nytt FT Ådalen har högt flygande planer Skapa lönsamhet genom samarbeten Medlemstidning för Farmartjänst Riks

Transkript

1 nytt Medlemstidning för Farmartjänst Riks 408 FT Ådalen har högt flygande planer Skapa lönsamhet genom samarbeten

2 CSF MultiOne/AgriOne Mångsysslarna Allt du behöver! pen SL35DT har 31 hk, 1000 kg tipplast* samt ett hydraulfl öde på l/min till bom och redskap. CSF MultiOne SL35DT utrustad med vikplog och sandspridare YGGHE TRYGGHETSFÖRSÄKRING ÅR NYHET! M20D M23B Den senaste utvecklingen Mycket kompakta och konkurrens kraftiga Multi One-lastare, robust byggda och med hög lyfthöjd. Finns med både 18 hk diesel- och 23 hk bensinmotor. Introduktionspris! fr :- Exkl moms. Lokala variationer kan förekomma. S28D SL35DT SL40DT A300 A500T A600T A700T Den mångsidiga mellanklassen Underlättar och effektiviserar arbetet i alla sammanhang. Med en tipplast* upp till 1000 kg och lyfthöjd upp till 2,98 m klarar de de fl esta uppgifter. Specialpris på A500T! Unik 5-årig Trygghetsförsäkring. Finansiering via lån eller leasing. Mer än 50 serviceställen över hela landet. * Tipplast med förare och motvikt. GT50DT A900T A970T Tungviktarna Med lång hjulbas, enorm räckvidd och lyftkraft (tipplast* upp till över 2 ton) är detta maskinerna för de tuffaste jobben. 3-punktslyft Alla modeller kan utrustas med 3-punktslyft, som ökar maskinens användingsområde ytterligare Söderberg & Haak Maskin AB, Box 504, Staffanstorp mail@sodhaak.se

3 Farmartjänst Riks styrelse Gunnar Persson är ordförande samt ansvarig för presskontakter, omvärldsbevakning och utbildning. Innehåll nr 4/2008 Peter Jacobsson är vice ordförande och ansvarar för tidningen FT Nytt. 4 Ordföranden har ordet 5 FT Ådalen svävar i det blå 7 Träna ditt arbetsteam bli en vinnare! 10 Årets höstkurs Mats Gunnarsson är sekreterare och har hand om vårt adressregister. mats.gunnarsson@farmartjanst.se 11 Ådalen på Finlandsresa 12 Utökat samarbete inom en treårsperiod år med FT Katrineholm Hans Åkermark ansvarar för ekonomi frågor och har även riksföreningens gemensamma postadress. hans.akermark@farmartjanst.se Bengt Belfrage tar hand om hemsida och profilfrågor. bengt.belfrage@farmartjanst.se Kontakta oss gärna med frågor och åsikter! 15 Serviceavgiften diskuterades i FT Syd nytt Utgivningsplan 2009 Nr Materialdag Utgivning 1 11 februari mars 2 22 april maj 3 2 september oktober 4 28 oktober november Dokumentation Order Fakturering -och annan administration Direkt från din maskin. Kommer snart - Vill du veta mer om Pekdatorn? Ring eller maila info@abcsystem.se 3

4 Ordföranden har ordet När jag skriver detta har vi snö i Hjo. Det har snöat en decimeter och alla i snösvängen har fått pröva krafterna. Jag tycker att det känns bra att allt inte är omvänt och förändrat utan att en del är som vanligt. Nåväl meteorologerna har lovat flera plusgrader redan imorgon, även det som vanligt. Jag värmer glögg (svag) och sambon stryker och hänger julgardiner, så det går ingen nöd på oss. Hon har bestämt att vi skall måla och tapetsera ett rum också innan jul. Det blir säkert bra det med, vi får väl leja Farmartjänst. Har precis smält intrycken från konferensdagarna i Alvesta och tycker att det var bra och intressant. En bestående känsla av samhörighet och samförstånd tar jag med mig hem. Som vanligt löser vi de största problemen på kvällarna. Jag har i alla fall tecknat sjukvårdsförsäkring för oss efter kursen och jag tänker på att inte stressa för mycket. Vi är i revisionstider för dom certifierade företagen och alla spänner sig nog lite inför detta. Jag åker till Enköping för revision av Riks den tredje december. Vi får hjälpas åt med avvikelserna efter respektive revision. Hör av er om ni tror att jag kan bidra med något. Nu måste jag väl skriva något om lågkonjunkturen. Vi satt i Borås härom veckan och spånade om hur man kan ragga jobb när telefonen inte ringer tillräckligt. Vi kom fram till att man kan göra en kundundersökning och ringa runt till sina gamla kunder och intervjua dom om hur de tycker att vi utfört de uppdrag som de har beställt. På det viset kan man vända detta till ett säljsamtal och samtidigt få statistik på kundnöjdhet. Se där ett tips helt gratis! Några som har fattat detta med flexibilitet är Farmartjänst Ådalen, som tar folk från bagageincheckningen och gör om dom till flygvärdinnor. Vete tusan om dom inte är inblandade brandsäkerheten också på samma flygplats Läs mer om detta på annan plats i tidningen. Jag tror att vi måste gasa nu och inte lämna något oprövat. Vända på alla stenar, marknadsföra oss och se över personalen. Ta chansen att gå de där utbildningarna vi planerat för att stärka kompetensen. Samtidigt som vi ska knyta till oss de där viktiga personerna som kommer ut på marknaden och försöka gå stärkta ur krisen. When the going get s though, the though get s going säger man i staterna. Försök att se det positiva och gör det bästa av allt, så ordnar det sig säkert. Med detta vill jag önska alla ett riktigt gott slut på 2008, en God Jul och ett Gott Nytt År. Med soliga hälsningar Gunnar Persson FT Nytt utges av Produktion Styrelsen Farmartjänt Riks Farmatjänstföretagens Riksförening c/o Hans Åkermark Ållsta Bollstabruk Tel: hans.akermark@farmartjanst.se Ansvarig utgivare: Gunnar Persson gunnar.persson@farmartjanst.se Redaktionellt innehåll: Peter Jacobsson peter.jakobsson@farmartjanst.se Framsida: Anna Åkerlund, Ådalens Farmartjänst Foto: Ingemar Thulin LIME AB Tejarps Gård, Klågerup Tel: Fax: Redaktionellt material: Birgitta Hultberg-Olsson birgitta@lime.nu Layout: Rickard Grönkvist rickard@lime.nu Annonsförsäljning: Esben Höyer-Christensen esben@lime.nu Annonsmaterial: annons@lime.nu Tryckeri: Norra Skåne Offset Ordförande Gunnar Persson Mofalla Bjerg Hjo Tel: , gunnar.persson@farmartjanst.se Ordförande, vice Peter Jacobsson Borrie boställe Ystad Tel: , peter.jacobsson@farmartjanst.se Sekreterare Mats Gunnarsson Svalilt Simlångsdalen Tel: , mats.gunnarsson@farmartjanst.se Styrelseledamot Bengt Belfrage Bergvalla Dalsjöfors Tel: , bengt.belfrage@farmartjanst.se Kassör Hans Åkermark Ållsta Bollstabruk Tel: , hans.akermark@farmartjanst.se 4

5 Farmartjänst Ådalen svävar i det blå Anna Åkerlund, Ådalens Farmartjänst, gjorde nyligen sin första tur som flygvärdinna på uppdrag av Nextjet. Av Richard Lundgren Foto: Ingemar Thulin Anna Åkerlund i Ådalens Farmartjänst har verkligen kommit upp sig här i livet! Häromveckan gjorde hon sin första tur som flygvärdinna utan handledare mellan Kramfors - Sollefteå flygplats och Arlanda. Anna jobbade i flera år för Ådalens FT med bagagehantering och säkerhetskontroll på flygplatsen utanför Nyland i Ångermanland. För en tid sedan sattes hennes flexibilitet verkligen på prov, då hennes uppdragsgivare Nextjet även ville använda henne som flygvärdinna! Så den senaste tiden har hon fått ägna all arbetstid åt att utbilda sig med målet att kunna hoppa in som flygvärdinna i mån av behov. Den två och en halv veckor långa teoriutbildningen var intensiv och handlade inte enbart om hur man serverar kaffe under en turbulent flygning... Fokus låg till största delen på säkerhet ur olika perspektiv. Spindeln i nätet Om ett tillbud inträffar är det Anna som måste vara spindeln i nätet. Då är det hon som ska hjälpa passagerarna till nödutgångar och veta var flytvästar, 5

6 Fokus låg till största delen på säkerhet ur olika perspektiv filtar och annat säkerhetsmaterial är stuvat. Efter teoriutbildningen var det dags att börja praktisera de nya kunskaperna. Enligt utbildningsplanen ska en flygvärdinna ha 16 loggar med handledare (som flygningarna kallas), innan hon själv får ta hela ansvaret. Anna som de senaste veckorna flugit som ensam flygvärdinna har ett digert program att gå igenom före avgång. Checklista Hon måste vara i planet senast 40 minuter före start för att hinna kolla att allt är på plats inför flygningen. En checklista i fyra olika steg ska gås igenom, först ska hon göra Emergency check vilken omfattar kontroll av att brandsläckare och syrgastuber finns på plats och är fyllda och färdiga att använda. Security check innebär att söka igenom planet för att hitta vassa eller stickande föremål. Vid Lavatory check måste Anna kolla att allt står rätt till på WC och prova att spolningen fungerar. Om spolningspumpen inte stannar kan det få ödesdigra konsekvenser eftersom den kan gå varm och förorsaka brand ombord. Cateringcheck Till sist, måste Anna göra en Catering check där hon kollar att allt som hör till kaffevagnen är på plats, eftersom trivseln ombord är en nog så viktig del av Annas jobb. Hon representerar ju både flygbolaget Nextjet och Ådalens FT inför passagerarna i SAAB planet. Anna tycker att utbildningen var intensiv men givande, det var flera delprov att klara under utbildningstiden. Det hon tyckte var svårast var sjukvårdsprovet. Flygben Hon har inte några problem med flygsjuka men har fått känna av ett nytt fenomen, nämligen flygben. De dyker upp en timme efter landning då man Att sitta vid spakarna vore roligt, dom kanske behöver en styrman ibland!, säger Anna med ett leende. av någon anledning får svårt att gå från Nextjet. På frågan om hon tänker normalt, eftersom man omedvetet går sig något mer högtflygande än sitt och parerar luftgropar som inte finns! nuvarande jobb framöver, gör hon Jag frågar henne hur framtiden ser som vi brukar här i ÅFT, siktar uppåt ut och hon säger glatt att hon ska och säger Att sitta vid spakarna vore varva sitt ordinarie jobb på flygplatsen roligt, dom kanske behöver en styrman med flygvärdinnejobb i mån av behov ibland!. 6

7 Träna ditt arbetsteam bli en vinnare! Av Kristin Fridholm Inom idrotten och speciellt då lagidrotten är det viktigt att teamet tränas för att bli ett vinnande lag det är det väl ingen som ifrågasätter. Men hur ser det ut med lagandan på våra arbetsplatser? Är det lika självklart att trimma alla starka individer i ett Farmartjänstföretag, med målsättningen att bli bäst? Torbjörn Nilsson anses av många som en av Sveriges bäste fotbollsspelare någonsin. Han slog igenom i IFK Göteborg i slutet på 1970-talet och bidrog som effektiv anfallare bland annat till segern i UEFA-cupen Torbjörn hann också med en proffskarriär inom såväl holländska PSV Eindhoven som tyska FC Kaiserslautern. Efter sin guldkantade spelarkarriär har han fortsatt att utnyttja sina erfarenheter som tränare bland annat för Kopparbergs/Göteborg FC som är Göteborgs framgångsrika damlag i fotboll. Vid sidan om det uppdraget hinner han även med att agera föreläsare och författare kring temat teambuilding. Tydligt mål Mitt uppdrag som tränare är att få laget så bra som möjligt. Målet är att bli svenska mästare, vilket i dagsläget även innebär att vi blir bland de fem bästa lagen i världen. Det är ett väl uttalat mål som alla i truppen känner till. Det är ambitiöst, men absolut inte omöjligt att nå. Likadant bör man tänka som företagsledare. Det måste finnas ett tydligt mål i organisationen och man måste hela tiden sträva efter att bli bättre. En målsättning som går att uppnå och som alla kan vara överens om är grunden i ett framgångsrikt team, enligt Torbjörn Nilsson. När målet är satt kommer nästa viktiga punkt. Varje individ i teamet måste veta vilken roll just han eller hon ska spela och måste känna att det finns utrymme att utvecklas. Som anfallsspelare tänker jag offensivt och fokuserar gärna på den delen av spelet. Därför är det viktigt att jag lyssnar på min hjälptränare Christian Andersson som spelar back och på tjejerna i laget som har lång erfarenhet av försvarsspel, säger Torbjörn Nilsson. 8

8 Styrketräningen är viktig under vinterhalvåret. Torbjörn Nilsson imponeras av försvarare Jane Törnqvist benstyrka. Faktaruta: Den tredje viktigaste punkten är den kanske mest övergripande och den handlar om rättvisa. Inte så att alla måste få spela precis lika mycket - utan att alla känner att de får lika mycket uppmärksamhet och blir rättvist bedömda. Torbjörns tips Områdena målsättning, roller och rättvisa fungerar alltså som stommen i en organisation och utifrån dessa arbetar Torbjörn med ett antal grenar. Undvik konflikter, välj rätt Chefen/tränaren måste tala om hur han eller hon tänker kring balansen i teamet. Vilka personer arbetar bäst ihop? Vilka kompletterar varandra? Jag sätter ogärna en defensiv back som bara vill göra säkra passningar tillsammans med en offensiv mittfältare som gillar att ta risker. Dessa har två helt olika arbetssätt och då kan det finnas risk för konflikter. Förbered förändringar Chefen/tränaren måste också vara noga med att i förväg tala om vad som gäller i trängda lägen, exempelvis när det bara måste till fler mål i slutet av matchen. Har jag inte berättat att jag då kommer att flytta upp ett par backar för att få ett mer offensivt spel kommer de kvarvarande i försvaret att känna sig väldigt ensamma med uppgiften att försvara målet. Ordning och reda Praktiska regler för trivseln på arbetsplatsen. Hur ser man på det här med mobiltelefoner, arbetstider med mera - och hur agerar man efter ett nederlag, t ex en förlorad kund eller försämrad lönsamhet. Varför gör vi på detta viset Skapa ett utvecklingsmål. Dessa mål skiljer sig från det stora gemensamma målet. Här handlar det om att informera om vad chefen/tränaren vill uppnå med en enskild övning eller hur han eller hon vill förbättra de områden som gick lite dåligt på förra matchen. Ha högt i tak Alla i teamet måste vara öppna för feedback, både från varandra och från mig som chef/tränare. Det får inte bli en tyst organisation där kritik tystas ner och där det är fult att korrigera varandra. Informera mera Information ger trygghet! Alla måste få information om hur chefen/tränaren ser på teamet och på hur den framtida Torbjörn Nilsson kan bokas som talare och inspiratör via hans egen hemsida Där finns också information om olika teambuildingaktiviteter, exempelvis en äventyrsdag, där personalen med spel och lekar lär sig att samarbeta bättre för att nå ett gemensamt mål. organisationen ska se ut. Det är också viktigt att informera om det som alla inte får information om. Skapa vi känsla Exempelvis resor, olika events, fester etcetera. Det skapar laganda och trivsel. En viktig punkt, men det räcker inte med en firmafest för att skapa en god stämning! Våga blotta strupen Som sista ämne tar Torbjörn upp fingertoppskänslan. Utan den får man aldrig ett vinnande team menar han. Man måste kunna känna av hur teamet mår, veta när man ska genomföra sina egna idéer och när man ska låta andra komma med initiativ. Som ledare måste man ofta våga blotta strupen och visa att man inte kan allt utan även behöver spelarnas eller personalens kunnande. Coachning betyder vägledning och det kan man bara ge om man är ödmjuk inför sina medmänniskor. 9

9 Gemensam organisation utvecklar ditt företag Av Birgitta Hultberg-Olsson Mellan 50 och 60 deltagare från hela landet hade mött upp på Konferenscentrum i Alvesta den november, för att vara med på årets höstkurs. På agendan fanns många föreläsningar och diskussioner om hur våra FT företag ska kunna fortsätta sin positiva utveckling. Stämningen på årets höstkurs var positiv och det känns som om många nu börjar inse värdet av att ha en gemensam organisation där vi kan dra nytta av varandra. Vi börjar märkas utåt med vår gemensamma logga och hemsida och kraften i att vi tillsammans omsätter 650 miljoner kronor är en av de faktorer som kan bidra till vår framtida utveckling, fortsätter Bengt Belfrage. Deltagarna var nöjda med kursens innehåll som kretsade mycket kring hur vi på ett bra sätt kan utveckla våra företag, säger styrelseledamoten Bengt Belfrage. Deltagarna var nöjda med kursens innehåll som kretsade mycket kring hur vi på ett bra sätt kan utveckla våra företag, säger styrelseledamoten Bengt Belfrage. Samarbete viktigt Första dagen handlade därför mycket om samarbete och hur FT företagen kan utnyttja sin riksförening för att skapa ökad lönsamhet. Jens Albinsson från marknadsföretaget 4Sign pratade bland annat om vilken oerhörd styrka företag får genom att samarbeta med en gemensam och stark riksorganisation. Gemensamma satsningar på hemsidan är exempel på hur man kan få ner kostnader för reklam, marknadsföring och försäljning på nätet. Det är bättre att dela på kostnader för utveckling av t ex hemsidan, än att var och en ska betala för samma sak. Det finns många olika sätt att samarbeta på, bland annat kan FT företagen göra gemensamma inköp, vilket Sven Olov Norén från LRF Samköp, pratade om. När man är många som är i behov av att köpa in material, fordon Magnus Gustavsson, Mikael Ringsten, Skatteverket Jönköping hade precis som förra året ett fint och bra framförande om aktuella skattefrågor. med mera, är det lättare att sätta press på leverantörerna. Aktiebolag eller Eftermiddagen kom att handla mycket om hur FT företagen ska organiseras i framtiden. Ska det vara ekonomiska föreningar, eller aktiebolag? Ska vi ha en VD istället för en VL? Inbjuden föreläsare var Bengt Jönsson, från LRF Konsult, som diskuterade fördelar och nackdelar med de olika formerna. Deltagarna fick en tankeställare, visst låter det bra med AB, men kanske är det inte helt okomplicerat att gå från att vara en ekonomisk förening till ett aktiebolag. Ett aktiebolag går ju att sälja och hur ställer man sig till det? Och när det gäller chefsrollen är det heller inte enkelt att veta vad som är bäst, VD eller VL? En VD har mycket mer juridiskt ansvar än vad en verksamhetsledare har. Och 10

10 frågan är hur många är beredda att axla det ansvaret? Konflikt och stress Dag två kom att handla mycket om hälsa samt konflikt - och stresshantering. Hur mår vi idag? Vad gör vi åt eventuell ohälsa? Margareta Bergsten, expert på hälso och krisstöd höll i en uppskattad föreläsning där hon bland annat berättade om hur vi kan se och tyda när någon mår dåligt. Hon berättade att alla människor kommer in i personliga kriser och mår dåligt ibland och vid vissa tillfällen kan man som person hamna i en riktig ordentlig kris. Margareta tipsade om hur vi kan nå fram till en person som är blockerad och befinner sig i ett chocktillstånd. Hon berättade också om hur vi löser konflikter på ett bra sätt samt hur man kan lära sig och sina medarbetare att hantera stress. Margaretas föredrag var väldigt uppskattat, trots att det höll på i fyra timmar, men i den tiden ingick också en enkel avstressande meditation. Enligt kurskritiken ansåg de flesta att hennes föreläsning var mycket bra, konstaterar Bengt Belfrage. Bland de mer formella diskussionerna som hölls på kursen var diskussionen om ny debitering av medlemsavgiften. Fullmäktige har gjort ett förslag till mer differentierade medlemsavgifter som baseras på de olika företagens årsomsättning. Även stadgarna för medlemskap i FT Riks togs vid en extra stämma under höstkursen ett beslut som sedan fastställs på den ordinarie stämman. Margareta Bergsten, expert på hälso och krisstöd höll i en uppskattad föreläsning där hon bland annat berättade om hur vi kan se och tyda när någon mår dåligt. Foto: Ingemar Thulin Av Richard Lundgren ÅFT reste på förmiddagen den 6 november med buss mot stadsgården i Fjollträsk (Stockholm) och Vikingterminalen, för vidare befordran till Åbo. Syftet med resan var att förutom umgänge och rekreation även att göra ett studiebesök i Rauma hamn. Efter att ha angjort Åbo på fredagsmorgonen fortsatte vi bussresan mot Rauma via diverse extra rundturer som orsakades av att vår GPS och höjderna på viadukterna inte var helt synkroniserade... Vi fick en guidad rundtur i hamnen för att se hur lastning/lossning och magasinering fungerar i vårt grannland. Våra guider som var anställda av det lokala stuveriföretaget Rauma Stevedoring gav oss en mycket intressant och givande halvdag i hamnen där vi till att börja med fick en genomgång av företagets och hamnens förutsättningar och omsättning. Imponerande siffror Det var onekligen imponerande siffror som presenterades, de har ungefär 25 anlöp per vecka med i snitt ton gods. Företaget har 624 fast anställda medarbetare samt 35 timanställda Ådalen på Finlandsresa Ådalens Faramartjänstare brukar ta en bastu och ett dopp i Ångermanälven, bra träning inför Finlandsresan! som i stort sett arbetar heltid även de. Man hanterar omkring 5,5 milj. ton gods årligen, har en nettoförsäljning som överstiger 15 milj. år 2006 och bedriver sin verksamhet på en yta av 115 ha. alltså m² varav m² är varmlager! Det känns som vi i ÅFT har en viss utvecklingspotential! Glädjande för vår del var dock att när det gäller lastning av sågade trävaror ligger ÅFT betydligt bättre till vad gäller produktivitet, vilket vi gavs möjlighet att konstatera med egna ögon. I Finland användes mer arbetstid och krantid per volymenhet än vad vi gör i Ådalen. Helsingfors Därefter var det hög tid att äntra bussen för vidare transport till Helsingfors och en snabb kulturrundtur genom Helsingfors stad, guidad av vår Finlandssvenske medlem Christer på väg till färjan. Väl ombord kastade sig styrelsen genast på ett styrelsemöte medan övriga deltagare hade fria aktiviteter fram till den gemensamma buffèn med efterföljande dansafton. Vi anlöpte ett gråkallt Stockholm på lördagsförmiddagen och fortsatte genast resan till rätta sidan Dalälven... Alla deltagare vill sända ett stort tack till Hasse och Ingemar för en välorganiserad, intressant och rolig resa. 11

11 Under grupparbetena i Huskvarna enades de deltagande företagen om mer samarbete och regelbunda träffar. Utökat samarbete inom en treårsperiod Av Carin Johansson Textredigering: Lime AB Entrepenadmötet i Huskvarna Det går bra för LRF:s entrepenadverksamheter - till exempel LRF Konsult och Svensk Markservice. Styrelsen ser en stark ökning inom entrepenadområdet, förklarade Titti Jöngren från LRF:s förbundsstyrelse. Hon hälsade ett femtiotal deltagare välkomna till det stora entrepenadmötet i Huskvarna den 22 oktober. Syftet med mötet är att få igång ett ökat samarbete mellan verksamheterna inom bondesektorn. Tätare kontakter och en ökad dialog mellan respektive organisationer på regional nivå hoppas initiativtagarna inom LRF att uppnå genom detta möte. Med sig hem i bagaget fik deltagarna idéer om hur ett samarbete skulle kunna se ut, efter de grupparbeten som genomfördes i Huskvarna. Inom en treårsperiod kan vi få se olika former av samarbeten mellan organisationerna, som till exempel regelbundna träffar, gemensam utbildning, kompetensutveckling, omvärldsbevakning och gemensamma rabattavtal. Det är några av förslagen inom vilka områden samarbetet kan påbörjas. Innan mötet kom så långt som till dessa konkreta förslag, fick de olika organisationerna först presentera sina verksamheter. LRF konsult Bengt Jönsson berättade att LRF Konsult är det mest lönsamma dotterbolaget till LRF och att 40 procent av omsättningen kommer från andra näringar än den gröna. Han berättade också att LRF Konsult är inne i ett mycket expansivt skede just nu, med ökat fokus på rådgivning och juridik. Under hösten genomför LRF Konsult en kampanj på temat Gården byter ägare. Ett annat arbete som pågår är att samordna kontoplaner för att få fram olika nyckeltal som kan användas i kundernas företagsutveckling. Svensk Markservice Per Åhrlin, från Svensk Markservice (SMS), berättade att organisationen har i uppdrag från LRF att köpa tjänster av Sveriges bönder. Ett snörikt år köper SMS hela arbetstimmar av bönderna. Lågkonjunkturen märktes inom grönskötsel redan för två år sedan. Det har blivit en nedgång av prisnivån i Stockholm med 35 procent sedan år 2006, förklarade Per Åhrlin. Konkurrensen är hård främst från företag som omsätter cirka 50 miljoner kronor. Främsta hotet består av låglönearbetskraft som kommer från de nya EU medlemsländerna, konstaterade Per. Vi strävar efter ett ökat partnerskap med bönderna, fortsatte han. Det kan handla om att bönderna självständigt ansvarar för ett helt projekt, eller delar av det. Men för att detta samarbete ska lyckas krävs en ökad dialog innan parterna går in i projektet. FT Riks Farmartjänst Riks presenterades av vår ordförande Gunnar Persson, som berättade att personer jobbar i 120 olika Farmartjänstföretag i Sverige allt från små till stora företag, som tillsammans omsätter 650 miljoner kronor. Alla Farmartjänstföretag är helt självständiga och leds av entreprenörer som själva gör bedömningen om priset är rätt för ett uppdrag, berättade Gunnar. Vilka utmaningar ser då Farmartjänst som viktigast inför framtiden? En utmaning är att klara generationsväxlingen. Vi måste vara proffsiga företagare för att unga människor ska vilja vara med, konstaterade Gunnar Persson. MR - Maskinringarna Maskinringen är en ekonomisk förening som tar alla typer av jobb inom de gröna näringarna. Medlemmarna kan vara både köpare och säljare, totalt har MR medlemmar varav är aktiva. Årets mål är att nå 407 miljoner i omsättning. Det finns18 regioner som kallas ringar och verksamheten skiljer sig mellan de olika ringarna. I de stora regionerna svarar entreprenad för 50 procent av verksamheten och det är den del som ökar mest, följt av bemanning som också ökar i omfattning, förklarade ordföranden Gunnar Lindblad. LSM Claes Jönsson från LSM, Landföreningen Sveriges Maskinstationer berättade att verksamheten startade 1949 i Skåne och 1951 i Halland. I dagsläget är det 385 organiserade företag som är bundna till LSM och medelomsättningen är ca 3,5 mkr per företag. Claes säger att inriktningen bestäms av kunden och att LSM bara ser 12

12 möjligheter i frågan om ett framtida samarbete mellan organisationerna. Samköp Sven-Olov Norén från LRF Samköp talade om att vi tillsammans kan kapa kostnaderna genom bättre inköp. LRF Samköps avtal med bemanningsföretaget Uniflex diskuterades. Sven-Olov bjöd in både Farmartjänst och Maskinringarna till samtal för att undersöka möjligheterna för att göra en liknande överenskommelse. Hos LRF Företagsutveckling är området entreprenad en verksamhet som prioriteras. Grupparbeten Efter presentationen delades mötesdeltagarna in i grupper för att diskutera olika framtidsfrågor. Bland annat diskuterades vad företagen tror om konjunkturerna för entrepenadverksamhet, samt vilka signaler vi fått från marknaden. Mötet kunde konstatera att marknadsläget inte är nattsvart inom entreprenadområdet. Lågkonjunkturen behöver inte vara negativ, det var alla grupper väldigt samstämmiga om. Vad kan vi samarbeta med om tre år? Unimog UNIMOG UGN Tusenkonstnären! Alla grupper vill samarbeta och här är förslagen på vad: regelbundna träf far, utse sammankallande person för träffar utbildningar kompetensutveckling omvärldsbevakning upprätta en kontaktlista upprätta en resursbank gemensamma kundträffar partnerskapskontrakt gemensamma rabattavtal Här är några kalla fakta : drift och underhåll rullar på nyproduktion minskar tillgång på arbetskraft ökar prispress på vissa typer av jobb, t ex enklare jobb differentierad prissättning krävs det finns nya affärer,t ex infrastrukturbyggen, avlopp, hushåll nya marknader, t ex inlandet i norr nu är det tid för kompetensutveckling (leder till jobb högre i värdekedjan) Multiverktyget Unimog UGN är en kombinerad redskapsbärare med över 100 olika arbetsredskap. Du byter enkelt och snabbt från t ex flak eller kran till redskap som kantklipper, spolar, sopar eller blir en självgående sopmaskin. En unik fyrhjulsdrift som standard ger dig säker framkomlighet och möjlighet till extrem terrängdrift utanför vägen. Vill du köra extra långsamt har fordonet en krypväxel så att du kan köra i 0,6 km/tim. Unimog UGN är lastbilsregistrerad och finns i flera modeller upp till 16 tons totalvikt. Mönsterås Tel: Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige - Mercedes-Benz Unimog 13

13 20 år med FT Katrineholm en förlust på kr nödgades styrelsen föreslå ett provisionsavdrag på 25% för att vi skulle komma i balans. Det tog två år innan vi blev tillräckligt stabila igen. Samma år hände någonting som kom att få stor betydelse för framtiden. Vid kontakter med Skanska, framkommer det att de behövde utbildad personal som signalvakter vid sina vägarbeten. Skanska bekostade detta år en utbildning för alla av oss som var intresserade. Uppdragen för Skanska har varit den enskilt största intäktskällan genom åren. Omsättningen under tolv år har varit över 20 miljoner kronor. Alla delägare med respektive bjöds med på Ålandsresa. VL Hasse Strand och ekonomichef Åsa Av Olov Ahlstedt Andersson på Birka Paradise. Övriga bilder från Katrineholms projekt Boda Kvarn. Farmartjänst i Katrineholm firade nyligen sitt 20 års jubileum med en Ålandsresa. Olov Ahlstedt som var en av pionjärerna drar sig till minnes hur del hela började. Det började på våren år 1988, då Anders Arrhén kontaktade mig och Björn Andersson och föreslog att vi skulle försöka få med oss några till, för att starta Farmartjänst på orten. Efter att ett tiotal lantbrukare anmält sitt intresse, hade vi vårt första protokollförda möte den 2 juni. Vi hade bjudit in pionjären Börje Olsson från Kolbäcks FT, samt representanter från LRF, Föreningsbanken och dåvarande Driftsbyrån. Vid detta möte bildades Farmartjänst i Katrineholm HB, med Anders och mig som firmatecknare. Anders valdes som VL. Sammanlagt blev vi åtta man som tecknade sig för deltagande och betalade en insats på 1000 kronor. Lågkonjunktur Företaget fick en rivstart omgående, då det kom en förfrågan från Vrena Boardfabrik om fem personer. Där var vi kvar i tre år tills fabriken lades ned. LRF som engagerade sig mycket i FT-företagen, anordnade utbildningsdagar för VL med början Både Anders och jag deltog i dessa utbildningar som gav kontakter med kollegor från hela landet. I början av nittiotalet led Sverige av en djup lågkonjunktur, som inte gick oss obemärkt förbi. FT var inte särskilt känt och det var vanligt vi förväxlades med lantbrukarnas avbytartjänst. Diskussionerna var därför många om vi verkligen hade rätt namn. Nåväl, omsättningen sjönk och låg några år på dryga kronor. Men 1994 tog vi tag i marknadsföringen lite mer på allvar. Vi sökte och fick kr av länsstyrelsen för detta ändamål och bland annat tryckte vi upp vår första folder. Vårt sämsta år Under år 1995 fördes en diskussion om HB är rätt bolagsform. Majoriteten tyckte att vi borde vara en ekonomisk förening, som de flesta andra Farmartjänster. Så året efter registrerade vi oss som en sådan, och höjde samtidigt insatsen till kr. Samma år avgick Anders som VL och efterträddes av Björn Andersson. Resultatmässigt blev 1996 vårt sämsta år. Med Lyckat samarbete På sommaren 1999 fick vi en förfrågan av Rainer Trübenbach i Farmartjänst Flen om vi var intresserade av att ta över verksamhetsledningen där. Vi kom överens om upplägget och jag fick ansvaret som VL. Samarbetet med Flen gav en hel del samordningsvinter, bland annat genom att vi fick tillgång till mer personal. Omsättningen så gott som tredubblades 1999 och gick från 0,9 till 2,4 miljoner kronor ( exklusive Flen). De kommande åren förändrades strukturen i föreningen. Vi fick fler egna entreprenaduppdrag och omsättningen ökade till nära tio miljoner och vi fick mycket mer anställd personal. Ägarfrågan För att alla ska känna sig mer som ägare beslöts att insatsen skulle höjas till kr, för några år sedan. Eftersom det egna kapitalet var högt trots årliga utdelningar fick ägarna dela på c:a kr, vilket räckte till för en del som hade varit med länge att komma upp till insatstaket. Den idag hastigt påkomna lågkonjunkturen har än så länge inte påverkat oss ser ut att bli det bästa året hittills trots att vi har haft färre man i arbete. Omsättningen ser ut att hamna runt 16 miljoner kronor. Denna artikel är på grund av utrymmesskäl kraftigt nedkortad. Vill du läsa mer om Katrineholm så ska du gå in på vår hemsida: Där kan du logga in på våra egna sidor med ditt lösenord. Under: Information, Artiklar/ Blanketter ligger en pdf, och du kan läsa hela Olovs intressanta artikel! 14

14 Serviceavgiften diskuterades i Ft Syd FT Syds deltagare lyssnade intresserat på Staffan Nilssons föreläsning. Staffan Nilsson från Södra Skogsägarna, berättade om arbetet med att få fram frön. Av Gert Nilsson och Kjell Zachrisson En fredag i slutet oktober var det dags för Farmartjänsterna i syd att träffas för att diskutera gemensamma frågor. Värd för mötet var det nybildade FT - företaget Kalmar/Öland. Vi träffade Thomas Thernström och två av medarbetarna Irene Larsson och Linnea Andrée ute på Söregärde gård, där det stod uppdukat med kaffe och smörgåsar till alla som var församlade. Söregärde är en försöksodling hos Södra Skogsägarna, där odlas gran och lärk som man tar sticklingar ifrån och gör ympningar som det så småningom tas frö från. Vår ciceron ute bland gran och lärk var Staffan Nilsson från Södra Skogsägarna. Fortsättning följde sedan på Rockneby Folkets Hus, där vi serverades en mycket god lunch och därefter kunde mötesförhandlingarna ta fart. Serviceavgiften Mötet diskuterade hur vi skulle kunna få in mer pengar till Farmartjänst Riks styrelse, varpå en stafflad skala av serviceavgiften presenterades, vilket skulle ge FT Riks lite mer klirr i kassan. Fullmäktige saknade dock exakta uppgifter om vad det är som kostar med t ex möten, revision, tidning och hemsida. Tar man bort tidningen når man definitivt inte ut till alla med budskapet, för det är inte alla som gillar att sätta på en dator för att läsa tidningen och dessutom som någon sa; Det är svårt att ha datorn med överallt, då är det lättare med en tidning. Bättre mötesprotokoll Fullmäktige skulle dessutom vilja ha tydligare och bättre redovisade mötesprotokoll från styrelsen, eftersom det inte klart framgår under vissa punkter vad styrelsen gjort. Sen diskuterades en annan het potatis och det är diskussionen om samgåendet mellan Farmartjänstföretagen och Maskinringen. Beslutet kvarstår dock sedan tidigare om att båda skall vara självständiga företag, Farmartjänst för sig och Maskinringen för sig. Kjell tackade för sig Syd hade val av fullmäktige där Kjell Zachrisson Kungsbacka tackade för sig efter flera år på samma uppdrag och en enhällig stämma valde Sven Svensson från Laholm. Val till fullmäktige Johan Carlsson förklarade mötet öppnat och valdes till ordförande för mötet, sekreterare var Kerstin Zachrisson och till justeringsman valdes Lars-Ove Hansson. Fullmäktige omvaldes Magnus Jönsson Tingsryd, Gert Nilsson Höör, Thomas Thernström Kalmar/Öland, Lennart Nilsson Ingatorp, nyval av Sven Svensson Laholm. Suppleanter omvaldes samtliga Anders Olsson Mitt Blekinge, Keneth Eklöv Uppvidinge, Lennart Nilsson Svalöv, Thomas Holgersson Frödinge, och Johan Carlsson Nässjö. Nästa möte Vald till Syds representant till valberedning blev Lars-Ove Hansson. Värd för nästa sydmöte blir Halland som stod i tur enligt lista: 2003 Halland, 2004 Skåne, 2005 Blekinge, 2006 Kronoberg, 2007 Jönköping, 2008 Kalmar. Värd blir då antingen Ullared/ Varberg, Falkenberg eller Laholm. 15

15 B Returadress: Mats Gunnarsson Svalilt Simlångsdalen synkkommunikation.se Sveriges bästa bottenlån Vi kallar det flexibelt bottenlån. Ett lån enbart för jord- och skogsägare och som enbart kan tecknas hos Landshypotek. Med gården eller skogen som grund kan du låna till vilka inköp eller investeringar du vill. Använd det som checkkredit, byggkreditiv, i väntan på EU-pengar, till plötsliga behov och planerade investeringar. Du kan ta ut hur mycket eller lite du vill, hur ofta du vill utan några avgifter. Det enda du betalar för tillgängligheten är en limitränta (f n 0,5%). På uttagna belopp utgår rörlig bottenlåneränta, en ränta som dessutom ger dig årlig återbäring. Läs mer på eller ring om du vill ha personlig service. Jordnära finansieringar