Ludvikas arbetsmarknadsregion

Transkript

1 förvärvsfrekvensen (åtminstone inom Karlskoga kommun) indikerar att regionen har en god förmåga att anpassa utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Regionen har ett campus under framväxt vilket bör ses som en betydande resurs för näringslivets växande kunskapsbehov. Karlskogaregionen har idag en betydande inpendling av högutbildad arbetskraft. För näringslivets framtida tillväxtpotential torde fortsatt utveckling av Campus Alfred Nobel och en starkare integration med Örebroregionen vara väsentliga prioriteringar. Ludvikas arbetsmarknadsregion Av kommunerna i Örebro län ingår Ljusnarsberg i Ludvikas arbetsmarknadsregion. Det finns 258 branscher representerade i regionen och trenden går mot en ökad branschbredd. En stor andel av de sysselsatta finns inom teknikföretag där det också sker en viss tillväxt. Den förhållandevis svaga branschbredden i kombination med en stor koncentration till teknikföretag gör att regionens tillväxt är exportberoende och därför sårbar för globala trender. Tjänstenäringarna utgör en liten del av de sysselsatta men vi kan se en stark tillväxt inom konsultverksamhet. Figur 9: Antal sysselsatta (2007) och sysselsättningsutveckling ( ) Ludvikas arbetsmarknadsregion Källa: Tillväxtverket/SCB (raps-ris). I likhet med Hälleforsregionen bedöms Ludvikaregionen i första hand vara lämplig för företagsetableringar där produkter teknik och kundrelationer antingen har ett litet utvecklingsbehov eller att utvecklingsfunktionen är förlagd till en annan ort. Det finns sannolikt allt för lite av stödjande tjänstenäringar och FoU-verksamhet för att regionen ska vara en optimal plats för företag med kunskapsintensiv verksamhet. Ludvika hör till de regioner som hotas av en omfattande arbetskraftsbrist till följd av stora pensionsavgångar och negativt flyttnetto i de yngre generationerna. 52 Det finns få indikationer på att Ludvikaregionen ska kunna bryta sin negativa befolkningsutveckling. Idag pendlar flest till Ludvika och trenden är att pendling Ljusnarsberg-Ludvika ökar. Men som ovan diskuterats är det idag svårt att med säkerhet bedöma i vilken riktning denna utveckling kommer att gå. Blir kommunen tätare integrerad med Ludvika eller är en tätare integrering med Örebroregionen att vänta? Mot bakgrund av att Örebroregionen bedöms 52 Hedfeldt M. (2009) ITPS (2009) Eliasson (2008). 61

2 har väsentligt bättre tillväxtförutsättningar än Ludvikaregionen har sannolikt Ljusnarsbergs kommun mer att vinna på att utveckla förbindelserna söderut än norrut. Arbetsplatsernas lokalisering Karta 18: Arbetstillfällen per kilometerruta 2007 Källa: SCB. 62

3 När det gäller arbetsplatsernas lokalisering kan vi delvis se en motsatt trend jämfört med befolkningens lokalisering. Knappt åtta procent av arbetsplatserna är lokaliserade utanför tätorter (>200 invånare). Nästan hälften av arbetsplatserna är belägna i tätorten Örebro. Trenden visar att allt färre arbetsplatser är lokaliserade utanför tätorterna medan allt fler arbetsplatser lokaliseras till tätorter såväl större som mindre sådana. Karta 19: Utveckling av antal arbetsplatser per kilometerruta Antal arbetsplatser per km-ruta utveckling ' <J> ')q'l- ".' " ~ "' ~ <f' ~.'~ ' '-.-'-- r~~~:;'.;_ ;;:~: "?~~:_-- -- " --~---' ~'l-' o.' K)'1kbtt'ge' r.:.. "'."" """" Norberg 810mb."". - ' } ' " "'''"T striber g \. Gynorp ~ ':. J Vtlslerl3rnebo "'.. \ R.mnlls - )(D1.va Surahjlmmar HalSl8hJmmar K.id<dnd " - / ;föf~boda / Källa: SCB. Fonol< 63

4 Handelsetableringarna flyttar från tätorten Etableringar inom handel har traditionellt varit direkt beroende av närmarknadens storlek. Detta betyder att handelsetableringar i hög grad varit framdrivna av befolkningstillväxten. Samtidigt har näringslivet och handeln i synnerhet genomgått en centraliseringsprocess i långt snabbare takt än befolkningen. Handel finns idag endast i de större tätorterna och är på tillbakagång i de flesta orter. Karta 20: Sysselsatta 2005 och sysselsättningsutveckling per tätort inom handel Källa: SCB (BeDa) egna bearbetningar. Sedan 1980-talet kan vi också se en trend i länet att närmarknadens storlek får allt mindre betydelse för handelsetableringarna. Det vi istället kan se är en handelstillväxt som är exogent driven. Det betyder att handeln är etablerad där närmarknad saknas och drivs helt och hållet av efterfrågan i omvärlden att människor och åker till dig och handlar. 64

5 Denna trend visar sig mycket tydligt på kartan nedan. För länet som helhet är handeln en näringsgren som haft en svagt positiv utveckling sedan Det vi kan se är en mycket omfattande geografisk omfördelning av handelsetableringarna: från i stort sett alla länets tätorter till Marieberg 53. En slutsats av detta är att handelsetableringar inom tätorterna fortfarande främst fyller en servicefunktion för närområdet. Dock blir vi allt mer benägna att resa långt för att handla. Detta gör att handeln inom tätorterna inte bara är känslig för närmarkadens storlek utan även från konkurrens från köpcentra. För tätorter med vikande befolkningsunderlag får handeln därigenom dubbla bördor: dels en minskad närmarknad dels att fler av dem som bor i närområdet väljer att åka någon annanstans för att göra sina inköp. På sikt bidrar detta till att skapa ett uppdelat samhälle där arbetsplatser bostäder skolor och handelsplatser ligger separerade från varandra. För planering av framtida handelsetableringar måste man därför ha förståelse för att eventuell expandering av befintliga köpcentra och etablering av nya har en mycket stor regional betydelse för handelns livskraft i länet i övrigt. En förutsättning för att många av de boende i länet ska fortsätta ha relativt korta avstånd till sin mataffär och vardagsservice framförallt i kommunhuvudorter men också i stadsdelar inom Örebro är att dessa centra förblir attraktiva för handelsetableringar. En fortsatt expandering av handel i köpcentra utanför tätorten med en medföljande minskning inom tätorten medför dessutom generellt fler och längre bilresor i samband med inköp. Detta ger en ökad miljöpåverkan och får konsekvenser för det praktiska livet. Det är också svaga (till exempel äldre) och billösa (till exempel studenter) grupper som förlorar mest när det är långt och svårt att ta sig till affärerna. God tillgång till service på gång- och cykelavstånd bör därför betraktas som en viktig jämlikhets- rättvise- och livskvalitetsfråga. Några slutsatser kring näringsliv tillväxt och etableringar Robusta arbetsmarknadsregioner har en bred branschbredd och liten koncentration av arbetskraften till enskilda branscher. Örebros lokala arbetsmarknad har en förhållandevis god branschbredd och liten koncentration till enskilda branscher. Liten branschbredd och hög koncentration av arbetskraft till enskilda branscher eller företag gör den lokala arbetsmarknaden sårbar. Karlskogas Hällefors och Ludvikas lokala arbetsmarknadsregioner har idag förhållandevis få branscher representerade. Därtill har man en mycket hög koncentration av arbetskraften till teknikföretagen en näringsgren som dessutom genomgår betydande sysselsättningsminskningar. Robusta arbetsmarknadsregioner har också en förmåga att skapa en självgenererande tillväxt. Det handlar om att skapa en lokal efterfrågan och utbud samt att matcha dessa så att regionens ekonomi växer på ett självständigt sätt. Regioner som saknar förutsättningar för en självgenererande tillväxt blir i hög grad exportberoende och känsliga för nationella och globala konjunkturer. Forskning visar att den självgenererande tillväxten främst påverkas av tre faktorer: arbetsmarknadsregionens storlek lokal kapacitet för högre utbildning samt flexibiliteten på arbetsmarknaden. Ingen av arbetsmarknadsregionerna i Örebro län bedöms skapa någon självgenererande tillväxt i större omfattning. Örebros arbetsmarknadsregion har dock i egenskap av sin storlek tillgång till högre utbildning och förmåga till matchning på arbetsmarknaden helt andra förutsättningar än övriga länet. De 53 I Marieberg har det skett en ökning från 329 sysselsatta inom handel år 1990 till 962 år

6 66 övriga arbetsmarknadsregionerna i länet är i mycket hög utsträckning beroende av att kunna exportera till en nationell och internationell marknad.

7 7. Sammanfattande diskussion Den lokala arbetsmarknadsregionen behöver bli större Mycket av detta analysarbete utgår från den nya ekonomiska geografin. Huvudtesen i den nya ekonomiska geografin är för det första att regioner är i högre grad bärare av konkurrensfördelar än nationer och för det andra att regionernas storlek och koncentration av människor och företag har en helt annan betydelse än vad som varit den tidigare dominerande föreställningen. De regioner som avses i detta sammanhang är funktionella regioner till exempel lokala arbetsmarknadsregioner. I Örebro län ingår idag fyra lokala arbetsmarknadsregioner där Örebro är den största. Även om Örebros lokala arbetsmarknadsregion idag är Sveriges sjunde största menar de flesta bedömare att en region av sådan storlek är för liten för att vara internationellt konkurrenskraftig. Idag talas det ofta om att en region behöver ha åtminstone invånare för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Även nationellt är storleken och närheten till andra kärnstäder viktig för att bilda robusta tillväxtdrivande flerkärniga stråk. Stora regioner har de bästa förutsättningarna för tillväxt eftersom företag kan utnyttja skalfördelar som uppstår med stora hemmamarknader. Små regioners främsta nackdel är att de endast i undantagsfall kan bära några särskilda lokala konkurrensfördelar om de inte är givna av naturen eller historien och är särskilt varaktiga. Mycket tyder på att det kommer att vara svårt att göra mer perifera delar av länet attraktiva för människor och företag utan en regionförstoring. Samtidigt är kärnstaden Örebro beroende av ett större befolkningsmässigt och mer integrerat omland för att klara sig i internationell och nationell konkurrens. Mot en gemensam lokal arbetsmarknadsregion? Hur stor kan då Örebros lokala arbetsmarknadsregion bli? Regionen kan växa dels genom regionförstoring dels genom regionförtätning. De senaste 20 åren har Örebros lokala arbetsmarknad vuxit med ungefär lika stora delar regionförtätning som regionförstoring. Det är rimligt att regionen kan växa med ytterligare cirka personer genom fortsatt regionutvidgning. Men förutsättningarna för regionutvidgning därutöver får betraktas som mycket begränsad. Efter 2015 återstår sannolikt endast mycket få småregioner. De allra flesta småregioner har då blivit inkluderade i större arbetsmarknadsregioner oftast med en residensstad eller större stad som kärna. Av de mindre regionerna i och kring länet bedöms det som rimligt att Karlskogaregionen Hälleforsregionen samt eventuellt delar av Ludvikaregionen kan bli inkluderade i Örebroregionen. Om Karlskogaregionen ska kunna bli fullt integrerad del av Örebroregionen till 2030 krävs dock sannolikt investeringar i spårburen trafik. Andra större regioner bedöms samtliga ligga för långt bort för att de på medellång sikt ska tillsammans med Örebroregionen ska kunna bilda en större arbetsmarknadsregion. Potentialen för Örebroregionen att växa i framtiden ligger därför i hög grad i regionförtätning. En integrering av hela länet till en lokal arbetsmarknad kan innebära bättre förutsättningar för tillväxt för de kommuner som idag ligger utanför Örebros lokala arbetsmarknad. Det är dock svårt att ha en klar uppfattning om hur stor effekten av denna regionförstoring blir. En inkludering av Hällefors och Ljusnarsberg i Örebros lokala arbetsmarknadsregion kommer sannolikt att innebära att befolkningsminskningen bromsas men för länets konkurrenskraft som helhet har en sådan regionutvidgning sannolikt en begränsad betydelse. Karlskogaregionen är däremot en större arbetsmarknad med ett som helhet starkare näringsliv. En inkludering av Karlskogaregionen i Örebroregionen skulle sannolikt vara betydelsefull både för länet som helhet och för de 67

8 kommuner som ingår i Karlskogaregionen. I förlängningen västerut finns även Kristinehamns kommun med ca invånare inom ett tidsmässigt rimligt pendlingsavstånd med ett utbyggt spårburet transportsystem i stråket Karlstad-Örebro. Infrastruktur som stödjer regionförstoring och tillväxt Länet behöver bli tätare integrerat till en gemensam lokal arbetsmarknadsregion. Denna utveckling kan delvis stödjas och drivas fram av förbättrad infrastruktur. De delar av det nationella järnvägsnätet som genomkorsar länet bör vara en viktig utgångspunkt för att tätare integrera länet till en lokal arbetsmarknadsregion. Samma betydelse och funktion har det vägnät som sammanbinder kommunhuvudorterna med kärnstaden Örebro. Om vi vidgar perspektivet till de närliggande länen och nodstäderna kan vi se att de grannlän som har störst pendlingsutbyte med Örebro län är Värmland Västmanland och Stockholm. Det indikerar att det finns ett naturligt och näringslivsinriktat stråk med täta kontakter genom Örebro län i öst-västlig riktning. Detta bör också återspeglas i prioriteringar för den storregionala infrastrukturen. Demografisk omstrukturering Vi kan se att det sker en omfattande demografisk omflyttning i länet. Följden av denna är växande och allt större inomregionala obalanser som visar sig såväl i befolkningstillväxt utbildningsnivå inkomst förvärvsfrekvens och folkhälsa. Länet har en svagt ökande befolkning men med en mycket tydlig koncentration till kärnstaden Örebro och dess omedelbara omnejd. De orter som idag tydligt expanderar är Örebro och Kumla. Landsbygden har oförändrad folkmängd medan så gott som samtliga övriga tätorter minskar. Detta betyder att vi går mot en förändrad demografisk struktur. Omstruktureringen innebär att det serviceutbud som finns i tätorter och på landsbygd idag kommer att förändras. En större befolkning och en ökad levnadsstandard kommer att medföra att efterfrågan på service och personliga tjänster kommer att öka för länet som helhet. Men efterfrågan kommer i första hand att öka där befolkningen växer. De flesta tätorter kan räkna med att det utbud av service som finns idag på sikt inte kan bestå. Det samma gäller för kulturutbud och andra former av icke-platsbundna upplevelser. För att kunna upprätthålla attraktiviteten i de delar av länet som idag har en svagare befolkningstillväxt är det sannolikt nödvändigt att göra en prioritering för i vilka tätorter ett minimiutbud (exempelvis dagligvaruhandel och skola) av service ska finnas. En sådan prioritering bör framgå i en regional översiktlig planering och därtill fastställas i de kommunala översiktsplanerna. En sådan prioritering bör baseras på hur den demografiska trenden ser ut idag planeringen kan inte gå på tvärs mot var människor de facto vill bosätta sig. Prioriteringen måste också ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Miljömässiga vinster kan göras genom att prioritera stationsorter. Dessa orter har en potential för snabba och miljövänliga resor till och från kärnstaden Örebro och andra städer i flerkärniga stråk där flertalet arbetstillfällen finns lokaliserade. En trend mot ett ökat boende på landsbygden kan ge ökat bilberoende då det är svårt att etablera en väl fungerande kollektivtrafik i spridd bebyggelse. En möjlighet är en förtätning i den lilla skalan det vill säga att ny bebyggelse sker i närhet till redan befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse är en grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka. Men idag finns det försvårande omständigheter när det gäller att etablera ny bebyggelse som samtidigt utjämnar de regionala obalanserna i befolkningstillväxten. Så som bostadsmarknaden ser ut och fungerar idag är marknadspotentialen för nybyggnation mycket begränsad utanför Örebros omedelbara omnejd. Man kan sannolikt inte förvänta 68

9 sig någon omfattande nybyggnation så länge marknadspotential för nybyggnation saknas. Såväl befolkningsutveckling som marknadspotential för nybyggnation förefaller i hög grad hänga samman med tillgänglighet till arbetstillfällen. Bilen som dominerande tillgänglighetsökare och regionförstorande transportsätt förefaller ha spelat ut sin roll men en kraftig förbättring av kollektivtrafiken skulle kunna ge bättre förutsättningar för såväl boendeattraktivitet nybyggnation och regionförstoring. Olika förutsättningar Som vi tidigare beskrivit bedöms det som sannolikt att Örebros lokala arbetsmarknad kommer att vara för liten för att i framtiden kunna av egen kraft generera tillväxt (endogen tillväxt). Ändå har man helt andra förutsättningar än länets mindre lokala arbetsmarknadsregioner när det gäller att vara en attraktiv region för tjänstenäring och kunskapsintensiv produktion. Analyserna visar att Örebro stad i hög grad fyller en funktion för hela länet och att detta också bör återspeglas i den fysiska planeringen. Det kan handla om att då kärnstaden i mycket hög grad är till för regionen bör det också vara ett tydligt regionalt intresse vilken typ av verksamheter som etableras i centralare delar av kärnstaden. Det kan också handla om att det regionala utbudet av kommersiell service förefaller vara mycket känsligt för de etableringar som sker i Örebro stad. Tillgången till service på landsbygden och i mindre tätorter riskerar därför att minska i samma takt som utbudet ökar i Örebro stad. Balansgången mellan att vara en regional motor och risken att konkurrera ut möjligheter till hållbara utbud och näringar i regionens ytterområden är en viktig fråga för regionens utveckling. Detta bör också beaktas när man utformar den regionala översiktliga planeringen. När det gäller de mindre lokala arbetsmarknaderna (Hällefors Karlskoga och Ludvika) visar analyserna att tjänstenäringarna generellt haft svagare tillväxt än i Örebros lokala arbetsmarknadsregion. Teknikföretagen dominerar näringslivet i dessa lokala arbetmarknadsregioner men har dessvärre en förhållandevis svag tillväxt. Trots att länet är litet till ytan är förutsättningarna och möjligheterna att skapa tillväxt vitt skilda i olika delar av länet. Örebroregionen förefaller ha goda förutsättningar att bygga sin tillväxt på tjänsteföretag och kunskapsintensiv produktion. Karlskogaregion har också en stark kunskapsbas i sina teknikföretag som även fortsättningen bör vara en viktig plattform för framtida tillväxt. Samtidigt förefaller regionen vara för liten för att vara attraktiv för tjänstenäringar i bred bemärkelse. Hällefors- och Ludvikaregionen är båda beroende av få och smala branscher och har ett näringsliv som är starkt exportberoende. Mot bakgrund av dessa regioners litenhet generellt låga utbildningsnivå och bristande tillgång på tjänstenäringar och konsultverksamhet kan de i första hand vara en tänkbar lokalisering för verksamheter där produkter teknik och kundrelationer antingen inte har starka behov av utveckling eller huvudsakligen utvecklas av organisationer med annan lokalisering. 69

10 Källförteckning Amcoff (2008) Är Stockholm-Mälarregionen en funktionell region? s i Westholm m. fl. (2008) Regionen som vision. Det politiska projektet Stockholm- Mälarrregionen Stockholm: SNS Förlag. Banverket och Vägverket (2009) Persontransportprognoser 2020 och Banverket och Vägverket (2009 Prognoser för godstransporter Boverket (kommande rapport) Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan. Boverket (2005) Angeläget möte mellan regionalt utvecklingsarbete och fysisk översiktsplanering Stockholm: Boverket. CDUST (2008) Liv & hälsa Resultat av en undersökning om livsvillkor levnadsvanor hälsa och vårdkontakter Landstingen i Sörmlands Uppsala Västmanlands Värmlands och Örebro län. Dahl Å. Einarsson H. & Strömquist U. (2003) Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen. Rapport nr 1:2003. Fördel Stockholm-Mälarregionen. Eliasson Fredrik. (2009) Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen Örebro: Regionförbundet Örebro. Eliasson Fredrik (2008) Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Örebro: Regionförbundet Örebro. Eliasson F (2007) Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län. Örebro: Örebro universitet. En bättre sits (2005) PM Persontrafik Underlag inom arbetet: En bättre sits seminarium den 14 december ESPON (2004) ESPON project Final report Potentials for polycentric development in Europé Annex B. Föreningen för landsbygdshandelns främjande papper om lanthandlar och drivmedelsstationer. Glesbygdsverket (2007) Sveriges gles- och landsbygder Östersund: Glesbygdsverket. Hedfeldt Mona (2009) Arbetsmarknaden i Örebroregionen. En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden. Örebro: Regionförbundet Örebro. Hedfeldt M. & Mörck J. (2009) Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin. Örebro: Regionförbundet Örebro. Högberg Fredrik (2009) Örebroregionens framtidsarbete: Process och dialog Örebro: Regionförbundet Örebro. ITPS (2009) Regionernas tillstånd En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier. Jakobsson Max (2009) Invandrare i Örebro län. Mobilitet och integration på arbetsmarknaden Örebro: Regionförbundet Örebro. Jonsson G. & Boström J. (2008) Regionplanearbete i Örebro län en förstudie. Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Konsumentverket (2006) Redovisning och analys av insatser för kommersiell service april Karlstad: Konsumentverket. Länsstyrelsen i Örebro län (2009) Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ. Nr. 2009:29. Örebro: Länsstyrelsen i Örebro län. Nutek (2009) Årsbok Stockholm: Nutek. Nutek (2006) Framtidens arbetsmarknadsregioner. Ett uppdrag från ansvarskommittén. R 2006:18. Stockholm: Nutek. 70

11 PriceWaterhouseCoopers (2007) Which are the largest city economies inte the world and how might this change by 2020? Regeringens proposition 2007/08:1 Regionförbundet Örebro (2009) Förstudie Biodriv i Örebroregionen. En studie om utvecklingsmöjligheter för regionalt producerade drivmedel Örebro: Regionförbundet Örebro. Regionförbundet Örebro (2009) Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län. Förslag. Regionförbundet Örebro Landstinget Västmanland & Länstrafiken (2009) Nyckelstråket Stockholm-Skövde-Göteborg via Mälardalen stråkanalys SOU 2003:37 Ökad rörlighet för sysselsättning och tillväxt Stockholm: Fritzes. Sveriges kommuner och landsting (2006) Vem planerar för regionen? Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Trivector Traffic (2006) Tillgänglighetsanalys. Karlstad - Örebro rapport 2006:42 Tyréns/Temaplan (2007) Linköping - Norrköping: Gemensam marknad och framtid. Västra Götalandsregionen (2003) Västsverige och den nya ekonomiska geografin Göteborg: Västra Götalandsregionen. Westholm m. fl. (2008) Regionen som vision. Det politiska projektet Stockholm- Mälarrregionen Stockholm: SNS Förlag Westin K. Föreläsning på Örebro universitet 17/ ( ) 71

12

13 Regionförbundets rapporter :01 Övergångsbostäder i Örebro kommun Brukarnas hyresvärdarnas och socialarbetarnas syn på viktiga utvecklingsområden. 2009:02 Stimulansmedel i Hallsbergs kommun Utvärdering och uppföljningsrapport 2009:03 Familjeteamet Sydnärke Verksamhetsbeskrivning och utvärdering 2009:04 Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin ISBN :05 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen ISBN :06 Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden ISBN :07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum 2009:08 Underlag till Kulturstrategi för Örebroregionen- trender tillgångar mål och strategier ISBN :09 Kompetensstegen i Hallsbergs kommun Utvärderings och uppföljningsrapport 2009:10 Bilden av Örebro län Attitydundersökning 2009 ISBN :11 Ungdomars värderingar En översikt av kunskapsläget :12 Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län Slutrapport oktober :13 Arbetsmarknaden i Örebroregionen ISBN :14 Vad får studenter att vilja stanna kvar i Örebroregionen efter studierna? 25 studenters syn på vad som är attraktivt i länet ISBN :15 Tydliga destinationsområden ett otydligt län ISBN

14 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity Forskarevägen Örebro. regionorebro@regionorebro.se