Kommunalt stöd till äldres närstående

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalt stöd till äldres närstående"

Transkript

1 LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet Maj 2000 (Redigerad ) Lars-Åke Gustafson

2 Sammanfattning Hösten 1999 beslutade Kommunfullmäktiges omsorgsutskott i Linköping att göra en uppföljning av hur situationen ser ut för personer som vårdar en äldre, närstående. Föreliggande studie är en inventering av vad som tidigare har skrivits och dokumenterats om anhörigstöd och utgör ett första led i uppföljningen. I denna rapport belyses den traditionella konflikten mellan äldreomsorg som rättighet (med samhällsinsatser) kontra välgörenhet (med frivilliginsatser). Under och 70-talen dominerade den rättighetsbaserade socialpolitiken och offentlig vård- och omsorg byggdes kraftigt ut. Under 1980-talet försämrades kommunernas ekonomi och på 1990-talet restes ideologiska krav på att den offentliga verksamhetens åtaganden skulle minska. Många kommuner i landet beslutade om neddragningar, som bl a innebar att vård- och omsorgsinsatserna för äldre minskade i landet. Ett antal hjälpmottagare föll helt ur hemtjänstsystemet. Företrädesvis är det många äldre sammanboende, som har drabbats då en del av det tidigare kommunala ansvaret, i praktiken har lagts över på en make/maka. För Linköpings del innebar förändringarna på 1990-talet framförallt att de äldre fick mindre hjälp med olika boserviceinsatser, då de inte längre ville eller ansåg sig ha råd att betala för dessa. De anhörigas stödinsatser till äldre antas vara minst dubbelt så omfattande i tid, som den formella sektorns insatser. I en Ädel-Ulf-utvärderingen (SCB) 1994, framkom det att 70% av anhörigvårdarna då var kvinnor. Vidare att det oftast var en make/maka som vårdade personer mellan år och en son/dotter (45-65 år) som vårdade personer som var 85 år och äldre. I föreliggande studie diskuteras förhållandet att det framförallt är kvinnor, som har fått ta ett ökat ansvar för äldre närstående. Arbetsbördan påstås i vissa fall ha utvecklats till orimliga proportioner. I Danmark och Norge får fler personer hemtjänst, men insatser är tidsmässigt kortare i snitt, än vad de är i Sverige. En fråga är vad den tidiga vårdkontakten, som är ett resultat av den breda hemtjänsthjälpen i Norge-Danmark, kan betyda för att förebygga att de som hjälper en närstående inte ska hamna i ett eget vårdberoende p g a den tunga arbetsbördan. I studien avfärdas föreställningarna att äldre hellre vill få vård och hjälp av en nära anhörig än av den offentliga hemtjänsten och att personer med utländsk bakgrund generellt är mer inriktade på att ta hand om sina äldre än vad andra svenskar är. I Ädel-Ulf-utvärderingen svarade 60% av de äldre att man föredrog kommunal hjälp, 35% en anhörigs hjälp och 5% ett privat alternativ eller en frivilligorganisation. Vad gäller frågan om personer med utländsk bakgrund betonas att dessa inte utgör någon homogen grupp, med ett och samma gemensamma intresse. En realitet är att många anhörigvårdare idag förefaller ha ett stort behov av stöd och hjälp i arbetet som man utför. Framförallt förefaller den psykosociala situationen vara svår för många. Vad som främst efterfrågas är att få prata med en professionell person inom kommunen som kan ge råd och stöd. Det förväntas att denna kontaktperson ska kunna berätta om vilka möjligheter att få hjälp som finns. Han/hon ska också kunna slussa anhörigvårdaren vidare till andra verksamheter om så behövs. Ett annat framträdande önskemål är att få avlösning för att få tid för sig själv och för att få vila. Slutligen finns det ett visst behov av att träffa andra personer i samma situation. En slutsats i studien är att de insatser som görs måste utgå från att varje individ och varje situation är unik. Därav måste det finnas olika stödformer för att kunna skapa olika indi- 1

3 viduella lösningar och variationer. I studien betonas att det är viktigt att det finns ett fungerande samarbete och växelspel mellan kommunen och de anhöriga och att olika lösningar kan få variera över tid. Ett område att fundera vidare över är hur man kan skapa bra mötesplatser för anhöriga att träffa varandra, frivilligorganisationerna/intresseföreningarna och personal från kommun och landsting. Kanske finns det ett behov av en slags träffpunktsverksamhet? Ett annat område är att fundera över är hur vård- och omsorgspersonal kan/bör bemötande de anhöriga och hur olika former av information kan/bör ges. I studien görs en jämförelse mellan vad Linköping respektive andra kommuner i landet erbjuder för anhörigstöd. Vad gäller vårdplatser i form av korttidsvård/växelvård så ligger Linköping på ett riksgenomsnitt. Men det är oklart i vilken mån dessa utnyttjas för andra ändamål än anhörigstöd. Den dokumenterade dagvården/dagverksamheten i Linköping ligger kraftigt under genomsnittskommunen. Då det gäller uppsökande verksamheten är det oklart i vilken mån detta sker. I kommunen finns det en handlingsplan för utveckling av anhörigstöd. Men denna inkluderar inte alla stödformer som kommunen erbjuder, utan gäller bara för de former och aktiviteter som finansieras av de särskilt riktade pengarna som regeringen anslår Framförallt har man valt att satsa på anhöriggrupper, uppsökande verksamhet, information och att involvera olika frivilligorganisationer/intresseföreningar. Erfarenheterna från denna satsning bör senare följas upp för att kunna vidareutveckla olika stödformer. En annan viktig fråga är i vilken mån olika frivilligorganisationer i Linköping bidrar med stöd till anhöriga och vad dessa insatser betyder för de berörda samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Föreliggande rapport utgör nu en grund för ytterligare diskussioner om hur man vill gå vidare med fördjupade, lokala undersökningar om situationen för personer som vårdar en äldre närstående. Studien ger även underlag för att föra diskussioner om hemtjänstens inriktning och om de insatser som Linköping idag erbjuder anhörigvårdarna motsvarar de önskemål och behov som finns. 2

4 Innehåll Inledning...1 Uppdraget...1 Syfte...1 Metod och rapportens uppläggning...1 En historisk beskrivning Befolkning och politik...2 Rättighet istället för välgörenhet 20-talet...2 Hemvård istället för vårdhem 40-talet...2 Röda korsets samaritverksamhet 50-talet...2 Kommunal utbyggnad och uppbromsning Utveckling i Linköpings kommun Statsmakternas ökade intresse för stöd till anhöriga 1990-talet...6 Ökade krav på att kommunerna skall ta ansvar för stöd till anhöriga...6 Äldreuppdraget...7 Ideologisk förskjutning från offentliga insatser till frivilliginsatser...7 Nya stimulansmedel för anhörigstöd En nordisk jämförelse...8 Självbiografier...9 Två exempel...9 Pedagogisk litteratur riktad till anhörigvårdare...11 Forskning och verksamhetsstudier...12 Forskningen på 1980-talet...12 Behov av ny forskning inför 1990-talet...13 Identifiering av anhörigvårdarna och deras motiv...13 Vilka är de som vårdar en anhörig?...13 Vilka motiv har anhörigvårdarna för att ge stöd och hjälp?...15 Motstridigheter att både vilja och inte vilja...16 Rollen som anhörigvårdare på 1990-talet...17 Svårigheter och beroende...17 Källor för tillfredsställelse...18 Strategier för att lösa problem...19 Vem tar emot informell vård och omsorg?...20 De äldres egna önskemål familj, offentlig service eller privata alternativ...21 Vad får man hjälp med?...22 Personer med utländsk bakgrund och frågan om anhörigstöd...23 Anhörigvård och samhällsvård i motverkan eller samverkan?...24 Bemötande av vårdbehövande olika system...25 Bemötande av vårdbehövande samspel och samverkan...25 Bemötande av anhöriga stöd eller nonchalans?...27 Konkreta stödinsatser som efterfrågas...29 Information...29 Avlastning och växelvård...29 Ekonomiska stödformer anhöriganställning.30 Anhöriggrupper...31 Kontaktpersoner och psykosocialt stöd

5 Linköping en jämförelse med andra kommuner...33 En nationell kartläggning Avlösning korttidsvård/växelvård Dagverksamhet Avlösning i hemmet Uppsökande arbete Utbildning och stöd, enskilt eller i grupp Kontaktpersoner Informationsmaterial Ekonomiskt stöd Anställning respektive kontantbidrag Andra former av kommunalt stöd Samordning av väntjänst Utvecklingsarbete och plandokument...39 Kartläggning 1991 och handlingsplan Kartläggning...40 Handlingsplan Utveckling av anhörigstöd...41 Diskussion...43 Rättighet eller välgörenhet...43 Anhörigvårdare mest kvinnor...43 Några vanliga föreställningar som kan ifrågasättas...44 Utveckling av stöd till dem som idag ger en närstående vård och omsorg...45 Linköping - en nationell jämförelse...47 Frivilligorganisationerna...48 Slutord...48 Referenser...49 Källmaterial...49 Muntliga källor/intervjuer...50 Litteratur...50 Bilaga 1: Erfarenheter från anhörigstödsprojektet Kartläggningar och kunskapsprojekt i kommun och landsting...52 Framtagning av modeller, material, planer...54 Projekt av eller tillsammans med olika frivilligorganisationer...55 Bilaga 2: Icke-kommunala aktörers stöd till anhöriga Uppsökande verksamhet Väntjänst Avlösning Utbildning och stödgrupper Andra former av stöd Utvecklingsarbete och planer...58 Bilaga 3: Undersökningsmodell Vad vill man främst veta då man går vidare med en studie i Linköping?

6 Inledning Uppdraget Omsorgsutskottet i Linköpings kommun har som ett led i FN:s äldreår beslutat att se över situationen för personer som vårdar en äldre närstående. 1 Denna litteraturinventering och kommunjämförelse är en första delstudie i det projektet. Syfte Syftet med denna studie är att inventera vad som redan har undersökts och dokumenterats om hur situationen för personer som vårdar en äldre, närstående ser ut. Vidare att ta reda på vad man som anhörigvårdare har för behov av kommunalt stöd, för att bättre klara av sin situation. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad Linköpings kommun erbjuder för stöd och att jämföra detta med övriga kommuner i landet och i någon mån sätta detta i relation till den forskning som bedrivs. Resultaten skall ge ett underlag, för att kunna ta beslut om vad man ytterligare vill och behöver veta i Linköpings kommun, om situationen för anhöriga som vårdar en äldre närstående. Metod och rapportens uppläggning Litteratursökning har gjorts på LIBRIS litteraturkatalog för universitet och högskolor och på Internet. Även en mindre sökning har gjorts på folkbiblioteket. Vissa kontakter med utredningsledare i andra kommuner och forskare har tagits. Det slag av texter om anhörigvård som har påträffats delas in i företrädesvis fyra olika kategorier: Litteratur som tar upp politisk historia, stat och kommuns skyldigheter och åtaganden. Självbiografier av personer som vårdar en äldre närstående. Pedagogisk litteratur som förklarar olika sjukdomar och/eller hur man kan hantera situationen som anhörig. Studier av vetenskaplig karaktär och kommunala utvärderingar, om upplevelser som anhörigvårdare. Varje kategori behandlas i tur och ordning i kapitel 2-5. Vidare har några anställda med god kunskap om verksamheten i Linköpings kommun valts ut och intervjuats/tillfrågas om vad kommunen erbjuder för stöd till anhörigvårdarna. I kapitel 6 jämförs Linköping med andra kommuner i landet. Slutligen förs en kort diskussion i kapitel 7. 1 Förslag på studie har lagts fram av Jan Hallendorff i en skrivelse, Förslag till studie av anhörigstöd, daterad , till KF:s presidium, Dnr Till denna bifogas ett förslag på en utvärderingsplan: Gustafson, Lars-Åke (1999). Förslag till plan för en studie om enskilda människors behov av stöd till äldre, närstående personer. Kommunledningskontoret. Linköpings kommun. 1

7 En historisk beskrivning Befolkning och politik I detta kapitel ges en kort historisk beskrivning av några huvudlinjer i den politiska inriktningen vad gäller vård- och omsorg av äldre. Rättighet istället för välgörenhet 20-talet På 1920-talet formulerade Gustav Möller några grundvalar för den socialdemokratiska inriktningen av äldreomsorgen och det moderna välfärdssamhället. Innebörden var att generella bidrag och offentlig verksamhet skulle minska beroendet av fattigvård och välgörenhet, med förnedring och tacksamhetsskuld som följd. Istället skulle socialpolitiken vara rättighetsbaserad. 2 Det var samhällets uppgift att tillgodose behov som utsatta medborgare hade, resonerade man. Dessa idéer har dominerat den svenska äldreomsorgspolitiken fram till 1990-talet. Hemvård istället för vårdhem 40-talet Efter andra världskriget kunde utbyggnaden av äldreomsorgen ta fart. I 1947 års politiska riktlinjer lades den offentliga målsättningen för äldreomsorgen i Sverige. Denna innebar bl a att var tionde ålderspensionär skulle få en plats på ålderdomshem. 3 Men utbyggnaden av institutionsboendet blev aldrig en självklar utvecklingsmodell initierade Ivar Lo-Johansson en kritisk debatt om institutionsvården och lanserade parollen hemvård istället för vårdhem. Debatten och kritiken växte och den socialdemokratiska ideologin kom så småningom att ändra inriktning. En ny paroll blev att ingen skulle behöva flytta till ålderdomshem enbart p g a fattigdom. Men man hade också uppmärksammat att antalet äldre kraftig skulle öka och att samhällsekonomin inte skulle klara av det ambitiösa projektet med ålderdomshem till var tionde ålderspensionär. 4 Röda korsets samaritverksamhet 50-talet Året efter att Ivar Lo hade initierat hemvårdsdebatten, startade Röda korset en hemsamaritsverksamhet. Hemmafruar rekryterades och avlönades några timmar per dag. Detta sågs som en bisyssla till deras huvuduppgift, d v s att sköta den egna familjen och hemmet. Omvårdnadsforskaren Martha Szebehely skriver i Vardagens organisering att insatserna uppskattades av de äldre. Hon hävdar också att de ansvariga för äldreomsorgen var positivt inställda, då detta blev ett billigare alternativ än institutionsboende. 5 I åldringsvårdsutredningen, som blev klar 1956, angavs att åldringsvården skulle inriktas på att i största utsträckning hjälpa de äldre att leva ett oberoende liv så länge som möjligt i det egna hemmet. 6 Samhällets stöd skulle inriktas på att i möjligaste mån hjälpa de äldre i deras egen hemmiljö. Kommunal utbyggnad och uppbromsning Socialstyrelsen. (1998f, s 11). Författaren Lena Dahlberg refererar till historikern Birgitta, Odén.(1994). 3 Szebehely, Marta. (1995, s 27). Hon refererar här till SOU 1946:52. 4 Ibid, s Szebehely refererar till en artikelserie av Ivar Lo-Johansson i tidningen Vi, våren 1949 och olika radioföreläsningar under hösten samma år. Vidare till Ivar Lo-Johansson. (1949), resp (1952). 5 Ibid, s Ibid, s 29. Szebehely refererar här till SOU 1956:1, s

8 Under 1960-talet stärktes den kommunala ekonomin och den rättighetsbaserade socialpolitiken kunde förverkligas. Detta förenades med hemvårdstanken genom utveckling av en kommunalt organiserade hemsamaritsverksamhet, som kraftigt byggdes ut under och 70-talen. Både antalet kommunalt anställda hemsamariter och hemhjälpsmottagare ökade markant vände emellertid trenden. Den hemhjälp som 1978 omfattade personer, hade 1992 minskat till att omfatta Även institutionsvården följde i stort, samma utvecklingsmönster, d v s först en ökning på 1960-talet, därefter en minskning av platser, räknat per 1000 invånare på 65 år och äldre. Men minskningen kom senare, först i mitten av 1980-talet. Då de äldre har ökat i antal under samma period illustrerar Szebehely förändringen genom att ställa antalet platser i relation till antalet äldre i befolkningen (se diagram1). 7 Antal i resp hjälpform/1000 inv som är 65 år Hemhjälp Ålderdomshem + långvård Diagram 1. Antal personer med hemhjälp respektive bor på ålderdomshem/långvård per 1000 personer som är 65 år och äldre Diagrammet är hämtat från Szebehely (1995). 8 Även vårdplatserna på ålderdomshem minskade per 1000 invånare mellan 1975 och Detsamma gäller platser på sjukhem/långvård (diagram 2). Vid sidan av de rena institutionsplatserna började man under 1970-talet även bygga institutionsliknande lägenheter i servicehus. 9 Servicetagaren skulle ha tillgång till vissa gemenskapsutrymmen och nära till kommunal service, i form av t ex vård och omsorg, matsal, och fritidsverksamhet. Trots att platserna på servicehus ökade i antal under och 80-talet, så minskade institutionsboendet ändå totalt. Idag jämställs boendet i en servicelägenhet, i allt fler avseenden med ett eget boende, åtminstone i Linköping. I följande diagram illustreras utvecklingen av de olika institutionsboendena under Siffrorna gäller antal personer som bor i eget boende eller i servicehus och som har haft hemhjälp under året. Senare har socialdepartementet valt att ändra mätmetod genom att skilja på olika boendeformer och genom att göra mätningen vid en viss tidpunkt, dvs i november varje år. Enligt detta sätt att mäta har antalet personer med hjälp från den offentliga äldreomsorgen minskat mellan 1980 och 1996 från c/a personer till Hemhjälpen till personer i ordinärt boende har minskat från till Socialdepartementet. (1999, s 39). Välfärdsfakta Social sammanställning av fakta/nyckeltal inom välfärdsområdet. 8 Szebehely, Marta. (1995, s 31). Szebehely hämtar statistik från: SOU 1964:5, 1977:98, 1985:31, 1987:21, Socialstyrelsen och SCB (1993), SCB Statistisk årsbok (befolkningsuppgifter), samt SCB Statistiska meddelanden. Serie S Ibid, s 31. 3

9 Antal i resp hjälpform/1000 inv som är 65 år servicehus Långvård/ sjukhem ålderdomshem Diagram 2. Antal personer i ålderdomshem, långvård och servicehus per 1000 personer 65 år och äldre. Diagrammet är hämtat från Szebehely (1995). 10 I början av 1990-talet höjdes röster som menade att de ökade behoven inte längre kunde tillfredsställas med enbart allmänna resurser. En framtid med större inslag av alternativa av finansieringsformer, färre insatser och privata/frivilliga insatser förutspåddes trädde en ny kommunallag i kraft och året därpå ändrades formerna för statsbidrag. Kommunerna skulle nu själva svara för servicenivå och kvalitet osv. Det politiska budskapet var att den kommunala utgiftsexpansionen skulle dämpas. 12 I själva verket hade uppbromsningen av utgifterna redan inletts. Den kommunala ekonomin hade under 1980-talet börjat bli alltmer ansträngd och politiken var inte längre lika expansiv. Utveckling i Linköpings kommun På omsorgsnämndens kansli i Linköping förklarar man minskningen med statistik, som visar att antalet personer, 80 år och äldre, ökade väsentligt snabbare än kostnaderna. Mellan åren ökade antalet 80-åringar och äldre med 120% i Linköping, medan antalet hemtjänsttimmar bara ökade med 56%. 13 Gör vi antagandet att utvecklingen har varit jämn över tid, får man en rak utvecklingslinje på antal äldre som går kraftigt uppåt och en kostnadskurva som visar på en mindre än hälften så stor uppgång (diagram 3). I omsorgsnämndens budgetförslag 1999, görs en framtidsprognos. Personer som är 80 år och äldre, beräknas då öka den nästkommande 20-årsperioden ( ), från personer, d v s med 26% Ibid, s 31. Statistiska referenser, se diagram Vad gäller hemtjänst skrev bl a Johansson, Lennarth. (1991b, s 33): The gap between care needes and aviable resources is growing. The public financed caresystem will have to be altered for a combination of financial reasons, lack staff and the demand for greater freedom of choice. 12 Gustafson, Lars-Åke. (1998, s 1). 13 Omsorgsnämndens kansli. Arbetsdokument/faktasammanställning utan rubrik, daterat Uppgifterna är hämtade i bilaga till Omsorgsnämndens sammanträdesprotokoll Budget 1999 och ekonomisk plan Dnr On Linköpings kommun. 4

10 Ökning i procentenheter vid 2 mättillfällen Personer 80 år och äldre Antal hemtjänsttimmar Diagram 3. Antal personer 80 år och äldre kontra antal utförda hemtjänsttimmar i Linköpings kommun 1976 respektive Den insatser som framförallt förefaller ha minskat är boservice. Av hemtjänstens alla insatser 1989 uppges 25-30% vara boservice sägs siffran vara nere i 14-15%. De slutsatser man drar av detta på omsorgsnämndens kansli är att de äldre är friskare idag, att rationaliseringar har gjorts och att de äldre har valt bort boserviceinsatser. 15 I en jämförelse mellan 1995 och 1998 års framkommer det att den sociala omsorgen för äldre som bor i eget boende, har fortsatt att minska. Däremot har antalet vårdplatser ökat något, men då har också antalet äldre ökat och det är oklart hur antalet platser är i förhållande till behovet. Följande tabell ger en översikt över några olika insatser. Tabell 1. Social service, vård och omsorg för pensionärer 1995 respektive Servicelägenheter för äldre Färdtjänstberättigade (inkluderar även yngre) Hemtjänst, antal hushåll Vård-, demens och sjukhemsboende Omsorgsforskaren Marta Szebehely menar att det har skett en förskjutning då det gäller äldrevård från avlönad, formell sektor mot oavlönad informell sektor. Hon skriver i sin avhandling 1995: Två tredjedelar av de äldre (80+) fick hjälp i form av institutionsplats eller hemhjälp 1982, jämfört med drygt hälften Under samma period har anhöriga ökat sina hjälpinsatser för de gamla... En rimlig beteckning av äldreomsorgens förändring under 1980-talet är därför inte bara avinstitutionalisering utan även informalisering...ett minskande antal gamla får idag hjälp från den formella sektorn; det har skett en förskjutning från avlönad omsorg inom välfärdsstaten mot oavlönad omsorg inom familjen Arbetsdokument. (1997) Omsorgsnämndens kansli. Linköpings kommun. 16 Källa: LK Statistik och utredningar. (1999 s 107). 17 Szebehely, Marta. (1995, s 33). Szebehely baserar slutsatsen på statistik från socialdepartementet (1989) och Socialstyrelsen & SCB (1993). 5

11 Några frågor är: Har insatser för personlig omvårdnad minskat? Har anhöriga eller andra har tagit ett större ansvar för såväl boservice som personlig omvårdnad eller utförs dessa insatser inte alls längre? Har det kommunala stödet till anhöriga dimensionerats efter ett ökat ansvarstagande från dem? Statsmakternas ökade intresse för stöd till anhöriga 1990-talet I regeringens proposition Äldreproposition inför 90-talet 18 konstateras det att en stor del av enskilda personers vård av en närstående sker utan att samhällets vårdansvariga känner till omfattning eller vilka behov av stöd som finns. Regeringen understryker att det skall finnas stöd till anhöriga i tillräcklig omfattning och av god kvalitet. Ökade krav på att kommunerna skall ta ansvar för stöd till anhöriga I regeringens proposition Ansvaret för service och vård till äldre och handikappade, 1990, 19 föreskrivs vad som är kommunernas ansvar i och med Ädelreformen 1992: Utgångspunkten är att kommunerna skall överta kostnaderna för de ekonomiska ersättningar, kontantbidrag eller anställning av anhöriga, som landstinget idag lämnar...ansvaret för det ekonomiska stödet till anhörigvård bör följa samma utgiftsfördelning som gäller för insatser med egen personalkostnaderna. 20 Sex år senare i konstateras det i regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen, 1996, 21 att stödet till anhöriga fortfarande är bristfälligt: Det finns tecken på att familjen och närstående under senare år har fått en allt mer betydande roll som vårdgivare. Situationen för anhörigvårdare tycks dock, enligt den beskrivning Socialtjänstkommittén gör, inte ha förbättrats nämnvärt under senare år. Anhörigomsorgen tycks fortfarande vara en omsorg som sker i det tysta och det är ingen självklarhet att man som anhörigvårdare får hjälp och stöd från samhället. 22 I propositionen föreslås en ny formulering i socialtjänstlagen, fr o m 1 januari 1998: Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. 23 Vid samma tidpunkt tillsatte regeringen en utredning i frågor om bemötande av äldre (dir 1995:159). Inom denna presenterades rapporten Omsorg om anhöriga. 24 Rapporten består av ett antal reportage som illustrerar att varje anhörigsituation är unik, att behovet 18 Regeringens proposition 1987/88: Regeringens proposition 1990/91: Ibid, s Regeringens proposition 1996/97: Ibid, s Lag 1997:13, 5. Den nya socialtjänstlagen: Minell, Marita. & Claesson Norell, Agneta. (1997). 24 SOU 1997:187. 6

12 kan variera över tid och att den enskilde och den närstående måste kunna lita på att det kommunala stödet fungerar. Vidare att man måste vara lyhörd för de erfarenheter som den enskilde och de närstående har. Slutligen, att närstående måste veta till vem man ska vända sig för att få upplysningar och råd samt för att kunna föra fram synpunkter. Äldreuppdraget 1997 avsatte regeringen 7,5 miljoner i utvecklings- och stimulansbidrag. Dessa skulle användas i syfte att öka kunskapen om behovet av att stödja anhörigvårdare och att utveckla metoder och former för detta. Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela medlen. 27 olika projekt genomfördes under året. Flera av dessa dokumenterades i rapporter i serien Äldreuppdraget. Projekten beskrivs kort i bilaga 1, som information om vad som har gjorts i landet och för att ligga till grund för idéer och inspiration. Ideologisk förskjutning från offentliga insatser till frivilliginsatser Socialminister Margot Wallström understryker i en engångstidning från Socialstyrelsen 1998, Värna om anhöriga, 25 att regeringens ökade krav på stöd för anhörigvårdarna inte kan avfärdas med motiveringen att den kommunala ekonomin är dålig. Hon menar att de anhöriga, som främst är kvinnor, inte kan ta ett större ansvar än vad de idag gör: De här kvinnorna bär upp äldreomsorgen på ett sagolikt sätt. Om de ska orka och det här systemet hålla ihop så måste de känna att de får stöd och hjälp Det går inte att kräva mer av anhöriga idag. 26 I en intervju med enhetschefen för Kommunrehab i Linköping, 27 bekräftar hon, att personer som vårdar en äldre närstående inte kan ta ett ökat ansvar för olika vårdinsatser. Hon menar att det finns ett stort behov av stöd och avlastning i denna grupp. Hon hävdar vidare att många anhörigvårdare är i riskzonen att själva bli sjukkonsumenter. Wallström ser vid sidan av ett utbyggt anhörigstöd även ett ökat kommunalt samarbete med de frivillig organisationerna. Möjligen kan man dra paralleller med 50-talet och Röda korsets samaritverksamhet. Samhällsekonomin skulle då inte klara den ambitiösa utbyggnaden av ålderdomshemmen. Röda korsets verksamhet, som var ett billigare alternativ än institutionsboendet välkomnades. Detta kunde även förenas med den ideologiska parollen hemvård istället för institutionsvård. Först när ekonomin blev stabilare utvecklades kommunens egen hemtjänstverksamhet. Wallström säger: Det är orealistiskt att tro att vi med kommunalt anställd personal ska kunna lösa hela problemet med ensamhet eller behovet av social kontakt bland gamla. Det är bra att Röda korset och PR:s väntjänst finns. De kan bygga upp en personlig vänskap på ett annat sätt. 28 Nya stimulansmedel för anhörigstöd Socialstyrelsen (1998i). 26 Ibid, s Intervju med chefen för KommunRehab i Linköping, Eva Svensson, oktober Socialstyrelsen (1998i, s 3). 7

13 I propositionen Nationell plan för äldrepolitiken, 1997/ konstateras att anhörigstödet fortfarande är svagt utvecklat i landet. Där står: De studier som hittills har gjorts av det stöd kommunerna ger för att underlätta för de anhöriga visar att många kommuner erbjuder olika former av hjälp, men att stödet sammantaget är svagt utvecklat i kommunerna och att de anhöriga inte alltid får den hjälp de behöver. 30 Mot denna bakgrund konstaterar regeringen att det krävs ytterligare insatser för att stimulera kommunerna till ökad kreativitet när det gäller former för stöd till anhöriga. Därför föreslår man att 100 miljoner ska avsättas årligen för att utveckla stödet till närstående som vårdar anhöriga. I juni 1998 godkänner riksdagen förslaget. För Linköpings del innebar detta att man fick 1,2 miljoner kronor för En nordisk jämförelse Marta Szebehely konstaterar 1998 i Omsorgsstat i förändring svensk äldreomsorg i nordisk belysning, 32 att institutionsomsorgen minskat påtagligt i samtliga nordiska länderna, men mest i Sverige. Danmark är det land som satsar mest resurser på hemhjälp, i relationen till antalet 80 år och äldre. Sverige kommer strax efter. 33 Både i Norge och Danmark så får fler personer hjälpinsatser än i Sverige. Men var och en får mindre tid, än vad man får i Sverige. Här prioriteras istället de med störst behov och under de senaste åren har många som förut fått hemtjänst fallit ur systemet. Szebehely beskriver i en konferensrapport 1998, Äldreomsorgens vardag, 34 hur profilen har förändrats: De 37% av de svenska hemtjänstmottagarna som 1996 hade mindre än två timmar hjälp per vecka tog bara sex procent av hemtjänstens resurser i anspråk. Mellan 1988 och 1996 har personer med högst två timmars hjälp per vecka försvunnit ur det svenska hjälpsystemet. Dessa personer motsvarar 19% av det sammanlagda antalet hemhjälpsmottagare. Om de hade varit kvar hade den sammanlagda hjälptiden ökat med endast tre procent. 35 Szebehely 36 varnar för, att den höga motivation som finns i Sverige, för att betala skatt för äldreomsorg, kan minska och utgöra ett hot mot välfärdsstatens legitimitet, om de egna avgifterna blir för höga eller om man inte får den hjälp man vill ha. I Danmark är hemhjälpen gratis och även de som inte kräver så omfattande vård- och omsorg får stöd och hjälp. Szebehely hävdar att små hemtjänstinsatser inte kostar särskilt mycket för kommunen, men att de kan ha förebyggande effekter och löna sig både rent mänskligt och ekonomiskt på sikt Regeringens proposition 1997/98: Ibid, avsnitt Sammanträdesprotokoll för Omsorgsnämnden Szebehely, Marta. (1998:b, s ). Hon refererar till Daatland, Svein Olof. (1997). 33 Ibid, s Szebehely, Marta. (1998c). 35 Ibid s Szebehely, Marta. (1998:b, s 146). 37 Ibid, s

14 Självbiografier I detta kapitel görs en kort beskrivning av en annan grupp av texter då det gäller anhörigvård, nämligen självupplevda berättelser. För det första bidrar denna litteratur med kunskap och förståelse för vissa återkommande, generella inslag då det gäller fenomenet anhörigvård, d v s hur det kan vara att vårda en närstående, vilket slag av problem, möjligheter och handlingsstrategier som kan finnas. För det andra kan den ge en djupare inblick i en unik, personlig historia, då ingen anhörigvårdares situation är den andras lik. 38 Spänningen mellan det generella och unika har idag blivit mer framträdande i allmändebatten, då den s k sociala ingenjörskonsten inte är lika dominerande längre inom socialpolitiken och kraven på valfrihet har ökat. I detta kapitel ges två exempel på självbiografier. Två exempel Det första exemplet på självupplevda berättelser, är Boken om E, av författaren Ulla Isaksson. 39 Ullas make, Erik, f d radio- och tidningsman, författare, litteraturkännare, kritiker och debattör, förändras i en alltmer långtgående demenssjukdom. Ulla Isaksson ger en detaljerad och utlämnande beskrivning av hur vardagen förändras för dem bägge. Till en början ger hon Erik enklare former av stöd men varefter tiden går försämras han och kräver allt mer vård och tid. Hon skildrar hur känslor av kärlek, sorg, vrede, hårdhet och skuld avlöser varandra. I en egen presentation av boken skriver hon: Jag var där men ändå inte där, såg och hörde men förstod ingenting. Mitt jag låg medvetslöst och i dess ställe kom en robot som gjorde allt som måste göras, men utan barmhärtighet. Ändå kämpade den stackars bakbundna kärleken oavbrutet för att komma loss. Vi såg den och hörde den, vi sträckte oss efter den och gång på gång hugsvalade den oss när vi var nära att gå under. Det är också kärleken som driver mig att övervinna det som skilde oss åt. För att förstå. 40 Ett annat exempel på liknande berättelser är År med Maria av Rickard Larsson. 41 Även i detta fall handlar boken om en person som drabbas av demens. I denna bok är det Rickards maka, Maria. Han vårdar henne till en början själv i deras hem. I boken beskrivs kontakter med sjukhus, medicineringar och avlösningshem, hur orken att sköta Maria börjar ta slut hur stunder av irritation och vrede avlöser varandra: Det dåliga samvetet över att inte orka, inte vilja, inte alltid kunna ställa upp. Känner mig skamsen att jag överger henne om jag far bort, även om det bara gäller ett par dagar. Hennes attityd är att vara snäll, tacksam för det jag gör och hon är verkligen det ändå oerhört fordrande. De här helgerna då jag har haft avlösning undrar jag över hur länge jag ska orka att stå till pass, stanna hemma, ordna med vakt om jag skall göra något 38 I Gustafson, Lars-Åke. (1996)., beskrivs det hur äldre människors behov redan efter ett några berättelser kan sammanföras i begrepp som t ex kompensation, glädje, respekt, valfrihet. Men dessa generaliseringar, måste alltid tolkas på nytt, vad de innebär i varje ny enskild situation, utifrån varje enskild individs specifika behov. 39 Isaksson, Ulla. (1994). 40 Ibid Rickard, Larsson. (1994, s 153). 9

15 ärende, tala med dagvård, tala med vårdare och läkare i en oändlig följd. Man kommer att känna sig liten, elak snål och tom på tankar. Bara hjälpa, hjälpa, hjälpa. 42 Samtidigt beskriver Rikard hur en ny och annorlunda ömhet och relation han växa fram mellan dem, innan han slutligen kände sig tvingad, att under sorg, flytta Maria till ett gruppboende: Maria är mer tacksam än någonsin för den hjälp jag ger. När hon kommer i säng redan vid 8-9-tiden är hon som ett litet barn, glad att få vila sig och att pappa har stoppat om henne. Då vill hon gärna krama mig och säga hur mycket hon tycker om mig. Jag tror inte hon upplever att det är mig hon kramar, men en kär vän i livet. 43 Ett gemensamt tema i de två böckerna är den komplexa blandningen av kärlek, sorg, vrede och skuld. Om slitningar mellan att vilja vårda sin anhörig och att inte längre orka. De ger beskrivningar och exempel på särskilt svåra situationer av utsatthet och ensamhet som anhörigvårdare. Böckerna ger möjligt att öka förståelsen för den speciella situationen och för behovet av olika former av stöd som man kan behöva för att orka vårda en närstående. Liknande litteratur kan sannolikt återfinnas även för andra vårdsituationer än demens. 42 Ibid, s Ibid, s

16 Pedagogisk litteratur riktad till anhörigvårdare En tredje grupp av vanligt förekommande texter/böcker om anhörigvård, är sådana som har någon slags pedagogisk, förklarande och upplysande karaktär. Ibland skiljer sig dessa kraftigt från vetenskaplig litteratur, ibland kan det vara svårt att dra en skarp gräns. De böcker som avses kan t ex handla om en särskild sjukdom som demens. De kan innehålla en konkret handledning och förslag på praktiska metoder för att hantera vardagens olika situationer som anhörigvårdare. De kan innehålla adresser till olika ideella intresseorganisationer, upplysningar om hjälpmedel och rättigheter. Det kan också röra sig om näst intill rent medicinsk litteratur. Sådan har givits ut t ex av organisationer som Röda korset och Demensförbundet. Ett exempel på pedagogisk litteratur är Bilder av Alzheimer Fem situationer ur livet. 44 Boken ger först en kort medicinsk beskrivning av demenssjukdomen och därefter fem berättelser om situationer i livet, som till viss del påminner om de tidigare refererade självbiografierna. En skillnad gentemot självbiografierna är att berättelserna är nedtecknade av fyra professionella yrkesmänniskor med erfarenheter inom forskning, medicin, arbetsterapi och äldre- och handikappomsorg, bl a forskaren Margareta Grafström. Boken har tillkommit genom studier inom Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Ett annat exempel på liknande litteratur är Helene Wallskärs bok Ett stöd betyder så mycket - Om avlösning för anhöriga till personer med demenshandikapp. 45 Denna bok är utgiven i samarbete med Stockholms läns Äldrecentrum, demensförbundet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Ersta diakonisällskap och Svenska kyrkans församlingsnämnd, baserad på forskning vid Äldrecentrum. Boken riktar sig till anhörigvårdare och frivilliga stödpersoner som kan lösa av de förra. I boken finns avsnitt med medicinska kunskaper om demens, frågor om moralisk tystnadsplikt, lästips, berättelser i form av olika fallexempel, upplysningar om vad som är kommunens ansvar osv. 44 Grafström, Margareta., Winblad, Bengt., Borell, Lena., Burénius, Lotta. (1994). 45 Wallskär, Helene. (1996). 11

17 Forskning och verksamhetsstudier Den fjärde gruppen av texter om anhörigvård handlar om olika undersökningar/studier som har gjorts. I detta kapitel ges exempel på litteratur/studier både inom universitetens forskningsfält, inom olika FoU-verksamheter och kommunal verksamhet. 46 Forskningen på 1980-talet Den officiella politiska linjen, den s k hemvårdsprincipen, som slogs fast på 1950-talet, d v s att äldre ska ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt, var fortfarande norm för äldrevården på 1980-talet. Men samhället hade förändrats då det gällde olika förutsättningar för hemvård. Antalet äldre hade ökat och personer skrevs fortare ut från sjukhus utan samråd med anhöriga. Detta samtidigt som färre personer (kvinnor) arbetade hemma. Men trots att färre anhöriga fanns tillhands som potentiella vårdare utfördes inte mindre informell vård och omsorg av anhöriga än tidigare, hävdar Lennarth Johansson (1991), i sin doktorsavhandling i medicin, Caring for the Next of Kin, on Informal Care of the Eldery in Sweden. 47 Johansson menar han att den informella äldreomsorg i Sverige istället är förhållandevis omfattande och att den, liksom i många andra länder utgör en bas för hela äldreomsorgen. 48 Enligt SCBs statistik 1988, var den informella anhörigvården dubbelt så omfattande i tid i jämförelse med den formella vårdsektorn år senare hade anhörigvården fortfarande inte minskat. I Ädel-ULF-utvärderingen 1994, 50 konstateras att bara 40% av dem som är 75 år och äldre och behöver ha hjälp med minst en av följande uppgifter; städning, inköp, tvätt, matlagning, bad, uppstigning, påklädning eller toalettbestyr, får sådan hjälp från hemtjänsten. Johansson skriver att forskningen på 1980-talet har visat att många av dem som vårdar en anhörig lever under mycket pressad förhållanden. Samarbetet mellan informell och formell vård är också dåligt utvecklat under årtiondet och anhörigvårdarnas situation underlättas bara till en viss del genom stöd från den offentliga verksamheten. Johansson hävdar att även forskning om anhörigvård är eftersatt i Sverige: Under en lång tid har äldreomsorgen i Sverige framförallt diskuterats i termer av möjligheter och begränsningar inom offentlig verksamhet för att möta behov hos äldre. Endast ett lite intresse har ägnats åt den roll som anhöriga har och vad de bidrar med Författaren gör inga anspråk på att detta är en total litteraturgenomgång av hela forskningsfältet. Det är ett försök, utifrån de tidsramar som har funnits, att ge insyn i övergripande drag, om vad man idag kan veta om situationen för anhörigvårdare. För att vidga synfältet omnämns ibland studier som författarna refererar till. 100%-ig källgranskning av dessa har inte kunnat göras inom givna ramar. 47 Johansson, Lennarth (1991b). 48 Ibid, t ex s Ibid, t ex s De s k ULF-studierna är undersökningar om svenskarnas levnadsförhållanden, som sedan mitten av 1970-talet görs av SCB genomfördes en intervjuundersökning bland hemmaboende, 75 år och äldre av Socialstyrelsen. Denna studie, den s k Ädel-ULF-studien, beskrivs närmare i Socialstyrelsen. (1996). En del av resultaten refereras och tolkas av Szebehely, Marta. (1998a, bl a denna uppgift; s 131). 51 Johansson, Lennarth. (1991b, s 9). Orginaltext: For a long time the care of elderly in Sweden has chiefly been discussed in terms of the potential and limitations of public services to meet the needs of the elderly. Little interest has been paid to the role and contribution of relatives. 12

18 Det finns inga enkla förklaringar till att anhörigvården ägnats så lite intresse, skriver Johansson. Men han menar att det förmodligen har varit naturligt för människor att förutsätta att samhället ska sörja för vård och omsorg av äldre, då detta är en av hörnstenarna i det svenska välfärdssamhället. Samtidigt har omsorg i kommunal regi skapat arbete inom den offentliga sektorn och kunnat legitimeras ur arbetsmarknadssynpunkt. Till detta kommer jämställdhetssträvanden. Ett system med allt för omfattande anhörigvård skulle ha hindrat hemarbetande kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Det har därför funnits en rådande, skeptisk attityd till om anhöriga verkligen är intresserade av att ta hand om sina äldre, hävdar Johansson. Allt detta har i sin tur bidragit till att forskningen inom området länge har varit åsidosatt i Sverige, vilket gör att Johansson 1991, ofta refererar till internationell forskning. Denna fokuserades under 1980-talet i hög grad på konsekvenser av att vara anhörigvårdare, framförallt på att undersöka vilka de främsta svårigheterna var. Behov av ny forskning inför 1990-talet Lennarth Johansson lyfter, 1991, 52 fram 6 kunskapsområden för fortsatt forskning, inom vilka det är fullt möjligt att studera anhörigvård utifrån aspekter som t ex kön, ålder, vårdbehov, livsstil och etnicitet: 1. Man måste definiera på ett bättre sätt vem som är en informell vårdgivare. 2. Man behöver ha fler representativa fallexempel. 3. Man behöver göra fler djupgående studier av effekterna av anhörigvård. 4. Man behöver veta mer om anhörigvårdare och kvaliteten på relationerna mellan dem och de äldre som de vårdar. 5. Anhörigvården behöver belysas mer ur mottagarens perspektiv. 6. Man behöver göra fler longitudinella studier, d v s följa en grupp under en längre tid. Identifiering av anhörigvårdarna och deras motiv Då det gäller forskningen om vilka de informella anhörigvårdarna är, menar Johansson, 1991, att ett övergripande problem är att många anhöriga har svårt att direkt peka ut vid vilken tidpunkt som en äldre blir beroende av honom/henne och vad som egentligen menas med att ge vård och omsorg. Det gör att det är svårt att tydligt identifiera vem som kan räknas till gruppen anhörigvårdare och var gränsen för anhörigvård går. Marta Szebehely talar om insatser som städning, tvätt, inköp, matlagning, bad/dusch, påklädning, uppstigning och toalettbestyr i vissa analyser. 53 Andra författare kan räkna in även andra insatser. Vilka är de som vårdar en anhörig? Vad man, 1991, vet om personer som i någon form ger vård och stöd åt en äldre närstående är: att det främst är kvinnor, företrädesvis en maka, en dotter, en svärdotter eller annan nära kvinnlig vän eller bekant, som vårdar äldre anhöriga. I Ädel-ULF-utvärderingen 1994 framkommer att 70% av dem som får informell hjälp får denna av en kvinna, 54 att de som vårdar personer mellan år är oftast en maka/make, 52 Johansson, Lennarth. (1991, s 15). Johansson refererar till en artikel av Malonebeach och Zart. (1991). 53 Szebehely, Marta. (1998a, s 147). 54 Ädel-ULF-studien refererad i Szebehely, Marta (1998a, s 133). 13

19 att de som vårdar personer som är 85 år och äldre företrädesvis är barn till den man vårdar och att man befinner sig i åldersgruppen år gjordes en kartläggning av det informella stödet i Linköping av Birgitta Andersson och Kjersti Nordfeldt. 56 Studien redovisades i rapporten Se oss, hör oss, glöm oss inte. Författarna uppskattade att det då fanns c/a personer i Linköping som gav någon närstående stöd. Men bland dessa var även personer som gav stöd åt en närstående som t ex är handikappad eller psykiskt sjuk inräknade. Ett problem i studien är att de som gav stöd åt en äldre inte skiljdes ut på ett tydligt sätt. Författarna konstaterar emellertid: att ungefär 1700 av de var över 70 år och nästan 500 personer över 80 år, att 57% var kvinnor, d v s något färre än i Ädel-Ulf-studien 3 år senare, att 65% förvärvsarbetade, att ett stöd som gavs uppskattades motsvara 4775 årsarbetare i Linköpings kommun, att 4% av dem, vilket motsvarade 579 personer, gav stöd åt en närstående mer än 100 timmar i veckan. I studien riktades ett antal enkäter direkt till personer som gav stöd åt någon som hade färdtjänst. Medelåldern bland dem var förhållandevis hög och ger en något bättre signal om situation för just dem som vårdade en äldre närstående. Men även dessa siffror kan innehålla några yngre handikappade personer som har färdtjänst. Några resultat bland dem som gav stöd åt en färdtjänstmottagare var: att 38% var äldre än 70 år, att 36% bodde tillsammans med den man gav stöd, att 80% av dem som gav stöd var släkt med personen som fick stöd. Andra som gav stöd var t ex en, vän, granne eller kontaktperson/god man. En förhoppning som författarna uttryckte var att socialtjänsten skulle ha möjligheter att bygga in ett system med vård av närstående och grannar i bostadsområdena: Det är 2,3% av Linköpings befolkning (2772 personer) som får stöd av en vän eller granne. Med socialtjänstens tankar om gemenskap, delaktighet och ansvar i bostadsområdena borde denna siffra stiga om några år. Antagandet var inte särskilt konstigt i en tid då sociala ingenjörskonsten, med en starka tilltro till att politiska styrmedel skulle kunna förändra människors beteenden, var framträdande. I Linköping hade t ex bostadsområdet Lambohov planerats för att kunna bidra till ökad gemenskap och socialt stöd i kvarteret. Men ungefär vid samma tidpunkt svängde de politiska vindarna. 57 En tid av omorganisationer, sociala neddragningar och 55 Johansson, Lennarth. (1991b, s 34). 56 Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991). Socialstyrelsen hade 1989 fått 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden, för att stimulera utveckling av stödet till anhörigvårdare. Socialnämnden i Linköping sökte medel för att genomföra en kartläggning av närståendes situation, samt för att utveckla alternativa, samordnade former för stöd till dem. Socialstyrelsen beviljade kommunen kronor. Kartläggningen leddes av Andersson/Nordfeldt med hjälp av en referensgrupp bestående av personal från olika verksamheter. En enkät skickades ut till 3184 slumpvis utvalda personer över 20 år. Vidare riktades 941 enkäter till de 5695 personer över 20 år med färdtjänst. 107 enkäter skickades till de 305 vuxna personer med en utvecklingsstörning som finns i kommunen. Slutligen sändes 333 enkäter till samtliga familjer med barn som hade en utvecklingsstörning eller rörelsehandikapp och som fick stöd av barnrehabiliteringen. Sammanlagt sändes 4565 enkäter ut. 57 Angående utvecklingen i Lambohov se t ex artikel av Henning, Cecilia. & Lieberg, Mats. (1997). 14

20 besparingar följde. Bakom detta låg den sämre ekonomin och den ideologiska nyorientering som hade inletts på 1990-talet. Frågan om hur människor ordnade sina liv, som tidigare hade ansetts vara ett samhälleligt ansvar, ansågs nu i högre grad vara ett individuellt ansvar. 58 En aspekt som framkommer i en rapport om ädelreformen från socialstyrelsen 1994, De anhöriganställdas vardag, 59 författad av omsorgsforskarna Ann-Britt Mossberg och Bengt Furåker, är att anhörigvård kan uppfattas som att det finns en valsituation och att parterna är överens om valet. De refererar bl a till en norsk studie 1986, där författaren, Inger Nordhus, 60 menar att ett sådant synsätt grundar sig på en konstruerad harmonimodell av familjen. Mossbergs/Furåkers undersökningen visar också att de flesta anhörigvårdarna är kvinnor ur arbetarklassen, vilket även bekräftas i andra studier. De refererar t ex till en studie av Gerdt Sundström och Lena Cronholm, De hävdar vidare att det är främst arbetarklassens kvinnor som har störst beredskap till familjesolidaritet och personligt ansvarstagande. Vilka motiv har anhörigvårdarna för att ge stöd och hjälp? Då det gäller att undersöka vilka motiv som olika personer har för att vårda en anhörig uppstår det olika problem, som gör att det är svårt att generalisera om de erfarenheter som finns, menar Johansson. För det första hävdar han att det är svårt för människor i allmänhet att ge en tillfredsställande förklaring till varför man egentligen handlar som man gör. För det andra så förändras motiven i olika tider. För det tredje skiljer så sig motiven mellan olika individer. 62 Han lyfter emellertid fram tre grundläggande motivationsfaktorer genom att referera till en artikel av P, Doty. 63 Dessa är: 1. Kärlek och hänsyn. 2. Tacksamhetsskuld och önskningar om att kunna återgälda hjälp som man själv tidigare fått av den äldre. 3. Sociala förväntningar på vad man som make/maka eller barn skall göra då det gäller att hjälpa den äldre. Några andra orsaker, som bl a stöds av engelsk forskning är att man som anhörigvårdare vill känna sig behövd eller att man kan uppleva ett känslomässigt utbyte, som man kan ha saknat tidigare i livet. Detta framkommer särskilt hos en del äldre män som vårdar en maka 64 (jmf tidigare beskrivning i kapitel 3, Självbiografier, om Rickard). Ytterligare motiv för att vårda en anhörig kan vara religiösa eller ideologiska ställningstaganden, eller att man som makar har lovat varandra att hålla ihop livet ut. Ett sista motiv som synliggörs i engelsk forskning är, att normativa och materiella faktorer i samhället styr, d v s uppfattningar om vad man bör göra och att man helt enkelt inte har några andra valmöjligheter. Det kanske inte finns någon ordnad formell, samhällelig vård och omsorg osv. 65 Vad det gäller det senare är detta fallet i många länder, medan 58 Se t ex Gustafson, Lars-Åke. (1998 s 1). 59 Socialstyrelsen. (1994). Författare: Ann-Britt Mossberg och Bengt Furåker. 60 Nordhus, Inger Hilde., Widding Isaksen, Lise., Waerness Kari. (1986). 61 Sundström, Gerdt. & Cronholm, Lena. (1988). 62 Johansson, Lennarth. (1991, s 16). 63 Ibid, s 16. Johansson refererar här till Doty, P. (1986). 64 Ibid, s 18. Johansson refererar här till Finch. J. (1989). 65 Ibid, s 18. Johansson refererar här till Quersi, H., Walker, A. (1989). 15

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande med ansvar för äldreomsorg, förvaltningar med ansvar för äldreomsorg, länsstyrelser, pensionärsorganisationer Augusti 2006 Ny lag

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com Anhörigstöd i Gällivare kommun Foto: andreaslundgren.com Utgiven av: Gällivare kommun Socialförvaltningen i samband med projekt utveckling av anhörigstöd år 2007 t o m 2008. Text: Ann-Louise Lundgren.

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde 1 Äldrenämnden 2008-10-23 Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013 20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,

Läs mer

Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående

Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun. November 2000 2:a upplagan, januari 2001 Lars-Åke Gustafson

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Omsorgens pris i åtstramningstid

Omsorgens pris i åtstramningstid Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen.

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen. Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen. Magdalena Elmersjö Lektor Socialt arbete, Linnéuniversitetet Forskare Socialhögskolan, Stockholms universitet magdalena.elmersjo@socarb.su.se Avhandlingen Kompetensfrågan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Anhörigvårdares upplevelser av avlösning i korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet

Anhörigvårdares upplevelser av avlösning i korttidsboende, ordinärt boende och dagverksamhet TioHundraförvaltningen Box 801, 761 28 Norrtälje Besök: Estunavägen 14 Tel: 0176-710 00 Fax: 0176-710 55 info@tiohundra.se www.norrtalje.se Anhörigvårdares upplevelser av avlösning i korttidsboende, ordinärt

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 1 KUNGSÄNGEN och BRO Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020 PRO lämnar följande synpunkter på remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020. Remissvaret har disponerats enligt

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Konferens FoU Välfärd Kalmar

Konferens FoU Välfärd Kalmar Konferens FoU Välfärd Kalmar Ekonomi och anhörigomsorg 29 augusti 2013 kl 10.30-11.00. Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun

Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun Umeå Pensionärsråd 216-11-1 Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun Beslutad 216-1-27 av äldrenämnden Umeå Pensionärsråd 216-11-1 Äldrenämndens uppdragsplan

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Manual för vård- och omsorgspersonal Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Eva Sennemark, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås Mike Nolan, Janet Nolan, Universitetet

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga

Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Den åldrande familjen och informell omsorg. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Den åldrande familjen och informell omsorg. Magnus Nilsson Karlstad universitet Den åldrande familjen och informell omsorg Magnus Nilsson Karlstad universitet Omsorg Anhöriginsatserna är av en sådan omfattning att enbart en minskning på några procent skulle åstadkomma åtskilliga påfrestningar

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer