Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform. Nr 6/99

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform. Nr 6/99"

Transkript

1 Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform Nr 6/99

2 Förord Den här rapporten visar att dagens brytpunkt drabbar vanliga löntagare som till exempel lärare, sjuksköterskor, poliser och journalister hårt. Brytpunkten ligger så lågt att det inte är höginkomsttagarna som drabbas. Marginaleffekten slår hårdast mot grupper med vanliga löner. Nästan 40 procent av alla heltidsarbetande löntagare befinner sig över dagens brytpunkt och får betala upp till 57 procent av en löneökning i skatt. Många fler riskerar att drabbas om de ökar sin arbetstid eller tar på sig mer ansvar på jobbet. Dagens skatteregler leder till orimliga effekter för vanliga löntagare. Människor som ingen skulle komma på tanken att kalla höginkomsttagare, men som kanske utbildat sig eller utvecklats i jobbet, straffas med höga marginalskatter. Sverige behöver en skattereform. Det är de flesta överens om, även regeringen. Det finns också pengar över till sänkta skatter. TCO vill med denna rapport visa att det spelar stor roll hur skattesystemet reformeras. Skatter har inget egenvärde. Samhället behöver dock ett rimligt skatteuttag för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner med hög kvalitet. Skatterna kan också bidra till ökad rättvisa. Men skattesystemet ska inte bara vara rättvist. Det ska också gynna den ekonomiska utvecklingen. Sverige behöver ett skattesystem som uppmuntrar vanliga löntagare att utvecklas och växa i arbetslivet. I dagens system drabbas normalinkomsttagarna av orimliga marginaleffekter. Det allvarligaste problemet är den för låga brytpunkten, det vill säga den inkomst där man börjar betala statlig skatt. Det rimliga vore att bara de med höga inkomster ska betala statlig skatt. Att höja dagens brytpunkt är därför inte bara en tillväxtreform, Det är i allra högsta grad en rättvisefråga. Sannolikt skulle en sådan höjning även ha gynnsam effekt på den svenska lönebildningen. Vanliga löntagare ska behandlas lika i skattesystemet. Därför argumenterar TCO för att höja brytpunkten till samma nivå som taket för egenavgiften. Sture Nordh Ordförande, TCO Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 1

3 Sammanfattning Endast de 15 bäst betalda procenten av löntagarna skulle betala statlig skatt, enligt skattereformen Idag drabbas dock främst medelinkomsttagare av marginaleffekterna som uppstår omkring och över brytpunkten för statlig skatt. Hit hör yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister med löner i spannet kronor i månaden. Det handlar om människor som skaffat sig en utbildning och därigenom satsat på jobbet, precis som politiker och andra uppmanat till. De får idag behålla mindre än hälften av en inkomstökning. Dagens skattesystem sänder därför ut ett tillväxtfientligt budskap: Dra inte på dig studielån för en utbildning som inte automatiskt ger lönekarriär upp till höga inkomstnivåer. Utvecklas inte i jobbet. Ta inte ansvar. Enligt TCO är detta både orättvist och farligt för tillväxten. Därför menar TCO att brytpunkten för statlig skatt bör höjas till samma nivå som taket för egenavgiften, det vill säga motsvarande en månadslön på kronor (en årsinkomst på cirka kronor). En kommande skattereform måste utformas så att den främjar en långsiktig tillväxt i ekonomin och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Därför bör man koncentrera sig på de inkomstlägen där dagens skattesystem leder till orimliga skatteeffekter. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 2

4 Straffskatt på sjuksköterskor? Ett exempel på hur skatten slår mot vanliga löntagare Dagens marginaleffekter är inte bara orättvisa och tillväxthämmande. De hotar dessutom verksamheten i exempelvis vården. De flesta människor tycks vara överens om att sjuksköterskor tjänar för lite, att de är felavlönade. Men det är värre än så, de är dessutom felbeskattade. Och ju mindre felavlönade de blir, ju mer felbeskattade blir de. De flesta sjuksköterskor är kvinnor med minst tre års högskolestudier bakom sig, specialistkompetens kräver än mer. Var sjunde sjuksköterska har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Om de erbjuds en löneförhöjning efter vidareutbildning eller för att ta på sig ökat ansvar, försvinner mer än hälften av inkomstökningen i skatt. Detsamma sker vid en helgs extraarbete. Detta trots att vården behöver fler sjuksköterskor, eller högre arbetstid från de sjuksköterskor som redan är anställda. Idag är det brist på sjuksköterskor på många ställen i landet. Denna situation kommer att kvarstå för många år framåt. Samtidigt oroas både fackliga företrädare och arbetsgivare för att statusen på vårdyrkena är för låg. Fler måste rekryteras till vården, och högre lön anses vara ett sätt att locka fler till exempelvis sjuksköterskeutbildning. Dessa strävanden motverkas av marginalskattefällorna. Genom att höja brytpunkten för statlig skatt skulle huvuddelen av sjuksköterskorna få behålla mer av en löneökning, vilket kan underlätta rekrytering och löneförhandlingar i vårdsektorn. TCO har specialgranskat Vårdförbundets lönestatistik och jämfört den med de befintliga skatteskalorna, men även med TCOs förslag till nya skattenivåer. TCOs förslag ger sjuksköterskorna mer i plånboken Granskningen visar att var sjunde av Vårdförbundets medlemmar, fler än , har heltidsinkomster över brytpunkten. Dessa skulle slippa statlig skatt om TCOs förslag att höja brytpunkten för statlig skatt till kronor i månaden genomfördes. I inkomstläget över kronor i månaden finns endast knappt tre procent av Vårdförbundets medlemmar. I inkomstläget strax under brytpunkten för statlig skatt finns nära medlemmar i Vårdförbundet (44 procent). Samtidigt är den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för Vårdförbundets medlemmar 78 procent. Tre av fyra medlemmar har en tjänstgöringsgrad som inte överstiger 70 procent. Att en så stor andel av medlemmarna arbetar deltid förvärrar marginalskatteproblemet. Om en sjuksköterska som arbetar 70 procent överväger att gå upp i tid behöver hon inte bara ta ställning till vad detta innebär för det övriga livet. Hon måste också ta ställning till om den ökade arbetstiden är värd den lön som blir kvar efter skatt. För många av Vårdförbundets medlemmar innebär en ökning i arbetstid att man når över brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att extrainkomsten beskattas med drygt femtio procent istället för drygt 30 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 3

5 Varför skattereform? En grundtanke i skattereformen 1991 var, att ingen låg- eller medelinkomsttagare skulle behöva betala mer än 30 procent av sin inkomst i skatt. Endast de bäst betalda 15 procenten av löntagarna skulle därutöver betala 20 procent i statlig skatt. Avsikterna med skattereformerna kom på skam. Idag betalar hela 28 procent av de förvärvsarbetande statlig skatt. Bland dem finns grupper som definitivt inte kan karaktäriseras som höginkomsttagare. 40 procent av alla heltidsarbetande och hälften av TCOs heltidsarbetande medlemmar ligger över brytpunkten för statlig skatt. Brytpunkten ger kraftiga marginaleffekter för medelinkomsttagare. Det nuvarande skattesystemet beskattar inkomster mellan cirka och kronor i månaden hårdare än inkomster mellan och En lärare i övre medelåldern som befinner sig i slutet av lönetrappan betalar en större andel av en löneökning i skatt än en ung, nybakad och privatanställd systemvetare. Är detta rimligt och rättvist? Var finns den fördelningspolitiska logiken? Just fördelningspolitiken är ett av de argument som åberopas mot en höjning av brytpunkten. Varför ge mer till dem som har så höga inkomster? Men vem definierar sjuksköterskor och lärare som höginkomsttagare? Eller ledaren för städteamet? Eller pappersarbetaren, eller polisen? Många av dessa högst ordinära medelinkomsttagare betalar statlig skatt och får behålla mindre än hälften av en löneförhöjning eller extrainkomst. Det gäller människor som jobbar heltid, hunnit tillbringa ett antal år i arbetslivet och kanske tagit på sig lite extra ansvar. Inte sällan befinner de sig i ett yrke som kräver högskoleutbildning och därmed har de även studieskulder att betala av på. Dagens skattesystem sänder därför ut ett tillväxtfientligt budskap: Dra inte på dig studielån för en utbildning som inte automatiskt ger lönekarriär upp till höga inkomstnivåer. Utvecklas inte i jobbet. Ta inte ansvar. Vi behöver ett skattesystem som gör motsatsen; uppmuntrar till utbildning, utveckling och ansvarstagande. Det är grunden för att skapa tillväxt i Sverige, den tillväxt som är en absolut förutsättning för stabila välfärdssystem och en rättvis fördelningspolitik. Genom en höjning av brytpunkten till kronor den nivå där egenavgifterna upphör skulle åter 15 procent av löntagarna betala statlig skatt. Därmed skulle den stora gruppen medelinkomsttagare åter betala 30 procent i skatt. Detta skulle sannolikt underlätta lönebildningen i bristyrken där lönen behöver justeras, till exempel inom vård och skola. Vad ska beskattas mest? Idag betalar alla drygt 30 procent av sin arbetsinkomst i kommunalskatt. På inkomster över kronor om året ( kronor i månaden) betalas därutöver 20 procent i statlig skatt. På inkomster över kronor ( kronor i månaden) höjs den statliga skatten till 25 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 4

6 Dessa skattenivåer är en ofrånkomlig följd av att hälften av all produktion i landet (BNP) betalas i skatt och avgifter till den offentliga sektorn. Med ett sådant skatteuttag måste även låga inkomster och vardaglig konsumtion beläggas med hög skatt. Ett högt skatteuttag i botten innebär att utrymmet för att använda skattesystemet i fördelningspolitiskt syfte genom progressivitet i skatteskalorna begränsas. Det var bland annat insikten om detta som låg bakom 1991 års skattereform, som syftade till breddade skattebaser - det vill säga att fler områden skulle skattebeläggas - och sänkta skattesatser. Normalskattesatsen på både kapital- och arbetsinkomster skulle vara 30 procent. Det ansågs rättvist och skulle dessutom minska utrymmet för skatteplanering. Främsta undantaget var att de högsta arbetsinkomsterna borde beskattas med 20 procent i statlig skatt utöver kommunalskatten, däremot inte de högsta kapitalinkomsterna. Nu, tio år senare kan konstateras att det endast delvis blev som det var tänkt. Kapitalskatterna är lägre än enligt skattereformens inriktning. Skatten på arbete har i stället skärpts. Kommunalskatten har höjts och egenavgifterna har kommit till. Fyra av tio heltidsarbetande ligger över brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att de betalar mellan 51 och 57 procent av en inkomstökning i skatt. Om man vill återgå till skattereformens principer är det mest prioriterade att sänka skatten på arbete. Starka fördelningspolitiska skäl talar för att skillnaderna mellan skatten på arbete och skatten på kapital borde minska, inte öka ytterligare. Det borde vara självklart att vanliga löntagare inte skall behöva betala mer i skatt på en arbetsinkomst än på en ränteinkomst. Det som främst talar emot detta är krassa ekonomiska realiteter. Kapital är en lättrörlig skattebas. Det kan inte beskattas alltför hårt, då riskerar man att det flyttar utomlands. Vanliga löntagare är en stabil skattebas, de flyttar inte lika lätt. Hårda realiteter av det här slaget måste man acceptera. Men det är svårt att se några fördelningspolitiska argument för att arbetsinkomster, även om de är höga, skall beskattas högre än kapitalinkomster. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 5

7 Vilka betalar statlig skatt idag? Vilka är det som har så höga inkomster att de betalar statlig skatt? Det är bland annat 49 procent av de heltidsarbetande TCO-medlemmarna. I många yrken ligger medianlönen på eller något under brytpunkten. Det gäller för att ta några exempel: Inom skolans område grundskollärare, speciallärare, yrkesvalslärare och slöjdlärare Inom industrin gymnasieingenjörer, kontorspersonal med ekonomiansvar och säljare Inom kommunerna driftsingenjörer, hemtjänstinspektörer, områdeschefer i äldreomsorgen och förste socialsekreterare Ungefär hälften av reportrarna i press och etermedia Av landets sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker betalar mer än var sjunde statlig skatt Det här är inga höginkomsttagare. Det är ofta folk som skaffat sig en utbildning, satsat på jobbet och tagit ett karriärsteg. Den som studerar och satsar på jobbet, precis som politiker och andra uppmanat till belönas med att passera brytpunkten och får betala 55 procent av en inkomstökning i skatt. Enligt TCO är detta dels orättvist, dels farligt för tillväxten. Vanliga löntagare i yrken av det här slaget skall inte betala mer än andra i skatt. Därför menar TCO att brytpunkten för statlig skatt bör höjas till samma nivå som taket för egenavgiften, det vill säga motsvarande en månadslön på kronor (en årsinkomst på cirka kronor). Skatterna ska vara rättvisa och bidra till tillväxten. Det vore orättvist att endast rikta skattesänkningar till dem som tjänar mest. Men det vore lika orättvist att inte ge något till de låg- och medelinkomsttagare som fått se hur höjda skatter minskat värdet av löneökningar, vidareutbildning och ökat ansvar. Skatterna ska både vara rättvisa och bidra till ökad tillväxt. Sverige behöver mer rörlighet på arbetsmarknaden. Enskilda människor utvecklas, liksom företag och organisationer. När människor utbildar sig eller får större erfarenhet är det bra för verksamheten de arbetar i. Därför vill kloka arbetsgivare uppmuntra enskildas utveckling. Ett sätt är att höja den anställdes lön. Under de senaste åren har saneringen av statsfinanserna varit ett viktigt mål. I detta arbete har höjda skatter varit en viktig inkomstökning för att få balans i statens budget. När statsbudgeten nu är i balans och det finns pengar till skattesänkningar är det viktigt att de grupper som betalat saneringen, i form av höjda skatter, också får del av skattesänkningarna. Det gör att skattesänkningarna i första hand bör riktas till vanliga löntagare. Då krävs att brytpunkten för statlig skatt höjs, så att färre betalar den statliga skatten på 20 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 6

8 Rättvisare skatter med TCOs förslag En kommande skattereform måste utformas så att den främjar en långsiktig tillväxt i ekonomin och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Därför bör man koncentrera sig på de inkomstlägen där dagens skattesystem leder till orimliga marginaleffekter. En reform bör alltså inte utformas så att den ger lika skattesänkningar för alla. Det är TCOs övergripande inställning i skattefrågan. I dokumentet TCOs krav på skattepolitiken, som antogs av TCO-styrelsen i augusti 1999, preciseras TCOs syn på vilka förändringar som är mest angelägna. TCO-styrelsens förslag gäller tre områden: lägre marginalskatt för vanliga löntagare, avskaffande av värnskatten och kompensation för egenavgifterna. Förslagen bör genomföras i nu nämnd ordning. Den marginalskattepuckel som är mest negativ för arbetsmarknadens funktionssätt finns i inkomstskiktet kr per månad. Där är marginalskatten så hög som 55 procent. Har man studielån att betala av kan den bli uppemot 60 procent. I det skiktet - mellan brytpunkten för statlig skatt och taket för egenavgifterna - finns nästan hälften av TCOs heltidsarbetande medlemmar. Det är således en stor grupp medelinkomsttagare som drabbas av denna orimligt höga marginalskatt. Denna orättvisa kan man avskaffa genom att flytta brytpunkten för statlig skatt så att den sammanfaller med taket för egenavgifterna. Därmed skulle endast 15 procent av löntagarna betala statlig skatt. Att höja brytpunkten enligt TCOs förslag skulle kosta 6,7 miljarder kronor. Det finns all anledning att tro, att detta skulle leda till förbättringar av arbetsmarknadens funktionssätt och en smidigare lönebildning. Att kompensera löntagarna för egenavgifterna skulle kosta miljarder kronor. Det är mer än vad marginalskattesänkningarna i TCOs högst prioriterade förslag kostar. Därigenom finns utrymme för en kompensation för egenavgifterna i lägre inkomstskikt, som inte genom marginalskatteförändringarna blir tillräckligt kompenserade. TCO föreslår för dom en skattereduktion på kronor Diagram 2: Marginalskatter Marginalskatter idag respektive med TCOs förslag Årsinkomst Nuvarande system TCOs förslag Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 7

9 Löner för några olika yrkesgrupper Yrke Lön (tkr) (median) Lön (tkr) (övre kvartil) Polis kr Sjuksköterska kr Journalist kr Redovisn assistent kr Administratörer kr Arbetsledare kr Lokförare kr Målare, lackerare kr Datatekniker dataop kr Processtekniker met kr Processtekniker ö ind kr Ingenjör tekn kommun kr Ingenjör tekn privat kr Kemister labpersonal kr Säljare kr Grundskollärare kr Speciallärare kr Gymnasielärare kr Präster kr Löner i några yrken, median respektive övre kvartil Präster Gymnasielärare Speciallärare Grundskollärare Säljare Kemister labpersonal Ingenjör tekn privat Ingenjör tekn kommun Yrken Processtekniker ö ind Processtekniker met Datatekniker dataop Målare, lackerare Lokförare Arbetsledare Administratörer Redovisn assistent Journalist Sjuksköterska Polis Lön (tkr) övre kvartil Lön (tkr) median Månadslön (tkr) Brytpunkt för statlig skatt (idag) Brytpunkt för statlig skatt (TCOs förslag) Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 8

10 Skatt i kronor, TCOs förslag jämfört med nuvarande system Årsinkomst Skatt, kr, nuvarande system Skatt, kr, TCOs förslag TCOs förslag innebär i detta fall slopad nedtrappning av grundavdraget, höjning av brytpunkten för statlig skatt från en beskattningsbar inkomst på kronor till kronor samt ett borttagande av värnskatten. Dessutom en skattereduktion på 3500 kronor som trappas av till noll i intervallet mellan och kronor. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 9

11 Fakta/Debatt utgivna Nr 1/97 Nr 2/97 Nr 3/97 Nr 4/97 OSAKLIGA LÖNESKILLNADER OCH ARBETSVÄRDERING Rapport från TCOs arbetsgrupp mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: PENSIONSRÄTT FÖR STUDIER. Redovisning av en SIFO-undersökning. Anna-Stina Elfving. Direkttel: SERVICE FÖR ARBETSSÖKANDE Konsumentkrav. Leif Dergel. Direkttel: CHILE Ett ekonomiskt experiment. Henrik Mitelman. Direkttel: Anders Hähnel. Direkttel: Nr 5-14 är bakgrundsrapporter till TCOs sysselsättningsmanifest Nr 5/97 DEN GLOBALA OCH EUROPEISKA RAMEN. Uno Westerlund. Direkttel: Nr 6/97 LÖNEBILDNING OCH ARBETSLÖSHET. Roland Spånt. Direkttel: Nr 7/97 EN SAMMANHÅLLEN TILLVÄXTPOLITIK. Anders Hähnel. Direkttel: Veronica Nilsson. Direkttel: Nr 8/97 JORDMÅN FÖR JOBB - en kreativ arbetsplatsutveckling. Monica Breidensjö. Nr 9/97 Direkttel: EN NY FRAMGÅNGSMODELL - investera i kunskap och kompetens. Annika Persson. Direkttel: Eva-Maria Danvind. Direkttel: Mats Essemyr. Direkttel: Nr 10/97 KVINNORS ARBETSMARKNAD. Britt-Marie Thulestedt. Direkttel: Nr 11/97 DEN SVENSKA VÄLFÄRDSPOLITIKEN. Anna-Stina Elfving. Direkttel: Anders Forsman. Direkttel: Nr 12/97 EN SKATTEPOLITIK FÖR FLER JOBB. Henrik Mitelman. Direkttel: Nr 13/97 MILJÖ OCH UTVECKLING. Per Erik Boivie. Direkttel: Nr 14/97 Nr 15/97 Nr 16/97 TILLVÄXT GENOM GEMENSKAP OCH MÅNGA MÖTESPLATSER. Lennart Nyström och Renée Berglund, SIF. Direkttel: ARBETSTID - LÄNGD, FÖRLÄGGNING OCH INFLYTANDE. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: HUR ELSANERAR MAN? - dokumentation från ett seminarium om elsanering och elöverkänslighet. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: Nr 1/98 TCOs FÖRETAGSENKÄT en konjunkturbarometer byggd på svar från drygt 550 klubbar inom SIF, HTF och Finansförbundet. Hans Engman. Direkttel: Nr 2/98 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN OCH ELÖVERKÄNSLIGHET - en rapport från en förstudie. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: Nr 3/98 TJÄNSTESEKTORNS UTVECKLING I NÅGRA OECD-LÄNDER - Påverkar skattepolitiken syssels ättningen? Katarina Magnusson. Direkttelefon: Nr 1/99 TCOs FÖRETAGSENKÄT HÖSTEN 1998 Gösta Karlsson Direkttel: Lena Orpana Direkttel: Nr 2/99 GEMENSAM SKATTEPOLITIK? En diskussion om skatternas harmonisering inom EU Veronica Nilsson Direkttelefon: Nr 3/99 VARFÖR BLEV VISSA MÄN SÅ ARGA? Roger Mörtvik Direkttel: Nr 4/99 MÅSTE KÖN STYRA LÖN Roger Mörtvik Direkttel Nr 5/99 INTE BARA TULPANER vägar till ökad syssels ättning i Nederländerna Lena Heldén Filipsson Direkttel:

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi Brant Skatt - skatten på arbete Mikael Halápi 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...5 2 MÖJLIGHETERNA ATT BEGRÄNSA HÖGA MARGINALSKATTER...9 2.1 Andelen som betalar statlig inkomstskatt...9

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Del II Skattebaser och skatteinkomster

Del II Skattebaser och skatteinkomster 37 Del II Skattebaser och skatteinkomster 38 Genom 1902 års taxeringsreform överfördes den direkta beskattningen till staten och självdeklarationsplikt infördes. För första gången infördes progressiv statlig

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning

Läs mer

Första jämställdhetsåret

Första jämställdhetsåret 2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:422

Motion till riksdagen 1985/86:422 Motion till riksdagen 1985/86:422 Ulf Adelsohn m. fl. (m) Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86: 130) l. Regeringens skatteförslag Erfarenheterna av socialdemokraternas s. k. skatteomläggningar

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande (SOU 2011:11) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 7 juni 2011

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande (SOU 2011:11) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 7 juni 2011 PM 2011:97 RI+RII (Dnr 001-791/2011) Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande (SOU 2011:11) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 7 juni 2011 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

År 2006 reformerades de omdiskuterade

År 2006 reformerades de omdiskuterade Nyhetsbrev 2 2012 Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag? av Karin Edmark År 2006 reformerades de omdiskuterade skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna,

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Kontakt Samuel Engblom, samhällspolitisk chef. samuel.engblom@tco.se Från höger till vänster 2016 Sammanfattning Dagens

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSSTÄMMA FÖR LIBERALA FÖRETAGARE DEN 24 APRIL 2013

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSSTÄMMA FÖR LIBERALA FÖRETAGARE DEN 24 APRIL 2013 PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSSTÄMMA FÖR LIBERALA FÖRETAGARE DEN 24 APRIL 2013 Ordförande Agneta Isacsson hälsade alla välkomna till årsstämman som hölls i Riksdagshuset. 1. Årsstämman öppnas Ordföranden öppnade

Läs mer

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län

Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader Företagsklimat Bakgrund Inför höstens riksdagsval understryker många politiker vikten

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik

Läs mer

Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V)

Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Utlåtande 2013:71 RII (Dnr 331-910/2012) Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer

Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer Ensamföräldrar är otvivelaktigt en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, där det finns för nästan hela gruppen finns en social eller en ekonomisk

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension

Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension Pension Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension som det går att leva på med en någorlunda bibehållen standard efter den yrkesverksamma tiden. Det allmänna lagstiftade pensionssystemet

Läs mer

Motion om att höja lägstalönerna för kommunens anställda

Motion om att höja lägstalönerna för kommunens anställda 2007-05-28 128 262 Kommunstyrelsen 2007-12-03 224 515 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 239 510 Dnr 07.381-008 majkf34 Motion om att höja lägstalönerna för kommunens anställda Ärendebeskrivning

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Lägre skatt på arbete och kompetens

Lägre skatt på arbete och kompetens Lägre skatt på arbete och kompetens TCOs skatteprogram för högre tillväxt och fler jobb 2006-03-21 Ansvarig på TCO: Katarina Magnusson TCO-Ekonom, Avdelningen för Samhällspolitik, TCO e-post: katarina.magnusson@tco.se

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

REMISSVAR Rnr 103.06. Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A

REMISSVAR Rnr 103.06. Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-22 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 103.06 Till Näringsdepartementet Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer

Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer Statssekreterare Mikael Lundholm 25 mars 2014 Varför 3:12-regler? I ett dualt inkomstskattesystem beskattas inkomst av tjänst högre än inkomst

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

LIVSPUSSELSBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat mot förvärvsarbetande föräldrar.

LIVSPUSSELSBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat mot förvärvsarbetande föräldrar. LIVSPUSSELSBONUS Ett nytt förslag från TCO riktat mot förvärvsarbetande föräldrar. Bättre möjlighet att kombinera arbete och fritid viktigast för TCO:arna 0 20 40 60 80 att ha möjligheten att kombinera

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna

Läs mer

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr.

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr. Ratio The Swedish model Rapport nr. 3 Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande Av Åsa Hansson 1 Förord Inom ramen för Ratios välfärdsstatsprojekt

Läs mer

Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU11y Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer Till civilutskottet Civilutskottet beslutade den 26 april 2016

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA

ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA Socialdemokraterna, liksom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Socialdemokraterna vill utöver detta dessutom

Läs mer

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 1 (15) Jämställdhet definierar vi som att: Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 8.5.2006 PE 374.047v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 4-47 Förslag till betänkande Karin Riis-Jørgensen Förslag till rådets direktiv om beskattning

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI Faktafrågor 1. a) Den offentliga sektorn består egentligen av fyra delar. Vilka? s. 121 122 b) Ge exempel på några uppgifter som handhas av de olika delarna. 2. Vilka uppgifter har den offentliga sektorn?

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015 Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer