UTREDNING AV TRYGGHETSBOENDE I STRÄNGNÄS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTREDNING AV TRYGGHETSBOENDE I STRÄNGNÄS KOMMUN"

Transkript

1 RAPPORT UTREDNING AV TRYGGHETSBOENDE I STRÄNGNÄS KOMMUN

2 Uppdrag: , Fokusgrupper Trygghetsboende Titel på rapport: Datum: Medverkande Utredning av trygghetsboende i Strängnäs kommun Beställare: Kontaktperson: Strängnäs Fastighets AB Lars Keyser Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Sarah Bragée Mona Kjellberg Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Författare: Jennie Bäckman, Madeleine Eneskjöld Datum: Handlingen granskad av: Mona Kjellberg Datum: O:\STH\252824\ASP\Rapport\Rapport Trygghetsboende Strängnäs 3.0.docx

3 Sammanfattning Tyréns har på uppdrag av Strängnäs Fastighets AB genomfört fokusgruppintervjuer med äldre i Stallarholmen och i Mariefred för att utreda deras intresse för trygghetsboende i Strängnäs kommun. Utifrån dialogen med de äldre som Tyréns träffat står det klart att en överväldigande majoritet är mycket positivt inställda till trygghetsboende som bostadsform. De tycker att den fyller en viktig funktion som saknas idag på marknaden och utgör ett mellansteg mellan det nuvarande boendet och slutstationen, som särskilt boende anses vara. Trygghetsboende uppfyller fysiska behov av en anpassad bostad, men framförallt ett socialt behov. En gemenskap genom andra boende och att det finns aktiviteter att delta i, om man vill. Detta anses av deltagarna vara nyckeln till god livkvalitet på ålderns höst. I diskussionerna med äldre i Mariefred och Stallarholmen blir det tydligt att olika individer har olika behov, önskemål och ekonomiska förutsättningar och att detta påverkar deras syn på, och planering för, deras framtida boende. Det som emellertid är gemensamt för alla är en känsla av osäkerhet och rädsla inför för vad ålderdomen kan komma att innebära. Det handlar om en oro inför att hamna utanför sociala arenor, att bli ensam. Och att inte kunna välja var man vill bo när den dagen kommer att man inte kan, eller vill bo kvar i sin nuvarande bostad. Rädslan kommer dels av erfarenheter från den nuvarande situationen för äldre i kommunen och från den allmänna debatten i Sverige om hur bostadssituationen för äldre ser ut. Det framgår att det finns en hel del missnöje bland deltagarna kring hur frågan har hanterats av Strängnäs kommuns tjänstemän och politiker. Nu vill de se att kommunen agerar och ser till att nya bostäder byggs. Det råder emellertid en del skilda meningar om attraktiviteten och lämpligheten i att bygga om Selaöhemmet och Solvändan, men fler bostäder behövs och välkomnas. Flertalet av deltagarna är osäkra på vilka boendealternativ som finns för dem och är själva inte aktiva genom att ställa sig i kö till de boenden som finns. Det finns emellertid andra som är mycket väl insatta och aktiva i frågan om sin framtida boendesituation. Tyréns uppfattning är att största intresset och betalningsviljan finns för lägenheter med 2 rum och kök om ca 50 kvm med en hyra på ca kr/mån, och för lägenheter med 3 rum och kök om ca 75 kvm för ca kr/mån. Målgruppen är framförallt par och ensamstående med en relativt bra ekonomi. Det behövs sannolikt även ett mindre lägenhetsalternativ för de som är ensamstående och som har lägre betalningsförmåga. Vad gäller standarden i lägenheterna blir det tydligt att deltagarna har en del önskemål, men att det flesta helt enkelt utgår ifrån att det är moderna bostäder som är anpassade efter äldres behov utan extravaganser. Utifrån diskussionerna med deltagarna har Tyréns identifierat fyra olika profiler som kan användas för att för att identifiera och förstår olika målgrupper för trygghetsboende; De osäkra ensamstående, De Aktiva, Paret som planerar framåt och Livet som vanligt. 3(19)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Sveriges åldrande befolkning Äldre i Strängnäs Äldres ekonomiska förutsättningar Boendeformer för äldre Resultat från BoTrender Fokusgruppintervjuer Metod Genomförande av fokusgruppintervjuer Om deltagarna Nuvarande och framtida bostadssituation Varför flytta? Trygghetsboende Intresse för thgrygghetsboende Utformning, service och tjänster Baspaket Guldkant Betala extra för Betalningsvilja Lägenhetsstorlekar och hyresnivåer Åsikter om äldreboenden i kommunen Solvändan, Mariefred Selaöhemmet, Stallarholmen Analys och slutsatser Fyra olika profiler Slutsatser r 4(19)

5 1 Inledning Bolaget Strängnäs Bostads AB är helägt dotterbolag till Strängnäs Fastighets AB, som i sin helhet ägs av Strängnäs kommun. Bolaget äger och förvaltar bostadslägenheter i Strängnäs, Mariefred och Åkers Styckebruk. Bostadsbeståndet består av cirka lägenheter. En viktig fråga för bolaget är bostadsförsörjning för äldre personer boende i kommunen och där det till synes finns en stor efterfrågan på bostäder som är särskilt anpassade för äldre. För att få mer kunskap om äldres efterfrågan och behov av trygghetsboende har Strängnäs Fastighets AB beställt en utredning av Tyréns. Föreliggande rapporten beskriver åsikter och tankar som äldre i Mariefred och Stallarholmen har om sitt boende i allmänhet och trygghetsboende i synnerhet. Resultaten syftar till att ge Strängnäs Bostads AB ett underlag för det vidare arbetet med planeringen av trygghetsboenden i kommunen. Diagram 1. Andel av Sveriges befolkning inom varje åldergrupp Källa: SCB. O:\STH\252824\ASP\Rapport\Rapport Trygghetsboende Strängnäs 3.0.docx

6 2 Sveriges åldrande befolkning År 2025 kommer antalet pensionärer uppgå till ca 2 miljoner och utgöra 20 % av Sveriges befolkning. Det innebär att det kommer behövas fler bostäder som uppfyller de behov som äldre har i form av vård, omsorg och service. Samtidigt är de som går i pension idag friskare än någonsin och mycket aktiva. Det finns stora regionala skillnader i åldersstruktur inom landet. En stor andel av befolkningen i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är i yrkesverksam ålder medan andelen äldre är stor i glesbygdskommuner. Att ta reda på hur äldre önskar bo är viktigt för dagens, såväl som morgondagens boendeplanering. Deras agerande påverkar dessutom övriga gruppers situation på bostadsmarknaden bland annat i form av flyttkedjor. 2.1 Äldre i Strängnäs I Strängnäs kommun bor personer, varav är 65 år eller äldre 1, vilket utgör 21 % av befolkningen. Motsvarande siffror för Mariefred och Stallarholmen är 997 personer (19 %) respektive 738 personer (22 %). 2.2 Äldres ekonomiska förutsättningar Det är viktigt att ha i åtanke att det finns stora ekonomiska skillnader mellan olika grupper av äldre och mycket tyder dessutom på att skillnaderna kommer att öka. Betalningsförmågan avgör vilken typ av bostad en individ har möjlighet att köpa eller hyra. Underlag som kan behövas i boendeplaneringen är bland annat information om- och prognoser över disponibla inkomster bland olika befolkningsgrupper. Morgondagens äldre kommer att vara en mer välbeställd generation än vad tidigare äldre generationer varit. Enligt en rapport från SABO är det främst fyrtiotalisterna som har råd att betala för nybyggda bostäder 2. Men för kommande generationer kommer andelen fattigpensionärer, det vill säga de hushåll vars disponibla inkomst är mindre än halva medianinkomsten för landets vuxna Diagram 2. Befolkning, antal. Källa: SCB. 1 Data på karta, SCB Från eget småhus till allmännyttan, SABO 6(19)

7 befolkning, att öka. En stor del av fattigpensionärerna kommer att vara kvinnor. I Idag har kvinnor ca 65 % av männens pensioner på grund av att kvinnorna ofta jobbat deltid under perioder av sitt yrkesverksamma liv 3. Även vissa grupper av äldre invandrare och ensamstående kommer räknas som fattigpensionärer. En framtidsprognos som tar hänsyn till utformningen av dagens pensionssystem samt till bland annat hälsa, pensionsålder och förmögenhet visar att bland de individer som är födda 1937 kommer cirka % att vara fattigpensionärer vid 85 års ålder. I den generation som är född 1955 är motsvarande andel 30 % 4,det vill säga att andelen ökar. 2.3 Boendeformer för äldre En helt övervägande andel av Sveriges äldre bor i det ordinarie bostadsbeståndet, och bara några få procent bor i olika former av anpassade bostäder. Det finns i huvudsak tre olika typer av boende som är anpassade för äldre: 1. Vård och omsorgsboende (särskilt boende), är en form av boende som erbjuds äldre som inte kan få den omsorg som de är i behov av i hemmet. Enligt Socialtjänstlagen är det kommunerna som är ansvariga för att inrätta vård och omsorgsboenden för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det krävs ett särskilt biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att få bo i ett vård- och omsorgsboende. Knappt 5 %, personer, över 65 år bor i särskilt boende, och fyra av fem av dem var 80 år och äldre, enligt Socialstyrelsen Seniorbostäder är vanliga bostäder som är anpassade för personer över en viss ålder, till exempel 55+. Det behövs inte något biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att bo i seniorboende. Seniorboenden har god tillgänglighet och där finns ofta gemensamhetslokaler. Servicepaket såsom hushållsnära tjänster kan vara kopplade till boendet. 3. Trygghetsboende. Det behövs inget biståndsbeslut för att bo i ett trygghetsboende men det finns en undre åldersgräns som i många fall är 70 år. Trygghetsbostäder kan vara hyresrätter, kooperativa hyresrätter eller bostadsrätter. I trygghetsbostäder finns personal på vissa tider och här finns utrymmen för de boendes måltider, samvaro och hobby. Många kommuner har egna lösningar och varianter på trygghetsbostäder. Antalet äldre som bor i någon form av anpassat boende som inte kräver 5 Äldre vård och omsorg den 1 april 2012, Socialstyrelsens, biståndsbeslut, till exempel en seniorbostad eller trygghetsbostad, är färre än antalet som bor i särskilt boende. Antalet seniorbostäder och trygghetsbostäder uppskattas till mellan Det kan ställas mot att antalet svenskar som är 65 år och äldre vid senaste årsskiftet var , vilket motsvarar 19,1% av befolkningen. Antalet 80 år och äldre var antalet Bo bra på äldre dar, tidningsbilaga i Dagens Samhälle, 15 november 2012, samt Aktiv Senior, SeniorBo-guiden ww.aktivsenior.se. 7 SCB, Befolkningsstatistiken, Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31 december (19)

8 3 Resultat från BoTrender Tyréns genomförde 2012 en riksrepresentativ studie om bostadspreferenser kallad BoTrender. Som en del av studien genomfördes en fördjupning kring önskemål bland personer som var 55 år eller äldre i syfte att särskilt studera vad de efterfrågar gällande sitt boende på ålderns höst. Vilken åldersgrupp som ska anses utgöra äldre eller seniorer kan diskuteras. I BoTrender definierades en senior som en person över 55 år och utgörs i studien av 2051 personer. För att skapa attraktiva bostäder för seniorer är det viktigt att veta vad som motiverar målgruppen att flytta. Bland respondenterna i BoTrender som är 55 år eller äldre svarar 35 % att den främsta orsaken till varför de planerar att flytta är för att de söker ett bekvämare boende/seniorboende. 17 % av de tillfrågade svarar att den främsta anledningen till varför de planerar att flytta är för att sänka sin boendekostnad. 13 % svarar att den främsta orsaken till varför de planerar att flytta är för att hitta sitt drömboende. På frågan om vad som är viktigast för att ett anpassat boende ska anses attraktivt är läget (72 %) det allra viktigaste följt av behovsanpassning (69 %) dvs. möjligheterna till ett praktiskt boende med till exempel larm, halkskydd, låga trösklar och tillgänglig personal. Att kunna påverka sin egen livssituation är viktigt, såsom att ha möjlighet att själv kunna bestämma vilken dryck som serveras till maten (68 %). Att boendet ligger i ett annat land är emellertid inte av så stor betydelse (9 %). När frågan om betalningsintention ställs är det tryggheten och service, i form av tillgänglig personal är det som flest vill betala för. Diagram 3. BoTrender Attraktiva faktorer i ett anpassat boende, andel som angivit att egenskaperna är Uppdrag: , Fokusgrupper Trygghetsboende mycket viktiga för ett attraktiv boende (19)

9 I jämförelse med andra livsfaser 8 i BoTrender är det tydligt att seniorer prioriterar närheten vill natur och grönområden och är tillsammans med ungdomarna de som värdesätter närhet till spår/busstrafik för lokala resor i hög grad. De är även mest angelägna om att kunna påverka kostnaderna för sin energiförbrukning, något unga singlar inte bryr sig särskilt mycket om. Gärna husdjur och en liten hörna där man kan sitta och prata med varandra. Gemensamma aktiviteter är bra så att man inte blir isolerad. 8 Förklaring: Åtta olika livsfaser har analyseras, Hemmaboende ungdom, Ung singel, Sambo utan barn, Småbarnsfamilj, Tonårsfamilj, Vuxna utan barn, Senior och Pensionär. 9(19)

10 4 Fokusgruppintervjuer 4.1 Metod Målgruppen för utredningen är personer som är 65 år eller äldre och som bor i Mariefred eller Stallarholmen i Strängnäs kommun. För att ta reda på deras tankar om boende i allmänhet och trygghetsboende i synnerhet har Tyréns genomfört två fokusgruppintervjuer. Fokusgrupper är en kvalitativ undersökningsmetod som är speciellt lämplig när man inte bara vill veta vad målgruppen tycker och tänker, utan även vill förstå varför. Metoden ger möjlighet att ställa följdfrågor och gräva djupare i resonemang och tankar som uppkommer under det samtal som förs med deltagarna. 4.2 Genomförande av fokusgruppintervjuer Fokusgruppintervjuerna genomfördes på plats i Mariefred och Stallarholmen Deltagare till fokusgruppintervjuerna rekryterades genom lokalkontor för pensionärsföreningarna PRO, Pensionärernas riksorganisation, och SPF, Sveriges Pensionärsförbund. Totalt deltog 23 personer, 14 st. i Stallarholmen och 9 st. i Mariefred. Fördelningen mellan kvinnor och män var 13 män och 10 kvinnor. Fokusgrupperna genomfördes i form av dialoger och med en övning. Som stöd i genomförandet användes ett semistrukturerat frågeformulär, en så kallad intervjuguide, se bilaga. Engagemanget kring frågan om äldres boende är stort och det var lätt att få deltagare att ta sig tid att delta. Deltagarna fick inledningsvis kort information om syftet med uppdraget och förklaring till varför deras insikter och åsikter är viktiga för den vidare planeringen och utvecklingen av bostäder för äldre. Deltagarna började med att berätta om sin nuvarande bostadssituation. Därefter följde diskussioner om framtidens behov och tankar kring alternativ gällande tjänster och bostadens utformning. Slutligen diskuterades trygghetsboende och de specifika platser som är aktuella i Mariefred respektive Stallarholmen. Deltagarna var genomgående mycket aktiva i diskussionerna och positiva till att bidra med information om sin nuvarande bostad såväl som förväntningar på sitt framtida boende Det är viktigt att poängtera att urvalet på grund av metod och omfattning inte på något sätt kan sägas representera alla pensionärer i Mariefred och Stallarholmen. Resultatet ska ses som en beskrivning av deltagarnas attityder och preferenser. 4.3 Om deltagarna Deltagarna ger intrycket av att vara aktiva och engagerade pensionärer, majoriteten av dem är medlemmar i PRO och/eller SPF och deltar frekvent i deras verksamhet och aktiviteter. I Mariefred var deltagarna 70 år eller äldre, med några som passerat 80. I Stallarholmen var några deltagare nyblivna pensionärer, men i övrigt ungefär i samma åldrar som deltagarna i Mariefred. Många av deltagarna är födda och uppväxta på orten men det finns även de som har flyttat in på senare år och då i många fall från Stockholm. De som flyttat till Mariefred uppger att de har flyttat för att det är mindre och att de hellre bor på en mindre ort. Någon har flyttat från storstaden till fritidshuset medan en annan valt att köpa lägenhet då det geografiska läget är bra med närheten till Stockholm. En annan deltagare uppger att han har barn och barnbarn på orten och har valt att flytta närmare dem. 10(19)

11 Bild 1. Deltagare i fokusgruppintervju. 5 Nuvarande och framtida bostadssituation Ingen av deltagarna bor anpassat, det vill säga ingen bor i särskilt boende, i seniorlägenhet eller på trygghetsboende. Deltagarna i Mariefred fördelar sig i huvudsak på två typer av boende, de som fortfarande bor kvar i småhus som de äger sedan många år och de som bor i flerbostadshus. Bland dem som bor i lägenhet finns de som ganska nyligen gjort sig av med sin villa och de som flyttade för länge sedan. I Stallarholmen bor samtliga deltagare i småhus för det finns inte så många lägenheter på orten. Dessutom är det så att i flerbostadshusen saknar hiss, så även de bostäder som finns är inte bra anpassade för äldre. I Mariefred bor flertalet i moderna lägenheter där standarden är hög och där det fungerar att bo lång tid framöver. 5.1 Varför flytta? Benägenheten att flytta skiljer sig mycket åt mellan deltagarna, några har redan flyttat och även sålt sommarstugan för att slippa skötsel och underhåll. Andra planerar mentalt för flytten och står sedan fler år tillbaka i olika bostadsköer. Sen finns det de som tänker bo kvar så länge som det går och inte alls planerar för framtiden. Flera av deltagarna har som ovan nämnts, moderna bostäder men det finns även en del som har småhus med trappor och begränsad tillgänglighet. Jag vill inte planera för mitt boende. Jag tycker att det är en negativ tanke. En deltagare säger att politikerna pratar som om att man ska bo kvar hemma så länge som det går. Bland pensionärerna växer det fram en medvetenhet om att man vill planera för en bättre ålderdom, men det går inte. Det behövs mellansteg men det finns inga sådana alternativ anser deltagarna. De saknar mellanläget mellan den egna villan och slutstationen vilket man anser är särskilt boende. Kommunen lyckas inte möta det behovet enligt deltagarna. Stimulans gör att man lever längre och man kommer kunna ha ett bra liv länge. Många av de äldre ser till det praktiska och sina framtida fysiska utmaningar när de flyttar, eller planerar att flytta. Men det handlar även till stor del om trygghet och större möjligheter till social samvaro. Flera av deltagarna är ensamstående och andra tänker att de kan bli det inom en överskådlig framtid. 11(19)

12 6 Trygghetsboende 6.1 Intresse för trygghetsboende När Tyréns berättar om olika typer av boendeformer för äldre är det tydligt att majoriteten inte visste särskilt mycket om de olika alternativen. Många tänker direkt på särskilt boende och att de själva inte kan vara aktiva genom att ställa sig i kö för olika boenden. En person är särskilt påläst och det visar sig att hon arbetat länge i kommunen med bostadsrelaterade frågor, medan flera andra deltagare tror att de ska vända sig till en biståndshandläggare för att förändra sin bostadssituation. De deltagare som är någorlunda insatta i vad trygghetsboende är, är medvetna om att bostäderna är kommersiella och byggs som hyreslägenheter och att man betalar för det. Om det fanns något sådant alternativ skulle jag direkt ställa mig i kön. Majoriteten av deltagarna ställer sig positiva till boendeformen trygghetsboende. Flera ger uttryck för stort behov av den typen av boende för att skapa ett mellansteg mellan det egna icke anpassade boendet och särskilt boende. Man vill inte bo med riktigt andra sjuka människor, man vill bo med andra som är pigga. 6.2 Utformning, service och tjänster Som en del av fokusgruppintervjuerna genomfördes en övning där deltagarna ombads att skriva ned sina önskemål om både aktiviteter och lägenheternas utformning och standard på post-it lappar. Därefter samlades lapparna in och Tyréns konsulter gick tillsammans med deltagarna igenom alla önskemål och delade upp dem enligt tre olika kategorier; Baspaket, Guldkant och Betala extra för. Kring de mesta finns en samsyn, men det finns såklart undantag och där önskemålen skiljer sig åt mellan olika individer. Detta gäller framför allt standard i kök och badrum där det råder något skilda meningar. Dock ger samtliga deltagare uttryck för tanken att de önskar en bra grundstandard utan extravaganser. Möjligheter för särskilda tillval vad gäller materialval anses inte nödvändigt. Däremot ska det vara förberett för att installera egen disk-och tvättmaskin. Några vill gärna se ett väldigt enkelt kök eller pentry, men där går åsikterna något isär. För kategorierna Guldkant och Betala extra för spretar önskemålen betydligt mer än för Baspaketet, vilket är naturligt. Bild 2. Kategorisering av deltagarnas önskemål om aktiviteter, tjänster och bostadens utformning Baspaket Baspaket är tjänster och egenskaper som deltagarna förväntar sig som standard i ett trygghetsboende. Placering: Centralt placerad geografiskt Nära till grönska och natur Bra kollektiva kommunikationer Utemiljö: Uteplats, gärna med möjligheter att grilla Uterum, vinterträdgård Trädgård 12(19)

13 Gemensamma utrymmen: Samlingslokal för gemensamma aktiviteter (måltider och hobbys) Gemensamt vardagsrum med storbildstv Gemensamt kök Datorrum Tvättstuga Återvinning Personliga förråd Gym Gästlägenhet som kan hyras av besökande vänner och familj Fysiskt anpassad miljö (hiss, utan trösklar etc.) Aktiviteter och tjänster: Gymnastik Servering av mat och dryck Bovärd som arrangerar och håller i aktiviteter i de gemensamma lokalerna Lägenhetens egenskaper: Balkong eller uteplats Dusch istället för badkar Golvvärme i badrum Förberett för tvättmaskin Bredband med individuellt valfri operatör Telefonjack Ugn i ståhöjd Litet pentry/enklare kök Förberett för diskmaskin Ingen öppen planlösning Fysiskt anpassad miljö (hiss, utan trösklar etc.) Guldkant Guldkant är tjänster och egenskaper som anses vara extra attraktivt för de boende och som anses sätta en guldkant på trygghetsboendet. Gemensamma utrymmen: Slöjdsal Vävstuga Aktiviteter och tjänster: Arrangerad underhållning i gemensamhetslokalen en gång i månaden Tvättservice Betala extra för Betala extra för är tjänster och egenskaper som deltagarna gärna vill ha och som de i så fall kan tänka sig att betala extra för att få i ett trygghetsboende. Utemiljö: Möjlighet att odla utomhus, i mindre skala Gemensamma utrymmen: Rökrum Bastu Aktiviteter och tjänster: Vinprovning Utflykter Bilpool Lägenhetens egenskaper: Inbyggd mikrovågsugn Badkar Markiser 13(19)

14 6.3 Betalningsvilja Av naturliga skäl finns det bland deltagarna ett stort intresse och en nyfikenhet för vad trygghetsboende kommer att kosta. Utifrån deltagarnas perspektiv har de som lever i en parrelation generellt sett råd med ett trygghetsboende i större utsträckning än de som är ensamstående. Några av deltagarna som bor i småhus ser möjligheten att få råd genom av använda en del av vinsten från en eventuell försäljning för att ha råd med hyran. Men några uppger emellertid att de inte tror att de har råd ens om de säljer sitt hus. Några viktiga frågor uppstår bland deltagarna när priserna för trygghetsboende diskuteras. Många frågar sig vad som gäller beträffande bostadsbidrag. De undrar även vad som ingår i hyran, såsom uppvärmning och el. Även frågan om hur kösystemet skulle se ut tas upp. Det anses viktigt att de som är skrivna på orten har förtur fram de som kommer från andra orter. 6.4 Lägenhetsstorlekar och hyresnivåer Tyréns presenterade under fokusgruppintervjuerna ett par förslag för deltagarna vad gäller lägenhetsstorlekar och priser och bad deltagarna ge sina åsikter om dem. Storlekar och hyresnivåer är schabloner och levererades från uppdragsgivaren. Alternativen beskrevs för deltagarna med ett spann för varje lägenhetsstorlek. 1 rum och kök 30 kvm ca kr/mån Majoriteten tycker att 30 kvm är för liten boyta, många kommer från egen villa och även om de är ensamstående tycker de att det är för litet. Någon enstaka deltagare ställer sig positiv till storleken. 1 rum och kök 50 kvm ca kr/mån, eller 2 rum och kök 50 kvm ca kr/mån Deltagarna anser att storleken är attraktiv, men priset för en 1:a känns väl högt. De är betydligt fler som är intresserade av att ha 2 rum och kök fördelat på den boytan och för det priset. Då anser deltagarna att det är möjligt att bo två i lägenheten även om flertalet säger att det skulle upplevas som trångt. 2 rum och kök 80 kvm ca kr/mån 80 kvm fördelat på en 2:a ansåg deltagarna var för stort och för dyrt. Utifrån deras perspektiv var en sådan lägenhet helt ointressant enligt majoriteten. 3 rum och kök 75 kvm ca kr/mån Många av deltagarna anser att storleken är intressant och hyran rimlig. Många par vill gärna ha en 3:a som ger möjlighet till mer eget personligt utrymme och som rymmer möblerna från villan. Hyran gör emellertid att många tror att de kommer behöva flytta till mindre om de blir ensamstående. 3 rum och kök 100 kvm ca kr/mån 100 kvm tycker majoriteten helt enkelt är för stort, och de anser även det är för stor kostnad för boendet. Tyréns upplever utifrån diskussionerna att det största intresset och betalningsviljan finns för 2 rum och kök på ca 50 kvm och för 3 rum och kök på ca 75 kvm. Men det behövs sannoliket även ett alternativ för de som är ensamstående. Då 30 kvm upplevdes som väldigt litet av deltagarna och 50 kvm som stort kan man tänka sig att en boyta någonstans däremellan skulle vara av intresse för målgruppen. Generellt sett var reaktionen att hyran för de föreslagna lägenheterna är hög. Eftersom många idag bor relativt billigt i småhus som de köpt för flera decennier sedan, eller i äldre hyreslägenheter så innebär ett nyproducerat trygghetsboende en avsevärd höjning av deras boendekostnad. Men betalningsvilja och betalningsförmågan skiljer sig givetvis åt mellan deltagarna och flertalet verkade villiga att betala det som ett trygghetsboende rimligtvis kommer att kosta. Några referenser nämns under diskussionen, varav en lägenhet på Klövervägen, där hyran är 4000 kr/mån för 49 kvm inkl. el. Men flera påpekar att påpekar att det är 80-tal och inte 14(19)

15 den standard som ett nytt boende erbjuder. En annan referens rör ett nybyggnadsprojekt i kommunen och där en lägenhet på 90 kvm kostar kr/mån och det anses vara en mer rimlig jämförelse. 15(19)

16 7 Åsikter om äldreboenden i kommunen Under dialogen med deltagarna i fokusgrupperna framkommer en hel del åsikter kring de äldreboenden som finns eller har funnits i kommunen. I Stallarholmen finns en oro inför framtiden bland de äldre på grund av att det inte finns några alternativ. De står helt utan äldreboende sedan Selaöhemmet lades ned och många är upprörda över detta faktum. Utan möjligheter att flytta så bor många kvar hemma med hjälp av hemhjälp, eller blir tvungna att flytta till boende som ligger på andra orter i kommunen. I Mariefred finns det flera alternativ. Två som nämns i positiva ordalag är Klövervägen och Nypongården. Nypongården byggdes som en form av trygghetsboende med möjligheter till aktiviteter i gemensamma lokaler, men det fungerade aldrig i realiteten och nu hyrs lokalerna ut till andra verksamheter. Thomasgården i Strängnäs tas upp som ett avskräckande exempel. Det finns många brister anser deltagarna, huset är inte byggt som äldreboende och tillgängligheten begränsas av hissar som ständigt krånglar. De är även rädda för tristessen, att det inte finns möjligheter till aktiviteter. Många som besöker närstående ser att de sakta tynar bort, de äldre sitter och sover och dagarna bara går. Jag tar hellre gift än att flyttar in på Thomasgården. En av deltagarna uttrycker att hon saknar lyhördhet och förståelse för människor och deras behov. Om man är intresserad ser man behovet, men som det är nu finns inget intresse bland de som är beslutsfattare, anser hon. Och det behövs flera alternativ för de som har olika behov och intressen. 7.1 Solvändan, Mariefred Bild 3. Solvändan, Mariefred. Att Solvändan skulle byggas om till trygghetsboende tycker många är positivt. Placeringen är bra, det ligger centralt till och har naturen inpå knuten. Många av de äldre ser framför sig att de kommer vilja promenera till centrum och även ta sig ut i naturen. Många ser det som positivt att vårdcentralen ligger på bottenplanet. Byggnaden anses ha potential, genom att den har bra grundförutsättningar för att byggas om för att uppfylla de behov och de förväntningar som äldre har på ett trygghetsboende. Det som anses vara negativt är att byggnaden har en känsla av institution och vårdinrättning. Varumärket Solvändan associeras inte med något attraktivt anser flera av deltagarna. Man söker sig inte till Solvändan, där hamnar man! 16(19)

17 7.2 Selaöhemmet, Stallarholmen Trots att många av deltagarna i fokusgruppintervjun engagerade sig och motarbetade att Selaöhemmet skulle stänga är flertalet tveksamma till att det nu kan komma att byggas om till trygghetsboende. Argumenten är att byggnaden är för liten och att det måste finnas hissar. Husbyholmsvägen anses vara besvärlig att ta sig upp för, gatan är i nuläget inte asfalterad, och det finns begränsade möjligheter att parkera. Tidigare har det funnits förslag på att det skulle byggas ett nytt boende på den gamla konsumtomten, det tycker flera av deltagarna vore ett mycket bättre alternativ än att bygga om Selaöhemmet. Bild 4. Selaöhemmet, Stallarholmen. 17(19)

18 8 Analys och slutsatser 8.1 Fyra olika profiler Utifrån diskussionerna med deltagarna har Tyréns identifierat fyra olika profiler. Att skapa profiler är ett sätt att identifiera och åskådliggöra olika karaktärer som har många åsikter gemensamt. Profilerna ska ses om ett hjälpmedel för att identifiera olika målgrupper för trygghetsboendet, men kan inte sägas representera alla äldre i Strängnäs. Bild 5. Bilden illustrerar de fyra profilerna som beskrivs nedan. Från vänster: De osäkra ensamstående, De Aktiva, Paret som planerar framåt och Livet som vanligt. 1. De osäkra ensamstående Bor kvar i huset men vet att det är för en tidsbegränsad period Ekonomin är ansträngd och ger därmed en ökad rädsla för att inte kunna flytta till mer anpassat boende Om flytt blir aktuellt vill den här gruppen ha 1 rum och kök Känner stor osäkerhet kring vilka boendealternativ som finns Har ett extra stort behov av sociala aktiviteter - kontakt med människor Dator och mobil är i vissa fall främmande och inte aktuella som hjälpmedel En tydlig kandidat till trygghetsboende men behöver informeras om vad det innebär 2. De aktiva Redan sålt huset till förmån för en lägenhet ett mer centralt läge och är mycket nöjd med sitt beslut Har framförhållning och planerar redan för framtiden, trots nylig flytt till mer anpassat boende i lägenhet Har ett behov av att hålla sig aktiv både fysiskt och mentalt Vill flytta till en tvåa eller trea beroende på om man är ensamstående eller har en partner Ekonomiskt stabil och anser sig ha råd med trygghetsboende Trygghetsboende är en perfekt lösning för den här gruppen redan nu 3. Paret som planerar framåt Vill sälja huset då de vet att de inte kommer att orka så mycket längre Har ställt sig i flera bostadsköer De planerar ekonomiskt för att en av dem ska klara av att bo ensam Vill ha tre rum och kök, har mycket saker från villan Ekonomiskt stabila och anser sig ha råd med trygghetsboendet. Trygghetsboendet är precis vad de efterfrågar, inom en snar framtid 4. Livet som vanligt Bor kvar trots ökade svårigheter att klara sig själv i hemmet Tycker att trygghetsboende låter bra men vill inte tänka på morgondagens eventuella behov, lever för dagen Har mycket åsikter och låter mycket Trygghetsboende är inget för den här gruppen, de kommer inte själva att ta ett aktivt beslut om att flytta 18(19)

19 8.2 Slutsatser I diskussionerna med äldre i Mariefred och Stallarholmen blir det tydligt att olika individer har olika behov, önskemål och ekonomiska förutsättningar och att detta påverkar deras syn på och planering för framtida boende. Det som emellertid är gemensamt för alla är en känsla av osäkerhet och rädsla inför för vad ålderdomen kan komma att innebära. Det handlar om en oro inför att hamna utanför sociala arenor, att bli ensam. Och att inte kunna välja var man vill bo när den dagen kommer att man inte kan, eller vill bo kvar i sin nuvarande bostad. Rädslan kommer dels från erfarenheter av den nuvarande situationen för äldre i kommunen och från den allmänna debatten i Sverige om hur bostadssituationen för äldre ser ut. Det framgår att det finns en hel del missnöje bland deltagarna kring hur frågan hanterats av Strängnäs kommuns tjänstemän och politiker. Flertalet av deltagarna är osäkra på vilka boendealternativ som finns för dem och är själva inte aktiva genom att ställa sig i kö till de boenden som finns. Det finns emellertid andra som är mycket väl insatta och aktiva i frågan om sin framtida boendesituation. En överväldigande majoritet av deltagarna i fokusgruppintervjuerna är positivt inställda till trygghetsboende som bostadsform när den beskrivs för dem. De tycker definitivt att det fyller en funktion på marknaden som saknas idag, ett mellansteg mellan det nuvarande boendet och slutstationen, som särskilt boende anses vara. De behov som fokusgruppsdeltagarna vill fylla, i och med trygghetsboendet är fysiska, men framförallt sociala. Att det finns en gemenskap genom de andra boende och att det finns aktiviteter att delta i, om man vill. Detta anses av deltagarna vara nyckeln till god livkvalitet. Det finns lite olika önskemål vad gäller aktiviteter och tjänster bland deltagarna, men i det stora hela är det basala saker som efterfrågas såsom gymnastik, möjligheter att se på tv tillsammans och en bovärd som finns till hands. Tyréns uppfattning är att det största intresset och betalningsviljan finns för lägenheter med 2 rum och kök om ca 50 kvm med en hyra på ca kr/mån, och för lägenheter med 3 rum och kök på ca 75 kvm om ca kr/mån. Målgruppen är framförallt par och ensamstående med en relativt bra ekonomi. Det behövs sannolikt även ett mindre lägenhetsalternativ för de som är ensamstående och som har lite lägre betalningsförmåga. Frågan om betalningsförmåga är även avhängig möjligheten av få bostadsbidrag. Vad gäller standard i lägenheterna blir det tydligt att deltagarna har en del önskemål, men att det flesta helt enkelt utgår ifrån att det är ett modernt boende med dagens mått mätt. Deltagarna som Tyréns träffat är som sagt positiva till trygghetsboende i både Stallarholmen och i Mariefred. Nu vill de att kommunen agerar och ser till att nya bostäder byggs. Det råder en del skilda meningar om attraktiviteten och lämpligheten i att bygga om Selaöhemmet och Solvändan, men fler bostäder behövs och välkomnas. Deltagarna ser fram emot att i detalj få veta mer om de bostäder som kan komma att byggas och som kan bli flera av deltagarnas nya hem. 19(19)

20 1(4) Intervjuguide Fokusgruppintervjuer, Trygghetsboende Hej och välkomna till den här gruppdiskussionen! Presentation av Tyréns, Madde och Jennie. Vi kommer hålla på till klockan respektive 15. Vi kommer här idag, på uppdrag av Strängnäs kommun, se närmare på hur ni ser på ert framtida boende. Vårt uppdrag är att se hur (och var) utvecklingen av ett trygghetsboende skulle kunna gå till. Vi kommer att ägna det här tillfället åt att prata om era upplevelser, behov, idéer om ert boende. Idag är det ni som är experterna så vi vill utgå från era erfarenheter hitta lösningar och/eller tjänster som skulle kunna göra att ni kan få/skulle kunna få era bo-behov uppfyllda. Ni kommer att vara anonyma och vi inte kommer skriva era namn eller visa några personuppgifter någonstans. Ingen kommer att kunna härleda till er personligen. Era synpunkter kommer att sammanfattas och levereras i en rapport till Strängnäs Fastighets AB. Om ni har frågor vad gäller detta efter det här tillfället så kan ni kontakta Lars Keyser som är vår uppdragsgivare. Vi kommer att återkoppla en sammanfattning av resultaten till de som är intresserade av det skriv gärna upp era kontaktuppgifter på ett papper. Det här kommer vi att prata om idag: 1. Hur ni ser på ert liv idag vad gäller boende vad är bra och vad är dåligt? 2. Hur ni ser på ert framtida boende? 3. Trygghetsboende hur ni ser på den bostadsformen 4. Vilka tjänster som ni vill ska vara möjliga 5. Sist gör vi en prioriteringslista för att se vilka tjänster som prioriteras högst och vad ni beredda att betala extra för Att tänka på: Försök få med alla i diskussionen. Om det blir trögt och inte så spontant, gå runt bordet och låt var och en berätta, illustrera.

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 / Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 Ålder 65-69 år 31.1% (201) 70-74 år 30.4% (197) 75-80 år 20.7% (134) 80-85 år 16.7% (108) Ej svarat 1.1% (7) Kön Kvinna 50.2% (325) Man 44.7% (289) Ej svarat

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Välkommen till Ivöstrand!

Välkommen till Ivöstrand! Välkommen till Ivöstrand! För dig som fyllt 70 år och vill b På Ivöstrand bygger vi ett modernt trygghetsboende för dig som är över 70 år. Här bor du lugnt och skönt, nära naturen med strandpromenad, boulebana

Läs mer

Vad får seniorboendet kosta?

Vad får seniorboendet kosta? Seniorvärldskonferensen 2015 Vad får seniorboendet kosta? 22 april 2015 Nils-Eric Öquist vd Bäckbacka Partners AB Frågan var alltså: vad får ett seniorboende kosta? Svar: det beror på vad erbjudandet innehåller

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bostäder för seniorer

Bostäder för seniorer ÄLDREFÖRVALTNINGEN Karin Ankarudd, Gruppchef 08-7068552 karin.ankarudd@sundbyberg.se 2016-12-01 1 (3) Bostäder för seniorer Deltagare (förutom ett antal seniorer vars namn är utelämnade pga PUL): Carl-

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Resultat enkät om boende hösten 2012

Resultat enkät om boende hösten 2012 1(7) Omsorgsförvaltningen Helene Håkansson, 0456-81 63 30 helene.hakansson@solvesborg.se Datum Resultat enkät om boende hösten 2012 Enkäten har genomförts tillsammans med PRO och SPF. Det skickades ut

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Allmn. miljöspark. Allmn. miljöspark. Yttre miljö. 2014: Allmännyttans energisparkampanj. Vet Du om att VSBo deltar? 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1

Allmn. miljöspark. Allmn. miljöspark. Yttre miljö. 2014: Allmännyttans energisparkampanj. Vet Du om att VSBo deltar? 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 214: Allmännyttans energisparkampanj Vet Du om att VSBo deltar?,8,7,6,5,4,3,2,1 Allmn. miljöspark. % Ja % Nej Hur fick Du reda på det? 6 Allmn. miljöspark. 5 4 3 2 1 Utskick VSBo % Hemsida % Annat % Ej

Läs mer

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Ett nytt bostadsområde med det lilla extra som gör boendet till ett nöje!

Ett nytt bostadsområde med det lilla extra som gör boendet till ett nöje! Södervallen - Ett nytt bostadsområde med det lilla extra som gör boendet till ett nöje! Södervallen på Trandared är AB Bostäders senaste nyproduktion. Här bygger vi 42 lägenheter i ett helt nytt bostadsområde

Läs mer

bekvämare K v K i l e n

bekvämare K v K i l e n K v K i l e n K v K i l e n Seniorbostäder i kvarteret Kilen Seniorbostäder i kvarteret Kilen S l o t t S g ata n 4 2 S l o t t S g ata n 4 2 Byt Byt till till något bekvämare Vi bygger moderna och bekväma

Läs mer

Medborgardialog om framtidens äldreboende

Medborgardialog om framtidens äldreboende Mötet hölls torsdagen den 10 november 2016 klockan 18-20 på Lyktan i Arjeplog. Cirka 80 personer deltog. Demokratiberedningen genom ordförande Kurt Burman var arrangör. Ingela Lekfalk från Luleå var inbjuden

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Läkarvillan. 16 st. lägenheter i Hunnebostrand

Läkarvillan. 16 st. lägenheter i Hunnebostrand Läkarvillan 16 st. lägenheter i Hunnebostrand Sotenäsbostäders Trygghetsboende +70 i Hunnebostrand Om Sotenäsbostäder Sotenäsbostäder är ett av Sotenäs kommun helägt allmännyttigt bostadsbolag. Sotenäsbostäder

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Lugnet. Ett tryggt boende för dig över 70 år

Lugnet. Ett tryggt boende för dig över 70 år Lugnet Ett tryggt boende för dig över 70 år Intresserad? Bostäderna kommer att erbjudas till dig som står i Östersundshems bostadskö. Din tid i bostadskön kan bli avgörande för om du får den lägenhet du

Läs mer

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN RESULTAT FRÅN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND BOENDE 65+ Anna-Karin Joelsson Jennie Marklund Charlotte Wahl Sammanfattning I maj 2015 genomfördes en enkätundersökning i Söderhamns kommun. Undersökningen riktade

Läs mer

Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum!

Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum! Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum! Välkommen till kvarteret Lampan i Helsingborg. Perfekt läge i Olympiakvarteren. Välkommen hem till kvarteret Lampan! Tänk dig att cykla ner till

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Enkät om boende i Örnsköldsviks kommun augusti Hyresenkät 2013

Enkät om boende i Örnsköldsviks kommun augusti Hyresenkät 2013 Enkät om boende i Örnsköldsviks kommun augusti 2013 Hyresenkät 2013 Innehåll Syfte metod och svarsfrekvens 3 Bakgrund 4 Kvalitet i förvaltningen 12 Bostadens standard och läge 17 Lägesbedömning av områden

Läs mer

Marknadsundersökning Trygghetsbostad hösten 2012

Marknadsundersökning Trygghetsbostad hösten 2012 Marknadsundersökning Trygghetsbostad hösten 2012 Utkast Rev 121004 121011 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...s 3 Resultat.s 4 Bilagor.....s 23 2 Bakgrund och syfte Tyréns AB har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar Frågor & Svar Fråga: Vad är ett Trygghetsboende? Svar: Trygghetsboende är ett eget normalt boende för äldre där det finns utrymmen för samvaro. Trygghetsboendet har en värdinna under viss del av vardagarna.

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE PÅ LINDGÅRDEN. Erland Skagerö Kontaktperson. Presentation av lägenheter

TRYGGHETSBOENDE PÅ LINDGÅRDEN. Erland Skagerö Kontaktperson. Presentation av lägenheter Nu är det dags att fundera på om du vill bo i vårt nya trygghetsboende på Lindgården. Ta del av vårt erbjudande i detta prospekt och återkom om du har några frågor. TRYGGHETSBOENDE Erland Skagerö Kontaktperson

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Äldreomsorg Boende Höör 2016-10-25 Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över 300 000 per år 2030 kommer det att finnas

Läs mer

FORNMINNESVÄGENS TRYGGHETSBOENDE Kv. Vallentuna-Mörby 1:310, Fornminnesvägen 10 A-B BOFAKTA 2014-04-16 rev. 2014-07-03

FORNMINNESVÄGENS TRYGGHETSBOENDE Kv. Vallentuna-Mörby 1:310, Fornminnesvägen 10 A-B BOFAKTA 2014-04-16 rev. 2014-07-03 Fasad mot väster PLATSEN Fornminnesvägens trygghetsboende ligger i ett lugnt beläget bostadsområde i utkanten av Vallentuna centrum, med närhet till grönska, service och kommunikationer. HUSET OCH TOMTEN

Läs mer

Planering för framtidens seniorboende (55+) i Sävast

Planering för framtidens seniorboende (55+) i Sävast Planering för framtidens seniorboende (55+) i Sävast Sävast Byautveckling i samarbete med Bodens kommun För frågor kontakta David Sundström, projektledare för Framtidens seniorboende tel 070 657 4280,

Läs mer

Under 2015 fokuserar SPF Seniorerna på 3 huvudområden i påverkansarbetet: Valfrihet Ekonomi Bostäder

Under 2015 fokuserar SPF Seniorerna på 3 huvudområden i påverkansarbetet: Valfrihet Ekonomi Bostäder Under 2015 fokuserar SPF Seniorerna på 3 huvudområden i påverkansarbetet: Valfrihet Ekonomi Bostäder 3 Valfrihet Vi seniorer har gjort tuffa val genom våra liv varför skulle vi inte kunna välja själva

Läs mer

En enkätundersökning av boendes värderingar

En enkätundersökning av boendes värderingar En enkätundersökning av boendes värderingar Bostadsstiftelsen Signalisten och Hyresgästföreningen Solna 2010-11-03 Sammanfattning Vi har i följande rapport redovisat resultatet av den enkät Hyresgästföreningen

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Välkommen till Smeden. Tryggt och bekvämt mitt i Ljusne

Välkommen till Smeden. Tryggt och bekvämt mitt i Ljusne Välkommen till Smeden Tryggt och bekvämt mitt i Ljusne Faxeholmen satsar i Ljusne En stor del av Faxeholmens fastigheter och hyresgäster finns i Ljusne. Nu kan vi äntligen erbjuda ett tillgänglighetsanpassat

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn 15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop

Läs mer

Kanalgården. Sandviken. Trygghetsboende mitt i stadens centrum. Version 2015:1

Kanalgården. Sandviken. Trygghetsboende mitt i stadens centrum. Version 2015:1 Kanalgården Sandviken Trygghetsboende mitt i stadens centrum Version 2015:1 En unik anläggning Kanalgården erbjuder så mycket mer än bara en vanlig bostad. Den är till för dig som fyllt 70 år och vill

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Ett boende att se fram emot

Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB Ett boende att se fram emot 1 Tryggt boende med hög standard Det ska vara skönt att komma hem. Här ska finnas möjlighet till vila och ro men det skall också vara en funktionell

Läs mer

Särskilda boenden. Socialtjänsten

Särskilda boenden. Socialtjänsten Särskilda boenden Socialtjänsten November 2013 Vad är ett särskilt boende? I Uddevalla består det särskilda boendet av äldreboenden och servicebostäder. Omvårdnadsbehovet styr valet av äldreboende och

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

KVARTERET ÄNGHOLMEN 1

KVARTERET ÄNGHOLMEN 1 KVARTERET ÄNHOLMEN 1 RYDEBÄCK STATION, HELSINBOR 74 HYRESLÄENHETER VARAV 55 ÄR TRYHETSBOSTÄDER HELSINBOR RAMLÖSA KVARTERET ÄNHOLMEN RYDEBÄCK LUMSLÖV HVEN LANDSKRONA HITTA HEM I RYDEBÄCK Kvarteret Ängholmen

Läs mer

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Trygghetsbostäder - aspekter på vård och omsorg Lisbeth Lindahl AIDAH 12 september 2016 Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen

Läs mer

Sammanfattning dialogcafé Söderfors 18 oktober

Sammanfattning dialogcafé Söderfors 18 oktober Sammanfattning dialogcafé Söderfors 18 oktober Cafédialogen besöktes av 11 personer, Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande representerades av fem politiker. Två tjänstemän från enheten för Processtöd

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Boendepreferenser och betalningsvilja Hur tror vi att seniorer vill bo, vad har vi råd med och vad är det som byggs? Fredrik von Platen Arkitekt

Boendepreferenser och betalningsvilja Hur tror vi att seniorer vill bo, vad har vi råd med och vad är det som byggs? Fredrik von Platen Arkitekt Boendepreferenser och betalningsvilja Hur tror vi att seniorer vill bo, vad har vi råd med och vad är det som byggs? Fredrik von Platen Arkitekt SAR/MSA Bostadssakkunnig SPF seniorerna Vi seniorer bor

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

Bra boende för äldre på Vikbolandet

Bra boende för äldre på Vikbolandet 1 Bra boende för äldre på Vikbolandet Enkätens omfattning - sammanställning av enkätsvar Enkäten gick ut till personer som fyller 65 år eller mer under 2014 och som den 17 februari 2014 var folkbokförda

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

Bergkristallsgatan 44

Bergkristallsgatan 44 Bergkristallsgatan 44 Tynnered, Göteborg Ansvarig mäklare Fastighetsmäklare Att arbeta med människor är något jag trivs med och har erfarenhet av. RUM: 3 rum + Kök TYP: Lägenhet 031-7344950 BOAREA: 77

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

Prisvärda lägenheter endast några minuter från Sollentuna Centrum

Prisvärda lägenheter endast några minuter från Sollentuna Centrum FRESTA Prisvärda lägenheter endast några minuter från Sollentuna Centrum Prisvärda och ljusa bostadsrätter med ljust läge några minuter från Sollentuna Centrum. Nära vatten och grönska precis bredvid det

Läs mer

Framtidens äldre i Sverige

Framtidens äldre i Sverige Framtidens äldre i Sverige Lars Hovius Byt bilden till illustrationen med hela ålderkedjan Vad kommer jag att prata om? Boende för äldre? Blir det fler äldre och hur bor de? Vad gör Riksbyggen? Bonums

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Ansvarig mäklare: Göran Sundberg Mobil: 070-3199969 E-post: goran.sundberg@privatmaklaren.se

Ansvarig mäklare: Göran Sundberg Mobil: 070-3199969 E-post: goran.sundberg@privatmaklaren.se Objektbeskrivning 2:a i centrala Alingsås Nolhagagatan 4c, Alingsås, Alingsås Boarea: 66 m 2 Avgift: 3 757 kr Pris: 1 210 000 kr Ansvarig mäklare: Göran Sundberg Mobil: 070-3199969 E-post: goran.sundberg@privatmaklaren.se

Läs mer

Bonusboende För ett enklare liv

Bonusboende För ett enklare liv Bonusboende För ett enklare liv Kom hem till lite extra trygghet och gemenskap Oavsett var i livet du befinner dig vill vi att du ska känna hemlängtan. Våra bonusboenden erbjuder både det och den där extra

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Hagabo. Älmhult Haganäs. Här bygger vi livskvalitet

Hagabo. Älmhult Haganäs. Här bygger vi livskvalitet Hagabo Älmhult Haganäs Här bygger vi livskvalitet Hagabo» Ett rogivande boende med närhet till centrum « Ett boende att älska I Älmhults nya och naturnära bostadsområde Hagabo planerar vi för tolv moderna

Läs mer

Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014

Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Genomförande 4 Ämnena som diskuterades 4 Sammanfattning av synpunkter 5 Miljö och boendeform

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Seniorlägenheter med hyresrätt

Seniorlägenheter med hyresrätt Nyköpingshem bygger Seniorlägenheter med hyresrätt Vildgåsvägen 1 18 lägenheter med inflyttning hösten 2013 version 201304 foto: jan Lindblad Jr 2 Seniorlägenheter i östra Nyköping Ett nytt servicecenter

Läs mer

Motion till riksdagen 2009/10:s78060 MK av Björn von Sydow m.fl. (s) Låt Sverige bli det bästa landet att åldras i

Motion till riksdagen 2009/10:s78060 MK av Björn von Sydow m.fl. (s) Låt Sverige bli det bästa landet att åldras i Enskild motion Motion till riksdagen 2009/10:s78060 MK av Björn von Sydow m.fl. (s) Låt Sverige bli det bästa landet att åldras i Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Kv. Oden, Höganäs. Vad är en ägarlägenhet?

Kv. Oden, Höganäs. Vad är en ägarlägenhet? Kv. Oden Kv. Oden, Höganäs Våren 2014 påbörjade vi vårt bostadsprojekt Kv. Oden i Höganäs och vi planerar för inflyttning i juni 2015. Projektet omfattar fyra huskroppar med totalt femtiofem lägenheter.

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Äldreboligutredningen

Äldreboligutredningen Äldreboligutredningen 9. 10. september 2008 Anita Modin Varför behövs en utredning om äldreboenden En vanlig fråga Vågar jag bli gammal? En myt att alla vill bo hemma till livets sista dag Behovet att

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Förväntningar på ett trygghetsboende

Förväntningar på ett trygghetsboende - Utvärdering av enkätsvar från intressenter 2013.02.07 Bakgrund Mölndalsbostäder planerar att uppföra ett s.k. trygghetsboende i Mölndal, för hyresgäster där åtminstone en person i hushållet är över 70

Läs mer

Rådhusgången och Skolgången Seniorlägenheter

Rådhusgången och Skolgången Seniorlägenheter Rådhusgången och Skolgången Seniorlägenheter Vad är en seniorlägenhet? Att bo i en seniorlägenhet är samma sak som att bo i vilken lägenhet som helst. Om du behöver hemtjänst, trygghetslarm eller någon

Läs mer