Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen"

Transkript

1 Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen en enkätbaserad fallstudie bland personal och politiker Rolf Å Gustafsson och Marta Szebehely arbetslivsrapport nr 2001:9 issn Programmet för hälsa och utveckling i det nya arbetslivet Programchef Gunnar Aronsson a

2 ) URUG Vi som skrivit denna rapport har under 1990-talet med förvåning och stigande oro tvingats konstatera att vårdens och omsorgens arbetsmiljö ej fått det utrymme i samhällsvetenskaplig forskning och vårdpolitisk debatt som problematiken förtjänar. Långtgående förändringar av omsorgsarbetets villkor och organisering har genomförts, utan att konsekvenserna för personalen studerats systematiskt. Den här rapporten är ett försök att i någon mån avhjälpa den brist på kunskap som blivit följden. Den enkätundersökning som här presenteras har genomförts med stöd av 5nGHWI U DUEHWVOLYVIRUVNQLQJ (nuvarande FAS, )RUVNQLQJVUnGHWI UDUEHWVOLYRFKVRFLDOYHWHQVNDS) och 9nUGDOVWLIWHOVHQ. Rapporten är en slags slutpunkt för det projekt som också resulterat i en bok utgiven på Daidalos förlag år 2000 (9lOIlUGVWMlQVWHDUEHWHW±'UDJNDPSHQPHOODQRIIHQWOLJW RFKSULYDWLKLVWRULHVRFLRORJLVNWSHUVSHNWLYav Rolf Å. Gustafsson). Det hittills genomförda arbetet ser vi dock som en del i en längre forskningsprocess, som också kräver andra forskare och annan kompetens än den vi själva representerar. För egen del hoppas vi inte minst kunna återkomma till empiriska studier av äldreomsorgens arbetsvillkor. Äldreomsorgen är en viktig del av en vidare problematik och utgör en av brännpunkterna för det slags förändringsprocesser som också pågår i andra delar de offentliga välfärdssystemen. Vi riktar ett varmt tack till den personal och de politiker som i en pressad arbetssituation tagit sig tid att besvara våra frågeformulär! Vi är också tacksamma för synpunkter på rapporten, som vi fick när denna presenterades i de tre deltagande kommunerna. Malin Wreder har som forskningsassistent bidragit till rapportens tillkomst i dess olika faser; från arbetet med att formulera och omformulera enkätens frågor till diskussionerna om hur analysen och redovisningen skulle läggas upp. Malins skarpa penna banade också väg för kapitel 1 i rapporten. Gun-Lis Angsell, som var Rolfs fantastiska chef på FoU-enheten (vid Stockholms stads socialtjänstförvaltning) under den tid projektet bedrevs från denna plattform, bidrog också till att undersökningen kunde lotsas i hamn. När projektet och Rolf sedan hamnade på Arbetslivsinstitutet övertog Gunnar Aronsson denna roll, som genomfördes med samma självklarhet och goda handlag som karakteriserade hans kvinnliga företrädare. Marta Szebehely arbete i projektet har genomförts inom ramen för en forskarassistentjänst med inriktning mot äldre finansierad av Socialvetenskapliga forskningsrådet (nuvarande FAS). Solna, maj Författarna.

3 ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ 8QGHUV NQLQJHQVV\IWHRFKXSSOlJJQLQJ 1.1 Inledning Kort om enkätens förankring i tidigare forskning Studiens genomförande 5 3UHVHQWDWLRQDYXQGHUV NQLQJVJUXSSHQRFKIDOONRPPXQHUQD 2.1 Huvudkategorier i resultatredovisningen Personalens erfarenheter av vård och omsorg Politikernas partitillhörighet och erfarenhet av politiskt arbete Kön och ålder bland personal och politiker Omsorgspersonalens arbetsplats: hemtjänst eller särskilt boende? Offentlig eller privat arbetsgivare? Anställningsform och synpunkter på denna Personalens och politikernas arbetstid Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet Personalens och politikernas övergripande bedömning av äldreomsorgen Sammanfattning 24 boguhrpvrujhqvrpduehwvsodwvi USHUVRQDORFKSROLWLNHU 3.1 Har omsorgsarbetarnas bedömningar av arbetsmiljön förändrats på tio år? Den hierarkiska arbetsmiljön Lågt inflytande i kombination med hög arbetstakt Oro för omorganiseringar och förflyttningar Synen på inflytande Vad vill man att politikerna skall ta ansvar för? Kontakten mellan politiker och personal Bedömning av arbetsmiljön i privat och offentlig drift 45 9nUGNYDOLWHWVRPDUEHWVPLOM 4.1 Vilka relationer är viktiga? Möjligheter att ge god vård Otillräcklighet och psykisk uttröttning Bedömning av vårdkvaliteten i privat och offentlig drift 56 'HQLQUHYlOIlUGVRSLQLRQHQ 5.1 Öppet opinionsklimat? Allmänt om äldreomsorgens finansiering och drift Renodlade privatiserare, traditionalister och andra kombinationer av åsikter Den hierarkiska välfärdsopinionen i synen på konkurren och privat drift Bedömning av entreprenadisering utifrån egna erfarenheter 68 6DPPDQIDWWDQGH YHUVLNW 71 6DPPDQIDWWQLQJ6XPPDU\ 76 5HIHUHQVHU77 %LODJRU

4 8QGHUV NQLQJHQVV\IWHRFKXSSOlJJQLQJ,QOHGQLQJ Äldreomsorgen har under hela 1990-talet varit föremål för stora omvandlingar. Detta gäller såväl tilldelningen av ekonomiska resurser som verksamhetens organisering. Bland annat har verksamheten konkurrensutsatts i många kommuner, och en ökande andel av äldreomsorgen bedrivs i enskild regi. Omsorgen tillhandahålls då antingen av kommunala vårdgivare - LQWUDSUHQDGHUeller av enskilda (privata) sådana - HQWUHSUHQDGHU. Totalt sett utförs idag cirka nio procent av den offentligt finansierade äldreomsorgen av privata utförare, en ökning från cirka tre procent år 1993 (Socialstyrelsen 1999a). 1 Variationerna mellan landets kommuner är mycket stora från ingen äldreomsorg i privat drift i ett stort antal kommuner till mer än hälften i några kommuner i Stockholmsområdet (Socialstyrelsen 2000a, tabell 5). Under samma period har marknadsinpirerade organisationsformer haft ett starkt genomslag inom den kommunala äldreomsorgen, liksom inom en rad andra välfärdsområden (SOU 1993:73, Socialstyrelsen 1995a och 1995b, Montin 1997 och Pollitt & Bouckaert 2000). Många kommuner har infört nya styrformer som beställar- och utförarmodeller, resultatenheter och prestationsbaserade finansieringssystem hade hälften av landets kommuner infört en form av beställar/utförarorganisation inom äldreomsorgen som innebär att myndighetsutövningen skiljs från verkställigheten, dvs att biståndsbedömningen skiljs från utförandet av omsorgsinsatserna var det endast en kommun som hade sådan delad organisation (Socialstyrelsen 1999a). Under samma tid genomfördes också en budgetsanering i Sverige, vilket medförde en åtstramning av de ekonomiska resurserna till all offentlig verksamhet. Resurserna för vård och omsorg minskade, framför allt i relation till det ökade antalet äldre i befolkningen. Antalet äldre som får hemhjälp eller en plats i sjukhem, servicehus eller annat s.k. särskilt boende för äldre har minskat kraftigt. Allt fler äldre står därför utan offentligt finansierad hjälp samtidigt som de som idag får del av äldreomsorgens insatser är äldre och behöver mer hjälp än vad som var fallet tidigare. Inom hemtjänsten är det allt fler som får hjälp på kvällar och helger. Inom de särskilda boendeformerna är det allt fler som behöver mycket omfattande hjälp. Personaltätheten har dock inte ökat i takt med den ökade vårdtyngden, och relativt lite är känt om konsekvenserna för personal och hjälptagare av dessa förändringar (Szebehely 2000). Ännu mindre är känt om konsekvenserna för personalen av de organisatoriska förändringar som ägt rum under perioden. Den kanske mest ambitiöst upplagda svenska fallstudie som hittills genomförts av skillnader mellan äldreomsorg i kommunal och privat drift fokuserar på verksamhetens kostnader och kvalitet (Svensson & Edebalk & Rosén 1996). I denna studie, som genomfördes under 1995 då privata entreprenörer var ett nyare inslag i kommunernas äldreomsorg än idag, ingår en mindre enkätundersökning av arbetsmiljön. Svarsfrekvensen är dock låg och varierande. Endast ett fåtal frågor redovisas. I rapporten tolkas resultaten mot bakgrund av detta med stor försiktighet som att inga avgörande skillnader mellan privat och offentligt kunde konstateras i arbetsmiljöhänseende. I slutsatserna, som således endast marginellt handlar om personalens bedömningar av arbetsförhållandena, läggs stor vikt vid lokala variationer: Den äldreomsorgskultur som finns inom kommunen påverkar sannolikt både verksamheter i egen och privat regi. Kvalitetsstudien bland hemtjänsttagare visar t ex att det är större diskrepans i andelen nöjda 1 Entreprenadiseringsgraden anges här som andelen hjälptagare i privat respektive kommunalt bedriven äldreomsorg. 1

5 eller mycket nöjda hemtjänsttagare mellan storstadsdistrikt och övriga distrikt, jämfört med om hemtjänsten utförs i privat eller kommunal drift. Även skillnader i bemanningsplaner inom hemtjänsten kan snarare hänföras till den lokala traditionen än driftsformen. (Svensson & Edebalk & Rosén 1996, s. 70). Hur de ekonomiska och organisatoriska förändringarna av äldreomsorgen har påverkat arbetsvillkoren för de inblandade har således hittills inte undersökts närmare. Det förefaller troligt att vårdens arbetsmiljö och arbetsvillkor har påverkats av genomförda organisationsförändringar och ekonomiska åtstramningar. Det är också rimligt att anta att omsorgspersonalens arbetsmiljö och arbetsvillkor har ett samband med omsorgens kvalitet. Detta samband är sannolikt dubbelriktat: om arbetsvillkoren försämras påverkas troligen omsorgen negativt, och om patienter och hjälpmottagare är mindre tillfredsställda med den vård och omsorg som de får försämras sannolikt personalens arbetstillfredsställelse. Äldreomsorgens kvalitet bör därför inte uteslutande betraktas som en viktig angelägenhet för de äldre som får del av verksamheterna, utan också som en faktor av betydelse för personalens arbetsmiljö. Vidare kan man anta att även kommunpolitikernas arbetsmiljö och arbetsvillkor har påverkats av förändringarna. Om alla dessa frågor vet vi hittills påfallande lite. En fråga som sällan behandlas i arbetsmiljöforskningen är OHJLWLPLWHWHQI UGHQRIIHQWOLJD VHNWRUQRFKV\QHQSnGHQSROLWLVNDVW\UQLQJHQDYGHQQD Medborgarnas syn på den offentliga sektorn har tidigare studerats (se exempelvis Svallfors 1996 och 1999, Holmberg & Weibull red.1999). Det finns dock mycket få undersökningar av hur vård- och omsorgspersonal ser på den politiska styrningen. Eftersom äldreomsorgspersonalen arbetar i en verksamhet som påtagligt har berörts av det senaste decenniets politiska beslutsfattande, menar vi att det är intressant att undersöka hur just denna personal ser på politiker och politisk styrning. Dessutom anser vi det intressant att få en bild av hur personalens bedömning av äldreomsorgens kvalitet och arbetsmiljö kan sammanhänga med deras syn på politik och demokratisk styrning av verksamheten. 6WXGLHQVIUnJHVWlOOQLQJDU För att undersöka ovanstående frågor har vi, med stöd av 5nGHWI UDUEHWVOLYVIRUVNQLQJ (nuvarande )RUVNQLQJVUnGHWI UDUEHWVOLYRFKVRFLDOYHWHQVNDS) och 9nUGDOVWLIWHOVHQ, genomfört en enkätundersökning i tre kommuner. Kommunerna redovisas anonymt och skiljer sig när det gäller ekonomi, organisering och omfattning av entreprenadisering inom äldreomsorgen. Enkätformuläret, som skickades till all äldreomsorgspersonal samt berörda förvaltningstjänstemän och politiker, innehöll tre frågeområden: Arbetsmiljö, arbetsvillkor, styrning och ledning. Vårdkvalitet som arbetsmiljöfaktor. Välfärdsopinion. Personalens och politikernas svar inom dessa frågeområden analyseras i det följande genom ett antal jämförelser: För det första jämför vi svarsmönster mellan SROLWLNHUI UYDOWQLQJVWMlQVWHPlQRFKROLND \UNHVJUXSSHUEODQGlOGUHRPVRUJVSHUVRQDOHQ. 2

6 Vidare vill vi MlPI UDNRPPXQHUPHGROLNDRUJDQLVDWLRQVIRUPHU, och har därför valt tre kommuner som organiserar sin äldreomsorg på olika sätt och som i olika omfattning har överlåtit äldreomsorgens utförande till enskilda vårdgivare. Vi försöker också NDUWOlJJDSROLWLNHUQDVDUEHWVPLOM och arbetsvillkor på ett liknande sätt som inom arbetsmiljöforskningen (mer eller mindre återkommande och täckande) sker för de flesta yrkesgrupper i Sverige. Den föreliggande rapporten innehåller en redovisning av undersökningens genomförande och en YHUVLNWOLJUHVXOWDWUHGRYLVQLQJ, huvudsakligen i form av beskrivande statistik. I bilaga 1.1 och 1.2 redovisas enkätformulären i sin helhet. Där framgår också varje frågas svarsfördelning (angiven i procent av all personal respektive alla politiker som besvarat formuläret). Fördjupade analyser av materialet kommer att redovisas i andra skrifter..ruwrphqnlwhqvi UDQNULQJLWLGLJDUHIRUVNQLQJ Det finns en omfattande forskningstradition som behandlar välfärdsstatens framväxt och utveckling, samt hur denna utveckling har påverkat samhället och medborgarna. Fokus riktas där ofta mot det som kommit att kallas socialförsäkringsstaten eller de redistributiva systemen. Beträffande det vi här benämner RIIHQWOLJDYlOIlUGVWMlQVWHU(barnomsorg, hälsooch sjukvård, äldreomsorg m.m.) är situationen en annan. Forskningen på detta område är ännu av ganska blygsam omfattning både i Sverige och internationellt sett (se dock exempelvis Sipilä red. 1996, Lewis red. 1998, Kautto et al. red och Kautto et al. red. 2001). I boken 9lOIlUGVWMlQVWHDUEHWHW±'UDJNDPSHQPHOODQRIIHQWOLJWRFKSULYDWL KLVWRULHVRFLRORJLVNWSHUVSHNWLY (Gustafsson 2000) redovisas utförligt den historiska och samhällsvetenskapliga bakgrunden till föreliggande enkätstudie. Ett tema i boken är frågan hur välfärdstjänsterna kom att utföras i offentlig regi. Där hävdas också, efter en genomgång av samhällsvetenskaplig forskning, att välfärdstjänstearbete (vård, omsorg, skola och socialtjänst) är en mycket speciell form av tjänstearbete. En stor del av fundamentet för samhällsmedborgarnas gemensamma liv och sociala integration byggs och formas genom detta arbete. I ett modernt samhälle kan dessa hjälp- och stödinsatser knappast skapas i familjens hägn eller helt och fullt genom frivilligarbete. En tes i boken är att bristen på forskning som beaktar det unika i detta arbetes karaktär utgör en del av förklaringen till varför marknadsliknande styrformer och entreprenadisering kommit att uppfattas som nära nog den enda vägen till produktivitetshöjningar och kvalitetsförbättringar. Äldreomsorg har tenderat att betraktas som ett servicearbete bland alla andra. En följd är att offentligt arbetsgivarskap förblivit en oupptäckt och ohanterlig välfärdspolitisk resurs. En annan effekt är att ekonomiska mått för att följa upp äldreomsorgens produktivitet och effektivitet hämtats från industriell varuproduktion och privat serviceproduktion. Flera av de organisationsmodeller som införts under 1990-talets har utgått från det ofta underförstådda antagandet att äldreomsorg inte principiellt skiljer sig från annat servicearbete (se även Jacobsson red. 1994, Sahlin-Andersson 1998 och Blomgren 1999). I denna bok (Gustafsson 2000) framhålls vikten av att också utveckla vad som benämnes välfärdstjänstearbetets inre demokrati exempelvis äldreomsorgspersonalens möjligheter att aktivt påverka omsorgens 3

7 innehåll och organisation vilket ställs i relation till den argumentation som utvecklats inom modern demokratiteori. En undersökning av hur politiker i ett landsting agerat som arbetsgivare under 1900-talet genomfördes i samband med arbetet med nyss nämnda bok (Wreder 1999). Undersökningen indikerar att politikerna snarare reagerade än regerade och att det politiska arbetsgivarskapet närmast kan karaktäriseras som härmande. Politikerna i det studerade landstinget tog i princip inga egna initiativ till att utveckla anställningsförhållanden eller personalfrågor annorlunda än arbetsgivarna i det privata näringslivet, trots att de naturligtvis hade formella möjligheter till detta. Liknande iakttagelser har gjorts tidigare i andra studier av offentliga arbetsgivare (Sjölund 1989, Seip 1998 och Kvarnström 1998). I den statliga Kommittén Välfärdsboksluts rapport 9lOIlUGYLGYlJVNlO (SOU 2000:3) beskrivs och analyseras en rad förändringar av de offentliga välfärdssystemen under talet. När det gäller välfärdstjänsternas organisering fästs uppmärksamheten på vad man benämner marknadsinfluerade förändringar. Kommitténs iakttagelser, som överensstämmer väl med våra egna, sammanfattas på följande sätt: Förändringen av kommunallagen 1992 innebar en förstärkning av en redan pågående utveckling i riktning mot ökad variation av organisationsmodeller i kommuner och landsting. New Public Management kan som samlingsbegrepp sammanfatta en rad pågående organisationsförändringar inom traditionellt offentliga verkamheter. Omorganisationerna har det gemensamt att de hämtat inspiration från det privata näringslivet. Dessa förändringar har trätt fram på bred front under 1990-talet, som kan betecknas som marknadens decennium. Man har bland annat betonat tydligt ledarskap, resultatkontroll, explicita kriterier för produktivitet och effektivitet samt konkurrens och icke-offentliga utförare av välfärdstjänsterna. Det har införts nya styrformer, såsom beställar-utförarmodeller och resultatenheter, det har skett en övergång från anslagsfinansiering till prestationsersättning och man har infört alternativa driftsformer, såsom kommunala bolag, entreprenader, personal- och brukarkooperativ samt köp av tjänster från privatägda bolag eller ideella organisationer. Denna utveckling innefattar också en perspektivförskjutning till att se brukarna som kunder.(sou 2000:3, s ). Ett syfte med 1990-talets förändringar var att förtydliga och avgränsa det politiska ansvaret till att gälla övergripande prioriteringar för den offentligt finansierade vården och omsorgen. Förhoppningarna var att denna uppsplittring av tidigare integrerade system skulle underlätta införandet av produktivitets- och effektivitetshöjande incitament. Genom anbudskonkurrens och i vissa fall prestationsrelaterade ersättningssystem förväntades utförarna producera mer vård och omsorg för pengarna (Saltman 1994, s.288). Många av de organisatoriska förändringarna skedde samtidigt och i högt uppdrivet tempo. De implementerade modellerna var dessutom föremål för återkommande revideringar (Klein 1995 och Gustafsson 1999). Ett genomgående drag i 1990-talets förändringsarbete är den brist på utvärderingar, uppföljningar och forskning vilket allt fler nu fäster uppmärksamheten på (Ham 1997, s. 9-10). Socialstyrelsen har undersökt de utvärderingar som genomförts av hälso- och sjukvårdsreformerna i Sverige. Man kunde då konstatera att det är en svår och komplicerad process att förändra ekonomiska styrsystem. Det är därför förvånande att de förändringar som genomförts i de olika landstingen i så ringa utsträckning föregåtts av en öppen diskussion om de nya styrformernas för- och nackdelar. Likaså är det endast undantagsvis som systematiska utvärderingar genomförts av reformer. Samma sak gäller när nyligen införda styrformer övergivits. (Socialstyrelsen 1995a, s. 8-9) En liknande slutsats dras för den primärkommunala sektorn (barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg): 4

8 Det är svårt att veta om och i så fall hur de förändrade styrsystemen i realiteten har påverkat kvaliteten inom socialtjänstens verksamhet. Samtidigt med förändringarna i styrsystemen har kostnadsminskningar och verksamhetsförändringar genomförts i de flesta kommuner, oavsett styrsystem. [ ] Problemet generellt sett med de flesta av de nya produktionsformerna är bristen på uppföljnings- och utvärderingssystem och kvalitetsmätningar. De nya styrformerna har synliggjort de brister som nu finns. Uppföljning behövs för politiker, förvaltning, profession och brukare. (Socialstyrelsen 1995b s. 22 och 27) Till denna svåröverskådlighet på ett allmänt plan vad gäller effekterna av 1990-talets vårdpolitik kommer den nära nog totala bristen på studier som försökt koppla samman arbetsmiljön med olika aspekter av förändringsarbetet (Gustafsson 1999 och Wallenberg 2000). Försummade aspekter är således t.ex. förändringarnas direkta och indirekta effekter på arbetsmiljön, eventuellt förändrade förutsättningar för förtroendefulla relationer mellan politiker, vårdpersonal och klienter, samt effekter på det demokratiska deltagandet och på välfärdssystemens legitimitet. De möjligheter som funnits att vetenskapligt följa upp dessa frågor har långt ifrån utnyttjats. Däremot finns det ett antal noggranna studier av äldreomsorgens arbetsorganisatoriska förhållanden med fokus på samspelet mellan personalens förhållningssätt och omsorgens kvalitet (Eliasson red 1992 och 1996, Szebehely 1995, Franssén 1997, Melin Emilsson 1998) Dessa studier beskriver och analyserar omsorgsarbetets vardag på mikro-nivå. Kopplingar till den omstrukturering av äldreomsorgens övergripande styrsystem som skett under senare år är emellertid sällsynta. Studier som genomförts av den kommunala förnyelsekommittén visar dock att synen på den demokratiska, politiska styrningens innehåll och form kan komma att förändras bland annat av äldreomsorgens entreprenadisering (SOU 1996:169; Bilaga IV). Behovet av fortsatt bevakning av detta understryks i kommitténs slutbetänkande. Om vård- och omsorgspersonalens arbetsmiljö i mer direkt mening finns en omfattande forskning. På senare år har flera studier åter konstaterat vad som varit känt sedan länge; arbetsvillkoren inom vård, omsorg och även skola är i många avseenden mer påfrestande än inom andra sektorer av arbetslivet. Under 1990-talet har arbetsmiljön inom välfärdstjänsteområdet ytterligare försämrats, arbetet upplevs som stressigare och mer psykiskt påfrestande (Aronsson & Sjögren 1994, Petterson 1999). Äldreomsorgen, som redan tidigare var ett fysiskt tungt arbete, har blivit ännu tyngre.vårdbiträden i hemtjänsten och sjukvårdsbiträden tillhör de yrken som har störst risk för belastningsskador. Äldreomsorgens vårdbiträden har mer besvär i rygg och axlar än t ex byggnadsarbetare och bilmekaniker, och de upplever arbetet som betydligt mer fysiskt och psykiskt påfrestande än genomsnittet av samtliga anställda. Psykosociala arbetsskador är vanligare bland vårdbiträden än i många andra yrkesgrupper, och sjukfrånvaro och personalomsättning ligger också klart över genomsnittet. 2 Vård- och omsorgspersonal är alltså i flera avseenden utsatta yrkesgrupper. 6WXGLHQVJHQRPI UDQGH (QNlWHUVRPPlWLQVWUXPHQW Samhällsvetenskapliga metodval och metodproblem är ständigt debatterade ämnen. Hur en undersökning genomförs är av stor betydelse för dess resultat. Valet av metod är därför centralt, liksom hur man sedan analyserar och tolkar materialet. Vi valde att genomföra vår studie med hjälp av en enkät, eftersom vi ville göra en kartläggning av ett i stort sett obeforskat område och därför ville nå en stor och geografiskt spridd grupp. 2 Astvik & Aronsson 1994, Arbetarskyddsstyrelsen & SCB 1997, Eklund

9 Till enkätundersökningens fördelar brukar räknas att man till relativt låga kostnader kan samla in material från många uppgiftslämnare, som dessutom kan vara anonyma. Man vet också att de frågor man ställer är exakt likalydande till samtliga informanter. Till de stora nackdelarna hör att man inte vet hur respektive svarsperson tolkar frågorna och att kontrollen över svarssituationen är obefintlig. De individuella tolkningarna av såväl frågorna som svarsalternativen kan variera avsevärt. Svarsalternativ som alltid/ibland/sällan/aldrig innebär t.ex. att informanterna uppskattar frekvensen av något, en uppskattning som självklart varierar från individ till individ. Det är således svårt att veta om svaret står för ett faktiskt förhållande, eller för hur individerna upplever det faktiska förhållandet. Man kan inte heller utesluta att informanten missförstått någon eller några frågor, medvetet eller omedvetet lämnat felaktiga uppgifter, låtit sig påverkas av andra eller till och med låtit någon annan person besvara enkätformuläret. Genom att vara noggrann vid frågekonstruktionen kan man i bästa fall eliminera vissa felkällor såsom otydliga frågor, svårbedömda svarsalternativ eller att frågorna är irrelevanta för det man vill undersöka. Vad som händer när informanterna sedan fyller i formuläret kan man däremot omöjligt veta man får anta att de flesta uppfattar frågan på det sätt som forskaren avsett och att de försöker vara så uppriktiga som möjligt. En viss försiktighet fordras därför alltid då resultaten från enkätundersökningar tolkas och redovisas. Tyvärr presenteras resultaten av enkätundersökningar ofta på ett sådant sätt att de ger sken av större exakthet än de kan göra anspråk på. Forsman menar att det ligger en lockelse i att kunna kvantifiera åsikter och värderingar vilket många har svårt att motstå. Det beror möjligen på att siffrorna inte endast har en direkt, instrumentell betydelse utan att de också äger en stor symbolisk kraft. Talen är precisa, eleganta och äger vetenskaplig lyskraft. Procentsiffror utstrålar objektivitet och rationalitet. (Herbst enligt Forsman 1996, s. 6) Allt som hittills nämnts om svårigheterna med enkäter som mätinstrument gäller självklart också den här redovisade enkäten. För att i någon mån minska problemen redovisar vi i följande avsnitt relativt utförligt hur vi har gått till väga vid utformandet och genomförandet av vår egen enkät. Som tidigare nämnts redovisas de exakta frågeformuleringarna i enkätformulären, seelodjdrfk )UnJHNRQVWUXNWLRQ För att få kännedom om tidigare undersökningar om äldreomsorgens arbetsmiljö genomfördes en sökning i Spris och Arbetslivsinstitutets databaser 6SULOLQH och $UEOLQH (Befve, Wreder & Gustafsson 1999). 3 Syftet med den relativt omfattande litteraturgenomgången var att med hjälp av tidigare genomförda enkätstudier I UV NDNRQVWUXHUD EDVOLQMHU VRPYLNXQGH UHODWHUDYnUHJHQXQGHUV NQLQJWLOO. Det är svårt att veta vad enkätsvar egentligen säger om man inte kan relatera dem till något. Att veta att 75 procent av undersökningspopulationen svarar ja på en fråga har visserligen ett visst värde i sig, men den informationen blir naturligtvis intressantare om man vet att ja-svararna utgör 90 procent av motsvarande kategori för fem år sedan. Genom litteraturstudien fann vi en relativt omfattande arbetsmiljökartläggning med en acceptabel svarsfrekvens (Malm, Kraftling & Berggren 1988). Eftersom studien har 3 Spri, hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, upphörde Spris bibliotek överfördes då till Karolinska Institutet och heter nu KIB hälso- och sjukvård. Databasen Spriline är dock opåverkad av dessa förändringar, men nås nu via 6

10 genomförts vid upprepade tillfällen mellan , varje år med ett relativt stort antal anställda inom äldreomsorgen, valde vi att replikera ett antal frågor från denna studie. I avsnitt 3.1 används detta material för att jämföra äldreomsorgspersonalens arbetsmiljö i de tre studerade kommunerna år 2000 med motsvarande uppgifter från tidigare år. Även om vi i övrigt fann få enkäter om äldreomsorgens arbetsmiljö som kunde användas som jämförelsematerial, finns det naturligtvis en hel del arbetsmiljökartläggningar som riktats till andra yrkesgrupper. Tyvärr visade det sig att många frågor i dessa inte lämpade sig för en studie riktad till politiker, tjänstemän och äldreomsorgspersonal. En liknande slutsats dras i MOA-projektet 4 där ett omfattande arbete med att undersöka enkätfrågor om arbetsvillkor och folkhälsa har genomförts. Validitet och reliabilitet för de frågor som traditionellt använts i arbetsmiljökartläggningar undersöktes, och man kunde då konstatera att dessa huvudsakligen utformats för industriarbetets villkor (Härenstam m.fl. 1999). Till stor del tvingades vi därför konstruera egna frågor för att kunna undersöka de frågeställningar vi var intresserade av. Vi beslutade oss tidigt för att utarbeta WYnVQDUOLNDHQNlWIRUPXOlUHWWI USROLWLNHURFKHWWI U loguhrpvrujvshuvrqdo. Ambitionen var att så många frågor som möjligt skulle vara gemensamma, men vi bedömde det inte möjligt att använda helt identiska formulär till alla tillfrågade. Politikerversionen av enkäten testades vid två tillfällen på kommunpolitiker från olika partier, och vissa frågor förtydligades efter önskemål som framkom vid dessa tillfällen. Personalversionen testades också i omgångar, bland annat på personal vid ett äldreboende. Sammanlagt testades enkätformulären på ett tjugotal personer. 9DODYNRPPXQHU För att skydda våra informanters identitet anges inte vilka kommuner som ingår i studien. Det är heller inte nödvändigt, eftersom vår avsikt inte är att utvärdera just dessa kommuners äldreomsorg, utan snarare att beskriva synen på äldreomsorg i tre olika kommuntyper. Nedan beskrivs kommunerna således i generella termer. Sifferangivelserna är av samma anledning ungefärliga. Principerna för urvalet redovisas dock ganska noggrant, eftersom det visade sig svårare än förväntat både att hitta kommuner som stämde med de kriterier vi önskade undersöka och att få dessa kommuner att delta i undersökningen. Vår ursprungliga ambition var att låta fyra kommuner ingå i undersökningen. Två skulle vara förortskommuner i storstadsregioner, de andra två medelstora städer. I varje kommunpar skulle en kommun ha konkurrensutsatt sin äldreomsorg i stor utsträckning, medan den andra skulle ha hela eller den allra största delen av äldreomsorgen kvar i kommunal regi. Viktigt var också att andelen äldre skulle vara ungefär lika hög i kommunparen. Då vi lyckats identifiera fyra kommuner som uppfyllde dessa kriterier kontaktade vi den äldreomsorgsansvariga tjänstemannen i respektive kommun via telefon och presenterade projektets syfte och upplägg i stort. En kortfattad version av forskningsprogrammet sändes också till dessa tjänstemän. Trots vissa försök till övertalning från vår sida meddelade tre av de ursprungliga kommunerna att de inte ville delta i undersökningen. En kommun uppgav som skäl att de stod inför en omorganisation och att det är helt enkelt för turbulent här just nu. En annan svarade att man inte hade kraft, ork eller resurser, samt att äldreomsorgschefen just hade tillträtt sin tjänst. Den tredje kommunen meddelade att man som bäst höll på med en intern utredning av tidigare genomförda förändringar i äldreomsorgen, vilken skulle följas 4 MOA-projektet: Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män. 7

11 av nya förändringar, och att det var oklart hur organisationen skulle se ut i en nära framtid. Även här upplevdes vår undersökning som betungande i en redan pressad situation. Vårt intryck av de första kontakterna med dessa fyra kommuner var att det rådde stor turbulens inom äldreomsorgen, kombinerat med en viss trötthet hos berörda personer. Av fyra valda kommuner var det således endast en som inledningsvis både ville och ansåg sig kunna medverka i undersökningen. Tre nya kommuner utsågs därför och accepterade också att delta. Av administrativa, praktiska och ekonomiska skäl tvingades vi sedan själva att välja bort en av dessa, och det slutliga urvalet består därmed av tre kommuner. Enligt Svenska Kommunförbundets klassificering av Sveriges kommuner betecknas dessa I URUWVNRPPXQ, PHGHOVWRUVWDG och LQGXVWULNRPPXQ. Dessa beteckningar använder vi i det följande. I tabellerna 1.3a - c ges några ungefärliga bastal om respektive kommun: Andel (%) 80 år och äldre i befolkningen* 2,8 6,2 5,7 Kommunens kostnader för äldreomsorg, kr/invånare 80 år+ ** Källor: *Statistiska centralbyrån (Befolkningsstatistik) ** Socialstyrelsen (2000b, tabell 5, egen beräkning). 7DEHOODJämförelsetal för studiens kommuner 1999 Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen Befolkning, totalt* DEHOOESärskilda boendeformer och hemtjänst i studiens kommuner 1999 Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen 6lUVNLOWERHQGH: Riksgenomsnittet Andel (%) av befolkningen 80 år+ i särskilda boendeformer Enskild regi: andel (%) av platserna HPWMlQVW Andel (%) av befolkningen 80 år+ med hemtjänst i ordinärt boende Genomsnittligt antal hjälptimmar per hemhjälpsmottagare november 1999* Enskild regi: andel (%) av hemtjänstmottagarna Källor: Socialstyrelsen 2000a (tabell 2, 4, 5, 10 och 11) *Egen beräkning från tabell 4. 8

12 7DEHOOF Mandatfördelning i kommunfullmäktige i studiens kommuner vid de tre senaste valen. Procent Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen 9DOHW S+V M+Fp+C+Kd Övriga DOHW S+V M+Fp+C+Kds Övriga DOHW S+Vpk M+Fp+C+Kds Övriga ) URUWVNRPPXQHQ karaktäriseras av en relativt låg andel äldre i befolkningen. Kostnaden för äldreomsorgen per invånare över 80 år ligger relativt lågt, medan andelen av de äldre (80 år+) i särskilt boende respektive med hemtjänst ligger exakt på genomsnittet för landet. En relativt stor andel av hemhjälpsmottagarna har mycket hjälp, och det genomsnittliga antalet hjälptimmar är därför något högre än genomsnittet. Kommunen har i stor utsträckning överlåtit både hemtjänst och särskilt boende till entreprenader detta gäller runt en tredjedel respektive hälften av verksamheten. Kommunen har under de senaste tre mandatperioderna haft en borgerlig majoritet, dominerad av moderata samlingspartiet. 'HQPHGHOVWRUDVWDGHQ har förhållandevis många äldre över 80 år. Kostnaden för äldreomsorgen per invånare 80 år och äldre är lägre än i de övriga två kommunerna och även lägre än riksgenomsnittet. Andelen med hemtjänst är betydligt högre än riksgenomsnittet medan andelen i särskilt boende är betydligt lägre. Det genomsnittliga antalet hjälptimmar per hjälpmottagare ligger i stort sett på samma nivå som i riket som helhet. En jämförelsevis stor del av kommunens äldreomsorg bedrivs i enskild regi. Det gäller framför allt de särskilda boendeformerna för äldre där nära hälften av platserna är i privat drift. Det politiska styret har växlat under de senaste tre mandatperioderna, från borgerlig majoritet till socialdemokratisk och sedan åter till borgerlig, med lokala partier i en vågmästarroll.,qgxvwulnrppxqhq har också förhållandevis många äldre över 80 år. Kostnaderna för äldreomsorgen per invånare över 80 år är betydligt högre än i de båda övriga kommunerna. Andelen med hemtjänst ligger på samma nivå som riket i stort, medan det särskilda boendet är av betydligt större omfattning än riksgenomsnittet: detta är den av de tre kommunerna som har den högsta andelen äldre i särskilt boende. Enligt statistiken får två tredjedelar av hemtjänstmottagarna mindre än två timmar hjälp per vecka, den genomsnittliga hjälptiden är mycket låg jämfört med genomsnittet för övriga landet. Jämfört med de båda andra kommunerna är den genomsnittliga hjälptiden bara en tredjedel. All äldreomsorg bedrivs i kommunal regi. Kommunen har styrts av en stabil socialdemokratisk ledning under talet. 9

13 (QNlWVWXGLHQVJHQRPI UDQGH Vår studie genomfördes via en SRVWHQNlWXQGHUDSULOPDM till ett totalurval av de berörda grupperna i de tre kommunerna. Alla som arbetar med äldreomsorg eller är ledamöter/ersättare i kommunfullmäktige och/eller socialnämnden (el. motsvarande) fick ett enkätformulär hemsänt med posten. Totalt skickade vi ut enkäter. Politikernas adresser fick vi från respektive kommun. Adresserna till äldreomsorgspersonalen fick vi tillgång till genom kommunernas lönelistor. Även de privata entreprenörer som bedriver äldreomsorg i två av kommunerna skickade personalens adresser till oss. Genom ett förbiseende erhöll vi dock ej fullständiga adresslistor från samtliga privata entreprenörer vilket medfört att den hemtjänst som bedrivs i privat regi i den medelstora tyvärr ej ingår i undersökningen. För att garantera anonymitet använde vi oss av separata svarskort, som svarspersonerna postade skilt från enkätformuläret. Själva formuläret var således omöjligt att sammankoppla med någon specifik individ, eftersom det var helt omärkt. Efter tvåveckor utgick den första påminnelsen till dem som vi inte erhållit svarskort från. Efter ytterligare en vecka skickades en andra påminnelse ut, tillsammans med ett nytt exemplar av enkäten och svarskortet. På svarskortet i detta påminnelseutskick lade vi till en ruta, där det var möjligt att markera om man inte längre arbetade med äldreomsorg eller av andra skäl ansåg att man inte tillhörde studiens målgrupp. Det hade nämligen visat sig att adresslistorna förutom den avsedda målgruppen, dvs anställda inom äldreomsorgen, i vissa fall också innehöll personer som hade slutat sin anställning inom verksamheten samt personer som aldrig hade arbetat som äldreomsorgspersonal så som vi hade avgränsat gruppen. Det kunde röra sig om kontorister vid socialförvaltningen, personliga assistenter för yngre funktionshindrade eller lokalvårdare. Antalet utskickade enkäter, bortfall och svarsfrekvens redovisas i tabellen 1.3d. 7DEHOOGSvarsfrekvens. Antal och procent. Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen TOTALT Personal Politiker Personal Politiker Personal Politiker A) Utskickade enkäter B) Returnerade kuvert/ strykningar enligt uppgift på svarskort 2 C) Nettourval (A-B) D) Inkomna enkäter Svarsfrekvens (D/C) 71,7% 76,4% 81,2% 76,2% 72,5% 84,1% 75,0% 10

14 6YDUVSHUVRQHUQDVEHG PQLQJDYHQNlWHQVYDOLGLWHW Enligt gängse metodregler för genomförande av bl.a. enkätundersökningar skiljer man mellan validitet och reliabilitet. Med reliabilitet avses mätinstrumentets tillförlitlighet, alltså avsaknaden av slumpmässiga mätfel. Validitet handlar om att välja rätt mätinstrumentet, så att man verkligen mäter det man vill undersöka och ingenting annat. Ett sätt att få en uppfattning om validiteten på frågorna i ett enkätformulär är att helt enkelt ställa en öppen fråga om detta i själva formuläret, vilket vi också gjorde. I det fall enkätens frågor skulle upplevts som ovidkommande, ledande eller på annat sätt missvisande (låg validitet) i förhållande till svarspersonernas uppfattningar, kan man förvänta sig en låg frekvens av svar och/eller dominans av negativa svar på denna fråga. Tabell 1.3e redovisar hur de som besvarat enkäten reagerat på denna validitetstest. Det framgår att många svarspersoner valt att med egna ord besvara denna öppna fråga (totalt 70 procent av personalen och 77 procent av politikerna). En majoritet av dessa (cirka 75 procent) gav entydigt jakande svar på frågan om enkäten gav en något så när riktig bild av deras åsikter. Sex procent av personalen och 10 procent av politikerna svarade nekande. Även om det saknas jämförelsematerial långt ifrån alla enkäter avslutas med denna typ av frågor anser vi att svarsmönstret indikerar att enkätens frågor upplevts som meningsfulla i förhållande till de bedömningar, upplevelser och förhållningssätt den avser att spegla. 7DEHOOHKvantitativ redovisning av svaren på den öppna frågan: 7\FNHUGXDWWGHQKlUHQNlWHQ JHUHQQnJRWVnQlUULNWLJELOGDYGLQDnVLNWHURPlOGUHRPVRUJHQRFKGLWWDUEHWHPHGGHQQD" Procent. Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen TOTALT Personal Politiker Personal Politiker Personal Politiker Personal Politiker Procentandel som 68,4 71,8 71,5 80,3 69,2 79,7 69,6 76,9 svarat på frågan: - varav jakande 71,3 64,3 80,2 82,6 78,7 76,4 76,4 73,9 - varav nekande 8,7 12,5 7,1 10,9 5,0 7,3 6,4 10,2 - varav annat 20,0 23,2 12,8 6,5 16,3 16,4 17,2 15,9 Enkätformuläret avslutades med ytterligare en öppen fråga: Har du några ytterligare synpunkter på din arbetssituation eller dagens äldreomsorg? Med denna fråga gavs studiens deltagare en möjlighet att med egna ord fritt kommentera äldreomsorgen eller den egna arbetssituationen. 57 procent av personalen och 48 procent av politikerna utnyttjade denna möjlighet. Det omfattande materialet med öppna kommentarer som har erhållits genom den höga frekvensen svar på enkätens avslutande öppna fråga planeras att bearbetas och redovisas i en speciell rapport. 11

15 3UHVHQWDWLRQDYXQGHUV NQLQJVJUXSSHQRFKIDOONRPPXQHUQD Avsikten med detta avsnitt är främst att ge en bakgrund till de analyser och tolkningar som görs i kapitel 3 och framåt i rapporten. +XYXGNDWHJRULHULUHVXOWDWUHGRYLVQLQJHQ I de kommande analyserna förekommer olika slag av jämförelser. Ibland jämförs de olika kommuntyperna med varandra (förortskommun, medelstor stad, industrikommun). Ibland ligger fokus på en jämförelse mellan olika personalkategorier och andra gånger är syftet att jämföra personalens och politikernas svar. Ytterligare en jämförelse gäller skillnader mellan privat- och kommunanställda. För att resultaten skall bli så överskådliga som möjligt har vi ofta slagit samman olika personalkategorier. Hur dessa sammanslagna kategorier bildats framgår av tabell 2.1a nedan. I många av analyserna skiljer vi mellan RPVRUJVDUEHWDUH och RPVRUJVWMlQVWHPlQ (någon gång redovisas dessa grupper tillsammans och benämns då RPVRUJVSHUVRQDO). En redovisning av antalet svarspersoner i rapportens huvudsakliga redovisningsgrupper finns i bilagetabell DEHOODIndelning i huvudkategorier vid resultatredovisningen. Yrkes- och politikerkategorier Sammanslagna kategorier enligt enkätformuläret i redovisningen Vårdbiträde, förste vårdbiträde/ gruppledare/samordnare, undersköterska Omsorgsarbetare Sjuksköterska, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), arbetsterapeut, sjukgymnast Hemtjänstassistent/hemvårdsassistent el dyl med ansvar för både biståndsbedömning och arbetsledning av äldreomsorgspersonal Omsorgstjänstemän Verksamhetschef/enhetschef el dyl med ansvar för arbetsledning av äldreomsorgspersonal, men ej för biståndsbedömning Biståndsbedömare el dyl med ansvar för biståndsbedömning, men ej för arbetsledning av äldreomsorgspersonal Tjänsteman med övergripande ansvar för äldreomsorgen eller annan tjänsteman i kommunens centrala förvaltning Övrig personal (personliga assistenter, ekonomibiträden, vaktmästare m.m) Tjänstemän i kommunens förvaltning Övrig personal Personal Ledamot eller ersättare i socialnämnd eller motsvarande med särskilt ansvar för äldreomsorg Äldreomsorgspolitiker Ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige/ kommunstyrelse utan särskilt ansvar för äldreomsorg Övriga kommunpolitiker Politiker 12

16 Av tabell 2.1b framgår att i undersökningen är RPVRUJVDUEHWDUQD den i särklass största gruppen och omfattar runt 80 procent av personalen i alla tre kommunerna. Totalt sett omfattar denna grupp personer, varav hälften undersköterskor och hälften vårdbiträden'hwuhnrppxqhuqdvnlomhuvljjdqvndnudiwljwlghwwddyvhhqgh: i förortskommunen finns det dubbelt så många vårdbiträden som undersköterskor, medan förhållandet är det motsatta i den medelstora staden. I industrikommunen är de båda omsorgsarbetargrupperna ungefär jämnstora. I hela riket arbetar totalt ca personer inom äldre- och handikappomsorgen (1998). Av dessa tillhör drygt 80 procent den kategori som här har betecknats omsorgsarbetare, dvs huvudsakligen vårdbiträden och undersköterskor (Socialstyrelsen 1999b s 155). Andelen omsorgsarbetare är således ungefär densamma i de tre fallkommunerna som i riket i stort, däremot är andelen undersköterskor högre i de tre kommunerna än i riket som helhet. 1 2PVRUJVWMlQVWHPlQQHQ (sjuksköterskor, hemtjänstassistenter, verksamhetschefer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) omfattar totalt sett knappt 12 procent av den personal som har svarat på enkäten något färre i industrikommunen och något fler i förortskommunen. Totalt sett hör 196 av de svarande till denna kategori. Den tredje personalkategorin WMlQVWHPlQLNRPPXQHQVI UYDOWQLQJ är en mycket liten grupp. Den omfattar sammantaget endast 25 svarspersoner. I den mån vi redovisar några enkätsvar från denna grupp, kan vi därför inte göra någon uppdelning kommunvis. Den fjärde personalkategorin YULJSHUVRQDO omfattar vaktmästare, ekonomibiträden, personalassistenter samt ett fåtal personliga assistenter och anhörigvårdare, som egentligen inte skulle ha besvarat enkäten (se avsnitt 1.3). På grund av detta och beroende på gruppens heterogenitet redovisar vi inga analyser där denna grupp särskiljs. När vi redovisar svar som gäller hela personalgruppen inkluderas dock även denna grupp som omfattar totalt 64 personer. Politikergruppen har vi valt att dela upp i två kategorier: å ena sidan de som har uppgett att de har ett direkt ansvar för kommunens äldreomsorg, å andra sidan de som inte har ett uttalat sådant ansvar. Av de 208 politiker som besvarat enkäten kategoriseras 59 som loguhrpvrujvsrolwlnhu (dvs politiker med ansvar för äldreomsorgsfrågor) medan övriga 149 kategoriseras som YULJDNRPPXQSROLWLNHU. 2 1 I riket fanns vårdbiträden, vårdare och sjukvårdsbiträden samt undersköterskor/skötare inom äldre- och handikappomsorgen; se Socialstyrelsen 1999b, s De politiker som vi kategoriserar som äldreomsorgspolitiker är de som uppgett sig vara ledamöter eller suppleanter i socialnämnd (eller motsvarande nämnd med ansvar för kommunens äldreomsorg). Naturligtvis omfattar samtliga folkvaldas ansvar inför medborgarna i princip hela kommunens verksamhetsfält, men här avses det förstahandsansvar som politikerna tilldelas genom medlemskap i speciella nämnder. 13

17 Omsorgstjänstemän 15,0 10,2 9,1 11,5 Tjänstemän i 1,4 1,8 1,2 1,5 kommunens förvaltning Övriga 5,0 3,9 2,4 3,8 3HUVRQDO DQWDOVYDUDQGH 7DEHOOE Svarande på enkäten. Procentuell fördelning, sammanslagna kategorier. Förortskommunen Medelstora Industri- Totalt staden kommunen Omsorgsarbetare Varav Vårdbiträden Undersköterskor 78,6 50,0 26,4 84,1 23,0 59,1 87,4 45,5 41,7 83,2 40,6 41,1 Äldreomsorgspolitiker Övriga kommunpolitiker 3ROLWLNHU DQWDOVYDUDQGH 23,1 27,9 34,8 28,4 76,9 72,1 65,3 72,7 3HUVRQDOHQVHUIDUHQKHWDYYnUGRFKRPVRUJ Äldreomsorgspersonalen i de tre kommunerna har påtagligt lång erfarenhet av omsorgsarbete. Av omsorgsarbetarna har totalt sett 66 procent arbetat 10 år eller längre med äldreomsorg och/eller sjukvård. Bland omsorgstjänstemännen är motsvarande andel 79 procent. Av figur 2.2a framgår att när det gäller omsorgsarbetarna avviker den medelstora staden från de övriga två kommunerna: Så många som 86 procent har där arbetat tio år eller längre med vård och omsorg (jämfört med 62 procent för industrikommunen respektive 54 procent i förortskommunen). 14

18 Procent Omsorgsarbetare Omsorgstjänstemän Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen )LJXUD Arbetat 10 år eller längre inom äldreomsorg/sjukvård: Omsorgsarbetare och omsorgstjänstemän. Procentandelar. Många i de tre kommunerna har dessutom haft samma anställning under lång tid. 3 Bland omsorgsarbetarna har totalt sett 34 procent haft samma anställning hos sin nuvarande arbetsgivare i 10 år, jämfört med 14 procent av omsorgstjänstemännen. I alla tre kommunerna är det vanligare att omsorgsarbetarna jämfört med omsorgstjänstemännen har arbetat länge i samma tjänst; se figur 2.2.b På samma sätt som omsorgsarbetarna genomsnittligt har längst yrkeserfarenhet i den medelstora staden är det vanligast med lång anställningstid hos samma arbetsgivare i denna kommun: 47 procent har haft samma anställning i minst 10 år och endast 5 procent har arbetat kortare tid än ett år på samma arbetsplats. I förortskommunen förefaller personalrörligheten vara störst. Där har 21 procent arbetat 10 år eller längre på sin arbetsplats medan 26 procent arbetat kortare tid än ett år. 3 Vi har inte funnit motsvarande uppgifter på riksnivå, men enligt Socialstyrelsen 2000c, s 112 slutar drygt åtta procent av äldreomsorgspersonalen varje år. Detta är en relativt låg siffra, vilket skulle tyda på att lång erfarenhet hos samma arbetsgivare är vanligt. 15

19 Procent Mindre än ett år 1-9 år 10 år Medelstora staden Medelstora staden Förortskommunen Industrikommunen Förortskommunen Industrikommunen Omsorgsarbetare Omsorgstjänstemän )LJXUE Anställningstid hos nuvarande arbetsgivare: Omsorgsarbetare och omsorgstjänstemän. Procentandelar. 3ROLWLNHUQDVSDUWLWLOOK ULJKHWRFKHUIDUHQKHWDYSROLWLVNWDUEHWH Tabell 2.3 visar partitillhörigheten bland de politiker som besvarat enkäten. Denna överensstämmer väl med resultatet av det senaste kommunalvalet i de tre kommunerna. Vid enkätens genomförande har I URUWVNRPPXQHQ en klar borgerlig majoritet, den PHGHOVWRUD VWDGHQ styrs av en sammansatt borgerlig majoritet och LQGXVWULNRPPXQHQ har en stabil socialdemokratisk ledning. Enligt enkäten har de borgerliga politikerna en knapp övervikt i de tre kommunerna sammantaget. 7DEHOO. Politikernas partitillhörighet enligt enkäten. Procentuell fördelning Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen Alla tre kommunerna Centern Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Annat parti

20 Många av politikerna i de tre kommunerna har lång erfarenhet av politiskt arbete. Framför allt gäller detta industrikommunen, medan politikerna i förortskommunen har jämförelsevis kortast politisk erfarenhet; se figur Procent En mandatperiod 4 mandatperioder eller fler Förortskommunen Medelstora staden Industrikommunen )LJXU. Erfarenhet av politiskt arbete: Politiker. Procentandel som haft politiskt uppdrag i en mandatperiod, resp. fyra perioder eller fler.. QRFKnOGHUEODQGSHUVRQDORFKSROLWLNHU Äldreomsorgen är ett kvinnodominerat yrke: drygt nio av tio är kvinnor. Det gäller i riket i stort liksom i de tre kommunerna. Den mycket höga andelen kvinnor gäller för omsorgsarbetare såväl som omsorgstjänstemän. Av figur 2.4 framgår att politikergruppen inte har samma könsfördelning som personalen: något mer än hälften av politikerna är män. 17

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

En värdig äldreomsorg?

En värdig äldreomsorg? En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Så mycket bättre? 2016

Så mycket bättre? 2016 Så m yctt Så mbyc? ke t bä e keret?b r t t ä t e k c ättre Så my? En jä m i priv förelse a En jämförelse av anstaällni va t chngsv ner illko tällnlöner or ocholö kom nrsoch svillkmun g ingsv i priva in

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

ATTITYDER TILL ARBETET INOM ÄLDREVÅRD OCH OMSORG EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING BLAND UNDERSKÖTERSKOR OCH VÅRDBITRÄDEN

ATTITYDER TILL ARBETET INOM ÄLDREVÅRD OCH OMSORG EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING BLAND UNDERSKÖTERSKOR OCH VÅRDBITRÄDEN Bilaga 3 Copyright GfK Sverige AB, Lund 2000 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 1960:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2016:26 B. Tillit på jobbet

2016:26 B. Tillit på jobbet 2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning

Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning rolf å gustafsson & marta szebehely Denna artikel presenterar resultat från en stor enkätundersökning

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna Fördelning av antal mandat i landstingsfullmäktige efter valet 2010. Kommun Socialdemokraterna, 33 ledamöter Vänsterpartiet 6 ledamöter, Miljöpartiet de gröna 2 ledamöter, Norrbottens sjukvårdsparti 13

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack

Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack Sammanställning av resultatet från enkätundersökningen september 1 Bakgrund Arbetsmiljökommittén på Konstfack beslutade att genomföra en enkätundersökning bland alla

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 Nr 61 Upphandling av bostad med särskild service - LSS Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 2009-05-25 2007/KS0795 1 (2) Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service - LSS På Kommunfullmäktiges

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Socialförvaltningen.

Socialförvaltningen. Socialförvaltningen Brukarundersökning bland brukare som får insatser från vård och omsorg Sammanfattning Varje år i oktober genomför socialförvaltningen en brukarundersökning bland alla brukare som har

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Analys av brukarundersökning i verksamhet bostad och stöd i vardagen och i verksamhet arbete och sysselsättning

Analys av brukarundersökning i verksamhet bostad och stöd i vardagen och i verksamhet arbete och sysselsättning RAPPORT januari 2014 Analys av brukarundersökning i verksamhet bostad och stöd i vardagen och i verksamhet arbete och sysselsättning Sammanfattning I Pilen för 2013 för Omsorgsnämnden och Individ och familjeomsorgsnämnden

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer