospitalen. Även om den tänkta uppdelningen inte är helt glasklar torde följande tolkning kunna göras: äldre som över huvud inte kan reda sig själva skall till hospitalet, medan däremot äldre fattiga som kan klara sitt dagliga liv skall beredas plats i fattigstugor, där de i övrigt får klara sig själva konsolideras socknens ansvar för fattigvården i kyrkolagen, där de uppmanas att bygga fattigstugor och 1763 ålades socknen att sörja för sina utblottade. 9 Därmed var den obligatoriska kommunala fattigvården genomförd. 10 I 1763 års lag sorteras de äldre ut enligt strängare kriterier. Även af ålderdoms skröplighet skall nu tillföras fattighusen medan hospitalen förebehålls dårar samt människor med smittsamma eller obotliga sjukdomar. 11 I akt och mening kan man säga att de fattiga äldre skulle få någonstans att bo samt bidrag till sin överlevnad. Någon omsorg var det inte fråga om. Någon rätt till fattigvård handlade det inte heller om. 4 Odén (1983a), 72; Qvarsell (1993), 219f. 5 Odén (1983a), 74f. 6 Odén (1983c), Gustafsson (1987), 68ff. 8 Odén (1983c), 200; Gustafsson (1987), Odén (1983c), 200, Gustafsson (1987), Citerat ur Gustafsson (1987), Gustafsson (1987), 180.

12 2.2.2 Gammal på 1800-talet De egendomslösas livssituation reglerades främst genom olika tjänstehjonsstadgor. Dessa var förvisso i första hand skapade för att reglera husbondens tillgång till billig arbetskraft samt hans skydd mot tjänarnas eventuella ovilja att arbeta. Men genom legostadgarna ålades husbonden också att ta hand om sina hjon. Socknens fattigvård spelade däremot sannolikt en kvantitativt sett förhållandevis undanskymd roll. Här hamnade de som så att säga ramlade igenom de övriga näten. 12 Mot slutet av 1700-talet börjar allt fler ramla igenom därför att den egendomslösa befolkningen blir större och större. Det är en komplicerad och utdragen process, men i sina huvuddrag innebar den att allt större grupper av landsbygdsbefolkningen proletariserades. Det växer fram en rörlig arbetskraftsreserv av statare, daglönare och tjänstefolk som faller utanför det patriarkala husbondeväldet. Dessa kom sedan att utgöra den första rekryteringsbasen i den gryende industrikapitalismen under 1800-talet. Det utmärkande för lönearbetaren är att han inte har något eget kapital och att han enbart säljer sin arbetskraft under en specificerad tid. Övrig tid måste han reda sig själv. Men med stora familjer att försörja och dålig lön fanns knappast några möjligheter att själv sörja för sin ålderdom genom sparande under de yrkesaktiva åren; det samma gällde för övrigt om man blev sjuk, skadad i arbetet eller helt enkelt inte kunde finna något arbete. Här ser vi således konturerna av det som kom att kallas arbetarefrågan. I den samtida debatten menade överheten att den ökade sociala skiktningen berodde på lättja och lösaktigt leverne. Men oberoende av vilka orsakerna var skulle utvecklingen komma att skaka samhället. Inte minst fattigvårdens organisation. 13 Hela grunden för samhällets fattigvård hotade att bryta samman om allt för många kom att stå utanför husbondeväldets räckvidd. 14 Med 1847 års fattigvårdslag skedde en organisatorisk sekularisering av fattigvården. För första gången blir det en utpräglad skyldighet för socknen att bedriva fattigvård. I lagen stadgades att fattigvård skulle vara en obligatorisk uppgift för sockennämnden eller annan nämnd. 15 Socknarna fick genom lagen inte bara ansvar i barmhärtighetens namn, utan en direkt försörjningsplikt mot de fattiga, ett juridiskt åliggande års fattigvårdslag var på flera sätt en modern lag; den var inspirerad av liberala och humanistiska idéer, men bör också betraktas mot bakgrund av att den tidigare lagstiftningen motverkade arbetskraftens rörlighet och därmed kunde misstänkas bidra till mångas försörjningssvårigheter. Inte minst infördes möjligheten att överklaga sockennämndens beslut hos länsförvaltningen. Något direkt praktiskt eller finansiellt ansvar för fattigvården ville dock staten inte ha. I en riksdagsskrivelse från denna tid står det att läsa: därest staten själf omhändertoge fattigvården, skulle missbruk vid fattigvården anlitande bli en oundviklig följd och fattigvårdskostnaden oerhört stegras. 17 Denna misstänksamhet mot fattigklientelet, samt den ökade fattigdomen genom missväxt under en följd av år under 1860-talet ledde till att lagen efter hand blev restriktivare. I 1871 års lag - vilken kom att gälla i 47 år - snävades rätten till fattigvård starkt in. Möjligheten att överklaga togs bort och den grupp för vilken kommunens fattigvård var obligatorisk inskränktes till vansinniga och minderåriga barn. 18 Samtidigt inskärptes ånyo försörjningsplikten inom familjen. Vuxna var inte bara tvungna att sörja för sina barn. 12 Gustafsson (1987), 280ff. 13 Gustafsson (1994), 276ff. 14 Gustafsson (1987), Gustafsson (1987), 206f. 16 Odén (1983c), Gustafsson (1987), Holgersson (1988), 90.

13 Föräldrar hade också försörjningsansvar för sina vuxna barn och barnen för sina föräldrar. Om någon behövde fattighjälp kunde kommunen kräva tillbaka betalning av ovan specificerade anhöriga. Försörjningen av de gamla ålåg ånyo principiellt familjen. De äldre som inte var vansinniga, men likväl skröpliga, fattiga och utan släkt som kunde hjälpa fick således lita till kommunens barmhärtighet års fattigvårdsförordning innebar en försvagning av samhällets kollektiva ansvar för de fattiga. 19 Vi kan säga att utvecklingen här står och väger några decennier. Hur skulle egentligen ansvarsfördelningen se ut mellan stat, kommun, familjen och den enskilde individen? Fanns det rentav andra institutionen som kunde bära ansvar för människors livssituation - föreningar eller näringslivet? Det fanns, vilket redan torde ha framgått, två huvudsakliga traditioner att luta sig emot: privata och offentliga lösningar. Dessa kan i sin tur grovt delas upp i naturalösningar och penninglösningar. Tabell 2.1 Natura och penninglösningar Privat Offentligt Natura UndantagetFilantropin FattigvårdHospitalet Penning Företags eller föreningars pensionskassor Pensioner till statligt anställda Om vi betraktar decennierna runt 1870-talet från ett statligt perspektiv kan man säga att tyngdpunkten försköts mot privata lösningar inom penningekonomins ram. Givetvis kvarstod en mängd blandformer. Men huvudinriktningen i 1871 års fattigvårdsförordning var ett ökat krav på att individen själv på olika sätt skulle lösa sina försörjningsproblem; vare det genom egendom, sparande, medlemskap i någon kassa eller familjen. Dessutom florerade under 1800-talet diverse frivilliga organisationer som genom välgörenhet både bidrog med kontanta medel och olika former av naturatjänster (i första hand gällde detta dock mödrar och barn). Samtidigt byggde staten ut sitt eget pensionssystem till att omfatta allt fler av statens anställda. På kommunal nivå gällde i första hand det vi här kallar naturalösningar. Att söka fattigvård innebar i princip att man gav upp sin kropp och sin autonomi till kommunen. Alla eventuella egendomar berövades och det var fritt fram för kommunen att utnyttja ens arbetskraft. Antingen ställde socknen/kommunen en liten fattigstuga till de nödlidandes förfogande där både socknen och enskilda i samhället kunde bidra till fattighjonens överlevnad genom naturabidrag; eller så kunde man ta ut skatten i natura genom att de fattiga fick rotera mellan socknens gårdar i proportion till deras skattekraft. Men under 1800-talet utvecklades också en rudimentär form av penningbaserad fattigvård. De fattiga kunde auktioneras bort till den som krävde minst ersättning från kommunen för att ta över ansvaret; alltså en sorts tidig entreprenadverksamhet. Men också olika arbetsgivare kunde ta över kommunens ansvar och därmed minska sin skatt. Kommunens naturabidrag omvandlades således till penningekonomi genom skatteavdrag. Också de fattiga kunde i ökad utsträckning få ett penningbidrag från kommunen; det gick främst till äldre människor för att möjliggöra kvarboende i den egna bostaden. 20 Det torde inte råda någon tvekan om att äldrepolitikens räckvidd - om vi med politik också inbegriper frånvaro av ingripanden samt medveten inskränkning av räckvidden - var djupt bristfällig under 1800-talet. Både med hänseende till dess faktiska utbyggnad och förhållandet mellan politikens inriktning och den reella samhällsutvecklingen. Kommunerna började visserligen bygga fler fattigstugor efter 1847 års lag. Men de var knappast några trevliga inrättningar. 19 Odén (1983b), Olsson (1983), 94. Se äv. Bergman (1993), 6f; Qvarsell (1993), 222ff; Odén (1983c), 200; Odén (1993), 53.

14 De var ofta mycket små, och bestod vanligen av ett eller ett par rum, där ett tiotal gamlingar av båda könen bodde tillsammans. Möblemanget kunde utgöras av väggfasta sovbänkar. En stor öppen spis fungerade som ljus- och värmekälla. I en del fall rörde det sig om hus av större format, och då kallades det fattighus. Såväl fattigstugorna som fattighusen var mer att betrakta som en form av kollektivt boende för gamla och orkeslösa än som egentliga vårdinrättningar 21 Under 1860-talet introducerades också en intressant innovation i de så kallade fattiggårdarna. Dessa var stora anläggningar med föreståndare och kollektiv mathållning. Det var knappast heller några trevligare inrättningar, strikt ordning gällde och de gamla hade arbetsplikt då meningen var att gårdarna i praktiken skulle vara självförsörjande. Men det var samtidigt meningen att de gamla skulle få någon form av vård och omsorg. 22 Ännu vid sekelskiftet saknade dock 421 av landets kommuner varje form av fattig- och åldringsvård. Två av tre socknar hade blott fattighus och en av sex hade de mer utvecklade fattiggårdarna. 23 Det är svårt att tro att någon större behovstäckning rådde, även om vi inte vet särskilt mycket därom. Att däremot frågan om de äldres försörjning och omvårdnad blev ett allt mer akut problem kan vi vara tämligen säkra på. Mellan 1850 och 1900 ökade antalet över 65 år med 156 procent medan befolkningen i sin helhet bara blev 48 procent fler. De äldres andel av den totala befolkningen steg därmed från 5,8 till 8,4 procent. Det är med nutida ögon inte en särskilt stor andel äldre. Men ur dåtidens ögon var det en exempellös ökning, som troligtvis aldrig tidigare ägt rum i svensk historia. De riktigt gamla, människor i behov både av försörjning och omvårdnad, blev samtidigt över 200 procent fler. 24 De alternativa försörjningssystemen, som ju lagstiftningen från 1871 pekade ut som den huvudsakliga lösningen, gick samtidigt på tvärs mot samhällsutvecklingen. De traditionella lösningarna med jordbruksegendom och familjens stöd undergrävdes av jordbruksbefolkningen växande armod och ökade rörlighet, inte minst mot slutet av 1800-talet då jordbrukets andel av den verksamma befolkningen började minska samtidigt som urbaniseringen tog fart. Allt färre hade någon egendom att falla tillbaka på, allt fler familjer var splittrade och levde långt ifrån varandra - kanske till och med på andra sidan Atlanten. Samtidigt var de penningekonomiska lösningarna alldeles för o- eller underutvecklade för att kunna ge något verkligt stöd. Burgna kunde alltid leva på sitt kapital och anställa piga för omsorgen. Men för den egendomslösa jordbruksbefolkningen och den växande löntagarklassen fanns inte sådana möjligheter. Visserligen inrättade fabriker och arbetareföreningar olika pensions- och sjukförsäkringskassor. De präglades dock av konstanta ekonomiska problem, låga ersättningar och omfattade enbart en liten grupp av befolkningen. 25 Det låg också i sakens natur. En arbetstagare säljer sin arbetskraft och får betalt för den prestation han utför. Arbetsgivaren har därutöver inga skyldigheter. På arbetsmarknaden betalar man inte för icke utfört arbete. En del av lönen kan förvisso sättas undan för sjukdom och pension - men det är antingen en fråga för den enskilde individen eller en förhandlingsfråga mellan arbetstagare och arbetsgivare. Något särskilt stark förhandlingsposition hade arbetaren inte på denna tid, även om fackföreningsrörelsen hade börjat utvecklas. Dess främsta intresse låg dock, av förklarliga skäl, i att förbättra förhållandena för dem som hade arbete. Den första lagstiftning som berörde arbetarefrågan 21 Bergman (1993), Bergman (1993), 7f. 23 Odén (1983c) Brommé & Jonsson (1994), 26. Till riktigt gamla hör äldre över 80 år. 25 Se Lindqvist (1990) för en beskrivning av sjukkassornas problem.

15 handlade mycket riktigt om situationen på arbetet; såsom yrkesfarelagen 1889, 1891 års sjukkasselag och lag om ersättning till följd av olycksfall i arbetet Vid 1900-talets början var Sverige således mitt uppe i en åldringsexplosion, en explosion som varken de statliga regleringarna, kommunerna eller marknaden hade några bra lösningar på. När åldringsfrågan väl uppmärksammas i rikspolitiken i början av 1900-talet så är det fattigdomen hos de äldre som kommer att stå i centrum för intresset Hur löser vi fattigdomen? - det tidiga 1900-talets problem De första socialpolitiska initiativen i Sverige kommer inte från arbetarrörelsen. Inte förrän i mitten av 1920-talet skulle socialpolitiken komma i det socialdemokratiska partiets fokus. 27 I stället brukar den liberale riksdagsmannen Adolf Hedin kallas den förste svenska socialpolitikern. I en motion 1884 argumenterade han för en helhetslösning på arbetarefrågan genom ett offentligt socialförsäkringssystem. Inspirationen kom från det Bismarckska programmet för arbetareförsäkringar, vars udd var riktat mot den revolutionära arbetarrörelsen. Hedin avvisade dock det bismarckska förslagets auktoritära och socialpacifistiska drag. I själva verket kom socialförsäkringstanken i Sverige från början att utsträckas till fler än arbetarna. Inte minst genom att motionen måste förankras hos riksdagens talrika bondeförsamling, som kunde se en fördel i att byta ut den kommunala fattigvårdens kostnader mot statligt finansierade bidrag till alla arbetare. 28 Hedins motion och de kommande utredningarna är intressanta för vårt perspektiv, för i Hedins motion ingick tanken på en ålderdomsförsäkring. Det skulle visserligen dröja länge innan denna tanke realiserades. Men den är principiellt viktig ur två perspektiv. För det första skulle en försäkring innebära en uppspaltning av ålderdomens problem, där själva försörjningen skiljs från omvårdnaden. Dess utformning är också viktig. Ty ju fler den omfattar, desto färre behöver få sin försörjning garanterad på andra sätt och destofärre skäl finns för en omvårdnad riktad enbart till de fattiga. Först 1913 antogs en pensionsförsäkring av riksdagen, med förkrossande majoritet. Det var en på många sätt framsynt försäkring. Främst därför att den inte var knuten till någon yrkesgrupp eller klass. Den skulle omfatta hela folket; inte minst viktigt, den omfattade också kvinnorna. Enligt äldreforskaren Per Gunnar Edelbalk var huvudsyftet med den svenska pensionsförsäkringen att gamla skulle få en värdigare ersättning än den som fattigvården gav. 29 Staten övertog således ansvaret för de äldres försörjning, och då inte bara för männens utan också för kvinnornas. Kommunerna avlastades/berövades således sin historiska försörjningsroll för äldre och egendomslösa. Vilken var då kommunens roll? Visserligen tvingades fattigvården i praktiken fortsätta att stödja många gamla eftersom pensionsbeloppen var ytterst små. Det viktiga var emellertid principen. Skillnaden var nämligen stor mellan att få sin inkomst prövad, som i den så kallade tilläggsförsäkringen, och att berövas självbestämmandet över hela sitt liv, som i fattigvården. För första gången fick vi i svensk socialpolitik en inkomstöverföring till fattiga och obemedlade grupper som inte medförde en inskränkning i de medborgerliga rättigheterna. 30 Trots att förslaget hade stort stöd i riksdagen uppskattades det inte av alla. Inte minst den oerhört inflytelserika intresseorganisationen CSA ( Centralförbundet för Socialt Arbete) ogillade skarpt pensionslagen. Man menade att den skulle motverka folkuppfostringen 26 Gustafsson (1994), Se t.ex Olsson (1993a), 79ff. 28 Olsson (1993a), 43ff; Gustafsson (1994), 279; Edelbalk (1991), 14f. Om Hedins person se Olsson (1993b) samt Thermognius (1949). 29 Edelbalk (1991), 15f; Olofsson (1993), 36; Olsson (1993a), 95; Elmér (1943), Olofsson (1993), 36.

16 och försvaga arbetsviljan, folk skulle vänja sig vid understöd, missbruka det och inte minst skulle barnens försörjningsplikt mot föräldrarna upphävas. I stället borde ett system med individuell behovsprövning skapas, där en tjänsteman gick igenom individens hela sociala situation; för vissa åldringar var det också bättre med fattigvård på ålderdomshem då de inte kunde betros med kontanta medel. 31 Vilka var då CSA? Några konservativa uvar? Nej, de bar i själva verket fram den andra vågen av socialpolitiska initiativ. Under några decennier kom de att dominera den socialpolitiska debatten fullständigt; de kom också att inta en rad betydelsefulla poster i den statliga administrationen, bland annat i socialstyrelsen och på socialdepartementet. De hade också ett brett kontaktnät i landets kommuner, landsting, folkrörelser och i landets riksdag och regering. CSA lyckades förvisso inte hindra pensionsreformer. Deras roll var en annan. För man kan säga att det är genom CSA som den gamla naturafattigvården i ny form fördes vidare in i 1900-talets äldrepolitik. För CSAs intresse riktades inte i första hand mot vad vi kallar sociala försäkringar utan mot vården, omsorgen och inte minst omhändertagandet. 32 CSA bildades 1903 på initiativ av en samling frivilligorganisationer med filantropisk inriktning. De brukar kallas fattigvårdsfolket och bestod av Stockholms ledande ekonomiska och kulturella skikt; en upplyst elit som menade att de sociala frågorna ägnats allt för lite uppmärksamhet. I sina första stadgar anger man att målsättningen är att inom olika samhällslager söka väcka intresse för och sprida kunskap om sociala spörsmål för att därigenom medverka till lösningen av viktiga samhällsfrågor. Främst verkade man genom opinionsbildning och lobbyverksamhet. Till förbundet anslöt sig en rad av landets olika frivilligorganisationer som på något sätt engagerat sig i sociala spörsmål. Man kan således betrakta CSA som en nationell intresseorganisation för frivilligt filantropiskt arbete. Men även om CSA hämtade sin kraft och inspiration ur det frivilliga sociala arbetet - använde det som modell och stödde dess förekomst - kom organisationen också tidigt att rikta sina anspråk mot staten. Ja, man kan säga att CSA snarare utgjorde en frivilligt organiserad modell för hur staten egentligen borde organisera sig runt den sociala frågan. Inte minst är det tydligt i bildandet av Svenska Fattigvårdsförbundet 1906, där kommunala myndigheter skulle organiseras tillsammans med filantropiska och frivilliga organisationer. Svenska Fattigvårdsförbundet uppträdde gärna med myndighets språkdräkt och auktoritet när man tillrättavisade kommuner man tyckte bedrev en dålig fattigvård. De ledande männen inom CSA kom senare att utgöra en viktig del av välfärdsbyråkratin. Men det var inte arbetarefrågan som stod i CSA:s fokus. I stället ville man, som sagt, verka för den sociala frågans lösning. Skillnaden i betoning och synsätt är viktig. För det första riktar arbetarefrågan obönhörligt ljuset mot hela samhällets organisation. Att människor får försörjningssvårigheter när det blir sjuka, arbetslösa eller gamla handlar i första hand inte om att de är lata utan om arbetsmarknadens sätt att fungera. Lösningen måste därför bli strukturell, handla mer om villkoren vid försäljning av arbetskraft än om arbetarens individuella egenskaper. För det andra riktas ljuset mot hela grupper av människor. Även arbetare som inte - för tillfället - är socialt utsatta måste omfattas, eftersom problemen principiellt sett kan drabba vem som helst. Därmed blir det också svårt att avgränsa den grupp som lösningen ska gälla: hur skilja ut arbetare från landsortsbefolkningen? Arbetarefrågans omfattning rör således inte en marginalgrupp utan många, ja kanske till och med alla. Men om frågan är social vad handlar den då om? Jo, om marginalgrupper, om människor med sociala problem, om individens tillkortakommanden. Fattigvårdsfolket hade förvisso ingenting emot försäkringar för dem själva. De skulle vara frivilliga och bygga på eget sparande; de var till för de som klarade sig själva. Men de som hade problem ha- 31 Edelbalk (1991), 17; Olsson (1993a), 73f. 32 För en skildring av CSA se Ohrlander (1992) samt Olsson (1993a).

17 de ju uppenbarligen inte klarat sig själva, de behövde hjälp av någon annan med de rätta insikterna och den rätta inställningen. Det närmaste man kommer en övergripande föreställning om de sociala problemen kretsar runt fattigdom. Fattigdomen var, menade man, en samhällssjukdom. Den kunde smitta även den starkaste individen. På så sätt kan man säga att de sociala problemen inte orsakades av individen. Men några bra förklaringar till fattigdomen hade man egentligen inte. I stället inriktade man sig just på individen. Ty oberoende av fattigdomens orsak så blev den smittade individen en mindervärdig fysisk och psykisk individ som i sin tur hotade hela samhället. Därför måste den fattige individen botas från sin sjukdom, hon måste uppfostras ur sin fattigdom, lära sig ta sitt eget ansvar; om så krävdes genom att skrämmas, straffas eller behandlas. Det var därför inte så konstigt att CSA och Fattigvårdsförbundet invände mot pensionsreformen, där skulle ju fattigt folk nästan belönas för sitt ovärdiga leverne. Hjälp ur fattigdomen krävde i stället social kontroll - annars skulle de fattiga ju inte bli botade. 33 Men det finns en intressant dynamik i CSA:s och inte minst Fattigvårdsförbundets arbete. Trots sina ideologiska och organisatoriska rötter i frivilligorganisationer, välgörenhet och privata välfärdsarrangemang kom man tidigt att rikta sina krav främst mot stat och kommuner. Det är inte minst tydligt vad gäller fattigvårdsfrågan. Genom en privat donation kunde CSA genomföra en omfattande undersökning och inventering av fattigvårdens läge och utseende i Sverige. Därmed kom blickarna obönhörligt att riktas mot kommunerna, som ju haft ansvaret för fattigvården sedan sekler. Där fann man en bedrövlig verklighet, särskilt för fattiga gamla. Fattigstugorna var små, smutsiga och utan någon personal. På många håll i landet saknades helt anstalter, där auktionerade man i stället ut de gamla eller satte dem på rotegång. Det var ett tillstånd som inte tilltalade CSA och Fattigvårdsförbundet. Skulle de fattiga kunna hjälpas till självhjälp måste de stödjande organen föregå med gott exempel; de måste vara ett föredöme för humanitet. Det eländiga tillståndet inom fattigvården verkade snarare åt motsatt håll - de tryckte ner folk i en ovärdig tillvaro och sände ut felaktiga signaler om att man inte behövde hjälpa sina medmänniskor. I fattigstugorna var gamlingarna dessutom utlämnade till sig själva, där fanns ingen som genom kontroll, behandling och rentav vård kunde uppfostra fattigklientelet. Fattigvårdsfolket kom därmed att inrikta sig på en reformerad fattiglagstiftning där kommunernas skyldighet att bedriva en humaniserad fattigvård skulle stärkas. Som ideal formulerade man tanken om ålderdomshemmet. Inspirationen kom främst från två håll: de fattiggårdar som börjat byggas (men i allt för liten omfattning) där det ju fanns personal och de privata donationshem för äldre före detta välbeställda personer, vars hemlika karaktär kunde fungera som en förebild. I ålderdomshemsideologin lyckades fattigvårdsfolket förena både den äldre svenska fattigvårdstraditionen med naturahjälp med sin egen dubbla ideologi om humanitet och uppfostran. Det är svårt att bedöma hur mycket själva vården betydde. Till kraven på utbyggnad av ålderdomshemmen var också kopplat krav på att den gamla och aldrig riktigt lösta klientblandningen i fattigstugorna måste upphöra. Staten borde bygga ut sinnessjukhusen (de gamla hospitalen), för arbetsföra fattiga skulle inrättas arbetshem (det sista lades ner på 1960-talet) och för fattiga kroniskt sjuka borde landstingen ansvara. Ålderdomshemmen skulle således reserveras för fattiga åldringar. De var med andra ord i första hand en lösning för gamla som inte kunnat spara pengar och som inte hade privata nätverk att landa i. De var försörjningsinrättningar där man så att säga fick boende och någon form av omvårdnad på köpet. Något riktigt hem fick de dock inte bli, bara mer hemlika. Ty ålderdomshemmet fick 33 Olofsson (1993), 44ff, 68ff; Olsson (1993a), 64ff; Edelbalk (1991), 9ff

18 inte vara något eftersträvansvärt, inte vara för trevligt då det skulle uppmuntra människor att slarva med sin försörjning. Därtill skulle råda strikt ordning på ålderdomshemmen och de intagna fick inte lämna hemmet utan tillstånd. För övrigt berövades man både rösträtt och befintlig egendom om man togs in på ålderdomshem. 34 De riktlinjer fattigvårdsfolket drog upp för fattigvårdsfrågans lösning kom till slut att ligga till grund för 1918 års fattigvårdslag. Det var en modern och gammal lag på samma gång. De situationer i livet där obligatorisk fattigvård skulle gälla utökades. Samtidigt återinfördes rätten till fattigvård, både genom att besvärsrätt infördes och genom att man slog fast att varje kommun måste upprätta anstalter för omhändertagande av fattiga gamla. Dessutom förbjöds rotegång och bortauktionering. För att kontrollera att kommunerna levde upp till lagen infördes en fattigvårdsinspektör, vars tjänst kom att besättas av CSA:s ledande man, G. H. von Kock. Fattigvårdsinspektören kunde också ställa upp normer för hur ålderdomshemmen skulle se ut. Några statliga bidrag tillkom dock inte. Samtidigt betonades dock att det verkligen var fråga om fattigvård. Formuleringarna från 1871 års lag om barns och föräldrars försörjningsplikt mot varandra bibehölls. De som föll igenom detta skyddsnät och med sin rätt i bagaget sökte fattigvård hamnade under fattigvårdsstyrelsen tillsyn, som kunde bestämma om understödstagaren skulle tas in på anstalt eller inte. Dessutom hade man rätt att kräva ersättning för det bistånd som utgått, om så genom att kräva att det betalades tillbaka av understödstagaren eller dennes familj (för de gamla deras vuxna barn) eller så kunde den gamles ägodelar beslagtas. 35 Hur gick det då med frivilligheten, det ideella och filantropiska ursprunget? Lockade staten och byråkratin så mycket att man övergav välgörenhetsidén, eller fanns det inga tillräckligt starka alternativa organisationer som kunde producera välfärd, eller föll det sig helt naturligt att luta sig mot den mycket gamla lokala organisationen av institutionsvård när man nu uppskattade denna form så mycket? Enligt forskaren Kajsa Ohrlander utvecklade Fattigvårdsförbundet så småningom en idé om att omvandla staten. Staten skulle förändras till en god och omhändertagande stat, en tredje kraft som kunde medla fred mellan de stridande parterna i samhälle, arbete och kapital. Via staten skulle de lägre klasserna erbjudas delaktighet i de borgerliga värdena. För detta krävdes ett samgående mellan filantropiska initiativ och offentliga myndigheter. De frivilliga skulle således snarast fungera som spjutspetsar, exempel och experiment än som alternativ. Samtidigt menar Ohrlander att syftet egentligen inte var att stärka staten. Staten fanns tillgänglig och kunde användas som ett verktyg för att uppnå det verkliga målet: den självstyrande medborgaren. I praktiken kom man däremot att verka för en upprustad socialstat. 36 Här finns emellertid en dubbelhet. Å ena sida hade Fattigvårdsförbundet ingenting emot att bryta mot det kommunala självstyret genom centrala regleringar, å andra sidan hämtade man i själva verket stora delar av sitt tankegods ur den kommunala traditionen. Vi känner ju igen CSA:s tankegångar om social kontroll från resonemangen runt 1847 års lag. Man använder visserligen staten för att normera, men det är kommunen som ska producera och kontrollera. Det är här frivilligorganisationerna kommer in. Man hade nämligen en sällan uppmärksammad tanke om hur det sociala arbetet skulle organiseras. Tanken hade man hämtat från Tyskland: själva omsorgsarbetet borde ske på oavlönad frivillig grund enligt det så kallade Eberfeldtsystemet. Staten behövdes för att peka ut samhällets övergripande ansvar, kommunerna borde bära det administrativa ansvaret. Men institutionerna bor- 34 Citerat ur Edelbalk (1991), 30, även 9-14; Bergman (1993), Edelbalk (1991), 20f; Bergman (1993), 10f; Holgersson (1988), 122; Odén (1983b), 127f. 36 Ohrlander (1992), 103, 112, 122.

19 de i huvudsak vara filantropiska inrättningar. Även anställda borde arbeta under en anda av frivillighet. 37 Det är svårt att säga huruvida detta verkligen skulle gälla också ålderdomshemmen. De hade ju en så lång offentlig tradition. Men visst kunde man tänka sig att kommunerna ansvarade för att hemmen byggdes men att de sedan drevs av ideella krafter, kanske med kommunala bidrag. Vid sidan av ålderdomshemmen kunde ju dessutom tänkas finnas behov av omvårdnad som kunde organiseras av ideella krafter. Så kom mycket riktigt att ske; här växer i välgörenhetsorganisationerna, som vi ska se senare, en ny linje fram i svensk åldringsvård Äldreomsorg i mellankrigstid Under de två första decennierna av 1900-talet hade således konturerna av en åldringspolitik utmejslats. Det offentliga ansvaret för de äldre hade stärkts och utvidgats. Genom pensionsreformen hade staten tagit på sig det yttersta ansvaret för de gamlas försörjning och därmed börjat lyfta bort det ansvaret från familjen, arbetsmarknaden och kommunerna. Förvisso kan man säga att reformen egentligen gick ut på att den enskilde själv skulle ta ansvar för försörjningen under sin ålderdom genom att betala avgifter till ett premiereserv-system som staten administrerade. Samtidigt tvingades man inrätta en skattefinansierad tilläggspension, som snart kom att omfatta stora delar av befolkningen. I mitten av 1930-talet fick cirka 75 procent av alla äldre någon form av pension. Med 1935 års folkpensionsreform stärktes pensionssystemet. Avgiftspensionen döptes om till grundpension och utgick med ett fast grundbelopp. De flesta var emellertid beroende av tilläggspensionen, som både graderades efter inkomst och bostadsort. På det hela taget hade vi i slutet av perioden fått ett universellt pensionssystem då drygt 90 procent av den äldre befolkningen fick ut offentlig pension. De mer välbeställda var delaktiga genom avgiftskonstruktionen; och tilläggspensionen hade skapats så att stora grupper inkluderades medan välbeställda skars av. Proportionerna mellan systemen säger en del betalades 18 miljoner kronor ut i grundpensioner och 161 miljoner i tilläggspensioner. 38 Genom att försörjningen skulle garanteras genom en pension hade försörjningsproblemen börjat avskiljas från andra problem som uppstår när man blev äldre - bostad och vård. Därmed uppstår nya frågor. Vi kan säga att åldringspolitiken börjar spaltas upp i tre distinkta områden: pensioner, bostadspolitik och omvårdnad. Inte minst tydligt blir det vad gäller ålderdomshemmen. Genom att pensionerna var så låga hamnade många gamla ändå i fattigdom och behövde något stöd. Via 1918 års fattigvårdslag kom den gamla sammanblandningen av försörjning, bostad och vård att leva vidare - för de fattiga. Men var det vettigt? Om man var gammal och fattig, men frisk med egen bostad - skulle man verkligen till ålderdomshem då? Vore det inte bättre om man fick hjälp att bo kvar hemma, genom bidrag eller billigare lägenheter? Skulle ålderdomshemmen verkligen vara en lösning på bostadsproblemen? På flera håll började man hitta olika former av lösningar. Kommunerna kunde betala ut kontant fattighjälp så att äldre kunde bo kvar hemma. Här och var började olika former av subventionerat boende skapas. Initiativtagare var i många fall just frivilligorganisationerna. I slutet av 1920-talet började exempelvis Stockholms församlingar med stöd från staden att bygga hyreshus med små lägenheter riktade speciellt till gamla års börjar staten stimulera byggande av så kallade pensionärshem genom statsbidrag. Meningen var just att folkpensionärer som i övrigt kunde klara sig själva skulle hjälpas att överleva på sin pension genom subventionerade hyror. Det kan betraktas som ett kommunalt pensionstillägg Ohrlander (1992), 161f. 38 Elmér (1943), ; Olsson (1993a), 96; Olofsson (1993), Bergman (1993, 16ff; Elmér (1943), 158.

20 Man kan också vända på frågan. Vad skulle ålderdomshemmen egentligen vara till för? Om försörjningen löstes genom pensioner och bostäder genom olika former av extra bidrag och speciellt byggda lägenheter för äldre kvarstod enbart den vårdande sidan av ålderdomshemmen. Vi kan säga att den verkliga naturasidan av ålderdomen börjat renodlas. Med naturasida menar jag här att omsorg och vård enbart kan lösas genom en direkt och konkret relation med en annan människa som hjälper till i det dagliga livet. Det kan förvisso lösas på olika sätt: genom andra familjemedlemmars hjälp, genom köp av tjänster på en marknad, genom ideella insatser eller offentligt driven omsorg. Poängen här är inte att det finns en för alla situationer given form i vilken omsorgen ges på bäst sätt - utan att det är en form av understöd som tämligen naturligt ställer de gamlas konkreta behov i centrum samt att det alltid måste innehålla någon form av intervention. Gamla har ingen hjälp av enbart en kontant pension om de inte ens orkar gå ner till affären och handla mat och kanske inte ens kan tillaga den själv, de har ingen hjälp enbart av en lägenhet om de inte orkar se efter den själva. De behöver då personligt understöd. Här ställs vi inför flera problem. Ser vi tillbaka historiskt träder frågan om gränsdragning fram som ett viktigt problem. Inom vad vi kan kalla den institutionella sjukvården (både hospital och sjukhus) har Sverige en mycket lång offentlig tradition. 40 Speciellt för gamla träder emellertid en intrikat avvägningsfråga fram. När ska en gammal människa räknas som sjuk? Det är en viktig fråga, ty principiellt skulle det offentliga ta över ansvaret när en människa var så dålig att inga andra anordningar mäktade ta hand om de gamla. Men är ålderskröplighet en sjukdom, eller något annat? Allt sedan 1700-talet har åldersskröplighet inte räknats som en sjukdom som gör att det offentliga vårdansvaret tar över. Hårddraget kan vi säga följande. Om en människa var sjuk tog det offentliga över. Detta är givetvis en gräns som förflyttas inte enbart genom politiska beslut utan också genom den medicinska utvecklingen. Så länge gamla inte var bortom all redlighet fick de stöd och omsorg i första hand av familjen eller släkten; mer välbeställda kunde också få omsorg i speciella privata hem. Det vi allmänt betraktar som den offentliga omsorgens historiska ursprung, fattigstugan, var inte en plats för omsorg. De gamla fick här tak över huvudet och fick sedan sköta sig bäst de kunde. Åldersskröplighetens problem låg inte i att de äldre behövde någon form av omsorg utan i att de inte kunde arbeta längre och därmed inte försörja sig. Runt fattigstugorna fanns troligtvis ett informellt nät av rudimentär omsorg - från barn, släktingar och andra frivilliga. Förvisso hade en enkel form av omvårdnad införts i slutet av 1800-talet på de så kallade fattiggårdarna och i 1918 års lag betonades att på ålderdomshemmen skulle finnas behörig personal som kunde hjälpa och stödja de äldre. Men det var en vård som snarare kom på köpet av att vara fattig. Genom kopplingen till fattigvården var det i grunden försörjningen som stod i centrum, inte omsorgen. Majoriteten av de äldre hade inte tillgång till denna form av omvårdnad. För omvårdnad, så var lagen tänkt, skulle dessa förlita sig på olika privata arrangemang. Men i takt med att staten utvidgade sitt ansvar för de äldres försörjning skulle också frågan om ålderdomshemmen bli allt mer central. När det gäller omsorgen om de äldre kan vi härmed sluta oss till att trots ålderdomshemmens långa historiska rötter i någon form av offentlig regi så innebär renodlingen mot omvårdnad en ny historisk öppning för hur omsorgen ska organiseras: vilket ansvar skall det offentliga ha? 40 Gustafsson (1987).

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Socialpolitik och socialt arbete

Socialpolitik och socialt arbete LEIF HOLGERSSON Socialpolitik och socialt arbete Historia och idéer Tredje upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehåll Förord 11 1. Definitioner och avgränsningar 13 2. Socialpolitikens framväxt 17 Socknarna

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Läs mer om uppdraget som god man/förvaltare God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det gäller personer som på grund

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

1913 års pensionsreform

1913 års pensionsreform 1913 års pensionsreform Per Gunnar Edebalk Socialhögskolan Lunds universitet Föredrag i Umeå 16 januari 2013 1 Inledning Det är ett viktigt jubileumsår i år. För ett hundra år sedan dvs. år 1913 fattade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Godmanskap och förvaltarskap anordnas med stöd av bestämmelser i Föräldrabalken. Sådana ställföreträdare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige

Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige Peter Antman Detta är en internetversion av rapporten Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Vid frågor kontakta Överförmyndarnämndens kansli 090-16 10 00 overformyndarnamnden@umea.se Insänds till Umeå Tingsrätt Box 138 901 04 UMEÅ ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Kurs för gode män och förvaltare

Kurs för gode män och förvaltare Kurs för gode män och förvaltare Förutsättningar för god man o Sjukdom o Psykisk störning o Försvagat hälsotillstånd o Liknande förhållande Lagstiftning o Föräldrabalken o Förmynderskapsförordningen o

Läs mer

Förutsättningar för god man

Förutsättningar för god man Kurs för gode män och förvaltare Förutsättningar för god man o Sjukdom o Psykisk störning o Försvagat hälsotillstånd o Liknande förhållande Lagstiftning o Föräldrabalken o Förmynderskapsförordningen o

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

Information om ansökan om god man eller förvaltare

Information om ansökan om god man eller förvaltare Information från Information om ansökan om god man eller förvaltare Denna information gäller dig som avser att ansöka om god man eller förvaltare eller anmäla behov av sådan för annan person. Om att ansöka

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig) ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 (ansökan från anhörig) Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap är uppfyllda

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt 1 Innehåll Den lokala Saltföreningen... s 3 För Saltföreningen ekonomiska förvaltning gäller följande... s 4 Arbetsgivaransvar... s 5 Kollekter...

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

En social återblick på passerade millennier.

En social återblick på passerade millennier. En social återblick på passerade millennier. Vi har redan kommit en bit in på det nya årtusendet, och läsaren får här en något summarisk kulturhistorisk tillbakablick på vårt lands sociala utveckling under

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 Ansökan om förordnande av god man enligt föräldrabalken 11 kap 4 får göras av den ansökan avser, dennes maka/make/sambo

Läs mer