Årsredovisning Besöksadress: Wahrendorffsgatan 3 Postadress: Box 7427, STOCKHOLM Tel:

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Besöksadress: Wahrendorffsgatan 3 Postadress: Box 7427, STOCKHOLM Tel:

2 Innehållsförteckning Generalsekreteraren och ordförande har ordet 3 Information om församlingen 4 Församlingens organisation 5 Församlingens fullmäktige och styrelse 6 Kommittéer/arbetsgrupper 7 Församlingens tjänstemän/kvinnor 8 Medlemsutveckling 9 Detta används din församlingsavgift till 10 Verksamheten Församlingens resultat och ställning 12 Kapitalförvaltning 14 Verksamhetsberättelser 16 Sociala verksamheten 16 Programverksamhet 18 Religiösa verksamheten 24 Stödverksamhet 26 Sid 2

3 Generalsekreteraren och ordförande har ordet Hur summerar man ett år av verksamhet? Vad är viktigt att berätta om? Judiska församlingen ägs av sina medlemmar. Endast en minoritet oftast av förtroendevalda, anställda och aktiva - är insatt i dess budget och verksamhet. Flertalet kommer sällan i kontakt med församlingens organisation. Vår ambition är därför att denna verksamhetsrapport ska kännas angelägen för alla. Den ska förmedla både sakkunskap och statistik. Det är otvetydigt att Judiska församlingens verksamhet ska tjäna sina medlemmar. Den ska utgå ifrån de styrdokument och de ekonomiska förutsättningar som fullmäktige och styrelse har beslutat om. Verksamhetschefen måste sedan se till att budget är i balans och göra nödvändiga prioriteringar därefter. Fattades rätt beslut? Gjordes riktiga prioriteringar? För att rättvist kunna värdera ett bokslut, bör man känna till de förutsättningar som rådde vid ingången av Judiska församlingen har haft några magra år bakom sig. Det är därför glädjande att i denna rapport kunna visa på ett positivt resultat har vi lagt grunden för en ny organisatorisk struktur. Syftet är att öka professionaliseringen och därmed förbättra kontakten med och service till våra medlemmar. Det görs bland annat genom att renodla i gränssnittet mellan kärnverksamhet och stödverksamhet, liksom att samordna verksamhetsplanering och budgetprocessen. Under året som gått har vi kunnat skönja frukten av detta nya arbetssätt. Vi har kunnat erbjuda religiös, social och kulturell verksamhet för alla åldrar. Dessutom ett stort utbud av olika utbildningsinsatser. Därutöver har vi arbetat med två stora byggprojekt; utbyggnad av Södra begravningsplatsen och det nya utbildning- och kulturhuset Bait. Båda tar sikte på framtiden. Vi menar att de ekonomiska och strategiska satsningar vi gör idag, ska också gynna församlingens barn och barnbarn. Drygt medlemmar och icke-medlemmar har deltagit i församlingsaktiviteter av olika slag. Kansliet har också bedrivit verksamhet som inte alltid syns i kalendariet; såsom att ta hand om våra fastigheter, skötsel av mark, uthyrning av lokaler, upphandling av kontrakt och förvaltning av stiftelser och annan medlemsservice. Ledningen för församlingen har även deltagit i samråd med länsstyrelse och regering i frågor som rör nationella minoriteter i allmänhet, och den judiska minoriteten i synnerhet. På det sättet kan vi hävda våra frågor och samtidigt vara en del av den demokratiska processen. Nu ska vi fullfölja denna positiva utveckling. Vi ska självklart fortsätta att leverera tjänster och judiska aktiviteter som efterfrågas. Utgångspunkten är att arbeta långsiktigt och därigenom säkerställa att det finns en stabil och dynamisk Judisk församling också för kommande generationer. Lena Posner-Körösi Ordförande Judiska församlingen Ingrid Lomfors Generalsekreterare 3

4 Information om församlingen Judiska Församlingen i Stockholm bildades år 1776 och är ett registrerat trossamfund för judar som har till syfte att främja och bedriva judisk religiös och kulturell verksamhet, begravningsverksamhet, ungdoms- och utbildningsverksamhet samt social verksamhet. Församlingen kan också bedriva annan verksamhet som gagnar medlemmarna. Stockholms Judiska Församling är en s.k. enhetsförsamling, vilket innebär att medlemmarna kan ha olika judisk religiös inriktning, alternativt enbart betrakta sig som etniska judar utan religiös tillhörighet. Eftersom Judiska Församlingen i Stockholm är den största judiska församlingen i Sverige har Församlingen, inom Judiska Centralrådets ram, även ett övergripande ansvar för att tillvarata judiska intressen i samhället i stort, på nationell nivå och i förekommande fall också i internationella sammanhang. I december 1999 beslutade Sveriges riksdag att den judiska befolkningsgruppen erkänns som en av fem nationella minoriteter och kort därefter ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om minoritetsspråk. Detta är viktiga utgångspunkter i församlingens arbete. 4

5 Församlingens organisation Förvaltning Fullmäktige är Församlingens högsta beslutande organ. Val till fullmäktige sker vart tredje år. Val hölls senast i november Fullmäktige utser en styrelse som efter församlingsvalet 11 november 2012 består av en ordförande och åtta ledamöter. Styrelsen består av representanter från de tre partier som finns representerade i fullmäktige: Judisk Enhet(JE), Judisk Samling (JS) och Liberal Judendom (LJ). Fullmäktige utser ett antal nämnder: prövningsnämnd, tolkningsnämnd, revisionsnämnd och valnämnd. Församlingens löpande förvaltning handläggs av ett kansli under ledning av en generalsekreterare. Fullmäktige Nämnder Styrelsen Generalsekreterare Kommittéer Ledningsgrupp Religiösa verksamhet Programverksamhet Social verksamhet Stödverksamhet 5

6 JUDISKA FÖRSAMLINGENS FULLMÄKTIGE ( ) JUDISK ENHET Ordinarier Lena Posner-Körösi Stefan Einhorn Henrik Salamon Marion Helfer Wajngot Peter Krusin Carl-Henrik Knutsson Britt-Marie Herdevall Peter Neuman Gabriel Urwitz Elie Kellerman Ersättare: Bernhard Asarnoj Daniel Schuss Helen Rubinstein Ersättare: Elsa Wifstrand (ers. Elie Kellerman) JUDISK SAMLING Ordinarier Jens Lapidus Alexandra Dahan Farana Miri Chiko-Radomski Harry Goldman Carméla Fuchs Gerson Michael Cohn Aron Verständig Michal Mannelid Okret Ersättare: Aviva Scheiman (ers. Jens Lapidus) Elisabet Sannas (ers. Harry Goldman) Patric Lebenswerd (ers. Aron Verständig) LIBERAL JUDENDOM Ordinarier Isak Abramowicz Isabel Sommerfeld Daniel Janse Ersättare: Joel Klein JUDISKA FÖRSAMLINGENS STYRELSE Ledamot Område Parti Lena P Körösi Ordförande JE Isak Abramowicz Ekonomi LJ Aron Verständig Glämsta, Vice ordförande JS Daniel Janse Stora synagogan LJ Elie Kellermann Ungdom JE Peter Neuman Utbildning JE Benny Rung Religiösa övergripande JS Henrik Salamon Information/medlem JE Elisabet Sannas Sociala JS 6

7 Församlingens kommittéer/arbetsgrupper Kommitté Ekonomi Glämsta Sociala Övergripande religiöst Program Ungdom Info/medlem Bygg Utbildning Gravplatskommittén Synagogkommittén Ordförande Isak Abramowicz Peter Krusin Elisabet Sannas Benny Rung Elie Kellermann Elie Kellermann Henrik Salamon Marianne Kisch Jonathan Nisell Petr Zupanc Peter Lindroth 7

8 Församlingens tjänstemän/kvinnor Per den 31 december 2013 (2012 års siffror anges inom parentes) var antalet anställda 28 (28) fördelade på 24 (24) heltidstjänster. Av dessa 28 (28) personer var 14 (13) kvinnor och 14 (15) män. Antalet personer som arbetat extra inom Församlingen har under året varit 208 (213). Figur 1 Antalet anställda fördelade på heltidstjänster Figur 2: Antal anställda och könsfördelning Kvinnor Män

9 Medlemsutveckling Medlemmar och församlingsavgifter Medlemsantalet uppgick per till Antal medlemmar vid årets början Utträdda Uteslutna Avlidna Nya medlemmar Antal medlemmar vid årets slut Figur 3: Medlemsutveckling Det vanligaste skälet till utträde ur församlingen är byte av bostadsort samt ekonomiska skäl, för hög medlemsavgift beslöt fullmäktige att sänka den procentsats som ligger till grund för beräkning av medlemsavgifterna från 1,6 % till 1,0 % i förhoppning om att locka fler medlemmar till församlingen och minska antalet utträden. Då detta inte infriades och församlingen under flera år visade på ett negativt resultat beslöt fullmäktige att för 2012 höja uttagsprocenten till 1,25 % för att stärka ekonomin. 9

10 Detta används din församlingsavgift till Intäkterna från församlingsavgifterna har under 2013 uppgått till tkr ( tkr). Församlingsavgifterna utgjorde 2013 ca 33% (34%) av verksamhetsintäkterna. Varje medlem betalar i snitt kr. Medlemsavgiften fördelas på de olika verksamheterna enligt figur 4 nedan. Figur 4. Medlemsavgiften fördelad på de olika verksamheterna. Programverksamhet 583 kr 15,0% Social verksamhet 521 kr 13,4% Pensionsförpliktelser 381kr, 9,8% Ledning 179 kr 4,6% Information/ medlemsvård; 97 kr 2,5% Bidragssamordning; 27 kr 0,7% Projekt 128 kr 3,3% Religiös verksamhet 816 kr 21,0% Bidrag till externa org. 86 kr, 2,2% Administration och ekonomi 435 kr 11,2% Säkerhet 249 kr 6,4% Fastighet/lokaler 385 kr 9,9% 10

11 Verksamheten 2013 Bland viktigare beslut och händelser samt större aktiviteter kan nämnas: nya och mer ändamålsanpassade stadgar tillämpas från den 1 januari. rabbinrekryteringsgrupp tillsattes 2012 och fortsatte att arbeta under 2013 för att rekrytera ny ortodox rabbin. årets minneshögtid över Förintelsens offer hölls den 26 januari i närvaro kronprinsessparet. avtalen med Stockholms kyrkogårdsförvaltning (KYF) gällande utbyggnad, skötsel och gravgrävning på de judiska begravningsplatserna sades upp med verkan från 1 april. En stor upphandling igångsattes för att hitta nya entreprenörer. Upphandlingen avslutades första kvartalet 2013, nytt avtal slöts med Samhall och Tingvalla Mark. det nya allaktivitetshuset på Glämsta och vinterisoleringen av matsalen, som ett resultat av insamlingen till 100 års minne av Glämsta 2009, invigdes i april. rabbinen i Stora synagogan, David Lazar, lämnade sin tjänst i augusti. En rabbinrekryteringsgrupp har tillsatts för att rekrytera ny rabbin och en ny kantor till Stora synagogan då Maynard Gerber går i pension till sommaren fr. o m 1 augusti skapades en tjänst som utbildningsansvarig. Judiska församlingen besöktes av USA:s president Barack Obama den 4 september. ett personalutvecklingsprojekt i samverkan med TRS avslutades under året, med syfte att bl.a. skapa enhetliga verktyg för verksamhetsplanering samt att identifiera behov av kompetensutveckling. beslut har fattats om utbyggnader, entrérum mm på södra begravningsplatsen. till följd av Bait projektet, ett nytt judiskt kultur och utbildningscentrum inkl. skola i kvarteret Riddaren 5 och 6, har ett antal projekts initierats. I övrigt hänvisas till de olika verksamhetsberättelserna. Betydande samarbeten Samarbeten med övriga judiska församlingar sker på regelbunden basis inom ramen för Judiska Centralrådet. I denna del handlar det mycket om att agera på nationell nivå i övergripande frågor och att tillvarata de judiska intressena som nationell minoritet. Församlingen, via Judiska Centralrådet, är med i World Jewish Congress och har representanter i European Jewish Congress. Därutöver deltar Församlingen i mängder med samverkan och samarbeten med andra organisationer inom såväl religiösa-, kulturella- och minoritetspolitiska områden. 11

12 Församlingens resultat och ställning Församlingens visade 2013 på ett överskott med 571 jämfört med 2012 då församlingen visade på ett överskott om tkr. I figur 7 och 8 visas fördelningen intäkter och kostnader för Figur 7: Totala intäkter tkr Övriga intäkter 569 tkr 1% Räntor och utdelningar 1 613;tkr 4% Bidrag från stiftelser och fonder tkr 26% Församlingsavgifter tkr 31% Administrationsersättning från stiftelser tkr 6% Statliga och kommunala bidrag tkr 4% Fakturerade tjänster tkr 28% Figur 8: Totala kostnader tkr Avskrivningar tkr 4% Årets rearesultat; 494 tkr 1% Övriga kostnader tkr 25% Lämnade bidrag och gåvor tkr 8% Personal-kostnader tkr 52% Fastighet och lokalkostnader tkr 10% 12

13 Specifikation övriga kostnader (driftskostnader) Församlingsledningen 228 Administration Säkerhetsverksamheten 775 Fastighet 37 Informationsverksamheten 288 Religiösa sektionen 801 Gravplatsnämnden Glämsta Sociala sektionen 664 Biblioteksverksamheten 26 Ungdom och Centerverksamheten 199 Övriga Församlingens balansräkning Figur 9: Tillgångar tkr Kortfristiga fordringar tkr Kassa och bank tkr Materielle anläggningstillgångar tkr Finansiella anläggningstillgångar tkr Judiska Församlingen har ökat sin konsolideringsgrad under 2013 genom att resultatet för verksamheten både under 2012 och 2013 varit positiv att marknadsvärdet på tillgångar i TO-fonden överstiger det bokförda värdet att bostadsrätternas marknadsvärde betydligt överstiger det bokförda värdet Församlingens tillgångar består huvudsakligen av anläggningstillgångar. De finansiella tillgångarna utgörs av placeringar i värdepapper med ett bokfört värde om tkr och ett marknadsvärde på tkr samt 5 stycken bostadsrätter i centrala Stockholm till ett bokfört värde om tkr. Då bostadsrätterna har varit i församlingens ägo under lång tid överstiger marknadsvärdet kraftigt det bokförda värdet. 13

14 Figur 10: Eget kapital och skulder tkr Avsättning till framtida gravunderhåll tkr Kortfristiga skulder tkr Fritt eget kapital tkr Pensionsavsättningar tkr Församlingens egna kapital uppgår till tkr. Det utgörs av balanserade kapital om tkr varav tkr är ändamålsbestämda medel samt årets resultat om 571 tkr. Skuldsidan utgörs huvudsakligen av avsättning för framtida pensioner om tkr och avsättning till framtida gravunderhåll om tkr. Kapitalförvaltningen Församlingen bildade tillsammans med ett antal andra judiska organisationer och SEB år 2005 den nationella fonden TO-Fonden (där TO står för Tikun Olam Förbättra världen). Syftet var att på ett bra sätt kunna organisera kapitalförvaltningen av Församlingens kapital samt ett stort antal därtill anknutna stiftelser. Fonden drivs av SEB men församlingen har en representant i den rådgivande placeringskommittén. År 2013 var professor Harry Flam församlingens representant. Fonden står under tillsyn av Finansinspektionen. TO-fonden är en s k blandfond som placerar i såväl räntebärande instrument som i hedgefonder, dock kan fonden endast placera i instrument som har daglig notering. Församlingens bokförda totala tillgångar uppgår till ca 102 mkr (100 mkr) varav 33 mkr (34 mkr) finns i fastigheter (framför allt Riddargatsfastigheten), 13 mkr i ett antal bostadsrätter för religiösa tjänstemän, placering i TO-fonden 38,1 mkr (30,1 mkr) med ett marknadsvärde på 45,6 mkr (32,8 mkr) samt övriga tillgångar (kassa och andra fordringar). I TO-fonden ingår även 42 stiftelser som församlingen förvaltar, så kallade anknutna stiftelser. Dessa stiftelsers totala marknadsvärde uppgick per den till 137 mkr (123 mkr). Kursutvecklingens förändring i TO-fonden efter återlagd utdelning har under 2013 varit 17,3% (10,9%). 14

15 Figur 5: Utveckling kapitalförvaltningen Kursutvecklingens förändring är beräknad med utdelningen återlagd Figur 6: Fördelning av tillgångar TO-fonden Likvida medel; 3,7% Övriga tillgångar; 0,3% Investeringsfonder/utländska fondföretag; 34,3% Svenska aktier; 41,1% Obligationer; 20,6% 15

16 Verksamhetsberättelser Sociala verksamheten Mål och inriktning Sektionens verksamhet utgörs av ett komplement till övrig samhällsservice där vi är unika med att kunna ge den judiska dimensionen. För majoriteten av våra klienter är det just den judiska samhörigheten som utgör grunden för vår möjlighet att hjälpa till med att tillgodogöra olika behov. Genom att ge ekonomiskt stöd där detta behövs, att vara en länk för klienten i kontakter med myndigheter och institutioner samt att ge kurativt stöd. Att uppmärksamma de judiska helgerna genom hembesök, gemensamma måltider och matgåvor. Dessutom anordna sociala träffar för gemensam tillvaro och kunskapsutbyte i såväl judiska som allmänna frågor. Att representera församlingen i kontakter med stat och kommun gällande sociala frågor. Hur uppnåddes målen Vi har genomfört de aktiviteter vi planerat så som hembesök inom ramen för Claimsprojektet och 65+ från Stockholms stad. De judiska helgdagarna har uppmärksammats genom hembesök, gemensamma större måltider som exempelvis chanukalunch och pedagogisk seder, samt att vi delar ut matgåvor med anknytning till helgerna. Sektionens tjänstemän har funnits till hands som samtalsinstitution, stöd i myndighetskontakter, stöd i frågor rörande blandäktenskap eller andra äktenskapsfrågor, förmåga att hitta rätt i ett nytt samhälle, ekonomiskt stöd, personliga samtal under kriser samt anhörigstöd mm. Kurativt arbete genomförs av kuratorn. Vi har genomfört studiecirklar och Glämsta sommarvistelse. Vi har även en utomstående handledare knuten till sektionen som regelbundet handleder oss. Vi kan ge statistik på samtal, besök, aktiviteter osv och det är mätbart utifrån kvantitativ synvinkel. Den kvalitativa mätningen kan vi bara få fram via undersökningar och subjektiva uppfattningar om hur vi når resultaten. Vi har i dagsläget inga indikationer på att inte nå fram utan det är mängden som ifrågasätts - alla vill ha mer. Statistik på antal besök osv finns och redovisas regelbundet men poängen i just det här sammanhanget är att det psykosociala stöd vi ger inte är mätbart enbart i kvantitet. Vi får mycket god feedback på våra insatser hos berörda medlemmar. Huvudsakliga aktiviteter Sektionen har under året bestått av följande tjänster: Claimsansvarig (konsult), HGT- ansvarig, ansvarig för seniorprojektet, hemstödjare, verksamhetsansvarig/kurator Omhändertagande av äldre genom bland annat samtal och stöd, matleveranser via Meals on Wheels, seniorcirkeln, Café 84, utflykter, sjukbesök, sommarens seniorveckor på Glämsta, chanukafest och sedermåltid ansökningsförfaranden, Claimsärenden, 16

17 kurativa samtal och ekonomiskt stöd, kontakter med myndigheter Utmaningar - problemställningar Den största utmaningen ligger i att räcka till för alla som har behov samt att finansiera vår verksamhet som huvudsakligen finansieras med externa medel. Inför framtiden Utreda behov/realistiska mål med volontärinsatser. Samarbeta med olika sektioner inom församlingen. Säkra ekonomin så att arbetet kan fortsätta. Vi är idag beroende av medel från Claims som inom några år kommer att upphöra. Fortbilda personalen för att kunna möta nya utmaningar. 17

18 Programverksamheten UTBILDNING Mål och inriktning Målet är att samordna alla de program som sker inom utbildning, ungdom/glämsta och religiösa sektionerna så att verksamheten uppnår maximal synergieffekt. Och göra rätt prioriteringar med hänsyn till kostnader, deltagarantal, judisk policy. Hur uppnåddes målen En utbildningssamordnare anställdes i augusti 2013 på 30 %. Denna tjänst utökades till 50 % den 1:a januari Mycket av informationen som är nödvändig för inventeringen är insamlad och bearbetad. Samarbete mellan sektionerna har initierats och ett förslag över utbildningsstrukturen kommer att läggas fram under våren Samtal har förts med fokusgrupper med såväl gamla som nya deltagare. Vi har sett över form, kostnad, innehåll och adekvat åldersfördelning. Vi tittar även på vilka verksamheter som ska rymmas under AIS tak. Huvudsakliga aktiviteter Aaron Isaacs Skola med elever i yngre ålder, B nei mitzvahprogrammet som riktar sig till ungdomar året före sin bar/batmitsva, Shana haba-programmet som är ett tre-årigt utbildningsprogram om Israel för högstadieungdom vilken utmynnar i en gemensam Israelresa, Lennart Skutins Fyra Årstider som är en ledarskapsutbildning i nära samarbete med Glämsta, ungdomsaktiviteter i samarbete med BA-shlichim, Matan-projekt (kvinnligt deltagande i judisk ortodox inriktning), Chagprogram i samarbete med synagogorna under de större helgerna, March of the Living med resa till Polen i Förintelsens spår Helg-aktiviteter så som chanukapyssel och purim-tivoli för små barn Utmaningar - problemställningar Vi är i dag begränsade av församlingshusets brist på utrymmen i förhållande till det tidigare Centret. Det nya Bait-huset kommer att råda bot på detta. Utbildningen är ett inom församlingen prioriterat område men vi har mycket knappa ekonomiska resurser. De flesta av våra program finansieras av utomstående fonder och stiftelser och det ger i sig en osäkerhet. En utmaning är att få alla religiösa inriktningar att arbeta mot gemensamma mål. Översynen av verksamheten kommer att kräva ökade resurser om målen skall uppnås. Allt volontärarbete ska ske inom fasta ramar och med en gemensam strategi. Fram till dess att samtliga tjänster inom den religiösa sektionen är tillsatta kommer utbildningsinsatserna att vara begränsade. 18

19 Aaron Isaacs Skola (AIS) har under en längre tid haft mycket få elever varför verksamheten behöver omstruktureras. Målet är att se över hur verksamheten bäst kan anpassas till ett större antal elever och vilka verksamheter som ska rymmas under AIS tak. Inför framtiden Utbildningssektionen har en vision om en fastare struktur och att programmen ingår i en långsiktig planering. Ett stort antal av programmen drivs idag i projektform och finansieras externt. För att säkerställa programmens varaktighet måste en prioritering göras om vilka program som skall inrymmas inom löpande budget. KULTUR Mål och inriktning Att ge medlemmarna ett brett utbud av högkvalitativa program och att genom dessa program både behålla och attrahera nya medlemmar. Hur uppnåddes målen Genom ett varierat program som tilltalar olika målgrupper. 22 program lockade cirka besökare, fler än någonsin. Huvudsakliga aktiviteter Minnesceremonin 27 januari. Boksläpp. Filmvisningar. Konserter. Minnesceremonin för Novemberpogromen. Utmaningar - problemställningar Att under 2014 fortsätta att tillgodose medlemmarnas behov och önskan om kvalitetsprogram. Hur når vi åldersgrupperna år? Hur når vi den israeliska gruppen? Inför framtiden Med en specifik kulturbudget ser framtiden mycket ljusare ut. I och med tillgängligheten till lokaler med all modern teknisk utrustning i det nya Bait-huset (2015) öppnas möjligheter att exempelvis visa teater och film i lokaler som är anpassade för ändamålet. Vi kan alltså bredda utbudet. Judiska biblioteket Mål och inriktning Att vara en oumbärlig resurs, inte bara för judarna i Stockholm, utan även för gemene man när det gäller information om judendom, Israel, jiddisch, Förintelsen, antisemitism mm. 19

20 Hur uppnåddes målen Biblioteket vänder sig till både församlingsmedlemmar och allmänhet. Detta sker genom att marknadsföra biblioteket regelbundet till judiska institutioner, folkbiblioteken, högskolorna, folkhögskolor, med flera. Statistik för Besökare Lån Omlån Fjärrlån Referensfrågor Nedgången i statistiken för 2012 och 2013 jämfört med tidigare år kan delvis förkaras av att man behövde hålla biblioteket stängt ett flertal gånger samt att öppettiderna skars ner från 13 timmar till 10 timmar. Huvudsakliga aktiviteter Besök av låntagare utlån av böcker biblioteket deltog i ett antal författaraftnar i samarbete med programverksamheten. Uppskattat antal deltagare i ovanstående evenemang cirka 800. Cirka 70 elever, enskilda och i små grupper har fått handledning gällande fördjupningsfrågor om judendomen. Judiska biblioteket deltog i expertpanelen i en workshop om minoritetsbibliotek anordnad av Internationella bokmässan i Botkyrka. Hillelskolans klass 6 gjorde under hösten ett besök i biblioteket med bl. a frågesport som aktivitet. Lilian Schenkman har ensam ansvarat för biblioteket. Volontärer var Susanna Hodosi- Ewerman, och Azriela Marmur. Bibliotekets öppettider var må 14-18, ti-to Utmaningar - problemställningar Eventuell flytt av biblioteket till det nya Bait-huset. Biblioteket är sårbart då det vid sjukdom måste hållas stängt eftersom det bara är en anställd. Inför framtiden Med en eventuell flytt till Bait-huset blir tillgängligheten större och möjligheten ökar att nå en bredare publik. Nära samarbete med andra kulturella grupper och institutioner i samhället Minst fyra kulturprogram/författarbesök arrangeras per termin Ökat internationellt utbyte Genom enkäter och på annat sätt utreda användarnas förväntningar och önskemål Fortsätta att utveckla bibliotekets hemsida 20

21 Ungdom Mål och inriktning Syftet är att stödja de olika ungdomsorganisationerna i deras arbete samt att initiera nya aktiviteter och projekt. Att skapa en mötesplats för judiska barn och ungdomar. Här ges möjlighet att hitta nya sociala kontakter samt känna trygghet inom den egna gruppen. Att främja judiska aktiviteter och att genom sociala evenemang få ungdomarna att känna att de är en viktig del av församlingen. Att genom ett judiskt engagemang redan i barn- och ungdomsåren trygga en judisk framtid för våra medlemmar. Hur uppnåddes målen Genom olika aktiviteter innefattande allt från skapande verksamhet och social samvaro till utbildning vill vi ge ungdomarna en möjlighet att växa och att känna sig som en viktig del av vår levande judiska församling Genom attraktiva aktiviteter för och med engagerade barn- och ungdomar. Huvudsakliga aktiviteter - Evenemang kring mindre judiska helger; diverse program för barn, ungdomar och familjer. - Barngudstjänster kring stora helger och enstaka shabbattillfällen. - Purimfest för barnfamiljer - Chanukkafest för barnfamiljer - Yom Haatsmaout för barnfamiljer. - Knytkalasshabbat i Sessionssalen för barnfamiljer. Varannan månad. - 4Årstider. Ansvarig för ledarskapsutbildning för ungdomar - Glämsta Familjehelger Familjehelger med fullbokat Glämsta - Nya JF: Pubar och fester för 18-30åringar - Bnei Akiva: Sommar, vinter-och höstläger för 9-18 åringar. Aktiviteter för barn i olika åldrar. - Centrets Ungdomsrum: Öppna veckoaktiviteter för åk 6 i Hillelskolan - March of the Living: Ansvarar och planerar Polenresa inklusive utbildning för judiska ungdomar i Förintelsens fotspår. Nästa resa SJUF Nyårsfirande. - Babyträffar: Öppet för föräldralediga, en gång i veckan på Centret. Sång och föreläsning. - Replokal: I Centrets källare ligger replokalen, där 5-6 band spelar i veckan. - Infokvällar: Om program i Israel efter gymnasiet. - Tillsammans för Sverige, Interreligiöst projekt med Fryshuset. - En Snabb Slant: Coachar ungdomar som söker bidrag från Kulturförvaltingens stöd En Snabb Slant. 21

22 Utmaningar - problemställningar Under 2013 flyttade Judiska Centrets personal från Nybrogatan19 till Församlingshuset. Från att jobba i ett kvällsöppet hus med inarbetade rutiner och tillgängliga lokaler, som folk droppade förbi ibland av gammal vana hamnade nu ungdomslokaler och mötesrum i Judiska Församlingens lokaler I väntan på det nya huset gäller det att hålla igång ungdomsverksamheten och fortsätta hitta attraktiva aktiviteter för unga i Församlingen. Att få ungdomarna att känna sig delaktiga och få dem att välja judiska alternativ i en alltmer lockande omvärld. Inför framtiden Ungdomsverksamheten planerar inför Baithuset 2015 och håller samtidigt fortfarande på att hitta en fungerande form i Församlingshuset. Verksamheten leds idag av en anställd på 75% De sedan tidigare igångsatta projekten som utbyggnaden av Södra Begravningsplatsen och Bait-projektet har löpt vidare under året och kommer att sätta sin prägel också på år Glämsta Mål och inriktning Den övergripande målsättningen för Glämsta är att ge Judiska församlingens medlemmar och främst dess barn och ungdomar möjlighet att mötas i en judisk miljö och därmed stärka den judiska identiteten. För att utnyttja Glämsta maximalt hela året ska antalet uthyrningar öka. Hur uppnåddes målen Under barnperiod ett ökade antalet deltagare från 118 till 142 barn och under period 2 ökade antalet barn från 82 till 97 barn. Sportlovsveckan besöktes av 27 barn och året innan 25. Båda familjeveckorna var fullbelagda Gällande större (längre än en helg) externa uthyrningar blev det lika många som föregående år. Offerter skickades ut till 4 olika företag/organisationer/privat personer. Vi genomförde 2 stycken externa uthyrningar. Huvudsakliga aktiviteter Inom sektionen så finns det 1,9 heltidstjänster. Utöver det säsongsanställs ca 120 personer i olika omgångar. De viktigaste aktiviteterna är: barnperioder familjeveckor, sportlovsläger, externa uthyrningar samt helguthyrningar. Utmaningar - problemställningar Glämsta börjar bli slitet. Är vi rustade för den eventuella anstormningen? Finns ekonomin för det? Kommer en tjänsteman att klara av allt nu när barnkullarna är stora? Inför framtiden 22

23 För att få plats med alla barn som sökt 2014 var vi tvungna att öppna upp period 2 för barn i ÅK 5. Detta har medfört att barnantalet på båda perioderna är jämnare. Dock kommer detta nog vara svårt att genomföra I stället funderar vi på att höja åldern på period 1, från 7 år till 8 år för de som kan åka för första gången. Gällande externa uthyrningar har trycket varit större, sex stycken offerter har redan skickats ut. Dock är inga bokningar klara ännu. Vi hoppas kunna öka deltagarantalet på båda barnperioderna. Vi vill behålla deltagarantalet på familjeveckorna Vi planerar för en egen anordnad aktivitet under delar av jul- och nyårshelgen. Vi jobbar på att öka antalet externa uthyrningar. 23