Hurdan intervention fungerar bäst? Att utvärdera effekter av sociala tjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hurdan intervention fungerar bäst? Att utvärdera effekter av sociala tjänster"

Transkript

1 Hurdan intervention fungerar bäst? Att utvärdera effekter av sociala tjänster Pekka Kettunen, Jyväskylä universitet, Finland Svenska Utvärderingsföreningens konferens, Stockholm

2 1. Inledning Tillgången till sociala tjänster påverkar människors välmående och förmåga att hantera vardagen på många olika sätt. Jämfört med till exempel sjukvården har man inte kunnat påvisa exakt hurdana effekter de sociala tjänsterna har. Försök att utveckla detta område har även mottagits med ovilja. Detta papper är ett försök att kartlägga frågan och föreslå några möjliga vägar att följa. Sociala tjänster syftar vanligtvis till att hjälpa människor som inte med egna krafter eller med hjälp av den privata sektorn kan lösa problem som orsakats av låga inkomster, hinder att delta samhällslivet, eller personliga problem som beroende, ensamhet eller mentala problem. Sociala tjänster och hälsovård överlappar varandra. När problemet är till exempel hur en äldre person klarar sig hemma kan det bero på både hälsotillståndet och bostaden i sig. Det är typiskt att sociala problem är långvariga. Ju längre det tar att lösa eller lindra ett problem desto större roll spelar andra faktorer. Att lösgöra sig från drogberoende räcker länge och under processen behövs omgivningens stöd (familj, vänner, arbetsplats). Varför anses det vara svårt att utvärdera sociala tjänsters effekter? Det kan bero på den ovannämnda situationen där den sociala interventionen sammankopplas med omgivningen vilket försvårar möjligheterna att dra tydliga slutsatser. Trots att en viss intervention på basis av tidigare forskning kan verka effektiv, kan resultatet i hög grad bero på omgivningen. Denna synvinkel betonas i den realistiska utvärderingsteorin (Pawson & Tilley 1997), som bland annat antar att en bestämd intervention kan leda till olika resultat beroende på ort, näromgivningen och andra lokala mekanismer som bidrar till resultatet. Sociala problem kan också variera 2

3 mellan människor så att en viss intervention t.ex. fungerar bra med lindriga alkoholproblem men inte med allvarliga. Sociala tjänster ligger på efterkälken inom effektutvärdering. Det finns fördomar och rädsla att beslutet vad som är bra och inte bra kommer utifrån och det professionella inflytandet minskar sig. Men är det så, vågar man inte fundera på hurdana resultat nås med sociala tjänster? Alla åtgärder har konsekvenser. Effektutvärdering betonar det, att man är mera medveten om vad man gör, kan jämföra olika sätt att nå samma resultat och kan avsluta ineffektiva program. Det gäller att i en eller annan form konkretisera hurdana, det gäller att precisera både interventionen, mottagaren och den möjliga effekten. Efter att först göra en kartläggning av ett induktivt sätt att utvärdera effekter, går jag vidare till olika utmaningar som möter forskaren vid en effektundersökning. Slutligen diskuteras effektutvärderingens genomförande, motivationer och möjligheter. 2. Att utvärdera effekter Effektutvärdering innebär att man försöker svara två enkla frågor: motsvarar resultaten de målsättningarna som interventionen hade, och orsakas resultaten av interventionen (Vedung 2009). Granskar man närmare dessa frågor är de inte alls enkla. Den induktiva vägen, som verkar vara vanligast, är att samla information gällande en viss åtgärd, visst serviceställe, en NGO mm. Utmaningen är att kunna generalisera på basis av en sådan fallstudie. Den deduktiva vägen, att man provar olika modeller av antaganden, teorier mm. i praktik är en mera pålitlig utgångspunkt men har olika svagheter också. 3

4 Börjar man med den induktiva vägen så är utgångspunkten en viss intervention vilkas effekter man vill granska närmare. Det är viktigt att noggrant kunna beskriva vad som sker i en intervention. Brukar man använda samma åtgärder i flera olika problemtyp eller väljer man det lämpigaste sättet att åtgärda? Sociala problem kan vara mindre eller större. Mottagarens personliga egenskaper (hälsa, motivation mm.) varierar också och omgivningen kan också ta sig olika former. Effekterna i sin tur är ofta för otydliga för att kunna mätas. Det viktiga är inte att kunna mäta exakt, utan att kunna visa förändring, förbättring. Innan man kommer så långt bör man lösa flera metodologiska problem. Hur mäter man resultat, varierar situationer och kunder så mycket att det försvårar utvärderingen, kan man förutspå på basis av effektutvärdering? Börjar man från enstaka fall kan man gå vidare mot generalisering. Sociala tjänster är vanligtvis sådana som fokuserar på människor. Med andra ord kan vi parata om kundeffekter. Men för att komma vidare bör man precisera mål, process of resultat (Paasio 2003). Utan mål kan vi inte prata om effekter. Samtidigt är målen ofta vaga och även motstridiga. Det gäller att precisera vad är målet för till exempel hemvård/hemhjälp eller rehabilitering. Inom hemhjälp diskuteras det i Finland just nu om den förändringen som har pågått de senaste fem till tio år, nämligen att hemvård blir mera medicinskt än socialt. Men själva målsättningen, att kunna bo hemma, täcker dessa båda. Det är snarare åtgärder som är det handlar om. Likadant inom rehabilitering för arbetslivet diskuteras är målsättningen att kursdeltagarna kan sysselsätta sig efter kursen, eller är der snarare att ge kursdeltagarna olika färdigheter, självförtroende och daglig rutin. Processen, med andra ord själva service interventionen kan vara bekant (tacit knowledge) för social arbetare men det kan finnas ett behov att tydliggöra åtgärden. 4

5 Är det meningen att förbättra självtroende, förmåga att klara sig i vardagliga uppgifter eller sociala kontakter när det gäller till exempel att ge stöd till ungdomar. När det gäller hemhjälp får äldre människor är det huvudsakligen hälsa man fokuserar på eller är det matlagning och städning också som bidrar till att kunna bo hemma. Olika vetenskapsgrenar kan ha olika uppfattningar om människans drivkrafter och natur. Tänker man på vård av drogberoende så finns det olika sorter av terapi. Vad gäller resultat så är det förknippad med både frågan om mål och process, nämligen vad är det man eftersträvar. När det gäller att en äldre människa kan bo hemma så är det huvudsakligen det fysiska förmåga eller det mentala förmåga som är viktigt, eller båda och i hurdan kombination? Å andra hand kan det finnas olika åsikter om effekten. De konkreta resultaten kan vara obefintliga eller anspråkslösa, men då gäller det att peka på de resultaten som orsakas. Om en drogberoende person inte blir av med sitt problem så kanske lyckas interventionen (terapi, diskussion mm.) upprätthålla läget så att problemet inte blir större. Vad innebär framgång ur brukarens synvinkel? Betyder framgång samma som god kvalitet? I princip borde brukaren uppskatta det att en intervention når sin effekt. För att bygga en modell av mål- åtgärd- resultat kan man använda programteori. Programteori innebär att noggrant beskriva vad som händer i processen. Vad är det man gör. För att kunna beskriva processen, bör man vanligtvis diskutera med medarbetare, politiker, forskare mm. (Dahler-Larsen 2004). Det kan också finnas olika meningar om åtgärder och resultat. Gör man en målbaserad utvärdering så gäller det att välja de formella antagandena. Man brukar hålla programteorin relativt enkel så att man väljer bara sådana faktorer som kan påverkas. 5

6 När man gjort sig en klar bild av processen kan man gå vidare att samla material. Efter ett tag börjar man få en uppfattning av inflytandet: om de faktorerna som interventionen har påverkat förändras kan man preliminärt säga att interventionen har haft en effekt. Det är förstås en lång väg innan man kan påstå att intervention x är bra i att minska beroende, öka självförtroende eller förmåga att bo hemma. För detta krävs åtminstone att detta påstående baserar sig på erfarenhet med tillräckligt många brukare, att interventionen genomförs ungefär likadant och att tidsperioden är tillräckligt lång. Vad man jämför utvecklingen med är egenskaper hos kunderna som förändras. Detta kan kallas som reflexiv kontroll, där undersökningsgruppen är sin egen kontrollgrupp (Vedung 2009). Fungerar en metod bra i ett fall, kan man gå vidare och se om den fungerar lika bra in andra fall också. Det gäller att prova metoden med andra brukare, annan ort, andra medarbetare. Efter Pawsons och Tilleys (1997) lansering av begreppet realistisk utvärdering har man lagt mera uppmärksamhet på variation. Trots skribenternas exempel är bra är jag lite osäker i vilken grad det hjälper sig att betona variation. Det är nämligen full möjligt att till exempel könen, åldern och utbildningen av brukaren kan ha betydelse, men de kan också vara irrelevanta i frågan. Djupare i frågan ligger frågan om den offentliga serviceproduktionens princip: i vilken grad man eftersträvar att tillfredsställa olika situationer, och i vilken grad försöker man standardisera olika program. En annan sak är att det är nyttigt att känna bättre gräsrotsnivån när man planerar åtgärder eller bygger programteorin. Rökandet, till exempel, verkar inte minskas trots en långvarig och massiv kampanj. Kanske man borde utnyttja realistisk teori och bättre förstå vilken roll spelar rökandet inom studielivet, sport mm. 6

7 Man anser ofta att det bästa sättet att visa hur effektiv en metod kan vara, är att använda jämförelsegrupp och randomiserad val av brukare. I de ovannämnda fallen är jämförelsepunkten tidsmässig utveckling. Andra möjliga kvasiexperimentella metoder omfattar till exempel generisk, skuggkontroll och tvärsnittskontroll. Poängen är att innan man börja med statistiska tester bör man ha en tydlig bild av processen. Det finns ett antal utmaningar som bör beaktas när man bygger en sådan modell. 3. Utmaningar För det första är det frågan om andra faktorer och omgivningen. Sociala tjänster riktar mot problem, som kan vara både komplexa och långvariga. Jämfört med en operationssal i sjukhus där de externa faktorerna kan kontrolleras, är sociala problem ute i samhället. Därför är det typiskt att trots åtgärder blir resultatet anspråkslös. Drogberoende till exempel kan försökas minskas med hjälp av olika sorter av terapi, diskussioner och läkemedel, men utvecklingen hos en människa kan starkt påverkas av den sociala omgivningen mm. Det blir komplicerat försöker man inkludera dessa egenskaper också i modellen, ofta är dessa faktorer som socialarbetare mm. inte kan påverka. Ett alternativ är att formulera modellen på det sätt att interventionen har sin roll och man försöker genomföra den delen så bra man kan. Ett svar i frågan är de olika indikatorerna, som tänkas reflektera resultat. Det kan finnas ett samband mellan åtgärder och indikatorer, men ofta är sambandet vag och många andra faktorer påverkar samtidigt. 7

8 För det andra finns det olika osäkerheter när det gäller en effektmodell. Evidence brukar hänvisa till forskning, att jämförandet mellan grupperna är utfört enligt metodologiska regler. Men jag ser detta snarare som en slutpunkt av en lång process av olika val. Vetenskapens roll är tudelad. Det finns ett eftersträvande för sanningen, men vetenskapsmän är inte alltid eniga. Man behöver bara tänka på psykoterapi och den mångfalden av terapiformer som finns. För det tredje kan kausalitet vara komplex. Trots vi vet att en viss intervention verkar minska drogberoende, det betyder inte att interventionen påverkar personer mekaniskt. Det finns antagligen variation mellan personer, olika faktorer som påverkar, och processen hos människan kan utveckla sig ej-lineärt. Inom psykoterapi har man redan länge försökt analysera vilken effekt de olika terapiformerna har och kommit till beslut att i ställer för en viss form av terapi kan den bestämmande faktoren vara terapeutens personlighet, situation eller kundernas motivation. Inom socialvård finns både frivilliga och motvilliga kunder, och det är sannolikt att kundens egen motivation spelar en viktig roll. För det fjärde finns det andra utmaningar är delvis samma som utvärdering drabbas av mera allmänt. Pollitt (2003) nämner brist på tid (alltid för tidigt), svårigheter att hitta lämplig data och svårigheter att bilda en helhetsbild när bedömningar är ofta subjektiva. 4. Slusatser Vilken roll spelar effektutvärdering i praktik? I Finland är det lättaste att hitta hänvisningar till effektutvärdering i Statsrådets och andra myndigheternas program 8

9 samt i böcker som handlar om sociala tjänster. Bland kommuner samt forskare är intresset mindre. Vanligtvis är kommuner enbart intresserade av output, service, inte hur de påverkar. Det finns olika orsaker för intresset men i Finland kan frågan ses mot bakgrund av stat- kommun förhållandet (Kettunen & Sandberg 2011). Staten styrde kommunerna nämligen strikt under 80-talet och början av 90-talet, därefter fick kommuner relativt fria händer att välja på vilket sätt de förverkligar program, även finansiellt fick de mera makt. Staten har efter detta lanserat nya styrningsverkstyg och genom olika utvecklingsprogram har också försökt sprida ideer som medborgardeltagande, innovationer, samarbete mellan social- och hälsovård. Trots detta finns det behov att kartlägga hur kommunerna har använt sin frihet och inom specifika områden hurdana åtgärder används, hur mycket vet man om de, finns det forskningsresultat som stöder valet mm. Finländska kommuner är fortfarande relativt små (håller på att förändras) och har små resurser för utvecklings- och utvärderingsarbete. Det krävs att det finns personer som har dylika kunskaper. Ett hinder på kommunnivån är IT-system som ägs av privata företag och en enskild kommun kan ha föga incitament att förändra de nuvarande data system. Hur mycket har intresset i effektutvärderingen att göra men misslyckandet, kris? Tänker man på den Nordiska välfärdsmodellen och dess kritik på 90-talet (Rothstein 1995) så riktade kritiken mot offentliga tjänster i och för sig, inte effekter. De offentliga tjänster, programmen har ofta att göra med svåra problem. Den politiska agendan fylls ju av frågor som varken det civila samhället eller det företagslivet kan ansvara. Gränslinjen är förstås flytande. Det betyder att problemen ofta snarare minskas än lösas. Antagligen gör social arbetarna med sina knappa resurser bra jobb. Misslyckas social vård eller inte? Detta diskuterades 9

10 redan i samband med implementeringsforskning. Enligt Ingram och Mann (1981) kan misslyckandet också bero på för stora förväntningar och ändrade värden. En betoning på effekter inom kundservice kan leda till ett ansvarskrävande av brukaren. Om den som ger service börjar kontrolleras på basis av resultat så är det sannolikt att detta syns i serviceprocessen. I vissa tjänster kan man notera detta bättre än i andra. Inkomststöd delas ut bara om en ung människa söker en studieplats eller arbete. År 2007 och nu igen diskuteras det i Finland att i vissa fall borde man kunna tvångsvårda gravida kvinnor som har allvarliga drogproblem. Huvudfrågan är barnets välmående men tvångsåtgärder är alltid svåra att genomföra, av tekniska och rättsliga synpunkter. Socialt arbete kan dock inte förpliktiga sina kunder att följa order. Jämför man med skolan som ger undervisning enbart om eleven sitter still och ger hemarbete, är sociala tjänster annorlunda. Allt som allt kan effektutvärderingen ses som ett verktyg att utveckla och förbättra verksamheten. Förbättring, inte radikal ändring (Bergmark & Lundström 2011) är en realistisk förväntning. Effektutvärderingen bör inte importeras från utifrån utan det bästa resultatet nås om socialarbetarna mm är själva involverade. Trots olika metodologiska svårigheter finns det ett behov att kunna visa vad som fungerar och vad som inte. Effektutvärdering kan ge verktyg för att utveckla och förbättra interventioner, chanser att diskutera syftet, medel och resultat samt fakta om interventionens resultat. Om sociala tjänster upplevs nå anspråkslösa resultat är det en hög tid att öppet diskutera vad som är möjligt att sträva efter och vad som är inte. Vilken sorts evidence är det möjligt att visa? 10

11 Referenser Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2011) Utvärdering och evidensbaserad kunskap i individ- och familjeomsorg. I Björn Nyger, Stefan Moren och Lennart Nygren, red, Utvärdering i social arbete. Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur och Kultur: s Dahler-Larsen, Peter (2004) Vaikuttavuuden arviointi. FinSoc arviointiraportteja 3/2005. Helsingfors: Stakes. Ingram, Helen & Mann, Dean (1981) Policy Failure. An Issue Deserving Analysis. Sage Yearbook in Politics and Public Policy. London: Sage. Kettunen, Pekka & Sandberg, Siv (2011) Kompromissens programteori. En analys av den finländska kommun- och servicestrukturreformen. Nordiska Administrativ Tidskrift (in print). Paasio, Petteri (2003) Vaikuttavuuden arvioinnin rakenne ja mahdollisuus sosiaalialalla. FinSoc työpapereita 3/2003. Helsingfors: Stakes. Pollitt, Christopher (2003) Essential public manager. Oxford: OUP. Pawson, Ray & Tilley, Nick (1997) Realistic evaluation. London: Sage. Rothstein, Bo (1994) Vad bör staten göra? Om välfärdsstens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS-Förlag. Vedung, Evert (2009) Utvärdering i offentlig förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 11

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen

Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen FSKC ARBETSPAPPER 4/2008 Brukarperspektiv vid utvecklande av service - en kort

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna?

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Tobias Bromander, doktorand i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Tobias.Bromander@lnu.se Finns det skillnader i hur medierna rapporterar

Läs mer

Samhällsvård till salu!

Samhällsvård till salu! Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland 2005-2013 Oslo 11.12.2013 Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 12.12.2013 1 Kommunindelningsreformer

Läs mer

Evidens Vetenskap i äldrevården

Evidens Vetenskap i äldrevården Evidens Vetenskap i äldrevården En ny broschyr som i första hand riktar sig till MAS (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) i den kommunala äldrevården. Syftet är att diskutera betydelsen av utvärdering

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Informationspuff för psykiskt stöd

Informationspuff för psykiskt stöd Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka

Läs mer

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Finländska lärare ska lyfta svenska elever Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Nudge och pensioner. Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet

Nudge och pensioner. Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet Nudge och pensioner Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet Pension: Många och svåra beslut Många svåra beslut: Val av fonder i PPM Många svåra beslut: Många källor + eget sparande Figur från Nordnetbloggen

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Att utvärdera lärande

Att utvärdera lärande Att utvärdera lärande En vägledning vid utvärdering av pedagogiska processer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Om utvärdering... 5 Utvärderingars

Läs mer

Utvärdering av intervention eller hållbarhet?

Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Andreas Sävenstrand Paper inom kursen Lärande utvärdering följeforskning, Mälardalens högskola, vårterminen 2013 Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Inledning Lärande utvärdering har fått ett

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 När psykoterapirummet öppnas upp - ett systemiskt perspektiv i psykoterapi med unga vuxna Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 INNEHÅLL

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun

En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun 2016-11-08 Förord I skolan läggs grunden för resten av våra liv och skolan ska ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Man bör stadga lagen om yrkesutövande för socialsektorn och de som utbildats inom den sociala branschen bör registrera sig. Valviras verskamhetssektor bör utvidgas

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer