Förstudie Energieffektivisering av serverrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Energieffektivisering av serverrum"

Transkript

1 Förstudie Energieffektivisering av serverrum Margot Bratt & Hans Isaksson, K-Konsult Energi AB Stockholm, december 2011

2 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. BELOK initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning på energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system och produkter tidigare kommer ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Gruppens medlemsföretag är: Akademiska Hus Castellum/Brostaden Diligentia Fabege Fortifikationsverket Jernhusen Locum Lokalförsörjningsförvaltningen - LFF LFV Midroc Skolfastigheter i Stockholm - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Stena Fastigheter Vasakronan Västfastigheter Till gruppen är även knutna: Statens Energimyndighet Boverket Byggherrarna CIT Energy Management 2(30)

3 FÖRORD Serverhallar är stora energislukare och många fastighetsföretag inom lokalsektorn hanterar sådana i sina byggnader. För byggnader med i övrigt låg energianvändning kan serverrummen bli den helt dominerande slutanvändaren av energi. Det är både elanvändning och behov av kyla som blir stora. Servrarna genererar en stor mängd värme som behöver kylas bort för att hålla temperaturen i rummet på lämplig nivå. I vissa fall finns även villkor för luftfuktigheten i rummet, vilket leder till ökad energianvändning och inte sällan till problem för de som sköter anläggningens drift. Enligt studier som genomförts av Energimyndigheten inom "Stegvis stil" åtgår 12,7 % av total elanvändning i lokaler och kontor till serverrum. Därutöver tillkommer el för kyla som står för 9,7 % av total elanvändning. För total energianvändning i landets samtliga serverhallar finns inga siffror, då kartläggning inte genomförts för de fristående serverhallar som ökar i allt större utsträckning. Syftet med förstudien är att identifiera de problem som kan hänföras till den stora energianvändningen i serverhallar och föreslå hur man kan gå vidare med frågorna inom BELOK, exempelvis genom att se över möjligheterna till teknikupphandling. I arbetet ingår att studera Energimyndighetens försök med likströmsmatning. En litteraturgenomgång skall dessutom göras för att identifiera om något tidigare arbete utförts inom området och i så fall vad. Hänsyn skall även tas till aktiviteter hos organisationen Grön IT. 3(30)

4 SAMMANFATTNING Serverhallar är stora energislukare och många fastighetsföretag inom lokalsektorn hanterar sådana i sina byggnader. För byggnader med i övrigt låg energianvändning kan serverrummen bli den helt dominerande slutanvändaren av energi. Det är både elanvändning och behov av kyla som blir stora. Enligt studier som genomförts av Energimyndigheten inom "Stegvis stil" åtgår 12,7 % av total elanvändning i lokaler och kontor till serverrum. Därutöver tillkommer el för kyla som står för 9,7 % av total elanvändning. För total energianvändning i landets samtliga serverhallar finns inga siffror, då kartläggning inte genomförts för de fristående serverhallar som ökar i allt större utsträckning. För att energieffektivisera en serverhall och kringliggande anläggningar krävs ett systemperspektiv. Utgångspunkten bör vara att datorer och program på användarsidan är dimensionerade utifrån faktiskt behov och att hårdvara som installeras är energieffektiva, då det påverkar behov av serverkapacitet. Effektiviteten på servrar och nätaggregat är centrala då det främst är de som alstrar värme och ger upphov till behov av kyla. Avges mindre värme från servrarna, krävs mindre kyla. Sänks energiförlusterna i servrarna skapas mindre spillvärme. Det krävs mindre energi för att forsla bort värmen och kylsystemet kan arbeta svalare. Den värme som kylsystemet självt skapar, måste också kylas bort. Genom energieffektiviseringen minskar detta kylbehov. Därefter tas hänsyn till värmebehov i kringliggande byggnader och möjligheten att återvinna spillvärme till dessa. Det finns energieffektiv teknik på marknaden som leder till stora energi- och kostnadsbesparingar och som möjliggör ett systemtänkande. Dock är stor del av energiarbetet i serverhallar inriktat på att minska effektåtgången för kyla, med utgångspunkt från att det inte går att göra så mycket åt servrarnas verkningsgrad. Genom teknik med likströmsmatning till servrar kan förluster från nätaggregaten minskas. Onödiga mellansteg i kraftöverföringen tas bort vilket kan minska energianvändningen radikalt. I rapporten beskrivs energiflöden i en serverhall med utgångspunkt från olika tekniklösningar som finns tillgängliga på marknaden, arbete med standarder för energiprestanda i serverhallar samt exempel på organisationer som genomfört systemlösningar som minskat energianvändningen väsentligt. Exempelvis har Energimyndigheten genom strukturerat arbete på såväl användarsidan som i serverhallen minskat energianvändningen med 56 procent. De använder bl. a lösningar med likströmsmatning i kombination med solceller. Standarder för energiprestanda i serverhallar För att underlätta för beställare att upphandla - och mäta energiprestanda för funktioner för bl. a serverhallar, har SIS planer på framtagande av en sådan inom arbetet med ISO standard för Grön IT. Inom den Amerikanska myndigheten EPA, och Energy Star har arbete med att ta fram en standard, PUE, för att mäta främst elanvändning i serverhallar genomförts. Standarden saknar dock en hel del information för att kunna ge en bra bild över potentialen för att minska den totala energianvändningen för en serverhall från ett 4(30)

5 systemperspektiv. Med utgångspunkt från delar av de begränsningar som finns i PUEtalet har en analys av förutsättningar för alternativa index till PUE-talet, Net Power Usage Effectiveness, NPUE, samt en ansats att beskriva en energideklaration för serverhallar gjorts inom ramen för ett examensarbete vid KTH 1. Eftersom arbetet med ISO standard för serverhallar inte påbörjats ger det möjlighet för företag med intresse i frågan att delta i utformningen av denna. Det kan också vara av intresse för BELOK- gruppen att en energideklaration för serverhallar tas fram. Förslag till fortsatt arbete - Vad behöver utvecklas? Gemensam upphandling Ett antal projekt med likströmsmatning till servrar har genomförts och pågår. Dock har tekniken inte fått någon tydlig genomslagskraft på marknaden. För att öka marknadsacceptansen föreslås att en gemensam upphandling genomförs. Teknikupphandling Teknik för likströmsmatning av kylapparater är ett område som är intressant. Här finns idag ingen färdig produkt på marknaden, men tekniken finns. Här skulle en teknikupphandling kunna genomföras. Dialog fastighetsägare/hyresgäst Problemen med hög energianvändning i serverhallar är gemensamma för fastighetsägarna och hyresgästerna som driver verksamheten i byggnaderna. I HyLok ingår ett antal myndigheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom Belok. Standard efterfrågas av beställare inom HyLok som i en studie om serverhallar 2 anger att de idag endast har tillgång till leverantörers uppgifter på energiprestanda vid upphandling av serverkapacitet och andra funktioner i serverhallar. De ser också gärna att en energideklaration utformas för området. Detta ligger också i linje med EU:s och Sveriges målsättning inom området. Upphandlingsrekommendationer Då det är troligt att det tar tid innan en standard-, upphandlingskrav-, eller energideklaration kommer att finnas tillgängliga, föreslås att ett informationsblad som ger råd vid upphandling av funktioner och hela serverhallar tas fram. Upphandlingsrekommendationer kan bl.a. utgöra underlag för dialog mellan fastighetsägare och hyresgäst samt ingå som del i gröna avtal. 1 Energieffektivitet i datahallar En jämförelsemetod och deklaration för datahallar med avseende på energieffektivitet & miljöbelastning, Anders Greijer, Serverhallar Erfarenheter av energieffektivisering hos medlemmar i Hylok, (30)

6 ENERGIFLÖDEN I SERVERHALLAR De stora energiflödena 3 in i en serverhall är kylenergi och elenergi och flödet ut från serverhallen består av värme. Enkelt beskrivet ser det ut på följande sätt. Elenergi in i serverhallen ger energi till infrastrukturen som består av UPS, kylanläggning och övrig el som belysning och andra stödfunktioner. UPS-aggregaten ger el till datorerna och servrar. All elenergi som matas in i dessa kommer ut som värme. Datorer fungerar bäst i en relativt låg omgivningstemperatur, så det krävs kyla för att hålla temperaturen på en bra nivå. Kylan produceras som fjärrkyla, frikyla eller från en kylmaskin. Kylan matas via en kylbärare in i serverhallen från kylcentralen för att få önskad temperatur. I figuren nedan redovisas en övergripande beskrivning av energiflöden i en serverhall. I verkligheten är flöden ofta uppdelade på flera mindre flöden, dels för säkerhet i anläggningen och dels för att det krävs då det handlar om större anläggningar. Här redovisas de som sammansatta för att ge en tydligare bild. 3 Energieffektivitet i datahallar En jämförelsemetod och deklaration för datahallar med avseende på energieffektivitet & miljöbelastning, Anders Greijer, Examensarbete, KTH, (30)

7 Elförsörjning Elförsörjningen 4 i en serverhall kan vara konfigurerad på olika sätt men är i huvuddragen densamma. Nedan följer en kort beskrivning av hur det fungerar. I grunden kommer kraftförsörjningen från elnätet, vid högspänning via en transformator, och sedan vidare till ett ställverk eller elcentral där elen fördelas till de olika delarna i anläggningen. I vissa anläggningar kommer elförsörjning från egna kraftverk, som dieselkraftverk. Ställverket matar anläggningens delar antingen direkt eller via UPS-enheter. UPS står för Uninterrubtible Power Supply och ger en obruten kraftmatning med hjälp av batterikraft. Aggregat omvandlar först växelspänningen från ställverket till likspänning och omvandlar sedan likspänningen tillbaka till växelspänning. Omvandlingarna har två funktioner, den ena är laddning, mestadels underhållsladdning, av batterierna och till detta krävs likspänning. Den andra funktionen är att omvandlingen jämnar ut spikar från elnätet vilket ger en stabilare och mer störningsfri matning av datorerna. Vanligtvis har man flera UPS-enheter för försörjningen av serverhallen. I huvudsak är det datorerna som får el från UPS-enheterna. Anledningen till att UPS används är att säkra att servrarna aldrig står utan el, samt att den mer stabila matningen ger servrar en längre livslängd. Vid strömavbrott från elnätet försörjs anläggningen av batterikraften från UPS-enheterna till dess att reservkraftanläggningen startar och kan mata ställverket med el. Reservkraften är oftast en eller flera dieseldrivna generatorer. UPS används också till icke kritiska system för att vid ett strömavbrott hinna stänga av servrarna i ordnad form. UPS-enheterna programmeras och stänger av systemen i rätt ordning. Övriga delar i anläggningen försörjs direkt från ställverket. Till dessa hör 4 Energieffektivitet i datahallar En jämförelsemetod och deklaration för datahallar med avseende på energieffektivitet & miljöbelastning, Anders Greijer, 2010, Examensarbete, KTH, (30)

8 kylanläggningen med kylmaskin, pumpar, styrsystem och fläktar, allmän el som belysning och övrig utrustning som behöver el. Den matning som krävs för ett värmeåtervinningssystem är till den värmeväxlare inklusive pumpar, vilka krävs för att systemet ska fungera. Systemen har ofta en inbyggd redundans för att säkerställa anläggningens funktion om någon del skulle sluta fungera. Den kan finnas i både kraftförsörjningen och i kylanläggningen. Kyla I huvudsak finns tre olika sätt att få kyla till anläggningen, kylmaskin, frikyla och externt producerad kyla, oftast fjärrkyla 5. Många anläggningar använder en kombination av dessa. Frikyla från luft finns tillgänglig endast under delar av året, i det fallet behöver anläggningen kompletteras med antingen kylmaskin eller externt producerad kyla. Kylanläggning med kylmaskin består av två separata kretsar, även kallade den kalla och den varma sidan, eller köldbärarsidan och köldmediesidan. Den kalla sidan, köldbärarsidan, är en krets vilken går igenom kylmaskinens kalla sida via en pump till serverhallen för att leverera kyla. Den varma sidan, köldmedelssidan, är kopplad till kylmedelskylare, kyltorn eller annan lösning för att transportera bort värme. Värmen släpps ofta ut till omgivningen utan att tas tillvara. Här finns möjligheten att istället via en värmeväxlare ta ut värmen och kyla mediet innan det går tillbaka till kylmaskinen. 5 Energieffektivitet i datahallar En jämförelsemetod och deklaration för datahallar med avseende på energieffektivitet & miljöbelastning, Anders Greijer, Examensarbete, KTH, (30)

9 Värmen som tas ut i värmeväxlaren kan återvinnas för att värma upp övriga delar av byggnaden, intilliggande byggnader, ledas ut i fjärrvärmenätet, nyttjas för tappvarmvatten eller annan process där värme behövs. Utöver värmeväxlare kan det finnas ett system med ytterligare en värmepump för att öka temperaturer på utgående värme. Här finns en stor potential till energibesparingar då denna värme sällan utnyttjas. De flesta större anläggningar har flera kylmaskiner inkopplade. En fördel med flera maskiner är att man vid låg belastning kan stänga ner en av dem och få högre verkningsgrad på de som fortfarande är i drift. En nackdel kan vara att det ofta är dyrare med flera maskiner med mindre kyleffekt än en med stor kyleffekt. En typisk temperaturskillnad i den kalla kretsen på en anläggning med kylmaskin är 5 grader, 7 grader på ingående till datahallen och 12 grader på returen från datahallen. Det finns en rad olika kylmaskiner på marknaden, med olika verkningsgrader och fabrikat. Deras effektivitet beror till stor del av kompressorns effektivitet och varierar med temperaturerna på den kalla och varma sidan. En kylanläggning med fjärrkyla består i princip alltid av en värmeväxlare där fjärrkylesystemet är kopplad på den ena sidan och kylkretsen för datahallen är kopplad på den andra sidan. En typisk temperaturskillnad för fjärrkyla är 10 grader, 8 på ingående från och 18 på returen till fjärrkylesystemet. Detta beror till stor del vad leverantören av fjärrkylan kräver. Frikyla är i princip alltid kombinerad med antingen fjärrkyla eller kylmaskin, i vissa fall båda två. Hur den är kopplad till systemet beror på hur resten av anläggningen ser ut. Frikylekretsen kan vara kopplad med värmeväxlare som fjärrkylan, den kan i vissa fall vara kopplad direkt på kylkretsen in till serverhallen. Den kan även vara kopplad på en krets via kylmaskinen, så att kylan kan späs på av kylmaskinen vid behov. Frikyla finns i flera olika former där den vanligaste är kall uteluft, som kan utnyttja upp till 5-8 C. Andra former av frikyla är att hämta kyla från berg, mark eller sjövatten. Kylsystemet bygger på att man kyler ner köldbäraren med antingen kylmaskinen, fjärreller frikyla. Den nedkylda köldbäraren pumpas ut till serverhallen där den tar upp värme från den uppvärmda luften. Det kan ske på olika sätt, men det vanligaste är att kyla ner luften i hela rummet. Detta sker med hjälp av klimataggregat vilka tar in den uppvärmda luften, oftast ovanifrån, och levererar den nedkyld tillbaka. 9(30)

10 ENERGIEFFEKTIVA LÖSNINGAR Det finns energieffektiv teknik på marknaden som leder till stora energi- och kostnadsbesparingar. Här beskrivs olika tekniklösningar som finns tillgängliga på marknaden idag. Servrar Servrar drar i stort sett lika mycket el vare sig de nyttjas mycket, lite eller inte alls. Genomsnittsbeläggningen för en server är ca 10 %, men elanvändningen är konstant 6. Genom nedan angivna åtgärder kan detta förhållande ändras. Virtualisering Virtualisering är en teknik för att fördela och bättre utnyttja serverkraften i en fysisk server. Tekniken bygger på att flera applikationer delar på en och samma fysiska server och delar på prestandan och kapaciteten. På detta sätt minskar den totala energianvändningen genom att varje fysisk server används på ett mer effektivt sätt vilket ökar verkningsgraden hos delar som nätaggregat och fläktar. Samtidigt minskar behovet av antal fysiska servrar vilken även det minskar det totala energibehovet. Bladservrar Genom att välja energieffektiva servermodeller, bladservrar, kan ca % el sparas jämfört med vanliga servrar. Bladservrar är kompaktare och flexiblare än vanliga servrar. Genom sin form och hur de är placerade i racket kan flera blad dela på komponenter som fläktar och nätaggregat. Det finns organisationer som testar och klassificerar energieffektiva servrar, där det går att hitta tips vid inköp av nya servrar, en av dessa är Climate Savers Computing 7. Nätaggregat De nätaggregat som driver servrarna är en källa till energiförluster, då de ofta drar el utan att servern är aktiv 8. I en standardanläggning börjar man med att transformera ned inkommande kilovolt trefas till 400 volt i en jättetransformator. Elen tas därifrån till ett ställverk där den fördelas över anläggningen. Ställverket blir ganska varmt av de interna förlusterna. På tämligen heta kablar (35-40 grader är inte ovanligt) går elen upp till datorhallen där den matar en eller flera UPS-enheter. I UPS-enheten likriktas spänningen och laddar ackumulatorer. Från ackumulatorerna växelriktas spänningen tillbaka till 230 volt och går ut till servrarna. Inne i serverns nätaggregat likriktas den igen och switchas ned till fem och tolv volt, en s.k. AC/DCserver. Det är många steg, där vart och ett innebär en förlust. En nyckel till hög effektivitet är att inte ha omvandlare som arbetar vid låga effektivitetsnivåer. En växelströms-ups håller normalt väldigt hög effektivitet, ungefär 89 procent, men det gäller bara om den nyttjas vid nästan full last. Vid lägre belastningar ligger den på betydligt lägre verkningsgrad på grund av att tomgångsförlusterna blir stora. Kopplas två UPS-enheter parallellt pga. krav på redundans kommer verkningsgradskurvan vara låg och Källa: Artikel Teknik, , intervju med Stefan Lidström, Netpower Labs 10(30)

11 tomgångsförlusterna blir en betydande del av effektanvändningen. Här finns en hel del energi att spara. Lösningar där flera servrar delar på samma nätaggregat gör att dessa används mer effektivt och vid en högre verkningsgrad. Den största besparingen görs om verkningsgraden i servrarnas nätaggregat kan höjas. Nätaggregat i form av DC/DC-omvandlare kan göras med högre verkningsgrad än AC/DC, eftersom de förra kan konstrueras med färre omvandlingssteg och färre komponenter. IBM och HP har sådana servrar. Den mest effektiva lösningen är likströmsmatning, se nedan. Likströmsmatning Elen in i en byggnad är växelström. För att överbrygga elavbrott används en UPS som innehåller batterier för backup. För att ladda de batterier som används så måste växelströmmen omvandlas till likström som kan ladda batterierna. Likströmmen från batterierna omvandlas återigen till växelström som matas in i servrarnas nätaggregat. Nätaggregaten i servrarna omvandlar i sin tur växelströmmen från UPS-enheten till likström som sedan driver processorer, minnen etc. i servrarna. Alla dessa omvandlingar mellan växel- och likström medför stora energiförluster. Genom att istället välja en UPS som levererar likström och servrar med likströmsnätaggregat så kommer omvandlingen från växelström till likström bara ske en gång och det medför att energiförlusterna minimeras. Se figur nedan 9. Likström är ingen ny teknik 10 i sig, alla världens telefonstationer och radiobasstationer använder likström och har gjort så i hundra år. Det som är nytt är att spänningen ökats 9 Källa: Stefan Lindström, Netpower Labs 10 Källa: ERA (30)

12 från 48 volt till 380 volt för att på så sätt minska mängden koppar i kablarna. Tillförlitligheten i likströmssystem är samtidigt betydligt bättre än i växelströmssystem. En stor undersökning vid Lawrence Laboratories i Berkeley i Kalifornien pekar mot stora höjningar av både verkningsgraden och tillgängligheten när det gäller elförsörjning av serverhallar med likströmsteknik. Den pekar bl. a mot upp till 200 ggr färre avbrott jämfört med motsvarande växelströmssystem. Likströmstekniken har en rad fördelar över den vanliga växelströmstekniken med likoch växelriktare i flera led. Verkningsgraden är högre, tillförlitligheten och tillgängligheten likaså. Det beror på att ju färre steg man har, desto lägre blir omvandlingsförlusterna, och ju färre komponenter som behövs, desto mindre blir risken för att något går sönder. Dessutom blir elkvaliteten bättre genom att man slipper spänningsstörningar, och genom att man kan placera batterierna där det passar bäst i anläggningen. Tekniken kan också bli mycket intressant i distribuerade system med exempelvis produktion från solceller och bränsleceller med batterilagring. Nätaggregaten har ofta verkningsgrader på %, även om ny norm anger att den ska vara 90 %. Vid likströmsmatning tas onödiga mellansteg i kraftöverföringen bort vilket kan minska energianvändningen med upp till 30 % i en anläggning. Jämfört med marknadens effektivaste nätaggregat anpassade för växelström kan lösningen med likströmsmatning spara 10 %. Även modern kylutrustning som har varvtalsreglerade pumpar och fläktmotorer kan köras på likström. I en framtid då produkter för att likströmsmata kylapparaterna utvecklats kan än mer energi sparas. Internationellt arbete är på gång och det ser ut att finnas goda chanser till att likströmssystemen för spänningsområdet V får en global certifiering för kontaktdon. Frikyla Vid tillgång till kall luft under längre perioder av året kan denna utnyttjas för att ta tillvara den kyla som finns i luften, kallad frikyla. Det går även att utvinna frikyla ur vattendrag och berggrund. Denna typ av kyla sparar mycket energi då den energi vilken krävs för att utvinna den är liten i jämförelse med den energi vilken går åt för att skapa kylan i en kylmaskin. Även de flesta fjärrkylesystem använder sig av någon form av frikyla. Denna form av gratiskyla ger stora besparingar i form av elektrisk energiåtgång och kan med fördel kombineras med antingen kylmaskin eller fjärrkyla för den varma delen av året. Frikyla från luften utnyttjas vanligtvis upp till mellan 5 och 8 C. Fläktar De fläktar som styr flödet av kyla i serverhallen finns i många olika varianter. De mest effektiva är de som distribuerar kyla nära värmekällan (servern) efter behov, det vill säga anpassar sig till det kylbehov vilket finns i det givna ögonblicket. Denna typ av varvtalsstyrda fläktar kan även finnas i de flesta typer av kylaggregat för serverhallar, de finns i cirkulationskylare vilka oftast är placerade i hallens periferi och i de kylaggregat 12(30)

13 som är inbyggda i rackskåp, så kallade In-Row -kylaggregat 11. En del besparingar finns att göra vid användande av dessa typer av fläktar, då kylningen sker när den behövs och inte med ett konstant flöde. Kylmetod/rackkonfiguration De effektivaste kylmetoder är de som kyler direkt vid värmekällan. De konfigurationer där den varma eller kalla gången kapslas in ger en effektiv kylning. Med en inkapslad varm gång distribueras den luft som har värmts av datorerna direkt via kylaggregat (oftast In-row) till den kalla sidan. Detta sker med varvtalsstyrda fläktar så att kyleffekten regleras efter behov. Det finns en del lösningar på hur den varma luften distribueras till kylaggregaten, en viktig aspekt för att kyla effektivt är att inte blanda den kalla och den varma luften. Detta kan göras med inkapslingar, genom att täta glipor mellan, under och i racken, genom att via kanaler försöka leda den kalla till rackens insugssida eller varma luften till kylaggregaten. Lösningarna är många men de syftar alla till att minska behovet av kyla. Det finns även vinster att göra genom att dimensionera kylanläggningen för den aktuella lasten, en kylmaskin vilken går på halvfart har sämre verkningsgrad än en maskin som utnyttjar större del av kapaciteten. Kalla och varma gångar De senaste åren har lösningar med varma och kalla gångar son bygger på att den varma och kalla luften separeras introducerats i allt fler serverhallar. Det finns flera lösningar, varav följande tre är de mest frekventa. En bygger på att serverhallen delas upp i kalla och varma gångar, där insugsidan av racken vetter mot en kall gång och utblåssidan mot en varm, se figur nedan. På så sätt minskar blandningen av kall och varm luft och kylningen kan ske effektivare. De andra två bygger på att antingen den kalla eller varma luften kapslas in med väggar och tak mellan racken för att helt och hållet undvika att den varma och kalla luften blandas, se figurer nedan. Dessa två metoder har ofta rackmonterade klimataggregat integrerade i raderna med serverrack. På så sätt kan kylningen ske där den behövs, det blir en mindre mängd luft att kyla och variation i kylbehov regleras lättare med varvtalsstyrda fläktar i klimataggregaten (30)

14 Kylaggregat ovanpå serverrack Ett antal andra lösningar för hur mer effektiv kyldistribution finns att tillgå. Ett exempel på detta är kylaggregat monterade ovanpå serverracken, dessa suger in den uppåtstigande varma luften från serverrackets utblåssida, kyler luften och blåser ut den på insugssidan. Dessa finns hos Emerson/Liebert och utnyttjar en del av luftens fysiska egenskaper, att kall luft sjunker och varmluft stiger. Schroff har ett system där ett kylaggregat sitter på sidan av serverracket och luften cirkulerar mellan rack och kylaggregat i ett inkapslat system. Ett annat exempel är lösningar där kylaggregaten sitter monterade i serverrackens dörrar, finns bland annat hos IBM. Dessa system är vanligtvis dyrare än att bygga upp ett system med varma och kalla gångar och kyldistribution under golvet, men de är vanligtvis mer flexibla och minskar driftskostnaden. Belysning El till belysning bör minimeras genom närvarostyrning. Posten är vanligtvis liten om den görs korrekt och blir ännu något mindre om energieffektiv och väl planerad belysning väljs med utgångspunkt från de behov som finns. Värmeåtervinning Den främsta formen av energi vilken går att återvinna i dessa typer av anläggningar är värme. I en datahall med kylmaskin transporteras vanligtvis värmen från maskinens varma sida till kylmedelskylare eller kyltorn där den kyls bort till omgivningen. Om denna värme istället leds via en värmeväxlare till en destination där den behövs, minskas behovet av energi från en process på annat håll. Återvinns värmen i egna lokaler sparar företaget pengar och säljs värmen till andra lokaler eller fjärrvärmenätet genererar den inkomster för företaget utöver de miljövinster vilka kan göras från det minskade totala energibehovet. 14(30)

15 Temperaturnivå i datahallen De flesta serverhallar håller en relativt låg nivå på temperaturen i servrar, ofta runt C. I en del datahallar, bland annat Googles 12, har temperaturen höjts till upp mot 27 C. Detta sparar en hel del energi i kylanläggningen, för varje grad temperaturen höjs sparas stora mängder energi. Googles rekommendation är att kontrollera tillverkarens uppgifter för serverarna, arbetstemperaturer och höja temperaturen i datahallen närmare denna nivå. Enligt dem klarar de flesta servrar en temperatur uppåt C. Denna åtgärd är lönsam, då frikyla kan utnyttjas under längre perioder på året och kylmaskinerna inte behöver arbeta lika mycket för att skapa kyla. Övervakning och kontroll av systemet Finns mätutrustning installerad i anläggningen kan denna övervakas och kontrolleras för att finna eventuella avvikelser eller delar i systemet där onödig energi går åt. Ett sådant system kan användas för att trimma in anläggningen för effektivt utnyttjande och analysera toppar och dalar för att åtgärda det vilket orsakar dessa och göra energi besparingar (30)

16 GODA EXEMPEL Test- och demoanläggningar för likströmsmatning - Compare Testlab Sedan 2009 har Compare Testlab i samarbete med Netpower Labs kört en test- och demoanläggningar för drift av serverhallar med likström vid Sätterstrand i Värmland. Testanläggningen är ett led i energiprojektet SÄPOS (Sätterstrand Power Sawings) - ett delprojekt som drivs av Compare inom ramen för det interregionala EU-projektet FEM (Förnybar energi, Energieffektivisering och Miljö). Ett syfte med etableringen är att driva ett antal dataservrar med likström för att testa och mäta hur stor energieffektiviseringen är jämfört med traditionell drift. Ett annat syfte är att erbjuda Compare-företag och andra aktörer möjligheten att testa likström som elförsörjning till sina produkter. Karlstads kommun, är en av kunderna. Likströmsmatningen för drift av serverhallar som utvecklats vid Netpower Labs bygger på den teknik för elförsörjning som används i telestationer. I dessa är kraven höga på bland annat tillgänglighet och lång reservdrifttid, tio timmar eller längre, vid elavbrott. Det här gäller för konventionell teleteknik. Vid Internettelefoni, som många använder nu, har man inte alls lika hög säkerhet. Där blir man oftast av med sin teleförbindelse direkt vid ett elavbrott, något som de flesta användare inte tänker på eller ens vet om. Skillnaden i synsätt beror på synen på elförsörjning i tele- respektive datorbranscherna. I telebranschen har elförsörjningen alltid varit en integrerad del av anläggningarna. I datorbranschen betraktar man den mer som en perifer del. Netpower Labs UPS: er har som alla andra en switchande likriktardel, men den levereras i moduler och det går att sätta in så många som det finns behov av13. Likriktarmodulerna är små, inte mer än 2500 watt, vilket gör det möjligt att sätta in precis så många att UPS-enheten arbetar vid effektivitetsmaximum. Sänks energiförlusterna i servrarna och den likströmsdrivna UPS-enheten skapas mindre spillvärme. Det krävs mindre energi för att forsla bort värmen och kylsystemet kan arbeta svalare. Den värme som kylsystemet självt skapar, måste också kylas bort. Den spillvärme som genereras blir till fjärrvärme vid testanläggningen i Sätterstrand. Flera stora dataföretag och datoranvändare intresserade av likströmtekniken för elförsörjning. Vid Intel, som är ett tongivande företag, visas ett stort intresse för den nya tekniken. Det statliga japanska televerket NTT har beställt en anläggning från Netpower Labs, liksom franska France Telecom. Årets Gröna Innovatör 2011 Energimyndigheten Energimyndigheten vann det nyinstiftade priset Årets Gröna Innovatör i tävlingen Årets Gröna Datorhall Priset tilldelades för att de varit pionjärer vad gäller nya tekniska lösningar. De har kombinerat solcellspaneler och via ett UPS-system som baserar sig på likström försörjs både servrar, SAN och switchar och därmed minskar energibehovet i serverhallen. Systemet har utformats för att använda solpanelerna så 13 Källa: Artikel Teknik, , intervju med Stefan Lidström, Netpower Labs 16(30)

17 ofta det går och kan automatiskt växla mellan att ta kraften från solpanelerna eller elnätet. Kombinationen likströmsdrivna UPS: er och solcellspaneler är optimalt då solceller genererar likström, verkningsgraden vid överföring är 99 %. Energimyndigheten har minskat sin energianvändning med 56 procent mellan åren 2007 och 2010, trots en ökad belastning. Från att ha varit omkring 100 medarbetare, 2007, är man idag omkring 270 plus ytterligare ett 90-tal på Energimarknadsinspektionen. Solcellspaneler samkörs med likströmsmatade UPS-system 14 Utöver likströmsförsörjning och solceller har 20 fysiska bladservrar som lagrar 40 TB data ersatt 70 fysiska servrar som lagrade 1 TB (1 miljard kb). Bladservrarna har en effekt på 7 9 kw och använder ca 70 MWh energi per år. Bladservertekniken innebär en besparing på mellan procent jämfört med traditionella servrar. På varje fysisk server lägger man upp till 15 virtuella servrar, vilket innebär att man får ut mer kapacitet av varje server än om man använder många små fysiska servrar. De har också en hotsite (backup i form av en nästan identisk kopia av den ursprungliga platsen) som använder lika mycket energi. På virtualiseringen sparas ca kwh om året. Åtgärden kostar i installations och konverteringsjobb ca kr. Dessutom tillkommer en licens för programvaran, som åstadkommer själva virtualiseringen, på ca kr om året. Servrarna kyls med fjärrkyla som produceras med hjälp av värmepumpar som tar frikyla ur Eskilstunaån. Andra effektiviseringsåtgärder är system med kalla och varma zoner med täckplattor mellan enheterna i racken. Det finns också planer på att införa automatisk avstängning av fysiska servrar nattetid när belastningen är låg. 14 Bild: Stefan Lindström, Netpower Labs 17(30)

18 Likströmsmatade UPS-system 15 Personalen använder bärbara datorer och tunna klientdatorer. I de tunna klienterna ligger operativsystem och program i centrala servrar, vilket minskar energianvändningen och kostnaderna vid inköp av utrustning och programvara. Andra åtgärder är att utnyttja ny teknik i arbetsplatsutrustningen som känner av användning och användare. Kopplingslister med brytare stänger av all utrustning och intelligenta kopplingslister stänger av strömmen till kringutrustning. Likströmsmatning av UPS-aggregat i Gnesta På våren 2006 stod datorteknikerna i Gnesta kommun inför ett akut problem. Kylbehovet ökade snabbt i takt med antalet servrar i kommunens datorhall. Problemet med kylningen var akut, och de var tvungna att hitta en lösning 16. Kylanläggningen var både sliten och otillräcklig. I serverhallen fanns det drygt 20 servrar, som matades med 230 V. Till servrarna fanns det också ett tiotal UPS-enheter för avbrottsfri strömförsörjning. Den avbrottsfria kraften hade bara en kort drifttid, högst 10 minuter, och den omfattade inte heller kylanläggningen. Den kritiska faktorn var egentligen tillgängligheten hos servrarna. De krävde god kylning, avbrottsfri kraft och en strömförsörjning som också hade ett bra skydd mot transienter. Den konventionella lösningen hade varit att byta till en större kylanläggning, som bara den skulle ha dragit 5 kw. Det okonventionella alternativet var ett regelrätt teknikskifte där kylningen och strömförsörjningen hanterades som en 15 Bild: Stefan Lindström, Netpower Labs 16 ERA (30)

19 helhet. Lösningen blev att riva ut kylaggregatet och ersätta växelströmsmatningen på 230 V med en likströmsmatning på 350 V. Det gamla kylaggregatet ersattes med en enkel fläkt, driven med 48 V likström. Elanvändningen sjönk märkbart när omvandlingsförlusterna mellan växelström och likström försvann. Eftersom kylbehovet har minskat så kraftigt finns endast behov av en enda fläkt som drar in kalluft utifrån. Den gamla kylanläggningen används bara som reserv för varma sommardagar. Det går alldeles utmärkt att köra servrarna med likström, eftersom nätdelarna är av allströmstyp med ett brett inspänningsområde. Nu matas de från ett gemensamt stativ, som innehåller såväl likriktarna, 350 V DC för servrarna och 48 V DC för fläkten som transientskydd och en bank batterier för reservkraften. Eftersom det inte längre finns någon effektslukande kylanläggning har reservdrifttiden också blivit mycket längre än tidigare. Till och med nättransformatorn i stativet är okonventionell det är en Hexaformer, en konstruktion som ger låga förluster genom att benen i järnkärnan är symmetriskt placerade 17. Elförsörjningen med likström istället för växelström har minskat både elanvändningen och behovet av kylning, och samtidigt ökat tillgängligheten. Årets Gröna Datorhall H & M H&M fick priset för att ha uppnått högsta möjliga energieffektivitet och minimal miljöpåverkan i datorhallen 18. Den nya anläggningen använder sig uteslutande av förnybar energi. Energianvändningen är betydligt lägre än i tidigare hallar bland annat tack vare en hög nyttjandegrad av servrar, genomtänkt placering och design i hallen, ny effektivare hårdvara samt användning av frikyla och möjlighet till värmeåtervinning. Dessutom arbetar H&M löpande med mätning och uppföljande återgärder för att optimera anläggningen ytterligare. Årets gröna datahall SunGards serverhall SunGards datorhall 19 som byggdes 2009 använder uteluften för sitt kylsystem, s.k. frikyla. Därmed halveras energianvändningen för att kyla bort värme jämfört med traditionella datorhallar. Det motsvarar nästan en miljon kronor i sänkta elkostnader årligen. Ett annat initiativ är att den är förberedd för att återvinna värme som servrar och övrig utrustning producerar. Överskottsvärmen kan i framtiden skänkas till omkringliggande fastigheter och hyresgäster när efterfrågan finns. Datorhallen har en kapacitet på cirka 750 kw och rymmer 300 rack. Målgruppen är kunder som behöver säkert utrymme och garanterad kraft- och kylförsörjning som ett komplement eller alternativ till en egen hall. Serverhallen drivs enbart via el som kommer från vindkraft, vilket även gäller för SunGards andra datorhall i Sverige (Stockholm). På årsbasis köper SunGard 5800 MWh el för att driva serverhallarna. Entreprenör har företaget Coromatic varit som uppför datorhallar per år. 17 ERA 4/05: Ny transformator lanseras ORHALL.aspx 19(30)

20 Årets Gröna Datorhall Tekniska Verken i Linköping Tekniska Verken fick priset för att de systematiskt och strukturerat arbetar för att skapa långsiktigt hållbara lösningar för ett väl fungerande samhälle, med minsta möjliga belastning på miljön. De åtgärder som genomförts vid serverhallen är installation av klimataggregat från Emerson Network Power. Aggregaten har direktdrivna likströmsfläktar, så kallade EC-fläktar, som ger en omedelbar besparing på närmare 30 MWh per år, jämfört med traditionella alternativ. Kylaggregaten drivs av fjärrkyla via en absorbtionskylmaskin, vilket innebär att kylprocessen drivs av värme från fjärrvärmesystemet. Metoden att använda driv- och överskottsvärme skapar en låg driftskostnad samtidigt som man tillvaratar energin från till exempel hushållsavfall och andra bränslen. Dessutom har redundans genom så kallad N + 1 och andra aspekter vid design och dimensionering bidragit till en ökad verkningsgrad i anläggningen. HyLok I HyLok ingår ett antal myndigheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom Belok, flera myndigheter har egna serverhallar. Under 2010 genomfördes en förstudie med syfte att dokumentera och sprida erfarenheter om arbete med energieffektivisering av serverhallar SERVERHALLAR Erfarenheter av energieffektivisering hos medlemmar i HyLok. I rapporten presenteras energieffektiviseringsåtgärder som genomförts vid Polisen, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, SMHI, Energimyndigheten och Skattemyndigheten. Den vanligaste åtgärden som genomförts vid tidpunkten är virtualisering. Därutöver har bl. a projekt genomförts för att optimera serverhallarnas användning av el och kyla, gamla servrar har ersatts med bladservrar och spillvärme återvinns. Strategiskt arbete för att minska energibehovet på användarsidan har också genomförts; t.ex. via högt ställda energikrav vid inköp av datorer. 20(30)

Energieffektivitet i datahallar

Energieffektivitet i datahallar Energieffektivitet i datahallar - En jämförelsemetod och deklaration för datahallar med avseende på energieffektivitet & miljöbelastning ANDERS GREIJER Examensarbete Stockholm, Sverige 2010 Energieffektivitet

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Wexnet Green Data Center

Wexnet Green Data Center Wexnet Green Data Center Spara pengar på sista raden samtidigt som du bidrar till en grönare framtid. Våra datahallars energieffektivitet uppnås genom bland annat ett miljövänligt och modernt kylsystem

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Serverrack med kyla. Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop. Kapsling av kall korridor

Serverrack med kyla. Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop. Kapsling av kall korridor Serverrack med kyla Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop Racktech har ett heltäckande utbud för bästa möjliga kylning av serverrack med hjälp av kall korridor, EHDC Open Loop samt EHDC Closed

Läs mer

PROJEKT 3: SERVERHALLAR

PROJEKT 3: SERVERHALLAR HyLok Nätverket för myndigheters energieffektivisering av lokaler PROJEKT 3: SERVERHALLAR ERFARENHETER AV ENERGIEFFEKTIVISERING HOS MEDLEMMARNA I HYLOK Christina Andersson, HyLok 2010 02 25 INNEHÅLL Inledning...

Läs mer

Tunnelgatan 2, Stockholm

Tunnelgatan 2, Stockholm Tunnelgatan 2, Stockholm Bahnhof uppfyller era miljökrav med god marginal Störst i Stockholm City Djupt insprängt i Brunkebergsåsen ligger Stockholms största datacenter: Thule. Här kan du hyra en serverplats

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013 FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Riktlinje för mediamätning vid om-, till och nybyggnation av system och byggnader

Riktlinje för mediamätning vid om-, till och nybyggnation av system och byggnader vid om-, till och nybyggnation av system och byggnader Skapad: 2015-06-26 Senast ändrad: R.21 Saija Thacker Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2015-06-26 2(7) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Riktlinje

Läs mer

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager John Åkerlund september 2013 Sol och smartgrid Netpower Rectifier - DC 1. Solel mycket dyrbart - Producera lokalt 2. Minimera förluster

Läs mer

Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar

Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar Välkomna! Öppen fjärrvärme för datahallar Öppen fjärrvärme en affärsmodell för återvunnen energi Tillsammans med våra kunder tar vi tillvara på energi som annars går förlorad Vi utvecklar framtidens fjärrvärme

Läs mer

Grön IT, Vad kan jag göra och gör det någon skillnad?

Grön IT, Vad kan jag göra och gör det någon skillnad? Mats Mägiste CTO Cygate AB Mats.magiste@cygate.se Grön IT, Vad kan jag göra och gör det någon skillnad? Visste Du att 7 års ringande = 1 timmes flygresa släpper ut lika mycket CO 2 som (inklusive tillverkning,

Läs mer

Vi hoppas att broschyren ger dig inspiration till en helhjärtad insats. Med vänliga hälsningar från oss i kampanjgruppen Vinn energi!

Vi hoppas att broschyren ger dig inspiration till en helhjärtad insats. Med vänliga hälsningar från oss i kampanjgruppen Vinn energi! släck när du går! Källor Länkar till hemsidor med energiinformation Energimyndigheten www.stem.se Konsumentverket www.konsumentverket.se Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR VVS-KONSULT MED KRAVSPECIFIKATION PRELIMINÄR VERSION September 2015 1 BAKGRUND Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan16

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda 2011-02-10, Kenth Arvidsson Energieffektivisering Arlanda Stockholm-Arlanda Flygplats 16 miljoner resenärer per år 81 flygbolag 176 destinationer 3 start- och landningsbanor 4 terminaler 61 gater 52 butiker

Läs mer

Seibu Giken DST AB. Avestagatan 33 SE-163 53 Spånga, Sverige. Tel +46 (0)8 445 77 20 Fax +46 (0)8 445 77 39. www.dst-sg.com info@dst-sg.

Seibu Giken DST AB. Avestagatan 33 SE-163 53 Spånga, Sverige. Tel +46 (0)8 445 77 20 Fax +46 (0)8 445 77 39. www.dst-sg.com info@dst-sg. Seibu Giken DST AB har representanter i fler än 40 länder världen över. Seibu Giken DST AB Avestagatan 33 SE-163 53 Spånga, Sverige Tel +46 (0)8 445 77 20 Fax +46 (0)8 445 77 39 www.dst-sg.com info@dst-sg.com

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR Kenneth Weber Lite historik Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! Första konstgjorda isen gjordes 1876!

Läs mer

NR 8 2013. kylavarme.se. Indoor tar över serviceverksamhet från JCI. Energisnålt och miljövänligt. Koldioxid på frammarsch i England

NR 8 2013. kylavarme.se. Indoor tar över serviceverksamhet från JCI. Energisnålt och miljövänligt. Koldioxid på frammarsch i England NR 8 2013 kylavarme.se Energisnålt och miljövänligt Indoor tar över serviceverksamhet från JCI Koldioxid på frammarsch i England MILJÖVÄNLIGT och energieffektivt Ett nästan 10 år långt utvecklingsprojekt

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full

Läs mer

Snötillverkning på Kläppen

Snötillverkning på Kläppen SMEEFFEN Small Medium Enterprises Efficient Energy Snötillverkning på Kläppen El-energianvändning 3111 MWh 52 % Stora energianvändare Tryckluft Pumpar Övriga energianvändare Snökanoner Liftar vid Kläppen

Läs mer

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset By 18 Krokslätts fabriker Fastighetsadress: Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Fastighets

Läs mer

Metric Power. Sveriges ledande kunskaps- och produktleverantör av kraftsystem. Mycket kunskap Samlad kraft

Metric Power. Sveriges ledande kunskaps- och produktleverantör av kraftsystem. Mycket kunskap Samlad kraft Metric Power Sveriges ledande kunskaps- och produktleverantör av kraftsystem Mycket kunskap Samlad kraft Version 1.0 2013 MYCKET KUNSKAP SAMLAD KRAFT Metric Power Systems AB är Sveriges ledande leverantör

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se Luft/vatten Hydrobox www.ecodan.se Hydrobox - det tysta, effektiva och miljövänliga värmesystemet för villor Ecodan Hydrobox är Mitsubishi Electrics tysta, effektiva och miljövänliga värmesystem som ger

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster Spara energi i din tryckluftsanläggning Energiförbrukning Tryckluftsproduktion Svensk industri använder 3% = 1,7 TWh av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. 8% = 0,6 TWh av verkstadsindustrins

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

förnybar energi För kommersiella fastigheter www.newsec.se

förnybar energi För kommersiella fastigheter www.newsec.se förnybar energi För kommersiella fastigheter www.newsec.se newsec Newsec Energy är ett kunskapsföretag inom geoenergi med fokus på stora och medelstora fastigheter. Med rätt kunskap och tekniklösning kan

Läs mer

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ Beskrivning av solenergisystemet Augustenborgsvägen 26, Malmö Sida 2(7) BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET. Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Beställargruppen lokaler, BELOK, bildades 2001 och är ett samarbete mellan flera av Sveriges största lokalfastighetsägare

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Topvex med SoftCooler

Topvex med SoftCooler Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Topvex med SoftCooler ger alltid rätt temperatur - även på sommaren

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES Grundfos pumpar och kunskap om värmesystem Vänta inte för länge med att kontakta Grundfos! Vi hjälper dig att planera för framtiden När du planerar ett värmesystem

Läs mer

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Mats Strid, Harry Sjögren AB och Karin Wilson, Swerea IVF AB Fastighetsinformation Fastigheten är byggd 1987

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 1(5) Projektnr 40 30 120 Mark-Vatten-Miljöcentrum, MVM SYSTEMVALSUTREDNING Solcellsanläggning Uppsala 2008-07-04 Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 Upprättad av: Leif

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Energi i idrottsanläggningar

Energi i idrottsanläggningar Energi i idrottsanläggningar Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation.

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. Sydtotal är ett ventilationsföretag som arbetar med helhetskoncept, från idé till efterservice.

Läs mer

Rock Energy Solutions

Rock Energy Solutions Rock Energy Solutions TM Ett samspel med Naturen Ledarna inom nyckelfärdiga Geoenergisystem Mot en hållbar, lönsam och trygg energiframtid för fastighetsägare Rock Rock Energy - ett samspel med Naturen

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer