Tydlighet i biståndsbeslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tydlighet i biståndsbeslut"

Transkript

1 Tydlighet i biståndsbeslut En granskning av beslut om hjälp i hemmet för äldre i Malmö Jaana Halonen Behovsbedömningar 1 av äldre delrapport 2003 :1 ISSN ISBN

2 Förord I samband med behovsbedömningar avseende äldre personer, som är i behov av såväl medicinsk som social omvårdnad, har det från verksamheterna aktualiserats vissa problem. Ett praktiskt problem utgör det förhållandet att en och samma individ är i behov av insatser som ges med stöd av två olika lagstiftningar, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). HSL reglerar sjukvårdshuvudmannens skyldigheter att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård. SoL föreskriver att den enskildes sociala behov skall regleras i ett biståndsbeslut, som kan överklagas till länsrätten. Ett annat praktiskt problem är att hälso- och sjukvårdsbehoven tillgodoses av två olika huvudmän, Malmö stad respektive Region Skåne. Den äldre och dennes anhöriga ser behoven som en helhet och det är inte ovanligt att det uppstår en skillnad mellan deras förväntan på insatser från såväl sjukvård som socialtjänst och de insatser som fastställs. Malmö FoU-enhet för äldre har försökt att belysa denna problematik i tre studier. I denna rapport redovisar Jaana Halonen en registerstudie där hon granskat tydligheten i biståndsbeslut avseende hjälp i hemmet för äldre i Malmö. Jaana Halonen är hemvårdsinspektör i Malmö och har lång erfarenhet av att göra behovsbedömningar och fatta biståndsbeslut enligt SoL. Övriga två rapporter belyser dels hur den äldre vårdtagaren upplevt vårdkedjan vid överföringen från slutenvård till vård och omsorg i hemmet, dels vilka rutiner som finns för medicinska behovsbedömningar i hemsjukvården. Ett stort tack riktas till Jaana Halonen som genomfört denna rapport med stort engagemang och noggrannhet. Tack till alla er som har bidragit med synpunkter under arbetets gång. Elizabeth Åhsberg på FoU-enheten har svarat för handledningen av Jaana Halonen. Arbetet med denna rapport har möjliggjorts med stöd från Socialdepartementet. Malmö i februari 2003 Eva Lundberg Chef för FoU-enheten för äldre i Malmö 2

3 3

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...4 SAMMANFATTNING...5 ENGLISH SUMMARY...6 INLEDNING...7 ÄLDRES RÄTT OCH MÖJLIGHET TILL HJÄLP I HEMMET...7 BEHOV...7 KVALITET...8 MÅL OCH ORGANISATION I MALMÖ...9 TYDLIGHET I BISTÅNDSHANDLÄGGNING...10 SYFTE...12 METOD URVAL...13 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...13 BESKRIVNING AV STADSDELARNA SOM DELTOG I STUDIEN...13 ETISKA ASPEKTER...14 STATISTISK BEARBETNING...14 RESULTAT UNDERSÖKNINGSGRUPP...15 TYDLIGHET I BESLUT OCH ANSÖKAN...16 BESLUT OM AVSLAG...17 INITIATIV TILL ANSÖKAN OM BISTÅND...18 JÄMFÖRELSE MELLAN ÅLDERSGRUPPER OCH KÖN...18 JÄMFÖRELSE MED TVÅ ANDRA AKTGRANSKNINGAR...20 DISKUSSION...22 ANSÖKAN...22 RIKTLINJER...23 VIKTEN AV TYDLIGHET OCH RÄTTSÄKERHET FÖR DEN ENSKILDE...24 INITIATIV TILL ANSÖKAN OM BISTÅND...25 ORGANISATION...25 UPPFÖLJNING/OMPRÖVNING...26 KVALITET, BISTÅNDSHANDLÄGGNING OCH BEHOV...26 BEGRÄNSNINGAR I STUDIEN...27 SLUTSATS...28 FORTSATTA FRÅGOR...28 REFERENSER...29 BILAGA

5 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att studera biståndshandläggning enligt Socialtjänstlagen, med avseende på hur tydligt besluten formuleras. Närmare bestämt, kan den enskilde tydligt se vilka insatser som beviljats i det skriftliga beslutsmeddelandet? I studien har 427 beslut om hjälp i hemmet från 353 personakter granskats. Kriterierna för urvalet av akter var att de skulle gälla personer som var 65 år eller äldre, bodde i ordinärt boende i två av Malmös stadsdelar, och fick ett biståndsbeslut under första halvåret Granskningen har grundat sig på den skriftliga dokumentation som den enskilde erhållit tillsammans med beslutet. Akterna har granskats av författaren, vad gäller i vilken mån besluten varit tydliga (dvs konkreta avseende insatsernas art, omfattning och tidpunkt). Vid otydliga beslut har även utredningsmaterial granskats. Resultaten visar att biståndsbesluten i de flesta fall formuleras på ett sådant sätt som bör vara tydligt för den äldre, dvs det framgår vilken eller vilka insatser som beviljats. Däremot saknade ca en tiondel av besluten en motivering. Dessutom, ca en femtedel av ansökningar var inte tydligt formulerade och stämde inte helt överens med besluten. Det kan innebära en brist i rättsäkerhet. D.v.s att om den enskilde inte får något beslut på det han/hon har ansökt om, kan den enskilde därmed inte heller överklaga. Det är också ovanligt, enligt denna studie, att avslagsbeslut ges till den som ansökt om hjälp i hemmet. Resultatet visar dels att drygt två procent av besluten är inte gynnande, dels att den enskilde som fått ett avslag sällan överklagar. Vid jämförelser mellan personer över respektive under 80 år, liksom mellan kvinnor och män, har några små skillnader påvisats. Exempelvis, för åldersgruppen under 80 år tenderade noteringarna för ansökan om bistånd att vara tydligare formulerade, och fler beslut var tidsbegränsade, jämfört med dem som var 80 år eller äldre. Det var också en större andel män som fick beslut som inte helt överensstämde med ansökan, jämfört med kvinnor. En jämförelse med två aktgranskningar i Sundsvall/Timrå år 2000 (n=1190) och Kalmar år 1999 (n=246) har också gjorts. Vid denna jämförelse visas att biståndsbesluten i Malmö framstår som relativt tydliga. 5

6 English summary Halonen, J. (2003) Clarity in decisions of social assistance. An examination of written decisions to elderly citizens of Malmö. Report, Malmö Research and Development unit. This study was a part of the project Assessment of social and medical needs among elderly citizens in Malmö. The purpose of this study was to examine administration of social assistance, in particular as regards the clarity in the official notification of decision. That is, will the elderly understand what services he or she is entitled to according to the decision? Subjects were allowed into the study if they were 65 years or older, lived in their own home in one of two selected districts of Malmö, and who received a decision of social assistance during the first half of year In all the study included 427 decisions for 353 citizens, and was based on the official written messages that the individuals received. The author examined the official written notifications given to the citizens, with respect to the clarity of content, extent and time schedule of the approved services. In some cases with unclear decisions, the official investigations were also examined. The results showed that most of the decisions were clearly written. That is, since the services were spelled out, it can be assumed that the elderly would be able to understand the decision. However, in about 10 % of the notifications no reason for the decision was given. Further, about 20 % of the applications for assistance were unclear, and not fully in agreement with the decisions. If the applicant doesn t get either an approval or a denial it is not possible to appeal against the decision. This may indicate a lack of legal rights for the elderly. However, it rarely happened that an application was denied and that appeals against the decisions were made. Further, the results indicated that younger citizens (less than 80 years) received explicit decisions to a higher degree, than older citizens (80 years or more). Also, males more often received a decision that not was in accordance with the application than females. In comparison with results from two similar studies (Sundsvall/Timrå (2000), n=1190 and Kalmar (1999), n=246), the decisions regarding social assistance in Malmö were clearer. 6

7 Inledning I regeringens proposition 1997/98:113, Nationell handlingsplan för äldrepolitik, beskrivs en stabil samhällsekonomi som den grundläggande förutsättningen för ett gott liv för äldre människor. Vidare nämns att en god vård och omsorg för äldre är ett bärande element i välfärdssamhället. Under de senaste decennierna har förutsättningarna för organisation, finansiering och utveckling av den offentliga vården och omsorg förändrats påtagligt, denna utveckling har bl a medfört stora skillnader mellan olika kommuner av hur äldreomsorgen bedrivs. Även kostnader för äldreomsorg skiljer sig från kommun till kommun. Äldres rätt och möjlighet till hjälp i hemmet Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap.1 har den enskilde rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hon eller han inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt Socialtjänstlagen 3 kap. 3 skall insatserna i Socialtjänstens verksamhet vara av god kvalitet. I regeringens proposition 1996/97 till Socialtjänstlagen finns ett avsnitt bl a om att Socialtjänstens verksamhet för äldre skall präglas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Förutsättning för detta är att omsorgsinsatser utformas utifrån individuella behov, önskemål och förutsättningar. En professionell och rättssäker behovsbedömning är grundläggande för en individuell utformning av insatserna. Principerna om självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet ska prägla Socialtjänstens verksamhet. I den individuella biståndsbedömningen lyfts den enskildes unika behov och önskemål fram. Enskilda personers behov av kontinuitet, trygghet och valfrihet bör vara avgörande för den individuella handläggningen av biståndsärenden. (Amundberg, 1998) Behov Det finns olika teorier om mänskliga behov. T ex, utvecklingspsykologen Maslow rangordnar människans olika behov i en behovstrappa som består av fem steg; först fysiologiska behov, därefter behov av trygghet, sedan gemenskap, självaktning och självförverkligande. Enligt Maslow strävar människan efter att tillgodose sina behov och att klättra uppför trappan till nästa nivå. När man känner sig tillfreds stannar man på trappan (Hjelle & Ziegler, 1986). Ett annat sätt att dela in behov av 7

8 omsorg är i praktiska, emotionella och existentiella behov (Olsson ur Andersson & Sjöbeck, 2000). Utifrån ett holistiskt och dynamiskt perspektiv ses mänskliga behov som en helhet, med ett antagande om att behoven har inre relationer. I en bedömningssituation försöker handläggaren finna principen, som reglerar och håller samman en människas behov. Denna samordningsprincip motsvaras av människans levnadsmönster eller livsstil. Eventuellt får handläggaren i en bedömningssituation jämföra hur den enskilde har levt tidigare, och kanske även ta ställning om den enskildes levnadssätt kan tänkas vara acceptabelt t ex tolkning av förhållanden i misär på grund av missbruk. (Westlund, 2001) Behov varierar från individ till individ efter förmåga, kapacitet och omständigheter. I biståndsbedömningen utgår handläggaren från grundläggande behov som kan anses vara desamma oavsett kultur eller miljö den enskilde vistas i, t ex livsuppehälle, försörjning, säkerhet osv. Vad gäller bedömning av behov inom vård och omsorg anses t ex mathållning, personlig omvårdnad, på- och avklädning, möjlighet att förflytta sig och meddela sig vara grundläggande. Med hjälp av lagstiftning och eget omdöme prövar handläggaren om dessa behov kan anses vara skäliga. Det finns även lokala riktlinjer som styr biståndsbedömning. Nationalekonomer skiljer på begreppen behov och efterfrågan, de har fokus på efterfrågan, tillgång, pris och marknader. Enligt en atomisk behovsteori är helheten summan av sina delar. Behoven kan särskiljas från varandra, de saknar inre relationer och kan tillfredsställas ett och ett. Efterfrågan och tillgång styr priset enligt detta synsätt (Westlund, 2001). Socialtjänstlagen utgår från att inte alla upplevda behov kan tillfredsställas inom lagens ram. Biståndshandläggaren gör en avvägning mellan vilka behov, krav och önskemål som kan bedömas som skäliga. Ekonomiska förutsättningar i samhället reglerar nivån för skälig levnadsstandard samt vilka insatser och omfattning som kan erbjudas. Varje kommun har oftast riktlinjer för insatser för hjälp i hemmet för att tillfredsställa behov. Kvalitet Kvalitet är ett brett begrepp, som beroende på sammanhang kan ha olika betydelser. Därför är det viktigt att det tydliggörs vad en god kvalité betyder för den aktuella verksamheten. I ett företag som producerar varor kan t ex kvalitet delas in i funktionell kvalitet och service kvalitet. I service kvalitet kan t ex bemötande samt policy för klagomålshantering ingå. Vid tjänsteproduktion inom vård och omsorg har kvalitet en annan innebörd (Andersson & Sjöbeck, 2000). Kvaliteten i tjänster handlar om att göra rätt saker och att göra saker rätt. När en äldre person som fått ett 8

9 biståndsbeslut tydligt kan se vilka insatser som beviljats, kan detta vara ett uttryck för god kvalité vad gäller myndighetsutövning. Behovsbedömning och rättssäkerhet i handläggning och dokumentation ingår som ett av sex prioriterade kvalitetsområden i Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade. Varje verksamhetsområde bör enligt råden ha ett eget kvalitetssystem. Mer specifikt bör kvalitetssystemet för behovsbedömning och rättsäkerhet enligt Socialstyrelsen säkerställa: - att behovsbedömningar bygger på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov, där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas - att beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning är tydliga och kan förstås - att individuella planer upprättas - att insatserna utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes närstående/ställföreträdare - att en systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, genomförs och dokumenteras samt vid behov omprövas. (Socialstyrelsen, 1999) Mål och organisation i Malmö I Malmö finns ett kommunövergripande kvalitetsuppföljningsprogram för äldreomsorgen som är skrivet utifrån Plan och service och omvårdnad för äldre i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade i november 1999 att programmet skulle gälla för hela äldreomsorgen i Malmö. Programmet består av en beskrivning av kvalitetsmål och förtydligande av kvalitetsuppföljningens innehåll. Kvalitetsmålen för äldreomsorgen i Malmö är: - trygghet - inflytande och valfrihet - tillgänglighet - individuell anpassning - personalens kompetens och förhållningssätt - kontinuitet - information och kommunikation och - aktiviteter och gemenskap. Den äldres, liksom de anhörigas, upplevelse av god kvalitet inom vård- och omsorgsverksamheterna är ett mål för Malmös kommunfullmäktige. Målet har funnits med ett antal år i kommunens verksamhetsplan. 9

10 I en delad förvaltningsorganisation är handläggarfunktionen särskiljd från ansvaret för utförandet av biståndsinsatser. En fördel med denna organisationsmodell är att man på ett mer specialiserat sätt kan utveckla metoder i handläggning och utredning. I Socialstyrelsens rapport Konkurrensutsättning och entreprenader inom äldreomsorgen (2000) nämns tidigare studier som indikerat att specialiserade handläggare är mer restriktiva i sina bedömningar och mer enhetliga än handläggare i en samlad förvaltningsorganisation. Specialiserade handläggare tenderar att handlägga ärenden med större rättsäkerhet genom att förhålla sig tydligare till den enskildes ansökan och genom att motivera besluten. (Socialstyrelsen, 1998) En nackdel kan vara att fler personer är inblandade i organiseringen av insatser, vilket innebär att den enskilde personens möjlighet att framföra synpunkter kring hjälpen försvåras. I en undersökning gjord 1998 av Bo Engström i Blekinge län om brukarnas upplevelser av omsorgens kvalitet framkom att missnöjet med bemötandet från den tjänsteman som beslutar om hjälpens omfattning var störst i de kommuner som infört en delad organisation. Tydlighet i biståndshandläggning I en utredning av behov tar biståndshandläggaren reda på vad den enskilde ansöker om, kartlägger och lyfter fram behoven, för att därefter pröva i vilken mån rätt till bistånd föreligger eller om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Utredningsprocessen regleras av Förvaltningslagen (FL) samt Socialtjänstlagen (SoL). Efter en individuell prövning resulterar utredningen i ett beslut där bifall, delavslag eller avslag ges. Bifall eller avslag styrs av den enskildes behov och de olika mål som Socialtjänsten anger. Förutom ett beslutsmeddelande om bifall eller avslag ska den enskilde få information om när beslutet fattades, vem som fattade beslutet och vilka insatser som ansökan gällde. Vid ett negativt beslut ska den enskilde få information om möjligheten att få sin ansökan prövad, samt hur man går till väga vid överklagandet. De insatser som den sociala hemtjänsten utför innefattar dels uppgifter av servicekaraktär, dels uppgifter som är mer inriktade mot personlig omvårdnad. Med service avses bl a praktisk hjälp med hemmets skötsel och hjälp med inköp, ärenden och med tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses insatser som hjälp med att äta och dricka, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien, samt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Hjälpinsatser som ledsagarservice, dagverksamhet, dagrehabilitering, korttidsboende eller trygghetslarm ger stöd och underlättar ofta den enskildes kvarboende i det egna hemmet. Dessa insatser prövas också enligt Socialtjänstlagen. 10

11 När den äldre inte längre klarar sig i sitt eget hem med olika hjälpinsatser, finns en möjlighet att söka bistånd till särskilt boende. Särskilt boende är ett samlingsbegrepp för olika typer av vårdboende. I Malmö bedöms behov individuellt, oavsett insats. Det finns dock planer i en stadsdel på att erbjuda serviceavtal t ex till personer över 80 år, i stället för att handläggaren gör biståndsutredningar angående serviceinsatser. Detta innebär att den enskilde kan beställa ett visst antal timmar per månad och själv avgöra hur timmarna ska användas. Det finns goda erfarenheter av att använda serviceavtal t ex från Linköping. (Sydsvenska Dagbladet, 2002). I Malmö finns följande riktlinjer för serviceinsatser inom social hemtjänst (riktlinjerna är antagna i Omvårdnadsstyrelsen 1995): Med städning avses grundrengöring av hela utrymmen varannan vecka omfattande 2 rum och kök. Fönsterputsning två gånger per år. Inköp utföres en eller två gånger per vecka i affär antingen i närområdet eller genom samordnade inköp. Mattjänst kan vara matlagning i bostaden eller matdistribution efter den enskildes önskemål. Personlig omvårdnad t ex dusch en gång i veckan. Riktlinjerna kan delvis skilja sig från stadsdel till stadsdel i Malmö. Vad gäller vissa insatser som t ex promenad, mangling och hjälp med husdjur kan bedömas olika beroende på vilken stadsdel man bor i. Biståndsbedömaren kan också betona samordnade inköp eller matdistribution i stället för enskilda inköp och lättare matlagning under mötet med sökande. Kommunala regler eller riktlinjer för hjälp i hemmet får dock inte inskränka den enskildes rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen. Den enskilde har rätt att få sin ansökan prövad som bistånd. Det finns två olika former av överklagan inom Socialtjänsten; förvaltningsbesvär och kommunal besvär (laglighetsprövning). Socialstyrelsen skriver i sina allmänna råd (Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, 1994:3, sid ) om beviljade hemtjänstinsatser och hur dessa måste anpassas till förändrade förutsättningar. Detta ställer krav på fortlöpande uppföljning och förändring av insatserna, och större och varaktiga förändringar skall antecknas. Om förändringar uppstår, skall ny bedömning göras och nytt beslut fattas om vilka insatser som skall ges. För att säkerställa en fortlöpande uppföljning kan det vara lämpligt att fatta beslut för en bestämd tidsperiod. I de allmänna råd som Socialstyrelsen har givit ut (1983, 1994) betonas vikten av att besluten ska vara tydliga kring vad som beviljats 11

12 respektive avslagits. Besluten bör formuleras så att det går att utläsa vilka insatser som beviljats. När beslutet gäller hemtjänst, bör det framgå vilka insatser hemtjänstpersonalen skall utföra i stort. Av råden framgår även att beslutsformulering ska vara lättförståelig och att det ska framgå vad den enskilde ansökt om. Trots att de allmänna råden upphörde att gälla 1999 har råden ändå lagt grunden för äldreomsorgens beslutsformulering. Det har påpekats bl a i Socialstyrelsens rapport Otydliga beslut i hemtjänsten 2000 (Äldreuppdraget 2000:5) att det i en del biståndsbeslut inte framkommer vilket bistånd som den enskilde har beviljats, hur ofta eller när biståndsinsatsen ska ges. Besluten stämmer heller inte alltid med vad som utförs. Det är också oklart i vilken mån avslag och delavslag görs. En annan studie har visat på brister gällande handläggning och dokumentation av bistånd (Grangården/Westlund, 1992). Regeringen hänvisar i Nationell handlingsplan för äldrepolitiken till olika studier som tyder på att befintliga resurser inte alltid kommer rätt person till del, i rätt tid, i rätt omfattning eller på rätt sätt. Även stora olikheter mellan kommunerna nämns i fråga om biståndsbedömning och hur mycket resurser kommunen använder för vissa givna behov. Syfte Denna studie är en del av projektet Behovsbedömningar för äldre som bedrivs på Malmö FoU-enhet för äldre. Syftet med denna studie har varit att studera biståndshandläggning gällande hjälp i hemmet enligt Socialtjänstlagen, med avseende på hur tydligt besluten är formulerade. Närmare bestämt, kan den enskilde vårdtagaren i det skriftliga beslutsmeddelandet tydligt utläsa vilka insatser som beviljats? Med tydlighet menas här om det av beslutet framgår vilka konkreta insatser den sökande ska erhålla. Det ska även framgå hur ofta och i vilken omfattning insatserna ska ges. Dessutom bör det tydligt framgå om beslutet är tidsbegränsat och därmed kommer att följas upp för omprövning. 12

13 Metod Urval Urvalet bestod av personakter avseende personer 65 år eller äldre i ordinärt boende i två av Malmös stadsdelar, som fått beslut om socialt bistånd enligt socialtjänstlagen under första halvåret 2001 (januari juni). En del av dessa personer har sedan tidigare haft beviljade insatser och beviljades nya insatser under urvalsperioden, medan andra inte haft insatser tidigare utan inkommit med sin första ansökan om bistånd. I de två stadsdelar som granskades fanns totalt 1229 personer som någon form av socialt bistånd i hemmet under första halvåret Socialt bistånd inkluderar t ex hjälpinsatser i hemmet, dagverksamhet och korttidsboende. Beslut som handlat om särskilt boende under granskningsperioden har inte granskats. Tillvägagångssätt Data erhölls genom granskning av personakter och insamlingen skedde i flera steg. Först ställdes en ansökan till Malmö Stad om att få information om personuppgifter, enligt urvalskriterierna nedan, från stadens dataregister. Därefter ansöktes om att få ta del av de aktuella akterna i respektive stadsdel. Personalen i de två stadsdelarna informerades om studien och dess syfte. En granskningsnyckel med 19 frågor (se bilaga 1) har använts vid granskning av personakter. Akterna har granskats av författaren. De flesta frågorna har utformats så att svaret blir ja, nej eller inte aktuellt. Granskningen har avsett bakgrundsvariabler som kön och ålder, liksom i vilken mån besluten varit tydliga (dvs konkreta avseende insatsernas art, omfattning och tidpunkt) och om omprövning av beslut noterats (dvs om uppföljning har gjorts eller planeras). Granskningen grundade sig främst på den skriftliga dokumentation som den enskilde erhöll tillsammans med beslutet. Vid otydligt skrivna ansökningar eller beslut har även utredningsmaterialet granskats. En otydlig ansökan kan t ex vara behov av hjälp i hemmet, social hemtjänst eller utökad hemtjänst. Ett exempel på beslut som bedömts som otydligt är bistånd med personlig omvårdnad. Beskrivning av stadsdelarna som deltog i studien Sedan 1996 är Malmö delad i tio stadsdelar. Av den totala folkmängden (ca personer) var 18 % (ca ) av invånarna 65 år eller äldre i januari 2001 (SCB: Malmö Stadskontor). De två stadsdelar där 13

14 aktgranskning genomfördes är relativt stora och har sammanlagt ca invånare, vilket omfattar drygt en fjärdedel av Malmös befolkning. I de två stadsdelarna fanns i januari 2001 ca 8900 personer som var 65 år eller äldre, alltså drygt 13 % av invånarna. Fyrtio procent av invånarna över 65 år var äldre-äldre, dvs 80 år och äldre, ca 75 % av dessa personer var kvinnor. Ca 14 % av personer 65 år eller äldre hade beviljats bistånd i hemmet i någon form. Etiska aspekter De granskade personernas namn och födelsedata har avidentifierats vid databearbetningen. Ålder och kön beskrivs på gruppnivå i rapporten. Uppgifterna i de granskade personakterna har inte utlämnats och kan enligt författarens mening inte härledas till enskilda personer. De två deltagande stadsdelarna är inte identifierade i rapporten. Handläggarområde har noterats med en kod och de enskilda biståndshandläggarna kan inte identifieras. Gällande etikregler (HSFR 1994) har följts i arbetet med undersökningen och de fyra huvudkraven dvs informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har beaktats. Statistisk bearbetning Då grupperna var olika stora användes icke-parametrisk test (Mann- Whitney U) för kunna undersöka skillnader mellan dessa grupper. 14

15 Resultat Undersökningsgrupp För ca 29% (353) av undersökningsdeltagarna fattades ett beslut om nytt, eller ändrat bistånd, under den aktuella tidsperioden. Drygt 15 % (55 personer) av undersökningsdeltagarna fick två eller flera beslut under granskningsperioden. I nio beslut saknades beslutsunderlag, dvs att i personakterna fanns endast en notering om att bistånd ändrats. Det framkom dock inte om den enskilde har fått ett nytt beslut om ändrat bistånd. Detta innebär att totalt har 427 beslut granskats (Tab 1). Tio av dessa beslut är avslag eller delavslag. Tabell 1. Utfall av beslut om socialt bistånd under första halvåret 2001 i två av Malmös stadsdelar, n=436. Beviljade insatser 417 Avslag 7 Delavslag 3 Beslut saknas 9 Överklagade beslut 3 Statistiskt sett lever kvinnor längre än män i Sverige. I denna studie var 75 % av undersökningsgruppen kvinnor. I gruppen 80 år och äldre var 80 % kvinnor. En majoritet av dem som vars personakter granskades var 80 år eller äldre, 69 %, dvs de tillhörde gruppen som ibland beskrivs som äldre-äldre (Tab. 2). Äldsta personen vars personakt granskades var 99 år. Medelåldern för personer i undersökningsgruppen var 82 år. Tabell 2. Beskrivning av antalet personer som fått beslut om socialt bistånd under första halvåret 2001, i två av Malmös stadsdelar, fördelat på kön och ålder. Kön år år Kvinnor Män Totalt

16 Tydlighet i beslut och ansökan Granskningen av personakter visar att 97.9 % av alla beslut var tydliga, dvs att det framkom vilka konkreta insatser som beviljats. Däremot framkom inte i något beslut vilken veckodag eller tidpunkt som insatsen har beviljats. Av ansökningarna var ca 82 % tydliga. Det innebär att i ungefär vart femte beslutsmeddelande har ansökan inte beskrivits tydligt (Tab 3). I hälften av de otydliga ansökningarna beskrivs inte heller de konkreta insatserna i utredningen eller daganteckningen. Studien kan inte påvisa om handläggaren har noterat allt vad den enskilde ansökt om. I de fall där en otydlig ansökan har preciserats i utredningen eller anteckningen framkom det ändå inte om ansökan har diskuterats mer t ex under hembesöket. Omfattningen av insatsen noterades ytterst sällan i ansökan, ett exempel är inköp, städ och tvätt. Trots det, i den här studien har en sådan ansökan ansetts vara tydlig. I beslutsmeddelandet har handläggaren i 96 % av fallen angett omfattningen av den beviljade insatsen, dvs hur ofta en insats kommer att utföras. Ca 60 % av besluten är tidsbestämda. Trots hög grad av tydlighet i besluten stämde 20.8 % av besluten inte helt överens med ansökningarna. Det kan antingen bero på att ansökan eller beslutet var otydligt, i vissa fall är båda otydliga. I några fall har inte alla insatser beviljats, även om inget delavslag har givits. Det framkom inte heller i utredningarna av dessa fall om ansökan hade återtagits av den enskilde. I ett av besluten hade fler hjälpinsatser beviljats än vad den enskilde hade ansökt om. I några beslut har färre insatser noterats än vad den enskilde har ansökt om. Tabell 3. Andelen (%) ja-svar från aktgranskning i Malmö år 2002 (n=427). Framgår det tydligt vilket beslut som fattats? 97.9 Framgår det tydligt vad ansökan avser? 81.7 Framkommer det tydligt vad ansökan avser i utredningen? 50.0 * Stämmer ansökan överens med de beviljade insatserna? 79.2 Anges tid när insatsen ska erhållas? 0.0 Finns en motiverad bedömning? 90.9 Framgår det vilket lagrum beslutet grundas på? 98.4 Anges hur ofta insats beviljats? 96.0 Är besluten tidsbestämda? 61.2 Anges uppföljning? 41.0 Finns beslutsdatum angivet? 99.1 Finns fullständiga personuppgifter? 99.8 Framgår det vem som har fattat biståndsbeslutet? Noteras vem som initierat till ansökan? 67.7 Finns det noterat om skriftlig besvärshänvisning är lämnad? Finns det noterat att muntlig information har lämnats om rätten att överklaga? 0.0 * Ja i 39 av 78 granskade utredningar. 16

17 Det är viktigt att den enskilde kan läsa varför viss insats har, eller inte har beviljats i beslutsmeddelandet. Att bistånd är behovsprövat bör framgå i det skriftliga beslutet. I ca nio procent av besluten fanns ingen motivering till att beslutet fattats. En motiverad bedömning kan noteras t ex som att behov föreligger eller sökande har behov av den sökta insatsen på grund av högersidig försvagning. Oavsett om handläggaren har skrivit en kort fras som behov föreligger eller en grundligare motivering har dessa beslut bedömts som motiverade. Beslut om avslag Flertalet av de granskade ansökningarna har beviljats. Drygt två procent av de granskade besluten innebar avslag i någon form. Sju ansökningar avslogs helt och tre ansökningar beviljades delvis (Tab. 1). I fem av dessa tio fall har avslag getts på ansökan om anhörigvård, med en motivering om att insatsen är en anställningsform. Däremot har i dessa fall olika insatser beviljats efter den enskildes behov som hjälp i hemmet, t ex i form av personlig omvårdnad samt tvätt, städning och inköp. I Malmö avgör utföraren av vård och omsorg om de beviljade insatserna kan utföras av hemtjänstpersonal eller om de är av sådan karaktär att en anhörig kan anställas för att ge den vård och omsorg som sökande behöver. Två avslag handlade om korttidsboende och dessa avslagsbeslut har motiverats med att behoven kan tillgodoses med erbjudna rehabiliteringsinsatser i hemmet. Två delavslag handlade om mattjänst, där den äldre hade ansökt om hjälp med dagens huvudmål. I båda fallen motiverades avslagsbesluten med att behovet tillgodoses på ett annat sätt, dvs make/maka faktiskt lagar mat. Det tredje delavslaget handlade om omfattning på städning. Ansökan gällde städning av två rum och kök en gång i veckan, beslutet på städning en gång var 14:e dag ansågs skäligt. Beslut om delavslag fattas om inte alla sökta insatser beviljas eller om insatsen inte beviljas i den omfattning som ansökts. Alla personer som har erhållit avslag eller delavslag har fått skriftlig information om möjligheten att överklaga. I de båda stadsdelarna som ingått i studien används mallar för beslut, där möjligheten att överklaga beskrivs samt hur man går tillväga när man vill överklaga. Informationen erhåller den enskilde tillsammans med beslutet. Däremot finns inga fall av noteringar om att muntlig information om besvärsmöjlighet har givits. Därför har det inte gått att få fram hur många som har informerats muntligt om ett avslag eller om möjligheten att överklaga. Tre fall av tio har överklagats under den aktuella tidsperioden. Två fall av besvär har handlat om bistånd till anhörigvård, ett fall har handlat om omfattning på städning. I det sistnämnda fallet överklagade den enskilde med 17

18 handläggarens hjälp, men i samband med detta omprövade handläggaren sitt beslut och beviljade den sökta insatsen i önskad omfattning. Överklagan skickades aldrig till Länsrätten för prövning. Initiativ till ansökan om bistånd I 289 antal fall, ca 66 % av ansökningar finns det noterat vem som tagit initiativ till ansökan. De flesta initiativ som leder till ansökan härrör från vårdplaneringar. I dessa fall har biståndshandläggaren noterat att en remiss har inkommit från sjukhuset vilket har lett till en ansökan från den enskilde. Därnäst är det den enskilde själv som tagit initiativ och kontaktat biståndshandläggaren för att ansöka om bistånd. Ansökan är oftast muntlig. Det är inte heller ovanligt att barn till den sökande tagit initiativ till biståndsinsatsen (Tab 4). Tabell 4. Vem har initierat till ansökan? Andel av 289 noteringar. Vårdplanering 41.4 % Sökande själv 15.5 % Barn 14.1 % Uppföljning 7.2 % Hemtjänst 6.2 % Make/maka/sambo 3.8 % Distriktssköterska 3.1 % Annan anhörig 3.1 % God man 1.0 % Andra 4.6 % Jämförelse mellan åldersgrupper och kön Några skillnader mellan åldersgrupper kunde påvisas. Vid en indelning av undersökningsgruppen i äldre (65-79 år) och "äldre-äldre" (80 år och äldre), framkom att det var något vanligare att man tidsbegränsar beslut för äldre än för "äldre-äldre" (p<0.01). Det fanns också tendenser till dels att man i högre grad angett hur ofta insatserna ska ges för äldre, än för "äldre-äldre", dels att man oftare noterat och initierat en uppföljning för äldre än för "äldre-äldre" (Fig 1). 18

19 80 år och äldre år Uppföljning noterad Tidsbestämt beslut Anges hur ofta insats beviljats % Figur 1. Jämförelsen mellan gruppen äldre (65-79 år) och äldre-äldre (80 år och äldre) avseende tydlighet i biståndsbeslut. I studien framkom att majoriteten av personer som beviljats socialt bistånd i hemmet är kvinnor. Inga stora skillnader kunde påvisas mellan män och kvinnor, med avseende på tydlighet i beslut. Det som ändå kan nämnas är att fler kvinnor än män har fått beslut som stämmer överens med ansökan (p<0.05). Dessutom tenderar en större andel kvinnor än män att få tydligt skrivna beslut, dvs att det framkommer i beslutet vilka konkreta insatser som beviljats. En större andel kvinnor har själva vänt sig till kommunen för att ansöka om bistånd, liksom sökt bistånd för sin sambo/make/maka, än män (Fig 2). Män n=89 Kvinnor n= Ansökt för /sambo/make/maka Ansökt bistånd själv Beslut stämmer överens med ansökan Tydliga beslut %

20 Figur 2. Jämförelse mellan kön (kvinnor n=264, män n=89) avseende ansökan om socialt bistånd. Jämförelse med två andra aktgranskningar FoU-rådet i Kalmar län har lyft fram biståndsbedömningen som ett högprioriterat utvecklingsområde. En aktgranskning genomfördes som ett delprojekt under Det praktiska arbetet med att granska akter gjordes av sex personer i sammanlagt 12 kommuner, totalt granskades 246 beslut. Två granskare läste först igenom en akt var för sig, sedan lästes akten högt, samt diskuterades. På detta sätt kunde man även se om utredningarna var skrivna på ett sådant sätt att den enskilde lätt kunde förstå och läsa innehållet. Över 81 % av utredningarna ansågs vara skrivna på ett lättillgängligt sätt. Resultatet av aktgranskningen visar bl a att i ca 68 % av fallen framgick det tydligt vad ansökan avsåg och ca 86 % av besluten bedömdes som tydliga. Besluten är motiverade i 32.5 % av fallen, ca 42 % av beslut är tidsbegränsade (Westlund, 1999). Efter uppdrag från Socialstyrelsen har forskare vid Socialtjänstens forskningsenhet i Sundsvall/Timrås (SoFo-mitt) genomfört en granskning av både biståndsbeslut och verkställighet av beslut år I granskningen ingick 29 kommuner. De fem senaste biståndsbesluten efterfrågades från samtliga handläggare i respektive kommun. Totalt granskades 1190 beslut. I ca 25 % av besluten framgick inte vilka insatser den enskilde skulle få hjälp med. Det framgick inte i knappt hälften av besluten hur ofta hjälpen skulle ges. Granskningen visade även att närmare en tredjedel av besluten bedömdes av forskare som svårlästa och svårbegripliga. Vilken hjälp den enskilde ansökt om kunde inte tydas i nästan en tredjedel av besluten (Rönnbäck & Lindelöf, 2000). Även om granskningsförfarandet skiljer sig åt kan en jämförelse vara intressant att göra mellan den aktuella studien och de två ovannämnda granskningarna. Resultatet visar att biståndsbesluten i Malmö överlag är något tydligare skrivna jämfört med resultaten både från Kalmar och från Sundsvall/Timrå (Fig 3). Beslut Ansökan Malmö n=427 Kalmar n=246 Sundsvall/Timrå n= % 20

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Biståndsbedömningen inom

Biståndsbedömningen inom Revisionsrapport Granskning av Biståndsbedömningen inom äldreomsorgen Mora kommun December 2007 Karin Bohlin 1 1. SAMMANFATTNING...3 2. BAKGRUND...5 3. REVISIONSFRÅGA...6 3.1 REVISIONSMETOD OCH AVGRÄNSNINGAR...6

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 2012-11-19 Beställarenheten Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING... 1 INOM ÄLDREOMSORGEN I HANINGE KOMMUN... 1 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Handläggning inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning

Handläggning inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning Revisionsrapport Handläggning inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning Fredrik Ottosson Malin Kronmar Mars 2012 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Övergripande riktlinjer för. äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL)

Övergripande riktlinjer för. äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL) Riktlinjer Övergripande riktlinjer för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL) Antagna av kommunfullmäktige den 11 juni 2013 67 att gälla från 1 juli 2013 att upphäva kommunfullmäktiges

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Ledfyr: Fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster För dig som vill veta mer om Servicetjänster Innehåll Servicetjänster - så fungerar det sidan 3 Vad ingår i servicetjänsterna? sidan 3 Personlig omvårdnad sidan 3 Vad kan man inte få hjälp med? sidan 3

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende

Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende i Åstorps kommun Beslutat av Socialnämnden 2014-04-22, 66 Dnr 2014/110 2(15) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun.

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun. 1 (13) Dnr SÄN 2009/216-730 Tidigare D nr Äldrenämnden 2004/37 Ändringar gjorda enligt beslut: Äldrenämnden 2004-09-22 Äldrenämnden 2005-02-09 Äldrenämnden 2006-11-29 Social-och äldrenämnden 2009-12-15

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Vägledande bestämmelser vid ärendehandläggning enligt Socialtjänstlagen

Vägledande bestämmelser vid ärendehandläggning enligt Socialtjänstlagen Vägledande bestämmelser vid ärendehandläggning enligt Socialtjänstlagen Vård- och omsorgsförvaltningen Sparad 2011-11-10 Vård- och omsorgsförvaltningen 2 (28) Innehållsförteckning 1 Vägledande bestämmelser

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun

Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Sociala enheten 2007:6 Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Rapportnamn: Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer