Birgitta Lindros i Solf har tidigare

Transkript

1 Korsholms senioren Nr 2 Oktober 2012 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 6 En dam med tusen järn i elden Birgitta Lindros i Solf har tidigare varit mycket aktiv inom nejdens musikliv. Hon har sjungit i flera körer och behärskar många instrument. Nuförtiden ägnar hon sin tid bl.a. åt att väva. Ponchon som hon här visar upp har hon självt vävt i svartvitt mönster. Ett annat intresse är uteliv och bärplockning. Marthaföreningen står även Birgittas hjärta nära. Sid I det här numret: Framtiden i föreningen 2-3 Korsholms pensionärsförenings och Kvevlaxnejdens pensionärsklubbs valprogram inför kommunalvalet Kommande aktiviteter Nostalgihörnan Skratta kroppen i balans - skratt är livsglädje Birgitta Lindros, en dam med många järn i elden På hemlig resa På hemlig resa till Tankar Känn ditt Korsholm besökte skärgården Bildgalleri Foto: Roger Lind Foto: Kurt Mattson Minnesbilder från fotbollsår Samlade vid ett bord med en nutida fotboll placerad framför sig är det mycket som Börje Paro, Lars Hjerpe och Rolf Beijar minns om sina år som fotbollsspelare framför allt under och 1960-talet. Med humor i formuleringarna berättar de om bl.a. fotbollarna och träningsplanerna under sina pojkår. Till sist ljuger de lekfullt om att de hade feta proffskontrakt på gång med lag i italienska ligan, men det behöver vi inte tro så värst mycket på. Bläddra fram till sidan 6 och läs mera om vad allt de berättar. Kommande aktiviteter bland annat: Månadsträff med valdebatt på Seniorpunkten Månadsträff på Seniorpunkten Besök på Wasa Teater och Jazzkryssning till Stockholm Julkonsert i Kulturhuset i Smedsby Julfest på Bernys Resa till Spanien för 1-8 veckor Resa till Madeira

2 Ledare Framtiden i föreningen Korsholms pensionärsförening r.f. Mustasaaren eläkeläisyhdistys r.y. hör till de större föreningarna i svenska Finland, åtminstone i Österbotten. Med nästan 800 medlemmar, tre pensionärshem, en omfattande köksverksamhet och en synnerligen energisk aktivitets- och festkommitté fordras en viss ordning i administrationen. Föreningens styrelse har det slutliga ansvaret för allt. Budgeten för all denna verksamhet är inte blygsam. Då och då ställs vissa frågor om hur vi kan behålla allt som nu, Styrelsen består idag av ordförande, viceordförande, sekreterare och nio ordinarie medlemmar jämte fyra ersättare. Alla dessa arbetar helt ideellt, utan ekonomisk ersättning. Ordföranden har det egentliga ansvaret för styrelsens arbete, men alla styrelsemedlemmar är också medansvariga. Under min tid i styrelsen har arbetet löpt friktionsfritt, stadgarna följts och även god förvaltningssed. Styrelsen har till sin hjälp överlåtit bokföringen, löneutbetalningen och faktureringen till en auktoriserad bokföringsbyrå eftersom ingen styrelsemedlem kan åta sig att sköta den verksamheten på ideell basis. Detta betyder inte nedvärdering av styrelsemedlemmarnas kunnande och idoghet, det skulle gälla att ha nästan överstor kunskap om lagar och direktiv i den verksamheten. Dessa ändras dessutom då och då. Redan uppgörandet av årligt bokslut i föreningen är en sak för sig. Jag nämnde löneutbetalning. Styrelsens medlemmar får ingen ersättning. Personalen vid köksverksamheten i Helsingby är anställd av föreningen. Man arbetar enligt arbetstidslagen och de villkor som man med föreningen överenskommit om. Ytterligare finns vid de tre pensionärshemmen vaktmästare eller gårdskarl som har en liten lön för sitt arbete, vilket inte är på heltid. Faktureringen är omfattande. Ta bara inkasseringen av medlemsavgifterna och sedan allt vad till köksverksamheten och pensionärshemmens övriga verksamhet kommer. Till köket hör inköp av råvaror, fakturering till matkunderna samt en massa annat. Pensionärshemmen har också sin verksamhet. De skall alla hållas i gott skick, hållas varma och ha elbelysning ute och inne. Kassören. Idag har styrelsen en person som sköter vissa kassauppgifter, följer med det ekonomiska läget. Kassören hör i detta nu inte till styrelsen, men deltar i regel i styrelsens möten och ger information. Kassören arbetar likaså ideellt. Pensionärshemmen. Vid varje pensionärshem finns en direktion, bestående av ordförande samt fyra medlemmar. Dessa arbetar direkt underställda styrelsen och helt och hållet ideellt. Direktionsordförandena kallas till styrelsemötena för att avge rapport om läget vid respektive pensionärshem. Direktionsordförandena fungerar också som ersättare i styrelsen. Föreningen har en särskild fest- och aktivitetskommitté, eftersom verksamheten är livlig. Kommittén sköter och ordnar det som syns, hörs mest och bäst. Det är bland annat resor, fester, föreläsningar, ja allt det som gör livet värt att leva och som medlemmarna i föreningen önskar. Aktivitets- och Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare Rimalvägen 320, Helsingby Tfn , e-post stig@landing.se Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén Mottatået 59, Tölby Tfn , e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby Tfn , e-post borje.paro@netikka.fi Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen Vallavägen 7, Karperö Tfn , e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, Korsholm Tfn , e-post hawikberg@hotmail.com Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, Helsingby Tfn , e-post fredrik.bjork@anvianet.fi Detta nummer har sponsrats av Aktiastiftelsen i Korsholm. Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren kan inlämnas senast den 15 mars 2013 till Stig Landing eller någon annan i redaktionsgruppen. Foto Börje Paro om inget annat nämns. Ombrytning och tryck: Upc Print 2 Korsholmssenioren

3 Per-Erik Backlund. festkommittén lyder även den direkt under styrelsen, men arbetar självständigt och helt ideellt. Kommitténs verksamhet kan studeras på föreningens hemsida på nätet, dessutom kompletteras denna kontinuerligt med Vasabladets Föreningslista. Kommittén består av ordförande och åtta medlemmar. Framtiden Hur kommer framtiden att gestalta sig i vår pensionärsförening? Mycket är idag instabilt, t.o.m. marken under våra fötter i vårt fosterland skälver. Ekonomin är rejält i gungning i Europa, och även annorstädes. Skulle ekonomin gunga, som den gör, om det mesta hade skötts lika exemplariskt som i vår förening? Men, det finns enligt min åsikt och fundering en väsentlig skillnad mellan vår pensionärsförening och den globala ekonomin. Det finns ingen girighetstanke i vår förening. Stadgarnas 2 Föreningens syfte säger: Föreningens uppgift är att arbeta för sina medlemmars trivsel och tillvarata och befrämja deras allmänna och gemensamma intressen, samt att i Korsholm grunda och upprätthålla hem som kan uthyras åt i huvudsak pensionärer, som oberoende av språkgrupp är hemmahörande i Korsholm eller tidigare varit korsholmsbor. Frågan Ibland kryper det fram frågor om framtiden. Hur ser Korsholms pensionärsförening ut efter, låt säga 10 år? Antalet medlemmar torde enligt tillgänglig statistik inte minska. Men, hur ser pensionärernas situation ut efter de kommande 10 åren? Föreningar överlag måste ge en allt större del sina inkasserade medlemsavgifter till förbund och övrigt. Räcker pensionärshemmens hyresgästers hyra till att hålla bostädernas vatten- samt värmesystem i skick? Normala Foto: Marko Kaarto serviceåtgärder inte att förglömma. Vilket värmesystem skall gälla? Olja, ved eller bergvärme? Alla har väl sina för- och nackdelar. Omändring kostar sina rundliga euron. Helsingby må vara testobjektet för vår förenings del. Finns det pensionärer eller andra som vill bo i den formen? Till kommunens centrum flyttar idag en ansenlig mängd personer, de flesta pensionärer, i ägo- eller annan bostadsform. Skall vi, eller borde vi, bo så nära servicen (hvc, apotek, marketar, nöjesplatser o dyl) som möjligt? Pensionärshemmen finns i periferin, lugn miljö, men lite på sidan om. Finns det sedan personer, som lika idogt som idag, vill axla ansvaret för all vår förenings verksamt och sist och inte minst på IDEELL basis? Gehör Det vore synnerligen bra att få höra andras funderingar och eventuella förslag till system eller verksamhet. Det kan gott hända att allt verkar så säkert och stabilt idag, att inget behöver röras eller ändras på. Säkert behövs ingen större revolution som i vissa länder. Men det finns saker som behöver och kan ventileras, ses över och sen åtgärdas. Vi i styrelsen tar emot förslag till ändringar. Vi har för det mesta fri och öppen diskussion vid mötena under rubriken Övriga ärenden. Ibland flyger olika funderingar och lösa förslag omkring, men allt kan diskuteras. Kom gärna fram med funderingar och förslag. Tillsammans blir vi starkare, verksamheten mångsidigare och intressantare. Alla behöver inte tycka och tänka lika, men var och en bör få någonting för medlemskapet, kanske någonting mera än tidningarna God Tid och Korsholmssenioren. Per-Erik Backlund Föreningens sekreterare Korsholmssenioren 3

4 Korsholms pensionärsförenings och Kvevlaxne Korsholms pensionärsförening r.f. och Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f., anslutna till Svenska Pensionärsförbundet, är två partipolitiskt obundna intresseorganisationer för pensionärerna i Korsholm, med ca 1200 medlemmar. Med detta program inför det kommande kommunalvalet vill vi fästa partiernas och kandidaternas uppmärksamhet på frågor som påverkar och berör pensionärerna i kommunen. Hälso- och sjukvård Tillgängligheten till både hälso- och sjukvård har förbättrats inom kommunen under senaste mandatperiod. Trots detta bör den ännu utvecklas både för personbesök och via telefon och e-post. - Nuvarande hälsostationer bör bibehållas med utökade läkarmottagningstider. - Laboratorie- och röntgenmottagningarna vid hälsocentralen utvecklas för att förkorta väntetiden på svar. - De pågående diskussionerna om kommunsammanslagningar får inte resultera i att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet försämras och väntetider förlängs. Möjlighet till sjukhus-, bädd- och rehabiliteringsvård - Åldern får aldrig vara ett hinder för remiss till specialistläkare och sjukhus. - Vård på bäddavdelningarna eller motsvarande bör vara högklassig och uppgraderas från nuvarande nivå. Hemsjukvården - Hemsjukvården och hemsjukhuskonceptet bör utbyggas för att klara av det ökade behovet av ett större antal hemmaboende äldre. - Nattpatruller bör finnas i alla kommundelar. - Utredningsteam som bedömer rehabiliteringsoch vårdbehov upprättas i kommunen. Närståendevården - Antalet närståendevårdare som kan få stöd bör utökas. KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET Föreningens aktiviteter under hösten Under hösten och förvintern har ni medlemmar möjlighet att delta i träffar, fester, resor och konserter m.m. Dessa ordnas av vår förening, men också av SPF Österbotten och förbundet, i vilka alla medlemmar kan delta. - Månads- och valträff inför kommunalvalet arrangeras torsdag 18 oktober kl på Seniorpunkten i Smedsby. Träffen ordnas tillsammans med Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb med inbjudan av samtliga partier som har svenskspråkiga kandidater i Korsholm. - Månadsträff blir det igen den 15 november också på Seniorpunkten kl med information om de nya reglerna för sophantering samt övrigt program. - Julkonsert hålls den 7 december kl på Kulturhuset i Smedsby. Medverkande är bland andra Thomas Lundin och Kalle Pettersson. Konserten ordnas i samarbete med Kulturnämnden, SPF Österbotten och YLE. Förhandsanmälan är nödvändig till konserten, se senare i Vbl om anmälan. - Julfest har föreningen som tidigare torsdagen den 13 december kl på Bernys i Replot. Festtalare är riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos och Smedarna spelar. Ni kan också delta i av regionen och förbundet ordnade aktiviteter: - Besök på Wasa Teater 15 eller kl där man kan välja om man vill se Orgelbyggaren på lilla scenen eller Next To Normal på stora scenen. - Jazzkryssning Helsingfors Stockholm Resa till Spanien för kortare eller längre tid under vintern (1-8 veckor) med avfärd Besök på blomsterön Madeira 1-8 april Information om alla aktiviteter och anmälningar fås av medlemmarna i aktivitets- och festkommittén samt i Vbl:s föreningsspalt, på föreningens hemsida samt i tidningen God Tid när det är regionen eller förbundet som ordnar aktiviteten. 4 Korsholmssenioren

5 jdens Pensionärsklubbs kommunalvalsprogram - Avlastningen för närståendevårdarna utvecklas att följa de av staten givna rekommendationerna. Vård i livets slutskede - Vården i livets slutskede bör ordnas humant och värdigt, helst separat från bäddavdelningarna, men som lägsta krav åtskild från övriga patienter och i rum med egen ingång. Boende Boende i hemmet så länge som möjligt. - Utökning av stöd och bidrag för om- och tillbyggnad i bostaden, beroende på handikapp och behov. - Större möjlighet att få hemhjälp samt hemhjälp till rimliga priser för pensionärer med låga pensioner. - Hemhjälpen bör omfatta inte bara nödvändiga åtgärder utan också hjälp med utevistelse, samtal och läsning. - Större samordning av hemhjälp och hemsjukvård samt rehabilitering. - Hemhjälpen kan ordnas på olika sätt, t.ex. genom servicesedlar, avtal med privata aktörer och tredje sektorn eller som nu av kommunen. Serviceboende - Pensionärer bör också i framtiden ha tillgång till olika typer av boende, vilka kan upprätthållas av kommunen, privata eller tredje sektorn. - Ekonomiskt stöd och hjälp till tredje sektorn för skötseln av pensionärshemmen när så fordras. - Kommunen bör noga övervaka att alla boendeformer uppfyller ställda mål i eventuell upphandling, mål som myndigheter ställer och som allmänheten anser etiskt försvarbara. Matservice - Ordnandet av matservice för hemmaboende pensionärer och till pensionärshemmen bör också i fortsättningen höra till kommunen. - Maten bör vara av hög kvalitet och serveras på ett bra sätt (undernäring är ett stort problem bland hemmaboende pensionärer). Kommunikationer Färdtjänst - Kommunen bör förbättra och utöka de äldres möjlighet till färdtjänst på olika sätt (gäller andra än de som har rätt till färdtjänst enligt handikapplagen). - Förbättra byabussens rutter och tidtabeller samt utöka antalet turer för att tillgodose pensionärernas möjlighet att handla förnödenheter, delta i olika evenemang m.m. - Uppmärksamma pensionärernas behov angående bussarnas tidtabeller. Sysselsättning och fritid Dagcentralens verksamhet - Fortsatt satsning på dagcentralens nuvarande verksamhet och utökat samarbete med tredje sektorn och vuxeninstitutet. - Kommunen bör genom att gratis upplåta utrymmen till tredje sektorn underlätta för pensionärer boende i periferin att samlas till social samvaro och utöva hobbyer. - Vuxeninstitutet bör fortsätta med sin satsning för pensionärerna och utöka satsningen i kommunens glesbygd. Planering och byggande Hänsynstagande till pensionärerna vid planering och byggande. - Vid uppgörande av riktgivande generalplan och vid uppgörande av delgeneral- och detaljplaner i kommunen bör alltid utredning göras hur planen påverkar de äldre vid genomförandet. - Lätta trafikleder och andra arrangemang som underlättar de äldres möjlighet att röra sig med rullstol, rullator och andra hjälpmedel bör alltid beaktas i utbyggnaden av tätortsområden i kommunen. - I samband med uppgörandet av trafikplaner skall alltid göras särskilda utredningar om hur de äldres situation påverkas. Äldrerådet Äldrerådets möjlighet att påverka. - Äldrerådets ställning i den kommunala förvaltningen förändras och stärks om riksdagen godkänner det framlagda lagförslaget, enligt vilket äldreråden blir lagstadgade i alla kommuner. - Vid val till äldrerådet bör den äldre befolkningsgruppen alltid vara representerad. Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. Ring: Börje Paro Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby, e-post: borje.paro@netikka.fi Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. NAMN: ADRESS: POSTADRESS: E-POSTADRESS: Korsholmssenioren 5

6 Nostalgihörnan De minns sina fotbollsår Börje, Lars och Rolf Tre före detta fotbollskillar med födelseåren 1935 och 1937 på prästbetygen sitter samlade vid ett bord med en nutida boll framför sig som gemensamt intresse. Den bildar utgångspunkt för en timmes humorfylld diskussion om hur det var på den tiden då de själva sprang omkring och kämpade om seriepoäng med början i pojkåren redan före 1950 och fram till de första åren av 1970-talet för en av de tre. Ja, inte var bollen likadan som den de nu sitter och begrundar! Mycket annat var olikt också. Gemensamt kunde de tre ifall de hade spelat tillsammans ha utgjort nästan ett halvt byalag på den tiden det begav sig. De hade nämligen alla sina bestämda platser i sina lag under hela karriären i försvar och anfall. Lars Hjerpe vaktade framgångsrikt målburen i en rad olika lag innan orienteringen tog över hans intresse. Dit hörde BK-48, NIK, VPV, Hoppet, JBK, PP och Jaro. Pojkåren inberäknade handlade det nivåmässigt om spel i byalag ända upp till och med finlandsserien och allt däremellan. Rolf Beijar var en klippa i försvaret på platserna som på den tiden kalllades halvback samt centerhalv. I de funktionerna tjänade han Karperö uf, IF Hoppets lag Nedersta raden Bengt Mård, John Kronman och Erik Sten. Mellersta raden Sven-Erik Stormqvist, Elmer Örndahl och Helge Storm. Översta raden Karl-Erik Kronholm, Börje Paro, Lars Martin, Karl-Erik Österberg och Harry Paro. (Fotografen okänd) BK-48 och Allians. Aktiv med fotbollen var han från slutet av 1940-talet fram till ca Börje Paro var en hygglig målspottare i positionen som lagets center. Han tjänade så att säga hela tiden IF Hoppet ända tills en knäskada satte stopp för karriären inför säsongen 1962, då spel i dåtida landskapsserien stod för dörren. Skämtsamt men helt sanningsenligt säger han att karriären slutade med vatten i knäet. Tung boll med knölig snörning Nu sitter de tre tillsammans och filosoferar, blickar bakåt och skämtar. Ta nu t.ex. detta med hur bollen har förändrats! Förr i tiden var den ju nästan alltid gul. Lädret var tjockt och de hopsydda bitarna rektangulärt avlånga inte mångkantiga som nu oftast är fallet. Lädret var inte plasticerat eller på annat sätt ytbehandlat. När det var vått drog bollen i sig all fukt som den kom åt, blev tung och slaskig. I det läget var det inte hälsosamt att knoppa den hur som helst. Då kunde det bli svaj i skallen för resten av matchen. De som var med på den tiden minns ju också, säger Börje, att bollen förr var hopsnörad med en rem på det ställe där luftblåsan var instoppad. Där var det alltid knöligt. Fick man det stället mot pannan när man knoppade blev det buligt där också och ömt. Från byakamper till seriespel Några stycken framåt skall vi vara allvarliga. Då kan vi säga som så att det gemensamma för våra tre fotbollskillar är att de började sin karriär i pojkåren med att sparka boll i sina byar. Det utvecklades i slutet av 1940-talet till att man efterhand började spela serier och turneringar mellan olika byalag i kommunen. Det må ha varit mest lekfullt från allra första början, men efterhand som lagspelen utvecklades och standarden höjdes kom också de seriösa satsningarna och målsättningarna in i bilden. Krasst uttryckt utvecklades man från sparkande pojkar i begynnelsen till spelande lag längre fram. Seriesystemet i landet utvecklades också och gav möjligheten även för lag på landsbygden att på ett helt annat sätt än tidigare komma med i bilden. Seriesystem öppnade för nya möjligheter Vi äldre fotbollsintresserade kommer ju ihåg t.ex talets uppläggning med grundserie, kretsserie, landskapsserie, finlandsserie och mästerskapsserie eller hur? Som framgått tog sig IF Hoppet i detta system upp till landskapsserien genom sitt spel 1961, men visiten där blev inte så lång bara säsongen Byalagen i kommunen fostrade genom åren många spelare som länge ägnade fotbollen sitt intresse genom spel på olika nivåer i seriesystemet och som i en del fall också värvades till fotbollslag i staden. Matcherna mellan lagen i de olika byarna togs på allvar. Drabbningarna 6 Korsholmssenioren

7 Vasa distriktslag Sående fr.v. Karl-Erik Kronholm (Hoppet), Sven-Erik Stormqvist (Hoppet), Karl-Erik Mitts (Sundom IF), Elmer Örndahl (Hoppet), Kalevi Vuorinen (BK-48), Nils Björses (BK-48) och Börje Paro (Hoppet). På knä fr.v. Helge Storm (Hoppet) Bengt Mård (Hoppet), Alf-Erik Rönnholm (Sundom IF) och Bjarne Granvik (BK-48). (Fotografen okänd) Karperö Uf:s lag ca Nedersta raden Karl Beijar, Bo Beijar och Ingmar Pensar. Mellersta raden Rurik Lund, Elmer Örndahl och Sigfrid Sandbacka. Bakersta raden Per-Erik Sabel, Jarl Beijar, Göran Beijar, Rolf Beijar och Sven Dahlfors. (Fotografen okänd) var seriösa och ibland hårda. Personligheterna i lagen var olika, det fanns både hårdingar och tekniker. Men ändå kan man säga att alla var vänner sinsemellan, summerar Rolf, Börje och Lars minnena till denna del från sina fotbollsupplevelser. Brist på bollar och skjortor I fortsättningen, när minnena väller fram, uppehåller de sig under vårt samtal gärna vid sådant som var olikt då inte minst under deras pojkår jämfört med nu. Dit hörde t.ex. att det i den egna byn inte var så lätt att hålla sig med en ordentlig boll för sommaren. Det gällde oftast att genom insamling få de äldre att satsa en slant så att man kunde skaffa en gemensam. Ibland fanns det ingen boll alls att tillgå. Men nöden hade ingen lag. Dråpligaste lösningen jag minns var att vi som boll använde en skinnmössa som vi stoppat full med tidningspapper, säger Börje. Han påminner sig också att det för juniorlagen många gånger var problem med att hålla spelarna med lika spelskjortor. Det var ju inte t-tröjornas slitoch slängtid på 1950-talet. Glidtacklingar i beteshagar Bra fotbollsplaner var det inte heller något stort utbud på. Ofta eller ibland åtminstone måste vi hålla till i beteshagar där korna tidigare på dagen hade skitit som de ju gör. Med råporna som underlag hade vi bra tillfälle att träna glidtacklingar och andra hala finesser. Än i dag ser vi proffs som tagit efter oss i fråga om finter som vi lärde oss då, säger Rolf och skrattar hjärtligt. Till träningarna cyklade vi till bortamatcherna åkte vi på lastbilsflak, tilllägger han. Tog två straffar i rad Händelser och persongallerier passerar revy under vårt samtal. Också för Lars är det en rad enskilda episoder som stannat i minnet. Till dem hör när det egna laget i en ganska avgörande match ledde med 1-0. Motståndarna pressade på för att utjämna och fick sig tilldömda en högst tvivelaktig straffspark. Den straffen tog Lars och man trodde att faran var över. Men domaren ansåg att Lars hade rört sig för tidigt och straffen gick om. Den tog Lars också och vinsten var bärgad. Sådant minns man förstås. Dojor med tåförstärkning Fotbollsskorna under och 1950-talen var verkliga dojor och inga tossliknande mjukisar som i nutid. De hade hårdförstärkning på tårna ungefär som skyddsskor i dag. När man drämde till med en tåspark blev det bra skjuts på bollen men ofta ostyrigt. Råkade motståndarens ben komma i vägen var det mindre hälsosamt. Långa tåsparkar med bollen fjärran ut från planen utnyttjades ofta som vapen när ens lag låg illa till och man ville spela tid i den utsträckning som var möjligt. För man hade ju som regel tillgång till bara en boll under en match och den skulle ju hämtas, vilket tog tid. Strikt laguppställning Kommer ni förresten ihåg hur strikt spelarna var numrerade och uppställda på planen t.ex. på 1950-talet? Målvakten hade alltid nr 1. De två backarna eller fullbackarna hade nr 2 och 3. Halvbackslinjen bestod av nr 4 till höger, nr 5 (centerhalven) i mitten och nr 6 till vänster. Sedan var det mittfältet och anfallslinjen med högeryttern nr 7, högerinnern nr 8, centern nr 9, vänsterinnern nr 10 och vänsteryttern nr 11. Det var strängt logiskt och närapå lagbestämt att det skulle vara så. Bytte spelarna plats vilket i så fall gärna skedde under pausen så hörde det nästan till att också spelskjortorna skulle bytas. Vilken ordning och reda det var jämfört med nu! Till sist upplyser våra tre fotbollskillar oss om att de på höjden av sin karriär naturligtvis hade feta proffskontrakt på gång. De hade själva redan skrivit under handlingarna, men de höga herrarna inom italienska ligan glömde ringa om vart pappren skulle skickas, så därför blev det som det blev med de utlovade miljonerna. Tro det eller inte! Här sätter vi punkt för kåseriet och hänvisar till några bilder, så att ni ser vilka bekanta spelare som var med på den tiden det begav sig på 1950-talet. Roger Lind Korsholmssenioren 7

8 Under mina år som certifierad skrattinstruktör har jag fått uppleva och lära mig mycket. Jag har hört så många exempel på hur tufft och hänsynslöst arbetsklimatet kan vara. Läkare och terapeuter som jag talat med berättar om att allt fler även unga människor är rejält utmattade och behöver hjälp. Om de går i väggen blir det ett personligt lidande för den drabbade och hans närmaste och dessutom mycket dyrt för både arbetsgivare och samhälle. Det här gäller idag alla branscher. Jag har upplevt att humorn i arbetet har kommit på undantag. Man vågar av olika orsaker inte skratta och le. Ändå är det självklart att humorn är ett utmärkt medel att lätta på svåra situationer, lösa konflikter och få sjuka att tillfriskna snabbare. Skratta kroppen i balans Humor är ett seriöst verktyg och den fungerar som en startmotor. Humorsignaler förändrar spänningstillstånd till lustkänsla Skrattet ger oss en invärtes joggning och det är i synnerhet fortsättningseffekten som gör att man når fram till någon och att man uppnår något. Kommunikationer mellan människor kommer snabbare igång, vi får en trivsam atmosfär, trötthetskänslorna minskar och vi blir mera skärpta. Vi blir dessutom bättre på att lyssna och ta emot kunskap och minnet förlängs. Vi påverkar och sänder signaler till andra hela tiden och överallt. Vi kan ju inte stänga av oss. Om mottagaren av våra signaler är negativt inställd krävs många positiva signaler för att nå en förändring. Mottagaren tar emot våra signaler med sina fem sinnen. Här inverkar alltså vad vi säger, vad vi gör, vårt kroppsspråk och utseende, vårt engagemang, vår röst, våra kläder, smycken, parfym m.m. Optimister, glädjespridare blir färre I botten hos oss alla finns sinne för humor, för vi har alla förutsättningar för att kunna le och ta emot humorsignaler. Det är viktigt att det finns humor och att vi tar emot humor. Leendeframkallande inslag underlättar arbete och skapar en trivsam atmosfär. Umgängestonen och förekomsten av skratt berättar en hel del om miljön där vi vistas. En gladare och mera otvungen umgängeston bidrar till humor och skratt. Humorn fungerar som olja i maskineriet. Allt går som smort! Humorn öppnar dörrar och är en livgivande krydda i tillvaron såväl i privatsom i affärslivet. Möten och förhandlingar kan tack vare humor starta i en lättare atmosfär och ens egen ångest lättar och övergår från spänning till avspänning och det är bara nyttigt. Tyvärr vågar inte alla låta leenden och skratt bryta ut. Prestigeångest och krav, stress och blyghet hindrar. Kväver vi våra skratt för att bli tagna på allvar? Det är viktigt att vi umgås med varandra. Den sociala samvaron är många gånger en bra medicin. Jag beundrar alla som sysslar med väntjänst dvs. besöker åldringar, sjuka och andra människor som ofta är ensamma och kanske inte kan ta sig ut. Kom ihåg att vi i umgänget med varandra skall skratta och le. Diskutera glada och positiva händelser. Kan vi skratta tillsammans så trivs vi bättre och samarbetet flyter. Låt skrattet klinga, våga visa humor och var mer spontan! Om du möter någon utan ett leende ge honom ditt! Men kom ihåg att skratt även kan vara elakt och kan missbrukas. Undvik stressframkallande och aggressiv humor dvs. att skratta på andras bekostnad eller åt andras svagheter. Kvinnor är ofta självkritiska och mycket försiktiga med humor. Om de skulle vara mera spontana och våga visa humor skulle de vinna på det. Skratt aktiverar hela kroppen. Det ökar blodflödet i hjärnan, hämmar stress, syresätter blodet, påverkar andningen och hormonerna såsom vårt eget måväl-morfin, endorfinet. Endorfinerna brukar kallas kroppens eget knark. De ger lustkänslor och smärtlindring. Lungorna luftas ordentligt och vi blir av med restluft som innehåller en stor mängd koldioxidrester och vi får i stället syrerikt blod i lungorna. Finn Din styrka genom optimism - humor som läkemedel Vi har ofta förutfattade meningar och känslorna styr oss. Positiva signaler är avgörande för oss. Man åstadkom- 8 Korsholmssenioren

9 skratt är livsglädje mer visserligen ibland skratt ofrivilligt men när vi verkligen vill framkalla leenden eller skratt kan vi göra det av många olika orsaker. Vi vill t.ex. få uppmärksamhet, verka vara genomtrevliga, positiva och sympatiska personer, höja stämningen i den speciella situationen. Vi vill lösa upp en hel del knutar eller få andra perspektiv på något problem. Man skall så ofta det går, bryta det ofta förekommande negativa pratet om problem, arbetslöshet, sjukdomar och elände och i stället berätta om det som är glädjande och positivt i vår tillvaro. En amerikansk vetenskaplig undersökning visar att optimister lever markant längre än den statistiskt förväntade livslängden medan pessimister dör tidigare än förväntat. En undersökning i Norden visade att de som har en positiv syn på åldrandet lever längre. Det är ju också självklart att en person med positiv läggning mår mycket bättre än en pessimist som hela tiden ser negativt på sig och sin omgivning. År 1987 visade t.ex. amerikanerna Scheier och Carver att patienter som klassats som optimister återhämtade sig och läkte snabbare efter en hjärtoperation än motsvarande grupp med en pessimistisk grundsyn. Så om vi är optimister, skrattar och ler ofta, ser positivt på ålderdomen så är förutsättningarna för ett långt och bra pensionärsliv stora. Redan på 1700-talet ansåg Voltaire att det hörde till läkarens viktigaste uppgifter att roa patienten naturen tar hand om läkningen. Humorterapi har idag accepterats som hjälpmedel och positiva hälsoeffekter har konstaterats. Många sjukhus i USA har s.k. humorrum. Ellen Sullins vid Northern Arizona University har funnit att en persons sinnesstämning, snabbt och omärkligt, kan smyga sig på en annan människa. Var glad, optimistisk och visa din humoristiska läggning. Man kan skratta även om man har det svårt. Trösta dig inte med sprit och/ eller mat utan läs något roligt, upplev något roligt och skratta rejält. Le så länge du lever så lever du längre. Att humorn är ett läkemedel får vi även stöd för i bibeln, Ordspråksboken 17:22, där vi kan läsa: Ett glatt hjärta är en god läkedom men ett brutet mod tar märgen ur benen. Ni har säkert hört att läkare numera ordinerar motion för överviktiga och överstressade patienter i stället för mediciner. Kunde man inte tänka sig att de också ordinerar skratt och humor för dem som behöver det i stället för antidepressiva och liknande läkemedel? Doktor Madan Kataria från Indien har utvecklat en metod där man lockar fram skratt utan anledning (laugh for no reason). Man berättar inte vitsar, man kittlar inte varandra eller något liknande utan man leker fram skrattet (fake it until you make it). Skratt och leenden är naturligtvis inte de enda saliggörande för att skapa ett gott förhållande mellan människor men det har en stor betydelse. Mitt råd till alla är därför att inte vara rädd för att släppa fram ett rejält skratt då och då. Kom också ihåg att ett leende ansikte alltid är vackrare och fräschare än ett surt. Man ser sympatisk ut och leendet smittar. Om Du är intresserad kan Du läsa mera på Maria Andila, Finlands första skrattoch optimistkonsult Bilderna tagna ur Maria och Carl-Gustaf Andilas bildarkiv. Korsholmssenioren 9

10 En dam med tusen järn i elden Det är tidigt femtiotal. En liten flicka sitter på familjens gårdsplan och sjunger för hönsen. Förbipasserande gör stora ögon inför föreställningen och småler kanske litet åt sångerskan. Det är Birgitta Smedman som hittat sina första åhörare. Det handlar om Birgitta Lindros från Bladbacken i Solf. Hon föddes i familjen Smedman i mitten på 1940-talet. Musikaliteten har hon ärvt från släkten Granholm i Vikby. I hemmet lärde Birgitta sig spela på familjens tramporgel. Hon tog ut noter och klarade också av att spela fyrhändigt. - Då Bjarne Berg kom som lärare till byns skola lossnade det ordentligt, minns Birgitta. Han fick fart på musiklivet bland eleverna. I klass två spelade jag blockflöjt, i trean mandolin och i femman fiol. Alla instrument som behövdes fick jag och lärde mig behärska. Att väva är rofyllt och avslappnande. Efter skolan i Bladbacken följde Malax samskola och sedan Husmodersskolan i Gamla Vasa. Birgitta träffade sin nuvarande man och bildade familj. Paret försörjde sig som bönder och gården hade mjölkproduktion. Musikintresset levde kvar med oförminskad kraft. Hon tog sånglektioner för skådespelaren och sångaren Bertel Strandén och några år hann hon även gå i Kuulainstitutet. Själv utövade hon aktivt sin sång som solist. Hon har sjungit i dam- och kyrkokören i Solf, i Helsingbykören och ca 20 år i Vasa kammarkör. I Solfs stråkorkester spelar hon med. Foto Lars-Ole Lindros Inom musiklivet i Solf har hon varit starkt engagerad. Hon var första ordförande för Bjarnes musikskola, verksamhetsledare och lärare. Som lärare i orgelspel har hon haft många elever. Därtill var hon en tid ordförande för kulturnämnden i Korsholm. Tyvärr har Birgitta nu sett sig tvungen att sluta med solosången. En akut muskelinfektion satte sig i hela kroppen och ledde till följdsjukdomar som omöjliggjorde vidare sångverksamhet. - Kanske livet var för stressigt. Jag kom hem bara till föustiden, minns hon. Andra intressen upptar Birgittas tid. Hon är aktivt med i Martharörelsen. I föreningen i Solf har hon verkat som viceordförande från år 1991 till 1995 och sedan dess ordförande till År 2011 var hon styrelsemedlem och år 2012 föreningens sekreterare. - Jag har fått både silver- och guldmärke inom Vasabygdens Marthadistrikt, framhåller hon. Silvermärket kom som en total överraskning Mina marthakamrater gjorde en kupp utan att jag visste om något. Med värme i rösten berättar Birgitta om marthaföreningarnas fadderbarnsverksamhet. Tillsammans med bl.a. Marianne Ivars reste hon till Rumänien och fick träffa barnhemsbarn i landet. Där fanns då föreningens fadderbarn Eva med sonen Fabian. Han är i dagens läge 19 år gammal. Solfs marthaförening har hjälpt både mamman och sonen under många år. - Det var en oförglömlig resa, som gjorde starkt intryck på oss alla. Vi fick med egna ögon se att vår hjälp behövs och också att den gick fram. Birgitta plockar sedan fram det ena 10 Korsholmssenioren

11 Birgitta i morotslandet. Birgitta har själv komponerat dukens mönster utgående från färgerna i Solfs folkdräkt. handarbetet efter det andra. Speciellt en vävd bordlöpare med röda och gröna ränder fångar mitt intresse. Hon har själv komponerat mönstret och använt färger ur Solfs folkdräkt. Denna Solf-löpare överräcktes av marthorna till invigningen av Solfs nya skola. Tyg till folkdräkten har hon också vävt. - Jag har prövat på det mesta i handarbetsväg, men vävning tycker jag bäst om. Det är så rofyllt att sitta vid vävstolen. Knyppling och frivolitet är inte heller främmande för mig, berättar hon. Många vänner har fått en pläd som present. Handdukar i moderna mönster i svart-vitt-grått ligger framför oss på bordet och golvet täcks av randiga mattor i allmogestil. Sedan går Birgitta mannekäng genom rummet och visar upp en poncho med geometriska mönster i rutor. Mycket snygg! Maken kommer med ett inlägg som belyser Birgitta från en annan huslig sida: - Jag äter världens godaste mat varje dag, berömmer han. På grund av sjukdom, både egen och makens, har Birgitta sett sig tvungen att ta det lugnare i livet. Hon har dock nyligen varit sekreterare i historikkommittén vid Skolorna på Korsholm och tidigare medlem i styrelsen för skolan. Och fortfarande vill hon gärna plocka bär på sensommaren och de dagar höstsolen skiner. När vår pratstund är över tornar mörka moln upp sig vid horisonten. Birgitta får vila från bärplockningen i kväll. Marlene Ehnström Korsholmssenioren 11

12 På hemlig resa Korsholms Pensionärsförening brukar ordna en Hemlig Resa när sommaren står i sitt flor. Även i år blev det resa av med olika färdmål två dagar i följd. Touring Partners buss med Peter Söderqvist vid ratten anlitades. Reseledaren Håkan Wikberg biträdd av Peter Söderqvist borgade för att resa nr 1 med 44 passagerare ombord blev såväl angenäm som informativ. Rutten gick genom välbekanta österbottniska nejder. Ändå kändes infallsvinkeln nymodig. Nya kunskaper och intryck lades till de gamla. Bussen vände norrut längs riksåttan. Därefter blev det gamla riksåttan mot Maxmo! Klemetsgårdarnas kaffe med Lillkungs wienerbröd gav mersmak. Guiden Eija Mendelin tog sig an den av Kuorikoski (1824) ritade korskyrkan försedd med Hans Heinrichs orgel och Ehrengard Högnäs vävnad under altartavlan. Numera hör Maxmo församling till Vörå. Forntid (Maxmo fick kapell på 1700-talet) mötte nutid. Även den ärevördiga Tottesunds herrgård har detroniserats i och med Maxmos införlivning med Vörå. Kvar i huset finns numera byggnadskontoret och medborgarinstitutet. Gårdens förflutna som officersboställe under den svenska tiden kan aldrig glömmas, med namn som von Numers, Järnefält, Sibelius osv. Den presenterades av Eija. Mendelin. Ett stiligt ställe! Kosan ställdes mot Maxmo skärgård som numera har broförbindelser ända ut till Österö. Stråkaviken, längst ut, var just så öppen, djup och smal som man Sjön Hunurijärvi sedd från cafépaviljongen. Eija Mendelin guidade oss i Maxmo kyrka. föreställt sig. På Kråkholmen besökte vi Granholms gårdsbutik och inköpte allehanda godsaker. Därefter bjöd skärgårdsläget Varppi (Mendelinarnas företag) på utsökt god mat i Westerögården. Eija Mendelin berörde Equityutställningen i övre våningen och i korta ordalag skeendena i Maxmo Byar som vi passerade under Maxmoturen var Särkimo, Brudsund, Lövsund, Oxkangar, Hällnäs, Kaitsor, Karvat. Ståtliga hus belägna på ett havsnära boende -område (ett sätt att återerövra skärgården) ställvis omväxlande med Foto: Helena Wikberg övergivna, igenvuxna åkrar och gårdar gav en bild av att Skärgårdens handelskompani sett bättre dagar. Ättlingarna återkommer som sommargäster. Plötsligt korsades nya riksåttan igen och vi befann oss på Wilhelm von Schwerins väg mot Oravais slagfält. Denna gång fick Lotta Swärds sten merparten av uppmärksamheten. Håkan kunde berätta historien om Brita Johanna Granlund, den levande förebilden för den magiska gestalten Lotta Swärd. Kimo gamla by med järnbruket, sommarteatern, de bördiga slätterna och lika bördiga åkrar och gårdar i Komossa skymtade förbi. Kaffet drack vi i Alahärmä, granngårds till Komossa. Vi fick uppleva turistcentret Hunurijärvi med ägaren själv, Kalevi Hanhimäki, som guide. Anläggningen bygger på materialet torrfuru som var det mest iögonfallande virket i de två paviljonger vi såg. Kraftiga, tunga konstruktioner, stora ytor var dominerande i bord, pallar, i allt. En utgrävd myr med 10 källsprång bildar i dag en stor imponerade sjö. Stället måste ses, det kan inte beskrivas! Hemliga resan hade nått sin klimax. Efter en innehållsrik dag återvände vi via Vörå till hemsoporna. Greta Ahlskog 12 Korsholmssenioren

13 Café Tankar fungerar som bas på ön. Hemlig resa till Tankar Tankar fyr har lyst sjöfarande sedan Förmiddagskaffe drack vi på Strandis i Larsmo. Känn ditt Korsholm besökte skärgården Redan för ett antal decennier sedan företogs på initiativ av Sven- Erik Glader populära resor till olika delar av kommunen under devisen Känn ditt Korsholm. Senaste vår beslöt föreningens festoch aktivitetskommitté att väcka detta till liv igen. Den första resan, som samlade 42 deltagare, företogs torsdagen den 16 augusti som en halvdagsresa. Målet var denna gång skärgården och närmare bestämt Replot och Björköby. Som sakkunnig lokalguide anslöt sej Roland Wiik till sällskapet genast vi passerat Replotbron. Roland, som har sina rötter i Björköby, delade frikostigt med sej av sina gedigna kunskaper om Roland Wiik skötte förtjänstfullt guidningen, här i Replot kyrka. Foto: Helena Wikberg skärgårdens unika natur, om världsnaturarvet, om skärgårdsbornas liv och leverne under gången tid och i nutid. Under stoppet i Svedjehamn fick vi avnjuta Salteriets kaffe med goda smörgåsar som serverades av medlemmar i Björköby UF. Tänk så mycket nytt vi fått lära oss om denna del av vår stora kommun, sammanfattade någon i gruppen dagens intryck. Tanken är att det skall bli en fortsättning på temat Känn ditt Korsholm. Det finns många kommundelar att lära känna litet närmare. Med lokala guider, som känner sin hembygd utan och innan blir besöken till värdefulla upplevelser. Under dessa korta turer har också de som av en eller annan orsak inte vill delta i längre resor en möjlighet att komma sej ut. Håkan Wikberg Korsholmssenioren 13

14 Frågesport De gjorde det igen! Vårt eminenta frågesportslag, bestående av Kaj-Erik Pått, Håkan Wikberg och Britta Almén, tog hem 450 euro i prispengar till föreningen. I distriktets uttagningstävling fick laget första pris (250 euro) och i SPF:s frågesportsfinal i Karleby blev det andra pris (200 euro). Vi tackar och gratulerar. Resultattavlan i Karleby visar ställningen efter avslutad tävling. Korsholmslaget förlorade knappt (24 poäng) mot Helsingforslaget Arkadia (26 poäng). Månadsträff 26 april Marina Sabel presenterar företaget Riitan Herkku och produkterna vid månadsträffen den 26 april Foto: Börje Paro Här får deltagarna i träffen smakprov på Riitan Herkkus produkter. Kristina Linde informerar om närproducerade livsmedel vid månadsträffen den 26 april Korsholmssenioren

15 Sommarträff 14 juni Korvgrillning på gång vid sommarträffen den 14juni Patrick Ragnäs besökte oss på sommarträffen på Granösunds fiskeläge den 14 juni Foto: Helena Wikberg UPC Print Under ett besök på UPC Print redogör produktionschef Hasse Heikkilä för de olika skeden Korsholmssenioren går igenom när den framställs på tryckeriet. Sören Lundberg klargör för Marlene Ehnström hur han designar och ombryter Korsholmssenioren. Korsholmssenioren 15

16 Snart är det dags igen. Vi byter dina däck snabbt och enkelt,och självklart kan vi även förvara dina sommardäck under vintersäsongen. Hos oss får du alltid rätt däck till din bil. Ett tryggt val är alltid Vredesteins dubbade Arctrac. Nordtrac Xtreme - Anpassat för nordiskt klimat med varierande snö- och is-typer. Nordtrac 2 - Ett mjukt friktionsdäck med gott grepp och styrförmåga även i riktigt låga temperaturer , Lö Lisavägen 1 Smedsby