29 februari 2000 NR. 7/2000. Inbjudan till tävling om bästa års-redovisning för 1999

Transkript

1 29 februari 2000 NR. 7/2000 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Löneöversynsförhandlingar med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Ett preliminärt avtal har träffats med Kommunal. Det innebär för arbetstagare på Kommunals avtalsområde en generell lönehöjning med en procent från 1 januari Handläggare: Samtliga avtalssekreterare. Inbjudan till tävling om bästa års-redovisning för 1999 Den kyrkokommunala referensgruppen i redovisningsfrågor (KRED) utlyser en tävling om bästa årsredovisning för Tävlingen omfattar två klasser. På lokalnivå tävlar församlingar och samfälligheter med arbetsgivaransvar. På regional nivå omfattar tävlingen stiftssamfälligheter och egendomsnämnder. Segrarna utses vid kyrkokamerala föreningens årsmöte Handläggare: Ekonomikonsulent Mattias Lindahl, Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, Stockholm Tel Telefax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare Förbundsdirektör Bengt Kindbom Serviceenheten Redaktör Lars Lidström Utsänds till arbetsgivare och församlingar i obligatorisk samfällighet

2 Löneöversynsförhandlingar med Svenska Kommunal-arbetareförbundet (Kommunal) Generell lönehöjning Löneavtalet med Kommunal undertecknades den 11 januari Avtalet är preliminärt tills överenskommelse har träffats med de övriga fackliga organisationerna i förhandlingar om kyrkans avtal. För arbetstagare som tillhör Kommunals avtalsområde utbetalas en generell lönehöjning med 1 % fr.o.m De som omfattas av överenskommelsen är arbetstagare som innehade kyrkokommunal tillsvidareanställning, grupp 1 och som övergick till anställning i trossamfundet Svenska kyrkan. Lönehöjning med 1 % beräknas på den fasta kontanta lönen exklusive eventuella fasta lönetillägg. Anmärkning Den generella lönehöjningen gäller även säsongsanställda som innehade anställning säsongen 1999 och som erhåller återanställning säsongen Löneöversyn 2000 Löneöversynsförhandlingar för år 2000 kan för närvarande endast föras med Kommunal. Beräkningen av förhandlingsutrymmet framgår nedan. Lönehöjningar gäller fr.o.m Utrymme Till förfogande vid lokala löneöversynsförhandlingar finns utrymme a) och verksamhetsutrymme b) som beräknas enligt: a) Ett utrymme beräknas på Kommunals lönesumma och utgörs av 1,9%, dock lägst 375 kronor av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen för varje tillsvidareanställd arbetstagare grupp 1 som är medlem i arbetstagarorganisationen. Utrymmet tillförs ett belopp som utgörs av 35 kronor per varje tillsvidareanställd arbetstagare grupp 1 som är medlem i arbetstagarorganisationen och har överenskommen fast kontant lön understigande kronor. Anmärkning Utrymmet enligt ovan beräknas även för säsongsanställd arbetstagare på lönesumman vid utgången av september månad före förhandlingstillfället. Bestämmelserna om utrymmets beräkning gäller inte för arbetstagarorganistion med färre än 5 medlemmar hos arbetsgivaren. Anmärkning Med arbetsgivare jämställs samverkande arbetsgivare i stiftsvisa förhandlingar. b) Ett för arbetstagarorganisationerna gemensamt utrymme (s.k. verksamhetsutrymme) beräknas på lönesumman för varje tillsvidareanställd arbetstagare grupp 1 som är medlem i de 2

3 arbetstagarorganisationer vilka tecknar kollektivavtalet rörande lön och allmänna anställningsvillkor m.m. För Kommunal utgör utrymmet lägst 0,2% av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen understigande kronor och 0,5% av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen som är kronor eller högre. Lönesumman för beräkning av utrymme enligt a) och b) fastställs vid utgången av den andra kalendermånaden före det första utsatta förhandlingstillfället om Löneöversyn Löneavtalet skickas till arbetsgivarna när förhandlingarna med de övriga fackliga organisationerna har slutförts. I avvaktan på löneavtalet hänvisas till HÖK 98 vad avser fördelning av förhandlingsutrymmet. Inbjudan till tävling om bästa årsredovisning för år 1999 Den kyrkokommunala referensgruppen i redovisningsfrågor, KRED, inbjuder till en tävling om bästa årsredovisning för år Syftet med tävlingen är att öka intresset kring redovisningsarbetet och därmed också årsredovisningarnas kvalitet. Följande villkor gäller för tävlingen: * Tävlingen omfattar två klasser. En klass på lokal nivå (församlingar och samfälligheter med arbetsgivaransvar) och en klass på regional nivå (stiftsamfälligheter och egendomsnämnder). I respektive klass utses förstapristagare. Priserna delas ut på Kyrkokamerala föreningens årsmöte den juni De enheter som är representerade i KRED-gruppen deltar inte i tävlingen. * KRED-gruppen utser vinnarna. Grundläggande vid bedömningen är att kyrkolagens och redovisningsreglementets krav uppfylls. Därutöver bedöms årsredovisningens informationsvärde. Här ligger tyngdpunkten på det pedagogiska handlaget, informationens lättillgänglighet och begriplighet. Färganvändning och tryckkvalitet bedöms, men har lägre viktighetsgrad. * De som önskar delta skall ha inkommit med sitt bidrag senast den 5 maj Skicka 10 exemplar till Församlingsförbundet. Observera att tävlande årsredovisning skall vara fastställd av kyrkoråd respektive stiftstyrelse eller egendomsnämnd. I tävlingen om 1998 års bästa årsredovisning blev vinnarna Falköpings kyrkliga samfällighet och Egendomsnämnden i Uppsala stift. I år blir det kanske din årsredovisning som vinner och blir förebild för andra. Inte bara äran tillfaller segrarna. Alla vinnare blir prisbelönta. Tävlingsbidrag sändes till Församlingsförbundet att. Mattias Lindahl S:t Eriksgatan Stockholm Märk kuvertet med: Bästa årsredovisning 3

4 Råd och tips till deltagarna i redovisningstävlingen Vid bedömningen av tidigare års insända tävlingsbidrag har några vanliga fel och brister framkommit. Genom att redovisa dessa hoppas vi att de ska begränsas i årets tävling. Studera lärdomarna från tidigare tävlingar och använd checklistan så ökar era möjligheter till en framskjuten placering. Årsredovisningen - en skrift för alla Vem skrivs en årsredovisning för? Klarhet i denna fråga är ett måste för den som vill göra en bra årsredovisning. En årsredovisning skrivs för många grupper. Den skrivs för att de förtroendevalda ska få både detaljkunskap om verksamheten och en god, samlad överblick. Årsredovisningen ska även vara en kunskapskälla för de intresserade församlingstillhöriga. De ska kunna se allt viktigt som församlingen lyckats åstadkomma och upptäcka områden där förbättringsåtgärder bör sättas in. Årsredovisningen ska också ge utomstående kunskaper om verksamheten, exempelvis banker, försäkringsbolag, företag och organisationer som församlingen samarbetar med. En årsredovisning ska alltså ge viktig information till breda mottagargrupper. Det gör det nödvändigt att noggrant tänka igenom vad som ska tas med och sovra bland detaljuppgifterna. Blir framställningen alltför detaljerad blir den för lång. Då stöts många läsare bort. Många orkar inte ge sig i kast med omfångsrik text som verkar jobbig att läsa. Ofta samverkar många kring framtagandet av en årsredovisning. Då är det viktigt att bidragsgivarna är informerade om grundprinciperna och har ett givet omfång som de måste hålla sig till. En årsredovisning där bidragsgivarna har fria händer får oftast ett alltför varierat utseende och blir för det mesta alltför lång. Värderingsprincip, ekonomisk analys En årsredovisning ska innehålla en tydlig redogörelse för de värderingsprinciper som gäller. Utan klarhet om detta riskerar många siffror att bli hängande i luften. En ekonomisk analys ska också finnas. Läsaren ska kunna förstå åt vilket håll utvecklingen går i olika avseenden. Speciellt viktigt är det att förklara orsakerna till stora avvikelser utifrån uppgjord budget och verksamhetsplan. Läsaren vill ha klart besked om vad som gått snett eller orsakerna till att vissa saker lyckats mycket bättre än förväntat. Den skriftliga kommentaren ska ge siffrorna ett tydligare innehåll. Namnunderteckning - ja tack! Ett vanligt fel är att många årsredovisningar saknar namnunderteckning. Det är ingen petitess. En årsredovisning utan namnunderskrift är inte komplett. Koncernbalansräkning - ja tack! Ett vanligt fel i årsredovisningar på regional nivå (stiftssamfälligheter och egendomsnämnder) är att koncernbalansräkningar (som visar den totala ekonomiska ställningen) saknas. Bristen på koncernbalansräkning är allvarlig. Det 4

5 är som att - exempelvis inom företagsvärlden - bedöma en koncern enbart utifrån dotterbolagens årsredovisningar. Typsnitt, korrektur m.m. Om bidragsgivarna är många - bemöda er om att det finns en överenskommen standard för typsnitt och stilstorlek, användning av fetstilt och understrykningar. Är variationerna många så föder det läsmotstånd. Vem vill läsa en roman där varje sida har ett nytt utseende? Förtröttas inte att kolla att siffrorna är de rätta, att det står plus och minus på rätta ställen, att formuleringarna är bra och klara och att stavfelen och slagfelen är utrotade. Det är mycket vanligt att småfel slinker med. Bästa sättet att undvika det är att den huvudansvarige läser och granskar materialet inte en eller två gånger utan fem-sex gånger och därtill ber andra personer titta igenom materialet. Den som jobbar länge med en egen text blir till slut blind för bokstäverna (texten har man ju utantill i huvudet). Förstagångsläsaren ser texten med mycket större uppmärksamhet. Informativ och lättläst En bra årsredovisning ska vara informativ och lättläst. Den som söker en uppgift ska lätt hitta den. Strukturera materialet väl så blir det läst. Lätta gärna upp materialet med grafiska figurer, bilder eller teckningar så ökar läsvärdet. Bra är också att lägga in korta personliga berättelser/redogörelser. Det gör årsberättelsen personlig. Tänk på omfånget. Det är bra att hålla sig kort. Checklista Kontrollera med denna checklista att inga av de uppräknade rubrikerna har glömts bort. Inom parentes anges de källor där dessa punkter/rubriker motiveras. Förord Detta skrivs lämpligen av kyrkorådets/kyrkonämndens ordförande och är en sammanfattning av årets verksamhet och ekonomi. Större händelser kommenteras. Förordet ska vara kortfattat och absolut inte överstiga en sida. Organisationsskiss Skissen ger en övergripande bild av organisationen och dess ingående delar. Här ska även uppgifter om antalet årsarbetare och det totala antalet anställda finnas med. Det ger en form av ett personalekonomiskt bokslut. Verbal beskrivning av verksamhetens utfall Den verbala beskrivningen för verksamheten i helhet är ett viktigt komplement till resultaträkningen. Beskrivningen blir ett sätt för de som inte är vana att läsa en resultaträkning att förstå siffrorna. I beskrivningen kommenteras större avvikelser från budget och även sådant som är utmärkande i jämförelse med tidigare räkenskapsår. Resultaträkning (Redovisningsreglementet och kyrkolagen) Syftet med resultaträkningen är att visa hur finansieringen av verksamheten har gått till och hur det egna kapitalet har förändrats under 5

6 räkenskapsåret. Jämförelser ska finnas med föregående räkenskapsår men även jämförelse med budget är lämplig. Finansieringsanalys (Redovisningsreglementet och kyrkolagen) Finansieringsanalysen beskriver och förklarar finansieringen av framförallt investeringarna. Den beskriver dessutom förändringen av rörelsekapitalet. Jämförelser ska finnas med föregående räkenskapsår. Balansräkning (Redovisningsreglementet och kyrkolagen) Syftet med balansräkningen är att beskriva den ekonomiska ställningen vid årets slut. Den är också en förbindelselänk mellan två redovisningsår. Jämförelser ska finnas med föregående räkenskapsår. Noter I noterna ska viktigare upplysningar till de olika posterna i finansieringsanalys, resultat- och balansräkning lämnas. Detta ger möjlighet att lämna kompletterande information utan att tynga ordinarie uppställningar med alltför många rader. Driftredovisning Driftredovisningen skall redovisa utfall i förhållande till fastställd driftbudget och ska sammanfattas per program/verksamhet och i förekommande fall på nämnd och/eller församlingskyrkoråd. Förutom jämförelse med budget ska jämförelse med föregående räkenskapsår finnas. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen skall ge en samlad bild av kyrkokommunens investeringsverksamhet. Den skall lämna information om pågående och färdigställda investeringsobjekt i förhållande till fattade beslut. Utfallet skall redovisas objektvis för större objekt och specificeras på program/verksamhet. Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelsen bör inriktas på analyser av avvikelser i förhållande till av fullmäktige fastlagda mål och beslut om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Den ska också innehålla en kort beskrivning av respektive verksamhet. Redovisningsprinciper I årsredovisningen ska grunderna för värdering av tillgångar och skulder anges. Även ändringar i värderingsgrunderna som avsevärt har påverkat årsresultatet. Vidare ska grunderna för avskrivning av olika grupper av anläggningstillgångar anges med angivande av betydelsefulla ändringar i dessa grunder. Även andra förhållanden av väsentlig betydelse för att bedöma resultat, ställning och den lämnade ekonomiska information ska anges. 6