Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform. Nr 6/99

Transkript

1 Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform Nr 6/99

2 Förord Den här rapporten visar att dagens brytpunkt drabbar vanliga löntagare som till exempel lärare, sjuksköterskor, poliser och journalister hårt. Brytpunkten ligger så lågt att det inte är höginkomsttagarna som drabbas. Marginaleffekten slår hårdast mot grupper med vanliga löner. Nästan 40 procent av alla heltidsarbetande löntagare befinner sig över dagens brytpunkt och får betala upp till 57 procent av en löneökning i skatt. Många fler riskerar att drabbas om de ökar sin arbetstid eller tar på sig mer ansvar på jobbet. Dagens skatteregler leder till orimliga effekter för vanliga löntagare. Människor som ingen skulle komma på tanken att kalla höginkomsttagare, men som kanske utbildat sig eller utvecklats i jobbet, straffas med höga marginalskatter. Sverige behöver en skattereform. Det är de flesta överens om, även regeringen. Det finns också pengar över till sänkta skatter. TCO vill med denna rapport visa att det spelar stor roll hur skattesystemet reformeras. Skatter har inget egenvärde. Samhället behöver dock ett rimligt skatteuttag för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner med hög kvalitet. Skatterna kan också bidra till ökad rättvisa. Men skattesystemet ska inte bara vara rättvist. Det ska också gynna den ekonomiska utvecklingen. Sverige behöver ett skattesystem som uppmuntrar vanliga löntagare att utvecklas och växa i arbetslivet. I dagens system drabbas normalinkomsttagarna av orimliga marginaleffekter. Det allvarligaste problemet är den för låga brytpunkten, det vill säga den inkomst där man börjar betala statlig skatt. Det rimliga vore att bara de med höga inkomster ska betala statlig skatt. Att höja dagens brytpunkt är därför inte bara en tillväxtreform, Det är i allra högsta grad en rättvisefråga. Sannolikt skulle en sådan höjning även ha gynnsam effekt på den svenska lönebildningen. Vanliga löntagare ska behandlas lika i skattesystemet. Därför argumenterar TCO för att höja brytpunkten till samma nivå som taket för egenavgiften. Sture Nordh Ordförande, TCO Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 1

3 Sammanfattning Endast de 15 bäst betalda procenten av löntagarna skulle betala statlig skatt, enligt skattereformen Idag drabbas dock främst medelinkomsttagare av marginaleffekterna som uppstår omkring och över brytpunkten för statlig skatt. Hit hör yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister med löner i spannet kronor i månaden. Det handlar om människor som skaffat sig en utbildning och därigenom satsat på jobbet, precis som politiker och andra uppmanat till. De får idag behålla mindre än hälften av en inkomstökning. Dagens skattesystem sänder därför ut ett tillväxtfientligt budskap: Dra inte på dig studielån för en utbildning som inte automatiskt ger lönekarriär upp till höga inkomstnivåer. Utvecklas inte i jobbet. Ta inte ansvar. Enligt TCO är detta både orättvist och farligt för tillväxten. Därför menar TCO att brytpunkten för statlig skatt bör höjas till samma nivå som taket för egenavgiften, det vill säga motsvarande en månadslön på kronor (en årsinkomst på cirka kronor). En kommande skattereform måste utformas så att den främjar en långsiktig tillväxt i ekonomin och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Därför bör man koncentrera sig på de inkomstlägen där dagens skattesystem leder till orimliga skatteeffekter. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 2

4 Straffskatt på sjuksköterskor? Ett exempel på hur skatten slår mot vanliga löntagare Dagens marginaleffekter är inte bara orättvisa och tillväxthämmande. De hotar dessutom verksamheten i exempelvis vården. De flesta människor tycks vara överens om att sjuksköterskor tjänar för lite, att de är felavlönade. Men det är värre än så, de är dessutom felbeskattade. Och ju mindre felavlönade de blir, ju mer felbeskattade blir de. De flesta sjuksköterskor är kvinnor med minst tre års högskolestudier bakom sig, specialistkompetens kräver än mer. Var sjunde sjuksköterska har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Om de erbjuds en löneförhöjning efter vidareutbildning eller för att ta på sig ökat ansvar, försvinner mer än hälften av inkomstökningen i skatt. Detsamma sker vid en helgs extraarbete. Detta trots att vården behöver fler sjuksköterskor, eller högre arbetstid från de sjuksköterskor som redan är anställda. Idag är det brist på sjuksköterskor på många ställen i landet. Denna situation kommer att kvarstå för många år framåt. Samtidigt oroas både fackliga företrädare och arbetsgivare för att statusen på vårdyrkena är för låg. Fler måste rekryteras till vården, och högre lön anses vara ett sätt att locka fler till exempelvis sjuksköterskeutbildning. Dessa strävanden motverkas av marginalskattefällorna. Genom att höja brytpunkten för statlig skatt skulle huvuddelen av sjuksköterskorna få behålla mer av en löneökning, vilket kan underlätta rekrytering och löneförhandlingar i vårdsektorn. TCO har specialgranskat Vårdförbundets lönestatistik och jämfört den med de befintliga skatteskalorna, men även med TCOs förslag till nya skattenivåer. TCOs förslag ger sjuksköterskorna mer i plånboken Granskningen visar att var sjunde av Vårdförbundets medlemmar, fler än , har heltidsinkomster över brytpunkten. Dessa skulle slippa statlig skatt om TCOs förslag att höja brytpunkten för statlig skatt till kronor i månaden genomfördes. I inkomstläget över kronor i månaden finns endast knappt tre procent av Vårdförbundets medlemmar. I inkomstläget strax under brytpunkten för statlig skatt finns nära medlemmar i Vårdförbundet (44 procent). Samtidigt är den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för Vårdförbundets medlemmar 78 procent. Tre av fyra medlemmar har en tjänstgöringsgrad som inte överstiger 70 procent. Att en så stor andel av medlemmarna arbetar deltid förvärrar marginalskatteproblemet. Om en sjuksköterska som arbetar 70 procent överväger att gå upp i tid behöver hon inte bara ta ställning till vad detta innebär för det övriga livet. Hon måste också ta ställning till om den ökade arbetstiden är värd den lön som blir kvar efter skatt. För många av Vårdförbundets medlemmar innebär en ökning i arbetstid att man når över brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att extrainkomsten beskattas med drygt femtio procent istället för drygt 30 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 3

5 Varför skattereform? En grundtanke i skattereformen 1991 var, att ingen låg- eller medelinkomsttagare skulle behöva betala mer än 30 procent av sin inkomst i skatt. Endast de bäst betalda 15 procenten av löntagarna skulle därutöver betala 20 procent i statlig skatt. Avsikterna med skattereformerna kom på skam. Idag betalar hela 28 procent av de förvärvsarbetande statlig skatt. Bland dem finns grupper som definitivt inte kan karaktäriseras som höginkomsttagare. 40 procent av alla heltidsarbetande och hälften av TCOs heltidsarbetande medlemmar ligger över brytpunkten för statlig skatt. Brytpunkten ger kraftiga marginaleffekter för medelinkomsttagare. Det nuvarande skattesystemet beskattar inkomster mellan cirka och kronor i månaden hårdare än inkomster mellan och En lärare i övre medelåldern som befinner sig i slutet av lönetrappan betalar en större andel av en löneökning i skatt än en ung, nybakad och privatanställd systemvetare. Är detta rimligt och rättvist? Var finns den fördelningspolitiska logiken? Just fördelningspolitiken är ett av de argument som åberopas mot en höjning av brytpunkten. Varför ge mer till dem som har så höga inkomster? Men vem definierar sjuksköterskor och lärare som höginkomsttagare? Eller ledaren för städteamet? Eller pappersarbetaren, eller polisen? Många av dessa högst ordinära medelinkomsttagare betalar statlig skatt och får behålla mindre än hälften av en löneförhöjning eller extrainkomst. Det gäller människor som jobbar heltid, hunnit tillbringa ett antal år i arbetslivet och kanske tagit på sig lite extra ansvar. Inte sällan befinner de sig i ett yrke som kräver högskoleutbildning och därmed har de även studieskulder att betala av på. Dagens skattesystem sänder därför ut ett tillväxtfientligt budskap: Dra inte på dig studielån för en utbildning som inte automatiskt ger lönekarriär upp till höga inkomstnivåer. Utvecklas inte i jobbet. Ta inte ansvar. Vi behöver ett skattesystem som gör motsatsen; uppmuntrar till utbildning, utveckling och ansvarstagande. Det är grunden för att skapa tillväxt i Sverige, den tillväxt som är en absolut förutsättning för stabila välfärdssystem och en rättvis fördelningspolitik. Genom en höjning av brytpunkten till kronor den nivå där egenavgifterna upphör skulle åter 15 procent av löntagarna betala statlig skatt. Därmed skulle den stora gruppen medelinkomsttagare åter betala 30 procent i skatt. Detta skulle sannolikt underlätta lönebildningen i bristyrken där lönen behöver justeras, till exempel inom vård och skola. Vad ska beskattas mest? Idag betalar alla drygt 30 procent av sin arbetsinkomst i kommunalskatt. På inkomster över kronor om året ( kronor i månaden) betalas därutöver 20 procent i statlig skatt. På inkomster över kronor ( kronor i månaden) höjs den statliga skatten till 25 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 4

6 Dessa skattenivåer är en ofrånkomlig följd av att hälften av all produktion i landet (BNP) betalas i skatt och avgifter till den offentliga sektorn. Med ett sådant skatteuttag måste även låga inkomster och vardaglig konsumtion beläggas med hög skatt. Ett högt skatteuttag i botten innebär att utrymmet för att använda skattesystemet i fördelningspolitiskt syfte genom progressivitet i skatteskalorna begränsas. Det var bland annat insikten om detta som låg bakom 1991 års skattereform, som syftade till breddade skattebaser - det vill säga att fler områden skulle skattebeläggas - och sänkta skattesatser. Normalskattesatsen på både kapital- och arbetsinkomster skulle vara 30 procent. Det ansågs rättvist och skulle dessutom minska utrymmet för skatteplanering. Främsta undantaget var att de högsta arbetsinkomsterna borde beskattas med 20 procent i statlig skatt utöver kommunalskatten, däremot inte de högsta kapitalinkomsterna. Nu, tio år senare kan konstateras att det endast delvis blev som det var tänkt. Kapitalskatterna är lägre än enligt skattereformens inriktning. Skatten på arbete har i stället skärpts. Kommunalskatten har höjts och egenavgifterna har kommit till. Fyra av tio heltidsarbetande ligger över brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att de betalar mellan 51 och 57 procent av en inkomstökning i skatt. Om man vill återgå till skattereformens principer är det mest prioriterade att sänka skatten på arbete. Starka fördelningspolitiska skäl talar för att skillnaderna mellan skatten på arbete och skatten på kapital borde minska, inte öka ytterligare. Det borde vara självklart att vanliga löntagare inte skall behöva betala mer i skatt på en arbetsinkomst än på en ränteinkomst. Det som främst talar emot detta är krassa ekonomiska realiteter. Kapital är en lättrörlig skattebas. Det kan inte beskattas alltför hårt, då riskerar man att det flyttar utomlands. Vanliga löntagare är en stabil skattebas, de flyttar inte lika lätt. Hårda realiteter av det här slaget måste man acceptera. Men det är svårt att se några fördelningspolitiska argument för att arbetsinkomster, även om de är höga, skall beskattas högre än kapitalinkomster. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 5

7 Vilka betalar statlig skatt idag? Vilka är det som har så höga inkomster att de betalar statlig skatt? Det är bland annat 49 procent av de heltidsarbetande TCO-medlemmarna. I många yrken ligger medianlönen på eller något under brytpunkten. Det gäller för att ta några exempel: Inom skolans område grundskollärare, speciallärare, yrkesvalslärare och slöjdlärare Inom industrin gymnasieingenjörer, kontorspersonal med ekonomiansvar och säljare Inom kommunerna driftsingenjörer, hemtjänstinspektörer, områdeschefer i äldreomsorgen och förste socialsekreterare Ungefär hälften av reportrarna i press och etermedia Av landets sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker betalar mer än var sjunde statlig skatt Det här är inga höginkomsttagare. Det är ofta folk som skaffat sig en utbildning, satsat på jobbet och tagit ett karriärsteg. Den som studerar och satsar på jobbet, precis som politiker och andra uppmanat till belönas med att passera brytpunkten och får betala 55 procent av en inkomstökning i skatt. Enligt TCO är detta dels orättvist, dels farligt för tillväxten. Vanliga löntagare i yrken av det här slaget skall inte betala mer än andra i skatt. Därför menar TCO att brytpunkten för statlig skatt bör höjas till samma nivå som taket för egenavgiften, det vill säga motsvarande en månadslön på kronor (en årsinkomst på cirka kronor). Skatterna ska vara rättvisa och bidra till tillväxten. Det vore orättvist att endast rikta skattesänkningar till dem som tjänar mest. Men det vore lika orättvist att inte ge något till de låg- och medelinkomsttagare som fått se hur höjda skatter minskat värdet av löneökningar, vidareutbildning och ökat ansvar. Skatterna ska både vara rättvisa och bidra till ökad tillväxt. Sverige behöver mer rörlighet på arbetsmarknaden. Enskilda människor utvecklas, liksom företag och organisationer. När människor utbildar sig eller får större erfarenhet är det bra för verksamheten de arbetar i. Därför vill kloka arbetsgivare uppmuntra enskildas utveckling. Ett sätt är att höja den anställdes lön. Under de senaste åren har saneringen av statsfinanserna varit ett viktigt mål. I detta arbete har höjda skatter varit en viktig inkomstökning för att få balans i statens budget. När statsbudgeten nu är i balans och det finns pengar till skattesänkningar är det viktigt att de grupper som betalat saneringen, i form av höjda skatter, också får del av skattesänkningarna. Det gör att skattesänkningarna i första hand bör riktas till vanliga löntagare. Då krävs att brytpunkten för statlig skatt höjs, så att färre betalar den statliga skatten på 20 procent. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 6

8 Rättvisare skatter med TCOs förslag En kommande skattereform måste utformas så att den främjar en långsiktig tillväxt i ekonomin och bidrar till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Därför bör man koncentrera sig på de inkomstlägen där dagens skattesystem leder till orimliga marginaleffekter. En reform bör alltså inte utformas så att den ger lika skattesänkningar för alla. Det är TCOs övergripande inställning i skattefrågan. I dokumentet TCOs krav på skattepolitiken, som antogs av TCO-styrelsen i augusti 1999, preciseras TCOs syn på vilka förändringar som är mest angelägna. TCO-styrelsens förslag gäller tre områden: lägre marginalskatt för vanliga löntagare, avskaffande av värnskatten och kompensation för egenavgifterna. Förslagen bör genomföras i nu nämnd ordning. Den marginalskattepuckel som är mest negativ för arbetsmarknadens funktionssätt finns i inkomstskiktet kr per månad. Där är marginalskatten så hög som 55 procent. Har man studielån att betala av kan den bli uppemot 60 procent. I det skiktet - mellan brytpunkten för statlig skatt och taket för egenavgifterna - finns nästan hälften av TCOs heltidsarbetande medlemmar. Det är således en stor grupp medelinkomsttagare som drabbas av denna orimligt höga marginalskatt. Denna orättvisa kan man avskaffa genom att flytta brytpunkten för statlig skatt så att den sammanfaller med taket för egenavgifterna. Därmed skulle endast 15 procent av löntagarna betala statlig skatt. Att höja brytpunkten enligt TCOs förslag skulle kosta 6,7 miljarder kronor. Det finns all anledning att tro, att detta skulle leda till förbättringar av arbetsmarknadens funktionssätt och en smidigare lönebildning. Att kompensera löntagarna för egenavgifterna skulle kosta miljarder kronor. Det är mer än vad marginalskattesänkningarna i TCOs högst prioriterade förslag kostar. Därigenom finns utrymme för en kompensation för egenavgifterna i lägre inkomstskikt, som inte genom marginalskatteförändringarna blir tillräckligt kompenserade. TCO föreslår för dom en skattereduktion på kronor Diagram 2: Marginalskatter Marginalskatter idag respektive med TCOs förslag Årsinkomst Nuvarande system TCOs förslag Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 7

9 Löner för några olika yrkesgrupper Yrke Lön (tkr) (median) Lön (tkr) (övre kvartil) Polis kr Sjuksköterska kr Journalist kr Redovisn assistent kr Administratörer kr Arbetsledare kr Lokförare kr Målare, lackerare kr Datatekniker dataop kr Processtekniker met kr Processtekniker ö ind kr Ingenjör tekn kommun kr Ingenjör tekn privat kr Kemister labpersonal kr Säljare kr Grundskollärare kr Speciallärare kr Gymnasielärare kr Präster kr Löner i några yrken, median respektive övre kvartil Präster Gymnasielärare Speciallärare Grundskollärare Säljare Kemister labpersonal Ingenjör tekn privat Ingenjör tekn kommun Yrken Processtekniker ö ind Processtekniker met Datatekniker dataop Målare, lackerare Lokförare Arbetsledare Administratörer Redovisn assistent Journalist Sjuksköterska Polis Lön (tkr) övre kvartil Lön (tkr) median Månadslön (tkr) Brytpunkt för statlig skatt (idag) Brytpunkt för statlig skatt (TCOs förslag) Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 8

10 Skatt i kronor, TCOs förslag jämfört med nuvarande system Årsinkomst Skatt, kr, nuvarande system Skatt, kr, TCOs förslag TCOs förslag innebär i detta fall slopad nedtrappning av grundavdraget, höjning av brytpunkten för statlig skatt från en beskattningsbar inkomst på kronor till kronor samt ett borttagande av värnskatten. Dessutom en skattereduktion på 3500 kronor som trappas av till noll i intervallet mellan och kronor. Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform 9

11 Fakta/Debatt utgivna Nr 1/97 Nr 2/97 Nr 3/97 Nr 4/97 OSAKLIGA LÖNESKILLNADER OCH ARBETSVÄRDERING Rapport från TCOs arbetsgrupp mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: PENSIONSRÄTT FÖR STUDIER. Redovisning av en SIFO-undersökning. Anna-Stina Elfving. Direkttel: SERVICE FÖR ARBETSSÖKANDE Konsumentkrav. Leif Dergel. Direkttel: CHILE Ett ekonomiskt experiment. Henrik Mitelman. Direkttel: Anders Hähnel. Direkttel: Nr 5-14 är bakgrundsrapporter till TCOs sysselsättningsmanifest Nr 5/97 DEN GLOBALA OCH EUROPEISKA RAMEN. Uno Westerlund. Direkttel: Nr 6/97 LÖNEBILDNING OCH ARBETSLÖSHET. Roland Spånt. Direkttel: Nr 7/97 EN SAMMANHÅLLEN TILLVÄXTPOLITIK. Anders Hähnel. Direkttel: Veronica Nilsson. Direkttel: Nr 8/97 JORDMÅN FÖR JOBB - en kreativ arbetsplatsutveckling. Monica Breidensjö. Nr 9/97 Direkttel: EN NY FRAMGÅNGSMODELL - investera i kunskap och kompetens. Annika Persson. Direkttel: Eva-Maria Danvind. Direkttel: Mats Essemyr. Direkttel: Nr 10/97 KVINNORS ARBETSMARKNAD. Britt-Marie Thulestedt. Direkttel: Nr 11/97 DEN SVENSKA VÄLFÄRDSPOLITIKEN. Anna-Stina Elfving. Direkttel: Anders Forsman. Direkttel: Nr 12/97 EN SKATTEPOLITIK FÖR FLER JOBB. Henrik Mitelman. Direkttel: Nr 13/97 MILJÖ OCH UTVECKLING. Per Erik Boivie. Direkttel: Nr 14/97 Nr 15/97 Nr 16/97 TILLVÄXT GENOM GEMENSKAP OCH MÅNGA MÖTESPLATSER. Lennart Nyström och Renée Berglund, SIF. Direkttel: ARBETSTID - LÄNGD, FÖRLÄGGNING OCH INFLYTANDE. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: HUR ELSANERAR MAN? - dokumentation från ett seminarium om elsanering och elöverkänslighet. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: Nr 1/98 TCOs FÖRETAGSENKÄT en konjunkturbarometer byggd på svar från drygt 550 klubbar inom SIF, HTF och Finansförbundet. Hans Engman. Direkttel: Nr 2/98 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN OCH ELÖVERKÄNSLIGHET - en rapport från en förstudie. Lars-Åke Sandqvist. Direkttel: Nr 3/98 TJÄNSTESEKTORNS UTVECKLING I NÅGRA OECD-LÄNDER - Påverkar skattepolitiken syssels ättningen? Katarina Magnusson. Direkttelefon: Nr 1/99 TCOs FÖRETAGSENKÄT HÖSTEN 1998 Gösta Karlsson Direkttel: Lena Orpana Direkttel: Nr 2/99 GEMENSAM SKATTEPOLITIK? En diskussion om skatternas harmonisering inom EU Veronica Nilsson Direkttelefon: Nr 3/99 VARFÖR BLEV VISSA MÄN SÅ ARGA? Roger Mörtvik Direkttel: Nr 4/99 MÅSTE KÖN STYRA LÖN Roger Mörtvik Direkttel Nr 5/99 INTE BARA TULPANER vägar till ökad syssels ättning i Nederländerna Lena Heldén Filipsson Direkttel: