Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel , Fax

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel 08-690 58 00, Fax 08-33 52 75"

Transkript

1 Äldreforskningens Hus består av två tvärvetenskapliga centra; Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och A R C (Aging Research Center). Det tvärvetenskapliga perspektivet ger möjligheter att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel , Fax ARC Aging Research Center

2 Äldreforskningens hus Äldrecentrum ARC Aging Research Center

3 Innehåll Presentation... 3 Äldres hälsa Vård och omsorg Folkhälsa... 8 Minnet i åldrandet Äldre i vårt samhälle Äldre i andra länder Befolkningsstudier Kungsholmsprojektet SNAC-Kungsholmen Samarbetsprojekt SWEOLD Betula HARMONY Utbildning Bibliotek och övrig information Tidskriften Äldre i Centrum Redaktionsruta Redaktörer: Inger Raune, Eva von Strauss, Form: Thorsten Ek, Omslagsbild: Lina Åberg, Foto: sid 4: Jan Rietz/Tiofoto, sid 8: Chad Ehlers/Tiofoto, sid 14: Pierre Rosberg/Tiofoto, sid 17: Björn Winsnes/Tiofoto, sid 18: Peter Westrup/Tiofoto. Tryck: Grafiska punkten 2003 Kopiera gärna men ange källan. 2

4 Presentation S tiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och arc (Aging Research Center) är två tvärvetenskapliga centra som tillsammans bildar Äldreforskningens Hus. Här arbetar ca 80 forskare och utredare från olika discipliner med att studera äldre människors hälsa och livsvillkor samt äldres vård och omsorg. Detta möjliggör ett tvärvetenskapligt perspektiv som är en förutsättning för att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Äldrecentrum bildades 1986 av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Ett övergripande syfte är att själv initiera och genomföra forskning, samt att praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldres situation i samhället. A R C är en akademisk institution inom sektionen för geriatrisk epidemiologi, neurotec, vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet (ki-su-arc). arc startade år 2000 med statlig finansiering från fas (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) som ett samarbete mellan Några medarbetare inom Äldreforskningens hus. 3

5 Äldres hälsa I nom arc och Äldrecentrum pågår ett flertal epidemiologiska studier (studier om sjukdomars förekomst, riskfaktorer och förlopp) vars främsta syften är: * att studera äldre personers hälsa i förhållande till deras tidigare livshistoria och den sociala och fysiska miljön; * att upptäcka specifika risk- och friskfaktorer för vanliga sjukdomar hos äldre; * att identifiera äldres behov av social omsorg och medicinsk vård; samt * att hitta möjligheter till förebyggande insatser. De flesta av dessa studier sker inom ramen för Kungsholmsprojektet (sid 13) och snack (sid 15). DEMENSSJUKDOMAR Demens är en av de vanligast förekommande sjukdomarna hos äldre personer. Demenssjukdom är den absolut viktigaste faktorn till att äldre personer flyttar till särskilt boende. Resultat från bland annat Kungsholmsprojektet visar också att Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Kända riskfaktorer för demens är ökad ålder, vissa ärftliga faktorer samt både högt och lågt blodtryck. Vidare debatteras om utbildning, att vara kvinna eller arbetsmiljö kan ha betydelse för risken att drabbas. Friskfaktorer som kan skydda mot demens är ett väl fungerande socialt nätverk, intellektuell stimulans och fysisk aktivitet. 4

6 Något läkemedel som botar demens finns ännu inte, men däremot ett flertal bromsmediciner som fördröjer sjukdomsförloppet. Därför är en tidig diagnos viktig. FRISKA ÄLDRE En studie med över 500 personer som var 90 år eller äldre (den äldsta 105 år!) visar att det inte är ovanligt med vitala 90-åringar. Två tredjedelar bor i eget boende och klarar sig i stort sett själva. Var femte person över 89 år har inga kroniska sjukdomar alls och endast en av tio är helt beroende av hjälp med daglig omvårdnad. Faktorer som bidrar till äldres välbefinnande är livssyn, sociala och känslomässiga relationer, engagemang för sin omvärld och fysisk förmåga. DEPRESSION Äldre människor med psykiska besvär är många gånger en bortglömd grupp. Nästan var femte person som är 75 år eller äldre lider av en depression eller annan psykisk åkomma och många av dem får ingen diagnos, än mindre behandling. Psykiatriska symtom hos äldre kan vara svåra att upptäcka, ofta söker man läkarhjälp för andra besvär, till exempel rygg- eller magont. ÄLDRE POSITIVA TILL FORSKNING Inom Kungsholmsprojektet studerades även äldres attityd till att delta i forskning. Närmare 80 procent rapporterade fördelar med att delta. Det framkom också att stora befolkningsstudier kan fylla en social funktion. FYSISK FUNKTIONSFÖRMÅGA Den fysiska funktionsförmågan mäts utifrån hur man klarar dagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä på sig, gå på toaletten och att äta själv. Personer med en demenssjukdom har det största hjälpbehovet. Demens är också den enda sjukdom där män och kvinnor har samma grad av funktionsnedsättning. Kvinnor över 90 år är sex gånger mer hjälpberoende än jämnåriga män vid andra sjukdomar än demens. Vidare läsning: 5

7 Vård och Omsorg I nom Äldrecentrum och arc beskrivs och utvärderas olika former av service och vård som ges till äldre människor. Exempel på frågor som studeras: * I vilken utsträckning är olika insatser av vård och omsorg anpassade efter den äldre personens faktiska hjälpbehov? * Finns det skillnader i omfattningen av hemhjälp eller anhörigstöd mellan kvinnor och män, mellan personer med och utan barn? * Hur påverkar en demenssjukdom eller en depression möjligheterna att få hemhjälp? * Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen och olika vårdgivare? Vidare har metoder utvecklats för att kunna följa upp och utvärdera kvaliteten inom äldreomsorgen. Studier har också gjorts under benämningen»den goda arbetsplatsen«med syfte att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som bidrar till en arbetsplats där personalen kontinuerligt vidareutvecklar sin kompetens och sina arbetsformer. MULTISJUKA Hur fungerar vård och omsorg i förhållande till behoven hos äldre multisjuka personer? Detta har varit en huvudsaklig frågeställning i en serie studier som genomförts i strukturmässigt olika områden. De slutsatser som dragits rör längre tidsperioder och bygger på både intervju-, register- journal- och läkemedelsdata. Studierna visar att multisjuka äldre är högkonsumenter av slutenoch öppen sjukhusvård, primärvård, äldreomsorg samt av informell omsorg. Gruppen hamnar med sina mångfasetterade behov i kläm mellan hårt specialiserade medicinska och rehabiliterande verksamheter och en regelstyrd äldreomsorg. Ingen part tar idag ansvar för en sammantagen planering av de olika insatserna. Genom kostnadsberäkningar har vi även kunnat visa att multisjukas vård och omsorg genererar höga kostnader till låg kvalitet för den äldre. Studiernas resultat har givit upphov till diskussion och förslag om hur vård- och omsorgsresurser kan knytas samman. ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Äldre människor löper större risk att drabbas av läkemedelsproblem än yngre. Kroppen förändras när vi blir äldre vilket ofta leder till att läkemedlens effekter förstärks och därmed ökar risken för biverkningar. Användningen av läkemedel är också betydligt mer omfattande hos äldre, och vi vet att den ökat påtagligt under senare år. Denna så kallade polyfarmaci är en av de viktigaste risk- 6

8 faktorerna för alla typer av läkemedelsproblem biverkningar, interaktioner mellan läkemedel och att patienten inte tar läkemedlen enligt ordination. Studier i Kungsholmsprojektet (sid 13) har visat hur läkemedelsanvändningen utvecklats hos äldre sedan slutet av åttiotalet, och att den idag inte bara är omfattande utan också på många sätt felaktig. Tyvärr drabbar det främst dem som redan är sköra och därmed särskilt känsliga för läkemedel, inte minst äldre med demens. Studier, såväl internationellt som i Sverige, har visat att läkemedelsbiverkningar orsakar upp till 15 procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus. Vanliga orsaker är blodtrycksfall, vätskeoch saltrubbningar, blödningar, fallolyckor och förvirringstillstånd. Samtidigt finns det många äldre som besväras av biverkningar som inte får så allvarliga konsekvenser men som ändå kan vara nog så påfrestande för funktionsförmågan och livskvaliteten. Många av dem uppmärksammas inte och än mindre åtgärdas. och har små möjligheter till ett eget liv. De anhöriga har själva påpekat att de önskar möjligheter till avlösning, samt att de skulle vilja få mer information och kunskap om demenssjukdomar. Utifrån detta har en»cirkelmodell«tagits fram, först som ett forskningsprojekt senare som en arbetsmodell som nu används i hela landet. Anhöriga och intresserade äldre personer träffas tillsammans med en cirkelledare, där man studerar demenssjukdomar och diskuterar olika former för avlösning i hemmet. Andra studier pågår om situationen för anhöriga till äldre invandrare, med eller utan offentlig äldreomsorg. Här studeras framför allt de sociala och psykologiska aspekterna. (I samarbete med Ersta Sköndal högskola.) ANHÖRIGAS SITUATION Inom Kungsholmsprojektet (sid 13) har flera studier gjorts där man undersökt anhörigas situation när de vårdar en demenssjuk närstående i hemmet. Dessa personer lever ofta under svår fysisk och psykisk press. De är ofta vårdare dygnet runt 7

9 Folkhälsa * Hur har de äldres hälsa och levnadsvillkor utvecklats i Stockholms län? * Vilka insatser kan bidra till att förbättra hälsoläget för utsatta grupper? * Vad betyder hälsofrämjande arbete när sjukdom redan är ett faktum? En del av svaren ges i boken Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet. Boken är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt som Äldrecentrum bedrivit på uppdrag av Stockholms läns landsting. Syftet har varit att ge kommuner och landsting underlag för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med inriktning mot äldre människor. Slutrapporten slår fast att det finns stora möjligheter till hälsoförbättringar hos äldre. Boken tar upp de viktigaste riskfaktorerna och orsakssambanden för olika sjukdomar. Den innehåller även förslag på åtgärder som kan förebygga ohälsa och visar att det trots sjukdom och nedsatt rörelseförmåga i många fall går att leva ett självständigt och bra liv upp i hög ålder. Förhoppningen är att boken, som utgår från 20 delrapporter, skall fungera som kunskapsöversikt och inspirationskälla till alla som arbetar för äldres hälsa och välbefinnande. För fördjupad kunskap inom olika ämnesområden kan delrapporter beställas via Äldrecentrums hemsida eller per telefon EU-PROJEKT Folkhälsofrågor har också studerats i några euprojekt; ett med inriktning mot situationen i storstäder. I det projektet togs även ett instrument fram för utvärdering av försöksverksamheter för äldre personer. Ett annat projekt har tagit upp hälsofrämjande och hälsoförebyggande åtgärder mot ångest och depression. 8

10 Minnet iåldrandet M innesforskning är ett brett fält. Det kan innehålla allt från minnets påverkan på det sociala beteendet till själva hjärnans biologi. Forskningen spänner hela vägen från det sociala perspektivet till grundforskning där man försöker förstå minnets struktur och processer. I forskningen inom arc/äldrecentrum studeras hur människans intellektuella funktioner särskilt minnesfunktioner förändras i det normala åldrandet och vid en demenssjukdom. Viktiga syften är att lokalisera orsakerna till minnesproblem hos friska äldre människor och hos demenssjuka. Delar av forskningen genomförs inom Kungsholmsprojektet (sid 13). Vi undersöker också möjligheterna till minneskompensation hos äldre människor. Trots att åldrandet för med sig vissa förändringar i minnet hjärnan åldras precis som kroppen finns det mycket man kan göra för att bibehålla ett väl fungerande minne livet ut. På samma sätt som kroppen mår bra av frisk luft och promenader mår minnet bra av mental aktivitet. Forskning visar att personer 75 år eller äldre, med hjälp av olika former av»kompensation«av ett försämrat minne (till exempel längre tid vid en testuppgift och/ eller ledtrådar) kan prestera nästan lika bra som en yngre person. Vi jämför även olika former av minnesträningsprogram där vi bland annat studerar effekternas varaktighet och hur allmänna de är. Det har visat sig att träning av minnet ger effekt, men egentligen bara på det som tränas. Tränar vi siffror blir vi bättre på att minnas just siffror. ATT MINNAS När minnesforskare talar om minnet är det ofta det episodiska minnet som åsyftas. Det minne som används när vi kommer ihåg situationer där vi själva var med att minnas vad man åt till frukost i morse, var man tillbringade sin senaste semester 9

11 osv. Det finns en tid, en plats och jag var själv med. Det episodiska minnet påverkas gradvis under livscykeln men kan vara väl bevarat högt upp i åldrarna, om vi får vara friska. Detta minne drabbas däremot nästan alltid när hjärnfunktionen störs, till exempel vid Alzheimers sjukdom. Olika faktorer påverkar minnesfunktionen när vi blir äldre, till exempel arv och hälsa. Att vara kvinna och att leva ett aktivt liv är andra positiva faktorer. Kvinnor är inte bara bättre i många språkliga uppgifter och huvudräkning, utan har också ett bättre episodiskt minne än män. Låga värden av vitaminerna b 12 och folsyra kan påverka minnet negativt. Däremot vet man inte om minnet förbättras om man äter dessa vitaminer. Även sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och störningar i sköldkörtelfunktion kan leda till minnesproblem hos äldre. Ett av de intressantaste fynden i denna forskning är att personer som kommer att utveckla demenssjukdom uppvisar minnesnedsättningar så lång tid som sju år före diagnos. Att identifiera personer med ökad risk att utveckla demens så tidigt som möjligt är viktigt inte minst med tanke på existerande bromsmediciner. Studier visar vidare att personer med Alzheimers sjukdom har»minnesöar«kvar. Med den kunskapen kan både personal och anhöriga få till stånd en ömsesidig kommunikation. Med ett inkännande förhållningssätt till den sjuke kan han både känna sig förstådd och väl bemött. Studier har också gjorts kring förmågan att kunna känna och identifiera lukter. Resultaten visar att kvinnor har bättre luktminne, bättre luktkänslighet och är bättre på att identifiera lukter än män. HJÄRNAN STUDERAS I ett nyligen påbörjat projekt vid arc undersöks den biologiska basen för kognitivt processande i den åldrande hjärnan, med fokus på episodiskt minne av neutrala och emotionella händelser. För att registrera hur hjärnan arbetar när den utför olika typer av kognitiva uppgifter används funktionell magnetresonanstomografi (fmri). Denna moderna hjärnavbildningsmetod ger en unik möjlighet att studera den mänskliga hjärnan i arbete. Projektets syfte är att studera hur åldersrelaterade biologiska och kognitiva förändringar i hjärnan hänger samman. På så sätt bidrar projektet till viktig kunskapsutveckling när det gäller den biologiska basen för åldersrelaterade minnesstörningar. Studien genomförs i samarbete med mr-centrum vid Karolinska Institutet. Vidare läsning om minnesforskning: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1998 Tidskriften Äldre i Centrum Special/

12 Äldre i vårt samhälle ÅLDERISM Vi har studerat begreppet»ålderism«, det vill säga stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. Resultaten visar att ålderism är ett återkommande problem. Forskning kring detta begrepp har genomförts när det gäller pensionering, hälsotillstånd, livsförloppet, samt bilden av äldre och åldrande. PENSIONERING OCH HÄLSA En studie tar upp frågan hur det subjektiva hälsotillståndet ser ut vid tidpunkten runt pensioneringen. Den verkliga pensionsåldern ligger idag flera år lägre än den formella. Det har lett till en del uttalade bekymmer för hur det ekonomiskt ska gå ihop med allt fler pensionärer och allt färre i arbetskraften. Arbetslivet är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Data visar att ökningen av andelen personer som uppger hälsoproblem, i de flesta fall avstannar runt pensionsåldern. Det är först flera år efter pensioneringen som andelen som uppger besvär börjar öka igen. Resultatet leder till en intressant fråga. Betyder det förbättrade hälsotillståndet i nya grupper äldre att man bör arbeta längre? Eller är det tvärtom så att en bidragande orsak till att nya grupper äldre är friskare därför att de lämnar arbetslivet så tidigt som de gör i dag? BOSTADENS BETYDELSE Studier visar att många äldre mår allra bäst om de får bo kvar i sin invanda hemmiljö så länge som möjligt. Där finns tryggheten, minnena och umgänget. Forskning visar också att ju äldre man blir, desto svårare är det att knyta nya kontakter. Att flytta till servicehus innebär inte att man bryter isoleringen, ofta blir man sittande ensam även där. Möten sker inte spontant utan bara om personalen erbjuder gemensamma aktiviteter. ÄLDRE MED UTLÄNDSK BAKGRUND En studie tar upp aktiviteter för äldre personer med utländsk bakgrund. Studien är en utvärdering som kommer att följas upp av olika invandrargruppers föreningar och samarbetet dem emellan, samt med de inhemska pensionärsföreningarna. ENSAMHET Ensamhet bland äldre har studerats i en mängd projekt. Även om ensamhetskänslor inte är så vanliga som man kan tro, är de ändå problem för många äldre. De har inte bara att göra med sociala relationer utan faktorer som självkänsla och depression har också stor betydelse. 11

13 Äldre i andra länder A tt studera hur äldre människor lever och mår i andra länder är intressant, inte minst när det gäller kunskapsutbyte. Antalet äldre personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige och när framtidens vård och omsorg ska utformas är det viktigt att också ha kunskap om likheter och skillnader i olika kulturer. Äldrecentrum och arc bedriver forskningsstudier i andra länder, bland annat i samarbete med dessa länders statliga och kommunala myndigheter. ÄLDRE I EUROPA År 1992 genomfördes den första Europabarometern som tog upp äldrefrågor (»Elderly Europeans«) i de dåvarande 12 eu-länderna. I Sverige genomfördes undersökningen En uppföljning gjordes Resultaten visar att både välstånd och välbefinnande är högt hos äldre människor i Sverige. I nästan samtliga jämförelser framträder en positivare bild av att vara äldre i Sverige och Danmark jämfört med att vara äldre på kontinenten. I fråga om vård och omsorg finns stora skillnader. I Sverige och speciellt i Danmark får en större andel av de äldre hjälp från hemtjänsten medan äldre i de flesta övriga europeiska länder i stor utsträckning får hjälp från vuxna barn som man bor tillsammans med. Europabarometern fortsätter att användas i många sammanhang, till exempel för att analysera familjemönster och äldreomsorg i olika länder i Europa. ÄLDRE I ASIEN Andelen äldre i befolkningen ökar mer i utvecklingsländerna än i industriländerna. Majoriteten av världens äldre (över 60 år) bor i Asien. Åren genomfördes en första studie i Bangladesh som beskrev hälsa och sociala förhållanden hos landets äldre befolkning. En nu pågående studie syftar till att beskriva sjukdomsmönster, funktionsförmåga och livskvalitet hos landsbygdsbefolkningen i Bangladesh. I en gemensam studie i Bangladesh och Vietnam genomförs interventioner på primärvårdsnivå för att förbättra hälsan och därigenom påverka livskvaliteten hos landsbygdsbefolkningen i de två länderna. Vidare läsning: 12

14 Befolkningsstudier K ungsholmsprojektet är en befolkningsstudie om åldrande och demens. Alla personer födda 1912 eller tidigare och som var bosatta i Kungsholms församling i Stockholm den 1 oktober 1987 inbjöds att delta. Senare utökades populationen till att även omfatta alla personer över 89 år boende i St Görans församling, också inom stadsdelen Kungsholmen. Totalt har ca personer undersökts vid fem olika tillfällen (en första undersökning och fyra uppföljningar), den sista avslutades under sommaren Se figur nedan. 13

15 Vid varje tillfälle fick deltagarna träffa en sjuksköterska, en läkare och en psykolog. Sjuksköterskorna samlade in sociala data, mätte den fysiska funktionsförmågan, blodtryck, längd och vikt samt tog blodprover. Dessutom intervjuades en anhörig eller närstående person. Läkarundersökningen bestod av en omfattande medicinsk, neurologisk och psykiatrisk undersökning. Olika minnesfunktioner mättes genom neuropsykologiska test som utfördes av psykologer. Undersökningarna inom Kungsholmsprojektet har avslutats men projektet fortsätter med bearbetning av insamlade data. Genom att jämföra resultat från de fem olika undersökningstillfällena får vi kunskap om till exempel hur de dagliga aktiviteterna förändras hos personer med och utan en demenssjukdom och vilka nya sjukdomar som drabbar äldre. Att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar har varit ett av de främsta målen med Kungsholmsprojektet. Ett annat viktigt område är att hitta friskfaktorer som leder till ett bra åldrande. Kungsholmsprojektet har bidragit till ökad förståelse om demenssjukdomarna och givit viktig information om folkhälsan. Projektet har också väckt stor internationell uppmärksamhet. Fram till våren 2003 hade tjugo doktorsavhandlingar publicerats med data från projektet. KUNGSHOLMEN I NORDANSTIG Sedan 1995 pågår i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland ett tvillingprojekt till Kungsholmsprojektet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Nordanstigs kommun, primärvården i Nordanstig och Äldrecentrum. Vid första undersökningstillfället deltog över 900 personer som då var 75 år eller äldre. En första uppföljning av hela befolkningen avslutades år För att kunna göra jämförelser mellan en äldre befolkning i storstad respektive landsbygd användes samma intervjuformulär och metoder som i Kungsholmsprojektet. Vidare läsning om Kungsholmsprojektet: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1997 Tidskriften Äldre i Centrum Special 2003 Ett flertal doktorsavhandlingar 14

16 SNAC-Kungsholmen Ä ldrecentrum har av regeringen erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser som syftar till att beskriva äldres hälsa och livskvalitet samt äldres behov av vård och omsorg och hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Projektet snac-kungsholmen, som genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm, ingår som ett av fyra delprojekt inom ramen för samlingsprojektet The Swedish National study on Aging and Care (snac). Förutom Kungsholmen/ Essinge-öarna genomförs i studien också i Skåne, Blekinge och Hälsingland. Det generella syftet är att öka kunskapen om åldrandet och hälsoläget bland personer 60 år eller äldre. snac-kungsholmen startade år 2001 och har två huvudinriktningar: * en befolkningsstudie där ett urval om personer från 60 års ålder inbjuds att delta. Deras hälsoutveckling kommer att följas över längre tid. I åldrarna år sker uppföljningarna vart sjätte år och för de som är äldre vart tredje år. En ny grupp 60-åringar inbjuds att delta vart sjätte år. I undersökningen ingår bland annat intervju om livsstil och hälsa, läkar- och minnesundersökning samt olika provtagningar. Syftet med studien är att öka kunskapen om äldres hälsa och kartlägga riskfaktorer för sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga. Men också att försöka ge svar på vilka faktorer under hela livsperioden, som påverkar de äldres hälsotillstånd och kan leda till ett bra åldrande. snack bygger på erfarenheter från Kungsholmsprojektet, men genom att träffa yngre åldersgrupper får vi nu även information om arbetsliv, den medicinska historien, levnadsvanor och livsstil samt förändringar som sker i samband med pensioneringen. En av de viktigaste faktorerna i åldrandet är vad som hänt tidigare i livet. * en vårdsystemstudie som omfattar alla personer som har fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg av Kungsholmens stadsdelsnämnd eller har varaktig hemsjukvård/rehabilitering via landstinget. Ett syfte är att öka kunskaperna om hur vården av äldre är anpassad till behoven. Detta för att kunna förbättra samhällets insatser för äldre personer. Uppgifter samlas in som har betydelse för insatsarbetet: bostad och anhörigstöd, funktionsnedsättningar och behov av särskilda sjukvårdsinsatser. Beslut om social hemtjänst eller inflyttning till särskilt boende, hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel registreras också. Registrering sker vid varje beslut om förändringar i insatserna. Tillsammans bidrar dessa studier till att ge en ökad kunskap om åldrandet samt möjlighet att jämföra befintlig vård och omsorg med den äldre befolkningens faktiska behov. Vidare läsning 15

17 Samarbetsprojekt SWEOLD sweold är en nationell studie om äldre människors levnadsvillkor. Studien utgår från de svenska levnadsnivåundersökningarna där information om befolkningens levnadsförhållanden och hälsa har studerats. De personer som intevjuades vid den första studien 1968 har i flera studier följts sedan dess. De allra äldsta i levnadsnivåundersökningarna har intervjuats ytterligare. Personerna har då varit 77 år eller äldre. Den första äldrestudien genomfördes 1992 då 537 personer deltog. Den andra studien med 621 deltagare avslutades i februari Deltagarna fick förutom att genomgå olika test på funktionsförmågan svara på frågor om hälsa, socialt nätverk, ekonomi, hur man klarar vardagen och vilken hjälp man får. Ett syfte med studien är att följa samma personer över tid för att se hur äldres villkor förändras samt hur åldrandet påverkas av hälsa och olika livsstilsfaktorer. Resultaten visar bland annat att de socioekonomiska klasskillnaderna har stor betydelse för hälsan, även bland de äldsta. sweold har också visat att kvinnors sämre hälsa jämfört med män består högt upp i åldern, trots att kvinnor lever längre än män. Detta är en av de största gåtorna inom äldreforskningen. En studie där man jämfört uppgifter från sweold 1992 och data från 1968 års levnadsnivåundersökning har dock visat att skillnaden mellan män och kvinnor har minskat när det gäller mobilitet. Kvinnorna har fått nedsatt rörlighet och närmat sig männens nivå, medan männens mobilitet har förbättrats. Studien sker i samarbete mellan arc, Center for Health Equity Studies (chess) och Stockholms universitet. Vidare läsning om SWEOLD: 16

18 Betula Inom Betula-projektet bedrivs forskning om minnesfunktioner och hälsa. Projektet startade i Umeå I den första undersökningen deltog slumpmässigt valda Umeåbor i åldern 35 till 80 år. Sedan dess har ytterligare två undersökningar genomförts med samma individer. Dessutom har nya grupper testats under åren och En fjärde datainsamling planeras Publicering av resultaten fortsätter nu, bland annat inom arc, där man vill se hur minnesfunktioner och hälsotillstånd förändras i åldrandet. Ett syfte är att försöka klarlägga riskfaktorer för demens och hitta tidiga tecken på demenssjukdom och andra hjärnsjukdomar. Studien sker i samarbete med Stockholms universitet. Vidare läsning om Betula-projektet: HARMONY Syftet med harmony (»Dementia in Swedish Twins ) är att kartlägga genetiska och icke-genetiska riskfaktorer för demens. Projektet drivs av Institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och University of Southern California. Projektet inkluderar tvillingar som genomfört ett test via en telefonintervju. Cirka personer av dessa misstänktes ha kognitiva störningar och undersöktes vidare av läkare och sjuksköterska. Hälften av dem fick diagnosen demens och av dessa hade två tredjedelar Alzheimers sjukdom. arc i samarbete med Göteborgs universitet ansvarar för läkarundersökning och diagnoser. Vidare läsning om HARMONY: och 17

19 Utbildning Konferenser och seminarier är en viktig del för kommunikationen med personal inom vård och omsorg, forskare och intresserad allmänhet kring de frågor Äldrecentrum och arc arbetar med. Några gånger varje år arrangerar Äldrecentrum föreläsningar för äldre personer under rubriken Samhället och de äldre. Det är i samarbete med abf Stockholm, Studieförbundet vuxenskolan, pro och spf. I samband med att nya resultat presenteras ges ofta ett seminarium. För aktuell information se respektive hemsida. arc anordnar utbildning för doktorander i ämnena geriatrisk epidemiologi, kognition i åldrandet och socialgerontologi. Tillsammans med Institutionen för Socialt Arbete vid Stockholms universitet anordnar Äldrecentrum en 20 poängs utbildning för utredare/planerare inom äldreomsorg och äldrevård. Bibliotek Inom Äldrecentrum och arc finns ett fackbibliotek som under årens lopp byggts upp med litteratur inom de områden som rör äldre människor. Biblioteket fungerar som ett institutionsbibliotek och vänder sig främst till forskare internt och till övriga FoU-enheter i Stockholms län. Utåt kan fjärrlån via andra bibliotek erbjudas. Mer information Nyheter om forskningsresultat, rapporter, utbildningar och seminarier finns på Äldrecentrums respektive arc:s hemsidor: För mer information går det också bra att ringa på telefon

20 Äldre i Centrum Ä ldre i Centrum är en nationell tidskrift för information om aktuell äldreforskning. Genom lättillgängliga artiklar blir de ibland svårtolkade forskningsresultaten begripliga. Tidskriften ger också en översikt av aktuella publikationer, samt är forum för debatt. Tidskriften vänder sig till dem som är intresserade av att lära sig mer om åldrandet och äldre människors liv. Äldre i Centrum ska fungera som en bro mellan forskning och allmänhet. Tidskriftens huvudägare är Stiftelsen Äldrecentrum. Medfinansiärer är arc, fas (Forskningsrådet Arbetsliv och Socialvetenskap) och sgs (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Äldre i Centrum kommer ut med fyra nummer per år. Prenumerationsavgiften är 200:- per år inkl moms. Möjlighet finns för kommuner och landsting att till rabatterat pris teckna ett större antal prenumerationer för personal inom till exempel äldreomsorgen. För prenumeration ring eller e-post: 19

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013 Nordanstig SNAC representerar riket Få läkemedel i Nordanstig Är SNACs studiepopulationer representativa för riket? En relevant fråga eftersom projektet består av ett urval av områden och individer. Protokollen

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet & Äldrecentrum Vid fyllda 55 lefnadsår, börjar nu mina

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.9.2010 2010/2084(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC

Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC 1 Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport avseende uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet per den 15 mars 2015 (SNAC the Swedish National study on Aging and Care

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer