Vad har ni börjat med?

Transkript

1 Vad har ni börjat med? Fastighet & Bostadsrätt söker aspiranter till nästa artikel Frågeställning Vilka fastighetsägare har kommit så pass att de tagit beslut om att t ex: i juni kommer den och den installationen att ske.. vi har beslutat att vi i september ska genomföra Vilka kan ställa upp?

2 Varför ska vi ventilera? För att bli kvitt koldioxid och illaluktande eller skadliga emissioner För att det är varmt För att det är eller känns fuktigt Teckning: SGB

3 Ventilationen Ventilerar bort fukt och föroreningar Ersätter dålig luft med frisk luft Bidrar med stora värmeförluster Ofta stor andel av elanvändningen Åtgärder: Minska ventilationsflödet, injustera Anpassa drifttiderna Återvinn värmen i frånluften Använd eleffektiva fläktar Kom ihåg inomhusklimatet!!

4 Lagkrav på industriventilation

5 Lagkrav på industriventilation Allmänventilation Syftar till just att i allmänhet ta bort luftföroreningar samt att tillföra ny frisk luft till lokalen. Processventilation Syftar till att ta bort särskilt farliga föroreningar och onödig värme utveckling från processer för att bibehålla bra termiskt klimat.

6

7

8 Fördjupning industriventilation Processventilation Syftar till att ta bort särskilt farliga föroreningar och onödig värme utveckling från processer för att bibehålla bra termiskt klimat.

9 Totalprojektet enligt

10

11

12 Handboken är gratis att ladda ner

13 Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) samt Radon

14 Vad är syftet med krav på funktionskontroll? Syftet med krav på funktionskontroll av ventilationssystem är att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnaderenligt PBL 8 kap. 25. Funktionskontroll av ventilationssystem är också viktigt för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Målet innebär bl.a. att människor inte får utsättas för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer och radonhalter eller oacceptabla hälso eller säkerhetsrisker.

15 Vem ansvarar för att reglerna följs? Det är byggnadens ägare som ska se till att funktionskontroll av ventilationssystem utförs enligt bestämmelserna i PBL och i PBF samt i Boverkets föreskrifter. Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd. När det gäller de samhällskrav som ställs i lagstiftningen om OVK är det alltid byggnadens ägare som gentemot samhället ansvarar för att kraven följs. PBL 8 Kap 25

16 När ska OVK göras? Funktionskontroll av ventilationssystem ska göras dels innan ett ventilationssystem för första gången tas i bruk (första besiktning), dels regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning). Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. En och tvåbostadshus är oberoende av typ av ventilationssystem undantagna från återkommande besiktning. Vilka intervaller som gäller för övriga byggnader framgår av Boverkets föreskrifter.

17 Energieffektivisering vid återkommande besiktning? Vid den återkommande besiktningen ska det även undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat PBF 5 kap. 3 2 OVKAR, allmänt råd till PBF 5 kap. 3 2

18 Vad ska kontrolleras vid återkommande besiktning? funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk, ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga och ventilationssystemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

19 Kategori 1: intervaller för återkommande besiktning Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett typ av ventilationssystem samt flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT och FTX ventilation 3 år alltid bör ingå i kategori 1 är även gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre.

20 Kategori 2: intervaller för återkommande besiktning Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F, FX och S ventilation 6 år

21

22

23

24 Funkis = Organisation för funktionskontrollanter

25

26 Källa. Länsstyrelsen rapport

27 Hur kommer radon in i husen? Foto: Per Westergård

28 Hur kommer radon in i husen? Kravet årsmedelvärdet 200 Bq/m3 i inomhusluften Tillsyn Folkhälsomyndigheten från 1 januari 2014 Foto: Per Westergård Radon är en lukt- och färglös ädelgas som kan läcka från marken. Radon kan ge lungcancer. Störst är risken i kombination med rökning.

29 Så kommer radon in i husen Från marken genom otäta genomföringar eller otäta material Från byggnadsmaterial Från hushållsvatten Marknivå Marknivå 1 1 Teckning: SGB

30 Hur radonsäkras huset? Nybygge: Lufttätt mot mark Marknivå Marknivå Teckning: SGB

31 Åtgärder i hus med radonavgivande material Befintligt hus med radonproblem: Byte av material Radonspärrande ytskikt Ökad ventilation Marknivå Marknivå Teckning: SGB

32 Åtgärder i hus med markradon Försök att ta reda på var radon läcker in. Täta tydliga läckor. Kontrollera att fogmassor inte spricker. Försök att skapa balanserad ventilation inne för att undvika att markluft sugs in. Teckning: SP

33 Åtgärder mot markradon Teckning: SP Radonsug Radonbrunn

34 Varmgrund kan göras radonsäker Teckning: SP men se upp med risken för fuktskador om en befintlig grund byggs om till varmgrund

35 Ventilationskrav för bostäder och lokaler BBR krav för nybyggnad och ombyggnad PBL samt Plan och byggförordning Ändring och underhåll

36 Krav Reglerna i PBL, PBF och BBR omfattar bla utformningskrav och tekniska egenskapskrav Kraven är samhällets minimikrav på byggnader vad gäller bostadutformning, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning

37 6:2 Luft Detta avsnitt ställer krav på luftkvalitet i byggnader med avseende på radon i inomhusluften, mikroorganismer och ventilation. Avsnittet är uppbyggt av systemkrav som ska säkerställa god luftkvalitet. Ventilation Systemkraven gäller egenskaper för ventilationsflöden, luftdistribution, vädring och utformning av installationer. För att få en bättre inomhusmiljö och spara energi på drift och uppvärmning av tilluft kan behovsstyrning av ventilationen vara ett alternativ. För detta ändamål finns ett lägsta värde för uteluftsflödet vid flödesreducering angivet för bostäder då ingen vistas där. En sådan reducering av luftflödet får endast ske om den kan göras separat för varje enskild bostad.

38 6:251 Ventilationsflöde Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används. Ex en lägenhet på 70 m2 är kravet således 70*0,35 = 24,5 l/s Fördelat på kök och bad 6:2523 Överluft Spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till ett annat ska begränsas. Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet

39 Luftflöden Kök (äldre kök 22 l/s utan kåpa) 10 l/s forcering med minst 75% uppfångningsförmåga Badrum med öppningsbart fönster Badrum utan öppningsbart fönster 10 l/s 10 l/s med forceringsmöjlighet eller 15 l/s

40 Arbetslokaler Rum för stillasittande arbete Rum för rörligt arbete 5 l/s person 7 l/s person Soprum Soprum torra sopor 5 l/s m2 golvarea 0,35 l/s m2 golvarea Sopnedkast för 4 lgh och fler 75 l/s

41 6:4 Termiskt klimat I detta avsnitt ställs krav på termisk komfort, värme och kylbehov. Termiskt klimat består av två parametrar, dels termisk komfort för personerna som vistas i Byggnaden, dels en påverkan från det termiska klimatet på själva byggnaden. Termisk komfort Komfort är upplevelsen av en egenskap, i det här fallet inomhusklimatet. Människors upplevelser av inomhusklimatet beror på lufttemperaturen och omgivande ytors temperatur samt på luftrörelsernas inverkan (kyleffekt).

42 6:5 Fukt Syftet med reglerna i detta avsnitt är att begränsa mängden fukt i byggnadens konstruktioner och i utrymmen, så att dessa inte skadas av fukt, dvs. skapa fuktsäkerhet.

43 TEMPERATUR OCH DRAG (Behaglig Inomhusmiljö) LUFTTEMPERATUR olägenhet vinter grader. lägre än +18 grader högre än +26 grader olägenhet sommar ålderdomshem och liknande lokaler +28 grader inomhus. minst +20 grader. luftflödet luftrörelser ej över 0,15 m/s

44

45 DRAG Drag orsakas bland annat av otätheter kring fönster, dörrar eller vid tilluftsventiler. När väggar och golv har lägre temperatur än vad luften har så kan man också uppleva drag, så kallad strålningsdrag. Drag är en vanlig orsak till obehag. Människans kropp är varm och varje luftrörelse kommer därför att föra bort värme från kroppen. Höga lufthastigheter och luftrörelser, som ständigt ändrar riktning och hastighet, måste därför kompenseras med höjd lufttemperatur. Luftens medelhastighet bör (skall) inte överstiga 0,15 meter per sekund under vinterhalvåret.

46 LUFTFUKTIGHET Människan har en begränsad förmåga att känna variationer av luftfuktighet (relativ fuktighet). I en bostad bör den relativa fuktigheten vara procent vid normal lufttemperatur. Skillnader på procent är knappt kännbara. För att minska kvalstertillväxt bör den relativa fuktigheten inte överstiga 45 procent vilket förutsätter att ventilationen är bra.

47 OPERATIV TEMPERATUR OCH VISTELSEZON Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Vistelsezonen är den zon i ett rum avgränsad horisontellt 0,1 och 2,0 meter över golv samt vertikalt 0,6 meter från innervägg och 1,0 meter från yttervägg.

48 EGENKONTROLL Den delen av egenkontrollen som berör temperatur och drag bör bland annat innehålla följande: Funktionskontroll av värmesystemet Kontrollmätning av inomhustemperaturen Hyresgästens upplevelse av inomhusklimatet Rutiner för hantering av klagomål.

49 UTREDNING När en utredning ska göras i fastigheten ska standardiserade mätmetoder användas. Utredningen görs i två steg. Första steget är en indikerande mätning. Om den indikerade mätningen över eller understiger riktvärdena, eller drag kan påvisas så bör en utförlig mätning göras som steg två. Helst av oberoende part.

50 Hantera klagomål kan vara svårt Informera/utbilda egen personal om vad som gäller. Indikationsmätning information om mätning och regelverk ( helst skriftligt) Utförlig mätning, om indikationen påvisar behov. Helst av extern konsult som lämnar kloka åtgärdsförslag.

51 Indikerande mätning Indikerande mätning bör innehålla kontroll och bedömning av lufttemperatur, luftrörelser och golvtemperatur. Indikerande värden för fortsatt utredning. Lufttemp i vistelsezon ⁰Cok! (20 26 ⁰C sommartid) Golvtemperatur under 18 ⁰C ( problem gräns 16 ⁰C ) Luftrörelser Ej över 0,15 m/s (Testats med tex rök.)

52 Tre grundtyper att välja mellan Frånluftsventilation F-ventilation Från- och tilluftsventilation (FT-system/FTX-system) Självdragssystem (S-system) Teckning: SP

53 Frånluftsventilation F Enkelt system Möjlighet till värmeåtervinning ur frånluften Risk för drag från don Risk för smuts och buller utifrån Teckning: SP

54 Från och tilluftsventilation FT(X) Möjliggör värmeåtervinning luftrening Kräver kunnig driftspersonal och regelbundet underhåll Risk för buller Dyrare installation Teckning: SP

55 Olika lösningar på återvinning FTX återvinning värme frånluft till tilluft. Frånluftsvärmepump, frånluft till vätska exempelvis varmvatten och eller elementen.

56 Självdragsventilation Enkelt Inget buller Dåligt drag sommartid Risk för drag från don Risk för smuts och buller utifrån Svårt klara normkrav Ingen värmeåtervinning Teckning: SP

57 Solskortstenar

58 Förstärkt självdrag

59 Vilket system? Utebuller Internt buller

60 Vilket system? Avgaser från t ex trafik Pollen Partiklar och damm inne Foto: Per Westergård

61 Att tänka på vid val och konstruktion av ventilation Teckning: SGB

62 Många krav på ventilation VVX Sovrum Kök Bad Allrum Sovrum Kök Bad Allrum God ventilation måste kunna förena högt ställda krav på innemiljön med god energi- och resurshushållning. Teckning: SP

63 Verifiera prestanda Köp inte grisen i säcken Begär verifierade prestanda baserade på provning vid ett ackrediterat laboratorium Kvalitetsmärkning är en bra hjälp vid upphandling Begär referenser Om utlovade prestanda ej uppnås kan kontrakt utformas så att vite får betalas

64 Ge ventilationen tillräckligt utrymme Det ska vara lätt att sköta och underhålla systemen Rita så att kanaler och fläktrum får tillräckligt stort utrymme Foto: SP

65 Sammanfattning: Att välja ventilationssystem är att välja möjligheter och begränsningar. Tänk igenom hur ventilationen samverkar med värmesystemet. Ge tillräckligt utrymme för aggregat och kanaldragningar. Se till livscykelkostnaden. Välj komponenter med väl dokumenterad och verifierad prestanda.

66 Vad kostar det? Investering Drift, underhåll och skötsel Total- / LCC-kalkyl

67 Fläktar, växlare, funktion och SFP tal

68 Att tänka på vid konstruktion Val av ventilationssystem Överhörning via ventilationskanaler Placering av fläktrum Vibrationsisolering Energieffektiv ventilation är ofta tyst Kvalitetssystem för korrekt utförande Teckning: SGB

69 Ventilation värmeåtervinning Roterande VVX, verkningsgrad 80 85% Motströms VVX,verkningsgrad 70 80% Korsströms VVX,verkningsgrad 50 65%

70 Verkningsgradsberäkning Alternativ 1 Avluft Frånluft = Tex. 0,8 = 80% Uteluft Frånluft Temperaturmätning gäller, oftast är alternativ 1 lättast att mäta Alternativ 2 Tilluft efter VVX Uteluft = Tex. 0,8 = 80% Frånluft Uteluft

71 Ventilation värmeåtervinning Vätskeburen VVX, verkningsgrad 45 60% Heat Pipe VVX, verkningsgrad 40 60%

72 9:93 Ventilationssystem Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. (BFS 2011:26). Allmänt råd Vid ändringar som förändrar tryckfördelningen i byggnaden t.ex. vid byte av uppvärmningsanordning bör man undersöka möjligheterna att åstadkomma en energieffektiv och ventilationseffektiv lösning genom förändring eller intrimning av ventilationssystemet. Förslag till energieffektiviseringsåtgärder kan finnas i protokoll från den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet. (BFS 2011:26).

73 Tre varianter av SFP SFP SFP V SFP E. Med SFP avses hela byggnaden, man använder totala eleffekterna för alla fläktar samt hela luftflödet genom byggnaden. Mätning och beräkning ska ske vid dimensionerande belastningsförhållanden, det vill säga medelvärdet av begynnelseoch sluttryckfall över filtren.

74 Tre varianter av SFP SFP V SFP E. SFP V och SFP E används för enskilda aggregat eller fläktar, där: SFP V mäts och beräknas med rena filter SFP E mäts och beräknas med till hälften igensatta filter.

75 Det vanligaste använda värdet är SFP V och det är det värde som bör användas vid upphandling och jämförelser. Även standarden rekommenderar detta Krav på SFP i BBR I Boverkets byggregler finns det krav på energieffektivitet. I avsnitt 9:6 och 9:95 finns det ett allmänt råd med SFP värden för ventilationssystem som inte bör överskridas. I avsnitt 9:95 finns det även värden för SFP V om enbart ett aggregat byts ut i ett befintligt system. I BBR definierar man tyvärr inte under vilka belastningsfall mätningarna ska göras och det finns heller inga hänvisningar till standard eller andra skrifter SFP i AMA På flera ställen i avsnitt Q i AMA uppmanas projektören att ange SFP V värde för fläktar och aggregat. Avsnitt 57 i AMA är en övergripande kod för luftbehandlingssystem. Där finns ett krav att entreprenören ska kunna redovisa specifik fläkt eleffektivitet om någon begär det. Syftet med detta är att beställaren ska kunna säkerställa att han fått en så energieffektiv anläggning som han önskar. SFP V är ett bra värde att ställa krav på för att anläggningen ska bli så pass energieffektiv som beställaren önskar.

76 Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP värden enligt tabell 9:95. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv värdena inte överskrids. (BFS 2011:26).

77 Tabell 9:95 Maximala värden på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat) SFP, [kw/(m3/s)] SFPv [kw/(m3/s)] Från- och tilluft med Värmeåtervinning 2,0 2,0 Från- och tilluft utan Värmeåtervinning 1,5 1,5 Frånluft med återvinning 1,0 1,0 Frånluft 0,6 0,6 (BFS 2011:26).

78 Kylning via ventilationen med olika tekniker

79 Kylning via ventilationen med olika tekniker

80 Antal timmar med utetemperatur över 16 grader (dygnet runt) ca 37 dygn i Göteborg.

81 Frikyla Luftburen kyla fungerar så att tilluften levereras med temperatur runt grader Fungerar således inte med ute temperaturer över 16 grader

82 Kylning med olika tekniker Vanligast kyla när nyttjaren betalar investering. Nackdelar är att styr oftast gasar och bromsar.

83 Fan Coil Ofta splitt aggregat

84 System med vattenburen kyla Löser enskilda lokaler och rum

85 Kylpaneler

86 Kylbafflar

87 VAV och CAV VAV System Luftflödet varierar CAV Systemet varierar temperaturen, kombineras ofta med eftervärmningsbatterier

88 Evaporativ kyla Samtidigt som vattnet förångas och upptas av luften sänks luftens temperatur

89 Givare i ventilationssystem Tryckgivare Temperaturgivare (rum och brand) Flödesgivare CO-givare CO 2 -givare Fuktgivare

90 Tryckgivare Tryckgivare för att övervaka fläktar och luftbehandlingsaggregat samt t.ex. filterstatus

91 Kanalgivare vanligast

92 Behovet av styrning avgör vilka givare som är lämpliga Temperatur från lägenheter och CO givare i garage är vanligast. I lokaler kan CO2 givare vara klokt, för att bedöma behovet av ventilation kopplat till styrsystem.

93 Kombinationsgivare Luftkvalitetsgivaren detekterar såväl halten av koldioxid som en rad andra emissioner (VOCs, Volatile Organic Compounds) vilka normalt alstras där människor vistas. Eller fukt och temperatur.

94 Verkligt fall

95 Symboler OVK protokoll luftflödesprotokoll Symboler SS

96

97 Injusterings protokoll ventilation Kräv alltid dokumentation på Avläst tryck bakom don Inställningsvärde (öppning) Beräknad flöde (projekterat) Verkligt flöde (uppmätta)

98

99

100 Drift och skötsel Enligt PBL ska byggnader ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bl.a. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt energihushållning och värmeisolering. Av lagen framgår vidare bl.a. att ett ventilationssystem ska hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål. Med begreppet hållas i sådant skick att det alltid uppfyller sitt ändamål menas ett längre gående krav än begreppet underhåll. Det innebär bl.a. att ventilationssystemets funktion ska bibehållas för att fungera tillfredsställande. För det krävs kontinuerlig översyn, dvs. regelbunden skötsel och injustering.

101 Särskilda bestämmelser om tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder finns i PBL 11 kap. Om byggnadens ägare inte följer reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem, eller underlåter att avhjälpa påtalade brister, ska kommunen genom byggnadsnämnden med stöd av bestämmelserna i PBL förelägga ägaren att vidta åtgärder och får vid behov förena föreläggandet med vite.

102 I funktionskontrollen ingår också att kontrollera om instruktioner och skötselanvisningar för ventilationssystemet finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet

103 Luftbehandlingsinstallationer - Mall för upprättande Standard Svensk standard SS 2648 I VVS AMA och Råd och anvisningar till VVS AMA finns det anvisningar för drift- och underhållsinstruktioner. Mall för upprättande av driftinstruktioner för luftbehandlingsinstallationer finns i SS 2648.

104 Fläktfilter

105 Varför ska man ha filter? Ta bort skadliga partiklar in i lägenheter/lokaler Skydda viktiga komponenter från smuts som kan skada eller påverka driften Ta bort hälsofarliga partiklar i frånluft så att det inte påverkar omgivningen.

106

107 Rekommendation för FTX system

108 Rekommendation vid frånluftssystem

109 Joniseringsrening och billigare filter: reducerar filterkostnaden med ca 15%

110 Filterkostnad påverkar driftskostnaden Utbytesintervall och antal filter El kostnad Luftkvalitet Skydd av vitala delar t.ex. växlare

111

112 Lönsamhetskalkylering: KALKYLPARAMETRAR INFLATIONEN Den allmänna inflationen har stor påverkan på låneräntor och fastighetsägares förräntningskrav på eget investeringskapital. KALKYLRÄNTAN Den nominella kalkylräntan, används vid kalkyler där in-och utbetalningar avser löpande priser. Den reala kalkylräntan skall användas vid kalkyler i fasta priser, d v s kalkyler utan inflationseffekter. Kalkylräntan skall reflektera projektens finansiering (lån - eller egna medel) samt vanligen också en riskpremie. Valet av nominell eller real kalkylränta påverkar inte lönsamhetskalkylens resultat, det är dock viktigt att de användes på rätt sätt och framför allt anges explicit. Vid en nominell kalkylränta om 6 % och en inflation om 2 % blir den reala kalkylräntan ca 4 % -se excelfil under avsnittet Dokument.

113 Lönsamhetskalkylering: KALKYLPARAMETRAR LIVSLÄNGDER OCH TIDSHORISONT Dem tekniska(fysiska) livslängden bestäms av vilken tid det tar innan en komponent är fysiskt försliten och därmed oanvändbar. Denna livslängd bestäms först i samband med utrangeringen. Den ekonomiska livslängden för en komponent är normalt kortare än den tekniska och den bestäms av komponentens tilltagande driftunderlägsenhet gentemot nya komponenter. I samband med lönsamhetskalkyler är det den ekonomiska livslängden man avser. Den ekonomiska livslängden för ett system påverkas av underhållsinsatser och utbytestidpunkter för komponenter som ingår i systemet. Komplexiteten i dessa frågor leder fram till behov av en förenklad hantering, förslagsvis 10/20/30/40 år. Tidshorisonten är lika med den överblickbara kalkylperioden. Denna föreslås bli satt till max 40 år. Därefter antages inga ekonomiska restvärden, dvs vare sig kostnader eller intäkter efter denna tidpunkt antas ha någon ekonomisk betydelse. KÄNSLIGHETSANALYS Hur känsligt är mitt kalkylresultat för gjorda antaganden om framförallt investeringskostnader och besparingar? Var går exvis lönsamhetsgränser vad gäller energipris (=besparingskostnad), kalkylränta (=internräntan) osv.

114 Lönsamhets kalkylering: PAY -OFF-METODER Pay-Off utan ränta Hur många år av (lika stora) besparingar behövs för att återbetala en investering? Denna tid kallas pay-off -tiden. Lönsamhet anses föreligga om denna tid är kortare än X år. X bestäms av företagspolicys och brukar alltid vara avsevärt kortare än åtgärdens förväntade livslängd. Pay-Off med ränta I detta fall förlängs återbetalningstiden, eftersom investeringskapitalet då räntebelastas. Denna metod är mindre vanlig; pay-off-metoden bygger mycket på enkelhet och om räntan skall beaktas används vanligen nuvärdemetoder i stället.

115 Lönsamhets kalkylering: NUVÄRDEMETODER Nuvärdemetoderna är den andra stora klassen vid sidan av pay-off. Beroende på vad som betonas i analyserna har metoderna fått olika namn. Gemensamt för dem alla är att framtida in- och utbetalningar diskonteras till nuvärden med hjälp av kalkylräntan. Summa nuvärden minskat med investeringsbeloppet kallas investeringens kapitalvärde. Om kapitalvärdet är större än noll föreligger lönsamhet. Vid kalkylering i fasta priser används den reala kalkylräntan. Vid kalkylering i löpande priser användes den nominella kalkylräntan. Vid rangordning mellan olika lönsamma alternativ väljes oftast det med högst kapitalvärde.

116 Lönsamhets kalkylering: LCC-METODEN LCC - Life Cycle Cost En i Sverige vanlig variant (LCC Energi) används för att beräkna främst olika komponenters samtliga kostnader - även miljökostnader - under livscykeln. När LCC används vid beräkning av lönsamheten i ett övervägt energibesparingsalternativ jämförs nollalternativet, dvs gör ingenting, med ett eller flera andra alternativ. Oftast får man därvid avstå från att värdera miljökostnader.

117 Lönsamhets kalkylering: BESPARINGSKOSTNAD Besparingskostnad Vilken energikostnad/villket energipris idag ger precis lönsamhet (kapitalvärde=0)? Om denna energikostnad, som kallasbesparingskostnaden, är lägre än den aktuella rörliga energikostnaden föreligger lönsamhet. Det är då billigare att spara energi än att köpa den. Årskostnad per kwh Årskostnaden (annuiteten) per kwh för investering och drift- och underhållskostnader beräknas. Om denna årskostnad är lägre än den rörliga energikostnaden föreligger lönsamhet. Eftersom årskostnad är en invers till nuvärdet är årskostnaden per kwh lika med besparingskostnaden.

118 Lönsamhets kalkylering: INTERNRÄNTA Internränta Vilken kalkylränta gör investeringen precis lönsam (kapitalvärde=0)? Denna ränta är investeringens internränta. Om internräntan är större än företagets kalkylränta för denna investeringstyp är investeringen lönsam. Vid rangordning mellan olika lönsamma alternativ väljes oftast den med högst internränta. CASH-FLOW (KASSAFLÖDESMETODER) Dessa metoder fokuserar på betalningsströmmar och likviditet. Om investeringen är lånefinansierad med ett öronmärkt lån bör även lånets amortering beaktas i analysen. Eftersom likvidflödet uttrycks i löpande priser skall eventuella nuvärdeberäkningar också göras med nominell kalkylränta

119 Kalkylexempel Moderniserad frånluftsventilation En byggnad med ett äldre frånlufts-ventilationssystem (totalt elbehov om kwh/år) förlorar mycket energi genom att inte återvinna värme ur frånluften. Genom installation av en frånluftsvärmepump, där värme kan ges till varmvatten och rumsuppvärmning görs en besparing om ca kwh. Vidare är den nya fläktens SFP-värde mer energieffektiv än den befintliga, förändring av SFP från 2,5 till 1,0 ger ca kwh. Den nya elanvändningen blir då kwh/år

120

121

122 Ombyggnad: ventilation

123 Ombyggnad FTX Kanaldragningar i klädkammare En tilluftskanal per lgh med spjäll och ljuddämpare på vind I detta fall hyresökning med 7,5%

124 Ombyggnad på vind Öppning av befintliga självdragsskorstenar

125 Ombyggnad på vind Infordring av självdragskanaler med metallslangar mellan vindsplan och lägenheter (Bad och Kök etc)

126 Kök: renslucka Slangen avslutas i kök och den gamla otäta kanalen är nu helt tät.

127 Metallslangarna anslutes till ett kanalsystem Isolerat kanalsystem vind

128 Fläktplacering ur servicesynpunkt Fläkt på vind

129 Friskluftventil Glöm ej detta!

130 Frånluftdon Frånluftventil i badrum

131 Frånluftdon Fuktstyrt frånluftdon för enrumslägenheter om det finns lägenheter mindre än ca 30 m2

132 Köksfläktar Standardfläkt kök

133 Köksfläktar Rostfri kåpa (mot tillägg)

134 Utredd alternativa kostnader

135 Köksfläkt nonstop: fläkt med konstant gång INJUSTERING Luftflödet för ventilationsläge och hastighet 1, 2, 3 kan ändras genom att flytta kablarna på transformatorn.

136 Inställningar: flöden Får bara göras av behörig elektriker! Vid leverans är, Modell : 60, 100, 140 och 230V inkopplad. Modell : 60, 140 och 230V inkopplad

137 Kombineras ofta med fläkt i badrum Styrs antingen konstant gång alternativt över strömställare.

138 Se till husets totala energiflöden Ventilation Rökgaser Utstrålning mot rymden Luftläckage Transmission mot luft Tillskott från personer, lampor, elutrustning Solinstrålning Transmission mot mark Uppvärmning (el, olja, fjärrvärme) Teckning: SGB Avloppsvatten

139 Temperaturkompensering av frånluftsflöde Minskar effekten av skorstensverkan vid kall väderlek Mindre värmeförluster Mindre elenergi till fläkt Jämnare inomhusklimat Mindre problem med drag

140 Modernisering av frånluftsfläktar: besparingsexempel Åtgärd: Utbyte av 21 stycken remdrivna frånluftsfläktar av F hjulstyp till nya direktdrivna frånluftsfläktar av B hjulstyp. Resultat: Systemverkningsgraden höjdes från 12% till 32% Investeringskostnad: kr Energibesparing: kr/år Återbetalningstid: ~2 år Livscykelkostnad för en fläkt med kontinuerlig drift under 15 års drift

141 Ventilation anpassa drifttider Ventilationen hos (lokal)hyresgäster kan anpassas till dess verksamhetstider Montera övertidstimer eller forceringsdon Tid Dag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 65 timmar / vecka Tid Dag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 56 timmar / vecka

142 Olika styrparametrar, verksamhet, tid m.m.

143 Värmeåtervinning Frånluften är full av värme (ca 21 grader året runt) Kan återvinnas med olika tekniker Vätskekopplade återvinningssystem (två batterier) Roterande värmeväxlare Frånluftsvärmepumpar Begränsas ofta av behovet och möjligheten att tillvarata värmen, exempelvis vid F ventilation

144 Förvärmning av tilluft