Kommunalt stöd till äldres närstående

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalt stöd till äldres närstående"

Transkript

1 LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet Maj 2000 (Redigerad ) Lars-Åke Gustafson

2 Sammanfattning Hösten 1999 beslutade Kommunfullmäktiges omsorgsutskott i Linköping att göra en uppföljning av hur situationen ser ut för personer som vårdar en äldre, närstående. Föreliggande studie är en inventering av vad som tidigare har skrivits och dokumenterats om anhörigstöd och utgör ett första led i uppföljningen. I denna rapport belyses den traditionella konflikten mellan äldreomsorg som rättighet (med samhällsinsatser) kontra välgörenhet (med frivilliginsatser). Under och 70-talen dominerade den rättighetsbaserade socialpolitiken och offentlig vård- och omsorg byggdes kraftigt ut. Under 1980-talet försämrades kommunernas ekonomi och på 1990-talet restes ideologiska krav på att den offentliga verksamhetens åtaganden skulle minska. Många kommuner i landet beslutade om neddragningar, som bl a innebar att vård- och omsorgsinsatserna för äldre minskade i landet. Ett antal hjälpmottagare föll helt ur hemtjänstsystemet. Företrädesvis är det många äldre sammanboende, som har drabbats då en del av det tidigare kommunala ansvaret, i praktiken har lagts över på en make/maka. För Linköpings del innebar förändringarna på 1990-talet framförallt att de äldre fick mindre hjälp med olika boserviceinsatser, då de inte längre ville eller ansåg sig ha råd att betala för dessa. De anhörigas stödinsatser till äldre antas vara minst dubbelt så omfattande i tid, som den formella sektorns insatser. I en Ädel-Ulf-utvärderingen (SCB) 1994, framkom det att 70% av anhörigvårdarna då var kvinnor. Vidare att det oftast var en make/maka som vårdade personer mellan år och en son/dotter (45-65 år) som vårdade personer som var 85 år och äldre. I föreliggande studie diskuteras förhållandet att det framförallt är kvinnor, som har fått ta ett ökat ansvar för äldre närstående. Arbetsbördan påstås i vissa fall ha utvecklats till orimliga proportioner. I Danmark och Norge får fler personer hemtjänst, men insatser är tidsmässigt kortare i snitt, än vad de är i Sverige. En fråga är vad den tidiga vårdkontakten, som är ett resultat av den breda hemtjänsthjälpen i Norge-Danmark, kan betyda för att förebygga att de som hjälper en närstående inte ska hamna i ett eget vårdberoende p g a den tunga arbetsbördan. I studien avfärdas föreställningarna att äldre hellre vill få vård och hjälp av en nära anhörig än av den offentliga hemtjänsten och att personer med utländsk bakgrund generellt är mer inriktade på att ta hand om sina äldre än vad andra svenskar är. I Ädel-Ulf-utvärderingen svarade 60% av de äldre att man föredrog kommunal hjälp, 35% en anhörigs hjälp och 5% ett privat alternativ eller en frivilligorganisation. Vad gäller frågan om personer med utländsk bakgrund betonas att dessa inte utgör någon homogen grupp, med ett och samma gemensamma intresse. En realitet är att många anhörigvårdare idag förefaller ha ett stort behov av stöd och hjälp i arbetet som man utför. Framförallt förefaller den psykosociala situationen vara svår för många. Vad som främst efterfrågas är att få prata med en professionell person inom kommunen som kan ge råd och stöd. Det förväntas att denna kontaktperson ska kunna berätta om vilka möjligheter att få hjälp som finns. Han/hon ska också kunna slussa anhörigvårdaren vidare till andra verksamheter om så behövs. Ett annat framträdande önskemål är att få avlösning för att få tid för sig själv och för att få vila. Slutligen finns det ett visst behov av att träffa andra personer i samma situation. En slutsats i studien är att de insatser som görs måste utgå från att varje individ och varje situation är unik. Därav måste det finnas olika stödformer för att kunna skapa olika indi- 1

3 viduella lösningar och variationer. I studien betonas att det är viktigt att det finns ett fungerande samarbete och växelspel mellan kommunen och de anhöriga och att olika lösningar kan få variera över tid. Ett område att fundera vidare över är hur man kan skapa bra mötesplatser för anhöriga att träffa varandra, frivilligorganisationerna/intresseföreningarna och personal från kommun och landsting. Kanske finns det ett behov av en slags träffpunktsverksamhet? Ett annat område är att fundera över är hur vård- och omsorgspersonal kan/bör bemötande de anhöriga och hur olika former av information kan/bör ges. I studien görs en jämförelse mellan vad Linköping respektive andra kommuner i landet erbjuder för anhörigstöd. Vad gäller vårdplatser i form av korttidsvård/växelvård så ligger Linköping på ett riksgenomsnitt. Men det är oklart i vilken mån dessa utnyttjas för andra ändamål än anhörigstöd. Den dokumenterade dagvården/dagverksamheten i Linköping ligger kraftigt under genomsnittskommunen. Då det gäller uppsökande verksamheten är det oklart i vilken mån detta sker. I kommunen finns det en handlingsplan för utveckling av anhörigstöd. Men denna inkluderar inte alla stödformer som kommunen erbjuder, utan gäller bara för de former och aktiviteter som finansieras av de särskilt riktade pengarna som regeringen anslår Framförallt har man valt att satsa på anhöriggrupper, uppsökande verksamhet, information och att involvera olika frivilligorganisationer/intresseföreningar. Erfarenheterna från denna satsning bör senare följas upp för att kunna vidareutveckla olika stödformer. En annan viktig fråga är i vilken mån olika frivilligorganisationer i Linköping bidrar med stöd till anhöriga och vad dessa insatser betyder för de berörda samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Föreliggande rapport utgör nu en grund för ytterligare diskussioner om hur man vill gå vidare med fördjupade, lokala undersökningar om situationen för personer som vårdar en äldre närstående. Studien ger även underlag för att föra diskussioner om hemtjänstens inriktning och om de insatser som Linköping idag erbjuder anhörigvårdarna motsvarar de önskemål och behov som finns. 2

4 Innehåll Inledning...1 Uppdraget...1 Syfte...1 Metod och rapportens uppläggning...1 En historisk beskrivning Befolkning och politik...2 Rättighet istället för välgörenhet 20-talet...2 Hemvård istället för vårdhem 40-talet...2 Röda korsets samaritverksamhet 50-talet...2 Kommunal utbyggnad och uppbromsning Utveckling i Linköpings kommun Statsmakternas ökade intresse för stöd till anhöriga 1990-talet...6 Ökade krav på att kommunerna skall ta ansvar för stöd till anhöriga...6 Äldreuppdraget...7 Ideologisk förskjutning från offentliga insatser till frivilliginsatser...7 Nya stimulansmedel för anhörigstöd En nordisk jämförelse...8 Självbiografier...9 Två exempel...9 Pedagogisk litteratur riktad till anhörigvårdare...11 Forskning och verksamhetsstudier...12 Forskningen på 1980-talet...12 Behov av ny forskning inför 1990-talet...13 Identifiering av anhörigvårdarna och deras motiv...13 Vilka är de som vårdar en anhörig?...13 Vilka motiv har anhörigvårdarna för att ge stöd och hjälp?...15 Motstridigheter att både vilja och inte vilja...16 Rollen som anhörigvårdare på 1990-talet...17 Svårigheter och beroende...17 Källor för tillfredsställelse...18 Strategier för att lösa problem...19 Vem tar emot informell vård och omsorg?...20 De äldres egna önskemål familj, offentlig service eller privata alternativ...21 Vad får man hjälp med?...22 Personer med utländsk bakgrund och frågan om anhörigstöd...23 Anhörigvård och samhällsvård i motverkan eller samverkan?...24 Bemötande av vårdbehövande olika system...25 Bemötande av vårdbehövande samspel och samverkan...25 Bemötande av anhöriga stöd eller nonchalans?...27 Konkreta stödinsatser som efterfrågas...29 Information...29 Avlastning och växelvård...29 Ekonomiska stödformer anhöriganställning.30 Anhöriggrupper...31 Kontaktpersoner och psykosocialt stöd

5 Linköping en jämförelse med andra kommuner...33 En nationell kartläggning Avlösning korttidsvård/växelvård Dagverksamhet Avlösning i hemmet Uppsökande arbete Utbildning och stöd, enskilt eller i grupp Kontaktpersoner Informationsmaterial Ekonomiskt stöd Anställning respektive kontantbidrag Andra former av kommunalt stöd Samordning av väntjänst Utvecklingsarbete och plandokument...39 Kartläggning 1991 och handlingsplan Kartläggning...40 Handlingsplan Utveckling av anhörigstöd...41 Diskussion...43 Rättighet eller välgörenhet...43 Anhörigvårdare mest kvinnor...43 Några vanliga föreställningar som kan ifrågasättas...44 Utveckling av stöd till dem som idag ger en närstående vård och omsorg...45 Linköping - en nationell jämförelse...47 Frivilligorganisationerna...48 Slutord...48 Referenser...49 Källmaterial...49 Muntliga källor/intervjuer...50 Litteratur...50 Bilaga 1: Erfarenheter från anhörigstödsprojektet Kartläggningar och kunskapsprojekt i kommun och landsting...52 Framtagning av modeller, material, planer...54 Projekt av eller tillsammans med olika frivilligorganisationer...55 Bilaga 2: Icke-kommunala aktörers stöd till anhöriga Uppsökande verksamhet Väntjänst Avlösning Utbildning och stödgrupper Andra former av stöd Utvecklingsarbete och planer...58 Bilaga 3: Undersökningsmodell Vad vill man främst veta då man går vidare med en studie i Linköping?

6 Inledning Uppdraget Omsorgsutskottet i Linköpings kommun har som ett led i FN:s äldreår beslutat att se över situationen för personer som vårdar en äldre närstående. 1 Denna litteraturinventering och kommunjämförelse är en första delstudie i det projektet. Syfte Syftet med denna studie är att inventera vad som redan har undersökts och dokumenterats om hur situationen för personer som vårdar en äldre, närstående ser ut. Vidare att ta reda på vad man som anhörigvårdare har för behov av kommunalt stöd, för att bättre klara av sin situation. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad Linköpings kommun erbjuder för stöd och att jämföra detta med övriga kommuner i landet och i någon mån sätta detta i relation till den forskning som bedrivs. Resultaten skall ge ett underlag, för att kunna ta beslut om vad man ytterligare vill och behöver veta i Linköpings kommun, om situationen för anhöriga som vårdar en äldre närstående. Metod och rapportens uppläggning Litteratursökning har gjorts på LIBRIS litteraturkatalog för universitet och högskolor och på Internet. Även en mindre sökning har gjorts på folkbiblioteket. Vissa kontakter med utredningsledare i andra kommuner och forskare har tagits. Det slag av texter om anhörigvård som har påträffats delas in i företrädesvis fyra olika kategorier: Litteratur som tar upp politisk historia, stat och kommuns skyldigheter och åtaganden. Självbiografier av personer som vårdar en äldre närstående. Pedagogisk litteratur som förklarar olika sjukdomar och/eller hur man kan hantera situationen som anhörig. Studier av vetenskaplig karaktär och kommunala utvärderingar, om upplevelser som anhörigvårdare. Varje kategori behandlas i tur och ordning i kapitel 2-5. Vidare har några anställda med god kunskap om verksamheten i Linköpings kommun valts ut och intervjuats/tillfrågas om vad kommunen erbjuder för stöd till anhörigvårdarna. I kapitel 6 jämförs Linköping med andra kommuner i landet. Slutligen förs en kort diskussion i kapitel 7. 1 Förslag på studie har lagts fram av Jan Hallendorff i en skrivelse, Förslag till studie av anhörigstöd, daterad , till KF:s presidium, Dnr Till denna bifogas ett förslag på en utvärderingsplan: Gustafson, Lars-Åke (1999). Förslag till plan för en studie om enskilda människors behov av stöd till äldre, närstående personer. Kommunledningskontoret. Linköpings kommun. 1

7 En historisk beskrivning Befolkning och politik I detta kapitel ges en kort historisk beskrivning av några huvudlinjer i den politiska inriktningen vad gäller vård- och omsorg av äldre. Rättighet istället för välgörenhet 20-talet På 1920-talet formulerade Gustav Möller några grundvalar för den socialdemokratiska inriktningen av äldreomsorgen och det moderna välfärdssamhället. Innebörden var att generella bidrag och offentlig verksamhet skulle minska beroendet av fattigvård och välgörenhet, med förnedring och tacksamhetsskuld som följd. Istället skulle socialpolitiken vara rättighetsbaserad. 2 Det var samhällets uppgift att tillgodose behov som utsatta medborgare hade, resonerade man. Dessa idéer har dominerat den svenska äldreomsorgspolitiken fram till 1990-talet. Hemvård istället för vårdhem 40-talet Efter andra världskriget kunde utbyggnaden av äldreomsorgen ta fart. I 1947 års politiska riktlinjer lades den offentliga målsättningen för äldreomsorgen i Sverige. Denna innebar bl a att var tionde ålderspensionär skulle få en plats på ålderdomshem. 3 Men utbyggnaden av institutionsboendet blev aldrig en självklar utvecklingsmodell initierade Ivar Lo-Johansson en kritisk debatt om institutionsvården och lanserade parollen hemvård istället för vårdhem. Debatten och kritiken växte och den socialdemokratiska ideologin kom så småningom att ändra inriktning. En ny paroll blev att ingen skulle behöva flytta till ålderdomshem enbart p g a fattigdom. Men man hade också uppmärksammat att antalet äldre kraftig skulle öka och att samhällsekonomin inte skulle klara av det ambitiösa projektet med ålderdomshem till var tionde ålderspensionär. 4 Röda korsets samaritverksamhet 50-talet Året efter att Ivar Lo hade initierat hemvårdsdebatten, startade Röda korset en hemsamaritsverksamhet. Hemmafruar rekryterades och avlönades några timmar per dag. Detta sågs som en bisyssla till deras huvuduppgift, d v s att sköta den egna familjen och hemmet. Omvårdnadsforskaren Martha Szebehely skriver i Vardagens organisering att insatserna uppskattades av de äldre. Hon hävdar också att de ansvariga för äldreomsorgen var positivt inställda, då detta blev ett billigare alternativ än institutionsboende. 5 I åldringsvårdsutredningen, som blev klar 1956, angavs att åldringsvården skulle inriktas på att i största utsträckning hjälpa de äldre att leva ett oberoende liv så länge som möjligt i det egna hemmet. 6 Samhällets stöd skulle inriktas på att i möjligaste mån hjälpa de äldre i deras egen hemmiljö. Kommunal utbyggnad och uppbromsning Socialstyrelsen. (1998f, s 11). Författaren Lena Dahlberg refererar till historikern Birgitta, Odén.(1994). 3 Szebehely, Marta. (1995, s 27). Hon refererar här till SOU 1946:52. 4 Ibid, s Szebehely refererar till en artikelserie av Ivar Lo-Johansson i tidningen Vi, våren 1949 och olika radioföreläsningar under hösten samma år. Vidare till Ivar Lo-Johansson. (1949), resp (1952). 5 Ibid, s Ibid, s 29. Szebehely refererar här till SOU 1956:1, s

8 Under 1960-talet stärktes den kommunala ekonomin och den rättighetsbaserade socialpolitiken kunde förverkligas. Detta förenades med hemvårdstanken genom utveckling av en kommunalt organiserade hemsamaritsverksamhet, som kraftigt byggdes ut under och 70-talen. Både antalet kommunalt anställda hemsamariter och hemhjälpsmottagare ökade markant vände emellertid trenden. Den hemhjälp som 1978 omfattade personer, hade 1992 minskat till att omfatta Även institutionsvården följde i stort, samma utvecklingsmönster, d v s först en ökning på 1960-talet, därefter en minskning av platser, räknat per 1000 invånare på 65 år och äldre. Men minskningen kom senare, först i mitten av 1980-talet. Då de äldre har ökat i antal under samma period illustrerar Szebehely förändringen genom att ställa antalet platser i relation till antalet äldre i befolkningen (se diagram1). 7 Antal i resp hjälpform/1000 inv som är 65 år Hemhjälp Ålderdomshem + långvård Diagram 1. Antal personer med hemhjälp respektive bor på ålderdomshem/långvård per 1000 personer som är 65 år och äldre Diagrammet är hämtat från Szebehely (1995). 8 Även vårdplatserna på ålderdomshem minskade per 1000 invånare mellan 1975 och Detsamma gäller platser på sjukhem/långvård (diagram 2). Vid sidan av de rena institutionsplatserna började man under 1970-talet även bygga institutionsliknande lägenheter i servicehus. 9 Servicetagaren skulle ha tillgång till vissa gemenskapsutrymmen och nära till kommunal service, i form av t ex vård och omsorg, matsal, och fritidsverksamhet. Trots att platserna på servicehus ökade i antal under och 80-talet, så minskade institutionsboendet ändå totalt. Idag jämställs boendet i en servicelägenhet, i allt fler avseenden med ett eget boende, åtminstone i Linköping. I följande diagram illustreras utvecklingen av de olika institutionsboendena under Siffrorna gäller antal personer som bor i eget boende eller i servicehus och som har haft hemhjälp under året. Senare har socialdepartementet valt att ändra mätmetod genom att skilja på olika boendeformer och genom att göra mätningen vid en viss tidpunkt, dvs i november varje år. Enligt detta sätt att mäta har antalet personer med hjälp från den offentliga äldreomsorgen minskat mellan 1980 och 1996 från c/a personer till Hemhjälpen till personer i ordinärt boende har minskat från till Socialdepartementet. (1999, s 39). Välfärdsfakta Social sammanställning av fakta/nyckeltal inom välfärdsområdet. 8 Szebehely, Marta. (1995, s 31). Szebehely hämtar statistik från: SOU 1964:5, 1977:98, 1985:31, 1987:21, Socialstyrelsen och SCB (1993), SCB Statistisk årsbok (befolkningsuppgifter), samt SCB Statistiska meddelanden. Serie S Ibid, s 31. 3

9 Antal i resp hjälpform/1000 inv som är 65 år servicehus Långvård/ sjukhem ålderdomshem Diagram 2. Antal personer i ålderdomshem, långvård och servicehus per 1000 personer 65 år och äldre. Diagrammet är hämtat från Szebehely (1995). 10 I början av 1990-talet höjdes röster som menade att de ökade behoven inte längre kunde tillfredsställas med enbart allmänna resurser. En framtid med större inslag av alternativa av finansieringsformer, färre insatser och privata/frivilliga insatser förutspåddes trädde en ny kommunallag i kraft och året därpå ändrades formerna för statsbidrag. Kommunerna skulle nu själva svara för servicenivå och kvalitet osv. Det politiska budskapet var att den kommunala utgiftsexpansionen skulle dämpas. 12 I själva verket hade uppbromsningen av utgifterna redan inletts. Den kommunala ekonomin hade under 1980-talet börjat bli alltmer ansträngd och politiken var inte längre lika expansiv. Utveckling i Linköpings kommun På omsorgsnämndens kansli i Linköping förklarar man minskningen med statistik, som visar att antalet personer, 80 år och äldre, ökade väsentligt snabbare än kostnaderna. Mellan åren ökade antalet 80-åringar och äldre med 120% i Linköping, medan antalet hemtjänsttimmar bara ökade med 56%. 13 Gör vi antagandet att utvecklingen har varit jämn över tid, får man en rak utvecklingslinje på antal äldre som går kraftigt uppåt och en kostnadskurva som visar på en mindre än hälften så stor uppgång (diagram 3). I omsorgsnämndens budgetförslag 1999, görs en framtidsprognos. Personer som är 80 år och äldre, beräknas då öka den nästkommande 20-årsperioden ( ), från personer, d v s med 26% Ibid, s 31. Statistiska referenser, se diagram Vad gäller hemtjänst skrev bl a Johansson, Lennarth. (1991b, s 33): The gap between care needes and aviable resources is growing. The public financed caresystem will have to be altered for a combination of financial reasons, lack staff and the demand for greater freedom of choice. 12 Gustafson, Lars-Åke. (1998, s 1). 13 Omsorgsnämndens kansli. Arbetsdokument/faktasammanställning utan rubrik, daterat Uppgifterna är hämtade i bilaga till Omsorgsnämndens sammanträdesprotokoll Budget 1999 och ekonomisk plan Dnr On Linköpings kommun. 4

10 Ökning i procentenheter vid 2 mättillfällen Personer 80 år och äldre Antal hemtjänsttimmar Diagram 3. Antal personer 80 år och äldre kontra antal utförda hemtjänsttimmar i Linköpings kommun 1976 respektive Den insatser som framförallt förefaller ha minskat är boservice. Av hemtjänstens alla insatser 1989 uppges 25-30% vara boservice sägs siffran vara nere i 14-15%. De slutsatser man drar av detta på omsorgsnämndens kansli är att de äldre är friskare idag, att rationaliseringar har gjorts och att de äldre har valt bort boserviceinsatser. 15 I en jämförelse mellan 1995 och 1998 års framkommer det att den sociala omsorgen för äldre som bor i eget boende, har fortsatt att minska. Däremot har antalet vårdplatser ökat något, men då har också antalet äldre ökat och det är oklart hur antalet platser är i förhållande till behovet. Följande tabell ger en översikt över några olika insatser. Tabell 1. Social service, vård och omsorg för pensionärer 1995 respektive Servicelägenheter för äldre Färdtjänstberättigade (inkluderar även yngre) Hemtjänst, antal hushåll Vård-, demens och sjukhemsboende Omsorgsforskaren Marta Szebehely menar att det har skett en förskjutning då det gäller äldrevård från avlönad, formell sektor mot oavlönad informell sektor. Hon skriver i sin avhandling 1995: Två tredjedelar av de äldre (80+) fick hjälp i form av institutionsplats eller hemhjälp 1982, jämfört med drygt hälften Under samma period har anhöriga ökat sina hjälpinsatser för de gamla... En rimlig beteckning av äldreomsorgens förändring under 1980-talet är därför inte bara avinstitutionalisering utan även informalisering...ett minskande antal gamla får idag hjälp från den formella sektorn; det har skett en förskjutning från avlönad omsorg inom välfärdsstaten mot oavlönad omsorg inom familjen Arbetsdokument. (1997) Omsorgsnämndens kansli. Linköpings kommun. 16 Källa: LK Statistik och utredningar. (1999 s 107). 17 Szebehely, Marta. (1995, s 33). Szebehely baserar slutsatsen på statistik från socialdepartementet (1989) och Socialstyrelsen & SCB (1993). 5

11 Några frågor är: Har insatser för personlig omvårdnad minskat? Har anhöriga eller andra har tagit ett större ansvar för såväl boservice som personlig omvårdnad eller utförs dessa insatser inte alls längre? Har det kommunala stödet till anhöriga dimensionerats efter ett ökat ansvarstagande från dem? Statsmakternas ökade intresse för stöd till anhöriga 1990-talet I regeringens proposition Äldreproposition inför 90-talet 18 konstateras det att en stor del av enskilda personers vård av en närstående sker utan att samhällets vårdansvariga känner till omfattning eller vilka behov av stöd som finns. Regeringen understryker att det skall finnas stöd till anhöriga i tillräcklig omfattning och av god kvalitet. Ökade krav på att kommunerna skall ta ansvar för stöd till anhöriga I regeringens proposition Ansvaret för service och vård till äldre och handikappade, 1990, 19 föreskrivs vad som är kommunernas ansvar i och med Ädelreformen 1992: Utgångspunkten är att kommunerna skall överta kostnaderna för de ekonomiska ersättningar, kontantbidrag eller anställning av anhöriga, som landstinget idag lämnar...ansvaret för det ekonomiska stödet till anhörigvård bör följa samma utgiftsfördelning som gäller för insatser med egen personalkostnaderna. 20 Sex år senare i konstateras det i regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen, 1996, 21 att stödet till anhöriga fortfarande är bristfälligt: Det finns tecken på att familjen och närstående under senare år har fått en allt mer betydande roll som vårdgivare. Situationen för anhörigvårdare tycks dock, enligt den beskrivning Socialtjänstkommittén gör, inte ha förbättrats nämnvärt under senare år. Anhörigomsorgen tycks fortfarande vara en omsorg som sker i det tysta och det är ingen självklarhet att man som anhörigvårdare får hjälp och stöd från samhället. 22 I propositionen föreslås en ny formulering i socialtjänstlagen, fr o m 1 januari 1998: Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. 23 Vid samma tidpunkt tillsatte regeringen en utredning i frågor om bemötande av äldre (dir 1995:159). Inom denna presenterades rapporten Omsorg om anhöriga. 24 Rapporten består av ett antal reportage som illustrerar att varje anhörigsituation är unik, att behovet 18 Regeringens proposition 1987/88: Regeringens proposition 1990/91: Ibid, s Regeringens proposition 1996/97: Ibid, s Lag 1997:13, 5. Den nya socialtjänstlagen: Minell, Marita. & Claesson Norell, Agneta. (1997). 24 SOU 1997:187. 6

12 kan variera över tid och att den enskilde och den närstående måste kunna lita på att det kommunala stödet fungerar. Vidare att man måste vara lyhörd för de erfarenheter som den enskilde och de närstående har. Slutligen, att närstående måste veta till vem man ska vända sig för att få upplysningar och råd samt för att kunna föra fram synpunkter. Äldreuppdraget 1997 avsatte regeringen 7,5 miljoner i utvecklings- och stimulansbidrag. Dessa skulle användas i syfte att öka kunskapen om behovet av att stödja anhörigvårdare och att utveckla metoder och former för detta. Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela medlen. 27 olika projekt genomfördes under året. Flera av dessa dokumenterades i rapporter i serien Äldreuppdraget. Projekten beskrivs kort i bilaga 1, som information om vad som har gjorts i landet och för att ligga till grund för idéer och inspiration. Ideologisk förskjutning från offentliga insatser till frivilliginsatser Socialminister Margot Wallström understryker i en engångstidning från Socialstyrelsen 1998, Värna om anhöriga, 25 att regeringens ökade krav på stöd för anhörigvårdarna inte kan avfärdas med motiveringen att den kommunala ekonomin är dålig. Hon menar att de anhöriga, som främst är kvinnor, inte kan ta ett större ansvar än vad de idag gör: De här kvinnorna bär upp äldreomsorgen på ett sagolikt sätt. Om de ska orka och det här systemet hålla ihop så måste de känna att de får stöd och hjälp Det går inte att kräva mer av anhöriga idag. 26 I en intervju med enhetschefen för Kommunrehab i Linköping, 27 bekräftar hon, att personer som vårdar en äldre närstående inte kan ta ett ökat ansvar för olika vårdinsatser. Hon menar att det finns ett stort behov av stöd och avlastning i denna grupp. Hon hävdar vidare att många anhörigvårdare är i riskzonen att själva bli sjukkonsumenter. Wallström ser vid sidan av ett utbyggt anhörigstöd även ett ökat kommunalt samarbete med de frivillig organisationerna. Möjligen kan man dra paralleller med 50-talet och Röda korsets samaritverksamhet. Samhällsekonomin skulle då inte klara den ambitiösa utbyggnaden av ålderdomshemmen. Röda korsets verksamhet, som var ett billigare alternativ än institutionsboendet välkomnades. Detta kunde även förenas med den ideologiska parollen hemvård istället för institutionsvård. Först när ekonomin blev stabilare utvecklades kommunens egen hemtjänstverksamhet. Wallström säger: Det är orealistiskt att tro att vi med kommunalt anställd personal ska kunna lösa hela problemet med ensamhet eller behovet av social kontakt bland gamla. Det är bra att Röda korset och PR:s väntjänst finns. De kan bygga upp en personlig vänskap på ett annat sätt. 28 Nya stimulansmedel för anhörigstöd Socialstyrelsen (1998i). 26 Ibid, s Intervju med chefen för KommunRehab i Linköping, Eva Svensson, oktober Socialstyrelsen (1998i, s 3). 7

13 I propositionen Nationell plan för äldrepolitiken, 1997/ konstateras att anhörigstödet fortfarande är svagt utvecklat i landet. Där står: De studier som hittills har gjorts av det stöd kommunerna ger för att underlätta för de anhöriga visar att många kommuner erbjuder olika former av hjälp, men att stödet sammantaget är svagt utvecklat i kommunerna och att de anhöriga inte alltid får den hjälp de behöver. 30 Mot denna bakgrund konstaterar regeringen att det krävs ytterligare insatser för att stimulera kommunerna till ökad kreativitet när det gäller former för stöd till anhöriga. Därför föreslår man att 100 miljoner ska avsättas årligen för att utveckla stödet till närstående som vårdar anhöriga. I juni 1998 godkänner riksdagen förslaget. För Linköpings del innebar detta att man fick 1,2 miljoner kronor för En nordisk jämförelse Marta Szebehely konstaterar 1998 i Omsorgsstat i förändring svensk äldreomsorg i nordisk belysning, 32 att institutionsomsorgen minskat påtagligt i samtliga nordiska länderna, men mest i Sverige. Danmark är det land som satsar mest resurser på hemhjälp, i relationen till antalet 80 år och äldre. Sverige kommer strax efter. 33 Både i Norge och Danmark så får fler personer hjälpinsatser än i Sverige. Men var och en får mindre tid, än vad man får i Sverige. Här prioriteras istället de med störst behov och under de senaste åren har många som förut fått hemtjänst fallit ur systemet. Szebehely beskriver i en konferensrapport 1998, Äldreomsorgens vardag, 34 hur profilen har förändrats: De 37% av de svenska hemtjänstmottagarna som 1996 hade mindre än två timmar hjälp per vecka tog bara sex procent av hemtjänstens resurser i anspråk. Mellan 1988 och 1996 har personer med högst två timmars hjälp per vecka försvunnit ur det svenska hjälpsystemet. Dessa personer motsvarar 19% av det sammanlagda antalet hemhjälpsmottagare. Om de hade varit kvar hade den sammanlagda hjälptiden ökat med endast tre procent. 35 Szebehely 36 varnar för, att den höga motivation som finns i Sverige, för att betala skatt för äldreomsorg, kan minska och utgöra ett hot mot välfärdsstatens legitimitet, om de egna avgifterna blir för höga eller om man inte får den hjälp man vill ha. I Danmark är hemhjälpen gratis och även de som inte kräver så omfattande vård- och omsorg får stöd och hjälp. Szebehely hävdar att små hemtjänstinsatser inte kostar särskilt mycket för kommunen, men att de kan ha förebyggande effekter och löna sig både rent mänskligt och ekonomiskt på sikt Regeringens proposition 1997/98: Ibid, avsnitt Sammanträdesprotokoll för Omsorgsnämnden Szebehely, Marta. (1998:b, s ). Hon refererar till Daatland, Svein Olof. (1997). 33 Ibid, s Szebehely, Marta. (1998c). 35 Ibid s Szebehely, Marta. (1998:b, s 146). 37 Ibid, s

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående

Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun. November 2000 2:a upplagan, januari 2001 Lars-Åke Gustafson

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga

Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-02-17 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde Ärende 2 Aktuell kösituation Den 28 januari hade 18 personer väntat på vårdbostad i mer än tre månader. Tre personer hade väntat

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Framtidens äldreomsorg Fyrbodal

Framtidens äldreomsorg Fyrbodal Framtidens äldreomsorg Fyrbodal 9 november 2012. Högskolan väst, Albertsalen Bygger vi in en återgång till familjeansvar i den framtida äldreomsorgen? Om anhörigas ökande omsorgsgivande och dess konsekvenser

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät

Demensförbundets anhörigenkät Sammanställning av Demensförbundets anhörigenkät Mars 2003 Demensförbundets anhörigenkät sammanställning Mars 2003 Sammanfattning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland medlemmarna med syftet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008. Ann-Britt Sand

Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008. Ann-Britt Sand Jag en anhörig Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008 Ann-Britt Sand Föreläsning 4. kl 13-13.45 13.45 Vilka rättigheter har jag som anhörig rig? Institutionen för beteende-,, social och rättsvetenskap

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde 1 Äldrenämnden 2007-02-28 Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013 20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Nka är ett regeringsuppdrag som funnits

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Anhörigstöd enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen. Vad består anhörigstödet av i praktiken, exempel på hur stödet kan se ut.

Anhörigstöd enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen. Vad består anhörigstödet av i praktiken, exempel på hur stödet kan se ut. Anhörigstöd enligt 5 kap 10 socialtjänstlagen Jonas Reinholdsson KommunLex AB Copyright 2011 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande Frågor för dagen

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

ATT UTVECKLA STÖDET TILL ANHÖRIGA

ATT UTVECKLA STÖDET TILL ANHÖRIGA ATT UTVECKLA STÖDET TILL ANHÖRIGA En kartläggning av anhörigstöd på Östermalm Ingrid Hjalmarson Eva Norman Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:4 ISSN 1401-5129 FÖRORD Anhöriga står för

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård Äldres levnadsförhållanden Hemtjänst och anhörigvård Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård av Kristina Larsson Andelen personer med hemtjänst minskade under den femtonårsperiod som studerades. Mest dramatisk

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer