Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet"

Transkript

1 Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet Utveckling, omprövning, prioritering 1

2 Rapporten kan beställas från: Förbundens trycksaksbeställning Tel: Fax: Pris: 1 5 ex 50 kr/st 6 ex eller fler 30 kr/st + moms och frakt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, november :a upplagan ISBN: Foto: Lars Peter Roos/Tiofoto och Thomas Wester/Bildhuset Grafisk form: Rolf Hernegran Tryck: Edita Norstedts Tryckeri SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET OCH LANDSTINGSFÖRBUNDET Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: Tel:

3 Innehåll Förord talet en omvälvande tid 7 Den allt äldre befolkningen 9 Mer liv till åren och fler år till livet om hälsa och ohälsa 11 Att kunna bo kvar i det egna hemmet 15 Utveckling, omprövning och prioritering av hemtjänstinsatser 15 Sjukvårdsinsatser i det egna hemmet 19 Rehabilitering i samverkan 20 Korttids boende och vård 21 Att flytta till ett särskilt boende 23 Vårdhoven ökar 25 Hälso- och sjukvårdens insatser förskjuts till allt fler äldre 27 Några sjukdomsgrupper 28 Läkemedel 33 Mot livets slut 35 En dynamisk reform Ädel Varför Ädel om kommunicerande kärl i en föränderlig värld 37 En dynamisk utveckling efter Ädelreformen 40 Reflektioner om dåtid, nutid och framtid 43 Var det bättre förr? 43 Starka samband mellan vårdens olika delar 43 Om framtiden 44 Bilaga 1 47 Kommunernas och landstingens kostnader 47 Referenser och källor för diagram 51 3

4 4

5 Förord FFler år till livet och mer liv till åren, så kan utvecklingen av äldreomsorgen och hälso- och sjukvården till den äldre befolkningen beskrivas. Den svenska äldremodellen att kunna få såväl äldreomsorg som hälso- och sjukvård integrerat i boende och vardagsliv stödjer äldre människors möjlighet att kunna bo kvar hemma och leva ett självständigt liv. Dessutom har den medicinska utvecklingen inneburit att allt fler och allt äldre människor har tillgång till medicinska insatser som effektiv behandling vid bl.a. hjärtinfarkt och stroke samt höftleds- och starroperationer. Denna rapport syftar till att förmedla kunskap om hur äldreomsorg och hälso- och sjukvård utvecklats med utgångspunkt från de allra äldsta. Som underlag till rapporten har vi använt oss av befintligt statistiskt underlag, specialstudier och forskarrapporter m.m. Underlaget har begränsningar genom att benämningar, definitioner och åldersindelning förändras över tiden och utformas olika hos olika myndigheter. Trots dessa begränsningar bedömer vi att underlaget räcker för syftet att visa trender och utvecklingstendenser mer än vetenskapliga exaktheter och absoluta sanningar. Rapporten har sitt fokus kring utvecklingen under 1900-talets sista decennium och utgår från året före Ädelreformen För att få perspektiv på de stora förändringar som skett under 1990-talet inramas detta decennium med utvecklingen bakåt och med prognoser några decennier framåt i tiden. Rapporten har utarbetats av Kristina Jennbert, Svenska Kommunförbundets sektion för äldreomsorg och sjukvård och Roger Molin, Landstingsförbundets avdelning för hälso- och sjukvårdspolitik. Stockholm i december 2003 Ellen Hyttsten Avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik Landstingsförbundet Margaretha Spjuth Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Svenska Kommunförbundet 5

6 6

7 1990-talet en omvälvande tid FFlera faktorer påverkar utveckling och förändring av samhället bl.a. demografi, ekonomi och utvecklingen av nya kunskaper. Senare delen av 1900-talet kan sammanfattas som en omvälvande tid för utvecklingen av hälso- och sjukvård och äldreomsorg till den äldre befolkningen där följande faktorer utgör några av ingredienserna i händelseutvecklingen. Den demografiska utvecklingen har och kommer att förändra förutsättningarna såväl för Sverige som för resten av världen. Förbättrade levnadsvillkor har inneburit en påtaglig ökning både av antalet äldre och andelen äldre i befolkningen. Allt fler av de äldre lever ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Särskilt under 1900-talets sista decennier utvecklades äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Allt fler äldre i hög ålder fick mer omfattande insatser från hemtjänst och hemsjukvård i det egna hemmet samtidigt som antalet starr, kranskärls- och höftledsoperationer ökade kraftigt. En påtagligt försämrad ekonomi mot slutet av seklet ledde till omprövning och omprioritering, en förskjutning av insatserna till en allt äldre del av befolkningen. Trots försämrade ekonomiska förutsättningar har den medicinska utvecklingen och nya organisationsformer bidragit till att allt fler människor i hög ålder får del av nya behandlingsformer talet var också en omvälvande tid betraktat från ett organisatoriskt perspektiv. En av Sveriges största vårdstrukturförändringar Ädelreformen genomfördes 1992 och gav kommunerna förutsättningar att erbjuda ett integrerat socialt och medicinskt stöd för den äldre befolkningen. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende och blev därmed också sjukvårdshuvudmän. Denna omstrukturering har inneburit att alltfler kan erbjudas avancerade sjukvårdsinsatser i det egna hemmet. 7

8 Framtiden handlar om en fortsatt utveckling av samspelet mellan vårdens olika delar och av kvalitet i bemötande, omvårdnad och medicinska insatser. Läkarna har en nyckelroll i detta samspel vilken måste bli ännu tydligare. Kommunernas och landstingens ekonomiska situation är ansträngd och kommer sannolikt inte att medge någon expansion. Detta ställer krav på en väl fungerande samverkan så att de gemensamma resurserna utnyttjas effektivt. För att klara kraven på längre sikt måste vi redan i dag ta en diskussion om bl.a. omfattningen och inriktningen av framtidens vård och omsorg. 8

9 Den allt äldre befolkningen Ökningen av antalet och andelen äldre i befolkningen utgör grunden för det engagemang som äldrefrågan ägnats i flera statliga utredningar från 1940-talet och framåt. DDiagram 1 visar befolkningsutvecklingen inklusive ökningen av äldre personer under en period av 60 år, från 1971 och med prognos ca 30 år framåt i tiden. För 30 år sedan uppgick Sveriges befolkning till ca 8 miljoner och om 30 år väntas befolkningen ha ökat till 10 miljoner invånare. I början på 1970-talet fanns det drygt 1 miljon ålderspensionärer 65 år och äldre och om 30 år beräknas denna grupp uppgå till 2,3 miljoner människor. Ökningstakten för de allra äldsta uttrycks ofta i höga procenttal mer sällan hur många personer det rör sig om. Så har t.ex. antalet personer 80 år och äldre ökat med från 1991 till 2001, en ökning med drygt 22 procent. Under samma tid ökade antalet 90-åringar och äldre med 57 procent som betyder personer. När personer 80 år och äldre på riksnivå bryts ner till kommunnivå fick t.ex. Helsingborgs 121, Borlänge 49 och Ånge 10 nya 80-åringar per år under denna tidsperiod Diagram 1 Befolkningsutveckling (tusental) w 65-w Samtliga

10 Befolkningen blir allt äldre men samtidigt allt yngre när det gäller hälsa och funktionsförmåga. I den statliga Pensionärsundersökningen (SOU 1977:99) bedömdes de framtida vårdbehoven med hela pensionärsgruppen 65 år och äldre som underlag. Omfattande vård- och omsorgsbehov antogs uppstå redan i årsåldern. Många studier, bl.a. H 70- undersökningen i Göteborg om åldrande och hälsa hos äldre, Kungsholmsstudien och återkommande undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden (SCBs s k ULF-undersökningar) har visat att hälsa och funktionsförmåga förbättrats påtagligt under de senaste decennierna. I dag är det mer relevant att bedöma framtida behov av vård och omsorg utifrån åldersgruppen 80 år och äldre eller t o m 90 år. Diagram 2 visar förändringar inom åldersgruppen 65 år och äldre. Här framgår den stora ökningen av antalet personer 80 år och äldre under 1900-talets sista decennier och den platåfas i äldreutvecklingen som sträcker sig fram till 2020-talet. Därefter sker en mer påtaglig ökning när 40-talisterna närmar sig 80 års åldern. Den 1 januari 2003 fanns det drygt personer 90 år och äldre. Om 30 år beräknas denna åldersgrupp ha ökat till drygt personer Diagram 2 Befolkningsutveckling för 65-w, 80-w och 90-w (tusental) w 80-w 65-w 10

11 Mer liv till åren och fler år till livet om hälsa och ohälsa Förbättrade levnadsvillkor under 1900-talet har medfört en påtagligt ökad medellivslängd. Efterhand som den tidigare höga barnadödligheten minskar under 1900-talet förklaras ökningen huvudsakligen med minskad dödlighet bland medelålders och äldre människor. FFörändringen av levnadsvillkor under 200 år illustreras mycket påtagligt i diagram 3. Vid sekelskiftet 1800 uppnådde en svensk man i genomsnitt 35 år och kvinnorna 38 år ett kort genomsnittligt livslopp som till största delen var en följd av den höga barnadödligheten. Vid sekelskiftet 1900 hade medellivslängden för män ökat till 50 år och för kvinnor till 53 år. Diagram 3 Ökning g av medellivslängd g g Män Kvinnor Medellivslängden har ökat kontinuerligt sedan förra sekelskiftet Under perioden , det decennium vi särskilt fokuserar, ökade medellivslängden med ytterligare två år och den be- 11

12 döms fortsätta öka. Sedan 1980-talet är ökningstakten större för männen och könsskillnader utjämnas alltmer. Antalet förväntade levnadsår efter fyllda 65 år har ökat kontinuerligt under hela talet och ger kanske en mer sann bild av utvecklingen än medellivslängden vid födseln. Kring sekelskiftet 1900 levde en svensk kvinna i genomsnitt 13.7 år efter 65-årsdagen och i dag 20 år. Riksgenomsnitt visar utvecklingstendenser över tiden och döljer intressanta skillnader i enskilda människors levnadsvillkor. Att ha en god hälsa eller drabbas av ohälsa som äldre beror till mycket stor del av förhållanden tidigare i livet. Ohälsa har samband med ålder men också med kön, civilstånd, födelseland, utbildningsnivå och med inkomst. En kvinna i Danderyd (Stockholms län) lever i genomsnitt 4,4 år längre än en kvinna i Bräcke (Jämtlands län). Skillnaden mellan livslängden för män i Arjeplog (Norrbottens län) och Bollebygd (Västra Götaland) är 7 år. Högst medellivslängd Lägst medellivslängd Kvinna i Danderyd 83,6 år Kvinna i Bräcke 79,2 år Man i Bollebygd 79,7 år Man i Arjeplog 72,7 år En majoritet av befolkningen beskriver och upplever sin hälsosituation som god. Två tredjedelar av åldersgruppen år ger den beskrivningen och färre rapporterar fysisk ohälsa under talet jämfört med 1980-talet (ULF och ). Ju äldre man är desto fler är det som bedömer sin hälsa som bättre än jämnårigas. Många som beskriver sin hälsosituation som god kan samtidigt ha en långvarig sjukdom utan besvär och utan att påverkas i sin livsföring. I rapporten Ohälsa och sjukvård (SCB rapport 95) framgår att andelen som ansåg sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt minskade från 1980 till slutet av 1990-talet. Bl.a. har besvär av ängslan, oro och ångest minskat i åldersgruppen år och andelen med rörelsehinder har minskat stadigt under de sista decennierna i alla åldersgrupper kanske till viss del en följd av förbättrad höft- och knäledsplastik. Enligt den s.k. Kungsholmsstudien (en longitudinell studie inom stadsdelen Kungsholmen i Stockholm) har mer än en femtedel i åldersgruppen år och nästan lika många bland 90-åringarna ingen sjukdom. 12

13 Diagram 4 visar ökningen av antalet personer som uppnår en ålder av 100 år. Antalet 100-årskalas vid mitten av förra seklet torde ha varit ganska få. I år kan förhoppningsvis 1248 människor födda 1903 fira sin 100-års dag också ett mått på hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens utveckling. Diagram 4 Antalet 100-åringar

14 Högst medellivslängd Lägst medellivslängd Kvinna i Danderyd 83,6 år Kvinna i Bräcke 79,2 Man i Bollebygd 79,7 år Man i Arjeplog 72,7 år 14

15 Att kunna bo kvar i det egna hemmet Utveckling, omprövning och prioritering av hemtjänstinsatser FFram till 1950-talet betydde den offentliga åldringsvården i princip att flytta till ett ålderdomshem, till landstingens kronikervård eller till sinnesjukhuset för de som drabbats av en svår demenssjukdom. Den sociala hemhjälpen dagens hemtjänst utvecklades av Röda Korset i Uppsala vid 50-talets början och den s.k. kvarboendeideologin blev snabbt den vägledande principen vid den fortsatta utbyggnaden av äldreomsorgen i offentlig regi. Antalet och andelen äldre som får hemtjänst har minskat från slutet av 1970-talet då utbyggnaden hade nått sin kvantitativa höjdpunkt. Många äldre fick då hjälp med praktiska hemsysslor i och runt bostaden som trädgårdsskötsel, snöröjning, storstädning, fönsterputsning, veckostädning, inköp, tvätt och matlagning. Möjligheterna att kunna bo kvar när man behövde hjälp med uppstigning, påklädning, personlig hygien och omvårdnad, flera gånger per dygn, kvällar och nätter var däremot mycket begränsad. Källa: Helsingborgs äldreomsorgsplan I Helsingborg hade 42 procent av hemtjänstmottagarna vid slutet av 1970-talet hjälp med städning 2 timmar per vecka vid ett tillfälle. 27 procent fick också hjälp med inköp sammanlagt 4 timmar per vecka. Sex timmars hjälp per vecka inkluderade matlagning. 4 procent fick hjälp två timmar varje vardag och en timme lördagar och söndagar (en uppgift för landstinget) och här gick vanligen gränsen för möjligheterna att få bo kvar hemma. Maximalt ca 20 timmar per vecka var den då ekonomiskt försvarbara omfattningen av hjälpinsatser alternativet när behoven ökade blev flyttning till ålderdomshem eller sjukhem. Den minskning av antalet hjälpmottagare som följde fram till slutet av 1980-talet hänförde sig i stort sett helt till åldersgruppen år av vilka 39 procent färre fick hjälp. Bland 80-åringarna ökade antalet hjälpta med 23 procent. En omfördelning av insatserna hade 15

16 inletts och reducering av hjälpinsatser berörde under 1990-talet också de äldsta över 80 år. Diagram 5 Antal äldre med hemtjänst i olika åldersgrupper 1991 och 2002 (tusental) år år år år 90-w år Diagram 5 illustrerar minskningen av antalet hemtjänstmottagare mellan 1991 och Förändringen är mest påtaglig bland de yngre äldre. För åldersgruppen 90 år och äldre ökade antalet som hade hemtjänst 2002 jämfört med tio år tidigare hade totalt personer 65 år och äldre hemtjänst vid mättillfället den 1 oktober. Vid motsvarande mättillfälle år 2002 hade personer 65 år och äldre hemtjänst. Diagram 6 Andelen äldre med hemtjänst 1991 och 2002 (procent) år år år år 90-w år

17 Antalet äldre som får hemtjänst har alltså minskat och beskrivs i diagram 6 också som en minskande andel av befolkningen i olika åldersgrupper hade en fjärdedel av alla personer år hemtjänst jämfört med drygt 13 procent tio år senare hade drygt 43 procent av de allra äldsta över 90 år hemtjänst vilket kan jämföras med de 31 procent som fick hjälp Kring 1980 började utbyggnaden av särskilda kvälls- och nattpatruller och år 1988 hade 16 procent av vårdtagarna insatser dygnet runt. Andelen med mycket omfattande insatser ökade snabbt och uppgick 1992 till en fjärdedel av hjälpmottagarna. I dag har uppskattningsvis närmare hälften av vårdtagarna omfattande insatser dygnet-runt. Möjligheten att bo kvar i sitt eget hem med behov av omfattande och kvalificerade insatser har blivit en realitet för många. Hemtjänstinsatserna omfördelas successivt från yngre till äldre, från hjälptagare med begränsade behov till dem som behöver alltmer omfattande hjälp. Diagram 7 illustrerar omfördelningen av hemtjänstinsatser från få timmar per månad till allt mer omfattande insatser. Kategorien 200 timmar eller mer per månad infördes mot slutet av 1990-talet så omfattande insatser förekom sällan Färre och allt äldre vårdtagare får del av allt mer omfattande insatser. Diagram 7 Antal personer med hemtjänst i olika timintervall 1991 och tim tim tim tim t 200-w tim 17

18 En omfördelning av insatserna har samtidigt skett från samboende/ gifta till ensamstående vilket betyder att anhöriga i större utsträckning än tidigare får stödja sin make/maka. Utredningen SENIOR 2005 (SOU 2003:91, bil D) redovisar följande uppskattade siffror avseende förskjutningen av insatser från gifta/samboende till ogifta (siffrorna avrundade). Tabell 1 Andelen 85-w med hjälpinsats 1985 och 2000 Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor % 31 % 61 % 45 % % 46 % 18 % 42 % Andelen med hemtjänst har minskat påtagligt i gruppen gifta 85 år och äldre från 1985 till Andelen ogifta män som får hjälp har ökat och andelen ogifta kvinnor med hjälp har minskat något. Följande tabell visar ökningen av antalet hjälptimmar per vårdtagare sett till hela gruppen ålderspensionärer: Tabell 2 Genomsnittligt antal timmar per vecka till åldersgruppen 85-w, 1985 resp Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor ,4 4,5 7, ,6 8,3 7 8,6 Hjälpinsatsen räknat på timmar per vecka har ökat i hela åldersgruppen 85 år och äldre och mest påtagligt för gifta kvinnor. Ett fördjupat studium av insatser till hela åldersgruppen 65 år och äldre med svår ohälsa visar bl.a. att lika stor andel ensamstående män och kvinnor med svår ohälsa hade hemtjänst 1985 som 15 år senare: Tabell 3 Ökning av andelen med svår ohälsa med insatser för 65-w 1985 till 2000 Gifta män Ogifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor ,3 35,5 21,4 37, ,9 34,3 14,8 38,6 18

19 Hittills har genomsnittliga uppgifter på riksnivå beskrivits år 2002 hade i genomsnitt 18,7 procent i åldersgruppen 80 år och äldre hemtjänst. En fördjupad beskrivning visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna med avseende på utbud av hemtjänstinsatser. Så här ser bilden ut för några kommuner som ligger högst, kring riksgenomsnittet och lägst när det gäller andelen 80 år och äldre som hade hemtjänst (1 oktober 2002): Tabell 4 Utbud av hemtjänstinsatser 2002 Högst Genomsnittet Lägst Sandviken: 45,6 % Malmö: 18,7 % Sävsjö: 7,6 % Vilhelmina: 31,6 % Solna: 18,6 % Munkfors: 8,1 % Upplands Bro: 30,9 % Sölvesborg: 18,7 % Lidingö: 9,4 % I vissa kommuner med hög andel hemtjänst bor relativt färre i särskilda boendeformer men det finns också exempel på motsatsen. Det finns kommuner där den äldre befolkningen både har tillgång till en utbyggd hemtjänst och en omfattande utbyggnad av särskilda boenden och kommuner som erbjuder mindre omfattande äldreomsorg. Mixen mellan olika former av insatser för äldre liksom omfattningen av insatserna är en uppgift som den politiska församlingen i varje kommun själv råder över. Sjukvårdsinsatser i det egna hemmet Möjligheterna att få hjälp med såromläggning, insulin, smärtlindring, medicinering, näringstillförsel, dialys, respirator m fl medicinska insatser har ökat allteftersom landstingens primärvårdsorganisation utvecklats under de senaste två decennierna. Före Ädelreformen utfördes all hemsjukvård av landstingens distriktssköterskor och undersköterskor. Vid denna tid hade uppskattningsvis en femtedel av hemtjänstmottagarna samtidigt landstingskommunal hemsjukvård (ca personer). Tio år senare uppskattas drygt personer i åldersgruppen 65 år och äldre få insatser från hemsjukvården som i dag bedrivs också av kommunerna medan landstingen fortfarande står för läkarinsatserna. Merparten av dem som får hemsjukvårdsinsatser är över 80 år. Svenska Kommunförbundet genomför en studie om den kommunala hemsjukvårdens omfattning i ett antal kommuner i Jämtlands 19

20 och Värmlands län. Preliminära uppgifter tyder på att undersköterskor och vårdbiträden använder en större andel av sin arbetstid för hälso- och sjukvårdsuppgifter inom hemtjänsten jämfört med motsvarande fördelning av insatser i särskilda boendeformer. Något förenklat är det i dag möjligt att vara sjukare eller ha större behov av omvårdnad och medicinska insatser i det egna hemmet än på ett ålderdomshem eller sjukhem. Socialstyrelsen har uppskattat omfattningen av den kommunala hälso- och sjukvården år 2000 till 15 procent av all personaltid och kostnaden till 15 miljarder kronor. Rehabilitering i samverkan Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel ingår som en del av hälso- och sjukvårdsansvaret. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar vilket gör det nödvändigt att samarbeta. På många håll har kommuner och landsting kommit överens om att gemensamt driva och finansiera olika slags verksamheter för äldrerehabilitering. En geriatrisk Rehabsluss i Halmstad I Halmstad finns ett särskilt team med en geriatriker, en sjukgymnast och en distriktsarbetsterapeut från kommunen. Teamet träffar patienten och gör en gemensam helhetsbedömning av vilka rehabiliteringsbehov som finns och vilka problem som behöver lösas inför utskrivningen. Här behövs ingen remiss, man ringer direkt till teamet och mottot är snabbt, billigast och bäst. Teamet gör ett hundratal bedömningar i månaden varav merparten på sjukhuset. Samrehabilitering i kommunerna Mark och Svenljunga I Mark och Svenljunga kommuner i Västra Götalandsregionen finns en samfinansierad rehabiliteringsverksamhet som leds av en gemensam nämnd med politiker både från kommunen och regionen. Här kan man vända sig till en instans och få det stöd man behöver, här inriktas det gemensamma arbetet på den enskilda människan och man kommer därmed bort från diskussioner om organisation och huvudmannaskapsgränser. Källa: Ett samlat stöd. Om samverkan kring äldre personers rehabilitering och habilitering. SK/Lf

21 Källa: Utvärdering av Hemrehab i Centrum, Helsingborg 2002 Hemrehab i Helsingborg Centrum Ett hemrehabteam med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och åtta undersköterskor arbetar sedan några år i ett team som erbjuder rehabilitering i hemmet efter en sjukhusvistelse. Under maximalt åtta veckor tränar man upp förmågan att klara det dagliga livets aktiviteter som t.ex. att klä på sig, klara toalettbesök, våga gå ut och gå igen. Varje dag i veckan, ibland flera gånger om dagen får man besök från någon i teamet, gångtränar inne eller ute och målet är att klara sig så bra som möjligt på egen hand. För vårdtagarna känns det tryggt att rehabiliteringen sker i deras egen hemmiljö, man uppskattar den sociala kontakten, det goda bemötandet och teamets förmåga att förmedla hopp om att det går att återfå funktionsförmågan. Korttids boende och vård Alla bor inte längre permanent i ett särskilt boende. En växande andel av resurserna används för speciella funktioner under kortare tidsbestämda perioder möjlighet för anhörigvårdare att återkommande få avlösning, för den enskilde att kunna vårdas både hemma och i ett särskilt boende, s.k. växelvård, för en intensiv rehabiliteringsperiod eller för vård i livets slutskede. En viss andel av platserna på ålderdomshem och sjukhemsverksamheter av olika slag har alltid används för korttidsfunktioner men först 1994 infördes uppgiften i den offentliga statistiken. Detta år rapporterades växelvårdsoch avlösningsplatser och år 2002 fanns det platser, en ökning med 93 procent. Källa: Korttidsverksamheter i Uppsala I Uppsala kommun finns flera enheter för s.k. korttidsvård. På enhet 125 erbjuds omfattande och kvalificerade sjukvårdsinsatser för personer med diagnoser av allvarlig medicinsk karaktär och/ eller som är medicinsktekniskt krävande. Här finns ett antal platser med inriktning mot vård i livets slutskede och en rehabiliteringsinriktad verksamhet med sammanlagt 36 vårdplatser. Vårdfilosofin går ut på att ta vara på det friska och uppmuntra till att träna själv i syfte att klara sin vardag helst i sin invanda miljö. I Uppsala finns också Mellangården med sju platser som fungerar som ett korttidsboende för personer med demensdiagnos, antingen som en tid för avlastning av anhöriga eller för utredning om lämplig boendeform. 21

22 22

23 Att flytta till ett särskilt boende Ungefär 92 procent av samtliga ålderspensionärer 65 år och äldre bor i sitt eget hem. Andelen minskar med stigande ålder. Diagram 8 Andel äldre som bor hemma samt andel äldre med hemtjänst i olika åldersgrupper 2002 (procent) Hemma Hemtjänst w DDiagram 8 visar också andelen i respektive åldersgrupp som har stöd från hemtjänsten. I åldersgruppen 90 år och äldre är det drygt 20 procent som bor hemma och som inte har hemtjänst. Ungefär samma andel rapporterar att de inte lider av någon svår sjukdom. Året före Ädel-reformens genomförande (1991) bodde personer på ålderdomshem, i servicehus, servicelägenheter eller i en gruppbostad. Ytterligare ca äldre fanns på landstingens olika verksamheter för somatisk långtidssjukvård; sjukhem, långvårdssjukhus eller i gruppbostäder för personer med åldersdemens överfördes merparten av dessa verksamheter till kommunerna som fick ansvaret för alla särskilda boendeformer som är den sammanfattande benämningen. Åren utbetalades ca tre miljarder kronor som stimulans och för att bidra till utbyggnad av nya boendeformer, för ombyggnad m.m. Många omoderna äldrebostäder byggdes om för att kunna erbjuda en bättre boendestandard och arbetsmiljö för perso- 23

24 nalen och vissa äldre verksamheter avvecklades helt. År 2002 bodde totalt personer på ett vårdboende, ibland benämnt ålderdomshem eller sjukhem, i en gruppbostad eller servicebostad hur de särskilda boendeformerna benämns bestämmer varje kommun själv. Antalet och andelen äldre som bor i ett särskilt boende har minskat under det gångna decenniet. I genomsnitt bor drygt 19 procent i åldersgruppen 80 år och äldre i en särskild boendeform och som framgår av diagrammet, 45 procent av de allra äldsta över 90 år. Också här finns stora skillnader mellan kommunerna. Uppgifter som motsvarar hälso- och sjukvårdens medelvårdtid finns inte i socialtjänststatistiken. En aktuell skattning av vistelsetider i särskilt boende den visar följande (SoS: Vad är särskilt i särskilt boende för äldre, 2001): Diagram 9 Antal personer efter tid i särskilt boende < 1 mån 1-4 mån 5-7 mån 8-12 mån 1-2 år 2-5 år 5-10 år > 10 år Drygt en femtedel eller personer vistas kortare tid än sju månader i ett särskilt boende, i vissa fall på en särskild avsedd korttidsplats. För tio år sedan torde det ha varit ovanligt att någon flyttade till ett ålderdomshem eller sjukhem för kortare tid än ett år ibland kunde vistelsetiden handla om flera decennier. Fler äldre får i dag del av den resurs som särskilda boendeformer representerar, men under kortare tid. 24

25 Vårdbehoven ökar Behovet av omfattande omvårdnadsinsatser och allt mer kvalificerade medicinska insatser har ökat både bland äldre som bor kvar i sitt eget hem och bland boende i särskilt boende. I Sundsvall har den s.k. vårdtyngden bedömts vid fem tillfällen sedan 1978 inom hemvården, på ålderdomshem, sjukhem och i gruppboende för personer med en demenssjukdom (servicehus och gruppboende fanns inte 1978). Underlaget till diagrammet kommer från en viktad vårdtyngdsskala (Y-skalan) som har använts inom hemsjukvården i Västernorrland i ca 25 år. Diagrammet visar bl.a. att skillnaden mellan vårdtyngden i dagens hemvård och de som vårdades inom långtidssjukvården i Sundsvall för 25 år sedan inte är så stor (Socialstyrelsen, Äldreuppdraget 2000:2, Vårdtyngd i äldreomsorgen). Diagram 10 Ökad vårdtyngd i särskilda boendeformer Poäng enl Y-skalan Hemvård Å-hem Sjukhem Gruppb. 25

26 26

27 Hälso- och sjukvårdens insatser förskjuts till allt fler äldre Också hälso- och sjukvården genomgick en radikal omställning under 1990-talet. EEfter flera decennier med oavbruten expansion tvingades vården till kostnads- och personalminskningar. Ändå kunde hälso- och sjukvården expandera på många områden antalet starr, kranskärl- och höftledsoperationer ökade, särskilt för de allra äldsta. Den medicinska utvecklingen har inneburit att allt fler vårdinsatser genomförs i öppen vård utan att patienten behöver läggas in på sjukhus. Vårdtiderna har kortats ner och antalet vårdplatser har reducerats Diagram 11 Antal vårdplatser för olika vårdformer 1992 och Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Psykiatrisk vård Under 1990-talet minskade antalet slutenvårdsplatser från till (diagram 11). Det genomsnittliga vårdplatsutnyttjandet (beläggningen) ökade med 30 procent och vårdtillfällena har därmed blivit allt mer behandlingsintensiva. 27

28 Det totala antalet vårdtillfällen vid sjukhus minskade under perioden från ca 1,6 till 1,5 miljoner. I den äldsta åldersgruppen ökade däremot antalet vårdtillfällen med 40 procent. Diagram 12 visar vårdutnyttjande år 2001 i olika åldersgrupper (vårddagar). Åldersgruppen år utgör ca 15 procent av befolkningen och använder mer än 40 procent av det totala antalet vårddagar. Åldersgruppen 85 år och äldre utgör 2,3 procent av befolkningen och tar i anspråk närmare 13 procent av det totala antalet vårddagar. Diagram 12 Procentuell fördelning av befolkningen och vårddagar i olika åldersgrupper 2001 (procent) w Andel av befolkningen Andel av vårddagar Några sjukdomsgrupper Hjärt-kärlsjukdomar Närmare hälften av Sveriges ålderspensionärer lider av någon hjärt-kärlsjukdom och mellan procent i denna åldersgrupp vårdas på sjukhus varje år, de flesta för kranskärlssjukdomar. Den åldersstandardiserade dödligheten i denna sjukdomsgrupp har sjunkit med närmare en tredjedel under de senaste två decennierna. Bland äldre människor orsakar hjärt-kärlsjukdomar en stor andel av besöken inom primärvården i åldersgruppen år närmare 40 procent av besöken. Hjärtsvikt förekommer hos 10 procent i åldersgruppen 80 år och äldre och är en av de största orsakerna till sjuklighet och vanligaste anledning till sjukhusvård hos äldre. 28

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Årsplan Geriatrik 2011

Årsplan Geriatrik 2011 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2011 Inledning Hos äldre har hälsan förbättrats de senaste decennierna om man ser till upplevda hälsoproblem och funktionsförmåga, men försämrats i fråga om långvariga

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun.

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun. 1 (13) Dnr SÄN 2009/216-730 Tidigare D nr Äldrenämnden 2004/37 Ändringar gjorda enligt beslut: Äldrenämnden 2004-09-22 Äldrenämnden 2005-02-09 Äldrenämnden 2006-11-29 Social-och äldrenämnden 2009-12-15

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 "kvalitet" = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 kvalitet = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 212-1-17 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) hösten 211 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut den andra rapporten med indikatorbaserade

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid

Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid Hemtjänsten och de äldres behov en jämförelse över tid Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer