Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel , Fax

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel 08-690 58 00, Fax 08-33 52 75"

Transkript

1 Äldreforskningens Hus består av två tvärvetenskapliga centra; Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och A R C (Aging Research Center). Det tvärvetenskapliga perspektivet ger möjligheter att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel , Fax ARC Aging Research Center

2 Äldreforskningens hus Äldrecentrum ARC Aging Research Center

3 Innehåll Presentation... 3 Äldres hälsa Vård och omsorg Folkhälsa... 8 Minnet i åldrandet Äldre i vårt samhälle Äldre i andra länder Befolkningsstudier Kungsholmsprojektet SNAC-Kungsholmen Samarbetsprojekt SWEOLD Betula HARMONY Utbildning Bibliotek och övrig information Tidskriften Äldre i Centrum Redaktionsruta Redaktörer: Inger Raune, Eva von Strauss, Form: Thorsten Ek, Omslagsbild: Lina Åberg, Foto: sid 4: Jan Rietz/Tiofoto, sid 8: Chad Ehlers/Tiofoto, sid 14: Pierre Rosberg/Tiofoto, sid 17: Björn Winsnes/Tiofoto, sid 18: Peter Westrup/Tiofoto. Tryck: Grafiska punkten 2003 Kopiera gärna men ange källan. 2

4 Presentation S tiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och arc (Aging Research Center) är två tvärvetenskapliga centra som tillsammans bildar Äldreforskningens Hus. Här arbetar ca 80 forskare och utredare från olika discipliner med att studera äldre människors hälsa och livsvillkor samt äldres vård och omsorg. Detta möjliggör ett tvärvetenskapligt perspektiv som är en förutsättning för att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Äldrecentrum bildades 1986 av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Ett övergripande syfte är att själv initiera och genomföra forskning, samt att praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldres situation i samhället. A R C är en akademisk institution inom sektionen för geriatrisk epidemiologi, neurotec, vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet (ki-su-arc). arc startade år 2000 med statlig finansiering från fas (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) som ett samarbete mellan Några medarbetare inom Äldreforskningens hus. 3

5 Äldres hälsa I nom arc och Äldrecentrum pågår ett flertal epidemiologiska studier (studier om sjukdomars förekomst, riskfaktorer och förlopp) vars främsta syften är: * att studera äldre personers hälsa i förhållande till deras tidigare livshistoria och den sociala och fysiska miljön; * att upptäcka specifika risk- och friskfaktorer för vanliga sjukdomar hos äldre; * att identifiera äldres behov av social omsorg och medicinsk vård; samt * att hitta möjligheter till förebyggande insatser. De flesta av dessa studier sker inom ramen för Kungsholmsprojektet (sid 13) och snack (sid 15). DEMENSSJUKDOMAR Demens är en av de vanligast förekommande sjukdomarna hos äldre personer. Demenssjukdom är den absolut viktigaste faktorn till att äldre personer flyttar till särskilt boende. Resultat från bland annat Kungsholmsprojektet visar också att Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Kända riskfaktorer för demens är ökad ålder, vissa ärftliga faktorer samt både högt och lågt blodtryck. Vidare debatteras om utbildning, att vara kvinna eller arbetsmiljö kan ha betydelse för risken att drabbas. Friskfaktorer som kan skydda mot demens är ett väl fungerande socialt nätverk, intellektuell stimulans och fysisk aktivitet. 4

6 Något läkemedel som botar demens finns ännu inte, men däremot ett flertal bromsmediciner som fördröjer sjukdomsförloppet. Därför är en tidig diagnos viktig. FRISKA ÄLDRE En studie med över 500 personer som var 90 år eller äldre (den äldsta 105 år!) visar att det inte är ovanligt med vitala 90-åringar. Två tredjedelar bor i eget boende och klarar sig i stort sett själva. Var femte person över 89 år har inga kroniska sjukdomar alls och endast en av tio är helt beroende av hjälp med daglig omvårdnad. Faktorer som bidrar till äldres välbefinnande är livssyn, sociala och känslomässiga relationer, engagemang för sin omvärld och fysisk förmåga. DEPRESSION Äldre människor med psykiska besvär är många gånger en bortglömd grupp. Nästan var femte person som är 75 år eller äldre lider av en depression eller annan psykisk åkomma och många av dem får ingen diagnos, än mindre behandling. Psykiatriska symtom hos äldre kan vara svåra att upptäcka, ofta söker man läkarhjälp för andra besvär, till exempel rygg- eller magont. ÄLDRE POSITIVA TILL FORSKNING Inom Kungsholmsprojektet studerades även äldres attityd till att delta i forskning. Närmare 80 procent rapporterade fördelar med att delta. Det framkom också att stora befolkningsstudier kan fylla en social funktion. FYSISK FUNKTIONSFÖRMÅGA Den fysiska funktionsförmågan mäts utifrån hur man klarar dagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä på sig, gå på toaletten och att äta själv. Personer med en demenssjukdom har det största hjälpbehovet. Demens är också den enda sjukdom där män och kvinnor har samma grad av funktionsnedsättning. Kvinnor över 90 år är sex gånger mer hjälpberoende än jämnåriga män vid andra sjukdomar än demens. Vidare läsning: 5

7 Vård och Omsorg I nom Äldrecentrum och arc beskrivs och utvärderas olika former av service och vård som ges till äldre människor. Exempel på frågor som studeras: * I vilken utsträckning är olika insatser av vård och omsorg anpassade efter den äldre personens faktiska hjälpbehov? * Finns det skillnader i omfattningen av hemhjälp eller anhörigstöd mellan kvinnor och män, mellan personer med och utan barn? * Hur påverkar en demenssjukdom eller en depression möjligheterna att få hemhjälp? * Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen och olika vårdgivare? Vidare har metoder utvecklats för att kunna följa upp och utvärdera kvaliteten inom äldreomsorgen. Studier har också gjorts under benämningen»den goda arbetsplatsen«med syfte att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som bidrar till en arbetsplats där personalen kontinuerligt vidareutvecklar sin kompetens och sina arbetsformer. MULTISJUKA Hur fungerar vård och omsorg i förhållande till behoven hos äldre multisjuka personer? Detta har varit en huvudsaklig frågeställning i en serie studier som genomförts i strukturmässigt olika områden. De slutsatser som dragits rör längre tidsperioder och bygger på både intervju-, register- journal- och läkemedelsdata. Studierna visar att multisjuka äldre är högkonsumenter av slutenoch öppen sjukhusvård, primärvård, äldreomsorg samt av informell omsorg. Gruppen hamnar med sina mångfasetterade behov i kläm mellan hårt specialiserade medicinska och rehabiliterande verksamheter och en regelstyrd äldreomsorg. Ingen part tar idag ansvar för en sammantagen planering av de olika insatserna. Genom kostnadsberäkningar har vi även kunnat visa att multisjukas vård och omsorg genererar höga kostnader till låg kvalitet för den äldre. Studiernas resultat har givit upphov till diskussion och förslag om hur vård- och omsorgsresurser kan knytas samman. ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Äldre människor löper större risk att drabbas av läkemedelsproblem än yngre. Kroppen förändras när vi blir äldre vilket ofta leder till att läkemedlens effekter förstärks och därmed ökar risken för biverkningar. Användningen av läkemedel är också betydligt mer omfattande hos äldre, och vi vet att den ökat påtagligt under senare år. Denna så kallade polyfarmaci är en av de viktigaste risk- 6

8 faktorerna för alla typer av läkemedelsproblem biverkningar, interaktioner mellan läkemedel och att patienten inte tar läkemedlen enligt ordination. Studier i Kungsholmsprojektet (sid 13) har visat hur läkemedelsanvändningen utvecklats hos äldre sedan slutet av åttiotalet, och att den idag inte bara är omfattande utan också på många sätt felaktig. Tyvärr drabbar det främst dem som redan är sköra och därmed särskilt känsliga för läkemedel, inte minst äldre med demens. Studier, såväl internationellt som i Sverige, har visat att läkemedelsbiverkningar orsakar upp till 15 procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus. Vanliga orsaker är blodtrycksfall, vätskeoch saltrubbningar, blödningar, fallolyckor och förvirringstillstånd. Samtidigt finns det många äldre som besväras av biverkningar som inte får så allvarliga konsekvenser men som ändå kan vara nog så påfrestande för funktionsförmågan och livskvaliteten. Många av dem uppmärksammas inte och än mindre åtgärdas. och har små möjligheter till ett eget liv. De anhöriga har själva påpekat att de önskar möjligheter till avlösning, samt att de skulle vilja få mer information och kunskap om demenssjukdomar. Utifrån detta har en»cirkelmodell«tagits fram, först som ett forskningsprojekt senare som en arbetsmodell som nu används i hela landet. Anhöriga och intresserade äldre personer träffas tillsammans med en cirkelledare, där man studerar demenssjukdomar och diskuterar olika former för avlösning i hemmet. Andra studier pågår om situationen för anhöriga till äldre invandrare, med eller utan offentlig äldreomsorg. Här studeras framför allt de sociala och psykologiska aspekterna. (I samarbete med Ersta Sköndal högskola.) ANHÖRIGAS SITUATION Inom Kungsholmsprojektet (sid 13) har flera studier gjorts där man undersökt anhörigas situation när de vårdar en demenssjuk närstående i hemmet. Dessa personer lever ofta under svår fysisk och psykisk press. De är ofta vårdare dygnet runt 7

9 Folkhälsa * Hur har de äldres hälsa och levnadsvillkor utvecklats i Stockholms län? * Vilka insatser kan bidra till att förbättra hälsoläget för utsatta grupper? * Vad betyder hälsofrämjande arbete när sjukdom redan är ett faktum? En del av svaren ges i boken Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet. Boken är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt som Äldrecentrum bedrivit på uppdrag av Stockholms läns landsting. Syftet har varit att ge kommuner och landsting underlag för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med inriktning mot äldre människor. Slutrapporten slår fast att det finns stora möjligheter till hälsoförbättringar hos äldre. Boken tar upp de viktigaste riskfaktorerna och orsakssambanden för olika sjukdomar. Den innehåller även förslag på åtgärder som kan förebygga ohälsa och visar att det trots sjukdom och nedsatt rörelseförmåga i många fall går att leva ett självständigt och bra liv upp i hög ålder. Förhoppningen är att boken, som utgår från 20 delrapporter, skall fungera som kunskapsöversikt och inspirationskälla till alla som arbetar för äldres hälsa och välbefinnande. För fördjupad kunskap inom olika ämnesområden kan delrapporter beställas via Äldrecentrums hemsida eller per telefon EU-PROJEKT Folkhälsofrågor har också studerats i några euprojekt; ett med inriktning mot situationen i storstäder. I det projektet togs även ett instrument fram för utvärdering av försöksverksamheter för äldre personer. Ett annat projekt har tagit upp hälsofrämjande och hälsoförebyggande åtgärder mot ångest och depression. 8

10 Minnet iåldrandet M innesforskning är ett brett fält. Det kan innehålla allt från minnets påverkan på det sociala beteendet till själva hjärnans biologi. Forskningen spänner hela vägen från det sociala perspektivet till grundforskning där man försöker förstå minnets struktur och processer. I forskningen inom arc/äldrecentrum studeras hur människans intellektuella funktioner särskilt minnesfunktioner förändras i det normala åldrandet och vid en demenssjukdom. Viktiga syften är att lokalisera orsakerna till minnesproblem hos friska äldre människor och hos demenssjuka. Delar av forskningen genomförs inom Kungsholmsprojektet (sid 13). Vi undersöker också möjligheterna till minneskompensation hos äldre människor. Trots att åldrandet för med sig vissa förändringar i minnet hjärnan åldras precis som kroppen finns det mycket man kan göra för att bibehålla ett väl fungerande minne livet ut. På samma sätt som kroppen mår bra av frisk luft och promenader mår minnet bra av mental aktivitet. Forskning visar att personer 75 år eller äldre, med hjälp av olika former av»kompensation«av ett försämrat minne (till exempel längre tid vid en testuppgift och/ eller ledtrådar) kan prestera nästan lika bra som en yngre person. Vi jämför även olika former av minnesträningsprogram där vi bland annat studerar effekternas varaktighet och hur allmänna de är. Det har visat sig att träning av minnet ger effekt, men egentligen bara på det som tränas. Tränar vi siffror blir vi bättre på att minnas just siffror. ATT MINNAS När minnesforskare talar om minnet är det ofta det episodiska minnet som åsyftas. Det minne som används när vi kommer ihåg situationer där vi själva var med att minnas vad man åt till frukost i morse, var man tillbringade sin senaste semester 9

11 osv. Det finns en tid, en plats och jag var själv med. Det episodiska minnet påverkas gradvis under livscykeln men kan vara väl bevarat högt upp i åldrarna, om vi får vara friska. Detta minne drabbas däremot nästan alltid när hjärnfunktionen störs, till exempel vid Alzheimers sjukdom. Olika faktorer påverkar minnesfunktionen när vi blir äldre, till exempel arv och hälsa. Att vara kvinna och att leva ett aktivt liv är andra positiva faktorer. Kvinnor är inte bara bättre i många språkliga uppgifter och huvudräkning, utan har också ett bättre episodiskt minne än män. Låga värden av vitaminerna b 12 och folsyra kan påverka minnet negativt. Däremot vet man inte om minnet förbättras om man äter dessa vitaminer. Även sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och störningar i sköldkörtelfunktion kan leda till minnesproblem hos äldre. Ett av de intressantaste fynden i denna forskning är att personer som kommer att utveckla demenssjukdom uppvisar minnesnedsättningar så lång tid som sju år före diagnos. Att identifiera personer med ökad risk att utveckla demens så tidigt som möjligt är viktigt inte minst med tanke på existerande bromsmediciner. Studier visar vidare att personer med Alzheimers sjukdom har»minnesöar«kvar. Med den kunskapen kan både personal och anhöriga få till stånd en ömsesidig kommunikation. Med ett inkännande förhållningssätt till den sjuke kan han både känna sig förstådd och väl bemött. Studier har också gjorts kring förmågan att kunna känna och identifiera lukter. Resultaten visar att kvinnor har bättre luktminne, bättre luktkänslighet och är bättre på att identifiera lukter än män. HJÄRNAN STUDERAS I ett nyligen påbörjat projekt vid arc undersöks den biologiska basen för kognitivt processande i den åldrande hjärnan, med fokus på episodiskt minne av neutrala och emotionella händelser. För att registrera hur hjärnan arbetar när den utför olika typer av kognitiva uppgifter används funktionell magnetresonanstomografi (fmri). Denna moderna hjärnavbildningsmetod ger en unik möjlighet att studera den mänskliga hjärnan i arbete. Projektets syfte är att studera hur åldersrelaterade biologiska och kognitiva förändringar i hjärnan hänger samman. På så sätt bidrar projektet till viktig kunskapsutveckling när det gäller den biologiska basen för åldersrelaterade minnesstörningar. Studien genomförs i samarbete med mr-centrum vid Karolinska Institutet. Vidare läsning om minnesforskning: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1998 Tidskriften Äldre i Centrum Special/

12 Äldre i vårt samhälle ÅLDERISM Vi har studerat begreppet»ålderism«, det vill säga stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. Resultaten visar att ålderism är ett återkommande problem. Forskning kring detta begrepp har genomförts när det gäller pensionering, hälsotillstånd, livsförloppet, samt bilden av äldre och åldrande. PENSIONERING OCH HÄLSA En studie tar upp frågan hur det subjektiva hälsotillståndet ser ut vid tidpunkten runt pensioneringen. Den verkliga pensionsåldern ligger idag flera år lägre än den formella. Det har lett till en del uttalade bekymmer för hur det ekonomiskt ska gå ihop med allt fler pensionärer och allt färre i arbetskraften. Arbetslivet är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Data visar att ökningen av andelen personer som uppger hälsoproblem, i de flesta fall avstannar runt pensionsåldern. Det är först flera år efter pensioneringen som andelen som uppger besvär börjar öka igen. Resultatet leder till en intressant fråga. Betyder det förbättrade hälsotillståndet i nya grupper äldre att man bör arbeta längre? Eller är det tvärtom så att en bidragande orsak till att nya grupper äldre är friskare därför att de lämnar arbetslivet så tidigt som de gör i dag? BOSTADENS BETYDELSE Studier visar att många äldre mår allra bäst om de får bo kvar i sin invanda hemmiljö så länge som möjligt. Där finns tryggheten, minnena och umgänget. Forskning visar också att ju äldre man blir, desto svårare är det att knyta nya kontakter. Att flytta till servicehus innebär inte att man bryter isoleringen, ofta blir man sittande ensam även där. Möten sker inte spontant utan bara om personalen erbjuder gemensamma aktiviteter. ÄLDRE MED UTLÄNDSK BAKGRUND En studie tar upp aktiviteter för äldre personer med utländsk bakgrund. Studien är en utvärdering som kommer att följas upp av olika invandrargruppers föreningar och samarbetet dem emellan, samt med de inhemska pensionärsföreningarna. ENSAMHET Ensamhet bland äldre har studerats i en mängd projekt. Även om ensamhetskänslor inte är så vanliga som man kan tro, är de ändå problem för många äldre. De har inte bara att göra med sociala relationer utan faktorer som självkänsla och depression har också stor betydelse. 11

13 Äldre i andra länder A tt studera hur äldre människor lever och mår i andra länder är intressant, inte minst när det gäller kunskapsutbyte. Antalet äldre personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige och när framtidens vård och omsorg ska utformas är det viktigt att också ha kunskap om likheter och skillnader i olika kulturer. Äldrecentrum och arc bedriver forskningsstudier i andra länder, bland annat i samarbete med dessa länders statliga och kommunala myndigheter. ÄLDRE I EUROPA År 1992 genomfördes den första Europabarometern som tog upp äldrefrågor (»Elderly Europeans«) i de dåvarande 12 eu-länderna. I Sverige genomfördes undersökningen En uppföljning gjordes Resultaten visar att både välstånd och välbefinnande är högt hos äldre människor i Sverige. I nästan samtliga jämförelser framträder en positivare bild av att vara äldre i Sverige och Danmark jämfört med att vara äldre på kontinenten. I fråga om vård och omsorg finns stora skillnader. I Sverige och speciellt i Danmark får en större andel av de äldre hjälp från hemtjänsten medan äldre i de flesta övriga europeiska länder i stor utsträckning får hjälp från vuxna barn som man bor tillsammans med. Europabarometern fortsätter att användas i många sammanhang, till exempel för att analysera familjemönster och äldreomsorg i olika länder i Europa. ÄLDRE I ASIEN Andelen äldre i befolkningen ökar mer i utvecklingsländerna än i industriländerna. Majoriteten av världens äldre (över 60 år) bor i Asien. Åren genomfördes en första studie i Bangladesh som beskrev hälsa och sociala förhållanden hos landets äldre befolkning. En nu pågående studie syftar till att beskriva sjukdomsmönster, funktionsförmåga och livskvalitet hos landsbygdsbefolkningen i Bangladesh. I en gemensam studie i Bangladesh och Vietnam genomförs interventioner på primärvårdsnivå för att förbättra hälsan och därigenom påverka livskvaliteten hos landsbygdsbefolkningen i de två länderna. Vidare läsning: 12

14 Befolkningsstudier K ungsholmsprojektet är en befolkningsstudie om åldrande och demens. Alla personer födda 1912 eller tidigare och som var bosatta i Kungsholms församling i Stockholm den 1 oktober 1987 inbjöds att delta. Senare utökades populationen till att även omfatta alla personer över 89 år boende i St Görans församling, också inom stadsdelen Kungsholmen. Totalt har ca personer undersökts vid fem olika tillfällen (en första undersökning och fyra uppföljningar), den sista avslutades under sommaren Se figur nedan. 13

15 Vid varje tillfälle fick deltagarna träffa en sjuksköterska, en läkare och en psykolog. Sjuksköterskorna samlade in sociala data, mätte den fysiska funktionsförmågan, blodtryck, längd och vikt samt tog blodprover. Dessutom intervjuades en anhörig eller närstående person. Läkarundersökningen bestod av en omfattande medicinsk, neurologisk och psykiatrisk undersökning. Olika minnesfunktioner mättes genom neuropsykologiska test som utfördes av psykologer. Undersökningarna inom Kungsholmsprojektet har avslutats men projektet fortsätter med bearbetning av insamlade data. Genom att jämföra resultat från de fem olika undersökningstillfällena får vi kunskap om till exempel hur de dagliga aktiviteterna förändras hos personer med och utan en demenssjukdom och vilka nya sjukdomar som drabbar äldre. Att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar har varit ett av de främsta målen med Kungsholmsprojektet. Ett annat viktigt område är att hitta friskfaktorer som leder till ett bra åldrande. Kungsholmsprojektet har bidragit till ökad förståelse om demenssjukdomarna och givit viktig information om folkhälsan. Projektet har också väckt stor internationell uppmärksamhet. Fram till våren 2003 hade tjugo doktorsavhandlingar publicerats med data från projektet. KUNGSHOLMEN I NORDANSTIG Sedan 1995 pågår i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland ett tvillingprojekt till Kungsholmsprojektet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Nordanstigs kommun, primärvården i Nordanstig och Äldrecentrum. Vid första undersökningstillfället deltog över 900 personer som då var 75 år eller äldre. En första uppföljning av hela befolkningen avslutades år För att kunna göra jämförelser mellan en äldre befolkning i storstad respektive landsbygd användes samma intervjuformulär och metoder som i Kungsholmsprojektet. Vidare läsning om Kungsholmsprojektet: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1997 Tidskriften Äldre i Centrum Special 2003 Ett flertal doktorsavhandlingar 14

16 SNAC-Kungsholmen Ä ldrecentrum har av regeringen erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser som syftar till att beskriva äldres hälsa och livskvalitet samt äldres behov av vård och omsorg och hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Projektet snac-kungsholmen, som genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm, ingår som ett av fyra delprojekt inom ramen för samlingsprojektet The Swedish National study on Aging and Care (snac). Förutom Kungsholmen/ Essinge-öarna genomförs i studien också i Skåne, Blekinge och Hälsingland. Det generella syftet är att öka kunskapen om åldrandet och hälsoläget bland personer 60 år eller äldre. snac-kungsholmen startade år 2001 och har två huvudinriktningar: * en befolkningsstudie där ett urval om personer från 60 års ålder inbjuds att delta. Deras hälsoutveckling kommer att följas över längre tid. I åldrarna år sker uppföljningarna vart sjätte år och för de som är äldre vart tredje år. En ny grupp 60-åringar inbjuds att delta vart sjätte år. I undersökningen ingår bland annat intervju om livsstil och hälsa, läkar- och minnesundersökning samt olika provtagningar. Syftet med studien är att öka kunskapen om äldres hälsa och kartlägga riskfaktorer för sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga. Men också att försöka ge svar på vilka faktorer under hela livsperioden, som påverkar de äldres hälsotillstånd och kan leda till ett bra åldrande. snack bygger på erfarenheter från Kungsholmsprojektet, men genom att träffa yngre åldersgrupper får vi nu även information om arbetsliv, den medicinska historien, levnadsvanor och livsstil samt förändringar som sker i samband med pensioneringen. En av de viktigaste faktorerna i åldrandet är vad som hänt tidigare i livet. * en vårdsystemstudie som omfattar alla personer som har fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg av Kungsholmens stadsdelsnämnd eller har varaktig hemsjukvård/rehabilitering via landstinget. Ett syfte är att öka kunskaperna om hur vården av äldre är anpassad till behoven. Detta för att kunna förbättra samhällets insatser för äldre personer. Uppgifter samlas in som har betydelse för insatsarbetet: bostad och anhörigstöd, funktionsnedsättningar och behov av särskilda sjukvårdsinsatser. Beslut om social hemtjänst eller inflyttning till särskilt boende, hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel registreras också. Registrering sker vid varje beslut om förändringar i insatserna. Tillsammans bidrar dessa studier till att ge en ökad kunskap om åldrandet samt möjlighet att jämföra befintlig vård och omsorg med den äldre befolkningens faktiska behov. Vidare läsning 15

17 Samarbetsprojekt SWEOLD sweold är en nationell studie om äldre människors levnadsvillkor. Studien utgår från de svenska levnadsnivåundersökningarna där information om befolkningens levnadsförhållanden och hälsa har studerats. De personer som intevjuades vid den första studien 1968 har i flera studier följts sedan dess. De allra äldsta i levnadsnivåundersökningarna har intervjuats ytterligare. Personerna har då varit 77 år eller äldre. Den första äldrestudien genomfördes 1992 då 537 personer deltog. Den andra studien med 621 deltagare avslutades i februari Deltagarna fick förutom att genomgå olika test på funktionsförmågan svara på frågor om hälsa, socialt nätverk, ekonomi, hur man klarar vardagen och vilken hjälp man får. Ett syfte med studien är att följa samma personer över tid för att se hur äldres villkor förändras samt hur åldrandet påverkas av hälsa och olika livsstilsfaktorer. Resultaten visar bland annat att de socioekonomiska klasskillnaderna har stor betydelse för hälsan, även bland de äldsta. sweold har också visat att kvinnors sämre hälsa jämfört med män består högt upp i åldern, trots att kvinnor lever längre än män. Detta är en av de största gåtorna inom äldreforskningen. En studie där man jämfört uppgifter från sweold 1992 och data från 1968 års levnadsnivåundersökning har dock visat att skillnaden mellan män och kvinnor har minskat när det gäller mobilitet. Kvinnorna har fått nedsatt rörlighet och närmat sig männens nivå, medan männens mobilitet har förbättrats. Studien sker i samarbete mellan arc, Center for Health Equity Studies (chess) och Stockholms universitet. Vidare läsning om SWEOLD: 16

18 Betula Inom Betula-projektet bedrivs forskning om minnesfunktioner och hälsa. Projektet startade i Umeå I den första undersökningen deltog slumpmässigt valda Umeåbor i åldern 35 till 80 år. Sedan dess har ytterligare två undersökningar genomförts med samma individer. Dessutom har nya grupper testats under åren och En fjärde datainsamling planeras Publicering av resultaten fortsätter nu, bland annat inom arc, där man vill se hur minnesfunktioner och hälsotillstånd förändras i åldrandet. Ett syfte är att försöka klarlägga riskfaktorer för demens och hitta tidiga tecken på demenssjukdom och andra hjärnsjukdomar. Studien sker i samarbete med Stockholms universitet. Vidare läsning om Betula-projektet: HARMONY Syftet med harmony (»Dementia in Swedish Twins ) är att kartlägga genetiska och icke-genetiska riskfaktorer för demens. Projektet drivs av Institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och University of Southern California. Projektet inkluderar tvillingar som genomfört ett test via en telefonintervju. Cirka personer av dessa misstänktes ha kognitiva störningar och undersöktes vidare av läkare och sjuksköterska. Hälften av dem fick diagnosen demens och av dessa hade två tredjedelar Alzheimers sjukdom. arc i samarbete med Göteborgs universitet ansvarar för läkarundersökning och diagnoser. Vidare läsning om HARMONY: och 17

19 Utbildning Konferenser och seminarier är en viktig del för kommunikationen med personal inom vård och omsorg, forskare och intresserad allmänhet kring de frågor Äldrecentrum och arc arbetar med. Några gånger varje år arrangerar Äldrecentrum föreläsningar för äldre personer under rubriken Samhället och de äldre. Det är i samarbete med abf Stockholm, Studieförbundet vuxenskolan, pro och spf. I samband med att nya resultat presenteras ges ofta ett seminarium. För aktuell information se respektive hemsida. arc anordnar utbildning för doktorander i ämnena geriatrisk epidemiologi, kognition i åldrandet och socialgerontologi. Tillsammans med Institutionen för Socialt Arbete vid Stockholms universitet anordnar Äldrecentrum en 20 poängs utbildning för utredare/planerare inom äldreomsorg och äldrevård. Bibliotek Inom Äldrecentrum och arc finns ett fackbibliotek som under årens lopp byggts upp med litteratur inom de områden som rör äldre människor. Biblioteket fungerar som ett institutionsbibliotek och vänder sig främst till forskare internt och till övriga FoU-enheter i Stockholms län. Utåt kan fjärrlån via andra bibliotek erbjudas. Mer information Nyheter om forskningsresultat, rapporter, utbildningar och seminarier finns på Äldrecentrums respektive arc:s hemsidor: För mer information går det också bra att ringa på telefon

20 Äldre i Centrum Ä ldre i Centrum är en nationell tidskrift för information om aktuell äldreforskning. Genom lättillgängliga artiklar blir de ibland svårtolkade forskningsresultaten begripliga. Tidskriften ger också en översikt av aktuella publikationer, samt är forum för debatt. Tidskriften vänder sig till dem som är intresserade av att lära sig mer om åldrandet och äldre människors liv. Äldre i Centrum ska fungera som en bro mellan forskning och allmänhet. Tidskriftens huvudägare är Stiftelsen Äldrecentrum. Medfinansiärer är arc, fas (Forskningsrådet Arbetsliv och Socialvetenskap) och sgs (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Äldre i Centrum kommer ut med fyra nummer per år. Prenumerationsavgiften är 200:- per år inkl moms. Möjlighet finns för kommuner och landsting att till rabatterat pris teckna ett större antal prenumerationer för personal inom till exempel äldreomsorgen. För prenumeration ring eller e-post: 19

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, genomförande och arbetsläge 1 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE 2002 2009

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE 2002 2009 VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE UPPFÖLJNING AV SNACK-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR 17 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen Stockholms

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008

Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner. Skrift 2008:1 Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2011 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p Studiehandledning Vård och omsorg vid demenssjukdom Kurskod: GERVÅR0 100 p Välkommen till studier i kursen Vård och omsorg vid demenssjukdom, 100p Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN 2015-2019 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET Förord Institutionen för hälsovetenskaper har tagit fram denna forskningsstrategiska plan i syfte att tydliggöra

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer