Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet
|
|
- Anders Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet Utveckling, omprövning, prioritering 1
2 Rapporten kan beställas från: Förbundens trycksaksbeställning Tel: Fax: Pris: 1 5 ex 50 kr/st 6 ex eller fler 30 kr/st + moms och frakt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, november :a upplagan ISBN: Foto: Lars Peter Roos/Tiofoto och Thomas Wester/Bildhuset Grafisk form: Rolf Hernegran Tryck: Edita Norstedts Tryckeri SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET OCH LANDSTINGSFÖRBUNDET Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: Tel:
3 Innehåll Förord talet en omvälvande tid 7 Den allt äldre befolkningen 9 Mer liv till åren och fler år till livet om hälsa och ohälsa 11 Att kunna bo kvar i det egna hemmet 15 Utveckling, omprövning och prioritering av hemtjänstinsatser 15 Sjukvårdsinsatser i det egna hemmet 19 Rehabilitering i samverkan 20 Korttids boende och vård 21 Att flytta till ett särskilt boende 23 Vårdhoven ökar 25 Hälso- och sjukvårdens insatser förskjuts till allt fler äldre 27 Några sjukdomsgrupper 28 Läkemedel 33 Mot livets slut 35 En dynamisk reform Ädel Varför Ädel om kommunicerande kärl i en föränderlig värld 37 En dynamisk utveckling efter Ädelreformen 40 Reflektioner om dåtid, nutid och framtid 43 Var det bättre förr? 43 Starka samband mellan vårdens olika delar 43 Om framtiden 44 Bilaga 1 47 Kommunernas och landstingens kostnader 47 Referenser och källor för diagram 51 3
4 4
5 Förord FFler år till livet och mer liv till åren, så kan utvecklingen av äldreomsorgen och hälso- och sjukvården till den äldre befolkningen beskrivas. Den svenska äldremodellen att kunna få såväl äldreomsorg som hälso- och sjukvård integrerat i boende och vardagsliv stödjer äldre människors möjlighet att kunna bo kvar hemma och leva ett självständigt liv. Dessutom har den medicinska utvecklingen inneburit att allt fler och allt äldre människor har tillgång till medicinska insatser som effektiv behandling vid bl.a. hjärtinfarkt och stroke samt höftleds- och starroperationer. Denna rapport syftar till att förmedla kunskap om hur äldreomsorg och hälso- och sjukvård utvecklats med utgångspunkt från de allra äldsta. Som underlag till rapporten har vi använt oss av befintligt statistiskt underlag, specialstudier och forskarrapporter m.m. Underlaget har begränsningar genom att benämningar, definitioner och åldersindelning förändras över tiden och utformas olika hos olika myndigheter. Trots dessa begränsningar bedömer vi att underlaget räcker för syftet att visa trender och utvecklingstendenser mer än vetenskapliga exaktheter och absoluta sanningar. Rapporten har sitt fokus kring utvecklingen under 1900-talets sista decennium och utgår från året före Ädelreformen För att få perspektiv på de stora förändringar som skett under 1990-talet inramas detta decennium med utvecklingen bakåt och med prognoser några decennier framåt i tiden. Rapporten har utarbetats av Kristina Jennbert, Svenska Kommunförbundets sektion för äldreomsorg och sjukvård och Roger Molin, Landstingsförbundets avdelning för hälso- och sjukvårdspolitik. Stockholm i december 2003 Ellen Hyttsten Avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik Landstingsförbundet Margaretha Spjuth Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Svenska Kommunförbundet 5
6 6
7 1990-talet en omvälvande tid FFlera faktorer påverkar utveckling och förändring av samhället bl.a. demografi, ekonomi och utvecklingen av nya kunskaper. Senare delen av 1900-talet kan sammanfattas som en omvälvande tid för utvecklingen av hälso- och sjukvård och äldreomsorg till den äldre befolkningen där följande faktorer utgör några av ingredienserna i händelseutvecklingen. Den demografiska utvecklingen har och kommer att förändra förutsättningarna såväl för Sverige som för resten av världen. Förbättrade levnadsvillkor har inneburit en påtaglig ökning både av antalet äldre och andelen äldre i befolkningen. Allt fler av de äldre lever ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Särskilt under 1900-talets sista decennier utvecklades äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Allt fler äldre i hög ålder fick mer omfattande insatser från hemtjänst och hemsjukvård i det egna hemmet samtidigt som antalet starr, kranskärls- och höftledsoperationer ökade kraftigt. En påtagligt försämrad ekonomi mot slutet av seklet ledde till omprövning och omprioritering, en förskjutning av insatserna till en allt äldre del av befolkningen. Trots försämrade ekonomiska förutsättningar har den medicinska utvecklingen och nya organisationsformer bidragit till att allt fler människor i hög ålder får del av nya behandlingsformer talet var också en omvälvande tid betraktat från ett organisatoriskt perspektiv. En av Sveriges största vårdstrukturförändringar Ädelreformen genomfördes 1992 och gav kommunerna förutsättningar att erbjuda ett integrerat socialt och medicinskt stöd för den äldre befolkningen. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende och blev därmed också sjukvårdshuvudmän. Denna omstrukturering har inneburit att alltfler kan erbjudas avancerade sjukvårdsinsatser i det egna hemmet. 7
8 Framtiden handlar om en fortsatt utveckling av samspelet mellan vårdens olika delar och av kvalitet i bemötande, omvårdnad och medicinska insatser. Läkarna har en nyckelroll i detta samspel vilken måste bli ännu tydligare. Kommunernas och landstingens ekonomiska situation är ansträngd och kommer sannolikt inte att medge någon expansion. Detta ställer krav på en väl fungerande samverkan så att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. För att klara kraven på längre sikt måste vi redan i dag ta en diskussion om bl.a. omfattningen och inriktningen av framtidens vård och omsorg. 8
9 Den allt äldre befolkningen Ökningen av antalet och andelen äldre i befolkningen utgör grunden för det engagemang som äldrefrågan ägnats i flera statliga utredningar från 1940-talet och framåt. DDiagram 1 visar befolkningsutvecklingen inklusive ökningen av äldre personer under en period av 60 år, från 1971 och med prognos ca 30 år framåt i tiden. För 30 år sedan uppgick Sveriges befolkning till ca 8 miljoner och om 30 år väntas befolkningen ha ökat till 10 miljoner invånare. I början på 1970-talet fanns det drygt 1 miljon ålderspensionärer 65 år och äldre och om 30 år beräknas denna grupp uppgå till 2,3 miljoner människor. Ökningstakten för de allra äldsta uttrycks ofta i höga procenttal mer sällan hur många personer det rör sig om. Så har t.ex. antalet personer 80 år och äldre ökat med från 1991 till 2001, en ökning med drygt 22 procent. Under samma tid ökade antalet 90-åringar och äldre med 57 procent som betyder personer. När personer 80 år och äldre på riksnivå bryts ner till kommunnivå fick t.ex. Helsingborgs 121, Borlänge 49 och Ånge 10 nya 80-åringar per år under denna tidsperiod Diagram 1 Befolkningsutveckling (tusental) w 65-w Samtliga
10 Befolkningen blir allt äldre men samtidigt allt yngre när det gäller hälsa och funktionsförmåga. I den statliga Pensionärsundersökningen (SOU 1977:99) bedömdes de framtida vårdbehoven med hela pensionärsgruppen 65 år och äldre som underlag. Omfattande vård- och omsorgsbehov antogs uppstå redan i årsåldern. Många studier, bl.a. H 70- undersökningen i Göteborg om åldrande och hälsa hos äldre, Kungsholmsstudien och återkommande undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden (SCBs s k ULF-undersökningar) har visat att hälsa och funktionsförmåga förbättrats påtagligt under de senaste decennierna. I dag är det mer relevant att bedöma framtida behov av vård och omsorg utifrån åldersgruppen 80 år och äldre eller t o m 90 år. Diagram 2 visar förändringar inom åldersgruppen 65 år och äldre. Här framgår den stora ökningen av antalet personer 80 år och äldre under 1900-talets sista decennier och den platåfas i äldreutvecklingen som sträcker sig fram till 2020-talet. Därefter sker en mer påtaglig ökning när 40-talisterna närmar sig 80 års åldern. Den 1 januari 2003 fanns det drygt personer 90 år och äldre. Om 30 år beräknas denna åldersgrupp ha ökat till drygt personer Diagram 2 Befolkningsutveckling för 65-w, 80-w och 90-w (tusental) w 80-w 65-w 10
11 Mer liv till åren och fler år till livet om hälsa och ohälsa Förbättrade levnadsvillkor under 1900-talet har medfört en påtagligt ökad medellivslängd. Efterhand som den tidigare höga barnadödligheten minskar under 1900-talet förklaras ökningen huvudsakligen med minskad dödlighet bland medelålders och äldre människor. FFörändringen av levnadsvillkor under 200 år illustreras mycket påtagligt i diagram 3. Vid sekelskiftet 1800 uppnådde en svensk man i genomsnitt 35 år och kvinnorna 38 år ett kort genomsnittligt livslopp som till största delen var en följd av den höga barnadödligheten. Vid sekelskiftet 1900 hade medellivslängden för män ökat till 50 år och för kvinnor till 53 år. Diagram 3 Ökning g av medellivslängd g g Män Kvinnor Medellivslängden har ökat kontinuerligt sedan förra sekelskiftet Under perioden , det decennium vi särskilt fokuserar, ökade medellivslängden med ytterligare två år och den be- 11
12 döms fortsätta öka. Sedan 1980-talet är ökningstakten större för männen och könsskillnader utjämnas alltmer. Antalet förväntade levnadsår efter fyllda 65 år har ökat kontinuerligt under hela talet och ger kanske en mer sann bild av utvecklingen än medellivslängden vid födseln. Kring sekelskiftet 1900 levde en svensk kvinna i genomsnitt 13.7 år efter 65-årsdagen och i dag 20 år. Riksgenomsnitt visar utvecklingstendenser över tiden och döljer intressanta skillnader i enskilda människors levnadsvillkor. Att ha en god hälsa eller drabbas av ohälsa som äldre beror till mycket stor del av förhållanden tidigare i livet. Ohälsa har samband med ålder men också med kön, civilstånd, födelseland, utbildningsnivå och med inkomst. En kvinna i Danderyd (Stockholms län) lever i genomsnitt 4,4 år längre än en kvinna i Bräcke (Jämtlands län). Skillnaden mellan livslängden för män i Arjeplog (Norrbottens län) och Bollebygd (Västra Götaland) är 7 år. Högst medellivslängd Lägst medellivslängd Kvinna i Danderyd 83,6 år Kvinna i Bräcke 79,2 år Man i Bollebygd 79,7 år Man i Arjeplog 72,7 år En majoritet av befolkningen beskriver och upplever sin hälsosituation som god. Två tredjedelar av åldersgruppen år ger den beskrivningen och färre rapporterar fysisk ohälsa under talet jämfört med 1980-talet (ULF och ). Ju äldre man är desto fler är det som bedömer sin hälsa som bättre än jämnårigas. Många som beskriver sin hälsosituation som god kan samtidigt ha en långvarig sjukdom utan besvär och utan att påverkas i sin livsföring. I rapporten Ohälsa och sjukvård (SCB rapport 95) framgår att andelen som ansåg sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt minskade från 1980 till slutet av 1990-talet. Bl.a. har besvär av ängslan, oro och ångest minskat i åldersgruppen år och andelen med rörelsehinder har minskat stadigt under de sista decennierna i alla åldersgrupper kanske till viss del en följd av förbättrad höft- och knäledsplastik. Enligt den s.k. Kungsholmsstudien (en longitudinell studie inom stadsdelen Kungsholmen i Stockholm) har mer än en femtedel i åldersgruppen år och nästan lika många bland 90-åringarna ingen sjukdom. 12
13 Diagram 4 visar ökningen av antalet personer som uppnår en ålder av 100 år. Antalet 100-årskalas vid mitten av förra seklet torde ha varit ganska få. I år kan förhoppningsvis 1248 människor födda 1903 fira sin 100-års dag också ett mått på hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens utveckling. Diagram 4 Antalet 100-åringar
14 Högst medellivslängd Lägst medellivslängd Kvinna i Danderyd 83,6 år Kvinna i Bräcke 79,2 Man i Bollebygd 79,7 år Man i Arjeplog 72,7 år 14
15 Att kunna bo kvar i det egna hemmet Utveckling, omprövning och prioritering av hemtjänstinsatser FFram till 1950-talet betydde den offentliga åldringsvården i princip att flytta till ett ålderdomshem, till landstingens kronikervård eller till sinnesjukhuset för de som drabbats av en svår demenssjukdom. Den sociala hemhjälpen dagens hemtjänst utvecklades av Röda Korset i Uppsala vid 50-talets början och den s.k. kvarboendeideologin blev snabbt den vägledande principen vid den fortsatta utbyggnaden av äldreomsorgen i offentlig regi. Antalet och andelen äldre som får hemtjänst har minskat från slutet av 1970-talet då utbyggnaden hade nått sin kvantitativa höjdpunkt. Många äldre fick då hjälp med praktiska hemsysslor i och runt bostaden som trädgårdsskötsel, snöröjning, storstädning, fönsterputsning, veckostädning, inköp, tvätt och matlagning. Möjligheterna att kunna bo kvar när man behövde hjälp med uppstigning, påklädning, personlig hygien och omvårdnad, flera gånger per dygn, kvällar och nätter var däremot mycket begränsad. Källa: Helsingborgs äldreomsorgsplan I Helsingborg hade 42 procent av hemtjänstmottagarna vid slutet av 1970-talet hjälp med städning 2 timmar per vecka vid ett tillfälle. 27 procent fick också hjälp med inköp sammanlagt 4 timmar per vecka. Sex timmars hjälp per vecka inkluderade matlagning. 4 procent fick hjälp två timmar varje vardag och en timme lördagar och söndagar (en uppgift för landstinget) och här gick vanligen gränsen för möjligheterna att få bo kvar hemma. Maximalt ca 20 timmar per vecka var den då ekonomiskt försvarbara omfattningen av hjälpinsatser alternativet när behoven ökade blev flyttning till ålderdomshem eller sjukhem. Den minskning av antalet hjälpmottagare som följde fram till slutet av 1980-talet hänförde sig i stort sett helt till åldersgruppen år av vilka 39 procent färre fick hjälp. Bland 80-åringarna ökade antalet hjälpta med 23 procent. En omfördelning av insatserna hade 15
16 inletts och reducering av hjälpinsatser berörde under 1990-talet också de äldsta över 80 år. Diagram 5 Antal äldre med hemtjänst i olika åldersgrupper 1991 och 2002 (tusental) år år år år 90-w år Diagram 5 illustrerar minskningen av antalet hemtjänstmottagare mellan 1991 och Förändringen är mest påtaglig bland de yngre äldre. För åldersgruppen 90 år och äldre ökade antalet som hade hemtjänst 2002 jämfört med tio år tidigare hade totalt personer 65 år och äldre hemtjänst vid mättillfället den 1 oktober. Vid motsvarande mättillfälle år 2002 hade personer 65 år och äldre hemtjänst. Diagram 6 Andelen äldre med hemtjänst 1991 och 2002 (procent) år år år år 90-w år
17 Antalet äldre som får hemtjänst har alltså minskat och beskrivs i diagram 6 också som en minskande andel av befolkningen i olika åldersgrupper hade en fjärdedel av alla personer år hemtjänst jämfört med drygt 13 procent tio år senare hade drygt 43 procent av de allra äldsta över 90 år hemtjänst vilket kan jämföras med de 31 procent som fick hjälp Kring 1980 började utbyggnaden av särskilda kvälls- och nattpatruller och år 1988 hade 16 procent av vårdtagarna insatser dygnet runt. Andelen med mycket omfattande insatser ökade snabbt och uppgick 1992 till en fjärdedel av hjälpmottagarna. I dag har uppskattningsvis närmare hälften av vårdtagarna omfattande insatser dygnet-runt. Möjligheten att bo kvar i sitt eget hem med behov av omfattande och kvalificerade insatser har blivit en realitet för många. Hemtjänstinsatserna omfördelas successivt från yngre till äldre, från hjälptagare med begränsade behov till dem som behöver alltmer omfattande hjälp. Diagram 7 illustrerar omfördelningen av hemtjänstinsatser från få timmar per månad till allt mer omfattande insatser. Kategorien 200 timmar eller mer per månad infördes mot slutet av 1990-talet så omfattande insatser förekom sällan Färre och allt äldre vårdtagare får del av allt mer omfattande insatser. Diagram 7 Antal personer med hemtjänst i olika timintervall 1991 och tim tim tim tim t 200-w tim 17
18 En omfördelning av insatserna har samtidigt skett från samboende/ gifta till ensamstående vilket betyder att anhöriga i större utsträckning än tidigare får stödja sin make/maka. Utredningen SENIOR 2005 (SOU 2003:91, bil D) redovisar följande uppskattade siffror avseende förskjutningen av insatser från gifta/samboende till ogifta (siffrorna avrundade). Tabell 1 Andelen 85-w med hjälpinsats 1985 och 2000 Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor % 31 % 61 % 45 % % 46 % 18 % 42 % Andelen med hemtjänst har minskat påtagligt i gruppen gifta 85 år och äldre från 1985 till Andelen ogifta män som får hjälp har ökat och andelen ogifta kvinnor med hjälp har minskat något. Följande tabell visar ökningen av antalet hjälptimmar per vårdtagare sett till hela gruppen ålderspensionärer: Tabell 2 Genomsnittligt antal timmar per vecka till åldersgruppen 85-w, 1985 resp Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor ,4 4,5 7, ,6 8,3 7 8,6 Hjälpinsatsen räknat på timmar per vecka har ökat i hela åldersgruppen 85 år och äldre och mest påtagligt för gifta kvinnor. Ett fördjupat studium av insatser till hela åldersgruppen 65 år och äldre med svår ohälsa visar bl.a. att lika stor andel ensamstående män och kvinnor med svår ohälsa hade hemtjänst 1985 som 15 år senare: Tabell 3 Ökning av andelen med svår ohälsa med insatser för 65-w 1985 till 2000 Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor ,3 35,5 21,4 37, ,9 34,3 14,8 38,6 18
19 Hittills har genomsnittliga uppgifter på riksnivå beskrivits år 2002 hade i genomsnitt 18,7 procent i åldersgruppen 80 år och äldre hemtjänst. En fördjupad beskrivning visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna med avseende på utbud av hemtjänstinsatser. Så här ser bilden ut för några kommuner som ligger högst, kring riksgenomsnittet och lägst när det gäller andelen 80 år och äldre som hade hemtjänst (1 oktober 2002): Tabell 4 Utbud av hemtjänstinsatser 2002 Högst Genomsnittet Lägst Sandviken: 45,6 % Malmö: 18,7 % Sävsjö: 7,6 % Vilhelmina: 31,6 % Solna: 18,6 % Munkfors: 8,1 % Upplands Bro: 30,9 % Sölvesborg: 18,7 % Lidingö: 9,4 % I vissa kommuner med hög andel hemtjänst bor relativt färre i särskilda boendeformer men det finns också exempel på motsatsen. Det finns kommuner där den äldre befolkningen både har tillgång till en utbyggd hemtjänst och en omfattande utbyggnad av särskilda boenden och kommuner som erbjuder mindre omfattande äldreomsorg. Mixen mellan olika former av insatser för äldre liksom omfattningen av insatserna är en uppgift som den politiska församlingen i varje kommun själv råder över. Sjukvårdsinsatser i det egna hemmet Möjligheterna att få hjälp med såromläggning, insulin, smärtlindring, medicinering, näringstillförsel, dialys, respirator m fl medicinska insatser har ökat allteftersom landstingens primärvårdsorganisation utvecklats under de senaste två decennierna. Före Ädelreformen utfördes all hemsjukvård av landstingens distriktssköterskor och undersköterskor. Vid denna tid hade uppskattningsvis en femtedel av hemtjänstmottagarna samtidigt landstingskommunal hemsjukvård (ca personer). Tio år senare uppskattas drygt personer i åldersgruppen 65 år och äldre få insatser från hemsjukvården som i dag bedrivs också av kommunerna medan landstingen fortfarande står för läkarinsatserna. Merparten av dem som får hemsjukvårdsinsatser är över 80 år. Svenska Kommunförbundet genomför en studie om den kommunala hemsjukvårdens omfattning i ett antal kommuner i Jämtlands 19
20 och Värmlands län. Preliminära uppgifter tyder på att undersköterskor och vårdbiträden använder en större andel av sin arbetstid för hälso- och sjukvårdsuppgifter inom hemtjänsten jämfört med motsvarande fördelning av insatser i särskilda boendeformer. Något förenklat är det i dag möjligt att vara sjukare eller ha större behov av omvårdnad och medicinska insatser i det egna hemmet än på ett ålderdomshem eller sjukhem. Socialstyrelsen har uppskattat omfattningen av den kommunala hälso- och sjukvården år 2000 till 15 procent av all personaltid och kostnaden till 15 miljarder kronor. Rehabilitering i samverkan Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel ingår som en del av hälso- och sjukvårdsansvaret. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar vilket gör det nödvändigt att samarbeta. På många håll har kommuner och landsting kommit överens om att gemensamt driva och finansiera olika slags verksamheter för äldrerehabilitering. En geriatrisk Rehabsluss i Halmstad I Halmstad finns ett särskilt team med en geriatriker, en sjukgymnast och en distriktsarbetsterapeut från kommunen. Teamet träffar patienten och gör en gemensam helhetsbedömning av vilka rehabiliteringsbehov som finns och vilka problem som behöver lösas inför utskrivningen. Här behövs ingen remiss, man ringer direkt till teamet och mottot är snabbt, billigast och bäst. Teamet gör ett hundratal bedömningar i månaden varav merparten på sjukhuset. Samrehabilitering i kommunerna Mark och Svenljunga I Mark och Svenljunga kommuner i Västra Götalandsregionen finns en samfinansierad rehabiliteringsverksamhet som leds av en gemensam nämnd med politiker både från kommunen och regionen. Här kan man vända sig till en instans och få det stöd man behöver, här inriktas det gemensamma arbetet på den enskilda människan och man kommer därmed bort från diskussioner om organisation och huvudmannaskapsgränser. Källa: Ett samlat stöd. Om samverkan kring äldre personers rehabilitering och habilitering. SK/Lf
21 Källa: Utvärdering av Hemrehab i Centrum, Helsingborg 2002 Hemrehab i Helsingborg Centrum Ett hemrehabteam med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och åtta undersköterskor arbetar sedan några år i ett team som erbjuder rehabilitering i hemmet efter en sjukhusvistelse. Under maximalt åtta veckor tränar man upp förmågan att klara det dagliga livets aktiviteter som t.ex. att klä på sig, klara toalettbesök, våga gå ut och gå igen. Varje dag i veckan, ibland flera gånger om dagen får man besök från någon i teamet, gångtränar inne eller ute och målet är att klara sig så bra som möjligt på egen hand. För vårdtagarna känns det tryggt att rehabiliteringen sker i deras egen hemmiljö, man uppskattar den sociala kontakten, det goda bemötandet och teamets förmåga att förmedla hopp om att det går att återfå funktionsförmågan. Korttids boende och vård Alla bor inte längre permanent i ett särskilt boende. En växande andel av resurserna används för speciella funktioner under kortare tidsbestämda perioder möjlighet för anhörigvårdare att återkommande få avlösning, för den enskilde att kunna vårdas både hemma och i ett särskilt boende, s.k. växelvård, för en intensiv rehabiliteringsperiod eller för vård i livets slutskede. En viss andel av platserna på ålderdomshem och sjukhemsverksamheter av olika slag har alltid används för korttidsfunktioner men först 1994 infördes uppgiften i den offentliga statistiken. Detta år rapporterades växelvårdsoch avlösningsplatser och år 2002 fanns det platser, en ökning med 93 procent. Källa: Korttidsverksamheter i Uppsala I Uppsala kommun finns flera enheter för s.k. korttidsvård. På enhet 125 erbjuds omfattande och kvalificerade sjukvårdsinsatser för personer med diagnoser av allvarlig medicinsk karaktär och/ eller som är medicinsktekniskt krävande. Här finns ett antal platser med inriktning mot vård i livets slutskede och en rehabiliteringsinriktad verksamhet med sammanlagt 36 vårdplatser. Vårdfilosofin går ut på att ta vara på det friska och uppmuntra till att träna själv i syfte att klara sin vardag helst i sin invanda miljö. I Uppsala finns också Mellangården med sju platser som fungerar som ett korttidsboende för personer med demensdiagnos, antingen som en tid för avlastning av anhöriga eller för utredning om lämplig boendeform. 21
22 22
23 Att flytta till ett särskilt boende Ungefär 92 procent av samtliga ålderspensionärer 65 år och äldre bor i sitt eget hem. Andelen minskar med stigande ålder. Diagram 8 Andel äldre som bor hemma samt andel äldre med hemtjänst i olika åldersgrupper 2002 (procent) Hemma Hemtjänst w DDiagram 8 visar också andelen i respektive åldersgrupp som har stöd från hemtjänsten. I åldersgruppen 90 år och äldre är det drygt 20 procent som bor hemma och som inte har hemtjänst. Ungefär samma andel rapporterar att de inte lider av någon svår sjukdom. Året före Ädel-reformens genomförande (1991) bodde personer på ålderdomshem, i servicehus, servicelägenheter eller i en gruppbostad. Ytterligare ca äldre fanns på landstingens olika verksamheter för somatisk långtidssjukvård; sjukhem, långvårdssjukhus eller i gruppbostäder för personer med åldersdemens överfördes merparten av dessa verksamheter till kommunerna som fick ansvaret för alla särskilda boendeformer som är den sammanfattande benämningen. Åren utbetalades ca tre miljarder kronor som stimulans och för att bidra till utbyggnad av nya boendeformer, för ombyggnad m.m. Många omoderna äldrebostäder byggdes om för att kunna erbjuda en bättre boendestandard och arbetsmiljö för perso- 23
24 nalen och vissa äldre verksamheter avvecklades helt. År 2002 bodde totalt personer på ett vårdboende, ibland benämnt ålderdomshem eller sjukhem, i en gruppbostad eller servicebostad hur de särskilda boendeformerna benämns bestämmer varje kommun själv. Antalet och andelen äldre som bor i ett särskilt boende har minskat under det gångna decenniet. I genomsnitt bor drygt 19 procent i åldersgruppen 80 år och äldre i en särskild boendeform och som framgår av diagrammet, 45 procent av de allra äldsta över 90 år. Också här finns stora skillnader mellan kommunerna. Uppgifter som motsvarar hälso- och sjukvårdens medelvårdtid finns inte i socialtjänststatistiken. En aktuell skattning av vistelsetider i särskilt boende den visar följande (SoS: Vad är särskilt i särskilt boende för äldre, 2001): Diagram 9 Antal personer efter tid i särskilt boende < 1 mån 1-4 mån 5-7 mån 8-12 mån 1-2 år 2-5 år 5-10 år > 10 år Drygt en femtedel eller personer vistas kortare tid än sju månader i ett särskilt boende, i vissa fall på en särskild avsedd korttidsplats. För tio år sedan torde det ha varit ovanligt att någon flyttade till ett ålderdomshem eller sjukhem för kortare tid än ett år ibland kunde vistelsetiden handla om flera decennier. Fler äldre får i dag del av den resurs som särskilda boendeformer representerar, men under kortare tid. 24
25 Vårdbehoven ökar Behovet av omfattande omvårdnadsinsatser och allt mer kvalificerade medicinska insatser har ökat både bland äldre som bor kvar i sitt eget hem och bland boende i särskilt boende. I Sundsvall har den s.k. vårdtyngden bedömts vid fem tillfällen sedan 1978 inom hemvården, på ålderdomshem, sjukhem och i gruppboende för personer med en demenssjukdom (servicehus och gruppboende fanns inte 1978). Underlaget till diagrammet kommer från en viktad vårdtyngdsskala (Y-skalan) som har använts inom hemsjukvården i Västernorrland i ca 25 år. Diagrammet visar bl.a. att skillnaden mellan vårdtyngden i dagens hemvård och de som vårdades inom långtidssjukvården i Sundsvall för 25 år sedan inte är så stor (Socialstyrelsen, Äldreuppdraget 2000:2, Vårdtyngd i äldreomsorgen). Diagram 10 Ökad vårdtyngd i särskilda boendeformer Poäng enl Y-skalan Hemvård Å-hem Sjukhem Gruppb. 25
26 26
27 Hälso- och sjukvårdens insatser förskjuts till allt fler äldre Också hälso- och sjukvården genomgick en radikal omställning under 1990-talet. EEfter flera decennier med oavbruten expansion tvingades vården till kostnads- och personalminskningar. Ändå kunde hälso- och sjukvården expandera på många områden antalet starr, kranskärl- och höftledsoperationer ökade, särskilt för de allra äldsta. Den medicinska utvecklingen har inneburit att allt fler vårdinsatser genomförs i öppen vård utan att patienten behöver läggas in på sjukhus. Vårdtiderna har kortats ner och antalet vårdplatser har reducerats Diagram 11 Antal vårdplatser för olika vårdformer 1992 och Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Psykiatrisk vård Under 1990-talet minskade antalet slutenvårdsplatser från till (diagram 11). Det genomsnittliga vårdplatsutnyttjandet (beläggningen) ökade med 30 procent och vårdtillfällena har därmed blivit allt mer behandlingsintensiva. 27
28 Det totala antalet vårdtillfällen vid sjukhus minskade under perioden från ca 1,6 till 1,5 miljoner. I den äldsta åldersgruppen ökade däremot antalet vårdtillfällen med 40 procent. Diagram 12 visar vårdutnyttjande år 2001 i olika åldersgrupper (vårddagar). Åldersgruppen år utgör ca 15 procent av befolkningen och använder mer än 40 procent av det totala antalet vårddagar. Åldersgruppen 85 år och äldre utgör 2,3 procent av befolkningen och tar i anspråk närmare 13 procent av det totala antalet vårddagar. Diagram 12 Procentuell fördelning av befolkningen och vårddagar i olika åldersgrupper 2001 (procent) w Andel av befolkningen Andel av vårddagar Några sjukdomsgrupper Hjärt-kärlsjukdomar Närmare hälften av Sveriges ålderspensionärer lider av någon hjärt-kärlsjukdom och mellan procent i denna åldersgrupp vårdas på sjukhus varje år, de flesta för kranskärlssjukdomar. Den åldersstandardiserade dödligheten i denna sjukdomsgrupp har sjunkit med närmare en tredjedel under de senaste två decennierna. Bland äldre människor orsakar hjärt-kärlsjukdomar en stor andel av besöken inom primärvården i åldersgruppen år närmare 40 procent av besöken. Hjärtsvikt förekommer hos 10 procent i åldersgruppen 80 år och äldre och är en av de största orsakerna till sjuklighet och vanligaste anledning till sjukhusvård hos äldre. 28
Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs mer3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg
3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg 3.4.1 Nuläge Utbyggnad av Niklasbergsområdets särskilda boenden har hittills skett enligt boendeplan, 2011-2016. Linden stod klart 2011 med tillskott av
Läs merAnsvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Läs merAvtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård
1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merRiktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning
1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den
Läs merHemsjukvård 2015 inriktning
PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget
Läs merUtskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004
Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström tfn 08-452 77 25 Inger Lundkvist tfn 08-452 76 98 Sveriges Kommuner
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merAnsvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)
SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merLag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merKommittédirektiv. En nationell samordnare för hemsjukvård. Dir. 2010:71. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010
Kommittédirektiv En nationell samordnare för hemsjukvård Dir. 2010:71 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010 Sammanfattning En nationell samordnare ska stödja landsting och kommuner i processen
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merInformation om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren
Läs merRiktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.22 Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-12, 83 Gäller från beslutsdatum Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Inledning Insatser från kommunen ska i första
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merFör malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga
För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merVi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.
Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs mer- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA Välkommen till 2 BOENDE & HÄLSA - så att du får ett så bra liv som möjligt Boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen ansvarar för Landskrona stads kommunala
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merKorttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011
Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merInsatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merStyckevis och delt- Om vården och omsorgen till multisjuka som bor kvar i egna hemmet Remissyttrande över revisionsrapport
Beställaravdelning äldreomsorg Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2006-04-12 Dnr 105-2006-504 SDN 2006-04-27 Handläggare: Eva Lindström Tfn: 508 06 321 Bromma stadsdelsnämnd Styckevis
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merPatienter i sluten vård 2006
Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merAntal % % % % % % Min-max Riket
(Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga
Läs merVård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret
Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret - en registerstudie över malmöbor som dog 1997 Riitta Nilsson VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Delrapport 2001:1 ISSN 1650-9765
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merFörutsättningar för framtidens vård och omsorg
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing
Läs merOmvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Läs merÅrsplan Geriatrik 2010
Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs merTrygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Läs merHälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande
ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merÖppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre
Öppna jämförelser Gävleborg Vård och omsorg om äldre Inledning Öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sammanställningen
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merVärdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018
Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merNär vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte
När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merHEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG
HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med
Läs merCirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:
Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merMerkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merKorttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merMedborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs mer