Innehållsförteckning. Godkänd av Karleby stadsfullmäktige

Transkript

1 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT KOKKOLA KARLEBY

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Personalmängd och personalstruktur 4 Personalmängd Hel- och deltidsanställda 5 Åldersstruktur 6 Könsfördelning 7 Arbetstidssystem 8 Vanliga yrkesbeteckningar 8 Årsverken (arbetad tid) 9 Frånvaro i enlighet med lagar och avtal 10 Sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar 11 Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 14 3 Kalkyltjänster 16 Arbetskraftskostnader 16 Avtal och löner 17 4 Pensionering 18 Prognos för pensionsavgången 19 Pensionsavgifter 20 5 Arbetshälsa 21 Arbetarskydd 21 Satsningar på arbetshälsa 22 Företagshälsovård 22 Utveckling 23 Utbildning, deltagande och kostnader 24 Personalförmåner 24 Omplacering av personal 25 6 Samarbete 27 Samarbetsgrupp och utvecklingsgrupper 27 7 Personalsektion 29 8 Personalkommunikation 30 Bilagor 31 Godkänd av Karleby stadsfullmäktige Pärmbild: Kuvatiimi Lokalerna i Storby allaktivitetshus stöder en ny form av inlärnings- och arbetskultur. Huset togs i bruk, och ca 650 barn inom grundläggande utbildning och förskoleutbildning undervisas i huset som även rymmer en rådgivningsbyrå och verksamhetsplatser för ungdomar. Olika föreningar har tillgång till lokalerna på kvällarna. I allaktivitetshuset arbetar ca hundra av stadens anställda. 2 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

3 1 Inledning Avsikten med personalberättelsen är att redogöra för stadens personalresurs utifrån statistiskt material och uppgifter som har samlats in via personalenkäter. De statistiska uppgifterna ger en bild av personalvolymen, personalstrukturen, personalens frånvaro och personalkostnaderna. Uppgifterna från har jämförts med uppgifterna från. Siffrorna hänför sig till staden inte bara på generell nivå och sektornivå utan till en del också på en mer detaljerad nivå. Berättelsen innehåller också fakta om personalarbete som har utförts under året. De sektorrelaterade uppgifterna som framgår av berättelsen baserar sig på de uppgifter som sektorerna själva har lämnat. Ytterligare uppgifter framgår av övriga informationskällor, t.ex. sektorernas egna verksamhetsberättelser och rapporter. Ett med tanke på personalen viktigt beslut var att Karleby Hamns personal (28 personer) och affärsverksamhet överfördes till Karleby Hamn Ab vid ingången av, och Karleby Energis personal (65 personer) och affärsverksamhet överfördes till Karleby Energi Ab vid ingången av. Den 31 december hade staden anställda varav antalet ordinarie anställda uppgick till (24 färre än ) och anställda för viss tid till 966, vilket är 96 mera än. Antalet årsverken uppgick till Löneutgifterna uppgick till 165,2 miljoner euro. Männens genomsnittliga ålder var 48,4 år. Den har stigit med sexton månader från året innan. Kvinnornas genomsnittliga ålder var 47,4 år. Den har stigit med en månad från året innan. Av de ordinarie anställda var 80,7 procent kvinnor och 19,3 procent män. Antalet sjukfrånvarodagar uppgick till kalenderdagar vilket är dagar mera än. Antalet sjukfrånvarodagar per person uppgick till 16,9 kalenderdagar, år var motsvarande siffra 14,4. Vid en fest för utdelning av förtjänsttecken på Karlebydagen den 7 september uppmärksammades personal med långvarig kommunal anställning. Staden uppmärksammade med en gåva 18 personer som har varit kommunalt anställda i 40 år, 58 personer som har varit kommunalt anställda i 30 år och 56 personer som har varit kommunalt anställda i 20 år. De statistiska uppgifterna i personalberättelsen har sammanställts av lönesekreterare Risto Kaustinen och anställningschef Sirpa Hannula, som även har skrivit ett textavsnitt om sitt ansvarsområde. Uppgifterna har samlats in via rapporteringsprogrammet AGS i datasystemet för löneräkning och personalförvaltning. Övriga skribenter är personalutvecklingschef Eija Pienimäki, arbetarskyddschef Riitta Sarantila, arbetarskyddschef Sinikka Tuomaala, personalplanerare (omplacering) Sirkka Uschakoff och personaldirektör Patrik Lindholm. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 3

4 2 Personalmängd och personalstruktur Personalmängd Med personalmängden avses antalet anställningsförhållanden som var i kraft 31 december. Personal med visstidsanställning omfattar alla anställningsförhållanden för viss tid inklusive alla timlärare. Största delen av den visstidsanställda personalen bestod av vikarier. Antalet anställda hos Karleby stad uppgick till i slutet av. Antalet anställda har ökat med 1,8 procent från året innan. Antalet ordinarie anställda har ökat med 7,9 procent sedan kommunsammanslagningen som genomfördes den 1 januari Under året bereddes överföringen av personalen i The English Kindergarten of Kokkola och Emeliehemmet till Karleby stad på så sätt att personalen överförs till Karleby stad fr.o.m Diagram 1: Antalet anställningsförhållanden inom de olika förvaltningarna Anställda för viss tid (inkl. sysselsatta) Ordinarie anställda Överföringen av Karleby Hamns och Karleby Energis personal och affärsverksamhet till de bildade bolagen Karleby Hamn Ab och Karleby Energi Ab skedde från Vid hamnen överfördes 28 personer och vid energiverket 65 personer. Anställningsförhållanden för viss tid inom social- och hälsovårdstjänsterna vilka bildat s.k. kedjor gjordes ordinarie inom äldreomsorgen och hälsovårdstjänsterna. Totalt 75,6 procent av stadens personal var ordinarie anställda. Andelen visstidsanställda (24,4 procent) ökade något från året innan (, 22,4 procent). Antalet visstidsanställda är betydligt större än i kommunsektorn i allmänhet (20,5 procent år, KT Kommunarbetsgivarna, Personalstruktur). Diagram 2: Antalet anställningsförhållanden Sysselsatta Anställda för viss tid Ordinarie anställda Tabell 20, antalet anställningsförhållanden inom de olika sektorerna och på de olika enheterna , bilaga 1. 4 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

5 Tabell 1: Antalet anställningsförhållanden inom de olika sektorerna Ordinarie anställda 2013 Ordinarie anställda Ordinarie anställda Anställda för viss tid 2013 Anställda för viss tid Anställda för viss tid Sammanlagt 2013 Sammanlagt Sammanlagt Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Affärsverken Regionala räddningsverket Sammanlagt Antalet sysselsatta (ingår i siffrorna) var sammanlagt 23 år 2013, 7 år och 7 år Hel- och deltidsanställda Diagram 3: Hel- och deltidsanställda I slutet av uppgick antalet: Deltidsanställda; Heltidsanställda; 1250 Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Affärsverken Regionala räddningsverket heltidsanställda till personer (, 3 225, ökning 1,5 procent) deltidsanställda till 720 personer (, 698 personer, ökning 3,1 procent) anställda i bisyssla till 614 personer, varav frivilliga brandmän 75,2 procent, lärare i bisyssla 22,1 procent och övriga 2,7 procent. Anställda för viss tid och deltidspensionärer fi nns i nästan alla yrkesgrupper. Exempelvis vissa skolgångsbiträden, vårdare och kontorsanställda är anställda för viss tid. Tabell 2: Hel- och deltidsanställda inom de olika förvaltningarna Bisyssla Bisyssla % Heltidsanställda Heltidsanställda % Deltidsanställda Deltidsanställda % Sammanlagt Centralförvaltningen , ,1 0 0,0 270 Miljö- och hälsoskyddet 23 67, ,4 0 0,0 34 Social- och , ,1 11 0, hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet , , , Tekniska väsendet , ,5 1 0,2 439 Affärsverken , ,3 4 2,8 141 Regionala räddningsverket ,7 4 0, ,6 573 Sammanlagt , , , KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 5

6 Åldersstruktur De största åldersgrupperna bland personalen var personer i åldern år och år. Diagram 4: Åldersfördelningen för de ordinarie anställda Den grupp som minskade mest var personer i åldern år (253 personer, 325 personer, minskning 22,2 procent). Av de fastanställda var personer, d.v.s. 42,4 procent, över 50 år (, personer, d.v.s. 45,4 procent). män kvinnor Genomsnittsåldern för de fastanställda var för män 48,4 år (, 47 år 1 månad) för kvinnor 47,4 år (, 47 år 3 månader) I Karleby är personalens genomsnittsålder något högre än inom kommunsektorn i allmänhet. År uppgick genomsnittsåldern för de kommunalt anställda till 45,7 år (Statistik: KT Kommunarbetsgivarna, Personal enligt åldersgrupp och personalens genomsnittsålder). Tabell 3: Genomsnittsåldern vid de olika förvaltningarna (ordinarie anställda) Genomsnittlig ålder män 2013 Genomsnittlig ålder män Genomsnittlig ålder män Genomsnittlig ålder kvinnor 2013 Genomsnittlig ålder kvinnor Genomsnittlig ålder kvinnor Centralförvaltningen 50,0 49,0 48,4 51,4 52,7 52,5 Miljö- och 50,3 48,4 49,3 42,1 43,7 41,6 hälsoskyddet Social- och 47,7 47,3 48,3 47,5 47,9 47,6 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 45,8 45,2 46,6 47,7 47,9 47,3 Tekniska väsendet 51,2 50,1 51,7 51,3 51,9 51,7 Affärsverken 46,5 46,7 49,4 44,1 44,3 44,3 Regionala räddningsverket 45,3 45,3 45,1 36,1 38,1 38,1 Hela staden 47,9 47,1 48,4 47,9 47,3 47,4 6 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

7 Könsfördelning Diagram 5: Könsfördelningen vid de olika förvaltningarna män kvinnor Av de anställda var 80,7 procent kvinnor och 19,3 procent män. Procentandelen för män och kvinnor har under årens lopp förändrats i ytterst liten skala. Från 2009 har männens andel sjunkit med 3,9 procentenheter. De mest mansdominerade förvaltningarna var det regionala räddningsverket, tekniska sektorn och affärsverken. På det regionala räddningsverket uppgick männens andel till 91,1 procent, inom den tekniska sektorn till 49,9 procent och i affärsverken till 29,3 procent. Det fanns fl est kvinnor inom social- och hälsovårdssektorn där kvinnornas andel uppgick till 93,6 procent. Tabell 4: Könsfördelningen bland ordinarie anställda inom de olika förvaltningarna Män Män % Kvinnor Kvinnor % Centralförvaltningen 35 17, ,0 Miljö- och hälsoskyddet 5 19, ,8 Social- och 71 6, ,6 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet , ,8 Tekniska väsendet , ,1 Affärsverken 34 29, ,7 Regionala räddningsverket 92 91,1 9 8,9 Sammanlagt , ,7 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 7

8 Arbetstidssystem Den vanligaste arbetstidsformen vid Karleby stad är allmän arbetstid, till vilken hör 28,5 procent av personalen. Den näststörsta gruppen bildas av dem som har ett arbete av skiftarbetskaraktär, de uppgår till 23,5 procent av hela personalen. Den tredje största gruppen är personer som utför undervisningsarbete, vars andel uppgår till 13,8 procent. fördes många förhandlingar med fackföreningar och chefer samt MÖCS om övergång från periodarbete dagtid till allmän arbetstid. Verksamheter och avgränsningar som gällde övergången till allmän arbetstid slogs fast med ansvariga chefer. Avgränsningarna för de olika arbetstagargrupperna slogs fast så att om det inte fi nns behov att regelbundet arbeta på natten, på lördagar, på söndagar eller göra över 9 timmar långa arbetsskift är allmän arbetstid den rätta arbetstidsformen. Ca 260 personer av stadens anställda övergår till allmän arbetstid vid ingången av Den ordinarie arbetstiden vid allmän arbetstid är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka. Den ordinarie arbetstiden vid periodarbete är 114 timmar 45 minuter under en tre veckors period. Arbetstiden ska realiseras enligt en arbetsskiftsförteckning som görs upp i förväg. Den ordinarie arbetstiden vid byråarbetstid är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka. Staden använder sig i regel av fl exibel arbetstid. Tabell 5: Personal enligt olika arbetstidssystem, ordinarie anställda och anställda för viss tid Allmän arbetstid 38,25 timmar/vecka Periodarbete, skiftarbete 939 Undervisningsarbete 551 Byråarbetstid 36,25 timmar/vecka 476 Periodarbete, dagarbete timmar/vecka (AKTA III kapitel 10) 117 Läkare, tandläkare (hälsocentralen) timmar/vecka Dagsarbete, i snitt 38,25 timmar/vecka 135 Brandmän 70 Familjedagvårdare 43 Treskiftsarbete, oavbrutet 6 Gårdskarlar, arbetstid 38,25 timmar/vecka 11 Vanliga yrkesbeteckningar Enligt lönesystemet användes det 488 olika yrkesbeteckningar varav ca 260 yrkesbeteckningar endast användes av en person. De vanligaste yrkesbeteckningarna var närvårdare (310 personer), sjukskötare (168 personer), barnskötare (151 personer) och klasslärare (132 personer). Tabell 6: De vanligaste yrkesbeteckningarna, ordinarie anställda 2013 Närvårdare Sjukskötare Barnskötare Klasslärare Barnträdgårdslärare Primärskötare Städare Skolgångsbiträde Lektor, grundskola Hälsovårdare Anstaltsbiträde Timlärare (huvudsyssla) Hemvårdare Företagshälsovårdare Anstaltskarl Dagvårdare Byråsekreterare Speciallärare, grundskola Familjedagvårdare KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

9 Årsverken (arbetad tid) Tabell 7: Årsverken inom de olika sektorerna och på de olika enheterna (arbetad tid) Årsverken 2012 Centralförvaltningen 226,5 Årsverken 2013 Årsverken Årsverken 200,1 226,5 214,0 199,8 200,1 Centralförvaltningen 120,9 111,8 104,4 103,8 Kosthållet 105,6 102,2 95,4 96,3 Miljö- och hälsoskyddet 23,2 22,7 23,1 23,3 Veterinärvården 13,9 12,7 13,3 14,1 Övervakningen av sanitära 9,3 10,0 9,8 9,2 förhållanden Social- och 1 003, , , ,9 hälsovårdsväsendet Förvaltningen 9,2 8,7 8,7 10,0 Hälsocentralen 340,0 337,0 335,8 342,6 Äldreomsorgen 496,5 511,9 525,5 519,6 Social- och 157,8 156,0 165,3 197,7 handikappservicen Bildningsväsendet 1 105, , , ,7 Förvaltningen 24,0 22,4 15,9 14,9 Undervisningsväsendet 613,9 621,9 581,8 574,8 Småbarnspedagogik 375,2 366,9 361,1 384,8 Övrigt bildningsarbete 91,9 98,3 93,8 99,2 Tekniska väsendet 386,7 374,5 349,1 354,9 Tekniska servicecentret 247,8 236,0 217,6 221,9 Städtjänsterna 138,9 138,5 131,5 133,0 Affärsverken 171,1 168,2 159,5 89,2 Karleby Energi 53,2 52,7 50,5 Karleby Hamn 27,7 26,5 24,3 Karleby Vatten 33,6 32,6 29,5 31,7 Työplus 56,6 56,4 55,2 57,5 Regionala räddningsverket 97,5 106,0 88,5 91,9 Hela staden 3 013, , , ,0 Antalet årsverken påverkas av utförd total arbetstid minskad med frånvaro (studieledigheter, familjeledigheter, sjukledigheter, rehabilitering, alterneringsledigheter och semester). Utbildning har vid beräkningen av årsverken beaktats som arbetstid. Beräkningen av årsverken för lärarna baserar sig på antalet timmar för undervisningsskyldigheten (24 h/vecka). Vid beräkningen av årsverken ändras anställningar som pågått en del av året och deltidsarbetsförhållanden till årsanställda och årsverken, som bättre beskriver personalmängden och utvecklingen av den än en granskning av tvärsnittet årets sista dag. Stadens årsverken minskade med 0,2 procent jämfört med. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 9

10 Frånvaro i enlighet med lagar och avtal I semesterdagarna ingår semestrar och sparade ledigheter som har tagits ut. Antalet semesterdagar uppgick till dagar (, dagar). En semesteranvisning togs i bruk på hösten 2012 och en anvisning om sparade ledigheter på våren och de har påverkat sättet att ta ut semestrarna. Antalet tillfälliga vårdledighetsdagar (för vård av sjukt barn) ökade med 13,8 procent d.v.s. med 348 dagar (2 869 dagar år och dagar år ). Antalet studieledighetsdagar ökade med 7,7 procent, d.v.s. med 477 dagar (6 663 dagar år och dagar år ). Utnyttjandet av alterneringsledighet minskade med 4,5 procent, d.v.s. med 568 dagar ( dagar år och dagar år ). Till privata ärenden med lön räknades också uttagna saldoledigheter som under uppgick till dagar ( sammanlagt dagar). Diagram 6: Antalet frånvarodagar som kalenderdagar Tabell 8: Frånvaro i enlighet med olika lagar och avtal inom de olika sektorerna som kalenderdagar Sjukt barn Privat ärende med lön Privat ärende utan lön Familjeledigheter Utbildning Studieledighet Alterneringsledighet Semester Övriga Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Affärsverken Regionala räddningsverket Sammanlagt Till familjeledigheterna hör moderskapsledighet, föräldraledighet, vårdledighet och faderskapsledighet. Till privatärenden med lön har räknats bl.a. bemärkelsedagar, egen vigseldag, en närståendes begravningsdag och saldoledigheter. Tabell 21, frånvaro i enlighet med olika lagar och avtal inom de olika sektorerna och på de olika enheterna och, bilaga KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

11 Sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar Diagram 7: Antalet sjukdagar som kalenderdagar sjukdagar sjukdagar Hösten preciserades anvisningarna om sjukfrånvaro närmast vad gäller förfarandet med egen anmälan. Modellen för tidigt stödjande av arbetsförmågan utvidgades och omarbetades till modellen Aktivt stödjande av arbetsförmågan. Personalens sjukfrånvarodagar uppgick till kalenderdagar. Ökningen jämfört med året innan var kalenderdagar, d.v.s. 14,5 procent (1,79 kalenderdagar/ person/år). Inom hela organisationen uppgick antalet sjukdagar till 16,19 kalenderdagar per person (14,40 kalenderdagar ). Tabell 9: Antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar inom de olika sektorerna som kalenderdagar Sjukdagar antal *) Rehabiliteringsstödsdagar **) Sjukdagar sammanl./ löntagare ***) Centralförvaltningen ,42 Miljö- och hälsoskyddet ,03 Social- och ,50 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet ,14 Tekniska väsendet ,71 Affärsverken ,25 Regionala räddningsverket ,62 Sammanlagt ,19 Med rehabiliteringsstöd avses invalidpension som beviljas för viss tid. *) Sjukdagar för anställda för viss tid: kalenderdagar, olycksfallsdagar 229 kalender = kalenderdagar **) Rehabiliteringsstöd kan beviljas då maximitiden för sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten på 300 dagpenningsdagar löper ut ***) Sjukdagar sammanlagt/löntagare inkluderar sjukdagar, inte rehabiliteringsstödsdagar. Tabell 22, antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar som kalenderdagar inom de olika sektorerna och på de olika enheterna 2013, och, bilaga 3. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 11

12 Diagram 8: Antalet sjukdagar som kalenderdagar Sjukdagar Tabell 10: Sjukfrånvaro inom de olika sektorerna och på de olika enheterna Arbetsdagar 2013 Centralförvaltningen % Arbetsdagar % Arbetsdagar Centralförvaltningen , , ,2 Kosthållet , , ,5 Miljö- och hälsoskyddet Veterinärvården 77 1, , ,1 Övervakningen av sanitära 132 3, , ,3 förhållanden Social- och hälsovårdsväsendet Förvaltningen 75 2,3 67 2,1 34 1,0 Hälsocentralen , , ,1 Äldreomsorgen , , ,3 Social- och , , ,0 handikappservicen Bildningsväsendet Förvaltningen 160 1, , ,1 Undervisningsväsendet , , ,8 Småbarnspedagogik , , ,9 Övrigt bildningsarbete 747 2, , ,1 Tekniska väsendet Tekniska servicecentret , , ,2 Städtjänsterna , , ,9 Affärsverken Karleby Energi 759 4, ,0 Karleby Hamn 212 2, ,4 Karleby Vatten 685 6, , ,8 Työplus , , ,7 Regionala räddningsverket 998 3, , ,8 Hela staden , , ,1 Olycksfall ingår i siffrorna % 12 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

13 Tabell 11: Sjukdagar enligt sjukfrånvarons längd/antalet fall inom de olika sektorerna 0 dagar 1 3 dagar 4 29 dagar dagar dagar dagar dagar Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Affärsverken Regionala räddningsverket Sammanlagt En lagändring som trädde i kraft i juni 2012 förpliktar arbetsgivarna att ingripa mot långvariga sjukledigheter. Genom att hålla kontakt med en sjukskriven arbetstagare och genom att följa med hans eller hennes tillstånd via samråd om arbetshälsan främjar man arbetstagarens möjligheter att återgå till arbetet efter en långvarig frånvaro. En chef ska kontakta företagshälsovården när en arbetstagares sjukdom har pågått i en månads tid (30 dagar) antingen utan eller med avbrott. Dessutom ska det hållas samråd om arbetstagarens arbetsförmåga och möjlighet att återgå till arbetet senast på det stadium då sjukdagpenning har betalats för 90 vardagar. Av tabellen framgår personalens sjukfrånvarodagar indelade enligt sjukledighetens längd. Personalen har rätt till sjukledighet utifrån en egen anmälan 1 3 dagar/gång om orsaken är infl uensa, huvudvärk eller magsjuka. Antalet frånvarodagar som baserade sig på egen anmälan uppgick till dagar, 10,9 procent av samtliga sjukfrånvarodagar (år, dagar d.v.s. 5,8 procent av samtliga sjukfrånvarodagar). Sjukledigheter skrevs ut på annat håll än inom företagshälsovården för personer, sammanlagt dagar ( för personer, sammanlagt dagar). uppgick antalet sjukledigheter som pågick över 30 dagar till kalenderdagar d.v.s. 34,7 procent ( kalenderdagar d.v.s. 35,0 procent år ). Antalet sjukledigheter som pågick över 90 dagar uppgick till kalenderdagar d.v.s. 11 procent (5 085 kalenderdagar, d.v.s. 9,0 procent år ). Merparten av sjukledigheterna varade 4 29 dagar (43,5 procent). År uppgick de motsvarande sjukdagarnas andel till 44,5 procent. Tabell 23, antalet sjukdagar enligt sjukfrånvarons längd/antalet fall inom de olika sektorerna och på de olika enheterna och, bilaga 4. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 13

14 Diagram 9: Antalet sjukdagar enligt diagnosgrupp Sjukfrånvaro dagar (st.) Sjukfrånvaro dagar (st.) Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar Diagram 10: Antalet olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar enligt If:s och LokalTapiolas statistik tot. 243 tot. 192 tot. 232 tot. 235 tot Yrkessjukdom Olycksfall under resor till eller från arbetet Olycksfall på arbetsplatsen KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

15 Karleby stad har försäkrat sina anställda hos försäkringsbolaget If och från ingången av hos försäkringsbolaget LokalTapiola. Den statistiska sammanställningen över olycksfall baserar sig på försäkringsbolagens uppgifter om olycksfall och deras följder. Statistiken har gjorts upp den 12 januari har antalet olycksfall i arbetet och olycksfall under resor till eller från arbetet samt antalet yrkessjukdomar varierat mellan 192 och 243 olycksfall. Av detta antal har andelen olycksfall under resor till eller från arbetet varit procent. Antalet frånvaron som berodde på olycksfall var som lägst dagar år och som högst dagar år. Antalet ersättningsdagar visar de dagar när anställda till följd av olycksfall och yrkessjukdomar var arbetsoförmögna, och för vilka det från försäkringen betalades en dagpenning som i regel var lika stor som den lön som skulle ha betalats till arbetstagaren under motsvarande tid. De betalda ersättningarna var som lägst euro år och som högst euro år Diagram 11: Antalet ersättningsdagar enligt olycksfallsår enligt If:s och LokalTapiolas statistik Antalet tot. (inkl. arbetsplats, arbetsresa, yrkessjukdom) Diagram 12: Betalda ersättningar enligt olycksfallsår enligt If:s och LokalTapiolas statistik tot tot tot tot tot Yrkessjukdom Olycksfall under resor till eller från arbetet Olycksfall på arbetsplatsen Ersättningar (1000 ) KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 15

16 3 Kalkyltjänster Arbetskraftskostnader Inom den arbetsintensiva kommunsektorn utgör arbetskraftskostnaderna och investeringarna i personalens arbetshälsa och kompetensutveckling en stor del av kommunens ekonomi. Uppföljningen av strukturen och utvecklingen av arbetskraftskostnaderna är på så sätt centrala också inom personalrapporteringen. Arbetskraftskostnaderna gäller den personal som står i anställningsförhållande till kommunen. Personalkostnaderna (lön + lönebikostnader) för redovisningsperioden uppgick till 165,2 miljoner euro medan de ett år tidigare uppgick till 164,9 miljoner euro. Att personalutgifterna ökade från året innan beror på avtalsförändringar som trädde i kraft 1.7. och som inverkade med 0,4 procent. Inga permitteringar förekom i likhet med året innan, men frivilliga ledigheter utan lön beviljades under. Året innan sparades 1,8 miljoner euro till följd av permitteringar. De direkta inbesparingarna av personalutgifterna till följd av de frivilliga ledigheterna utan lön uppgick till ca 0,5 miljoner euro. Personalkostnaderna påverkades av överföringen av Karleby Hamns och Karleby Energis personal och affärsverksamhet till de nya bolagen Karleby Hamn Ab och Karleby Energi Ab vid ingången av. Vid hamnen överfördes 28 personer och vid energiverket 65 personer. Tabell 12: Arbetskraftskostnader, staden och affärsverken Staden Ändring % föregående år Arbetskraftskostnader sammanlagt, varav 1. Löner sammanlagt, varav ,5 Löner under semestertiden ,4 Löner under sjukfrånvaro, brutto ,5 Löner under familjeledigheter, brutto ,1 Löner under övrig lagstadgad/avtalsbaserad frånvaro ,1 - Sjukförsäkringsersättningar ,8 - Olycksfallsersättningar ,7 2. Arbetsgivarens pensionsavgifter och övriga ,4 socialförsäkringsavgifter 3. Övriga Rekryteringskostnader Kostnader för inhyrd arbetskraft 4. Personalinvesteringar Företagshälsovård, netto Utbildning ,7 Rehabilitering, med lön ,2 Affärsverken Ändring % föregående år Arbetskraftskostnader sammanlagt, varav 1. Löner sammanlagt, varav ,0 Löner under semestertiden ,6 Löner under sjukfrånvaro, brutto ,8 Löner under familjeledigheter, brutto ,0 Löner under övrig lagstadgad/avtalsbaserad frånvaro ,5 - Sjukförsäkringsersättningar ,6 - Olycksfallsersättningar ,0 2. Arbetsgivarens pensionsavgifter och övriga ,6 socialförsäkringsavgifter 3. Övriga Rekryteringskostnader Kostnader för inhyrd arbetskraft 4. Personalinvesteringar Företagshälsovård, netto Utbildning ,0 Rehabilitering, med lön ,8 16 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

17 Avtal och löner För kommunsektorn slöts ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal. Den första perioden gäller för tiden och den andra perioden för tiden Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön, en individuell tilläggsdel, arbetserfarenhetstillägg, övriga årsrelaterade tillägg, arbetstidsersättningar och övriga avtalsbaserade tillägg, arvoden och ersättningar. I tjänste- och kollektivavtalen ingår lönesättningar med de fastslagna uppgiftsrelaterade minimilönerna. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Avtalssystemet är fl exibelt inom kommunsektorn. Genom de rikstäckande tjänste- och kollektivavtalen kommer man överens om lönerna och arbetstiderna. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. I huvudavtalet för kommunsektorn har man kommit överens om förhandlingsförfarande och förhandlingsparter. Inom kommunsektorn fi nns fem avtalsbranscher: Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal (UKTA), Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal (TS), Kommunalt tjänstekollektivavtal för läkare (LÄKTA) och Kommunalt arbetskollektivavtal för timavlönade (TIM-AKA). Tabell 13: Personal inom olika avtalsbranscher (ordinarie anställda och anställda för viss tid) Tekniska Läkare Timanställda Sammanlagt AKTA UKTA 685 TS 301 LÄKTA 113 TIM-AKA 75 FAMILJEDV 43 Sammanlagt Tabell 14: Lönestruktur (%-andelar av totalinkomsten) AKTA Kostnadseffekten av avtalsändringarna inom AKTA är i genomsnitt 0,3 procent fr.o.m Förhöjningspotten används för följande ändamål: revidering av bestämmelserna om periodarbetstid i arbetstidskapitlet revidering av lönebilagorna höjning av grundlönerna i vissa lönepunkter (kontorspersonal 01TOI, sakkunniga inom förvaltning 01ASI, uppgifter inom ICT branschen 01CT, uppgifter inom intern service 01PER, kultur- och fritidstjänster 02KIR, 02MUS och 02VAP, uppgifter inom småbarnspedagogik 05PKO och yrkesuppgifter inom fostran i skolor 05KOU) ändring av anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem. Undervisningsväsendet Uppgiftsrelaterad lön 92,9 77,7 87,7 91,6 87,1 Anställningstidsrelaterade 4,8 13,8 6,3 3,4 10,0 tillägg Personligt tillägg 1,5 0,0 5,3 3,9 2,8 Övriga tillägg vid regelbunden 0,8 8,5 0,7 1,1 0,1 arbetstid Sammanlagt % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Totalinkomst i snitt euro/månad ,2 Mäns medelinkomst ,2 euro/månad Kvinnors medelinkomst euro/månad ,0 De som omfattas av tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal och tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal fi ck en generell lönehöjning på 0,4 procent fr.o.m KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 17

18 Arbetskollektivavtalet för timavlönade gav en generell lönehöjning på 0,3 procent. Den generella lönehöjningen för dem som omfattas av tjänstekollektivavtalet för läkare varierade beroende på läkargrupp mellan 0,3 och 0,8 procent. Höjningen trädde i kraft fr.o.m Ett undantag utgjorde veterinärerna som fi ck två ändringar under : Arvodena höjdes fr.o.m och i generell lönehöjning betalades 0,33 procent fr.o.m Pensionering Tabell 15: Antal personer som gått i KomPL-pension enligt pensionsslag Tabell 16: Genomsnittsåldern för anställda som gått i KomPL-pension enligt pensionsslag Ålderspension Invalidpension Rehabiliteringsstöd Delinvalidpension Arbetslöshetspension Deltidspension Sammanlagt exkl. deltidspension Ålderspension Invalidpension Rehabiliteringsstöd Delinvalidpension Arbetslöshetspension Alla pensionsslag ,4 59,9 51,4 55,6-60, ,8 56,1 49,9 56,4-60, ,9 57,2 48,6 54,1-60,4 64,1 60,5 50,9 56,8-61,0 63,8 59,8 46,9 55,8-60,9 Den största sjukdomsklassen för personer som avgått med invalidpension var sjukdomar i stödoch rörelseorganen. Av de 39 personer som övergått till delinvalidpension, rehabiliteringsstöd eller invalidpension hade 16 personer en sjukdom i stöd- och rörelseorganen och nio hade psykiska sjukdomar. De övriga sjukdomsgrupperna var ringa till antalet. Den kvantitativa andelen inledda invalidpensioner och rehabiliteringsstöd har minskat i förhållande till inledda delinvalidpensioner. Delinvalidpensionen föranleder ingen förtidspensionsutgiftsbaserad pensionsavgift. Fr.o.m. år ingår anställda som är försäkrade enligt lagen om kommunala och enligt lagen om statliga pensioner i samma statistik. Sammanlagt 122 anställda avgick med pension och den genomsnittliga pensionsåldern var 60,9 år. 18 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

19 Prognos för pensionsavgången Tabell 17: Prognos för den sektorvisa och enhetsvisa pensionsavgången vid Karleby stad personer (utfall) personer (utfall) 2016 personer 2017 personer 2018 personer 2018 totalt personer Centralförvaltningen Centralförvaltningen Kosthållet Miljö- och hälsoskyddet Veterinärvården Övervakningen av sanitära förhållanden Social- och hälsovårdsväsendet Förvaltningen Hälsovårdstjänsterna Äldreomsorgen Social- och handikappservicen Bildningsväsendet Förvaltningen Undervisningsväsendet Småbarnspedagogik Övrigt bildningsarbete Tekniska väsendet Tekniska servicecentret Städtjänsterna Affärsverken Karleby Vatten Työplus Regionala räddningsverket Sammanlagt Uppgifterna har samlats in via rapporteringsprogrammet AGS i datasystemet för löneräkning och personalförvaltning. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 19

20 Pensionsavgifter Genom en uppföljning av pensionskostnaderna kan man prognostisera kostnaderna och påverka dem. Arbetsgivarens KomPL-pensionsavgifter består av en lönebaserad avgift som följs upp som en del av arbetskraftskostnaderna en pensionsutgiftsbaserad avgift för de löpande pensioner som tjänats in i anställning hos respektive medlemsorganisation före 2005 en s.k. förtidsavgift, d.v.s. en avgift som är baserad på förtidspensionsutgifter, för anställda som för första gången får invalidpension eller rehabiliteringsstöd, d.v.s. börjar lyfta invalidpension för viss tid. Särskilt de två senare avgifterna kan arbetsgivaren påverka genom åtgärder som stödjer fortsatt arbete. Varje ny invalidpension och varje nytt rehabiliteringsstöd kostar de kommunala arbetsgivarna tiotusentals euro i förtidsavgift. Det lönar sig för arbetsgivaren att följa storleken på dessa avgifter både i euro och i procent av lönekostnaderna. Förtidsavgifter Procentandel av lönekostnaderna ,8 % ,8 % ,7 % ,7 % (uppföljning) 0,6 % Pensionsutgiftsbaserade avgifter KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

21 5 Arbetshälsa Arbetarskydd Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna bedrevs i samråd med företagshälsovården enligt verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet Det primära målet var att främja samspelet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna och ge arbetstagarna möjlighet att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. Målen för säkerheten i arbetet och hälsan var att på arbetsplatserna förebygga olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar och främja ett gott arbetsklimat med hjälp av introduktion och arbetarskyddsmetoder. Med hjälp av den verksamhet som inneluftsarbetsgruppen bedrev kunde cheferna få stöd i att söka metoder för att lösa problem med inneluften. Samarbetsgruppen agerade som arbetarskyddskommitté. Arbetarskyddssektionen agerade som samarbetsgruppens sektion. I den företräddes arbetsgivaren av de två arbetarskyddscheferna, stadsingenjören och utvecklingschefen vid bildningscentralen. Arbetstagarna företräddes av sex arbetarskyddsfullmäktige och JUKOs huvudförtroendeman som utsågs av fackorganisationerna. Arbetarskyddssektionen hade sju möten under. Arbetarskyddspersonalen har samarbetat med arbetarskyddsinspektören på Regionförvaltningsverket (RFV), hälsoövervakningen och företagshälsovården. Regionförvaltningsverkets arbetarskyddsinspektörer granskade sammanlagt 26 arbetsplatser. I samarbete med företagshälsovården har det utförts grundläggande och inriktade arbetsplatsutredningar. Arbetarskyddspersonalen har övervakat genomförandet av företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och åtgärdsförslag som getts av regionförvaltningsverkets arbetarskyddsinspektörer. För att minska antalet olycksfall i arbetet har de inträffade olyckorna undersökts systematiskt. Man har samarbetat med försäkringsbolaget LokalTapiola bl.a. då man ordnat utbildning i undersökning av olycksfall. Problem orsakade av inneluften har förekommit på skolor, hälsocentralen och hälsostationerna och i stadshuset och vissa av stadens hyreslokaler. Arbetarskyddspersoner har deltagit i inneluftsarbetsgruppens verksamhet. Sektorerna har fått utbildning i: upprätthållandet av färdigheterna i första hjälpen hantering av våldsamma situationer arbetshälsokort och arbetssäkerhetskort för att förbättra arbetsplatsens funktion social- och hälsovårdens säkerhetskort utredning som anknyter till olycksfall yrkeskompetens (arbetssäkerhet i arbete på höjden, vägsäkerhet osv.). Inom social- och hälsovårdsväsendet tog man i bruk ett datorprogram för riskbedömning (PRO24). Cheferna fi ck utbildning i programmet och det användes för riskbedömning på sammanlagt 28 arbetsplatser. Företagshälsovården har haft tillgång till resultaten av riskbedömningen alltid före grundläggande och inriktade arbetsplatsundersökningar. För att informera personalen om arbetarskyddsärenden har man använt sig av Karleby stads intranet, informationsbladet SoTen viikkotiedote och informationsbladet PikkuTynnyri. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 21

22 Satsningar på arbetshälsa Hösten gjordes en arbetshälsoenkät för hela personalen. Enkäten gjordes helt elektroniskt och anställda svarade på enkäten, vilket ger en svarsprocent på 66. Även om enkäten hade omarbetats från Kevas enkät 2013 kunde man utgående från många frågor som var identiska med den tidigare enkäten dra tillförlitliga slutsatser att som helhet har arbetshälsan förbättrats. Företagshälsovård Karleby stads affärsverk Työplus tillhandahåller i regel företagshälsovårdstjänsterna för Karleby stads personal. Työplus bedriver verksamhet i Karleby, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre. Staden upphandlar företagshälsovårdstjänster också av företagshälsovården inom Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice som har betjänat personalen på det regionala räddningsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddet. Työplus tillhandahåller utöver tjänster av yrkesutbildade personer inom företagshälsovården (företagshälsovårdare och -läkare) också tjänster av sakkunniga (arbetsfysioterapeut, arbetspsykolog, näringsplanerare). Företagshälsovårdsverksamheten utgår från ett avtal om företagshälsovård vilket ingås mellan en arbetsgivare och serviceproducent. I Karleby stads avtal om företagshälsovård ingår utöver lagstadgad, förebyggande företagshälsovård också sjukvård på allmänläkarnivå. Verksamheten utgår mera detaljerat från verksamhetsplanen för företagshälsovården. Den görs upp specifi kt för hela staden och de olika sektorerna/affärsverken. Verksamhetsplanen ses över årligen. Med tanke på företagshälsovårdens resultat är det mycket viktigt att företagshälsovården och arbetsgivaren samarbetar. Företagshälsovården och personaltjänster diskuterar regelbundet fl era gånger i året om aktuella ärenden samt utvecklar verksamheter för att främja personalens välfärd. Företagshälsovården har en permanent företrädare i stadens samarbetsgrupp. Tabell 18: De vanligaste servicebeteckningarna inom företagshälsovården Företagsläkare Företagshälsovårdare Arbetsfysioterapeut Arbetspsykolog Hälsoundersökningar Förhandlingar om arbetshälsa Arbetsplatsutredningar Informationsgivning, rådgivning och handledning Sjukvårdsbesök Olycksfall i arbete och under arbetsresor Antalet tjänster grupperade enligt yrkesgrupp. Källa: rapporteringssystemet på Työplus, siffrorna inbegriper inte den service som området Jyta producerar. 22 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

23 Kostnader för företagshälsovården Kostnader för företagshälsovården bildas av de ersättningar som betalas till serviceproducenterna och upprätthållandet av färdigheterna i första hjälpen. Folkpensionsanstalten betalar ersättning till arbetsgivaren för 60 procent av kostnaderna för den förebyggande företagshälsovården som den har godkänt och för 50 procent av kostnaderna för sjukvård upp till ett fastställt maximibelopp skilt för varje arbetstagare. Tabell 19: Kostnader för företagshälsovården Förebyggande företagshälsovård (ersättningsklass I) Ersättning från Nettokostnader Bruttokostnader Folkpensionsanstalten /arbetstagare /arbetstagare /arbetstagare , , , , , ,78 * , , ,02 Sjukvård (ersättningsklass II) , , , , , ,48 * , , ,43 Kostnader för företagshälsovården sammanlagt * *Uppgifter om kostnaderna och ersättningarna för är förhandskalkyler. Utveckling Chefsutbildning och utbildning i coachande ledarskap fortsatte effektivt. Sju personer slutförde sin specialyrkesexamen i ledarskap. Ca 70 procent av stadens chefer har nu avlagt nämnda examen. Kurser om ansvarsfullt engagemang ordnades för hela personalen. Staden fi ck också en egen modell för förändringsledning som tas i bruk Tidigare väsentliga verksamhetsmodeller i anslutning till arbetshälsoledarskap slogs ihop till modellen Aktivt stödjande av arbetsförmågan. I samband med den tog man också i bruk en modell med ersättande arbete. Under chefsforumen behandlades aktuella och för staden viktiga teman såsom bl.a. ibruktagandet av modellen Aktivt stödjande av arbetsförmågan samt förfarandet med egen anmälan om sjukfrånvaro, som preciserades på hösten. Också personalen fi ck information om modellen och praxis med egen anmälan under fl era olika tillfällen och informationsmöten utöver de allmänna kommunikationskanalerna. utarbetades ett nytt personalprogram för åren I samband med uppdateringen av personalprogrammet uppdaterades också stadspersonalens värden som introducerades under värdediskussioner i team. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 23

24 Utvecklingssamtalens struktur omarbetades och förenklades. Temat för utvecklingssamtalen var bedömningen av den personliga arbetsprestationen. Utgående från bedömningen fördelades också en lokal justeringspott till dem som klarat sig bäst i sitt arbete bland dem som omfattas av det tekniska avtalet. Vad gäller förutseende personalplanering togs ett viktigt steg i och med att den första personalplanen utarbetades på ett nytt centraliserat styrt sätt. Utbildning, deltagande och kostnader Sektorerna svarar för kompletterande utbildning för personalen. De kan själva ordna intern utbildning med egna resurser, skaffa kompetens på annat håll eller bruka externa kurser. Personaltjänster kartlägger behovet bland hela personalen och ordnar utbildning som inriktas på olika målgrupper. För att administrera kurserna används ett elektroniskt system där de kurser som staden ordnar publiceras. Det går att anmäla sig till kurserna via systemet. Systemet används också för att registrera externa kurser för att göra det möjligt att följa upp hela utbildningsverksamheten. användes (inkluderar inga löner eller resekostnader) för utbildning av stadens personal. Staden har i enlighet med lagen om ersättning för utbildning möjlighet att få ersättning för högst tre utbildningsdagar per anställd. En förutsättning för utbildningsersättning är en utbildningsplan som utarbetas skilt för varje år och personalgrupp. I yrkesinriktad fortbildning deltog ca personer, antalet kursdagar uppgick i genomsnitt till 2,7 dagar/ person. Totalt 41 personer hade studieledighet, studieledigheterna varade i genomsnitt i 92 dagar. Staden understödjer i egenskap av arbetsgivare de anställdas deltagande i frivillig utbildning genom att bevilja ekonomiskt stöd och ledighet med lön. De anställda har rätt att få högst tio lediga dagar med lön om året om utbildningen ordnas under arbetstid. Utbildningen bör vara viktig med tanke på organisationen och leda till en examen eller ge en viss behörighet. beviljade staden stöd till 11 personer. I stöd utbetalades mot verifi kat sammanlagt Personalförmåner Karleby stad övergick den 1 maj till ett elektroniskt system för betalningsservice i fråga om personalförmånerna. Alla som har anmält sig som användare har en elektronisk värdesedel som det går att köpa motions- och kulturtjänster med enligt eget önskemål. Sedelns värde uppgår till 60 euro, beloppet ställs i proportion till anställningsförhållandets längd och används under den tid som anställningsförhållandet varar. Det elektroniska systemet användes i slutet av året av personer, d.v.s. drygt 60 procent av stadens personal, vilket stämmer överens med det sedvanliga användarantalet. Allt sedan det elektroniska systemet togs i bruk har 77,5 procent av personalförmånen använts för motion och 22,5 procent för kultur. Stadens egna idrottstjänster har fl est användningsgånger. 24 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT

25 Förutom den elektroniska förmånssedeln för personal har staden ett antal gymnastik- och vattengymnastikgrupper. Personaltjänster kan bevilja högst 25 euro/person/år för evenemang som arbetsenheterna ordnar för att främja arbetshälsan. Med ett evenemang som ordnas för att främja arbetshälsa avses gemensam tid för en arbetsplats i syfte att utveckla funktionsdugligheten och samhörigheten på arbetsplatsen och främja de anställdas hälsa. Sektorerna ordnar sin egen verksamhet för att främja arbetshälsan och många ansvarsområden har sina egna grupper som koordinerar verksamheten. Staden har för att stödja personal att sluta röka stått för kostnaderna för nikotinersättningsbehandling under en månads tid på ett sätt som överenskommits med företagshälsovården. Även viktkontroll stöds genom att betala en del av kostnaderna för deltagande i viktkontrollgrupper. Om man under ett år i en viktkontrollgrupp når det uppställda målet återbetalas självriskandelen. Staden äger två semesterstugor i Ruka som hyrs ut till ett förmånligt pris till stadens personal för rekreation. övergick man till ett elektroniskt system för hantering av bokningar. Personalen kan följa med bokningarna i realtid och på så sätt boka turer som är lediga. Alla har jämlik möjlighet att hyra stugorna då stugorna blir lediga att sökas två gånger i året. Stadens personal har också möjlighet att hyra en stuga i Ruka vilken ägs av Barnträdgårdsföreningen och är i första hand avsedd för daghemspersonal men övrig personal kan också hyra den om bokningsläget det tillåter. Omplacering av personal År uppgick antalet anställda som brukade omplaceringstjänsterna till 174 anställda. Totalt 61 av dessa var på långvarig sjukledighet eller fi ck rehabiliteringsstöd, d.v.s. invalidpension för viss tid, invalidpension, hade sagt upp sig eller stod på annat sätt utanför organisationen. Antalet personer som omplacerades helt eller delvis i nya uppgifter, var på arbetsprövning i form av yrkesinriktad rehabilitering ordnad av pensionsförsäkringen, den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller en annan organisation uppgick till 99. Alternativt studerade personerna i form av yrkesinriktad rehabilitering eller var i arbete partiellt enligt en deltidsarbetsform, t.ex. partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd, partiell invalidpension eller deltidspension eller så hade någon annan åtgärd vidtagits. Dessutom deltog sex personer i frivillig karriärplanering. De övervägde byte av bransch eller utbildning eller höll på att återgå till arbetet efter en långvarig frånvaro eller dryftade övriga förändringsalternativ. Åtta personer har varit anställda hos arbetsgivare som har ett nära samarbete med stadens organisation eller hos staden för viss tid. Man strävar efter att erbjuda skolgångsbiträdena arbetsmöjligheter utifrån deras färdigheter under den tid som de är permitterade på grund av skolornas sommarlov. 12 var intresserade. Arbetsplatserna är förlagda till de branscher där det fi nns ett stort behov av arbetskraft och där verksamhet bedrivs året runt. De viktigaste externa samarbetsparterna var Kommunernas pensionsförsäkring, som också omfattar StPL-försäkrade, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, försäkringsbolagen, Folkpensionsanstalten, TE-byrån, utbildningskoncernen och läroavtalsbyrån. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 25

26 Keva som sköter pensionsärendena för den offentliga sektorn gav de största arbetsgivarna möjlighet att vid 90 sjukdagar delta i en rehabiliteringsutredning. Karleby stad deltog i detta tillsammans med företagshälsovården Työplus. Keva har mottagit 98 rehabiliteringsinitiativ. Antalet ökade ytterligare från 74 år och 49 år Målet var att utreda möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering i god tid och på så sätt sänka tröskeln att återgå till arbetet i stället för en utdragen sjukfrånvaro. 26 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT