Hur många jobb ska man behöva för att kunna försörja sig?

Transkript

1 Ulrika jobbar på Reggio Emilia-inspirerad förskola Dokumentation kräver mycket tid sidan Samma jobb på kortare tid när Sodexo tog över sidan 4 Företaget NoViis förföljer uppsagda anställda sidan 6 sidan 8 Nummer 4-12

2 Hur många jobb ska man behöva för att kunna försörja sig? Härliga sommardagar ligger nu framför oss, vi längtar till semestern, räknar dagar. Men för andra är tillvaron mer osäker, med tillfälliga anställningar, sysselsättningsgrader som inte räcker till en försörjning. Fast man har arbete tvingas man söka ytterligare ett arbete för att få ekonomin att gå ihop. Och semester är inte att tänka på, dels har man inte råd, dels måste man ta varje arbetspass som erbjuds eftersom man inte vet hur nästkommande vecka eller månad ser ut. Den mest lågt betalda förutom dom som provjobbar jag hört talas om är en person som får 350 kronor om dagen för 12 timmars arbete, det är en timlön på knappt 30 kronor. Folk utnyttjas inom lågstatusyrkena inom hemtjänst, städ, trädgård och inom restaurangbranschen. Man är rädd att man inte ska bli bokad igen, rädd att inte få några pengar alls. Kommunerna som förr var en trygg och säker arbetsgivare och vårdgivare har idag sålt ut mycket av sin verksamhet till mindre skrupelfria bolag och personer, som istället för att schyssta löner och villkor hellre skor sig själva. En annan rädsla som dyker upp för en del anställda är rädslan för arbetsgivare som behandlar sina anställda efter metoden hot och fruktan leder till tystnad och lydnad. Vad gör man Det går att tjäna mycket pengar på verksamheter som är skattefinansierade, det har blivit rena guldgruvan för samvetslösa personer att starta verksamheter. när man har en arbetsgivare som hotar en psykiskt eller kommer med förtäckta hot om våld? Att vi som kommunalare blir hotade på jobbet av sjuka brukare och kunder har vi ofta handlingsplaner för. Men vad gör vi när arbetsgivaren är hotfull? I det här numret beskriver vi olika verksamheter där medlemmar blivit illa behandlade av sina arbetsgivare, till och med efter de har avslutat sina anställningar. Det går att tjäna mycket pengar på verksamheter som är skattefinansierade, det har blivit rena guldgruvan för samvetslösa personer att starta verksamheter, hemtjänst eller annan lukrativ verksamhet som kommunerna säljer ut - utan att de gör tillräckliga kontroller av företagen eller deras ägare. Ett hemtjänstföretag i Vällingby har en ledning som förföljer sina anställda till och med efter att de avslutat sina anställningar. I ett brev till en före detta anställd hotar företagets jurist med att stämma ett vårdbiträde och se till att hon inte kommer att vara skriven och bosatt i Sverige. Ett annat vårdbiträde säger sig företaget ha avsatt 2 miljoner kronor för att driva en rättsprocess mot henne och att hon ska sitta i domstol de närmaste fyra åren. Varför hon skulle göra det är oklart. Vårdbiträdena är chockade över hur arbetsgivaren reagerar och ställer sig frågande till förföljelsen och stämningarna. Läs artikeln på sidan 6 Att som arbetssökande äntligen få ett arbete känns först lyckosamt men lyckan kan vändas snabbt till problem som arbetsgivaren orsakar. Den som är ung eller utlandsfödd är särskilt utsatta, de gör vad som helst för att få jobba och tjäna pengar. Nu när många ska ut på sitt kanske första sommarjobb gäller det att kontrollera att det är en schysst arbetsgivare, så man inte blir blåst på förtjänsten eller kanske hotad och förföljd efter att anställningen är avslutad. Utvecklingen har gått fort i när det gäller privatiseringar inom vård- och omsorgsverksamheterna. Lagstiftningen, uppföljning och kontroller från kommunerna har däremot inte hängt med. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Medlemstidningen och Kommunal Stockholms län önskar alla läsare en riktigt skön sommar Ansvarig utgivare för MT: Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt, telefon / Redaktionen: Göte Axelsson, telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips, uppslag, insändare m.m, för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress: MT - Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com 2 - MT nummer 4/12

3 Osorterat Vems värde räknas Avtalsrörelsen har pågått en längre tid nu. Allt fler avtal blir tecknade och löneökningar och andra villkor blir överenskomna mellan parterna. Att arbetsgivare är ovilliga till att öka sina kostnader är väl naturligt. Men den märkligaste attityden hittills var Vårdföretagarnas ovilja att skapa tryggare anställningsvillkor för de personliga assistenterna. Nu är det nog Den 28 maj manifesterar Kommunal Stockholms län mot nedskärningar och privatiseringar inom den gemensamma sektorn. Mottot är att nu är det nog! Under flera år har Kommunals medlemmar utsatts för stora försämringar när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det har sparats på verksamheterna och de som har fått betala är Kommunals medlemmar. Med ökad arbetsbelastning, stress och för många återkommande byten av arbetsgivare har en gräns nåtts. För ungefär tio år sedan var vårt motto Pengarna igen Ekonomi är ett ständigt återkommande problem. Det senaste stora problemet på nyheterna jag hörde var om Karolinska universitets sjukhuset. Pengarna läcker ut med en hastighet av en (1) miljon kronor per dag. Beräknat underskott på 330 miljoner i år. När nyhetsmedia talar med de som drabbats så är det läkare och sjuksköterskor som intervjuas. Jag vet inte riktigt hur Vårdföretagarna ser på den personal som avtalet berör. I mina ögon är deras inställning jämförbar med forna tiders feodalherrars syn på arbetskraft. Jag har svårt att tänka mig att de som förhandlat för Vårdföretagarna eller de som anställer personliga assistenter skulle acceptera de villkor som assistenterna tvingades acceptera. De personliga assistenterna hade inte någon som helst anställningstrygghet i många fall, inte heller någon möjlighet att veta hur stor deras lön skulle vara vid utbetalningen. De kunde efter att ha stöttat och hjälpt en funktionsnedsatt i flera år få sparken på stående fot. De skulle ställa upp i alla situationer utan att knota. Det var helt enkelt anställningsvillkor som inte var anpassade för tjugohundratalet, snarare för adertonhundratalet. Det nya avtalet når inte hela vägen fram men är en tydlig och klar förbättring när det gäller de personliga assistenternas anställningsvillkor. Att det gick att ta ett steg framåt utan större konflikt är väl bra, men frågan är så viktig att det kanske behövs tunga vapen för att nå hela vägen. LSS reformen är en av de viktigaste reformerna som gjorts i detta land, den gav de funktionsnedsatta möjligheten till ett bättre liv och anständiga villkor. Men det är tragiskt att de som företräder dem i arbetsgivarrollen ska betrakta de personliga assistenterna som tjänstejon utanrätt till trygghet. gote.axelsson@kommunal.se det behövs fler händer i vården, vad som hänt är motsatsen. Antalet mjuka, kunniga och omsorgsfulla händer har minskat. Vi kan konstatera att allt mer av de pengar som ska användas till välfärden går till andra verksamheter, oavsett utförarens identitet. Det vår arbetsmiljö och vår arbetssituation det handlar om. Det är dags nu, att säga ifrån så det hörs och syns!!! Vi ses på Sergels torg den 28 maj klockan gote.axelsson@kommunal.se Vart tog de personalkategorier som antagligen kommer att drabbas värst vägen. Av erfarenhet vet vi att sparbeting slår allra hårdast mot Kommunals medlemmar. Blir det neddragningar i tjänster så inte är det läkare eller sjuksköterskor som drabbas. Det är bara ena sidan av problemet. Jag blir ganska mat när jag tänker på hur ansvarslöst hela landstinget sköts. Det finns ett stort antal direktörer och höga tjänstemän, men finns det ingen av dem som kan räkna? Det är nog inte på sjukhusen som problemet sitter,där springer de ju benen av sig gote.axelsson@kommunal.se Rita Ekbohm Tiina Korhonen Joakim Ekholm Detta kan du läsa om i nummer 3-12 Sodexo sänker arbetstiden för kökspersonal Rita Ekbohm har arbetat inom Lidingö kommun i 45 år, först i kök inom äldreomsorg, förskola och senare i skolkök. Under mötet känner hon sig osäker på vad hon ska välja mellan de två alternativen. Jag arbetar 93 procent nu och får sänkt sysselsättningsgrad som motsvarar 1800 kronor i månaden. Arbetsgivaren styrde jobbet med järnhand sidan 4 Tiina uppmanades använde vägar som enbart bussar fick använda och hon fick ingen lunchrast utan åt sin matsäck i bilen när hon körde mellan brukarna. Jag ringde och frågade en gång om det var okej att jag tog en korv på Statoil. Noora frågade då om jag ändå skulle köra förbi macken och det inte blev en omväg. När jag förklarade att så var fallet sa hon att jag fick ta en korv efter en stunds funderande. sidan 6 Kommunal ska återta brandförsvaret Under de senaste åren har många av brandmännen gått med i BRF, Brandmännens riksförbund, istället för att vara med i Kommunal som har förhandlingsrätten för avtalet. Kommunal måste synas och prata mer med killarna, säger Joakim Ekholm. Många har insett att BRF inte erbjuder något annat än en låg medlemsavgift, men man får inget för pengarna. Läs Kommunal Stockholm läns ordförande Margareta Bohmans synpunkter på dagsläget på sidan 18 sidan 14 Första sidan: Ulrika jobbar på förskola i Haninge kommun, där är al förskolor Reggio Emilia inspirerade. Kommunen lägger stora pengar på pedagogistautbildningar. MT nummer 4/12-3

4 Rita Ekbom känner att hon fått nog, en lönesänkning på 1800 i månaden gör att hon får en lön som motsvarar a-kassa Kökspersonal ska göra samma jobb på kortare tid Sodexo minskar sysselsättningsgraderna upp till 30 procent bland kökspersonalen i skolorna på Lidingö. I november tog Sodexo över driften av de flesta skolköken på Lidingö efter en kvalitetsupphandling i kommunen. Några månader efter övertagandet sänker Sodexo sysselsättningsgraden hos personalen på grund av arbetsbrist. Kökspersonalen ställs inför ultimatum. Bli uppsagd och återanställd till lägre sysselsättningsgrad eller bli arbetslös. Konsekvenserna blir mer stress och lägre lön för kökspersonalen vilket oroar kökspersonalen. Stressigt redan nu Hur ska vi hinna, säger en anonym medlem som har hand om de portioner som ska hanteras till barn med allergier. Redan idag är det stressigt och det går inte att hasta igenom alla dessa listor, säger medlemmen och pekar på ett arbetsbord där det är fullt med listor på barn med olika allergier. Vi har förhandlat med Sodexo och påtalat vår stundpunkt, säger Catharina Häggbom från Kommunal. Jag är orolig att arbetsmiljön blir pressad och att bibehålla samma kvalité blir orimligt för kökspersonalen. Många i personalen kommer knappt upp i halvtid, det är omöjligt att leva på och hur ska de hinna med arbetet? Det är redan tillräckligt tidspressat. MT träffar kökspersonalen från olika skolkök i kommunen på ett medlemsmöte. För en del medlemmar innebär det ett inkomstbortfall på upp till kronor per år. Förlorar 1800 kronor Rita Ekbohm har arbetat inom Lidingö kommun i 45 år, först i kök inom äldreomsorg, förskola och senare i skolkök. Under mötet känner hon sig osäker på vad hon ska välja mellan de två alternativen. Jag arbetar 93 procent nu och får sänkt sysselsättningsgrad som motsvarar 1800 kronor i månaden. Rita berättar att hon är sliten i kroppen efter alla år som köksbiträde, hon blev omplacerad på grund av förslitningar från äldreomsorgen till skolköket på Källängsskolan. Det var en otrolig miss, säger hon. Det är absolut inte lättare att arbeta i skolkök, det är både tungt och stresssigt. Nu ska vi dessutom göra samma arbete på kortare tid vilket pressar oss ännu mer. Vi ska svara senast imorgon hur vi ska välja om vi vill vara kvar eller inte. En annan medlem är upprörd över att han efter tre års arbete fortfarande är timanställd fast han arbetar sju timmar varje dag. Hur det blir fortsättningsvis vet han inte. Sodexo kalkylerade neddragningar Sodexos distriktschef Thomas Andersson säger till MT att de tvingas sänka sysselsätningsgraderna då det inte är tillräckligt med gäster under loven i skolorna. Vi gör ju en bemanningskalkyl redan vid upphandlingen, problemet är att vi behöver personal mitt på dagen. Det är då vi ska servera alla luncher. Jag tycker kommunerna skulle tänka på att samordna upphandlingarna så exempelvis städ och kök kunde kombineras. Då kunde man kombinera tjänsterna så människor fick chans till heltidsarbete, säger Thomas Anderson. Sodexo tillsätter en chef till på halvtid, trots arbetsbrist för kökspersonalen? Enligt avtalet med kommunen har vi har fått tuffare krav på uppföljningar som vi måste hålla, vi har utökats med flera skolor då måste vi ha en person som följer upp att vårt arbete och att vi följer avtalet. Hur kan ni garantera bibehållen kvalité och att föräldrar med allergibarn inte behöver oroas? Vi har personal med god utbildning men vi måste omprioritera och kanske eliminera vissa arbetsuppgifter. Men personalen ska hinna med arbetet som vi ser det. Vad kan tas bort Vilka uppgifter ska ni eliminera? Kan man ta bort några arbetsuppgifter i köken? Detaljerna kan inte jag, det finns det andra som kan bättre. Rita Ekbohm träffar MT några dagar efter mötet och hon berättar att hon har bestämt sig för att tacka nej. Jag gick hem och räknade på det där, jag förlorar så mycket pengar och är utsliten. Jag måste tänka på hälsan också, med a-kassan får jag hanka mig fram. Det visar sig att jag får samma ersättning från a-kassan som jag skulle fått med den sänkta sysselsättningsgraden. Så det är inte mycket pengar men jag sparar lite på min slitna kropp om jag slipper den ökade stressen det skulle innebära att jobba kvar. KERSTIN RIDDERSTEDT 4 - MT nummer 4/12

5 Rätt lön för arbetsresultatet Hur ska ett bra arbetsresultat lönesättas? Det var frågan som barnskötarna Jeanette Lanbro och Maria Lindgren fick ta ställning till när de skulle arbeta fram nya lönekriterier på sin arbetsplats tillsammans med sina arbetskamrater. Jeanette och Maria arbetar inom förskolorna Wåga & Wilja AB i Järfälla, där har all personal genomgått en del av Kommunals program Arbeta Rätt där man valt att arbeta utifrån delmomentet Lokal lönebildning. Det är ingen lätt sak det där med lönesättning och lönekriterier, hur gör man det rättsvist? Många gör ett fantastiskt arbete i det tysta, säger Jeanette Lanbro. Man måste vara väl förberedd när man har lönesamtal, menar Maria. Det handlar ju om att presentera sig själv, vad man gjort under året och hur man tänker framåt. Jag hoppas att vi ska få upp lönerna för barnskötarna och att vi ska bli mer Jeanette och Lena har lagt mycket arbete på Arbeta Rätt och lönesättningen. medvetna om vad vi faktiskt gör. Hela arbetsplatsen har arbetat i lönesättning. grupper och använt sig av Kommunals idé om Arbeta Rätt. Materialet löner och att de ska jämna ut sig, vi Arbeta Rätt bygger på Kommunals viktigaste frågor. Följande områden Jag hoppas vi kan få rättvisare Om Arbeta rätt som diskuteras under flera möten under våren och vidare i höst innehåller mer plats vi är alla pedagoger. Det är betsmiljö och hälsa, arbetstider, jämställdhet och integrationsfrågor. barnskötare måste kliva fram och ta berörs: Lokal lönebildning, Anställningsformer, kompetensutveckling, ar- sex delprocesser. inte mycket som skiljer i arbetet med Kommunal försöker få igång arbetet inom alla sektioner för att öka inflytandet på arbetsplatsen för medlemmarna. Lönekartläggning, lokala löneförhandlingar, budgetförhandlingar, vad vi gör, säger Maria Lindgren. barnen, som förskollärarna gör och utvecklingssamtal, lönesamtal och lokal lönebildning med individuell KERSTIN RIDDERSTED Järfälla kartlägger visstidsanställningar En förskola hade elva visstidsanställda upptäckte Kommunal i Järfälla när de kartlagde alla visstidsanställningar. Orimligt många tycker Kommunal. När vi visste att en enhet hade dålig budget ville vi se hur många visstidsanställningar de hade, säger Susanne Johansson från Järfälla sektionen. Det man undrar över är varför en förskola har så många visstidsanställda. Många arbetsledare är okunniga om anställningsformer och de kostnader det innebär att ha för mycket extra personal. Målinriktat arbete Målinriktat och strukturerat har sektionen arbetat med kartläggningen sen januari De begärde ut alla Susanne och Sebastian har lagt många timmar på att läsa avtal. anställningsavtal för att särskilt granska ava-anställningar och vikariat. Det tar mycket tid att granska alla avtal, vi kontaktar de medlemmar där vi misstänker att det är något fel och skickar inbjudan till medlemskap till de som är oorganiserade, säger Susanne. Det blev större jobb än vi från början hade räknat med, om man ska granska anställningarna måste man vara beredd att avsätta både tid och pengar. Femhundra avtal Susanne berättar att de arbetar strukturerat för att komma tillrätta med alla avtalen. De cirka femhundra avtalen som gåtts igenom sorteras efter yrke och förvaltning. Medlemmar ska ringas och informeras och frågas om de vill att Kommunal ska göra något åt felet som hittats. Förhandlingar med arbetsgivaren begärs i de fall det är relevant. Vi informerar även medlemmarna om deras företrädesrätt och vi bevakar att det även sker. Det är ett gediget arbete men när vi fått rutiner på detta så kommer det att löpa på i det vardagliga. Det är uppstarten som tagit tid men det har lönat sig. Vi har fått mycket positiv feedback från medlemmar och arbetsplatsombud, i längden hoppas vi att arbetsgivaren ska göra rätt från början. Det blir ju även merjobb för arbetsgivaren när vi upptäcker felen. LENA ANDERSSON JOUNALISTPRAKTIKANT MT nummer 3/12-5

6 Tiina fick sparken och hotades med stämning När Tiina Korhonen körde fel väg till en brukare kontaktade hon sitt hemtjänstföretag NoViis. Företagets jurist Petrus Toxy skällde ut henne, förklarade att hon var värdelös och att hon fick sparken omedelbart. Kort därpå fick hon ett rekommenderat brev där det stod att företaget nu hade avsatt två miljoner för att driva rättegångar mot henne de närmsta fyra åren. Erfarenheterna från anställningen på NoViis i Sverige AB har slitit hårt på Tiina Korhonen. Hon fick tjata till sig för att få ut sin lön, mådde dåligt av att ha fått sparken och därpå ta emot hotfulla brev från företagets jurist Petrus Toxy. Långpendlade Det var i slutet på maj för ett år sedan som hon fick en heltidstjänst på företaget. Tiina Korhonen bor utanför Örebro, men då hemmakommunen har anställningsstopp och hon är van långpendlare beslöt hon sig för att söka jobb i Stockholm och bo hos dottern under veckorna. Jag var jätteglad för arbetet. De ville att jag skulle vara gruppchef, något som jag aldrig hade varit men jag skulle lära mig sa de. Jag bad att få en gps i bilen eftersom jag inte hittar så bra och det skulle jag också få, berättar Tiina Korhonen. Hon fick två dagars introduktion med företagets VD Noora Viinikka och Tiina förstod snabbt att tiden var för knapp för att hinna de långa körsträckorna mellan brukarna. Även tiden hos brukarna var för lite tilltagen. När jag ringde till företaget för att jag inte hittade adressen talade Petrus Toxy om hur värdelös jag var och jag grät till sist. Han var mycket obehaglig och jag blev rädd. Fick ingen lunchrast Tiina uppmanades använde vägar som enbart bussar fick använda. Hon fick ingen lunchrast utan åt sin matsäck i bilen när hon körde mellan brukarna. Jag ringde och frågade en gång om det var okej att jag tog en korv på Statoil. Noora frågade då om jag ändå skulle köra förbi macken och det inte blev en omväg. När jag förklarade att så var fallet sa hon att jag fick ta en korv efter en stunds funderande. Tiina fick sparken och efter det hotats med en stämning på oklara grunder av den tidigare arbetsgivaren. Förseningar skulle rapporteras in direkt annars fick man inte övertid. Petrus Toxy tyckte att Tiina tog för lång tid på sig hos brukarna. Han visade mig hur jag skulle städa. Jag skulle inte ha så mycket vatten när jag gjorde rent utan i stället använda medel som luktade gott Det skulle mer se städat ut på ytan och det kallar jag inte att städa. Alla utskällningar gjorde att hon mådde till sist riktigt dåligt av att arbeta på företaget. Fick sparken efter felkörning När hon hade kört fel blev hon inkallad till kontoret omedelbart eftersom hon hade fått sparken efter att ha arbetat där i sex veckor. Jag var hos en brukare och hade en kund kvar att besöka. Jag frågade om jag inte skulle göra det först, men jag skulle komma in direkt och lämna tillbaka nycklar, telefon och arbetskläder. Det var väldigt obehagligt. Han sa att en chef var tvungen att vara hemma vila upp sig på grund av mig. Det var mitt fel att hon mådde dåligt. Efter det att Tiina hade fått sluta fick hon ringa och tjata på företaget om att få ut sin lön. Vid anställningsintervjun hade de kommit överens om kronor. Fick inga lönespecifikationer I slutet av juli fick jag ut kronor för sex veckors arbete. De sa att vi hade kommit överens om lägsta lön och sedan hade de gjort avdrag för sen ankomst eller för att jag hade gått tidigare, vilket inte stämde. En enda gång kom jag en kvart för sent på grund av att jag hade fastnat i trafikköer. Tiina skrev timrapporter, men fick ingen lönespecifikation. Hon använde sin egen bil i arbetet men fick ingen ersättning för det. Under hela denna tid träffade hon inte någon arbetskamrat och företagsledningen var sällan på kontoret. Jag fick lämna in nycklar, telefon och tidrapporter genom brevinkastet. Det fanns ingen att rapportera till hur dagen hade varit. Fick hot om stämning Kort därpå fick Tiina det rekommenderade brevet som var hotfullt skrivet om att företaget skulle stämma henne. Jag vet inte ens vad jag var anklagad för. Petrus Toxy sa att han hade talat med mina grannar och att de påstod att jag inte bodde utanför Örebro. Jag frågade naturligtvis grannarna om det var sant och de berättade att de aldrig hade talat med honom. I brevet står det att han ska sätta en privatdetektiv på mig för att ta reda på min bakgrund. Han nämner min dotter och att han vet var jag bor. Det känns obehagligt och jag har mått väldåligt, trots att jag vet att det inte ligger något i anklagelserna, säger hon. Nu tog Tiina hjälp av Kommunal. Det första jag tänkte på var att om ingen annan kan hjälpa mig så har jag facket. Petrus Toxy sa till mig: bli det här juridiskt ska jag mangla både dig och Kommunal. LENA ANDERSSON JOUNALISTPRAKTIKANT Brevet som Tiina fick från sin tidigare arbetsgivare var skrämmande. 6 - MT nummer 4/12

7 Virpi väntar fortfarande på lön Virpi Kämäräinen har samma erfarenheter av NoViis och hon arbetade där i sex dagar. Hon har också blivit utskälld, fått hotbrev och ännu inte betalt för tiden som hon arbetade. Jag har flera års erfarenhet från andra hemtjänstföretag och fick arbetet på NoViis rekommenderat av arbetsföremedlingen. Jag kallades till en intervju och jag tyckte det var lite konstigt att det var företagets jurist som höll i den. Introduktionen pågick i två dagar tillsammans med VDn. Virpi träffade aldrig några arbetskamrater. Snålt om tid Omgående förstod hon att tiden var för snålt tilltagen att ta sig mellan kunderna. Hon skulle köra långa sträckor som från Kalhäll till Råcksta till Solna etc. Företaget hade räknat ut på minuten hur lång tid det skulle ta. Det var halt ute och jag kunde inte köra så snabbt. I Bromma var det svårt att hitta parkeringsplats och när jag berättade om hur det förhöll sig sa ägarna att det bara var frågan om bortförklaringar och att jag hittade på. Efter sex dagar meddelade Virpi att hon inte kunde arbeta kvar. När Virpi ringde och frågade efter sin lön anklagades hon av Petrus Toxy att hon ofredade VDn Noora Viinikka. Jag slutade den 26 februari men har fortfarande inte fått någon lön. Det handlar inte om mycket pengar, men jag vill ha dem i alla fall, säger hon. NoViis i Sverige AB med där Sverigefinsk Hemtjänst & Sverigefinsk Hemhjälp har ingen kommentar till Kommunals förhandlingar med företaget angående löneanspråk för de anställda eftersom MT inte vill lämna ut de berördas namn. NoViis är ett litet företag och bör veta vilka som är i tvist med företaget. NoViis har kollektivavtal med vårdföretagarna. När Virpi insåg att arbetsförhållanden av dåliga sade hon upp sig, efter det har hon inte fått ut sin innestående lön. Fick personliga frågor Rene e Vihreäkoski berättar liknande upplevelser från NoViis. Jag har tjugo års erfarenheter i yrket och det konstiga var att vid intervjun frågade juristen mig om personliga saker som jag hade skrivit i en blogg. Precis som andra anställda insåg Rene e Vihreäkoski att det gick inte ta sig till kunderna på den utsatta tiden. Det var omöjligt. Jag körde ibland i km/timmen och kunde ha mist körkortet. Inte heller hon fick några raster. En pensionär såg hur hungrig jag var och bjöd mig på smörgåsar. Kontrollerade tider En gång när Rene e kom ut från en pensionär ser hon hur Petrus Toxy sitter i en parkerad bil utanför. Det visade sig att han klockade hur långt det tog för Rene e att gå från porten och till det att hon startade bilen. Kommunal vill heller inte kommentera tvisten under pågående förhandlingar. Brokig bakgrund NoViis har startats av Noora Viinikka som VD. Hennes man Petrus Toxy är företagets jurist. Han har varit aktiv vänsterpartist och finns med på deras vallistor till kommunvalet Då hette han Petri Norrman Tahvanainen med titeln historiker, men Petri bytte namn 2010 till Petrus Toxy. Noora Viinikka valdes 2011 av myndigheten Tillväxtverket till ambassadör för När hon anmäler vård av sjukt barn får hon höra Petrus Toxy ilsket säga att i så fall måste han ställa in sin födelsedag. Det var som de bara hade mig som anställd. Jag sa att jag kunde försöka ordna barnvakt. På juldagen fick hon ett schema på elva och en halvtimme utan lunch. Jag förklarade att jag måste få äta för att kunna orka arbeta så länge. Under tiden som jag arbetade där tappade jag tre kilo i veckan eftersom vi aldrig hade lunch eller raster. Peter Toxy påpekade att jag skulle vara glad att jag överhuvudtaget fick ta någon rast eftersom jag var timanställd. Sade upp sig Det slutar med att Rene e säger upp sig. kvinnliga företagare i Sverige. Företaget har kollektivavtal och är anslutna till Vårdföretagarna. De påstod att jag hade arbetsvägrat. Jag förklarade att jag säger upp mig, men att jag kan arbeta klart dagen. Men jag fick inte det. Jag fick inte ens åka och ge medicin till en dam trots att det var viktig att hon fick den exakt på vissa klockslag. De sa åt mig att sluta direkt. Det var inte första gången som de visade att de inte brydde sig om brukarna. Företaget drog av p-bot, transport med bärgningsbil vid en punktering och hon fick själv betala parkeringar från hennes lön. Hon har ännu inte fått lönespecifikation eller lön för december, men precis som de andra kvinnorna har hon fått ta emot ett hotfullt brev. Jag var ledsen när jag slutade eftersom jag hade många fina brukare men det går inte att arbeta med sådana arbetsvillkor. Trots att hans stämningspapper är påhitteri så lyckades han ändå skrämma mig, berättar hon. Ingen kommenterar MT har talat med Petrus Toxy om tvisten med Kommunal men han vill inte kommentera den eftersom MT inte vill uppge namnen på vilka vi har talat med. Ni har väl inte någon annan konflikt med Kommunal så du vet väl vilka det gäller? Ni har kallats till förhandlingar av Kommunal? Jag vill veta namnen. Om vi rent hypotetiskt har en konflikt så vill jag veta vilka det är, svarar han för att sedan övergå till att ilsket hellre vilja veta vilket växelnummer MTs reporter har. När vi inte lämnar ut det blir han allt mer hotfull och det går inte att få företagets syn på konflikterna. LENA ANDERSSON JOUNALISTPRAKTIKANT NoViis i Sverige/Sverige finsk hemtjänst Rädd för din arbetsgivare? Kontakta din sektion om du känner rädsla för din arbetsgivare. God arbetsmiljö handlar även om den psykosociala miljön. Sektionen hindras agera om medlemmen inte vill träda fram med namn. Medlemmen har ett skydd i lagen om den har kontaktat facket och får då inte bli utsatt för repressalier. Det är svårt för en facklig organisation att verka om det inte finns medlemmar på en arbetsplats. Kommunal hjälper alla medlemmar oavsett när de har gått med i facket. En person kan först bli sparkad, gå med i facket och därefter få hjälp. Noora Viinikkas man Petrus Toxy är företagets jurist inom Noviis avdelning Juridicum. LENA ANDERSSON JOUNALISTPRAKTIKANT MT nummer 4/12-7

8 Reggio Emilia pedagogiken tar öv allt fler förskolor i länet Barnen leker att de säljer glass i deras hembyggda glasskiosk. De har alla hjälp till med bygget som består av använda mjölkpaket. Förskolan Gladan ligger i Haninge kommun och arbetsmetodiken är inspirerad av Reggio Emiliapedagogiken. Det är förmiddag och lugnt på förskolan. Gladan har sammanlagt 112 barn inskrivna. Denna morgon är inga barn ute på gården, utan de små leker för sig inomhus och de äldre barnen har ordnat ett spontant disko. De hoppar runt, skrattar och har kul. I förskolans matrum där alla barnen äter tillsammans dukar personalen upp till lunch. Alla stolar och bord är i barnhöjd. Pedagoger sitter på rullpallar. Satsat på förskolan MT träffar Haninges centrala förskolechef Johanna Hult på förskolan. Hon berättar om bakgrunden till satsningen på skola och förskolor i Haninge och Maria Pelle-Bäck, som är chef på Gladan berättar om deras verksamhet. Vid lärarförbundets årliga ranking av skolorna i Sverige år 2005 hamnade Haninge sist av alla 290 kommuner. En ny förvaltningschef tillsattes. Man gjorde en utredning med anledning av elevernas låga resultat och intervjuade personal i både förskola och skola, berättar Johanna Hult. Utredningen visade att personalen bland annat hade låga förväntningar på barnen och eleverna. Synen på sig själva som pedagoger var låg. De trodde inte sig vara så viktiga. Fördjupat samarbete 2008 omorganiserades förskolan i Haninge så att den inte längre låg under skolans ansvar utan den frigjordes helt från skolan. 16 förskolechefer rekryterades och samarbetet med Reggio Emilia-institutet fördjupades, som hade pågått sedan Alla förskolechefer skulle vara pedagogiska ledare, men också vara de som hade fullt ansvar för personal och ekonomi. De skulle alla ha pedagogistautbildning. Pedagogista är en pedagogisk ledare och utbildningen till detta görs på Reggio Emilia-institutet i Stockholm. Kommunen betalade utbildningen Johanna Hult, förskolechef i Haninge, och Maria Pelle-Bäck, chef på förskolan Gladan, har satsat på och utveklat Reggio Emilia pedagogiken i Haninge kommun. som 14 av 16 chefer vid Haninges förskolor har genomgått och tio pedagoger är utbildade till ateljerista, en form av konstnärlig pedagog. Parallellt pågår pedagogiska dokumentationskurser för all personal. Personalen deltar också i föreläsningar hos Reggio Emilia institutet. Stor verksamhet Haninge är en stor kommun med cirka 800 anställda och omkring barn inom den kommunala barnomsorgen. Kommunen har 16 förskoleenheter samt familjedaghem. All personal ska delta på våra kompetensutvecklingar. Det är viktigt att få verktyg för att kunna se och följa barns lärande, säger Johanna Hult. Alla kommunala förskolor i Haninge inspireras av Reggio Emiliafilosofin. I början av året reste kommunens förskolechefer på studieresa till Reggio Emilia i Italien. Under åren har kommunen gjort ett flertal studieresor dit. Johanna Hult har varit där tre gånger och Maria Pelle- Bäck två. Johanna Hult föreläser också själv på Reggio Emilia institutet. Haninge börjar bli mer självförsörjande, men i bland behöver vi få in Reggio Emiliainstitutets kompetens. Reflexioner är viktiga Reggio Emilia-pedagogiken handlar mycket om att observera, dokumentera och reflektera kring verksamheten. Dokumentationen är en hjälp att se att ett lärande har skett. Om vi inte hade skrivit ned vad just detta barn gjorde under en aktivitet hade vi inte kunnat följa barnets utveckling. Det är frågan om att göra en analys av vad som faktiskt gjordes, berättar Maria Pelle-Bäck. Johanna och Maria menar att dokumentationen blir en vägledning till hur verksamheten ska läggas upp. Genom att hämta inspiration från Reggio Emilia menar de att det har blivit en mer professionell inställning till yrket från många medarbetare. Det har lyft yrkesrollen otroligt. Men det finns också pedagoger som har slutat som inte vill förhålla sig till vårt arbetssätt, berättar Johanna Hult. Reggio Emilia inspirerat Johanna Hultt vill betona att kommunen hämtar inspiration från fler håll än Italien. Vi är inte Reggio Emiliaförskolor. Vi är en kommunal verksamhet som är inspirerade av Reggio Emilia, men vi är även influerade av annan pedagogik. Det står i skollagen att man ska dokumentera barns lärande och utveckling, säger Johanna Hult. Den pedagogiska dokumentationen är ett sätt att följa läroprocesser. Ombonat och mysigt De visar mig runt på förskolan som ser ombonad och mysig ut. I ett rum 8 - MT nummer 4/12

9 ver i Anna bytte omsorg står massa glasburkar med maskar. På väggarna sitter barnens teckningar med maskar uppsatta. Barnen var intresserade av maskar så beslöt göra ett tema om detta. Vi har ett metodiskt arbetssätt som kräver mycket planering och tid. Vi riggar personalen att de ska göra det som de är bäst på. Vi har tydliggjort yrkesrollerna, berättar Maria Pelle- Bäck. Förut styrdes verksamheten av vad jag vill som vuxen. När uppdraget blev tydligare ställdes det andra krav. Förut hade man ett färdigt koncept som exempelvis att ha årstidsteman. Det är roligare nu eftersom vi lyssnar av vad barnen själva vill. Många i personalen kände att de hade fått ett nytt jobb när vi ändrade vår pedagogiska inriktning. Uppdraget har lyft yrkesstoltheten och det är häftigt att se och höra, säger Johanna Hult. Ser till barnens behov Ulrika Sjöstål är barnskötare och tycker att förskolan fungerar bra idag. Det var inte dåligt förr, men nu ser man mer till barnens behov. Det känns rätt, det är för barnens skull som vi är här. Kommunal är kritiska till de låga borden som innebär obekväma arbetsställningar för personalen. Det är bra för barnen, men inte optimalt för oss. Måste jag välja tar jag nog ändå de låga borden - det är det värt, säger hon. Föräldrar klagar på stora barngrupper. Vi har de pengar politikerna ger oss - vi måste förvalta de medel vi har, säger Johanna Hult. Långsam förbättring Trots satsningen ligger Haninge fortfarande inte bra till på lärarförbundets lista över landets bästa skolor. Kommunen har klättrat upp tio placeringar och är nu på plats 280 vid rankningen Resultaten har långamt blivit bättre. Det tar tid att genomföra förändringar som till stor del handlar om människors förhållningssätt och syn på lärande. Ett utvecklingsområde av flera är övergången mellan förskola och förskoleklass, konstaterar Johanna Hult. JOHANNA STJERNA Att flytta barnen från förskolan till dagmamma är det bästa som vi har gjort. Barngrupperna på förskolan är för stora och det gör att pedagogiska ambitioner krockar med verkligheten, säger Anna Nilsson, förälder i Haninge. Anna och Peter har tre barn i åldrarna 4, 5 och 8 år. De har haft ett barn på förskola i Gubbängen och de senaste åren går alla tre i en Reggio Emiliainsprirerad förskola i Haninge. Det skiljer sig mycket mellan avdelningarna på förskolan. Det är en bra och trygg stämning på småbarn, medan det var hög volym och uppvarvade barn på storbarn. Stora barngrupper ett problem I januari i år fick familjen höra att det skulle bli 24 barn på avdelningen med 2,5 personal. Då bestämde vi att nu får det vara nog. Det går inte. Samma beslut tog även två andra familjer. Stora barngrupper är ett problem som de flesta förskolor i länet har. Det innebär att förskolan sällan gör utflykter, de är oftast på gården. Fröknarna anstränger sig för att det De stora fackliga frågorna idag inom barnomsorgen i Stockholm är arbetsmiljön, arbetsbelastning, storleken på barngrupperna och barnskötarnas status. - Personalen känner inte att de hinner med och barngrupperna är för stora, säger Anne Sulkanen, förtroendevald inom Kommunal Team Gullmarsplan. Det är förskoledagar på Älvsjömässan och Anne Sulkanen står i Kommunals monter och informerar om facket. Hon säger att riktlinjerna för barngrupper i Stockholms stad är 14 barn i småbarnsgrupper och 18 i storbarn. Men det folkpartistiska skolborgarrådet Lotta Edholm säger inte hur stor personalen ska vara. Det vi är oroliga över att man har fler barn ska bli utflykter åtminstone till närliggande skog, men det är inte lätt med 21 barn. Gruppen delas upp vid utflykter. En fröken på småbarn tog väl hand om barnen. När hon slutade och blev dagmamma flyttade vi med. Dagmamman har fem barn. Huset är inrett efter verksamheten. I den ombyggda tvättstugan finns ett målarrum, precis som på dagis. Sedan vi började hos henne har barnen varit två gånger på teater, de badar en gång i veckan och de har en mycket lugnare vardag, precis som man vill att de ska ha. Fångar inte upp kunskapen Anna anser att det var väldigt bra pedagoger på förskolan men den kunskap barnen förvärvade fångades inte upp av skolan. Min son kunde läsa och skriva redan på förskolan, men när han började i skolan fick han fortsätta jobba med alfabetet som han redan kunde. Hemma läste han alla Harry Potter-böcker i årskurs två. Eftersom han redan kunde läsa, liksom många av de barn som kom från samma förskola, blev han inte tillräckligt stimulerad det första skolåret. Kunskapsnivån i klassen var mycket ojämn. än riktlinjerna och dessutom drar ned personaltätheten eftersom det inte finns någon norm, säger Anne Sulkanen. Bättre riktlinjer efterfrågas Barnstorleken på förskolorna kan variera inom såväl kommunala som privata förskolor. De är varken sämre eller bättre än kommunala. Kommunal vill ha en riktlinje på personaltätheten. Absolut, det är grundbemanningen Anne Sulkanen som man snålar på. Stora barngrupper medför problem med bland annat buller. Flera medlemmar talar idag om Anna anser att förskolans verksamhet var väldigt pedagogiskt inriktad. Barnen lärde sig mycket och de hade ett stort intresse för barnen. Pedagogerna hinner inte med Förskolans pedagoger dokumenterade verksamheten. Barnen är intresserade av att se bilder på vad de har gjort och visst blir texterna till bilderna ett roligt minne för oss föräldrar, men inte på bekostnad av pedagogernas tid med barnen. Det är fantastiska pedagoger men de hinner inte med. På förskolan går små människor som inte är med sina mammor och pappor. De behöver vila och de behöver lugn och ro ibland. Skillnaden att ha barn på familjedaghem är stor. Dagmamman har hand om fem barn och barnen är som familjemedlemmar. Sedan barnen började hos dagmamman har de utvecklats mer till egna personligheter. De får sova, hjälpa till att laga lunch, de får ta ansvar och blir sedda som individer. Det finns tid på ett helt annat sätt. Anna och Peter heter egentligen något annat. Minskad bemanning ett växande problem problem med hörselnedsättning och tinnitus. Vi måste se över hur man kan minska bullret genom att ändra arbetssätt, akustik, bullermattor, möbler, ljuset och leksaker. - Vi har också problem med förslitningsskador orsakade av att man lyfter barnen mycket. Vi måste hitta möjligheter att undvika dessa skador. Men eftersom arbetsbelastningen är så hög finns det ingen tid till detta. En annan fråga som Kommunal arbetar med är att lyfta fram barnskötarnas roll inom förskolan. Vi får ofta inte bekräftelse på att vi gör ett bra jobb som barnskötare. Det talas bara om förskollärarna, säger Anne Sulkanen. JOHANNA STJERNA MT nummer 4/12-9

10 Pedagogik som utveckling av verksamhet och affärsidé Reggio Emilia institutet har funnits sedan De arrangerar bland annat utbildningar och studieresor. Alla kommuner i Stockholm har någon Reggio Emilia-inspirerad förskola. MT har gjort en enkät som visar att alla kommuner i länet har minst en Reggio Emiliainspirerad förskola. I Haninge utövar alla kommunala förskolor Reggio Emilia, snart blir det även så i Sigtuna, de flesta på Ekerö, 28 på Lidingö, 22 i Solna, 199 i Stockholm stad och en i Södertälje för att ge några exempel. MT har träffat institutets VD Greger Rösnes och Lovisa Sköldefors, styrelseledamot och pedagogista/pedagogisk ledare i Haninge för att tala om deras verksamhet. Hur kommer det sig att det sig att så många förskolor arbetar efter denna modell? GR: Vi kan inte svara för alla förskolor. För min egen del arbetade jag i en traditionell förskola. I mötet med Reggio Emilia fann jag en annan syn på barnen och förskolans roll var annorlunda. Vi upptäckte att den pedagogiska dokumentationen blev ett verktyg i vårt arbete. Reggio Emilia är inte en pedagogik utan mer ett förhållningssätt eller en filosofi LS: Barnen hamnar i fokus på ett annat sätt. I Reggio Emilia tittar man på barnen och vad de lär sig, man betonar också lärarens och pedagogens roll på ett helt annat sätt. Pedagogen är en medforskare i lärandeprocessen. GR: Vi har inte koll på alla förskolor som kallar sig Reggio Emiliainspirerade. Det är inte så att man får en stämpel av oss. Av de vi samarbetar med skiljer sig verksamheterna stort åt. Den gemensamma röda tråden är förhållningssättet. Borde inte vi i Sverige ha mer att inspirera italienarna om synen på barn och vi har en lång erfarenhet av förskolor? GR: Det är ingen slump att vi i Norden har längst vänskap med förskolor i Reggio Emilia. Grundaren Loris Malaguzzi tyckte att vi i Norden hade en bra och demokratisk syn på barn och ville gärna samarbeta med oss. I Italien har inte Reggio Emilia-pedagogiken slagit igenom på förskolorna förutom i denna region? GR: Nej, de är inte profeter i sitt eget land. I Italien är det varit vanligast att staten eller katolska kyrkan 10 - MT nummer 4/12 Lovisa Sköldefors är styrelseledamot i Reggio Emilia institutet och Greger Rösnes är verkställande direktör. bedriver förskolor. I mitten på 80-talet hade Moderna museet en utställning om Reggio Emilia? GR: Sedan dess har verksamheten i Sverige exploderat. Hur mycket betyder studiebesöken för regionen? GR: Reggio Emilia är en rik region med mycket industri, men studiebesöken från hela världen och är en del av turistverksamheten och man bedriver avancerade utbildningar. Det dokumenteras mycket på Reggio Emilia-förskolor - tar det inte tid från barnen? LS: Klart att det gör det. Jag arbetar som pedagogisk ledare i Jordbro. Pedagoger behöver egen reflektionstid, men det måste ge något tillbaka till barnen. Dokumentationen ska ge något tillbaka till barnen. Jag tycker att barnen ska vara med mer och reflektera över dokumentationen. Om dokumentationen bara handlar om att frysa ett ögonblick av lärande ger det inte så mycket. Dokumentationen ska vara ett diskussionsunderlag - vad kan vi få med oss av lärande - då blir det ett levande dokument. Inte bara något som vi sätter upp på väggen utan ett kollektivt instrument. Hur arbetar Reggio Emilia-institutet? GR: Vi är en ekonomisk förening med 94 medlemmar som finns i många kommuner. Föreningen driver ett aktiebolag och arrangerar bland det inte bättre att kommunerna la ned dessa pengar på att minska barngrupperna i stället i stället för att utbilda personal? GR: Det är våra dyraste utbildningar som sträcker sig över flera terminer. Vi tjänar pengarna på detta. Det är mitt uppdrag att vi ska göra det, men pengarna går till att driva runt institutet med sju anställda och att arbeta med egna utvecklingsprojekt. Vi kan inte bedriva vår verksamhet om vi inte får betalt. Vårt mål är inte att skapa överskott utan att bidra med att förskolorna och skolor i Sverige blir bra. Samtidigt måste utbildning av personal också få kosta pengar. Man skulle inte ifrågasätta att kirurger får vidareutbilda sig. LS: Jag blir provocerad av frågan. Det är typiskt att den kommer upp när det handlar om förskolepersonal. Vi måste reflektera över vad som händer i vår verksamhet för att vara goda pedagoger. Man skulle aldrig fråga så om det handlade om skolan. GR: Kommunerna måste budgetera så att personalen får vidareutbildning. Sedan är det typiskt att när förskolepersonal ska gå på föreläsning blir det efter en lång arbetsdag kl Tänk om det var frågan om kirurger? De skulle aldrig behöva gå på fortbildning en kväll efter arbetet. Ni har pedagogista- och ateljerista -utbildningar. Räcker det inte med att personalen är utbildade till förskollärare och barnskötare? GR: Nej, i alla yrken behöver man ny kunskap. Som pedagog är det särskilt viktigt. annat seminarier, utbildningar, ger ut en tidning och studieresor. Vi arbetar med allt från föräldrakooperativ med tre anställda till samarbetet med hela kommuner t ex Haninge kommun. Vi samarbetade 2010 med 90 kommuner varav 54 är svenska och resten norska. I vår har vi ett veckoseminarium i Italien för 300 personer från kommuner och politiker. I januari gjordes en fördjupningsresa med 70 personer från hela Sverige till Reggio Emilia Kostnader för en pedagogista-utbildning är kronor, ateljerista , studieresan på en vecka går på (då ingår inte flyg). Vore Många möten Exempel på möten på ett Reggio Emilia förskola i Stockholm stad: Förskolemöte - alla på förskolan 1ggr/månad. Kväll Avdelningsmöte - 1ggr/v, en avdelning per gång. Då tar de andra avdelningarna hand om barnen. Alla avdelningar ska ha det. Planeringstid - Ska planeras in för alla förskollärare som har det i avtalet 1,5-3t/vecka. Nätverk för småbarnsgrupp - 1 från varje förskola 1ggr/mån. Nätverk för stora barn - 1 från varje förskola 1ggr/mån. Samordnarmöte - en från varje förskola 1ggr/mån. Bildgrupp - De som arbetar med projekt. Det kan vara 1/avd. 1ggr/mån. Morgonmöte min varje dag 1från varje avd. APT-möte - 1ggr/mån. Förskolan kan då stänga Samverkansmöte - 3ggr/termin. Då är det de förtroendevalda. Kan i bästa fäll vara 1 från varje förskola, på varje enhet. PIM-utbildning - (Praktisk it och mediekompens) Några på varje enhet som går några heldagar och sedan gör webb baserade uppgifter som ska rymmas inom arbetstiden. Pedagogmöten - förskollärare på förskolan 1ggr/mån. Måndag och fredag ska vara till möten och utbildning och resten av veckan ska man vara med barnen.

11 Många risker med valfrihet inom privatiserad psykiatri Nu ska delar av den psykiatriska vården i länet säljas ut. Motiveringen är att det ska utveckla vården och öka valfriheten. Man riskerar mer än man vinner när man bryter upp vårdkedjan som är inarbetad sedan åratal mellan mottagning, stadsdel, socialtjänst och öppenvården, säger Petra Larsson, aktiv socialdemokrat och kommunalare. Hur väljer en psykiskt sjuk Den 24 april beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden om upphandlingar inom psykiatrin. Beslutet berör psykiatrisk öppenvård på specialistnivå för vuxna i Hägersten, Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen och psykiatrisk öppenvård på specialistnivå inklusive beroendevård i Järfälla och Upplands Bro. De nya entreprenörerna tar över verksamheterna under De talar om att öka valfriheten inom psykiatrin, men samtidigt måste man fråga sig är det här frågan om patienter som aktivt väljer? Gröndals psykmottagning tar hand om patienter som mår väldigt dåligt. Både patienter och anhöriga är väldigt nöjda med vården. Men man väljer denna mottagning för att den är närmast där man bor. Det är ytterst viktigt att avvikelser rapporteras. Men ibland saknas såväl tid som tillgång till datorer. Erika Mellqvist är ordförande Kommunal Södertälje sjukhus och hon berättar att Stockholms läns landsting använder sig av ett rapporteringssystem som heter HändelseVis. Där rapporteras vårdavvikelser och arbetsskador samt risker och tillbud för vårdavvikelser och arbetsskador, berättar hon. Men ibland är det svårt att få plats vid en dator. Det finns heller inte alltid tid att sätta sig och dokumentera på arbetstid och du måste i stället göra det på din fritid. En del samlar ihop flera avvikelser och rapporterar dem samtidigt. Brist på personal vanlig orsak Ofta handlar vårdavvikelser om brist på personal och stress. Utförsäljningen av den psykiatriska vården är ett hot mot patientsäkerheten, säger Petra Larson Petra Larsson är oroad att utförsäljningen försämrar den psykiatriska vården. Det är så himla galet. Politiker som har ansvar väljer att inte ta ansvar utan att privatisera av enbart ideologiska skäl. Vart ligger vinsten? En av verksamhetscheferna säger att den enda sättet att göra ekonomisk vinst på detta är om man skär med på personaltätheten och det blir inte bra för patienterna. Järva psykosmottagning ger svårt sjuka patienter gratis behandling. Ledningen för mottagningen ställde En del känner ingen återkoppling till det de rapporterar. Du ser när chefen har öppnat mejlet och vid Åtgärd kommer ytterligare ett mejl. Men ofta får du ingen återkoppling på hur man ska förbättra rutinerna. På arbetsplatsmöten lyfter man inte heller dessa frågor eller om hur rutinerna ska ändras. Då känns det meningslöst att skriva och organisationen lär sig inget av misstagen. På vissa avdelningar uppmuntras medarbetarna att rapportera och att det är ett viktigt inslag för att förbättra vården. Men det ligger på cheferna att hantera avvikelser och ibland upplevs det som jobbigt när det skrivs mycket. Det ger dem mer jobb. kostnaden för att ge mycket svårt psykiskt sjuka gratis medicin och läkarbehandling - mot att psykotiska patienter annars riskerade hamna på psykakuten eller helt utan kontroll ute i samhället. Vinstkrav förändrar vården Men det kommer inte kunna fortsätta med en privat vårdgivare eftersom verksamheten då måste gå med vinst, säger överläkare Mats Örneborg till Radio Stockholm. Ett vinstdrivande företag kan naturligtvis inte förväntas ge bort sin produkt gratis - det är ju självklart - och det är det som gör oss oroliga med tanke på patienterna kommer att må i så fall, säger Mats Örneborg till Radio Stockholm. BUP i Botkyrka ska också BUP i Botkyrka ska också upphandlas. Mottagningen ligger mycket bra till vad det gäller väntetider, tillgång till behandling och psykiatriska utredningar, diagnostik och vårdplanering. BUP Botkyrka samverkan med andra verk samheter i kommunen och har nyligen startat ett samarbete med skola och socialtjänst. JOHANNA STJERNA Avvikelser i verksamheten ska rapporteras Erika Mellqvist, Kommunals ordförande på Södertälje sjukhus, vill se fler avvikelserapporter, det är ett sätt att förbättra arbetsssituationerna. En del medarbetare känner ett visst obehag av att kollegor pekas ut. Rapporteringen handlar om själva händelsen. En avvikelse får inte leda till en varning - då blir det inte en tilllåtandemiljö. Avvikelser visar verkligheten Avvikelserna beror ofta på arbetsbelastning och om bemanningen är tillräcklig. I stället för att tänka att ju färre avvikelser desto bättre förhåller det sig tvärtom. Avvikelser ger organisationen möjlighet att förbättra arbetsmiljöarbetet och vården. Ett annat problem är att elever och timvikarier inte kommer in i datasystemen. Det blir också irritation mellan arbetstagare när dokumentation tar tid från vården. Tillåter verksamheten att jag skriver just nu? berättar Erika Mellqvist på Södertälje sjukhus. JOHANNA STJERNA MT nummer 4/12-11

12 Skyddsombudet fyller hundra år Bra arbetsmiljö handlar o 12 - MT nummer 4/12

13 om att förebygga olyckor I år är det hundra år sedan Sverige fick en lag som gav arbetstagarna rätt att utse skyddsombud. Inom Kommunal är arbetsplatsombudet skyddsombud, det är en svår och viktig uppgift att vara skyddsombud. Många arbetsgivare har fortfarande idag stora brister i kunskaper om arbetsmiljön eller man ignorerar den. Arbetsmiljö är en fråga om klass, kön och etnicitet, inom många av Kommunals yrkesområden är arbetsmiljön fortfarande eftersatt, det handlar om människor som blir skadade på grund av stress och belastningsskador. Uppmärksamma rollen Vi arbetar inom kök, barn och äldreomsorg, vårdinrättningar, städ, buss, brand och ambulans, för att nämna några av våra yrkesområden. Vi på MT vill uppmärksamma skyddsombudets roll genom att presentera några här i tidningen under året. I det här numret presenterar vi Mikael Greek maskintekniker och huvudskyddsombud på Stockholm Vatten. Bra arbetsplats På Norsborgs vattenverk arbetar Mikael Greek som maskintekniker han har varit skyddsombud sen 80-talet. När jag frågar Mikael om de svåraste i rollen som skyddsombud måste han tänka efter. Han ser inga problem, trots att han har en stor arbetsplats omgiven av både maskiner och kemikalier som skulle kunna vara en risk ur arbetsmiljösynpunkt. Vår arbetsgivare är duktig på att hålla efter eventuella arbetsmiljöproblem, så fort vi upptäcker något så åtgärdar vi det. Det är heller aldrig någon diskussion om kostnader när det gäller arbetskläder eller så, säger han. Viktig roll Norsborgs vattenverk levererar vatten till de centrala och södra delarna av Stockholm. På Lovön ligger det andra vattenverket som försörjer Stockholmarna med vatten. Mikael träffar även de som arbetar på Lovön och alla skyddsombuden inom Stockholm vatten träffas för informationsmöten. Skyddsombud behövs även om vi i stort har en bra arbetsgivare, vi förmedlar information till våra arbetskamrater och har samverkan i ett arbetsmiljöråd med arbetsgivaren. Sen har man som skyddsombud även specifik ställning då vi har lagen i ryggen. Som arbetstagare kan man tycka mycket men det är skyddsombudet som kan göra nåt om det nu inte skulle vara så att arbetsgivaren skulle lyssna. Halkolyckor vanligast I arbetet på Stockholm vatten är det mest halkolyckor som sker på anläggningarna och olika arbetsplatser. Även klämskador förekommer ibland. När Mikael gör sin vanliga arbetsrond ingår även att ha koll på bland annat ögonduschar som finns på flera ställen eftersom det hanteras mycket kemikalier i arbetet. En del arbetskamrater tycker det är bra att få mycket övertid, men det är inte så bra på sikt, det kan bli ett arbetsmiljöproblem. När man är ung kan man tycka att det är bra att jobba hur mycket som helst. Men det tar ju stryk i längden på kroppen och man kanske blir trött och inte lika uppmärksam. Stockholm vatten har jour och beredskap för att trygga verksamheten, det innebär mycket övertid för personalen. Arbetsmiljöarbete handlar om förebyggande arbete för att det inte ska hända något och där är vi på Stockholms Vatten duktiga, maskiner ska smörjas och vara på topp, det ingår liksom i jobbet. Så det känns bra att vara skyddsombud här. Kommunal har fjorton stycken arbetsplatsombud/skyddsombud som är aktiva i verksamheterna. KERSTIN RIDDERSTEDT Norsborgs vattenverk låg på bondlandet när det öppnades i början av förra seklet. Miljön påminner starkt om gammal bruksmiljö med sina vackra tegelbyggnader bland modernare arkitektur. (ovan) Arbetet i ett vattenverk innebär många arbetsmiljörisker med olika kemikalier ocholika mekaniska funktioner, men Mikael Greek håller koll på riskerna (t h) MT nummer 4/12-13

14 Kommunal vässar sin verksamhet för brandmän Kommunal är på gång i Storstockholms brandförsvar, SBF. Med ny klubbordförande och förändringar i brandförsvarets ledning spirar tron på en framtid som kan göra skillnad på flera sätt. Jag ser hoppfullt på framtiden, säger Joakim Ekholm som är ny klubbordförande för Kommunal SBF. Vi är inte så många aktiva i klubben så det är svårt att hinna träffa alla våra medlemmar. Men vi ska utveckla den verksamheten. Brandförsvaret har sparat och skurit ned på utryckningspersonalens antal under många år nu. Det har gått så långt att klubben ser att det skapar arbetsmiljöproblem. Matts Jangerstad som är huvudskyddsombud hoppas att det ska bli bättre förutsättningar med den nystart som nu möjliggörs. Förbättra arbetsmiljön Vi, Kommunal, vill utveckla arbetet med att förbättra arbetsmiljön, säger Matts Jangerstad. Jag hoppas att även arbetsgivaren vill göra det. Den senaste tiden har Arbetsmiljöverket, AV, gjort tillsyn inom brandförsvaret och funnit brister som måste åtgärdas. Jag har påpekat bristerna under en längre tid, säger Matts Jangerstad. Det är tråkigt att När företaget Digni Care AB som drev äldreboenden Dianagården gick i konkurs tvingades Stockholm stad att återta verksamheten. Men övertagandet gäller bara verksamheten, flera av personalen blir arbetslösa den 1 april. Hur Stockholm stad valt ut vilka 14 - MT nummer 4/12 Nu sätter vi fart på det fackliga arbetet från Kommunals sida, säger Joakim Ekholm som är nyvald klubbordförande det ska gå så långt som att AV gör inspektioner och ger förelägganden om åtgärder. Det finns fler frågor än arbetsmiljön att driva. Under de senaste åren har många av brandmännen gått med i BRF, Brandmännens riksförbund, istället för att vara med i Kommunal som har förhandlingsrätten för avtalet. Kommunal måste synas och prata mer med killarna, säger Joakim Ekholm. Många har insett att BRF inte erbjuder något annat än en låg medlemsavgift, men man får inget för pengarna. Många viktiga frågor som får stanna kvar på sina jobb är obegripligt, säger Anna-Carin Hill som är Kommunals sektionsordförande. Dessutom hävdar Östermalms stadsdelsförvaltning att de har övertaliga som ska ha jobben, trots att andelen timanställda är orimligt stor. Inte lyssnat på kraven Trots att Kommunal vid förhandlingar krävt att staden ska ta över samtlig personal enligt gällande turordningsregler har stadsdelsförvaltningen Kommunals klubb i SBF har börjat med nyhetsbrev och andra informationer till stationerna. Med tanke på hur många viktiga frågor som måste utvecklas och påverkas så krävs en stark facklig organisation. Vi har börjat fundera på om vi inte ska ta ansvaret fullt ut från Kommunals sida, säger Joakim Ekholm. Vi har också ett avtal för deltidsbandmän och vi måste börja se till hela organisationen när det gäller räddningstjänst. Deras villkor borde vara en av våra angelägenheter i framtiden. En av de större frågorna som måste tas itu med är hur framtidens brandförsvar ska organiseras. Som det är nu finns det tre förbund i länet och det görs omorganisationer och förändringar hela tiden. Kommunals syn är att man måste hantera de problem som finns innan valt att kringgå lagar och avtal på ett mycket tveksamt sätt. Man anser att man inte har något ansvar för Dianagårdens personal trots att många av dem har arbetat många år åt staden innan de efter upphandling fick börja hos Digni Care. Vi har inte fått någon begriplig förklaring på varför Östermalms stadsdelsförvaltning agerar på det här sättet, säger Anna-Carin Hill. Eftersom de handplockar vilka som ska få fortsatt anställning måste de ha ett man börjar göra planer för framtiden, säger Joakim Ekholm. I framtiden kanske vi ska ha ett gemensamt förbund för hela länet. Frågorna för Kommunals fackliga verksamhet är som sagt många. Men en huvudpunkt är att stärka den fackliga styrkan och skapa trovärdighet både bland medlemmar och hos arbetsgivaren Vi ska visa att vi är en facklig kraft att räkna med, säger Joakim Ekholm. Vi gör många bra saker för våra medlemmar. Vi klagar inte enbart på vad andra gör. Personalen omfattas inte när Stockholm stad återtar verksamheten på Dianagården GÖTE AXELSSON skäl till att inte följa de regler som finns på arbetsmarknaden. Vi anser att det sätt man behandlar Dianagårdens personal på är skamligt, säger Anna-Carin Hill. Staden borde ta ett moraliskt ansvar för den personal som de tidigare sålt ut och inte bara sparka ut människor som arbetat drygt 20 år i äldreomsorgen. GÖTE AXELSSON

15 Nu deltar alla anställda i samverkan och utveckling Nu börjar samverkan på arbetsplatsträffarna, APT, fungera riktigt bra, säger Mirja Räihä som jobbar fackligt för Kommunal på Karolinska sjukhuset Solna. På Astrid Lindgrens barnsjukhus, ALB, deltar alla på träffarna och påverkar sin arbetssituation. En av de viktigaste kunskaperna som skapat ett bra samarbete på arbetsplatserna är att alla berörda fått kunskap om verksamhetstrappan och var beslut tas. Tidigare var arbetsplatsen bortglömd i diskussionerna och bara något som det beslutades om högre upp. Arbetsplatserna är fundamentet för verksamheten, konstaterar Mirja Räihä. Om inte alla som finns på arbetsplatsen får vetskap om vad som händer och möjlighet att påverka det så blir det grus i maskineriet. Inför sommarjobbet Inför den stundande sommaren är det många som får sommarjobb. Men det är inte alltid det slutar väl. Här får du lite tips om vad du ska tänka på eller vad du ska kontrollera med dina ungdomar som får sommarjobb. Anställningsbevis. Se till att du har får ett skriftligt anställningsbevis, där arbetstid och lön anges Kolla om företaget har kollektivavtal, utan k-avtal är det inte säkert du får rätt lön, ob-ersättning etc. Semesterersättning. Kolla om ersättningen är inbakad i lönen eller betalas separat. Provjobb. Jobba aldrig gratis. Flera arbetsgivare ber dig provjobba sen får du inget jobb, du ska ha betalt från första timmen. Rättigheter och skyldigheter De olika fackförbunden har träffat arbetsgivaren och diskuterat sig fram till vilka rättigheter och skyldigheter parterna har. På ALB finns massor med kompetens men den kom inte alltid fram när inflytandet inte fungerade. Man tog inte olika problem på allvar, Alla ska delta i samverkansarbetet, säger Mirja Räihä säger Mirja Räihä. Det var lättare att prata om jobb och problem i sköljen än att lyfta fram frågorna. Nu har det blivit så att det som inte tas upp på arbetsplatsträffarna, det finns inte. Alla ska med Efter en tids arbete med hur träffarna ska genomföras och vad de ska innehålla så är i stort sett alla avdelningar på ALB med i det som händer på ett helt nytt sätt. Det ärt tydligt vilka frågor som ska behandlas och hur information och förberedelser ska ske. Nu börjar synsättet på inflytandet att sprida sig till andra delar av Karolinska sjukhusets olika verksamheter. Vi, de olika fackförbunden, deltar på introduktionerna för nyanställda och det gör vi i en föreläsande form, säger Mirja. Vi blir en tydlig del i hur samverkan ska genomföras, vår roll och medlemmarnas del blir tydlig redan i början av en anställning. En fördel med förändringen av arbetsplatsträffarna är att facket och medlemmarna kan arbeta mer förebyggande och förhindra att problem och hinder uppstår. Medlemmarna som finns på arbetsplatserna klarar det som rör arbetsplatsen, säger Mirja. Vi har förändrat synsättet och alla deltar i diskussionerna som rör verksamheten. Förenklar arbetet Som ett exempel på hur det nya arbetssättet har förenklat förhandlingsarbetet berättar Mirja om när de skulle förhandla om förändringar i organisationen. Arbetsgivaren hade avsatt tre timmar till förhandlingen. Det tog tre minuter tack vare att allt var klart från arbetet i arbetsplatsträffen. En nyhet förutom ändringarna i APT-arbetet är att alla fått tydliggjort varför de finns på jobbet och att det handlar om KS och inte mindre begrepp. Det är viktigt att se helheten, säger Mirja. Det tidigare arbetet enligt Medbestämmandelagen handlar väldigt mycket om position. Samverkan handlar om att komma överens. Bakgrunden till förändringen är att vårdsamarbetet nådde en punkt där verksamheten inte fungerade fullt. Då sökte man orsakerna till detta och skapade råd och stöd där APT blev en viktig informationskanal. Nu har alla vi som är anställda på KS skyldighet att deltaga och påverka, avslutar Mirja Räihä. GÖTE AXELSSON Har du frågor kan du ringa LO:s Hjälptelefon MT nummer 4/12-15

16 Klara avtal men pengarna dröjer I takt med att årets avtalsrörelse sluter allt fler avtal så kommer nästa steg allt närmare. När kommer pengarna till din plånbok. Vi jobbar för att pengarna ska utbetalas så snart som möjligt, säger Daniel Minton som är avtalsansvarig ombudsman i Kommunal Stockholms län. Men det går inte att säga ett bestämt datum. Att det inte går att säga något om utbetalningsdatum kan vara irriterande för många medlemmar. Men då lönesättningen är individuell från första kronan så krävs mycket arbete innan det blir klart. Arbetsgivaren ska ordna listor Kommunal måste förhandla med varje arbetsgivare som omfattas av avtalet, listor på anställda och andra anställningsformer måste tas fram av arbetsgivarna. Det är arbetsgivarna som har det ansvaret att se till att uppgifterna kommer fram. Sedan ska Kommunal kontrollera att listorna är rätt och att alla medlemmar omfattas. Det är många uppgifter som ska fram, säger Daniel. Sedan är det över fyra tusen olika arbetsgivare som det ska förhandlas med. Många olika avtal Antalet olika arbetsgivare innebär att almanackorna för de som ska förhandla blir välfyllda de närmaste månaderna. Det rör sig också om närmare 50 olika avtal när hela avtalsrörelsen är klar. En förhandling ska i slutänden leda till att de förhandlande parterna kan känna att resultatet är acceptabelt. Det handlar om att ge och ta. Ett problem i årets avtalsrörelse är att medlingsinstitutet har bestämt sig för nivån redan innan, säger Daniel Minton. De har satt nivån till 2,6 procent som blev resultatet på industrisidan. Resultatet av det blev att ökningen var klar enligt medlingsinstitutet. Sedan blev det förhandlingsutrymme som fanns att fördela utrymmet som finns i den ramen. Men på det stora hela är Daniel nöjd med de resultat som hitintills blivit klara. Vi har lyckats höja lägstalönerna Värmdö kommun backar från åsiktsregistrering Efter protester om åsiktsregistrering behöver inte kommunalt anställda i Värmdö kommun längre uppge till sin arbetsgivare om de tillhör någon förening. Förra året fick kommunen kritik av kommunens revisorer från revisionsfirman KPMG att kommunen betalat ut 7,2 miljoner i bidrag till föreningar och företag där det fanns kommunalt anställda som var verksamma. Därför beslutades att de anställda 16 - MT nummer 4/12 Vi försöker se till att den nya lönen utbetalas så fort som möjligt, säger Daniel Minton. Men det är mycket som ska bli klart först. skulle informera om förtroendeuppdrag de har eller om de ingår i styrelsen i en förening. Detta skulle sedan deras närmsta chef godkänna. Vi tycker det är självklart att anmäla bisysslor vid andra företag, men inte vilka föreningar som du är aktiv i, säger Käte Fransson, ordförande i Kommunal Värmdö. Nu har anmälan om bisysslor ändrats och förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisysslor däremot anmäls övriga bisysslor. JOHANNA STJERNA och den största framgången är att vi lyckades med en form av månadslön för de personliga assistenterna, säger Sommarjobb är viktigt för såväl ungdomar för kommunerna i ett led i en framtida rekrytering av unga till yrken med stora pensionsavgångar. Men det skiljer sig stort mellan kommunerna hur de ser på sommarjobb för ungdomar. Medan Vaxholms kommun inte har avsatt några pengar till sommarjobb garanterar Nynäshamn kommun alla ungdomar som vill ett sommarjobb. Stockholms kommun hade sökande till de sommarjobb som finns för ungdomar åldrarna år. MT frågar Lott Jansson, kommunikationschef på arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad hur kommunen ser på sommarjobb. Daniel Minton. Inga ungdomslöner Sedan finns en principöverenskommelse om introduktionsanställningar för ungdomar. Vad det innebär konkret är inte klart än. Men en sak som är säkert är att det inte handlar om centerpartiets eller folkpartiets ungdomslöner. Det här handlar om rekrytering och utbildningsinsatser. I det kommande, lokala, förhandlingsarbetet är det tre huvudpunkter som måste uppfyllas enligt Daniel. Den första punkten är att den nya lönen utbetalas så fort som möjligt. Den andra punkten är att de visstidsanställdas löneökning säkras. Som tredje punkt gäller det att alla ska få en löneökning. Hur det går med de punkterna återstår att se. Det blir nya och lokala förhandlingar som ska uppfylla parternas viljor. GÖTE AXELSSON MT har valt att inte redovisa några enskilda avtal i MT då det är många olika avtal med olika innehåll och förhandlingsresultat. Vill du veta vad avtalet innehåller finns det information på Stor skillnad mellan sommarjobben Rekryteringsunderlag Kan sommarjobb inte kan ses som ett bra sätt att rekrytera/presentera yrken som det riskerar att råda personalbrist i framtiden? Sommarjobben är viktiga för ungdomar att få en första kontakt med arbetslivet och tjäna egna pengar. Det är samtidigt ett sätt för Stockholms stad att presentera verksamheterna i kommunen för att få fler lockade av att söka jobb i kommunen längre fram. Antalet sommarjobb har ökat mycket de senaste åren. Utdrag från belastningsregistret Varför måste de som får sommarjobb på förskola visa utdrag ur belastningsregistret? Det handlar om ungdomar i åldern år som ska vara där i tre veckor? Enligt skollagen måste alla som arbetar inom förskola, skolbarnomsorg eller skola ett utdrag från belastningsregistret. Det handlar om ett skydd för barn i kommunens verksamheter. Finns det i upphandlingsunderlaget krav på att privata aktörer tar ansvar för sommarjobb för ungdomar? Det kan jag inte svara på eftersom det sker många olika upphandlingar i staden, både centralt och lokalt. LENA ANDERSSON JOUNALISTPRAKTIKANT

17 MT:s Skrivartävling 2012 tema: Arbetsglädje Som barn var mycket av det man gjorde förknippat med glädje, kanske inte arbetsglädje som vi som vuxna kan uppleva.. Men någonstans där i barndomen lades en grund för vad man uppskattar, trivs och njuter av. Som vuxen kan man uppleva det som kallas för grottekvarnen, men det finns ofta glädjeämnen i detmest vardagliga sysslorna. Vad betyder arbetsglädje för dig? Är det att ha ett arbete som du trivs med, bra arbetskamrater, bra arbetsmiljö eller är det helt enkelt bara att ha ett arbete som gör att du kan försörja dig? Exemplen på hur arbetsglädje kan uppleva är många och skiljer sig från individ till individ men förhoppningsvis kan du ge oss din bild av hur det är på ditt jobb, eller hur du anser att det borde vara på ditt arbete. Har du ett drömjobb som skulle uppfylla det som skulle ge dig arbetsglädje kan du beskriva det om du inte tycker att ditt nuvarande arbete uppfyller det som kallas arbetsglädje. Vi antar att du som vill vara med i vår skrivartävling har idéer och tankar om vad arbetsglädje betyder för dig. Vi vill ha din verklighet eller drömmar hur riktig arbetsglädje känns. Tävlingen är öppen för dig som är medlem i Kommunal Stockholms län. Ditt bidrag får vara på högst 3 maskinskrivna A4 sidor, cirka tecken. Vi vill att du skriver namn, adress telefonnummer och e-postadress på ett separat papper. Ditt bidrag vill ha senast den 12 oktober (poststämplat) och du skickar det till_ Post: MT medlemstidningen Kommunal Stockholms län Box Stockholm Mail: medlemstidningen.stockholm@kommunal.se Insändande av bidrag innebär medgivande att det kan komma att publiceras i olika sammanhang av/för Kommunal Stockholms län. MT nummer 4/12-17

18 OMMUNAL.se ordförande har ordet Det är dags att tala om hur vi anser det ska vara Margareta Bohman ordförande Kommunal Stockholms län Ordförande har ordet Med raska steg går vi mot sommaren, en tid som vi nog alla längtat efter. Att kunna lätta på klädsel och kanske se fram en välbehövlig och välförtjänt ledighet. Semester, sug på det ordet en stund Känns det inte skönt. Tyvärr så är det nog många som inte har råd att uppleva sina drömmar under en längre period som semestern innebär. Pengarna räcker helt enkelt inte till att göra den där resan eller utflykten som man så längtansfullt åtrår. Man har helt enkelt inte råd att vara annat än bara ledig och antalet som har den livssituationen ökar år från år. Varje år anordnar Kommunal Stockholms län semesterkurser som är förmånliga och billiga att delta på för medlemmar och deras barn. De kurser som erbjöds är redan fulltecknade. Men till nästa år finns möjligheten att anmäla sig igen, alla som hittills varit med har bara goda upplevelser. Den samlade bilden vid kursavslutning är, - jag vill delta igen! Håll utkik i MT mot slutet av året, då kommer det en inbjudan. Vi kan hoppas att de nya avtalen som nu tecknats kan lyfta sten från de ekonomiska bördorna som Kommunals medlemmar får bära. Men det finns en risk att de pengar som vi hoppats på inte hinner utbetalas innan sommaren. Det är ett omfattande arbete att komma till resultat, men mer om det kan ni läsa på annan plats i detta nummer av MT Men en sak är säker, Kommunal gör precis allt för att ni ska få er avtalsenliga löneförhöjning så snart som möjligt. Men vi är två på bollen, kommunal och arbetsgivaren. Ett första steg att bryta tillbaka trenden är vår manifestation på Sergels torg den 28 maj. Vi börjar bli många som har fått nog av de nedskärningar och försämringar som vi drabbats av lite till mans. Jag hoppas att hela Plattan blir fylld med folk så vi kan visa de styrande i kommuner, landsting och riksdag att NU ÄR DET NOG! Avtalen som tecknas handlar inte bara om pengar, även om det är det vi kanske eftertraktar mest från en avtalsrörelse. På flera avtalsområden har Kommunal förbättrat lägstalönerna och lyckats göra andra förbättringar i anställningstryggheten. Jag är medveten om att det finns kritik mot de resultat som nåtts men varje steg framåt är en bit närmare målet. Varje steg har ett värde över tiden, bara genom ett starkt Kommunal kan vi gå vidare längs vägen till en mer rättvis värld. Stora steg, och ganska raska, behöver vi ta om vi ska komma närmare rättvisemålet. Som det ser ut idag har den moderata regeringen sett till att välfärden och därmed arbetstagare i välfärden fått betala dyrt för kapitalets uppgång. Stora skattevinster för dem som redan har mycket och stora vinster för dem som profilerar på välfärdssektorn. Vi har alla sett vad som hänt med bland annat äldreomsorg, barnomsorg och vård av psykiskt sjuka. De nya reglerna för Försäkringskassan har skapat stora problem för många som fått inskränka sitt liv till ett absolut minimum och politiken att man tar sig i kragen om man blir fattig torde vara moderat politik i sammanfattning. Vi måste bromsa den omfördelning som sker av vår välfärd. Kapitalets makt växer och det är vi som betalar. Ett första steg att bryta tillbaka trenden är vår manifestation på Sergels torg den 28 maj. Vi börjar bli många som har fått nog av de nedskärningar och försämringar som vi drabbats av lite till mans. Jag hoppas att hela Plattan blir fylld med folk så vi kan visa de styrande i kommuner, landsting och riksdag att NU ÄR DET NOG! Vi möter upp på Sergels torg mellan klockan fem och sex på eftermiddagen annandag pingst. Jag hoppas att du har möjlighet att lägga en timme på att visa att du är en av alla dessa som påverkas av de nedskärningar som gjorts. Jag tror inte at det finns särskilt många av Kommunal Stockholm läns medlemmar som sluppit undan i den omställning av välfärden som pågår sedan några år tillbaka. Nu har du chansen att visa att det är nog. Kom till Sergels torg klockan fem den 28 maj! Väl mött på Sergels Torg och en riktigt skön semester. Med hopp om förändringar och förbättringar MARGARETA BOHMAN ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Inför sommarjobbet Inför den stundande sommaren är det många som får sommarjobb. Men det är inte alltid det slutar väl. Här får du lite tips om vad du ska tänka på eller vad du ska kontrollera med dina ungdomar som får sommarjobb. Anställningsbevis. Se till att du har får ett skriftligt anställningsbevis, där arbetstid och lön anges Kolla om företaget har kollektivavtal, utan kollektivavtal är det inte säkert du får rätt lön, ob-ersättning etc. Semesterersättning. Kolla om ersättningen är inbakad i lönen eller betalas separat. Provjobb. Jobba aldrig gratis. Flera arbetsgivare ber dig provjobba sen får du inget jobb, du ska ha betalt från första timmen. Har du frågor kan du ringa LO:s Hjälptelefon MT nummer 4/12

19 Nya webbar, mailadresser och telefonnummer till sektionerna KOMMUNAL.se Har du kollat in din sektions hemsida på internet? Webbadresser Mailadresserna Telefon Sektionernas hemsidor på WWW Mailadress Telefon Nynäshamn Nacka Värmdö Haninge Tyresö Huddinge Botkyrka Södertälje Danderyds sjukhus Ekerö Solna Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna Vallentuna Täby Norrtälje Lidingö Österåker Upplands Bro Gullmarsplan Skärholmen Stockholm västra Centrala länet Keolistrafiken Nobinatrafiken Länstrafiken Tekniska Räddningstjänsten Carema HS/Södra länet Södertälje sjukhus - -ingen hemsida- - - sodertaljesjukhus.stockholm@kommunal.se Karolinska sjukhuset karolinskasjukhuset.stockholm@kommunal.se Södersjukhuset sodersjukhuset.stockholm@kommunal.se Attendo attendo.stockholm@kommunal.se MT nummer 4/12-19

20 Anki Walldén von Essen, Elisabeth Hammarstedt, Kristina Thörnsell, Gunilla Toumivirta, Christer Hallingström, Carina Lenngren och Gunnar Lindgren har blivit hedersmedlemmar. Tillsammans har de över 175 års erfarenhet av fackligt arbete. Kommunalaren Stefan Ehn skyddsombud på Bergsunds vård och omsorgsboende, utsågs av LO-distriktet till april månads skyddsombud. Motiveringen till Stefans utmärkelse löd: Som skyddsombud visar Stefan stor lyhördhet. Målet är att alltid i samverkan med arbetsgivaren och anställda skapa förutsättningar för utveckling och delaktighet i arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete. Hans arbete har varit oerhört värdefullt i den lokala skyddskommitténs arbete. Vi hoppas Stefan fortsätter arbeta drivande i arbetsmiljöarbetet och bidrar till att fler skyddsombud engagerar sig. Kommunal Stockholm läns sektionsordföringar träffades för att bli inspirerade av Tina Törner Kommunals förtroendevalda är aktiva. Förutom dagliga förhandlingar med arbetsgivare i olika frågor och att hjälpa medlemmar med personärenden görs även arbetsplatsbesök och medlemsmöten och utbildningar hålls. I April besöktes bland många andra arbetsplatser Serafens förskola på Kungsholmen och Din Hemtjänst i Farsta av förtroendevalda. Smedshagsskolan i Hässelby hade medlemsmöte och sektion Gullmarsplan hade arbetsmiljöutbildning för arbetsplatsombud. Några av alla aktiviteter som gjordes i april. Vill du ha kontakt av förtroendevalda kan du kontakta din sektion. Kommunal bjöd in personliga assistenter till ett interagerande teaterseminarie Rolfs nya tjej. Ett femtiotal assistenter var inbjudna både organiserade och oorganiserade, ett sätt att samla personliga assistenter som fick se olika scener bli uppspelade hämtade ur olika situationer som kan uppstå i yrket. En heldag ägnades åt diskussioner och rollspel som även två arbetsgivare deltog i som tyckte det var viktigt att deras assistenter fick denna heldag tillsammans MT nummer 4/12