Kontaktpersoner: Jeanette Wännström, Jan Boström,

Transkript

1 Kontaktpersoner: Jeanette Wännström, Jan Boström, 1

2 Innehåll I den här modulen kommer vi att gå igenom olika tekniker för bredband mobilnät, radiolänk och satellit. Tyngdpunkten kommer att ligga på mobilnät. Vi kommer framför allt att ha fokus på vad man kan uppnå med att använda dessa tekniker t.ex. vad gäller täckning och kapacitet, båda extra viktiga vad gäller mobilnät. Men även att titta på vad som behövs för att bygga ut mobilnäten. Syfte Syftet är att ni efter det här avsnittet/den här modulen ska ha kännedom om PTS ansvar vad gäller radiospektrum Att både täckning och kapacitetet kan vara begränsande faktorer i mobilnät Utbyggnad av mobila nät vad som behövs och att den är marknadsdriven Radiolänk kan t.ex. vara en kostnadseffektiv lösning för att ansluta en basstation, kallas ibland trådlös fiber Satellit kan ge bredband i områden där fiber och mobilnät saknas. Framtiden: 5G och LEO Upplägg Materialet gås igenom teoretiskt med en power point presentation i kombination med en kort, individuell övning. Frågor uppskattas. 2

3 3

4 Trådlösa tekniker använder radiospektrum Trådlösa tekniker använder radiospektrum, dvs elektromagnetisk strålning med frekvenser i intervallet 3 khz 3000 GHz. Radiospektrum är en begränsad resurs. Och det är många olika tillämpningar som ska dela på radioresursen, t.ex. TV, trådlösa mikrofoner, mobilt, mm. PTS ansvarar för att spektrum i Sverige tilldelas på lämpligt sätt. Trådlösa tekniker för bredband För trådlöst bredband ska vi här gå in på mobilnät, radiolänk och satellit. Idag används i Sverige frekvensbanden 450, 800, 900, 1800, 2100, 2600 MHz för rikstäckande mobiltelekommunikation av våra stora operatörer som har blocktillstånd. Operatörerna är 3, Net1, Tele2, Telenor och Telia (och ofta i olika samarbetskonstellationer). Från och med 1 april 2017 ska även 700 MHz-bandet vara tillgängligt för mobiltelefoni. 4

5 PTS verktyg inom radio PTS ansvarar för tilldelning av radiospektrum, och att tilldelning görs så att nyttan av spektrum blir så stor som möjligt. 5

6 Tillstånd PTS ansvarar för tillstånd att använda frekvensutrymme. Det finns olika typer av tillstånd. Enstaka sändartillstånd används t.ex. för maritim radio och radiolänk. Ansökan skickas in till PTS. Blocktillstånd används för mobilnät, men även till viss del för radiolänk. Vanligen tilldelas blocktillstånd i block på 5 MHz genom auktionsförfarande. Ett blocktillstånd kan vara förenat med någon form av täckningskrav. Undantag för tillståndsplikt för vissa frekvenser behöver man inte ansöka om ett specifikt tillstånd, så länge frekvenserna används enligt PTS undantagsföreskrifter 1. T.ex. använder wifi frekvenser som är undantagna från tillståndsplikt. Exempel på hur bredbandsutbyggnaden kan underlättas via tilldelning av frekvensutrymme Enstaka sändartillstånd: Genom att öppna upp nya frekvensband och uppdatera reglerna i befintliga frekvensband för radiolänk så att dessa matchar den senaste teknikutvecklingen så möjliggörs kostnadseffektiv utbyggnad med höghastighetsradiolänk. Blocktillstånd: Genom att tilldela mer frekvensutrymme för mobilt bredband så möjliggör man för operatörerna att till en lägre kostnad öka kapaciteten i näten, det är i många fall billigare att addera ett nytt frekvensband till en befintlig basstation än att bygga en ny basstation på en ny plats. Mobiloperatörerna har sedan 2001 investerat 64 miljarder i utbyggnaden av mobilnäten, det har framförallt skett på kommersiell grund. Undantag från tillståndsplikt: Användning under undantag från tillståndsplikt är normalt begränsad till användning med låga uteffekter för att minska risken att olika användare av undantaget stör varandra. Det medför att användningen normalt begränsas till relativt korta anstånd. Exempel på bredbandsanvändning under undantag från tillståndsplikt är förutom inomhusanvändningen, access-system baserade på wifi/wlan med riktantenner samt undantagen radiolänkanvändning på korta avstånd. 1) 6

7 Från mobiltelefoni till mobilt bredband NMT (1G) för analog telefoni introducerades Det var smalbandiga kanaler i 450 MHz och 900 MHz-banden. NMT-näten finns inte längre kvar i Sverige. Tio år senare, 1991, introducerades GSM (2G), ett digitalt system för telefoni, i 900 MHz, 1800 MHz och 1900 MHz-banden. Till GSM adderades något senare GPRS som ger möjlighet till paketkopplad datatrafik. Ytterligare ca tio år senare, ca år 2000, introducerades UMTS (3G), ett digitalt system för mobiltelefoni och data. Det finns nu i 900 MHz, 1900 MHz och 2,1 GHz-banden presenterade Steve Jobs Iphone, den första smarta telefonen kom LTE (4G), ett digitalt system för mobil datakommunikation, avsett att kunna användas i många olika frekvensband och med flera olika bandbredder. I Sverige finns LTE i 450 MHz, 800 MHz, 900 MHz, 1800 MHz och 2,6 GHz-banden. Utvecklingen av LTE kallas LTE advanced. Med LTE advanced kan man kombinera flera band och därmed få stora bandbredder teoretiskt max är 100 MHz. För år 2020 talar man om 5G, ett system där existerande tekniker LTE och wifi såväl som nyutvecklade tekniker för radioaccess ska användas. Något man ser är att kommunikation mellan saker (maskin-tillmaskin, internet of things (internet of everything!) ) ökar det kan vara elmätare med låga krav på fördröjning och säkerhet men även utrustning med höga krav såsom trafikkontroll. 7

8 Vad är det som driver utvecklingen av mobiltelefoni? Ny teknik när iphone kom 2007 så innebar det en revolution med nya möjligheter att använda sin mobil till så mycket mer än att bara prata och skicka sms Utveckling av ny teknik innebär möjlighet till nya tjänster, i och med iphone så öppnades dörren till en värld av appar, som i sin tur påverkar användarbeteendet. Förändrat användarbeteende. Vårt beteende påverkas av vilken utrustning och vilka tjänster som finns att tillgå. Mobiltelefonen har gått från att vara bra att ha till måste ha. Vi har gått från kretskopplade samtal till att använda mobilerna som små datorer, och samtal hanteras i stor utsträckning via ip-telefoni. Från att ha varit en sak som legat i handskfacket för att användas vid behov har mobilen blivit ett viktigt tillbehör att alltid ha till hands, såväl i hemmet som på andra platser. Många har helt övergått från fast telefoni till mobiltelefoni. Vi har tjänster som kräver allt mer det blir större datavolymer, högre datahastigheter samt krav på att vara uppkopplad var man än befinner sig. 8

9 Täckning och kapacitet Två viktiga begrepp när det gäller mobiltelefoni är täckning och kapacitet. I ett område som har täckning kan man använda mobila tjänster. Kapacitet används för att indikera hur mycket datavolym eller antal abonnenter som kan hanteras. Vi kommer här att utgå från antalet abonnenter. I vissa områden är det täckningen som är begränsande fjällområden, landsort. I andra områden är det kapaciteten som är begränsande, områden med hög abonnenttäthet tätbebyggda områden, stora evenemang. Detsamma kan gälla inomhus täckningen inomhus kan bli dålig pga. av stor dämpning i byggnadsmaterial, i synnerhet i energisparhus. I t.ex. gallerior och sportarenor kan kapaciteten bli begränsande på grund av stort antal abonnenter. 9

10 Täckning För att kunna använda mobila tjänster måste mobilen befinna sig i ett område med täckning. Täckningsområde den yta inom vilken man kan använda mobila tjänster. För att skapa täckning över ett stort område behövs det ett nät av basstationer 1 som vardera ger täckning inom ett begränsat område, en eller flera celler. Olika typer av tjänster (tal, e-post, spotify, youtube) har olika krav på radiosignalens kvalitet. Tjänster med höga datahastigheter kräver högre kvalitet på signalen än tjänster med låga datahastigheter. Täckningen beror på typ av tjänst men också på kvalitén på mobilens radiomottagare. På smarta telefoner indikeras signalstyrkan vanligen med staplar på displayen. Signalstyrkan avtar med ökat avstånd från basstationen, men beror också på miljön och om man är utomhus eller inomhus, vilket påverkar hur mycket radiosignalen dämpas. Hur man handhar telefonen inverkar också då telefonen hålls i handen dämpas signalen mer än om den ligger fritt. I områden med berg kan det finnas platser som helt saknar täckning pga. att de ligger i radioskugga, dvs radiosignalen dämpas i stort sett helt mellan basstation och terminal. Generellt gäller att låga frekvenser dämpas mindre än höga frekvenser. I Sverige är det följande frekvenser som är tilldelade via blocktilldelning på nationell basis 450 MHz, 800 MHz, 900 MHz, 1800 MHz, 2100 MHz, 2600 MHz. Från och med 1a april 2017 ska även 700 MHz-bandet vara tillgängligt för mobiltelefon. 1) I våra bilder illustreras en basstation av ett torn med antenner. 10

11 Kapacitet Då begreppet bandbredd nämns är det en god ide att reda ut vad man egentligen pratar om. Frekvensbandbredd mängd spektrum som används, oftast angivet i MHz. Databandbredd dataöverföringshastighet som abonnenten får, givet i Mb/s. Databandbredden, beror på frekvensbandbredden (mer frekvenser innebär högre datahastigheter) och signalstyrkan (datahastigheten avtar med minskande signalstyrka). För LTE med frekvensbandbredd på 5 MHz, 10 MHz och 20 MHz blir maxvärdet på dataöverföringshastigheten (DL) 37 Mb/s, 75 Mb/s respektive 150 Mb/s. Snittvärdet på dataöverföringshastigheten per användare i Sverige var i mars Mb/s (DL) och 7 Mb/s (UL) 11

12 Bredbandspotter Operatörerna i Sverige erbjuder olika typer av bredbandspotter dvs. total mängd data som får konsumeras per månad, oftast givet i GB/s. Det kan vara potter för abonnemang för mobilt bredband eller för abonnemang som inkluderar både telefoni och bredband. Och det kan vara abonnemang som vänder sig till privatpersoner eller specifikt till företag. 12

13 För att en abonnent ska kunna välja ett abonnemang med lagom stor bredbandspott är det bra att ha en uppfattning om hur abonnemanget ska användas. Ska det användas för en person eller hela familjen? Hur mycket tid kommer man att lyssna på musik? Kommer man att titta på film via Netflix? För att lyssna på Spotify behövs datahastighet på 160 kb/s, och för att titta på Netflix med hög bildkvalitet (Netflix HDX) krävs 8 Mb/s. Ett abonnemang som inkluderar datatrafik på 0,5 GB/månad innebär att man kan lyssna på Spotify i genomsnitt 14 minuter per dag eller se på Netflix HDX i 8 minuter under en månad. Ref: Spotify: Netflix: 13

14 Kapacitet Hur många abonnenter som kan betjänas i en cell beror bl.a. på frekvensbandbredden och vilken typ av tjänst som abonnenterna använder. Med snittvärdet på datahastigheten 17 Mb/s (DL) kan man ta emot 2 Netflixkanaler samtidigt. Men rör man sig bort från basstationen så går dataöverföringshastigheten ner och man riskerar att tappa en kanal. Då man vet hur många abonnenter som en basstation kan hantera samt totala antalet abonnenter inom ett visst område kan man beräkna antalet basstationer som behövs. Då antalet abonnenter är högt behövs det många basstationer, och då abonnenttätheten är stor måste basstationerna stå tätt, dvs det blir många små celler. 14

15 På landsbygden behövs få stora celler för att ge täckning och i tätorter med många abonnenter behövs det många små celler för att ge tillräcklig kapacitet. Inomhus kan man ha täckning utifrån och in, när så är möjligt, alternativt kan man använda specifika inomhuslösningar beroende på typ av byggnad (privatbostad, kontor, gallerior). 15

16 Inomhustäckning Det byggs i allt större utsträckning energismarta hus som håller kvar värmen inomhus. Fönster beläggs med tunna metallfilmer och isoleringsmaterial med aluminium för att inte släppa ut värme från hus. Men metallen reflekterar också radiostrålning effektivt vilket medför stor dämpning av radiosignaler som ska gå genom väggar och fönster. Då vi också i allt större utsträckning blivit vana vid att kunna använda mobila tjänster inomhus, innebär det att i de fall där den traditionella täckningen från utomhusnätet inte når in i fastigheten behövs alternativa lösningar. För gallerior, arenor och stora företag mm finns det en marknad för att ta fram lämpliga lösningar. Svårare är det för fastigheter med privatbostäder eller små företag. Lösningar för privatbostäder och små företag. Idag är det vanligast att mobiltäckningen inomhus fås från utomhusnätet. Men då det inte fungerar finns det alternativa lösningar. Då det finns täckning utanför fastigheten kan man ha en antenn på utsidan och leda in signalen i huset. Riktantenn: Används framförallt för mobilt bredband. Antennen placeras på taket eller husväggen och riktas mot närmsta basstation. Via en antennkabel leds den mottagna signalen in i huset där det är vanligt att den kopplas till en wifi-router med mobilanslutning. Repeater: I privatbostäder används repeatrar anpassade för en operatör. Repeatern tar emot signalen från basstationen och repeterar den sedan inomhus. För att få använda en repeater måste man ha ett skriftligt medgivande från operatören och det är viktigt att repeatern är installerad på rätt sätt. Mer information finns i PTS faktablad 1 och rapport om inomhustäckning 2. I Sverige har alla rätt till grundläggande telefoni och bredband (1Mb/s) dock kan man inte kräva att få tillgången via mobilnät. 1) PTS-F-2015:1 2) Inomhustäckning - sammanställning av lösningar - PTS-ER-2015:12, 16

17 Täckningskartor Sedan 1 januari 2015 tillhandahåller mobiloperatörerna (med nationella nät) enhetliga kartor med information om täckning för både mobile telefoni (2G och 3G) och mobilt bredband (2G, 3G och 4G). Kartorna ger information om beräknad täckning utifrån existerande mobilnät. Man kan se täckningen i ett valt område, per system/teknik (2G, 3G, 4G) eller en kombination av dessa. Det är också möjligt att få en karta som visar täckningen för en vald modell av mobil. I kartan indikeras också kvaliteten på täckningen bas, god eller mycket god. Där täckningen är mycket god har man med stor sannolikhet även täckning inomhus. Förutom aktuell täckning kan man i vissa fall även få information om nyligen utförda eller planerade utbyggnader av näten. I bilden ovan jämförs kartor över västra Jämtland i den vänstra kartan visas alla nivåer av täckning, i den högra endast mycket god. På telekområdgivarnas hemsida finner man länkar till operatörernas täckningskartor : 17

18 I de här två kartorna ses den kombinerade täckningen för 3G och 4G för två olika operatörer. Det framgår tydligt att operatörerna har olika täckning inom det rödmarkerade området. Den ena operatören har god täckning medan den andra operatören saknar täckning. 18

19 På regeringens uppdrag följer PTS årligen upp utbyggnaden av mobilnäten i Sverige. Denna uppföljning bygger på att operatörerna rapporterar in utbyggnad och täckning till PTS, för att siffrorna ska vara jämförbar baseras de på överenskomna antaganden och format. Resultatet av uppföljningen rapporteras i form en årlig rapport om Mobiltäckning. Rapporten innehåller information om befolkningstäckning, yttäckning och utbyggnad nationellt och per län. I 2015 års rapport kan man finna information om följande: Operatörernas sammanlagda yt- och befolkningstäckning för tal (2G och 3G) Operatörernas sammanlagda yt- och befolkningstäckning för mobilt bredband för 1Mbit/s, 10 Mbit/s och 30 Mbit/s för två olika fall - exkluderat Net1s täckning - inklusive Net1s täckning Operatörernas sammanlagda yt- och befolkningstäckning för mobilt bredband nedbrutet per teknik 3G/4G och hastighet Antal mastplatser som är utbyggda med respektive teknik 2G/3G/4G I samtliga fall redovisas även skillnaden jämfört med föregående år så att man kan få en uppfattning om hur mycket som byggts ut under året. Rapporten finns att laddas ned på PTS hemsida: 19

20 Årets rapport visar att under 2015 har operatörerna äntligen börjar nå längst ut i näten med sin 4G utbyggnad. Detta härstammar från den fortsatta utbyggnaden i de låga täckningsbanden 800 och 900 MHz, samt det faktum att Net1 som under året bytt teknik i sitt nät från 3G till 4G. Under året ökade den samanlagda 4G-yttäckningen för Tele2, Telenor, Telia och Tre från 48 till 63 %. En stor del av den nya yttäckning som byggts ut under 2015 har skett i Norrlandslänen. Yttäckningen i Norrbotens län har till exempel ökat från 15 till 39 % under Rapporten visar också att man under 2015 kraftigt byggt ut antalet basstationer i både 3G och 4G näten. När det gäller befolkningstäckning har nu majoriteten av länen en befolkningstäckning utomhus som är 99 % eller högre, bara Jämtland och Västerbottens län låg under med 97 respektive 98 % yttäckning. Om man istället tittar på bidragen från både 3G och 4G samt lägger till Net1s 4G täckning så blev den totala yttäckningen för 10 Mbit/s hela 76,9 %. 20

21 På samma sätt som för mobiloperatörernas täckningskartor så finns i PTS kartläggning tre olika täckningsnivåer. Yt- och befolkningstäckningen för samtliga dessa återfinns i bilaga 3 i rapporten. De tre nivåerna kan beskrivas som: Nivå 1(grund): Utomhustäckning för mobilterminal fri från kroppskontakt. Motsvarar till exempel handsfree-användning om mobilterminalens antennegenskaper inte påverkas eller radiosignaler inte dämpas av någon kroppskontakt. Nivå 2(+8dB): Utomhustäckning för mobilterminal med kroppskontakt. Innehåller en marginal för kroppens påverkan av antennegenskaperna och dämpning av radiosignaler som exempelvis när terminalen hålls i handen, mot huvudet eller nära kroppen. Nivå 3(+16dB): Inomhustäckning. Innehåller en marginal som ger ökad sannolikhet för inomhustäckning. För bredbandsutbyggnad till hushåll och företag är främst nivå 1 och 3 intressanta. Nivå 1 ett ger en indikation av hur många i länet som skulle kunna använda mobilt bredband, om dom var villiga att sätta upp en extern antenn för att ta emot mobilt bredband. Nivå 3 är intressant då den ger en indikation om hur många i länet som kan förväntas kunna ta emot mobilt bredband inomhus utan ytterligare åtgärd. Det är också viktigt att tänka på att dessa siffror inte betyder att allt är bra och att det inte finns individer med problem. 97% inomhustäckning betyder ju till exempel att nästan innevånare i Sverige inte kan använda mobilt bredband i sin bostad! 21

22 Täckningskrav Vad gör PTS idag för att förbättra mobiltäckningen? En åtgärd som PTS använder för att förbättra mobiltäckningen är att ställa täckningskrav vid tilldelning av frekvenser till mobiloperatörerna. Lägre frekvenser lämpar sig för krav på yttäckning eftersom lägre frekvenser har längre räckvidd / bättre yttäckningsegenskaper. I frekvensband över 1 GHz är det mindre lämpligt att ställa krav på just yttäckning. Idag finns krav på yttäckning i 450 MHz, 800 MHz och 900 MHz-banden. 22

23 Täckningskrav i 800 MHz-bandet PTS har genom täckningskravet i 800 MHz-bandet haft möjligheten att identifiera och säkerställa utbyggnad av mobilt bredband för de fasta bostäder och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. Net4Mobilitys tillstånd i 800 MHz-bandet är förenat med ett krav på att bygga ut så att de hushåll och företag som PTS pekar ut ska få bredband. Alla fasta bostäder och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang, fast eller mobilt, har rätt att stå med på en lista, som PTS årligen skickar till telebolagen. PTS hoppas att adresserna på listan därigenom ska få möjlighet till bredband i samband med utbyggnaden av de befintliga och framtida näten. De adresser som enligt svaren från telebolagen inte kommer att kunna teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s har i sin tur sammanställts till en lista som skickats till Net4Mobility. Denna lista har sedan använts som underlag för utbyggnaden i enlighet med täckningskravet. I Net4Mobilitys tillståndsvillkor har det angetts i vilken takt som utbyggnaden för att täcka de hushåll som har funnits på listan ska utföras. 23

24 24

25 För att möjliggöra en effektiv utbyggnad med hög kapacitet kommer ett blocktillstånd om 2x10 MHz förenas med täckningskrav. Täckningskrav är tvådelat där de olika delarna adresserar två delvis olika mål. Den tillståndshavare som i tilldelningen vinner tillståndet med täckningskrav kommer att åta sig att investera en viss summa pengar i utbyggnad för att uppfylla täckningskravet. Trots god täckning i Sverige finns det täckningsluckor där folk ibland befinner sig. PTS har därför utformat ett huvudsakligt täckningskrav med mål att det ska gå att ringa och använda bredband på fler platser i Sverige. Detta kravet ska ge mobiltäckning för tal och data där konsumenter vistas och där det finns täckningsluckor. PTS kommer innan auktionen peka ut ett antal geografiska områden (prioriterade ytor) där täckningen saknas eller är bristfällig, inom dessa ytor förväntas ny täckning skapas genom utbyggnad av nya mastplatser. För att få till en bra fördelning av utbyggnaden kommer täckningskravet även förenas med villkor som garanterar en lämplig geografisk fördelning av denna utbyggnad. Det kompletterande kravet, som kommer motsvara en mindre andel av den summa man förbinder sig att investera, fokuseras istället på att skapa täckning i områden som av olika anledningar är viktiga att täcka ur ett samhällsperspektiv. Dessa områden kommer inte vara utpekade på förhand, utan kommer identifieras av PTS under tillståndstiden. Den huvudsakliga delen av täckningskravet ska vara uppfylld senast 2023, den kompletterande delen senast Tilldelningen i 700 MHz-bandet ger även förutsättningar för bättre kapacitet i hela landet, med tilldelning i december 2016 och tillträde till frekvensutrymmet från 1 april 2017 kan täckning och kapacitet stärkas så snart det är möjligt. En komplett beskrivning av täckningskravets utformning finns i remissversionen av allmän inbjudan, vilken går att ladda ned på PTS 700 MHz hemsida: MHz-bandet-/ 25

26 Tillsyn Genom branschöverenskommelsen åtar sig operatörerna bland annat att: ge bättre information om vad täckningskartan visar, se till att täckningskartorna ger en mer korrekt och rättvisande bild av den täckning som konsumenterna kan förvänta sig, ta bort vilseledande information om datahastigheter från kartorna, basera kartorna på gemensamma antaganden för hur täckningen ska beräknas, vilket gör att kartorna blir mer jämförbara mellan operatörerna använda gemensam informationstext och färgsättning, vilket ytterligare underlättar jämförelser mellan operatörerna, informera tydligare om att olika terminaler har olika god mottagning, inklusive en obligatorisk länk till myndighetsinformation om detta, se till att även annan marknadsföring (webb, tv-reklam, butik, annonser) ger konsumenterna rimliga förväntningar på täckning. Branschöverenskommelsen förbättrar också Konsumentverkets möjligheter att utöva tillsyn över operatörernas täckningskartor och övriga marknadsföring om täckning och hastigheter. PTS kan vid sådan tillsyn bistå Konsumentverket med underlag till exempel genom kontrollmätningar av kartornas riktighet. 26

27 27

28 Utbyggnad av mobilnät Utbyggnaden av de mobilnäten i Sverige drivs framför allt av marknadsmässiga faktorer kopplade till behov av förbättrad täckning och/eller kapacitet. PTS möjlighet att påverka utbyggnaden är framför allt genom nya tillstånd. Tillstånden för mobilnät är av typen blocktillstånd, vilket innebär att operatören har rätt att använda det tilldelade frekvensblocket i hela (eller utpekade delar av) Sverige. Tillstånden tilldelas idag vanligen genom auktion, och kan beläggas med täckningskrav. Information om tilldelade blocktillstånd finns på PTS hemsida: Just nu pågår arbetet med att förbereda tilldelningen av 700 MHz-bandet. Kapaciteten kan i många fall förbättras utan att man behöver bygga nya basstationer till en befintlig basstation kan man t.ex. addera frekvenser, medan bättre täckning ofta kräver en ny basstation. Att bygga nya basstationer är kostsamt. 28

29 Om man ser på de investeringar operatörerna har gjort i mobilnäten de senaste 5 åren så kan man notera att investeringsnivån legat relativt konstant runt 4 miljarder kr per år. Det finns inga belägg för att mobiloperatörerna ska ha minskat sina investeringar i nätet på senare år, något som ibland påstås. Av investeringarna de senaste åren har en väsentlig del lagts på utbyggnaden utanför tätorter - i och med att man fokuserat på att bygga ut 3G och 4G-täckningen i de låga frekvensbanden, 800 och 900 MHz. Denna utbyggnad har till stor del baserats på redan befintlig infrastruktur genom att man återanvänt befintliga master som sedan tidigare använts för 2G och 3G täckning. När det gäller att täcka områden som tidigare inte har haft mobiltäckning av någon teknik eller operatör så har man dock kommit så långt så att det är svårt att ekonomiskt motivera vidare utbyggnad. 29

30 För att få en uppfattning om relationen mellan kostnader och intäkter för en basstation tar vi ett förenklat exempel: Enligt PTS beräkningar utifrån mobiloperatörernas balansräkningar kan man identifiera följande genomsnittliga kostnadsbild för en basstation. Genomsnittlig driftkostnad för att driva en basstation: ca Kr per år. Inkluderar man även en genomsnittlig avskrivning, blir det totalt: ca Kr per år. Om vi antar att ett normalt privatabonnemang kostar 299 kr/månad så kan man räkna ut hur många extra abonnemang som man skulle behöva sälja för att motivera dessa kostnader. Intäkten från abonnenten 299 kr moms = 239,2 kr Intäkt per abonnent och år = 2970,4 kr/år För att täcka bara driftkostnaden / 2970,4 35 årsabonnemang För att täcka driftkostnad och avskrivning / 2970,4 76 årsabonnemang Även om exemplet är grovt förenklat så visar det på vilken typ av avvägande man som kommersiell aktör kan behöva göra. Det ger också en fingervisning om vilka kostnader man som operatör måste vara villig att ta på sig om man skall bygga ut täckning i områden utan eller med få bofasta. 30

31 Förbättra täckning och kapacitet Förbättrad täckning kan man få genom att addera fler basstationer. Men också genom att man till befintliga basstationer adderar lägre frekvenser. Ökad kapacitet kan man ordna genom att dela in området för en basstation i fler celler alternativt att addera frekvenser till befintlig basstation eller genom att införa nya basstationer i nätet. 31

32 Geografisk utbredning av ett 4G-nät För att ge en bild av den geografiska utbredningen av ett mobilnät för 4G i Sverige så kan följande beskrivning användas. Över landet så har varje mobiloperatör ett par tusen basstationer. Dessa är i sin tur kopplade till centralnoder i säkra bergrum på ett fåtal platser i Sverige. Kommunikationen mellan basstationerna och centralnoderna sker över det fasta nätet främst via fiber och radiolänk. Basstationerna som vi normalt tänker på som mobilnätet är bara en liten del av den infrastruktur som behövs för att få till ett fungerande mobilnät. 32

33 Kommunikationen till/från mobiltelefonen via radio till basstationen sker lokalt, avståndet är från ett fåtal meter upp till några km. Resten av den geografiska vägen kommer trafiken att gå i det fasta nätet. Så i fallet med en mobilanvändare utanför Kiruna som befinner sig en kilometer från sin basstation och ska nå sin internetanslutningspunkt i Stockholm så skulle signalen använda radio den första kilometern, de resterande kilometrarna till anslutningen ut på internet i Stockholm skulle gå via fiber. Ett mobilnät är alltså egentligen ett fast nät med radioanslutning sista biten till/från kundterminalen. Man skulle kunna se det som ett fibernät med antenner för att nå sista biten till kundterminalen. Vissa basstationer är i och för sig placerade på platser utan fiber, och är då istället anslutna via radiolänk. Radiolänken kan ses som en radiobasserad fiberförlängare mellan en plats med fiberanslutning till platsen där basstationen står. 1) Baserat på att fibern följer väg mellan Kiruna och Stockholm 33

34 Alternativt skulle ett 4G nät kunna beskrivas så här: Vi har basstationer längst ut i nätet som ansluter till kundens terminal, mellan basstationer och mellan basstationer och noder i kärnnätet så sker uppkoplingen över ett IP-nät. Nätet kan ses som bestående av ett accessnät och ett kärnnät. Detta är en abstrakt funktionsbeskrivning som inte helt stämmer överens med de modeller vi talat om i modulen Grundläggande om teknik. 34

35 Om vi tittar på kommunikationsplanet så kan man istället se nätet så här: Basstationerna i sig använder kommunikationstjänster, IP, för att koppla upp sig mot varandra och mot noder i kärnnätet. De orange strecken är anslutningar på kommunikationsnivån och består i ofta av ett antal förbindelser över transmissionsnivån på det underliggande fysiska ledningsnätet. 35

36 På transmissionsnivån skulle därför nätet istället kunna illustreras av det gula nätet där varje förbindelse på kommunikationsnivå realiseras av transmission mellan aktiva utrustningar i ett eller flera steg. 36

37 Utbyggnaden av mobilnätet är därför beroende av god tillgång till fast infrastruktur ledningar - i form av fiber som kan kompletteras med radiolänk längst ut i nätet. 37

38 Om man vill bygga en ny basstation på ett ställe där det inte finns någon sedan tidigare kommer man att behöva ett antal saker: 1. En mast för att få upp antennerna högt eller rätt att sätta antennerna på en hög byggnad. För att få bygga en mast behövs normalt ett byggnadslov 2. El, nya basstationer som placeras i mindre tätbefolkade områden kan hamna långt från det befintliga elnätet. Att få el utdraget till dessa platser kan både vara kostsamt och ta lång tid 3. Om platsen för den nya basstationen inte ligger intill en befintlig väg kommer man att behöva bygga en ny väg till platsen 4. En höghastighetsdataanslutning, idealt en fiber direkt till platsen men om inte det går så kan radiolänk i ett eller flera steg användas för att nå en plats där fiber finns tillgänglig 5. För att kunna bygga en mast behövs också tillträde till den mark som behövs för masten inklusive eventuell ny väg 6. För dragningen av både ny fiber och ny elkabel så behövs marktillträdesfrågorna hanteras (av den part som bygger ut fibernät och elnät) Kommunen där den nya basstationen ska placeras har direkt eller indirekt kontroll på många av de frågor som måste hanteras för att få till denna utbyggnad. Det finns därför mycket som en kommun kan göra för att underlätta utbyggnaden av mobilt bredband i kommunen. Exempelvis i bygglovsprocessen, tillträde till kommunens mark samt prioriteringar om kommunen är ägare av det lokala elnätet och/eller fibernätet. 38

39 Radiolänk Utvecklingen på radiolänkområdet har gått snabbt de senaste åren, utbyggnaden av mobilnäten världen över har drivit upp volymerna av utrustning och motiverat en snabb teknikutveckling. I storleksordningen 60 % av de basstationer som finns i värden idag är anslutna via radiolänk. Modern radiolänk kan idag: Överför mer än 10 Gbit/s över kortare avstånd Överföra mer än 1 Gbit/s över längre avstånd Ha bra driftsäkerhet Erbjuda modernt Ethernet och IP transport Rätt dimensionerat och uppbyggt kan radiolänk i många fall användas som komplement eller lokal ersättning för fiber. 39

40 Radiolänk går ofta snabbt att etablera till en rimlig kostnad, och kan i många fall erbjuda tillräcklig kapacitet. En rätt planerad radiolänkförbindelse ger också en hög tillförlitlighet och robusthet. Jämfört med nyetablering av fibernät så slipper man grävarbetet och de kostnader som relaterar till grävningen. Att man slipper gräva gör också att man i många fall kan minskar projektets implementeringstid och därmed kan få anslutningen på plats snabbare. Då radiolänk går i luften så går det att använda i områden där det är svårt att gräva eller i områden där man inte alls får gräva. 40

41 Den typ av höghastighetsradiolänk som är intressant för bredbandsutbyggnaden kräver normalt fri sikt mellan de båda sidorna av länken. På grund av hur radiovågor utbreder sig genom luften så behövs normalt mer än optisk fri sikt mellan sändare och mottagare för att radiosignalen inte ska hindras av objekt som hus berg och skog. För att få till fri sikt mellan ändpunkterna på en länk monteras radiolänkantennerna så att länken går ovanför alla mellanliggande hinder. Detta kan ställa till problem i de fall man inte har lämpliga ställen att montera radiolänkantennerna på. Behöver man till exempel bygga en ny mast eller ett torn på någon av sidorna för att få till den fria sikten kan bygglov behövas vilket kan medföra både en avsevärd extra ledtid och extra kostnader. En del av de fördelar som listades för radiolänk är därför beroende av tillgång till lämpliga platser att montera radiolänkantennen, det är därför viktigt att ta reda på alla förutsättningar innan val av radiolänk som lösning. 41

42 I Sverige är radiolänk vanligt förekommande bland annat i mobilnäten, och det är många frekvensband, i intervallet från ca 400MHz upp till knappt 80 GHz, som är allokerade för radiolänk. I de flesta av dessa frekvensband tilldelar PTS individuella tillstånd för varje radiolänkförbindelse. För att inte olika användares radiolänkar ska kunna störa varandra gör PTS, innan ett nytt tillstånd tilldelas, en störningsberäkning mellan den nya radiolänken och de befintliga radiolänkarna i samma frekvensband och inom samma geografiska område. Bara nya radiolänkar som inte bedöms kunna skapa störningar på befintlig användning blir godkända och får tillstånd. Om bedömningen är att det finns risk för störning så brukar man normalt kunna hitta en lösning genom att välja en annan frekvenskanal eller i svåra fall utnyttja ett annat frekvensband. Processen med att ansöka om ett tillstånd medför dock en ledtid på mellan 1 och 45 dagar, i fall då man måste ändra på sin ansökan för att undvika störning kan ytterligare ledtid tillkomma. För dessa tillstånd betalar man en årsavgift till PTS om 690/450 kr (under/över 10 GHz) per radiolänksändare och år (normalt har man två sändare i vid radiolänkanvändning en i varje ände) Det finns även vissa frekvensband där man kan använda radiolänk utan att ansöka om tillstånd, reglerna i dessa frekvensband tillåter dock endast användning över relativt korta avstånd. Det finns även en viss ökad risk för störningar eftersom det inte finns någon som samordnar användningen i frekvensbandet. I ett fåtal frekvensband har PTS tilldelat blocktillstånd för radiolänk på samma sätt som för mobiltillstånd. Tillståndet kan gälla nationellt eller vara begränsat till en viss region. De aktörer som har denna typ av tillstånd får själv planera användningen inom sitt frekvensutrymme (och sin region) och behöver därmed inte skicka in ansökningar till PTS innan nya radiolänkar tas i bruk inom det aktuella frekvensutrymmet, något som kan ge både administrativa vinster och tidsvinster om man har en omfattande utbyggnad. Blocktillstånd tilldelas normalt genom auktion. 42

43 42

44 Ur ett bredbandsutbyggnadsperspektiv kan det vara bra att tänka på radiolänk som en fiberförlängare. Den passar i många fall bra i den del av nätet som är relativt nära slutkunderna. I de centrala delarna av näten där man siktar på 10-tals till 100-tals Gbit/s i överföringskapacitet kan det vara svårt att använda radiolänk. Kostnadsläget är idag också sådant att det kan vara svårt att använda radiolänk för direkt anslutning till privatkunder. När det gäller företagsanslutningar där det normalt finns en högre betalningsvilja så bör dock radiolänk ses som ett alternativ om det inte redan finns fiber. Detta gäller även i många fall offentliga och kommunala verksamhetsställen. Radiolänk används också för att i vissa fall skapa redundanta förbindelser. Antingen för att få geografisk diversitet där man från startpunkten ansluter till två olika punkter i övriga nätet eller för skapa en redundant förbindelse till en fiberuppkopling, mediadiversitet. Tanken med mediadiversitet är att om fibern grävs av så kan kritisk data ändå sändas över radiolänken, alternativet hade annars varit att dra två fibrer olika geografisk väg vilket kan vara problematiskt/kostsamt. 43

45 Trådlös fiber har på senare år börjat användas som marknadsföringsterm av medlemmar i branchorganisationen Svenska Trådlös Fiberleverantörerna. Trådlös fiber är egentligen vanliga radiolänklösningar med kapacitet och tillförlitlighet liknande de man får med en fiberuppkopling. Namnet ska ge associationer till fiber men är alltså inget konstigt utan bara väl fungerande radiolänk. Airfibre är ett liknande koncept som marknadsförs av Teracom. Även denna lösning bygger på användning av radiolänk med hög kapacitet, men i Teracoms koncept ingår även möjligheten att komplettera med ett lokalt WLAN-basserat accessnät för att nå sista biten till hushållen. * För att undvika förvirring kan det vara bra att veta att det även finns system som använder laser i fria luften för att överföra data över kortare avstånd (free space optics), det vill säga en lösning för dataöverföring som använder samma teknik som den man använder över fiber men utan fiber. Något som också hade kunnat uppfattats som trådlös fiber, men det är alltså inte den typen av lösning som man menar med marknadsföringstermen trådlös fiber. 44

46 I de områden där den befintliga bredbandsinfrastrukturen är dålig eller det inte finns någon bredbandsinfrastruktur kan bredband via satellit vara ett alternativ. Det finns täckning från bredbandssatelliter över hela Sverige, alla som har fri sikt mot satelliten från sitt tak kan i stort sett använda tjänsten genom att sätta upp en parabol på taket som riktas mot satelliten. Till parabolen kopplas normalt ett satellitmodem som placeras inomhus. Erbjudanden med upp till 22 Mbit/s ned och 6 Mbit/s upp finns på marknaden idag. I likhet med mobilt bredband så innehåller de flesta abonnemangen för bredband via satellit begränsningar i form av bredbandspotter (10/25/40 GB/månad) vilket kan utgöra en begräsning om man till exempel vill titta mycket på högkvalitativ TV/video. 45

47 Geostationärbana De satelliter som används för att erbjuda bredband till enskilda användare ligger normalt i en geostationär bana kring ekvatorn. Satelliterna ligger i en bana på ett relativt långt avstånd från jorden, km. På det avståndet kommer jordens dragningskraft att hålla satelliten i en bana kring jorden med en omloppstid som är samma som jordens rotationstid. Det innebär att en satellit i geostationärbana upplevs ligga stilla relativt platser på jordytan därav namnet geostationär. Genom att rikta en fast riktantenn (parabol) mot satelliten kan man skicka och ta emot signalerna till/från satelliten. Eftersom satellitbasserad kommunikation går från jorden upp till satelliten och tillbaka till jorden igen så kommer de signaler som används behöva färdas lång väg, även om dessa färdas med ljusets hastighet så medför det en inte försumbar fördröjning. Enkel väg är fördröjningen för kommunikation via en geostationärsatellit ca 1/4 sekund. Om man skickar en fråga och väntar på ett svar via satellitkommunikationen fördubblas fördröjningen till 1/2 sekund. För många användningar är en sådan fördröjning fortfarande acceptabel, men för vissa användningar till exempel realtidsspel kan en så lång fördröjning ställa till problem. 46

48 Fri sikt Sverige ligger relativt långt norrut från ekvatorn. För att bredband via satellit ska fungera behöver man i praktiken fri sikt mellan parabolantennen och satelliten. I södra delen av Sverige är vinkeln mellan horisonten och sikt linjen till satelliten relativt hög vilket gör att man i de flesta fall kan få till fri sikt. I norra delen av Sverige är, på grund av jordens krökning, vinkeln mindre vilket kan göra det svårare att få till fri sikt. I områden med hinder så som berg och hög skog i närheten av hushållet är det svårare att få fri sikt mot satelliten. 47

49 Kapacitet En modern bredbandssatellit har mycket hög kapacitet och på samma sätt som i ett mobilnät så delar satellitnätet upp den geografiska ytan i celler, i satellitsammanhang kallade spotbeams. Användarna i varje cell delar på den i cellen tillgängliga kapaciteten. Även om varje cell har hög kapacitet, i storleksordningen 1 Gbit/s, så är en cell mycket större än i mobilsammanhang, ett fåtal celler täcker normalt hela Sverige vilket begränsar hur många kunder som kan anslutas utan att tjänstekvaliten försämras. 48

50 49

51 Under senaste året har ett antal mobilsystemtillverkare presenterat LTE lösningar som beskrivs som nästa steg efter 4G. För att marknadsföringsmässigt differentiera dessa erbjudanden från tidigare LTE lösningar,har man hittat på en rad nya namn. Ericsson har använt GigabitLTE, Huawei har använt 4.5G, ZTE har använt Pre5G. Samtliga erbjudanden beskriver egentligen vidareutvecklingar av den LTE standard som används i 4G näten. 4G/LTE standarden fortsätter kontinuerligt att utvecklats och det finns en utvecklingsplan för LTE fram till och förbi Nya funktioner och förbättringar inkluderas i uppdateringar/ kompletteringar av standarden kallade releaser. En ny release innehåller normalt ett smörgåsbord av nya funktioner som var och en har som mål att förbättra någon egenskap hos LTE systemet. Man kan sedan till stor del välja vilka av dessa nya funktioner man vill använda. Releaserna har även delats in i tre olika undergrupper beroende på när de skapats, LTE, LTE-Advanced och nu senast LTE-Advanced PRO. Varje av dessa större steg anses motsvara ett ordentligt lyft av funktionalitet och egenskaper. LTE Den ursprungliga standarden och dess första uppdatering/ komplettering (release 8,9) LTE Advanced: vidareutvecklingen av LTE standarden Tre uppdateringar/ kompletteringar av standarden som publicerades 2011, 2013 respektive 2015 (release 10,11,12) LTE-Advanced PRO: fortsatt vidareutveckling av LTE standarden Första uppdateringen/ kompletteringar publicerades våren 2016 (release 13) Fler planerade ända fram till och förbi 2020 (release 14, 15, 16, ) Normalt är det svårare att införa ny funktionalitet i terminalerna jämfört med i basstationer och nät. Utvecklingen på terminalsidan bestämer därför ofta takten för uppgraderingar av 4G näten. 50

52 Om man tittar på de uppdateringar/ kompletteringar som ingår i LTE-advanced och LTE-advanced PRO så är huvuddrag ur ett bredbandsperspektiv Högre topphastigheter Högre kapacitet De huvudsakliga medel för att nå dit är Användning av mer frekvensbandbredd Fler antenner på bägge sidor Mer avancerade antennsystem Nya sätt att förtäta näten Alla dessa medel bygger dock på att mobiloperatörerna gör nya investeringar för att vidare uppgradera sina 4G nät i de områden man vill höja hastigheten eller utöka kapaciteten. Hur man uppgraderar sitt nät och i vilka områden kommer därför bero på mobiloperatörernas kommersiella avväganden. Exempel: I slutet av 2016 kommer det att vara tekniskt möjligt att bygga ut ett LTE nät som stödjer topphastigheten 1 Gbit/s och har mycket högre kapacitet än de nät vi har i Sverige idag. Men om detta görs och iså fall över hur stor andel av Sveriges yta det anses vara ekonomiskt motiverat att göra detta, kommer att beror på om operatörerna kan få tillbaka de investerade pengarna. 51

53 Fördjupning: Hur uppnår man 1 Gbit/s med LTE, nu har vi ju bara max 150 Mbit/s? För att uppnå 1 Gbit/s tar man hjälp av två grundläggande tekniker. Dels använder man ett större frekvensutrymme, detta genom att kombinera frekvenskanaler i olika frekvensband. För att nå upp till 1 Gbit/s har man använt tre stycken frekvenskanaler om 20 MHz var, alltså totalt 60 MHz. Detta i kombinationen ett lågt frekvensband och två höga frekvensband. Den andra tekniken är att använda flera antenner, genom att gå från två till fyra antenner på både basstation och terminal kan man fördubbla hastigheten. Tidigare har det nämnts att med en 20 MHz frekvenskanal kan LTE i Sverige idag nå upp till 150 Mbit/s med flera antenner kan alltså dennta fördubblas till 300 Mbit/s. Att få in fyra antenner på ett bra sätt i en normalstor smartphone fungerar dock endast för höga frekvensband. För låga frekvensband är det fortfarande två antenner som gäller i terminalen. Summerar man detta får man 2*300 Mbit/s i höga frekvensband och 150 Mbit/s i ett lågt frekvensband, totalt 750 Mbit/s, vilket ju inte räcker till. För att nå upp till 1 Gbit/s får man ta till ytterligare en uppgradering. Om man har riktigt bra signalkvalitet vid terminalen (stark signal och inga störningar) kan man skicka data ännu snabbare, på detta sätt kan man öka hastigheten från 150 till 200 Mbit/s i en 20 MHz frekvenskanal. Sannolikheten för att man ska kunna uppnå denna hastighet är dock ännu lägre än den vi idag har för att uppnå 150 Mbit/s. Summerar vi igen får vi 2*400 Mbit/s i höga frekvensband och 200 Mbit/s i låga frekvensband = 1000 Mbit/s eller 1 Gbit/s. 52

54 Det är lätt att dra slutsatsen att 5G, eller IMT-2020 som det också kallas, bara är nästa generations mobilnät. Efter 3G kom 4G, så efter 4G kommer såklart 5G 5G förväntas dock bli mycket mer än bara en ny genarations radionät. Samtidigt förväntas 5G återanvända mycket av 4G-infrastrukturen och de radionät som redan finns på plats. Det är inte säkert att det fort byggs ut ett nytt nationellt 5G radionät, i vissa områden kanske 5G nätet använder 4G nätet som radionät men med nya funktioner som möjliggör 5G tjänster. Eftersom de första 5G-näten inte förväntas börja byggas ut förrän tidigast 2020 så är mycket oklart i dagsläget. Då det är i stort sett omöjligt att förutsäga vilka tillämpningar/behov/användningsområden som kommer vara viktigast under tiden 2020 till 2030 så siktar man brett och försöker utveckla ett nät som möjliggör en väldig bredd av olika användningar. Detta då det är troligt att de tjänster som kommer att driva behoven i 5G näten ännu inte är uppfunna. 53

55 Man har i praktiken identifierat tre huvudområden områden som man vill adressera: 1. Snabbare mobilt bredband: överallt och hela tiden t.ex. för virtual reality eller augmented reality (förstärkt/förhöjd verklighet), 3D ultra-ultra HD TV samt annat som inte är uppfunnet än. Här siktar man på normalt upplevda användarhastigheter i storleken 100 Mbit/s. Och topphastigheter på 20 Gbit/s eller mer för mobilnäten i storstadsområden. 2. Massiv maskinkommunikation: stora mängder av prylar ska kopplas upp, t.ex. sensorer, fitnessarmband, mätare för el, vatten. Nätet måste kunna hantera riktigt stora mängder terminaler som vill prata lite sporadiskt då och då. Dessa terminaler ska kunna koppla upp sig och sända sin information med minimal effektkonsumtion, då många enheter förväntas drivas av batteri. Dessutom förväntas många av terminalerna sitta inomhus tex i källare (t.ex. vatten- och elmätare) vilket gör att man behöver ytterligare förbättra inomhustäckningen för låga till mycket låga överföringshastigheter. 3. Ultrapålitlig maskinkommunikation, stora krav på kvalité och/eller låg fördröjning, t.ex. Intelligent Transportsystem (ITS), fjärrkontroll, industriövervakning, e-hälsa, blåljusnät (polis, brandkår, ) Detta kan inte lösas genom att enbart ta fram ett nytt mobilradionät, hela nätet både det fasta och det mobila måste byggas om från grunden, framförallt för att kunna garantera uppfyllnad av den 3:e punkten. 54

56 Några medskick om 5G 5G förväntas inte att börja byggas ut förrän tidigast 2020, att vänta på att 5G ska lösa upplevda problem är därför troligen inte en lämplig strategi. Det är inte säkert att 5G automatiskt kommer ge bättre bredbandstäckning i områden med lågt befolkningsunderlag. Utbyggnaden börjar troligen inifrån och ut (tätbefolkat till glesbefolkat). Det kommer även med 5G vara enklare att öka kapaciteten i tätbefolkade områden än glesbefolkade områden. Särskilt kraven på driftsäkerhet/robusthet och extremt låg tidsfördröjning i nätet förväntas kräva stora förändringar även i den fasta delen av nätet. Det kommer inte lösas automatiskt, nätet måste medvetet byggas för att uppfylla robusthets- och fördröjnings krav. 5G-nätet kommer bli ännu mer beroende av fiber, ökat antal basstationer och högre kapacitet som ska levereras till och från basstationerna förväntas driva på fiberbehovet. Ännu mer fibernät med antenner för att nå sista biten till kundterminalen. Om mobilindustrins vision vinner på marknaden så kommer 5G-nätet att bli nätet. Andra aktörer, till exempel de som levererar fast bredbandsuppkopling till slutkunder, skulle i så fall bara bli kapacitetsleverantörer till mobiloperatörerna. 55

57 Om planerna på framtida storskaliga system med bredbandssatelliter håller kommersiellt så kan de totalt ändra förutsättningarna för att erbjuda bredband till de områden som saknar fast infrastruktur. Exempel på målmarknader är bredband direkt till slutkund, uppkopling av räddningstjänster (fordon) och uppkopling av basstationer. 56

58 Genom att placera satelliten nära jorden kan man uppnå ett antal fördelar jämfört med det geostationära fallet. Tidsfördröjningen för att skicka signalerna via en satellit blir mycket kortare, mer jämförbara med fördröjningen med andra bredbandstekniker. - Den största skillnaden mellan bredband via satellit och andra bredbandstekniker skulle därmed försvinna. Genom att satelliten befinner sig nära jorden blir det enklare att avgränsa täckningen från varje spotbeam (dvs celler blir mindre) och med det stora antalet satelliter kan man uppnå en högre total kapacitet OneWeb har talat om 50 Mbit/s tjänster till slutkonsument och i storleken 6 Gbit/s per satellit i kapacitet. 57

59 Satelliterna ligger dock inte längre stilla över jorden utan rör sig med relativt hög hastighet jämfört med en punkt på jorden. Därför måste användarnas antenner kunna följa satelliterna då de rör sig, traditionella fasta paraboler kan inte användas. För att inte få avbrott i uppkoplingen måste man också kunna följa åtminstone två satelliter samtidigt, den man är uppkopplad till nu och den som tar över uppkoplingen när den första satelliten kommer för långt bort. 58