Hurdan intervention fungerar bäst? Att utvärdera effekter av sociala tjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hurdan intervention fungerar bäst? Att utvärdera effekter av sociala tjänster"

Transkript

1 Hurdan intervention fungerar bäst? Att utvärdera effekter av sociala tjänster Pekka Kettunen, Jyväskylä universitet, Finland Svenska Utvärderingsföreningens konferens, Stockholm

2 1. Inledning Tillgången till sociala tjänster påverkar människors välmående och förmåga att hantera vardagen på många olika sätt. Jämfört med till exempel sjukvården har man inte kunnat påvisa exakt hurdana effekter de sociala tjänsterna har. Försök att utveckla detta område har även mottagits med ovilja. Detta papper är ett försök att kartlägga frågan och föreslå några möjliga vägar att följa. Sociala tjänster syftar vanligtvis till att hjälpa människor som inte med egna krafter eller med hjälp av den privata sektorn kan lösa problem som orsakats av låga inkomster, hinder att delta samhällslivet, eller personliga problem som beroende, ensamhet eller mentala problem. Sociala tjänster och hälsovård överlappar varandra. När problemet är till exempel hur en äldre person klarar sig hemma kan det bero på både hälsotillståndet och bostaden i sig. Det är typiskt att sociala problem är långvariga. Ju längre det tar att lösa eller lindra ett problem desto större roll spelar andra faktorer. Att lösgöra sig från drogberoende räcker länge och under processen behövs omgivningens stöd (familj, vänner, arbetsplats). Varför anses det vara svårt att utvärdera sociala tjänsters effekter? Det kan bero på den ovannämnda situationen där den sociala interventionen sammankopplas med omgivningen vilket försvårar möjligheterna att dra tydliga slutsatser. Trots att en viss intervention på basis av tidigare forskning kan verka effektiv, kan resultatet i hög grad bero på omgivningen. Denna synvinkel betonas i den realistiska utvärderingsteorin (Pawson & Tilley 1997), som bland annat antar att en bestämd intervention kan leda till olika resultat beroende på ort, näromgivningen och andra lokala mekanismer som bidrar till resultatet. Sociala problem kan också variera 2

3 mellan människor så att en viss intervention t.ex. fungerar bra med lindriga alkoholproblem men inte med allvarliga. Sociala tjänster ligger på efterkälken inom effektutvärdering. Det finns fördomar och rädsla att beslutet vad som är bra och inte bra kommer utifrån och det professionella inflytandet minskar sig. Men är det så, vågar man inte fundera på hurdana resultat nås med sociala tjänster? Alla åtgärder har konsekvenser. Effektutvärdering betonar det, att man är mera medveten om vad man gör, kan jämföra olika sätt att nå samma resultat och kan avsluta ineffektiva program. Det gäller att i en eller annan form konkretisera hurdana, det gäller att precisera både interventionen, mottagaren och den möjliga effekten. Efter att först göra en kartläggning av ett induktivt sätt att utvärdera effekter, går jag vidare till olika utmaningar som möter forskaren vid en effektundersökning. Slutligen diskuteras effektutvärderingens genomförande, motivationer och möjligheter. 2. Att utvärdera effekter Effektutvärdering innebär att man försöker svara två enkla frågor: motsvarar resultaten de målsättningarna som interventionen hade, och orsakas resultaten av interventionen (Vedung 2009). Granskar man närmare dessa frågor är de inte alls enkla. Den induktiva vägen, som verkar vara vanligast, är att samla information gällande en viss åtgärd, visst serviceställe, en NGO mm. Utmaningen är att kunna generalisera på basis av en sådan fallstudie. Den deduktiva vägen, att man provar olika modeller av antaganden, teorier mm. i praktik är en mera pålitlig utgångspunkt men har olika svagheter också. 3

4 Börjar man med den induktiva vägen så är utgångspunkten en viss intervention vilkas effekter man vill granska närmare. Det är viktigt att noggrant kunna beskriva vad som sker i en intervention. Brukar man använda samma åtgärder i flera olika problemtyp eller väljer man det lämpigaste sättet att åtgärda? Sociala problem kan vara mindre eller större. Mottagarens personliga egenskaper (hälsa, motivation mm.) varierar också och omgivningen kan också ta sig olika former. Effekterna i sin tur är ofta för otydliga för att kunna mätas. Det viktiga är inte att kunna mäta exakt, utan att kunna visa förändring, förbättring. Innan man kommer så långt bör man lösa flera metodologiska problem. Hur mäter man resultat, varierar situationer och kunder så mycket att det försvårar utvärderingen, kan man förutspå på basis av effektutvärdering? Börjar man från enstaka fall kan man gå vidare mot generalisering. Sociala tjänster är vanligtvis sådana som fokuserar på människor. Med andra ord kan vi parata om kundeffekter. Men för att komma vidare bör man precisera mål, process of resultat (Paasio 2003). Utan mål kan vi inte prata om effekter. Samtidigt är målen ofta vaga och även motstridiga. Det gäller att precisera vad är målet för till exempel hemvård/hemhjälp eller rehabilitering. Inom hemhjälp diskuteras det i Finland just nu om den förändringen som har pågått de senaste fem till tio år, nämligen att hemvård blir mera medicinskt än socialt. Men själva målsättningen, att kunna bo hemma, täcker dessa båda. Det är snarare åtgärder som är det handlar om. Likadant inom rehabilitering för arbetslivet diskuteras är målsättningen att kursdeltagarna kan sysselsätta sig efter kursen, eller är der snarare att ge kursdeltagarna olika färdigheter, självförtroende och daglig rutin. Processen, med andra ord själva service interventionen kan vara bekant (tacit knowledge) för social arbetare men det kan finnas ett behov att tydliggöra åtgärden. 4

5 Är det meningen att förbättra självtroende, förmåga att klara sig i vardagliga uppgifter eller sociala kontakter när det gäller till exempel att ge stöd till ungdomar. När det gäller hemhjälp får äldre människor är det huvudsakligen hälsa man fokuserar på eller är det matlagning och städning också som bidrar till att kunna bo hemma. Olika vetenskapsgrenar kan ha olika uppfattningar om människans drivkrafter och natur. Tänker man på vård av drogberoende så finns det olika sorter av terapi. Vad gäller resultat så är det förknippad med både frågan om mål och process, nämligen vad är det man eftersträvar. När det gäller att en äldre människa kan bo hemma så är det huvudsakligen det fysiska förmåga eller det mentala förmåga som är viktigt, eller båda och i hurdan kombination? Å andra hand kan det finnas olika åsikter om effekten. De konkreta resultaten kan vara obefintliga eller anspråkslösa, men då gäller det att peka på de resultaten som orsakas. Om en drogberoende person inte blir av med sitt problem så kanske lyckas interventionen (terapi, diskussion mm.) upprätthålla läget så att problemet inte blir större. Vad innebär framgång ur brukarens synvinkel? Betyder framgång samma som god kvalitet? I princip borde brukaren uppskatta det att en intervention når sin effekt. För att bygga en modell av mål- åtgärd- resultat kan man använda programteori. Programteori innebär att noggrant beskriva vad som händer i processen. Vad är det man gör. För att kunna beskriva processen, bör man vanligtvis diskutera med medarbetare, politiker, forskare mm. (Dahler-Larsen 2004). Det kan också finnas olika meningar om åtgärder och resultat. Gör man en målbaserad utvärdering så gäller det att välja de formella antagandena. Man brukar hålla programteorin relativt enkel så att man väljer bara sådana faktorer som kan påverkas. 5

6 När man gjort sig en klar bild av processen kan man gå vidare att samla material. Efter ett tag börjar man få en uppfattning av inflytandet: om de faktorerna som interventionen har påverkat förändras kan man preliminärt säga att interventionen har haft en effekt. Det är förstås en lång väg innan man kan påstå att intervention x är bra i att minska beroende, öka självförtroende eller förmåga att bo hemma. För detta krävs åtminstone att detta påstående baserar sig på erfarenhet med tillräckligt många brukare, att interventionen genomförs ungefär likadant och att tidsperioden är tillräckligt lång. Vad man jämför utvecklingen med är egenskaper hos kunderna som förändras. Detta kan kallas som reflexiv kontroll, där undersökningsgruppen är sin egen kontrollgrupp (Vedung 2009). Fungerar en metod bra i ett fall, kan man gå vidare och se om den fungerar lika bra in andra fall också. Det gäller att prova metoden med andra brukare, annan ort, andra medarbetare. Efter Pawsons och Tilleys (1997) lansering av begreppet realistisk utvärdering har man lagt mera uppmärksamhet på variation. Trots skribenternas exempel är bra är jag lite osäker i vilken grad det hjälper sig att betona variation. Det är nämligen full möjligt att till exempel könen, åldern och utbildningen av brukaren kan ha betydelse, men de kan också vara irrelevanta i frågan. Djupare i frågan ligger frågan om den offentliga serviceproduktionens princip: i vilken grad man eftersträvar att tillfredsställa olika situationer, och i vilken grad försöker man standardisera olika program. En annan sak är att det är nyttigt att känna bättre gräsrotsnivån när man planerar åtgärder eller bygger programteorin. Rökandet, till exempel, verkar inte minskas trots en långvarig och massiv kampanj. Kanske man borde utnyttja realistisk teori och bättre förstå vilken roll spelar rökandet inom studielivet, sport mm. 6

7 Man anser ofta att det bästa sättet att visa hur effektiv en metod kan vara, är att använda jämförelsegrupp och randomiserad val av brukare. I de ovannämnda fallen är jämförelsepunkten tidsmässig utveckling. Andra möjliga kvasiexperimentella metoder omfattar till exempel generisk, skuggkontroll och tvärsnittskontroll. Poängen är att innan man börja med statistiska tester bör man ha en tydlig bild av processen. Det finns ett antal utmaningar som bör beaktas när man bygger en sådan modell. 3. Utmaningar För det första är det frågan om andra faktorer och omgivningen. Sociala tjänster riktar mot problem, som kan vara både komplexa och långvariga. Jämfört med en operationssal i sjukhus där de externa faktorerna kan kontrolleras, är sociala problem ute i samhället. Därför är det typiskt att trots åtgärder blir resultatet anspråkslös. Drogberoende till exempel kan försökas minskas med hjälp av olika sorter av terapi, diskussioner och läkemedel, men utvecklingen hos en människa kan starkt påverkas av den sociala omgivningen mm. Det blir komplicerat försöker man inkludera dessa egenskaper också i modellen, ofta är dessa faktorer som socialarbetare mm. inte kan påverka. Ett alternativ är att formulera modellen på det sätt att interventionen har sin roll och man försöker genomföra den delen så bra man kan. Ett svar i frågan är de olika indikatorerna, som tänkas reflektera resultat. Det kan finnas ett samband mellan åtgärder och indikatorer, men ofta är sambandet vag och många andra faktorer påverkar samtidigt. 7

8 För det andra finns det olika osäkerheter när det gäller en effektmodell. Evidence brukar hänvisa till forskning, att jämförandet mellan grupperna är utfört enligt metodologiska regler. Men jag ser detta snarare som en slutpunkt av en lång process av olika val. Vetenskapens roll är tudelad. Det finns ett eftersträvande för sanningen, men vetenskapsmän är inte alltid eniga. Man behöver bara tänka på psykoterapi och den mångfalden av terapiformer som finns. För det tredje kan kausalitet vara komplex. Trots vi vet att en viss intervention verkar minska drogberoende, det betyder inte att interventionen påverkar personer mekaniskt. Det finns antagligen variation mellan personer, olika faktorer som påverkar, och processen hos människan kan utveckla sig ej-lineärt. Inom psykoterapi har man redan länge försökt analysera vilken effekt de olika terapiformerna har och kommit till beslut att i ställer för en viss form av terapi kan den bestämmande faktoren vara terapeutens personlighet, situation eller kundernas motivation. Inom socialvård finns både frivilliga och motvilliga kunder, och det är sannolikt att kundens egen motivation spelar en viktig roll. För det fjärde finns det andra utmaningar är delvis samma som utvärdering drabbas av mera allmänt. Pollitt (2003) nämner brist på tid (alltid för tidigt), svårigheter att hitta lämplig data och svårigheter att bilda en helhetsbild när bedömningar är ofta subjektiva. 4. Slusatser Vilken roll spelar effektutvärdering i praktik? I Finland är det lättaste att hitta hänvisningar till effektutvärdering i Statsrådets och andra myndigheternas program 8

9 samt i böcker som handlar om sociala tjänster. Bland kommuner samt forskare är intresset mindre. Vanligtvis är kommuner enbart intresserade av output, service, inte hur de påverkar. Det finns olika orsaker för intresset men i Finland kan frågan ses mot bakgrund av stat- kommun förhållandet (Kettunen & Sandberg 2011). Staten styrde kommunerna nämligen strikt under 80-talet och början av 90-talet, därefter fick kommuner relativt fria händer att välja på vilket sätt de förverkligar program, även finansiellt fick de mera makt. Staten har efter detta lanserat nya styrningsverkstyg och genom olika utvecklingsprogram har också försökt sprida ideer som medborgardeltagande, innovationer, samarbete mellan social- och hälsovård. Trots detta finns det behov att kartlägga hur kommunerna har använt sin frihet och inom specifika områden hurdana åtgärder används, hur mycket vet man om de, finns det forskningsresultat som stöder valet mm. Finländska kommuner är fortfarande relativt små (håller på att förändras) och har små resurser för utvecklings- och utvärderingsarbete. Det krävs att det finns personer som har dylika kunskaper. Ett hinder på kommunnivån är IT-system som ägs av privata företag och en enskild kommun kan ha föga incitament att förändra de nuvarande data system. Hur mycket har intresset i effektutvärderingen att göra men misslyckandet, kris? Tänker man på den Nordiska välfärdsmodellen och dess kritik på 90-talet (Rothstein 1995) så riktade kritiken mot offentliga tjänster i och för sig, inte effekter. De offentliga tjänster, programmen har ofta att göra med svåra problem. Den politiska agendan fylls ju av frågor som varken det civila samhället eller det företagslivet kan ansvara. Gränslinjen är förstås flytande. Det betyder att problemen ofta snarare minskas än lösas. Antagligen gör social arbetarna med sina knappa resurser bra jobb. Misslyckas social vård eller inte? Detta diskuterades 9

10 redan i samband med implementeringsforskning. Enligt Ingram och Mann (1981) kan misslyckandet också bero på för stora förväntningar och ändrade värden. En betoning på effekter inom kundservice kan leda till ett ansvarskrävande av brukaren. Om den som ger service börjar kontrolleras på basis av resultat så är det sannolikt att detta syns i serviceprocessen. I vissa tjänster kan man notera detta bättre än i andra. Inkomststöd delas ut bara om en ung människa söker en studieplats eller arbete. År 2007 och nu igen diskuteras det i Finland att i vissa fall borde man kunna tvångsvårda gravida kvinnor som har allvarliga drogproblem. Huvudfrågan är barnets välmående men tvångsåtgärder är alltid svåra att genomföra, av tekniska och rättsliga synpunkter. Socialt arbete kan dock inte förpliktiga sina kunder att följa order. Jämför man med skolan som ger undervisning enbart om eleven sitter still och ger hemarbete, är sociala tjänster annorlunda. Allt som allt kan effektutvärderingen ses som ett verktyg att utveckla och förbättra verksamheten. Förbättring, inte radikal ändring (Bergmark & Lundström 2011) är en realistisk förväntning. Effektutvärderingen bör inte importeras från utifrån utan det bästa resultatet nås om socialarbetarna mm är själva involverade. Trots olika metodologiska svårigheter finns det ett behov att kunna visa vad som fungerar och vad som inte. Effektutvärdering kan ge verktyg för att utveckla och förbättra interventioner, chanser att diskutera syftet, medel och resultat samt fakta om interventionens resultat. Om sociala tjänster upplevs nå anspråkslösa resultat är det en hög tid att öppet diskutera vad som är möjligt att sträva efter och vad som är inte. Vilken sorts evidence är det möjligt att visa? 10

11 Referenser Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2011) Utvärdering och evidensbaserad kunskap i individ- och familjeomsorg. I Björn Nyger, Stefan Moren och Lennart Nygren, red, Utvärdering i social arbete. Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur och Kultur: s Dahler-Larsen, Peter (2004) Vaikuttavuuden arviointi. FinSoc arviointiraportteja 3/2005. Helsingfors: Stakes. Ingram, Helen & Mann, Dean (1981) Policy Failure. An Issue Deserving Analysis. Sage Yearbook in Politics and Public Policy. London: Sage. Kettunen, Pekka & Sandberg, Siv (2011) Kompromissens programteori. En analys av den finländska kommun- och servicestrukturreformen. Nordiska Administrativ Tidskrift (in print). Paasio, Petteri (2003) Vaikuttavuuden arvioinnin rakenne ja mahdollisuus sosiaalialalla. FinSoc työpapereita 3/2003. Helsingfors: Stakes. Pollitt, Christopher (2003) Essential public manager. Oxford: OUP. Pawson, Ray & Tilley, Nick (1997) Realistic evaluation. London: Sage. Rothstein, Bo (1994) Vad bör staten göra? Om välfärdsstens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS-Förlag. Vedung, Evert (2009) Utvärdering i offentlig förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 11

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Att utvärdera lärande

Att utvärdera lärande Att utvärdera lärande En vägledning vid utvärdering av pedagogiska processer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Om utvärdering... 5 Utvärderingars

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

diskussion om etik i framtidens

diskussion om etik i framtidens Etisk klinik - mångprofessionell diskussion om etik i framtidens social- och hälsovård Vaartio-Rajalin Heli forskare vid Åbo Universitet vårdvetenskaplig fakultet Westergård Jonathan, timlärare vid YH

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Den rytande mannen & Bittertanten

Den rytande mannen & Bittertanten Den rytande mannen & Bittertanten Osäkerhet och dålig självkänsla kan ta sig olika uttryck. För att den rytande mannen ska känna sig lugn och trygg måste saker och ting ske på hans sätt. Han har en väldigt

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006 Strax ska Britt Östlund tala om teknik, design och äldre människor? m Patientforum UMAS & Malmö Anhörigf rigföreningrening 23 mars 2006 Britt Östlund Certec Institutionen för f r designvetenskaper Lunds

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Är jeans singular eller plural? Vad säger de nya kurs- och ämnesplanerna?

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Drömmar genom Utbildning

Drömmar genom Utbildning Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer