Orsaker till ökande kostnader för äldreomsorgen. En utvärdering av Hedemora kommuns hemtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Orsaker till ökande kostnader för äldreomsorgen. En utvärdering av Hedemora kommuns hemtjänst"

Transkript

1 Orsaker till ökande kostnader för äldreomsorgen En utvärdering av Hedemora kommuns hemtjänst Författare: Renita Sörensdotter Dalarnas forskningsråd,

2 Innehåll 1. Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Metod och material 3 Rapportens disposition 4 2. Ekonomi, (o)hälsa & befolkningsstruktur 5 Nyckeltal & ekonomi 5 Hedemora kommuns egna siffror 6 Åldersstruktur & (o)hälsa 7 (O)hälsan hos de äldre 8 Försörjningskvoten 9 Sammanfattning och kommentarer Förändringar inom äldreomsorgen 11 Nationella förändringar 11 Förändringar i Hedemora 12 Förändringar av hemtjänstens organisering 12 Tekniska förändringar 14 Sammanfattning och kommentarer Hemtjänsten och behovsbedömarna 16 Väntelista till särskilt boende 16 Ökad vårdtyngd och nya brukare 17 Generationsskillnader i hjälpbehovet 19 Hemtjänstgruppernas effektivitet 19 Behovsbedömningar och uppföljningar 20 Sammanfattning och kommentarer Möjliga förändringar 22 Förslag till förändringar 22 Sammanfattning och kommentarer Avslutning 25 Slutsatser 25 Omsorgsbehov och effektivitet 25 Referenser 27 Litteratur 27 Lagstiftning 28 Webplatser 28 Bilagor 29 Bilaga 1 29 Bilaga

3 1. Inledning Bakgrund Många kommuner har idag en ansträngd ekonomi och oroar sig dessutom för den ökande andelen äldre i relation till den minskande delen yrkesverksamma. Att ha många äldre i kommunen ger oftast högre kostnader för vård och omsorg. Kommuner kan ha svårt att påverka strukturella skillnader så som befolkningsstrukturen eller om många äldre är ensamboende. Även faktorer som ett flertal äldre med funktionsnedsättningar, långa geografiska avstånd till brukarna och en låg andel insatser från anhöriga kan vara svåra att påverka. 1 Kommunernas utmaning ligger i att ge god omsorg till äldre hjälpbehövande samtidigt som de har en kostnadseffektiv omsorg. Som hjälp för kommunerna att hantera sina kostnader och få överblick över dem samlar Statistiska centralbyrån (SCB) varje år in statistik om omsorgens kostnader, vilka sammanfattas i Sveriges kommuner och landstings (SKL) årliga rapport Vad kostar verksamheten i din kommun? 2 Hedemora kommun har utifrån SKL:s rapport Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2007 konstaterat att kostnaderna för deras äldreomsorg har ökat och ligger högre än Dalarnas län och riksgenomsnittet. Detta har skapat en del frågor i kommunen. Frågor som har väckts är om kommunen i Hedemora är mer generös med att ge bistånd; om de har en befolkning med högre vårdtyngd än i övriga delar av länet och om detta är en rimlig nivå. Vård- och omsorgsnämnden i Hedemora kommun ville därför ha en utredning av vad siffrorna beror på. De gav vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att undersöka kostnadsökningarna och behovsbedömningarna inom hela äldreomsorgen och LSS. Dalarnas forskningsråd har i ett första skede fått i uppdrag att göra en studie avseende hemtjänsten. Studien kan eventuellt i ett senare läge kompletteras med en analys av särskilt boende för äldre och LSS. Syfte Studien syftar till att undersöka hur behovsbedömningarna och vårdtyngden för hemtjänsten ser ut i Hedemora i nuläget jämfört med några år tillbaka i tiden. Tiden sträcker sig över Centrala frågor i utvärderingen är: Har vårdtyngden bland de äldre ökat? Finns det strukturella förklaringar till de ökande kostnaderna? Har behovsbedömningarna blivit generösare? Fokus ligger på hemtjänsten och de förändringar som har skett vad gäller arbetsuppgifter, vårdtyngd och behovsbedömningar. Metod och material Utvärderingen har genomförts som en kvalitativ utvärdering, baserad på intervjuer och analys av dokument, varav vissa dokument är kvantitativa. Valet av kvalitativa metoder beror på att de ger utrymme för att studera såväl utpräglade som subtila förändringar i både skrivna dokument och intervjuer. 3 Huvudfokus ligger på analys av statistik samt 1 SKL 2007; Socialstyrelsen 2007b. 2 Rapporterna kan laddas ned från se även för hitta fler nyckeltal för vård och omsorg. 3 Se t ex Bergström & Boreus 2005; Reinhartz

4 intervjuer. I materialet utgör intervjuerna en viktig nyckel till att förstå förändringarna i kommunen, eftersom de intervjuade får möjlighet att berätta om en övergripande utveckling som inte alltid syns i enstaka dokument. En kunskap som kommer sig av deras förtrogenhet med verksamheten. I sin helhet har studien genomförts genom analyser av: 1. Hedemora kommuns äldreomsorg utifrån nationell statistik 2. Lokal dokumentation om antalet brukare, hemtjänstens arbetstid samt förändringar i biståndsbedömningarna för hemtjänsten 3. Nationella studier om äldres hälsa och funktionsförmåga, samt demografiska framtidsstudier 4. Intervjuer genomförda med personer i Hedemora kommun som har en god bild av äldreomsorgens och speciellt hemtjänstens förändringar under de senaste åren. Intervjuer har genomförts med 11 personer: förvaltningschefen, områdesansvarig för behovsbedömarna, områdesansvarig för enhetscheferna, fyra enhetschefer (varav två har slutat som enhetschefer inom hemtjänsten) samt fyra behovsbedömare. De tre förstnämnda intervjuades enskilt, medan enhetscheferna respektive behovsbedömarna intervjuades i varsin grupp. Intervjuerna har fokuserat på teman om de förändringar som skett inom äldreomsorgen samt möjliga besparingsåtgärder eller verksamhetsförändringar som kan effektivisera hemtjänsten, men med uppmuntran till det fria berättandet. Varje intervju har tagit ca minuter. Intervjuerna har transkriberats utifrån det som har varit relevant för utvärderingen. I rapporten har resultaten från intervjuerna till stor del slagits samman, dels för att inte peka ut enskilda personer, dels för att det är den gemensamma bilden som är av intresse. Informanterna kommer inte att anges med namn utan endast med position för att ytterligare skydda dem. Omfånget på materialet samt grad av analys har anpassats efter den tidsplan som uppdragsgivaren och utföraren har kommit överens om. Utvärderingen har utförts under 1 månad på heltid under november-december Rapportens disposition Rapporten är upplagd så att kapitel 2 inleds med en beskrivning av statistik över kostnader och befolkningsprognoser, därefter tas forskning om åldrande och (o)hälsa upp. I kapitel 3 beskrivs förändringar inom hemtjänsten och äldreomsorgen såväl nationellt som lokalt. Kapitlet 4 belyser hemtjänsten och behovsbedömningarna i Hedemora kommun. Som följd av kartläggningen av problemområden och utvecklingen inom kommunen fokuserar kapitel 5 på förslag till förändringar och möjliga besparingar. Slutligen sammanfattas resultaten och en diskussion förs om framtida möjliga lösningar för vad kommunen kan påverka för att minska kostnaderna med bibehållen god omsorg. 4

5 2. Ekonomi, (o)hälsa & befolkningsstruktur Nyckeltal & ekonomi Andelen äldre som har hemtjänst i Hedemora kommun har enligt statistik från olika håll ökat. Samtidigt har metoderna för hur statistiken tas fram ändrats över åren, vilket kan ge missvisande svar. För att ändå få några indikationer för hur det ser ut med andelen äldre med hemtjänst i Hedemora kommun ska vi jämföra åren , och i vissa fall där statistik finns Enligt rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun. Bokslut 2007 har Hedemora kommun ett nyckeltal på 15,3 procent för äldre över 65 år i ordinärt boende med omsorg, medan länet ligger på 10,4. Nyckeltalet anger antalet personer i procent med beviljad hemtjänst i ordinärt boende i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Det är alltså fler personer inom kategorin 65 år och äldre som har hemhjälp i Hedemora än genomsnittet för Dalarnas län. Nyckeltalen för Hedemora kommuns hemtjänst har gått upp från 7,2 procent år 2003; 8,8 år 2005, 10,4 år 2006 till 15,3 år Nyckeltalen för länet har också förändrats från år 2005 då det låg på 9,2 procent till år 2007 med 10,4. Differensen mellan Hedemora och länet har ökat om vi jämför 2005 och Tabell över antal personer i ordinarie boende med hemtjänst i relation till antal invånare 65 år och äldre utifrån rapporterna Vad kostar verksamheten i din kommun? ,2 9,5 8,8 10,4 15,3 Vi kan alltså se en tydlig ökning av andelen brukare med hemtjänst från 2003 till Även om vi tar i beaktande att SCB har ändrat sin insamlingsmetod för data gällande 2007, vilket kan ge allt för stora skillnader mellan föregående år jämfört med 2007, är ökningen över tid tydlig. 5 Om vi tittar på andelen äldre från 80 år och uppåt med hjälp från hemtjänsten i relation till hela befolkningen i Hedemora kommun uppgår den till 36,9 procent. För länet ligger den siffran på 24,3 procent. Hedemora kommun har alltså en avsevärt högre andel äldre över 80 år som har hemtjänst än länet. De ligger till och med högst i länet, efter Hedemora kommer Rättvik med 33, 2 procent. Hedemora har alltså en mycket hög andel äldre äldre 6 med insatser från hemtjänsten. Ökningen av andelen beviljad hemtjänst har flera förklaringar, men en tydlig tendens är korrelationen mellan minskningen av antalet platser inom särskilt boende och ökningen 4 Kostnaderna för omsorg per vårdtagare för äldre i ordinärt boende har varierat över åren, 2005 var det , 2006 var det och 2007 var det kr/vårdtagare. 5 Socialstyrelsen har ändrat insamlingsmetod för brukarstatistiken och samlar nu in individbaserad statistik i stället för som tidigare via enkät. 6 Beteckningarna yngre äldre och äldre äldre används för att särskilja grupper inom den stora kategorin 65 år och äldre. Gränsen för äldre äldre går vanligtvis vid 80 år och äldre, men ibland även vid 85 år och äldre. Här betecknar kategorin äldre äldre dem som är 80 år och uppåt, såvida inget annat sägs. 5

6 av hemtjänst. Hedemora kommun har minskat antalet platser (70 stycken) på särskilt boende, vilket påverkar hemtjänsten. Vi kan även se detta i siffrorna i SKL:s rapporter. Andelen som är 65 år eller äldre boende i särskilt boende i Hedemora kommun var ,7 procent; ,1, medan det var 4,8 procent både 2006 och Detta kan jämföras med länets siffror som ligger på 5,9 procent för Tabell över antal platser i särskilt äldreboende utifrån rapporterna Vad kostar verksamheten i din kommun? ,7 6,3 5,1 4,8 4,8 Utmärkande för Hedemora är när vi tittar på siffrorna för andelen 80 år och äldre som bor i särskilt boende i relation till hela kommunens befolkning. Den siffran ligger på 13,7 procent för Länet ligger på 15,3 procent. Tydligt är alltså att den nationella statistiken pekar på en högre andel brukare inom hemtjänsten och färre inom särskilt boende för Hedemoras del, vilket även ligger i linje med en del andra kommuner: de som har en mindre andel äldre på särskilt boende har ofta en hög andel med hemtjänst i ordinärt boende. 7 Detta stämmer med den nationella tendensen att antalet personer med hemtjänst och korttidsvård har ökat, samtidigt som antalet i särskilt boende och dagverksamhet har minskat. 8 Tänkbara orsaker till Hedemoras siffror i relation till länet ska jag återkomma till, men som författarna till SKL:s rapport skriver är det svårt att fånga in alla orsaker till varför en kommun har en viss kostnad eller en viss andel brukare inom sina olika omsorgsformer. Nyckeltal utgör bara indikatorer för vilka delar som kan behöva analyseras i en kommun. 9 Hedemora kommuns egna siffror Vård- och omsorgsförvaltningens egna siffror gällande personal inom hemtjänsten och antalet brukare pekar på samma tendenser som rapporterna Vad kostar verksamheten i din kommun? Antalet brukare inom hemtjänsten har ökat för varje år under perioden (siffrorna för 2008 var dock inte helt klara vid tidpunkten för rapportens skrivande). Antalet brukare med hemtjänst var 320 under 2003, 335 år 2004, 523 under 2005, 528 för 2007 och 536 (räknat den 16/12) 2008 (2006 gjordes statistiken på ett annat sätt vilket gör att den lämnas utanför i denna jämförelse). Tabell över Hedemora kommuns egen statistik över antalet brukare med hemtjänst Se SKL:s rapporter Vad kostar verksamheten i din kommun? 8 Socialstyrelsen 2007b: SKL 2007: 5, se även Socialstyrelsen 2007b. 6

7 Dessa siffror ska dock tolkas med viss försiktighet då kommunen för åren räknade manuellt, medan nyare siffror sparas i ett system. Även om siffrorna inte är exakt jämförbara pekar de på en tydlig ökning av antalet brukare inom hemtjänsten, speciellt mellan åren Det ökande behovet av hjälp kräver förstås fler arbetstimmar. På förvaltningsnivå är dock andelen övertimmar över budget som hemtjänstverksamheten har haft ett bekymmer, där framför allt 2008 är ett år som sticker ut. Även om antalet utbildningstimmar räknas bort ligger antalet övertimmar högt samtliga månader (allt från timmar per månad, se bilaga 1). Sammantaget pekar såväl statlig statistik som kommunens egen statistik på att hemtjänsten har fått fler brukare, vilket i sin tur kräver mer personal. Orsakerna till ökningen ska jag återkomma till i kommande kapitel, men innan dess ska vi gå in lite närmare på befolkningsstrukturen och (o)hälsoutvecklingen för de äldre. Åldersstruktur & (o)hälsa Hur befolkningsstrukturen ser ut i en kommun påverkar såväl behoven av äldreomsorg som andelen möjliga omsorgsarbetare. Vi får allt fler äldre i Sverige (en befolkningsutveckling vi delar med flera andra länder), men det tvistas om hur pass hjälpbehövande de kommer att vara och när. Vissa analyser talar för att de äldre i dag och framåt kommer att hålla sig friskare än tidigare generationer. Andra analyser pekar på att de äldres hälsa fortsätter att vara likvärdig med idag, vilket innebär att vi får fler hjälpbehövande i framtiden. En ökad andel äldre står sannolikt i relation till ett ökat behov av hjälpinsatser. Frågan är om behovet av hjälp står i relation till andelen äldre. 10 Låt oss börja med andelen äldre i Sverige och i Hedemora. Dalarnas forskningsråd har genomfört befolkningsanalyser för Dalarnas län som helhet, samt för respektive kommun. Därtill har befolkningsanalyserna satts i relation till behovet av vård och omsorg. En rapport för varje kommun finns att tillgå och den som är mest relevant här är den för Hedemora kommun som är skriven av Claes Herlitz och Fredrika Säfström. 11 Genom framtidsprognoser är det möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som kommer att ske i kommunen. Samtidigt kräver denna typ av siffror alltid ett mått av försiktighet. Mycket oväntat kan inträffa. I Sverige har antalet äldre över 80 år mer än fördubblats under de senaste trettio åren. I Dalarna är ökningen ännu större: en tredubbling. Andelen 65 år och äldre antas öka till en fjärdedel av befolkningen år För närvarande har Hedemora kommun invånare över 65 år, varav 980 stycken är mellan år, därav är år och äldre. 13 Andelen 85 år och äldre i Hedemora har mer än fördubblats mellan 1975 och 2002, från 229 till 469. Sedan slutet av 1990-talet har ökningen planat ut och antalet har hållit sig på en relativt oförändrad Herlitz, Myrholm & Säfström 2004; Parker, Schön & Thorslund 2006: Se Herlitz & Myrholm 2003; Herlitz, Myrholm & Säfström 2004; Herlitz & Säfström Herlitz & Säfström 2004: Enligt data som vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun har tagit fram. 14 Enligt de siffror som rapporteras i Herlitz & Säfström

8 Hur dödstalen kommer att se ut framöver påverkar andelen 85 år och äldre. Vid oförändrade dödstal kommer andelen 85 år och äldre att sjunka fram till och med början av 2020-talet. Därefter sker en ökning, som dock inte kommer att vara så dramatiskt som har befarats. Om dödligheten minskar blir förstås siffrorna helt annorlunda. Då kommer andelen 85 år och äldre att ligga strax under 500 fram till i början av 2020-talet, sedan kommer en kraftig ökning att ske. 15 Kommunens siffror för antalet äldre i kommunen visar på att antalet fortfarande håller sig under 500, även om en liten ökning har skett mellan 2002 till En ökning av andelen 85 år och äldre är det mest troliga att förvänta sig i framtiden, omfattningen är dock svår att förutspå. Under de närmsta åren handlar det främst om hälsan och dödstalen för de 484 som är mellan år, längre fram handlar det om utvecklingen för de 2332 som nu är mellan 65 och Samtidigt vill jag återigen flagga för att mycket kan hända och framtidsprognoser har i sig själv en inbyggd osäkerhet eftersom vi inte kan förutspå framtiden. 17 Prognoser bygger på sannolikhetskalkyler. (O)hälsan hos de äldre Andelen äldre är inte det enda som påverkar kommande behov av vård- och omsorg. Hälsoutvecklingen hos de äldre påverkar behovet av omsorg. En kommun med många hemmaboende äldre med hög grad av funktionsnedsättningar får ett ökat tryck på hemtjänsten. Äldres ohälsa beror framför allt på åldersrelaterade biologiska förändringar. Dessutom spelar variabler som livsstil, sociala relationer och materiell standard roll för (o)hälsan. Samtidigt påverkar utvecklingen av och tillgången till hjälpmedel och bostadsanpassning det upplevda hjälpbehovet. En person kan ha nedsatt funktionsförmåga, men om omgivningen anpassas minskar upplevelsen av att vara funktionshindrad. Den kroppsliga förmågan är alltså lika central som den fysiska omgivningen. 18 Här vill jag även lägga till att den sociala omgivningen spelar roll för upplevelsen av (o)hälsa; vid psykisk funktionsnedsättning, minnesproblem, social isolering eller upplevd ensamhet behövs mänskliga resurser för att minska funktionshindret. Om vi ser till den allmänna hälsoutvecklingen för befolkningen sedan mitten av talet har rörelseförmågan förbättrats, antalet personer med rörelsehinder har minskat, men andelen med psykiska besvär och hörselnedsättningar har ökat, därtill har allt fler kvinnor drabbats av långvarig sjukdom som medför nedsatt arbetsförmåga. Intressant nog har de äldres hälsa blivit bättre, medan yngre har fått sämre hälsa. 19 Undersökningar om det allmänna hälsotillståndet genomförda under åren 1980 till 2000 visar på stora förbättringar i hälsan hos 65 år och äldre. Däremot har det inte skett någon minskning av 15 Herlitz & Säfström 2004: Enligt data som vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun har tagit fram. 17 Herlitz & Säfström Parker, Schön & Thorslund 2006; Vogel Det har även skett en utjämning mellan arbetare och tjänstemän, men utjämningen förklaras genom att tjänstemännen fått sämre villkor. Fortfarande finns det stora skillnader i hälsa mellan kategorierna tjänstemän/arbetare, svenskfödda/invandrare, hög- respektive låginkomsttagare, se Vogel 2006:

9 sjukligheten vad gäller långvarig sjukdom. Det är fler äldre som får regelbunden medicinsk behandling av olika slag. 20 Större delen av förbättringarna i hälsan skedde under 1980-talet fram till och med första halvan av 1990-talet. Hälsoförbättringarna tycks sedan dess ha stagnerat med smärre variationer åt olika håll. Orsakerna till stagnationen kan ha flera förklaringar. De allra äldsta lever längre och bor kvar hemma i allt större utsträckning, men troligtvis med nedsatt funktionsförmåga. Neddragningarna inom äldreomsorgen och sjukvården kan ha inverkat negativt på de äldres hälsoutveckling. Alternativt kan de hälsoförbättringar som är möjliga att åstadkomma ha nått sitt tak. 21 (O)hälsoutvecklingen ska läsas med vissa förbehåll då utvecklingen av medicinsk teknik och ökad diagnosticering gör befolkningen mer medveten om klassificeringar av sjukdomar. Därför rapporteras även besvär som tidigare inte kategoriserades som sjukdom in. Ett förbehåll bör även göras för att ökad livslängd medför en ökning av långvariga sjukdomar, så kallad uppskjuten sjuklighet. Det innebär att antalet sjukår är oförändrade men att antalet friska levnadsår ökar. Hemsjukvård och hemtjänst krävs fortfarande under de sjuka åren. Omsorgsbehovet senareläggs alltså, men minskar inte. Alternativt expanderas sjukligheten, så att livslängden ökar, men genom medicinska framsteg ökar också tiden för sjuklighet och därmed behovet av vård och omsorg. 22 Kopplingen mellan (o)hälsa och behov av vård och omsorg är inte heller helt enkel. Det beror som jag nämnde tidigare på hur den sociala och fysiska miljön svarar upp emot individens behov. Med goda hjälpmedel och rätt insatser kan den upplevda ohälsan minska. Att göra prognoser om utvecklingen av (o)hälsan bland de äldre är svår. En stor del av hälsoundersökningarna har exempelvis haft varierande variabler, olika åldergrupperingar och icke samstämmiga definitioner av de begrepp som används. 23 Det vi kan konstatera är att ett behov av vård och omsorg för de äldre äldre kommer att kvarstå, men eventuella ökningar av behovet är svårt att fastställa. Samtidigt kommer andelen äldre äldre att öka vilket kommer att medföra fler potentiella brukare. Försörjningskvoten Lite kort om andelen presumtiva omsorgsarbetare i framtiden kan vara på sin plats i en analys som denna. Antalet personer mellan 20 och 64 år är viktig för att kunna möta upp ett eventuellt ökande behov av vård och omsorg, speciellt i kommuner som drabbas av utflyttning av yrkesverksamma personer. Herlitz och Säfströms rapport pekar på att det i Hedemora kommun har skett en minskning av försörjningskvoten under de senaste 30 åren. De skissar på att sannolikheten är stor för att andelen personer i yrkesverksam ålder per pensionär kommer att minska ytterligare under de närmaste 25 åren. Hur stor minskning som sker beror förstås på utflyttningen, men även på födelsetalen. Om födelsetalen skulle stiga och utflyttningen från kommunen skulle avta kommer försörjningskvoten ändå att minska. Med andra ord behöver Hedemora kommun få en 20 Parker, Schön & Thorslund 2006: 339; Vogel 2006: Parker, Schön & Thorslund 2006: 339, se även Larsson & Szebehely Parker, Schön & Thorslund 2006; Thorslund & Parker 2006; Vogel Se även Herlitz & Säfström Parker, Schön & Thorslund 2006; Thorslund & Parker 2006; Vogel

10 våg av inflyttning under de närmaste decennierna för att kunna tillhandahålla tillräckligt med arbetskraft till vård och omsorg. 24 Hedemora kommun är inte ensamma om detta problem, varför man kan fråga sig varifrån inflyttningen ska komma. Förvaltningschefen i Hedemora kommun tar upp denna fråga under vår intervju och konstaterar att det kan bli kamp om personal mellan kommunerna i Dalarna, kanske även mellan närliggande län. Sammanfattning och kommentarer Andelen brukare med hemtjänst har ökat i Hedemora kommun, samtidigt som platserna i särskilt boende har minskat. Andelen 85 år och äldre kommer troligtvis att hålla sig på ungefär samma nivå som nu fram till 2020, för att därefter öka starkt. Om kommunens ekonomi redan nu är ansträngd och andelen brukare är stor kan det vara intressant för kommunen att räkna in (o)hälsoutvecklingen. När år 1980 sätts i jämförelse med år 2000 visar det sig att det har skett stora hälsoförbättringar hos personer 65 år och äldre, men en stagnation i hälsoförbättringarna har också skett. Däremot har det inte skett någon större förändring vad gäller långvarig sjukdom och fler får regelbunden medicinsk behandling. Troligt är att många äldre bor hemma med funktionsnedsättningar och får hjälp från hemtjänsten. Här finns det möjligheter för kommunen att minska upplevelsen av att vara funktionshindrad. Den sociala och fysiska miljön har betydelse för upplevelsen av att vara funktionshindrad och bidrar därmed till att definiera behovet. Vid förbättringar av den sociala och fysiska miljön kan fler klara sig hemma med mindre insatser. Att anpassa hemmen och satsa på teknologi kan alltså vara välbetänkt inför framtiden då Hedemora i likhet med många andra kommuner står inför en minskande försörjningskvot, med andra ord färre personer som utgör presumtiv vård- och omsorgspersonal. 24 Herlitz & Säfström 2004: 9-10; se även Herlitz, Myrholm & Säfström

11 3. Förändringar inom äldreomsorgen Nationella förändringar Med Ädelreformen kom en mängd med förändringar som har medfört att allt fler äldre bor hemma med stora hjälpbehov. Kommunerna tog över betalningsansvaret för de medicinskt färdigbehandlade patienterna som ansågs vara redo att skrivas ut från sjukhusen. Antalet vårdplatser har minskat stadigt och vårdtiderna har kortats ned, vilket innebär att många äldre skrivs ut från sjukhusen med omfattande vård- och omsorgsbehov. Behoven ska till stor del tas om hand av den kommunala äldreomsorgen. Äldre med stora hjälpbehov prioriteras före äldre med mindre behov. 25 Sedan slutet av 1990-talet har andelen äldre i särskilt boende minskat medan äldre med hemtjänst har ökat. Inom gruppen 80 år och äldre har antalet hjälptagare tredubblats sedan Motsägelsefullt nog är det färre (i alla åldrar) som får hemhjälp idag i jämförelse med 1980, samtidigt som gruppen 80 år och äldre har ökat med Insatserna har framför allt minskat bland de yngre äldre, men insatserna har även minskats ned för de äldre äldre. Bland dem som är 80 år och äldre fick 34 procent hemhjälp 1980, medan bara 20 procent fick det Samtidigt minskade andelen äldre äldre i särskilt boende från 28 till 17 procent. 26 Minskningarna av äldreomsorg har säkerligen flera förklaringar, som vi tidigare varit inne på finns det tecken på hälsoförbättringar hos de äldre. Men äldreomsorgsforskarna Kristina Larsson och Marta Szebehely är tydliga på att kommunerna har dragit ned på äldreomsorgen och omfördelat den på grund av den kommunala ekonomin. De kommunala resurserna har minskat betydligt i relation till antalet äldre i befolkningen under de senaste 15 åren. Resurserna läggs på färre: de mest hjälpbehövande, och kostnaderna per brukare har därför ökat. 27 Minskande ekonomiska resurser och fler vårdkrävande äldre har lett till att många kommuner har infört strängare riktlinjer för behovsbedömningarna, samtidigt som kraven på anhöriga har ökat. Med anhöriga menas främst kvinnor i sina roller som makar, sambos, döttrar och svärdöttrar. Det ska inte vara kommunens ekonomi som styr behovsbedömningen utan den enskildes behov, men trots detta får ekonomin sätta agendan för behovsbedömarnas beslut. 28 När man sparar på den kommunala omsorgen kan det vara av intresse att fundera över att kvinnor har högre ohälsotal än män och att deras ohälsa vad gäller värk och psykiska besvär har ökat mer än mäns. 29 En mycket trolig tolkning är att de ökande kraven på anhöriga bidrar till kvinnors ohälsa. 25 Larsson & Szebehely 2006: Larsson & Szebehely 2006: Larsson & Szebehely 2006: Szebehely 1998, 1999; Larsson & Szebehely 2006: 416; se även Larsson SCB 2006, rapport

12 Förändringar i Hedemora I likhet med hela landet har Hedemora kommun genomfört en rad förändringar inom äldreomsorgen. Den senaste större omorganisationen genomfördes mellan 2003 och 2005 (den trädde i kraft i november 2005). Under omorganisationen organiserades bland annat hemtjänstens och biståndsbedömningens verksamhet om. Kommunen tillsatte en områdeschef för enhetscheferna samt omvandlade den tjänst som enhetschefen för behovsbedömarna hade till områdeschef. Kommunen lade även ned platser inom särskilt äldreboende under omorganisationen. Under åren avvecklades 70 platser i särskilt boende, bland annat lades Gussarvsgårdens äldreboende ned och omvandlades till ordinärt boende. De har kvar 189 platser inklusive korttidsboende som är på 27 platser. Det finns även några lägenheter vid före detta Gussarvsgården (som nu kallas för Vintergatan) som har gått över till hemtjänsten. Hedemora kommun har nu två enheter för särskilt boende i stan, samt ett demensboende. I Långshyttan finns ett äldreboende och ett korttidsboende. Förändringar av hemtjänstens organisering Hemtjänstgrupperna har också genomgått en rad olika omorganisationer flyttade hemtjänsten i Vikmanshyttan in till centrala Hedemora. Ytterligare en hemtjänstgrupp skapades för att ta hand om de brukare som fanns kvar i lägenheterna på Gussarvsgården. Detta ledde till att det 2006 fanns 6 hemtjänstgrupper i olika lokaler i centrala Hedemora. Därutöver fanns det vid denna tidpunkt två grupper i Långshyttan med sammanlagt 19 personal. I Garpenberg fanns det en grupp om 8 personal. Smedby hade en grupp med 5 personal. Hemtjänstgrupperna i Garpenberg och Smedby finns kvar i oförändrad form, medan ytterligare förändringar har gjorts för övriga grupper flyttade hemtjänsten i Långshyttan till en gemensam lokal på Klostergatan. Även hemtjänstgrupperna i centrala Hedemora flyttade. De har nu gemensamma lokaler på Vintergatan. Flytten genomfördes för att grupperna skulle kunna sitta tillsammans och få bättre lokaler. Samtidigt slogs de 6 hemtjänstgrupperna i centrala Hedemora samman till 4 grupper med 16 personal i varje (på natten är de 12 personal). I Långshyttan slogs de två arbetsgrupperna ihop till en grupp. Det var mycket oro i grupperna till en början, men det har lugnat ned sig. Att grupperna har slagits ihop till större men färre enheter beror på planeringen inför det planeringssystem som ska införas i alla grupper (förutom Garpenberg och Smedby). För att planeringssystemet ska fungera bör grupperna bestå av minst 15 personer (se mer om planeringssystemet under rubriken Tekniska förändringar ). Genom att det har varit en hel del personalbyten bland enhetscheferna (3 av 4 är relativt nya) har det också skett positiva förändringar i grupperna enligt enhetschefernas områdeschef. Fler omflyttningar är på gång. I december 2007 flyttade alla 5 områdeschefer till gemensamma lokaler på Vintergatan. Behovsbedömarna ska flytta till Vintergatan efter årsskiftet. På Vintergatan finns även hela hemtjänsten i centrala Hedemora (både enhetschefer och arbetsgrupper), samt LSS och deras enhetschefer och administration. Genom att sätta samman alla olika delar av omsorgen platsmässigt hoppas samtliga 12

13 informanter på bättre samverkan i vård- och omsorgsplaneringen och på att samtliga parter ska få ökad förståelse för varandras olika roller i omsorgen. Även om kommunen har ändrat på gruppsammansättningen inom hemtjänsten ett par gånger under de senaste åren, har de haft bra personalkontinuitet. De har inte behövt rekrytera ny personal sedan Detta beror till viss del på att sedan år 2000 har 179 personer kommit in via konverteringsregeln i LAS. 30 Det finns idag 40 personer som inte går på en egen rad i ett schema, de går i stället på långtidsvikariat. För att hantera den övertalighet som framför allt byggdes upp via ändringarna i LAS 31 och undvika uppsägningar bildades Resursgruppen av kommunen. Den består av övertalig personal som kommit in via konverteringsregeln samt andra som sökt sig dit. Personer som kommit in via konverteringsregeln erbjuds de vakanta tjänster som är aktuella att återbesätta. För närvarande fungerar Resursgruppen som en personalpool dit arbetsplatserna anmäler sitt behov av personal. Målet är att hela vikariehanteringen ska skötas via Resursgruppen. Förutom den förändring som har skett i organiseringen av hemtjänsten har även andra ändringar gjorts. I mars 2008 valde kommunen att flytta städningen från Samhall till hemtjänsten. Hemtjänstgrupperna har hand om de städningar där brukare har fler insatser än enbart städning. Städning till brukare som enbart har beslut om städning hanteras av Resursgruppen. Att städningen lagts tillbaka till hemtjänsten kritiseras av några informanter: kommunen vill ha utbildade undersköterskor, och de har knappast utbildat sig för att städa. 32 Att städa är dessutom en egen profession menar en informant. Mer arbete är kanske att vänta för hemtjänsten eftersom Hedemora kommun har fått ett domslut på att fönsterputsning ingår i skälig levnadsnivå. Alltså måste kommunen bevilja det till alla som behöver det. En förändring som har påverkat arbetsbördan är att Konsum som låg centralt i samhället stängdes De livsmedelsbutiker som finns kvar ligger en bit utanför centrumkärnan, varför det är sannolikt att behovet av hjälp med inköp har ökat. Inköp är en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk. Personalen ska hämta (ibland även skriva) inköpslista hos brukaren, handla, sedan åka tillbaka och packa upp varorna. Enhetscheferna påpekar att eftersom de är verksamma i ett litet samhälle försöker de organisera så att personalen kan få komma handla innan butikerna öppnar för allmänheten till jul och påsk, men det underlättar endast under storhelgerna. Faktum kvarstår att inköp är en tidskrävande daglig arbetsuppgift för hemtjänstpersonalen. Kommunen har infört ökat brukarinflytande inom hemtjänsten från och med den 15 november Det innebär att brukarna får byta en beviljad insats mot något annat. Brukarna kan alltså byta tid mot tid, som till exempel en halvtimme dusch mot något annat som de hellre vill göra. Brukarna kan dock inte spara ihop timmar. Tjänsten byts rakt av mot en beviljad insats. Personalen ska kunna göra lite av varje i stället för det som är beviljat, men inte sådant som en fackman ska göra som exempelvis målning, tapetsering 30 Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80 med ändringar införda till och med SFS 2008: Den ändring i LAS som trädde i kraft under 2007 och 2008 innebär att vikarierande personal snabbare konverteras till tillsvidareanställda, se Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80 med ändringar införda till och med SFS 2008: Jfr Sörensdotter 2001,

14 eller elektriska installationer. Om de inte klarar av sysslan i gruppen, får de avstå eller lägga ut den på någon annan. Enklare sysslor kan bytas direkt, andra kräver mer planering. Från och med 1 januari 2009 finns även en fixartjänst i kommunen där brukarna kan be att få hjälp med att byta lampor och dylikt. Att brukarna ska få vara med och påverka och välja vad de vill göra med sin tid anser en del av de intervjuade är en spännande och positiv utveckling. Tekniska förändringar Hedemora kommun håller på och genomför en rad tekniska förändringar som ska öka effektiviteten inom bland annat hemtjänsten. IntraPhone är ett Web-baserat utförarstöd där personalen kan rapportera in när de anländer till och när de lämnar brukaren. De kan även rapportera in de insatser som utförs och dokumentera vad som hänt. Eftersom hemtjänstpersonalen loggar in och ut, samt dokumenterar sina insatser genererar systemet statistik på insatser och tid. IntraPhone gör det möjligt att följa var hemtjänstpersonalen befinner sig och vad de gör. Personalen kan även använda IntraPhone till att förmedla information mellan varandra, enhetschefen kan också lämna meddelanden till gruppen eller enskild personal. Hemtjänsten ska sätta igång med planeringsstöd utifrån den geografiska kartan genom planeringsmodulen Procapita planering. Man lägger in schematid, personal, kompetenser, brukartid och insatser och får ut ett dagligt schema för varje personal, vilket minskar den ibland något ologiska morgonplanering som sker i grupperna. Programmet kommer att ange den optimala tidsplaneringen av arbetet. Logistiken med förflyttningar, som ofta är ett problem för hemtjänsten där mycket tid går åt till transport, kommer att lösas mer effektivt. Hemtjänsten ska även införa kontaktmannaskap. Det är allt för många olika personal kring varje brukare. I Procapita planering numrerar man personalen för varje brukare från 1-3, 1 är den som i 1:a hand ska väljas för brukaren, 2 i 2:a hand och så vidare. Att kommunen inför Procapita planering är en av orsakerna till att de har slagit samman personalgrupperna (se föregående avsnitt Förändringar av hemtjänstens organisering ). Hela vård- och omsorgsförvaltningen har även infört ett nytt löne- och tidssystem med ett grundschema. Detta innebär att önskescheman är tillfälligt borta. Förhoppningsvis kommer önskeschema att återinföras när personalen har fått ett bra grundschema att utgå från. Detta är troligen väsentligt eftersom de grupper som har haft önskescheman har haft betydligt lägre sjukfrånvaro än övriga grupper (se bilaga 2). Genom informationen som kommer ut från Procapita planering och IntraPhone blir det möjligt att justera insatserna åt det ena eller andra hållet eftersom beviljade insatser kan jämföras med antalet arbetade timmar per brukare. Det går dock inte att göra en exakt avstämning eftersom beviljad tid är en schablontid, men möjligheterna att få kontroll på beviljade respektive utförda insatser ökar. Informanterna tror mycket på planeringssystemet för att kunna spara tid och organisera omsorgen bättre. Kommunen har även infört en brukartelefon för anhöriga och brukare (från och med 13 oktober 2008). De kan ringa hemtjänsten mellan för att lämna meddelanden eller fråga om saker som berör hemtjänsten eller brukarens behov. Den 14

15 ökade tillgängligheten förväntas göra att antalet larm minskar, då larmet ibland fungerar som kommunikation med personalen. Den förväntas även leda till ökad trygghet då mindre frågor kan lösas snabbt. Sammanfattning och kommentarer Äldreomsorgen har genomgått stora förändringar sedan Ädelreformen genomfördes Såväl nationellt som i Hedemora kommun har förändringarna under 2003 och framåt handlat mycket om att dra ned antalet platser på särskilt boende, vilket har ökat hemtjänstens andel av brukarna. Hedemora har därtill haft andra förändringar som påverkar hemtjänstens arbete. Hemtjänsten har organiserats om, planeringsstöd ska införas för att effektivisera arbetet. Möjligheter kommer att finnas att jämföra beviljade beslut med genomförda dito. Städningarna har förts tillbaka till hemtjänsten. Ökat brukarinflytande har genomförts i november 2008, vilket innebär nya utmaningar för hemtjänsten. Låt oss gå vidare med att studera hur förändringarna hittills har påverkat hemtjänstens och behovsbedömarnas verksamhet. 15

16 4. Hemtjänsten och behovsbedömarna Väntelista till särskilt boende Från hösten 2005 till och med våren 2006 har det varit kö till lägenheterna på särskilt boende. Det är fullt på boendena, och det är nätt och jämt att det går att få plats för dem som söker. Förvaltningschefen säger dock att väntetiden har minskat. I december 2007 var väntetiden till särskilt boende 4 månader, i ett fall blev det 6 månader. Under våren 2008 var det 16 personer på väntelistan. Efter sommaren har de kommit i kapp, men det beror till viss del på att kommunen har haft färre sökande. En tolkning är dock att platserna på särskilt boende inte riktigt räcker till. Detta blir ännu tydligare om vi ser till effekterna av neddragningen av platser för hemtjänsten. När platserna på särskilt boende lades ned fick hemtjänsten fler brukare. De som bodde kvar i lägenheterna på de särskilda boenden som lades ned erbjöds att stanna med hjälp från hemtjänsten istället för att flytta till ett annat äldreboende. Det bildades även en ny hemtjänstgrupp för att kunna ta hand om de nya brukarna. Neddragningarna av platser motsvarar dock inte hela ökningen av brukare inom hemtjänsten. Som vi kunnat se lade kommunen ned 70 platser i särskilt boende mellan 2003 och Hemtjänsten fick en ökning av antalet brukare från 320 år 2003 till 536 år 2005, vilket är betydligt mer än antalet nedlagda platser. Men mer om andra orsaker senare. Eftersom det är kö till särskilt boende, blir brukarna kvar hemma längre än de egentligen klarar av. Behovsbedömarna är tydliga på att när man inte längre kan tillgodose behoven hemma, ska brukarna få komma in på ett särskilt boende om de ansökt om detta. På grund av väntetiden får dock behovsbedömarna vara uppfinningsrika. De kombinerar hemtjänst med avlastning och korttidsboende beroende på brukarens förutsättningar och vilja. Men det blir i längden svårt att tillgodose hjälpbehovet. Många är så pass sjuka att de behöver sjukhusvård ofta, vilket innebär att de får åka fram och tillbaka mellan hemmet och lasarettet. Något som inte direkt bidrar till att förbättra hälsotillståndet. Det är inte värdigt enligt behovsbedömarna, som en av dem uttrycker det: hemtjänsten räcker inte till när man har klippkort på ambulansen. Ett omfattande omvårdnadsbehov behöver tillgodoses med rätt hjälp. Brukarna kan erbjudas plats på ett korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende, men enligt behovsbedömarna blir det ovärdigt att vänta där månad ut och månad in. Målsättningen är att behovet av ett särskilt boende tillgodoses så snabbt som möjligt, men väntetiden kan bli upp till 3-4 månader. En av behovsbedömarna berättar om en brukare som inte vill vara på korttidsboende eftersom hon menar att jag förlorar mig själv. Precis som på sjukhus överlämnar man sig till institutionen och miljön är opersonlig. Korttidsboendet blir dessutom i väntan på plats på särskilt boende. Det finns ingen poäng med att vara där, till skillnad mot om man är där för rehabilitering innan man åker hem eller till ett annat boende. För de brukare som väntar länge på lägenhet i särskilt boende ser behovsbedömarna till att ha möten med brukarna för att informera om läget så att de inte går i ovisshet och sedan helt plötsligt ska flytta. 16

17 Trots den beskrivna situationen med köer och nödlösningar håller inte behovsbedömarna med mig om att de har för få platser på särskilt boende, det vill säga att kommunen minskade ned platserna för mycket. Men de är på det klara med att för den enskilde är det bästa om de får en boendeplats direkt. De som vill in på ett boende begär det själv och då behöver de det oftast. Hjälpbehovet är omfattande. För ett fåtal handlar det kanske mer om otrygghet än fysiska behov, men för de flesta är behovet av särskilt boende tydligt; de klarar sig inte med den hjälp de får. Ädelreformen byggde på att alla ska bo hemma så länge som möjligt. Samtidigt finns en ekonomisk motsägelse i reformen för dem som är mycket vårdkrävande; några informanter säger att om man har mer hjälp än 5 gånger/dag blir det billigare att placera brukaren i särskilt boende. 33 Enhetscheferna målar upp en annan bild av de äldres hemmaboende. De menar att de äldre bor hemma allt längre, och därmed är i sämre skick eftersom de får vänta så länge på att få plats i ett särskilt boende. Enligt enhetscheferna har det blivit väldigt svårt att få plats på ett särskilt boende sedan kommunen lade ned Gussarvsgården. Många väljer förvisso att bo hemma, vilket ligger i linje med kvarboendeprincipen från Ädelreformen, men en av enhetscheferna menar att som man frågar får man svar. Enligt enhetscheferna tar behovsbedömarna för givet att de äldre vill bo kvar hemma, vilket kanske inte alltid är det bästa. Behovsbedömarna säger att de försöker motivera de äldre att bo kvar hemma. De utgår också från att de flesta önskar att vara hemma. Enhetscheferna upplever att det har blivit mer tillsyn på kvällarna, fler vill ha mer kvällshjälp och även helghjälp. De frågar sig om en del blir oroliga av att bo kvar hemma för länge. Ökad vårdtyngd och nya brukare Förutom de organisatoriska förändringar som inverkar på hemtjänstens arbete menar samtliga informanter att vårdtyngden för hemtjänsten har ökat. Detta beror till stor del på neddragningen av platser på särskilt boende. Det blev en topp i kön när Gussarvsgården stängde. Då hade de en lista för dem som skulle flytta till annat boende, därtill kom de som redan stod i kö. Eftersom det periodvis är lång kö till de platser som finns på särskilt boende bor de äldre hemma längre än planerat och de har vanligtvis omfattande behov av hjälp. Hemtjänsten har dessutom fått ett par fall med personer som har behov av extremt mycket hjälp och många med stor vårdtyngd. Det gäller framför allt personer som är multihandikappade. Informanterna menar även att hemtjänsten har fått nya kategorier med vårdkrävande brukare under de senaste 10 åren, framför allt fler yngre brukare med trafikskador, stroke och andra allvarliga sjukdomar. Yngre brukare kan inte få plats på särskilt boende (och vill kanske inte heller), så de är hänvisade till hjälp i hemmet. De får vanligtvis hjälp från hemtjänsten i väntan på besked om LSS. LSS-bedömningarna har ändrats genom att Försäkringskassan har minskat andelen bifall för personlig assistens. Många som förr hade fått personlig assistans får avslag. 33 Att det blir dyrare att bo hemma med stora omsorgsbehov pekar även många forskare på, se Herlitz, Myrholm & Säfström

18 Istället för LSS får brukarna hjälp från hemtjänsten genom att de beviljas personligt stöd enligt SoL. De sysslor som ska genomföras enligt personligt stöd är ofta mer omfattande än dem som gäller för hemhjälp till äldre. De kan likställas med insatserna för personlig assistans. Personalen får, förutom att ge personlig omsorg och service, baka, skala potatis, laga mat med mera. En del av dem som har beviljats personligt stöd enligt SoL är mycket hjälpbehövande. Hemtjänsten har bland annat anställt 4 heltidsarbetande personal för ett ärende. I ett annat fall anställdes en och en halv tjänst extra på grund av en brukare med stora vårdbehov. Ytterligare en ny typ av brukare kommer via Migrationsverket. Det är asylsökande som får hjälp från hemtjänsten. Migrationsverket begär en behovsbedömning och väljer sedan ut från bedömningen vilken omsorg de vill beställa. Det är inget riktigt beslut, utan snarare en beställning från Migrationsverket, vilket ibland gör att brukarna bara får delar av sina behov uppfyllda. Via Migrationsverket har det kommit ett flertal brukare med stora vårdbehov, bland annat en person som behövde hjälp från två heltidstjänster. Det kan vara personer med krigsskador och liknande. Dessa fall är påfrestande för hemtjänstpersonalen bland annat eftersom det blir språkliga problem, personalen upplever också att vissa får för lite hjälp, och att flyktingarna har många svåra problem som personalen inte vet hur de ska hantera. Det har dessutom varit svårare att få hjälpmedel till flyktingarna, vilket har gjort arbetet slitigt. Kommunen har också behövt ta in män som omsorgsgivare då alla inte accepterar kvinnor som hemhjälp. Hemtjänsten har även haft fler ärenden med palliativ vård. Hedemora kommun hade en speciell grupp för palliativ vård, men den lades ned. Det gjordes för att förbättra kontinuiteten för dessa brukare. Tidigare kom ofta helt ny personal in (beroende på vilken personalgrupp som personalen i den palliativa gruppen arbetade i), nu sköter all personal i samtliga personalgrupper brukaren när den får palliativ vård. De som ingick i den palliativa gruppen arbetar kvar i den ordinära verksamheten och kan därmed ge stöd och kunskap till sina kollegor. Vid palliativ vård har även hemtjänsten nära kontakt med MOH (medicinsk hälso- och sjukvård) där patienten blir inskriven. De ärenden som gäller palliativ vård kräver ofta att hemtjänsten förstärks med extra personal, eftersom det är många dubbelbemanningar och täta besök. En del brukare bor dessutom långt bort, vilket kräver mer personal då restiden blir längre. Trots att den palliativa vården är kortvarig är den personalkrävande. Förutom alla dessa grupper med nya brukare har boendestödet på Nibblegården sagt att de inte har tillräckligt med resurser för att hjälpa sina brukare med tvätt och inköp. Då får hemtjänsten ta det, vilket medför högre belastning på hemtjänstpersonalen och därmed extra personal. Precis som informanterna berättar visar Socialstyrelsens statistik på att Hedemora kommun har fått fler brukare från 65 år och uppåt mellan åren 2003 till Några siffror som sticker ut genom åren är antalet brukare på nivån 1-9 hjälptimmar, där är det 79 stycken 2003 och 114 år I den högre delen av antalet hjälptimmar har det bara varit ett fall med över 200 hjälptimmar, vilket var Ser vi till nivån Se Socialstyrelsens årliga rapport Äldre vård och omsorg år 2007, samt dem för övriga år. Rapporterna finns att ladda ned på under fliken Statistik. 18

19 hjälptimmar var det 31 brukare 2003 och 50 år 2006 (inför 2007 gjordes en annan fördelning av timmarna, därför görs jämförelsen med 2006). Ytterligare en intressant siffra är statistiken över dem med 0 hjälptimmar som var 0 stycken, men 2007 var de 157 stycken. 35 Som vi har sett tidigare har antalet brukare ökat mycket från 2003, men en del svar i varför hemtjänsten har haft så pass hög belastning återfinns även i hur många hjälptimmar brukarna har. Hemtjänstpersonalen har alltså fått såväl tyngre fall som nya grupper med brukare, vilket innebär nya arbetsuppgifter utöver dem som vanligtvis ingår i arbetet. Detta i sin tur kräver bredare kompetens av personalen. Generationsskillnader i hjälpbehovet Enhetscheferna menar att de som är äldre äldre till stor del är pigga och försöker klara sig själva så gott det går. De tycker sig däremot se en ökning av andelen 30-talister bland brukarna. De har andra krav än äldre brukare och vill ha bättre teknisk utrustning. Yngre äldre vill duscha oftare än äldre äldre, vilket förstås även gäller de yngre brukarna som inte är pensionärer. Ökande krav förväntas komma i ännu högre grad när 40-talisterna kommer att behöva hjälp. Flera informanter säger att yngre äldre är vana att samhället ordnar det de behöver. Äldre äldre är vana att klara sig med mindre och skapar sig ofta möjligheter till hjälp genom anhöriga och grannar. Samtidigt har det skett förändringar genom att de yngre äldre till viss del har börjat köpa privat hjälp. Behovsbedömarna pekar på att en del brukare hellre väljer hushållsnära tjänster som de får dra av för istället för hemtjänst. Det finns också gränser inom hemtjänsten, som till exempel att man bara får städat i två rum och kök varannan vecka. Behovsbedömarna tror att det kan bli fler som tar hushållsnära tjänster bland de yngre, eftersom de ser möjligheterna med att få hela huset städat. Samtidigt behöver behovsbedömarna bli bättre på att informera om hushållsnära tjänster. De tror dock inte att de äldre äldre kommer att använda sig av hushållsnära tjänster eftersom de tycker att det blir krångligt med avdrag i deklarationen, medan de yngre äldre är mer vana med Internet, skatteavdrag med mera. Hemtjänstgruppernas effektivitet Den högre vårdtyngden kräver en hel del extra personal, vilket innebär att det har blivit stressigare för hemtjänstgrupperna. Ibland har de inte heller fått in personal för att täcka upp för frånvaro. Det har varit mycket övertimmar, mer timmar än de har personal till (se bilaga 1). Samtidigt har en del personal gått på utbildning, vilket skapar behov av vikarier. Tidspressen har skapat en del konflikter inom grupperna. Vid ekonomiska svårigheter kan det vara lätt hänt att kommunen vill öka takten i hemtjänstgrupperna genom att lägga på dem fler ärenden eller dra ned på personal utan att därför justera arbetsuppgifterna. Hemtjänsten i Hedemora ligger dock bra till när det 35 Vad denna kraftiga ökning beror på är något oklart. Socialstyrelsen anger att de har ändrat något på vad som ingår i statistiken. Även om ökningen i gruppen 0 timmar är oklar, märks en reell ökning i antalet hjälptimmar från 2003 till Det står med andra ord klart att en ökning av hemtjänstens arbetsinsatser har skett över tid. 19

20 gäller hur mycket tid som går till brukarna: det är ungefär 50 procent. 36 Tiden för brukarna brukar ligga på 45-55% i denna typ av verksamhet. Det är därför inte möjligt att bara minska personalen eller öka arbetsuppgifterna. Personalen arbetar på den nivå som kan förväntas av dem. Hemtjänsten kommer dock inte att få mer pengar till verksamheten, utan behöver bli mer effektiva. De har legat över budget hela året och behöver lösa problemet med att det är så många övertimmar. Hemtjänsten ligger 6 årsarbetare över budget. Vad beror det på? Ineffektiv planering? Åker de två i onödan? Är det många dubbelbemanningar? Förvaltningschefen pekar på att det är viktigt att stämma av så att personalen följer besluten och inte gör mer. Att lösa logistiken med hur hjälpen utförs och förflyttningarna mellan brukarna är ytterligare en central del i effektiviseringen. Där kommer förhoppningsvis planeringsstödet att spara tjänster. När det gäller förflyttningar mellan brukarna ser några av informanterna problem som behöver lösas. Dagpersonalen i hemtjänsten samåker med bilarna och väntar ofta in varandra, vilket tar tid. De kör också mycket bil, även när de rör sig i centrala Hedemora. Kommunen har köpt in cyklar, vilket skulle öka effektiviteten och göra personalen mindre beroende av bilar och därmed av samåkning. För att få använda cyklarna har dock kommunen krav på cykelhjälm. Personalen vill inte ha hjälm enligt en informant och avstår därför från att cykla. Hon menar att personalen utgår från att de ska kunna använda bilarna överallt. Och att det knappast är ett alternativ att tvinga personalen att använda cyklarna och därmed tvinga dem att bära cykelhjälm. (Personalen kan givetvis använda sina privata cyklar och då kräver kommunen inte cykelhjälm, det gäller endast om personalen använder kommunens cyklar). Behovsbedömningar och uppföljningar I kommunen har det spekulerats i om handläggarna är för snälla i sina bedömningar och ger mer bistånd än nödvändigt. Få informanter tror att behovsbedömarna i Hedemora är mer generösa i sina bedömningar än i andra kommuner. Samtliga informanter menar att det är viktigt att alla handläggare har en samsyn. Områdeschefen för behovsbedömarna säger att alla är utbildade och har lång erfarenhet. Ingen är osäker i sina bedömningar och de rådgör med varandra eller henne om de är osäkra på ett ärende. Behovsbedömarna har däremot fått ett högre söktryck, vilket har lett till att de har utökat sin verksamhet med en halvtidstjänst. Det var allt för många beslut per handläggare förut. Kommunen har även infört förenklad handläggning för dem över 80 år gällande matdistribution och trygghetslarm. Detta ska frigöra tid för uppföljning och träffar med personal och anhöriga. Samtliga informanter pekar ut uppföljningarna av biståndsbesluten som ett område som behöver prioriteras. Genom användningen av IntraPhone måste behovsbedömarna göra uppföljningar, annars faller personer med tidsbegränsat bistånd ut ur systemet. Behovsbedömarna skulle vilja göra fler tidsbestämda beslut, för att på så sätt säkra uppföljningarna. Det har visat sig ibland att när de har gjort uppföljning har en person 36 Enligt uppgifter som har redovisats till vård- och omsorgsnämnden i Hedemora kommun år

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hemtjänst kr/brukare

Hemtjänst kr/brukare Hemtjänst kr/brukare Varför så olika? Varför?? Kommunen har så många äldre Kommunen är så stor och vi har glesbygd Det måste vara fel på siffrorna Politiken har beslutat om kvarboendeprincip Brukarna har

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 120101- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Omsorgsförvaltningennyckeltal

Omsorgsförvaltningennyckeltal Omsorgsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,5 5,5 4,7 4,2 3,7 5,9 4,3 4,4 4,3

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015 Tjänsteutlåtande Kvalitetscontroller --7 Emelie Spanne 08-590 973 02 Dnr: emelie.spanne@upplandsvasby.se SÄN/:300 34223 Social- och äldrenämnden Öppna jämförelser inom äldreomsorgen Förslag till beslut

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Vårt uppdrag Socialnämnden i Jönköpings kommun har fått i uppdrag att se hur Funktionshinderomsorgen fungerar och är organiserad. Meningen

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Enheten. Äldreenheten. (30 personer)

Enheten. Äldreenheten. (30 personer) Äldreenheten Sid 1 Enheten Äldreenheten (30 personer) Enhetschef Gruppledare Vårdplanerare Hemhandläggare 3 team Boendesamordnare Avgiftshandläggare Ombedömningsteam Jour Sid 2 Vilka kan ansöka? Den enskilde

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2016-09-26 Handläggare Annelie Svensson Telefon: 08-508 36 227 Till Äldrenämnden 2016-10-18 Revidering av tillämpningsanvisningar

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Studiens frågeställningar...

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

Omsorgens pris i åtstramningstid

Omsorgens pris i åtstramningstid Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3

Läs mer

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PARBOENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RIKTLINJER FÖR PARBOENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-10-30 Ansvarig: Områdeschefen för bistånd och stöd Revideras: Minst vart annat år Följas upp: Av områdeshefen för

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Lars Erik Backlund INRIKTNINGSPLAN VON 2011-2014 1 (6) Datum Dnr 2010-12-13 Dnr VON/2010:13-011 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2011-01-20, 18 Inriktningsplan

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

De äldres hälsoutveckling

De äldres hälsoutveckling Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Omsorgs-och arbetsmarknadsnämnden antar föreslagna revideringar i delegeringsordningen att gälla från och med

Omsorgs-och arbetsmarknadsnämnden antar föreslagna revideringar i delegeringsordningen att gälla från och med TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(9) Sektor arbete, trygghet och omsorg Diarienummer: OAN.2015.59 Datum: 2015-09-08 Verksamhetschef Äldreomsorg Ann-Sofie Borg E-post: ann-sofie.borg@ale.se Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

2010 -.05- ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19

2010 -.05- ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 2010 -.05-23 Dnr Vo0.2010.0086 REDOVISNING AV UTREDNINGSUPPDRAG I BUDGET 2010: 8 TIMMARS HJÄLP OCH SERVICE TILL ÄLDRE UTAN BISTÅNDSPRÖVNING Förvaltningens

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer