Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet"

Transkript

1 Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet Utveckling, omprövning, prioritering 1

2 Rapporten kan beställas från: Förbundens trycksaksbeställning Tel: Fax: Pris: 1 5 ex 50 kr/st 6 ex eller fler 30 kr/st + moms och frakt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, november :a upplagan ISBN: Foto: Lars Peter Roos/Tiofoto och Thomas Wester/Bildhuset Grafisk form: Rolf Hernegran Tryck: Edita Norstedts Tryckeri SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET OCH LANDSTINGSFÖRBUNDET Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: Tel:

3 Innehåll Förord talet en omvälvande tid 7 Den allt äldre befolkningen 9 Mer liv till åren och fler år till livet om hälsa och ohälsa 11 Att kunna bo kvar i det egna hemmet 15 Utveckling, omprövning och prioritering av hemtjänstinsatser 15 Sjukvårdsinsatser i det egna hemmet 19 Rehabilitering i samverkan 20 Korttids boende och vård 21 Att flytta till ett särskilt boende 23 Vårdhoven ökar 25 Hälso- och sjukvårdens insatser förskjuts till allt fler äldre 27 Några sjukdomsgrupper 28 Läkemedel 33 Mot livets slut 35 En dynamisk reform Ädel Varför Ädel om kommunicerande kärl i en föränderlig värld 37 En dynamisk utveckling efter Ädelreformen 40 Reflektioner om dåtid, nutid och framtid 43 Var det bättre förr? 43 Starka samband mellan vårdens olika delar 43 Om framtiden 44 Bilaga 1 47 Kommunernas och landstingens kostnader 47 Referenser och källor för diagram 51 3

4 4

5 Förord FFler år till livet och mer liv till åren, så kan utvecklingen av äldreomsorgen och hälso- och sjukvården till den äldre befolkningen beskrivas. Den svenska äldremodellen att kunna få såväl äldreomsorg som hälso- och sjukvård integrerat i boende och vardagsliv stödjer äldre människors möjlighet att kunna bo kvar hemma och leva ett självständigt liv. Dessutom har den medicinska utvecklingen inneburit att allt fler och allt äldre människor har tillgång till medicinska insatser som effektiv behandling vid bl.a. hjärtinfarkt och stroke samt höftleds- och starroperationer. Denna rapport syftar till att förmedla kunskap om hur äldreomsorg och hälso- och sjukvård utvecklats med utgångspunkt från de allra äldsta. Som underlag till rapporten har vi använt oss av befintligt statistiskt underlag, specialstudier och forskarrapporter m.m. Underlaget har begränsningar genom att benämningar, definitioner och åldersindelning förändras över tiden och utformas olika hos olika myndigheter. Trots dessa begränsningar bedömer vi att underlaget räcker för syftet att visa trender och utvecklingstendenser mer än vetenskapliga exaktheter och absoluta sanningar. Rapporten har sitt fokus kring utvecklingen under 1900-talets sista decennium och utgår från året före Ädelreformen För att få perspektiv på de stora förändringar som skett under 1990-talet inramas detta decennium med utvecklingen bakåt och med prognoser några decennier framåt i tiden. Rapporten har utarbetats av Kristina Jennbert, Svenska Kommunförbundets sektion för äldreomsorg och sjukvård och Roger Molin, Landstingsförbundets avdelning för hälso- och sjukvårdspolitik. Stockholm i december 2003 Ellen Hyttsten Avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik Landstingsförbundet Margaretha Spjuth Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Svenska Kommunförbundet 5

6 6

7 1990-talet en omvälvande tid FFlera faktorer påverkar utveckling och förändring av samhället bl.a. demografi, ekonomi och utvecklingen av nya kunskaper. Senare delen av 1900-talet kan sammanfattas som en omvälvande tid för utvecklingen av hälso- och sjukvård och äldreomsorg till den äldre befolkningen där följande faktorer utgör några av ingredienserna i händelseutvecklingen. Den demografiska utvecklingen har och kommer att förändra förutsättningarna såväl för Sverige som för resten av världen. Förbättrade levnadsvillkor har inneburit en påtaglig ökning både av antalet äldre och andelen äldre i befolkningen. Allt fler av de äldre lever ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Särskilt under 1900-talets sista decennier utvecklades äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Allt fler äldre i hög ålder fick mer omfattande insatser från hemtjänst och hemsjukvård i det egna hemmet samtidigt som antalet starr, kranskärls- och höftledsoperationer ökade kraftigt. En påtagligt försämrad ekonomi mot slutet av seklet ledde till omprövning och omprioritering, en förskjutning av insatserna till en allt äldre del av befolkningen. Trots försämrade ekonomiska förutsättningar har den medicinska utvecklingen och nya organisationsformer bidragit till att allt fler människor i hög ålder får del av nya behandlingsformer talet var också en omvälvande tid betraktat från ett organisatoriskt perspektiv. En av Sveriges största vårdstrukturförändringar Ädelreformen genomfördes 1992 och gav kommunerna förutsättningar att erbjuda ett integrerat socialt och medicinskt stöd för den äldre befolkningen. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende och blev därmed också sjukvårdshuvudmän. Denna omstrukturering har inneburit att alltfler kan erbjudas avancerade sjukvårdsinsatser i det egna hemmet. 7

8 Framtiden handlar om en fortsatt utveckling av samspelet mellan vårdens olika delar och av kvalitet i bemötande, omvårdnad och medicinska insatser. Läkarna har en nyckelroll i detta samspel vilken måste bli ännu tydligare. Kommunernas och landstingens ekonomiska situation är ansträngd och kommer sannolikt inte att medge någon expansion. Detta ställer krav på en väl fungerande samverkan så att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. För att klara kraven på längre sikt måste vi redan i dag ta en diskussion om bl.a. omfattningen och inriktningen av framtidens vård och omsorg. 8

9 Den allt äldre befolkningen Ökningen av antalet och andelen äldre i befolkningen utgör grunden för det engagemang som äldrefrågan ägnats i flera statliga utredningar från 1940-talet och framåt. DDiagram 1 visar befolkningsutvecklingen inklusive ökningen av äldre personer under en period av 60 år, från 1971 och med prognos ca 30 år framåt i tiden. För 30 år sedan uppgick Sveriges befolkning till ca 8 miljoner och om 30 år väntas befolkningen ha ökat till 10 miljoner invånare. I början på 1970-talet fanns det drygt 1 miljon ålderspensionärer 65 år och äldre och om 30 år beräknas denna grupp uppgå till 2,3 miljoner människor. Ökningstakten för de allra äldsta uttrycks ofta i höga procenttal mer sällan hur många personer det rör sig om. Så har t.ex. antalet personer 80 år och äldre ökat med från 1991 till 2001, en ökning med drygt 22 procent. Under samma tid ökade antalet 90-åringar och äldre med 57 procent som betyder personer. När personer 80 år och äldre på riksnivå bryts ner till kommunnivå fick t.ex. Helsingborgs 121, Borlänge 49 och Ånge 10 nya 80-åringar per år under denna tidsperiod Diagram 1 Befolkningsutveckling (tusental) w 65-w Samtliga

10 Befolkningen blir allt äldre men samtidigt allt yngre när det gäller hälsa och funktionsförmåga. I den statliga Pensionärsundersökningen (SOU 1977:99) bedömdes de framtida vårdbehoven med hela pensionärsgruppen 65 år och äldre som underlag. Omfattande vård- och omsorgsbehov antogs uppstå redan i årsåldern. Många studier, bl.a. H 70- undersökningen i Göteborg om åldrande och hälsa hos äldre, Kungsholmsstudien och återkommande undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden (SCBs s k ULF-undersökningar) har visat att hälsa och funktionsförmåga förbättrats påtagligt under de senaste decennierna. I dag är det mer relevant att bedöma framtida behov av vård och omsorg utifrån åldersgruppen 80 år och äldre eller t o m 90 år. Diagram 2 visar förändringar inom åldersgruppen 65 år och äldre. Här framgår den stora ökningen av antalet personer 80 år och äldre under 1900-talets sista decennier och den platåfas i äldreutvecklingen som sträcker sig fram till 2020-talet. Därefter sker en mer påtaglig ökning när 40-talisterna närmar sig 80 års åldern. Den 1 januari 2003 fanns det drygt personer 90 år och äldre. Om 30 år beräknas denna åldersgrupp ha ökat till drygt personer Diagram 2 Befolkningsutveckling för 65-w, 80-w och 90-w (tusental) w 80-w 65-w 10

11 Mer liv till åren och fler år till livet om hälsa och ohälsa Förbättrade levnadsvillkor under 1900-talet har medfört en påtagligt ökad medellivslängd. Efterhand som den tidigare höga barnadödligheten minskar under 1900-talet förklaras ökningen huvudsakligen med minskad dödlighet bland medelålders och äldre människor. FFörändringen av levnadsvillkor under 200 år illustreras mycket påtagligt i diagram 3. Vid sekelskiftet 1800 uppnådde en svensk man i genomsnitt 35 år och kvinnorna 38 år ett kort genomsnittligt livslopp som till största delen var en följd av den höga barnadödligheten. Vid sekelskiftet 1900 hade medellivslängden för män ökat till 50 år och för kvinnor till 53 år. Diagram 3 Ökning g av medellivslängd g g Män Kvinnor Medellivslängden har ökat kontinuerligt sedan förra sekelskiftet Under perioden , det decennium vi särskilt fokuserar, ökade medellivslängden med ytterligare två år och den be- 11

12 döms fortsätta öka. Sedan 1980-talet är ökningstakten större för männen och könsskillnader utjämnas alltmer. Antalet förväntade levnadsår efter fyllda 65 år har ökat kontinuerligt under hela talet och ger kanske en mer sann bild av utvecklingen än medellivslängden vid födseln. Kring sekelskiftet 1900 levde en svensk kvinna i genomsnitt 13.7 år efter 65-årsdagen och i dag 20 år. Riksgenomsnitt visar utvecklingstendenser över tiden och döljer intressanta skillnader i enskilda människors levnadsvillkor. Att ha en god hälsa eller drabbas av ohälsa som äldre beror till mycket stor del av förhållanden tidigare i livet. Ohälsa har samband med ålder men också med kön, civilstånd, födelseland, utbildningsnivå och med inkomst. En kvinna i Danderyd (Stockholms län) lever i genomsnitt 4,4 år längre än en kvinna i Bräcke (Jämtlands län). Skillnaden mellan livslängden för män i Arjeplog (Norrbottens län) och Bollebygd (Västra Götaland) är 7 år. Högst medellivslängd Lägst medellivslängd Kvinna i Danderyd 83,6 år Kvinna i Bräcke 79,2 år Man i Bollebygd 79,7 år Man i Arjeplog 72,7 år En majoritet av befolkningen beskriver och upplever sin hälsosituation som god. Två tredjedelar av åldersgruppen år ger den beskrivningen och färre rapporterar fysisk ohälsa under talet jämfört med 1980-talet (ULF och ). Ju äldre man är desto fler är det som bedömer sin hälsa som bättre än jämnårigas. Många som beskriver sin hälsosituation som god kan samtidigt ha en långvarig sjukdom utan besvär och utan att påverkas i sin livsföring. I rapporten Ohälsa och sjukvård (SCB rapport 95) framgår att andelen som ansåg sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt minskade från 1980 till slutet av 1990-talet. Bl.a. har besvär av ängslan, oro och ångest minskat i åldersgruppen år och andelen med rörelsehinder har minskat stadigt under de sista decennierna i alla åldersgrupper kanske till viss del en följd av förbättrad höft- och knäledsplastik. Enligt den s.k. Kungsholmsstudien (en longitudinell studie inom stadsdelen Kungsholmen i Stockholm) har mer än en femtedel i åldersgruppen år och nästan lika många bland 90-åringarna ingen sjukdom. 12

13 Diagram 4 visar ökningen av antalet personer som uppnår en ålder av 100 år. Antalet 100-årskalas vid mitten av förra seklet torde ha varit ganska få. I år kan förhoppningsvis 1248 människor födda 1903 fira sin 100-års dag också ett mått på hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens utveckling. Diagram 4 Antalet 100-åringar

14 Högst medellivslängd Lägst medellivslängd Kvinna i Danderyd 83,6 år Kvinna i Bräcke 79,2 Man i Bollebygd 79,7 år Man i Arjeplog 72,7 år 14

15 Att kunna bo kvar i det egna hemmet Utveckling, omprövning och prioritering av hemtjänstinsatser FFram till 1950-talet betydde den offentliga åldringsvården i princip att flytta till ett ålderdomshem, till landstingens kronikervård eller till sinnesjukhuset för de som drabbats av en svår demenssjukdom. Den sociala hemhjälpen dagens hemtjänst utvecklades av Röda Korset i Uppsala vid 50-talets början och den s.k. kvarboendeideologin blev snabbt den vägledande principen vid den fortsatta utbyggnaden av äldreomsorgen i offentlig regi. Antalet och andelen äldre som får hemtjänst har minskat från slutet av 1970-talet då utbyggnaden hade nått sin kvantitativa höjdpunkt. Många äldre fick då hjälp med praktiska hemsysslor i och runt bostaden som trädgårdsskötsel, snöröjning, storstädning, fönsterputsning, veckostädning, inköp, tvätt och matlagning. Möjligheterna att kunna bo kvar när man behövde hjälp med uppstigning, påklädning, personlig hygien och omvårdnad, flera gånger per dygn, kvällar och nätter var däremot mycket begränsad. Källa: Helsingborgs äldreomsorgsplan I Helsingborg hade 42 procent av hemtjänstmottagarna vid slutet av 1970-talet hjälp med städning 2 timmar per vecka vid ett tillfälle. 27 procent fick också hjälp med inköp sammanlagt 4 timmar per vecka. Sex timmars hjälp per vecka inkluderade matlagning. 4 procent fick hjälp två timmar varje vardag och en timme lördagar och söndagar (en uppgift för landstinget) och här gick vanligen gränsen för möjligheterna att få bo kvar hemma. Maximalt ca 20 timmar per vecka var den då ekonomiskt försvarbara omfattningen av hjälpinsatser alternativet när behoven ökade blev flyttning till ålderdomshem eller sjukhem. Den minskning av antalet hjälpmottagare som följde fram till slutet av 1980-talet hänförde sig i stort sett helt till åldersgruppen år av vilka 39 procent färre fick hjälp. Bland 80-åringarna ökade antalet hjälpta med 23 procent. En omfördelning av insatserna hade 15

16 inletts och reducering av hjälpinsatser berörde under 1990-talet också de äldsta över 80 år. Diagram 5 Antal äldre med hemtjänst i olika åldersgrupper 1991 och 2002 (tusental) år år år år 90-w år Diagram 5 illustrerar minskningen av antalet hemtjänstmottagare mellan 1991 och Förändringen är mest påtaglig bland de yngre äldre. För åldersgruppen 90 år och äldre ökade antalet som hade hemtjänst 2002 jämfört med tio år tidigare hade totalt personer 65 år och äldre hemtjänst vid mättillfället den 1 oktober. Vid motsvarande mättillfälle år 2002 hade personer 65 år och äldre hemtjänst. Diagram 6 Andelen äldre med hemtjänst 1991 och 2002 (procent) år år år år 90-w år

17 Antalet äldre som får hemtjänst har alltså minskat och beskrivs i diagram 6 också som en minskande andel av befolkningen i olika åldersgrupper hade en fjärdedel av alla personer år hemtjänst jämfört med drygt 13 procent tio år senare hade drygt 43 procent av de allra äldsta över 90 år hemtjänst vilket kan jämföras med de 31 procent som fick hjälp Kring 1980 började utbyggnaden av särskilda kvälls- och nattpatruller och år 1988 hade 16 procent av vårdtagarna insatser dygnet runt. Andelen med mycket omfattande insatser ökade snabbt och uppgick 1992 till en fjärdedel av hjälpmottagarna. I dag har uppskattningsvis närmare hälften av vårdtagarna omfattande insatser dygnet-runt. Möjligheten att bo kvar i sitt eget hem med behov av omfattande och kvalificerade insatser har blivit en realitet för många. Hemtjänstinsatserna omfördelas successivt från yngre till äldre, från hjälptagare med begränsade behov till dem som behöver alltmer omfattande hjälp. Diagram 7 illustrerar omfördelningen av hemtjänstinsatser från få timmar per månad till allt mer omfattande insatser. Kategorien 200 timmar eller mer per månad infördes mot slutet av 1990-talet så omfattande insatser förekom sällan Färre och allt äldre vårdtagare får del av allt mer omfattande insatser. Diagram 7 Antal personer med hemtjänst i olika timintervall 1991 och tim tim tim tim t 200-w tim 17

18 En omfördelning av insatserna har samtidigt skett från samboende/ gifta till ensamstående vilket betyder att anhöriga i större utsträckning än tidigare får stödja sin make/maka. Utredningen SENIOR 2005 (SOU 2003:91, bil D) redovisar följande uppskattade siffror avseende förskjutningen av insatser från gifta/samboende till ogifta (siffrorna avrundade). Tabell 1 Andelen 85-w med hjälpinsats 1985 och 2000 Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor % 31 % 61 % 45 % % 46 % 18 % 42 % Andelen med hemtjänst har minskat påtagligt i gruppen gifta 85 år och äldre från 1985 till Andelen ogifta män som får hjälp har ökat och andelen ogifta kvinnor med hjälp har minskat något. Följande tabell visar ökningen av antalet hjälptimmar per vårdtagare sett till hela gruppen ålderspensionärer: Tabell 2 Genomsnittligt antal timmar per vecka till åldersgruppen 85-w, 1985 resp Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor ,4 4,5 7, ,6 8,3 7 8,6 Hjälpinsatsen räknat på timmar per vecka har ökat i hela åldersgruppen 85 år och äldre och mest påtagligt för gifta kvinnor. Ett fördjupat studium av insatser till hela åldersgruppen 65 år och äldre med svår ohälsa visar bl.a. att lika stor andel ensamstående män och kvinnor med svår ohälsa hade hemtjänst 1985 som 15 år senare: Tabell 3 Ökning av andelen med svår ohälsa med insatser för 65-w 1985 till 2000 Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor ,3 35,5 21,4 37, ,9 34,3 14,8 38,6 18

19 Hittills har genomsnittliga uppgifter på riksnivå beskrivits år 2002 hade i genomsnitt 18,7 procent i åldersgruppen 80 år och äldre hemtjänst. En fördjupad beskrivning visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna med avseende på utbud av hemtjänstinsatser. Så här ser bilden ut för några kommuner som ligger högst, kring riksgenomsnittet och lägst när det gäller andelen 80 år och äldre som hade hemtjänst (1 oktober 2002): Tabell 4 Utbud av hemtjänstinsatser 2002 Högst Genomsnittet Lägst Sandviken: 45,6 % Malmö: 18,7 % Sävsjö: 7,6 % Vilhelmina: 31,6 % Solna: 18,6 % Munkfors: 8,1 % Upplands Bro: 30,9 % Sölvesborg: 18,7 % Lidingö: 9,4 % I vissa kommuner med hög andel hemtjänst bor relativt färre i särskilda boendeformer men det finns också exempel på motsatsen. Det finns kommuner där den äldre befolkningen både har tillgång till en utbyggd hemtjänst och en omfattande utbyggnad av särskilda boenden och kommuner som erbjuder mindre omfattande äldreomsorg. Mixen mellan olika former av insatser för äldre liksom omfattningen av insatserna är en uppgift som den politiska församlingen i varje kommun själv råder över. Sjukvårdsinsatser i det egna hemmet Möjligheterna att få hjälp med såromläggning, insulin, smärtlindring, medicinering, näringstillförsel, dialys, respirator m fl medicinska insatser har ökat allteftersom landstingens primärvårdsorganisation utvecklats under de senaste två decennierna. Före Ädelreformen utfördes all hemsjukvård av landstingens distriktssköterskor och undersköterskor. Vid denna tid hade uppskattningsvis en femtedel av hemtjänstmottagarna samtidigt landstingskommunal hemsjukvård (ca personer). Tio år senare uppskattas drygt personer i åldersgruppen 65 år och äldre få insatser från hemsjukvården som i dag bedrivs också av kommunerna medan landstingen fortfarande står för läkarinsatserna. Merparten av dem som får hemsjukvårdsinsatser är över 80 år. Svenska Kommunförbundet genomför en studie om den kommunala hemsjukvårdens omfattning i ett antal kommuner i Jämtlands 19

20 och Värmlands län. Preliminära uppgifter tyder på att undersköterskor och vårdbiträden använder en större andel av sin arbetstid för hälso- och sjukvårdsuppgifter inom hemtjänsten jämfört med motsvarande fördelning av insatser i särskilda boendeformer. Något förenklat är det i dag möjligt att vara sjukare eller ha större behov av omvårdnad och medicinska insatser i det egna hemmet än på ett ålderdomshem eller sjukhem. Socialstyrelsen har uppskattat omfattningen av den kommunala hälso- och sjukvården år 2000 till 15 procent av all personaltid och kostnaden till 15 miljarder kronor. Rehabilitering i samverkan Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel ingår som en del av hälso- och sjukvårdsansvaret. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar vilket gör det nödvändigt att samarbeta. På många håll har kommuner och landsting kommit överens om att gemensamt driva och finansiera olika slags verksamheter för äldrerehabilitering. En geriatrisk Rehabsluss i Halmstad I Halmstad finns ett särskilt team med en geriatriker, en sjukgymnast och en distriktsarbetsterapeut från kommunen. Teamet träffar patienten och gör en gemensam helhetsbedömning av vilka rehabiliteringsbehov som finns och vilka problem som behöver lösas inför utskrivningen. Här behövs ingen remiss, man ringer direkt till teamet och mottot är snabbt, billigast och bäst. Teamet gör ett hundratal bedömningar i månaden varav merparten på sjukhuset. Samrehabilitering i kommunerna Mark och Svenljunga I Mark och Svenljunga kommuner i Västra Götalandsregionen finns en samfinansierad rehabiliteringsverksamhet som leds av en gemensam nämnd med politiker både från kommunen och regionen. Här kan man vända sig till en instans och få det stöd man behöver, här inriktas det gemensamma arbetet på den enskilda människan och man kommer därmed bort från diskussioner om organisation och huvudmannaskapsgränser. Källa: Ett samlat stöd. Om samverkan kring äldre personers rehabilitering och habilitering. SK/Lf

21 Källa: Utvärdering av Hemrehab i Centrum, Helsingborg 2002 Hemrehab i Helsingborg Centrum Ett hemrehabteam med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och åtta undersköterskor arbetar sedan några år i ett team som erbjuder rehabilitering i hemmet efter en sjukhusvistelse. Under maximalt åtta veckor tränar man upp förmågan att klara det dagliga livets aktiviteter som t.ex. att klä på sig, klara toalettbesök, våga gå ut och gå igen. Varje dag i veckan, ibland flera gånger om dagen får man besök från någon i teamet, gångtränar inne eller ute och målet är att klara sig så bra som möjligt på egen hand. För vårdtagarna känns det tryggt att rehabiliteringen sker i deras egen hemmiljö, man uppskattar den sociala kontakten, det goda bemötandet och teamets förmåga att förmedla hopp om att det går att återfå funktionsförmågan. Korttids boende och vård Alla bor inte längre permanent i ett särskilt boende. En växande andel av resurserna används för speciella funktioner under kortare tidsbestämda perioder möjlighet för anhörigvårdare att återkommande få avlösning, för den enskilde att kunna vårdas både hemma och i ett särskilt boende, s.k. växelvård, för en intensiv rehabiliteringsperiod eller för vård i livets slutskede. En viss andel av platserna på ålderdomshem och sjukhemsverksamheter av olika slag har alltid används för korttidsfunktioner men först 1994 infördes uppgiften i den offentliga statistiken. Detta år rapporterades växelvårdsoch avlösningsplatser och år 2002 fanns det platser, en ökning med 93 procent. Källa: Korttidsverksamheter i Uppsala I Uppsala kommun finns flera enheter för s.k. korttidsvård. På enhet 125 erbjuds omfattande och kvalificerade sjukvårdsinsatser för personer med diagnoser av allvarlig medicinsk karaktär och/ eller som är medicinsktekniskt krävande. Här finns ett antal platser med inriktning mot vård i livets slutskede och en rehabiliteringsinriktad verksamhet med sammanlagt 36 vårdplatser. Vårdfilosofin går ut på att ta vara på det friska och uppmuntra till att träna själv i syfte att klara sin vardag helst i sin invanda miljö. I Uppsala finns också Mellangården med sju platser som fungerar som ett korttidsboende för personer med demensdiagnos, antingen som en tid för avlastning av anhöriga eller för utredning om lämplig boendeform. 21

22 22

23 Att flytta till ett särskilt boende Ungefär 92 procent av samtliga ålderspensionärer 65 år och äldre bor i sitt eget hem. Andelen minskar med stigande ålder. Diagram 8 Andel äldre som bor hemma samt andel äldre med hemtjänst i olika åldersgrupper 2002 (procent) Hemma Hemtjänst w DDiagram 8 visar också andelen i respektive åldersgrupp som har stöd från hemtjänsten. I åldersgruppen 90 år och äldre är det drygt 20 procent som bor hemma och som inte har hemtjänst. Ungefär samma andel rapporterar att de inte lider av någon svår sjukdom. Året före Ädel-reformens genomförande (1991) bodde personer på ålderdomshem, i servicehus, servicelägenheter eller i en gruppbostad. Ytterligare ca äldre fanns på landstingens olika verksamheter för somatisk långtidssjukvård; sjukhem, långvårdssjukhus eller i gruppbostäder för personer med åldersdemens överfördes merparten av dessa verksamheter till kommunerna som fick ansvaret för alla särskilda boendeformer som är den sammanfattande benämningen. Åren utbetalades ca tre miljarder kronor som stimulans och för att bidra till utbyggnad av nya boendeformer, för ombyggnad m.m. Många omoderna äldrebostäder byggdes om för att kunna erbjuda en bättre boendestandard och arbetsmiljö för perso- 23

24 nalen och vissa äldre verksamheter avvecklades helt. År 2002 bodde totalt personer på ett vårdboende, ibland benämnt ålderdomshem eller sjukhem, i en gruppbostad eller servicebostad hur de särskilda boendeformerna benämns bestämmer varje kommun själv. Antalet och andelen äldre som bor i ett särskilt boende har minskat under det gångna decenniet. I genomsnitt bor drygt 19 procent i åldersgruppen 80 år och äldre i en särskild boendeform och som framgår av diagrammet, 45 procent av de allra äldsta över 90 år. Också här finns stora skillnader mellan kommunerna. Uppgifter som motsvarar hälso- och sjukvårdens medelvårdtid finns inte i socialtjänststatistiken. En aktuell skattning av vistelsetider i särskilt boende den visar följande (SoS: Vad är särskilt i särskilt boende för äldre, 2001): Diagram 9 Antal personer efter tid i särskilt boende < 1 mån 1-4 mån 5-7 mån 8-12 mån 1-2 år 2-5 år 5-10 år > 10 år Drygt en femtedel eller personer vistas kortare tid än sju månader i ett särskilt boende, i vissa fall på en särskild avsedd korttidsplats. För tio år sedan torde det ha varit ovanligt att någon flyttade till ett ålderdomshem eller sjukhem för kortare tid än ett år ibland kunde vistelsetiden handla om flera decennier. Fler äldre får i dag del av den resurs som särskilda boendeformer representerar, men under kortare tid. 24

25 Vårdbehoven ökar Behovet av omfattande omvårdnadsinsatser och allt mer kvalificerade medicinska insatser har ökat både bland äldre som bor kvar i sitt eget hem och bland boende i särskilt boende. I Sundsvall har den s.k. vårdtyngden bedömts vid fem tillfällen sedan 1978 inom hemvården, på ålderdomshem, sjukhem och i gruppboende för personer med en demenssjukdom (servicehus och gruppboende fanns inte 1978). Underlaget till diagrammet kommer från en viktad vårdtyngdsskala (Y-skalan) som har använts inom hemsjukvården i Västernorrland i ca 25 år. Diagrammet visar bl.a. att skillnaden mellan vårdtyngden i dagens hemvård och de som vårdades inom långtidssjukvården i Sundsvall för 25 år sedan inte är så stor (Socialstyrelsen, Äldreuppdraget 2000:2, Vårdtyngd i äldreomsorgen). Diagram 10 Ökad vårdtyngd i särskilda boendeformer Poäng enl Y-skalan Hemvård Å-hem Sjukhem Gruppb. 25

26 26

27 Hälso- och sjukvårdens insatser förskjuts till allt fler äldre Också hälso- och sjukvården genomgick en radikal omställning under 1990-talet. EEfter flera decennier med oavbruten expansion tvingades vården till kostnads- och personalminskningar. Ändå kunde hälso- och sjukvården expandera på många områden antalet starr, kranskärl- och höftledsoperationer ökade, särskilt för de allra äldsta. Den medicinska utvecklingen har inneburit att allt fler vårdinsatser genomförs i öppen vård utan att patienten behöver läggas in på sjukhus. Vårdtiderna har kortats ner och antalet vårdplatser har reducerats Diagram 11 Antal vårdplatser för olika vårdformer 1992 och Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Psykiatrisk vård Under 1990-talet minskade antalet slutenvårdsplatser från till (diagram 11). Det genomsnittliga vårdplatsutnyttjandet (beläggningen) ökade med 30 procent och vårdtillfällena har därmed blivit allt mer behandlingsintensiva. 27

28 Det totala antalet vårdtillfällen vid sjukhus minskade under perioden från ca 1,6 till 1,5 miljoner. I den äldsta åldersgruppen ökade däremot antalet vårdtillfällen med 40 procent. Diagram 12 visar vårdutnyttjande år 2001 i olika åldersgrupper (vårddagar). Åldersgruppen år utgör ca 15 procent av befolkningen och använder mer än 40 procent av det totala antalet vårddagar. Åldersgruppen 85 år och äldre utgör 2,3 procent av befolkningen och tar i anspråk närmare 13 procent av det totala antalet vårddagar. Diagram 12 Procentuell fördelning av befolkningen och vårddagar i olika åldersgrupper 2001 (procent) w Andel av befolkningen Andel av vårddagar Några sjukdomsgrupper Hjärt-kärlsjukdomar Närmare hälften av Sveriges ålderspensionärer lider av någon hjärt-kärlsjukdom och mellan procent i denna åldersgrupp vårdas på sjukhus varje år, de flesta för kranskärlssjukdomar. Den åldersstandardiserade dödligheten i denna sjukdomsgrupp har sjunkit med närmare en tredjedel under de senaste två decennierna. Bland äldre människor orsakar hjärt-kärlsjukdomar en stor andel av besöken inom primärvården i åldersgruppen år närmare 40 procent av besöken. Hjärtsvikt förekommer hos 10 procent i åldersgruppen 80 år och äldre och är en av de största orsakerna till sjuklighet och vanligaste anledning till sjukhusvård hos äldre. 28

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård 1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6) SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för hemsjukvård. Dir. 2010:71. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för hemsjukvård. Dir. 2010:71. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010 Kommittédirektiv En nationell samordnare för hemsjukvård Dir. 2010:71 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2010 Sammanfattning En nationell samordnare ska stödja landsting och kommuner i processen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret

Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret Malmö stad Malmö FoU-enhet för äldre Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret - en registerstudie över malmöbor som dog 1997 Riitta Nilsson VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Delrapport 2001:1 ISSN 1650-9765

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader 3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader Definition I Sverige är det numera vedertaget att skilja mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård, vilket behandlas i denna rapport [3]. En alternativ

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Årsplan Geriatrik 2010

Årsplan Geriatrik 2010 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna

Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna Från fattigvård till Före 1950 var äldreomsorgen i huvudsak organiserad inom ramen för den kommunala fattigvården. I normalfallet

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer