Ett civilsamhälle i världsklass. Samhället är större än staten och marknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett civilsamhälle i världsklass. Samhället är större än staten och marknaden"

Transkript

1 Ett civilsamhälle i världsklass Samhället är större än staten och marknaden

2 Forum - idéburna organisationer med social inriktning är en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige. Genom politisk påverkan, opinionsbildning, kunskapsutbyte och verksamhetsutveckling förbättrar vi förutsättningarna för idéburna organisationer med social inriktning och det ideella engagemanget. Medlemmar Brottsofferjourernas riksförbund, Civilförsvarsförbundet, Diakonistiftelsen Samariterhemmet, ExtraKompis, Fenix, Frälsningsarmén, Frivillig vänjänst, Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer, Hela Människan, HOPP-riksorganisationen mot sexuella övergrepp, Individuell Människohjälp, IOGT-NTO, KFUM Sverige, Lions Clubs International, LP-verksamheten, Majblommans riksförbund, BRIS, Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar, Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Rädda Barnen, Sensus Studieförbund, Sociala Missionen, Studieförbundet Vuxenskolan, Styvmorsviolen, Svenska Kyrkan, Svenska Röda Korset, Svensk förening för folkhälsoarbete, Sveriges Blåbandförbund, Sveriges Frikyrkosamråd, Sveriges Invandrare Mot Narkotika, Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund, Sveriges Makalösa Föräldrar, Viljans frivilligcentral, Våga Värna Varandra

3 Förord Forums 35 medlemsorganisationer arbetar varje dag för att motverka utsatthet. Majblomman finns till för barn i fattigdom. Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund stöttar landets kvinno- och tjejjourer i deras möte med våldsutsatta kvinnor. KFUM samlar barn och unga på läger, i sport och på fritidsgårdar för en meningsfull fritid. Tillsammans gör vi underverk. Lite i taget. Varje dag. Men som Ingela Holmertz, nationell chef vid Svenska Röda Korset, sade vid Sektor 3s seminarium den 12 juni - frivillighet är inte gratis. Det behövs resurser för att utveckla, kvalitetssäkra och följa upp. Förutsättningarna för oss idéburna organisationer är avgörande för att verksamheten ska fortsätta att utvecklas. För att engagemang ska kunna fångas upp. Och för att vi ska kunna göra skillnad på riktigt. Därför har vi tagit fram denna skrift. Tillsammans med våra medlemsorganisationer inleder vi nu en dialog om framtidens civilsamhälle. Ett civilsamhälle i världsklass. Välkommen att delta! Anna Carlstedt Ordförande Göran Pettersson Generalsekreterare 3

4 Vårt ärende Människor i Sverige lägger drygt en halv miljard timmar per år på frivilligt arbete, eller cirka 15 timmar per person och månad. Då räknas allt organiserat obetalt arbete in som görs inom idrotten, kyrkorna, fackföreningar, kulturen, det sociala, ungdomsföreningar och så vidare. Utöver detta lägger människor lika mycket eller mer på det som kallas informellt arbete, det vill säga det som görs utanför den närmaste familjekretsen men som inte är organiserat. Och cirka personer har betalt arbete i ideella organisationer. Allt detta bidrar till att lösa många av de samhällsutmaningar vi står inför. Missing People hittar försvunna. Mattecentrum hjälper unga att bli bättre på ett av skolans viktigaste ämnen, där resultaten har sjunkit de senaste åren. Och det sociala företaget Yallatrappan skapar nya jobb genom entreprenörskap och folkbildning. Dessa är tre av tusentals verksamheter inom det civila samhället där samhällsviktiga insatser görs varje dag. Dessutom vet vi att människors delaktighet sparar miljarder i utebliven sjukersättning och skapar mening och sammanhang som gör att människor mår bättre. Forum vill visa på att vi alla har mycket att vinna på ett civilsamhälle i världsklass. Men om vi ska uppnå det måste politiken vara beredd på att ändra sina arbetsformer. Vi har i denna text beskrivit ett antal frågor där det behövs förändring och förbättring. Frågorna presenteras utifrån riksdagens utskottsindelning. Anledningen till det är att utskottens sätt att arbeta skapar en viktig bild över hur politiken fungerar eller ibland inte fungerar. I många fall finns det också anledning för flera utskott att samverka, vilket redan i dag görs i vissa frågor. Forum vill se bättre fokus i olika konkreta frågor men också en bättre sammanhållen politik i stort. För att uppnå det är riksdagen som huvudarena för svensk politik central och vi hoppas hitta till bredare och djupare samverkansformer med folkets främsta företrädare. 4

5 Fundamentet Ett välfärdssamhälle existerar samtidigt som en välfärdsstat. Samhället är större än staten och därför är välfärdssamhället också större än välfärdsstaten. Människor i Sverige har under sekler skapat det samhälle vi har idag. Ett myller av större och mindre processer har samverkat och motverkat varandra, från det fattiga landsbygds-sverige till det rika och urbaniserade moderna Sverige vi har i dag. Det har handlat om enskilda personer, företag och koncerner, politiska partier och statliga och kommunala institutioner som sagt och gjort saker som lett fram till det vi har idag. Men i stor utsträckning har också olika organisationer i det civila samhället lyft frågor, skapat folkbildning, konkreta verksamheter och lagt förslag. Vårt samhälle har alltså byggts av många! Denna pluralism i utgångspunkter, sätt att göra saker, sätt att tänka har varit central för att skapa det, jämfört med många andra länder, mycket framgångsrika samhälle vi har i Sverige. En nyckel till en bra sammanhållning är att bibehålla och utveckla denna pluralism och att göra det välkommet för människor att gestalta sitt medborgarskap och engagemang både i tal och handling. Detta blir naturligtvis inte mindre centralt i tider då utmaningar av olika slag hopar sig ekonomiska kriser, unga människor som har svårt att etablera sig, en befolkning som blir allt äldre, att vår jords resurser inte räcker till och en ökad arbetslöshet. Allt detta och mycket mer ställer krav på att hela samhällets resurser används. Det är med detta som ledstjärna som Forum har drivit på för överenskommelser mellan stat, kommun och civilsamhälle. Överenskommelsens principer om idéburna organisationers självständighet och deras rätt att finnas med i det politiska samtalet skapar förutsättningar för den pluralism av aktörer vi ovan har beskrivit. Dessa principer bör därför mainstreamas i all offentlig politik och förvaltning, precis som också uttrycks i propositionen om en politik för det civila samhället. För att stärka denna utveckling krävs ett antal konkreta politiska förändringar. Och det är just i relation till några av dessa som vi nu lägger fram en rad förslag. 5

6 Förslag utan hemvist i riksdagen De frågor vi beskriver i detta avsnitt har såvitt vi kan se ingen naturlig hemvist i riksdagsarbetet. Trots det är de några av de viktigaste frågorna vi driver. Vi ser därför gärna en process där även dessa frågor hittar rätt i riksdagsarbetet. Demokratiskt samtal De politiska partierna har sedan flera år tappat medlemar samt förlorat förmågan att samla många människor till samtal i olika frågor. Vi behöver nu mer än någonsin tidigare ett politiskt samtal där fler deltar, där kunskaper och perspektiv bryts och där förslag tas fram i en bredare krets än bara inom de offentliga förvaltningarna eller inom partiernas möten. Många verkar anse att vägen framåt är att gå från government till governance, det vill säga från politiska beslut i stängda rum till öppnare samtal. Det tycker även vi. Det betyder dock inte att vi ska slå sönder de demokratiska institutioner vi har eller splittra de förvaltningar som stödjer dem. Tvärtom behövs dessa och måste fungera rättssäkert, transparent och långsiktigt. Men vi måste hitta bättre former för att låta den representativa demokratins representanter (både folkvalda och tjänstemän) och det civila samhället mötas. Denna typ av dialog sker redan med näringslivet i hög utsträckning men inte med det civila samhället. Ett av många tecken på detta var när Framtidskommissionen i sin slutrapport knappast alls belyste civilsamhället. 1 Även om de försök vi sett under senare år varit lovvärda; överenskommelser, partsgemensamt Forum och så vidare är de alltför snäva och inte tillräckligt kopplade till de politiska församlingarna eller samhällsutmaningarna (ungas etablering, arbetslöshet, klimatfrågan, integration, utanförskap) som vi som samhälle brottas med. 1 Slutrapporten heter Svenska framtidsutmaningar och är publicerad som departementsskrivelse, DS 2013:19. 6

7 När bilar brinner och kravaller uppstår i Stockholms ytterområden behövs många röster om förklaringar men också konstruktiva förslag och verksamhet för förbättringar. Här måste vi klara av att resa oss ur de partipolitiska och ideologiska skyttegravarna och hitta till vägar mot en bättre framtid. Det behövs andra former samt skärpningar av skrivningarna i överenskommelserna som uppmuntrar till att politiken och det civila samhället möts på riktigt - för att åstadkomma den kraftsamling, den kreativitet som samhällsutmaningarna kräver av oss. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT gemensamt ta fram ett förslag om hur vi kan etablera samarbetsformer där civilsamhället samlat och återkommande med riksdagen kan diskutera de mest centrala samhällsutmaningarna samt upprätta förslag om hur vi kan hantera dem ATT ett initiativ tas till omförhandling av Överenskommelsen på det sociala området, så att kopplingen till utgiftsområdena 9-12 i statsbudgeten 2 kan släppas ATT ett initiativ tas till omförhandling av den sociala Överenskommelsen samt integrationsöverenskommelserna där en rättighet att begära politiska överläggningar skrivs in Frivillighet I början av 1990-talet kom ny svensk forskning som påvisade något som den internationella forskningen inte trodde på. Nämligen att det fanns mycket frivilligarbete i Sverige. Frivilligarbete som hade funnits och utvecklats då de statliga och kommunala välfärdsstrukturerna byggdes upp. Förutom de informella insatserna finns det alltså en mycket stor andel frivilligt arbete 3. Och andelen frivilliga inom det sociala området som anger att de gör direkta hjälpinsatser ökar. Det blir också allt tydligare att det frivilliga arbetets betydelse för 2 Följande utgiftsområden i statsbudgeten är den nuvarande ramen för den sociala Överenskommelsen : 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för familjer. 3 Den så kallade Ideella beredningen från början av 1990-talet definierade det frivilliga arbetet som obetalt (förutom symbolisk ersättning), baserat i människans fria val och genomfört på fritiden. Förutom dessa tre kriterier lägger forskningen ofta till att det frivilliga arbetet utförs inom ramen för någon slags organisation. 7

8 välfärdssamhället är stort och växer. Sverige, som de flesta andra länder, måste styra/prioritera de skattemedel vi har till det som uppfattas vara allra mest centralt; skolan, vården, äldreomsorgen, polisen, räddningstjänsten och liknande. Det finns också en allmän trend att vi som samhällsmedborgare förväntas hjälpa till i välfärden. Exempelvis genom ny teknik men också genom sociala innovationer av olika slag. Det frivilliga arbetet kan, med rätt stöd, vara en del av detta medskapande. Men det kräver ständig medvetenhet om vad det frivilliga arbetet innebär och vad det inte bör innebära. Det får exempelvis inte ersätta betald personal på ett äldreboende, vilket sker i en del andra länder. I allt högre utsträckning har landets kommuner och en del statliga myndigheter börjat organisera frivilliga insatser själva. Argumenten för detta kan handla om att förenkla, att ha god kontroll eller att människor inte vill bli medlemmar i organisationer men vill göra frivilliginsatser. För Forum representerar denna utveckling en farlig väg. Den enskilda frivilliga insatsen i sig är inte problemet. Att stödja en ung person som läser läxan eller att ta ut en äldre person på promenad är lika meningsfullt oavsett hur organiseringen runt det ser ut. Problemet är däremot om majoriteten frivilliga organiseras av det offentliga och inte i egna organisationer. Vår övertygelse är att innovationen som behövs delvis uteblir om det inte finns självständiga organisationer. Missing People, för att ta ett aktuellt exempel, bidrar på ett sätt som polisens volontärer/ frivilliga inte kan ersätta, just för att organisationen har sitt eget sätt att arbeta på. Det är inte bara kärnreaktorer som behöver stresstestas ibland. Hur många offentliga verksamheter och sammanhang kommer att stresstestas av volontärer/frivilliga som organiseras av staten/kommunerna? Därför föreslår 4 Forum riksdagspartierna agera för: ATT det skapas en infrastruktur som stödjer det frivilliga arbetet, med huvudregeln idéburen organisering och att finansieringen sker till organisationernas samverkansorgan, inte via länsstyrelser, landsting eller kommuner 4 Vi lägger förslag om det frivilliga arbetet i relation till välfärden i nästkommande avsnitt. 8

9 ATT staten satsar på en infrastruktur till stöd för det frivilliga arbetet, som finansieras och styrs genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (se mer om detta i särskilt avsnitt) ATT det offentliga strävar mot att huvudregeln för organisering av frivilliginsatser är att det ska ske i idéburna organisationer, inte inom offentlig förvaltning ATT det utvecklas kunskap och färdighet hos offentliga aktörer i att främja det frivilliga engagemanget Socialutskottet Välfärd och civilsamhälle När en grupp pensionerade personer med sjukvårdsbakgrund vid Danderyds sjukhus avdelning för palliativ vård erbjuder sin tid och sina kompetenser i rollen som frivilliga inom Röda Korset blir det tydligt att det frivilliga arbetets plats i välfärden behöver diskuteras. Dessa frivilliga har efter ett helt arbetsliv en enorm kompetens och erfarenhet och uppenbarligen ett fortsatt engagemang för vårdtagarna som det vore närmast brottsligt att kasta bort. Och varför skulle man göra det? Vi har märkt att reaktionerna från olika aktörer när denna typ av frivilligarbete, som utförs nära det offentligt finansierade och reglerade uppdraget, kommer på tal ofta är negativa. Man är rädd för att den som driver verksamheten ska börja dra ner på det betalda arbetet så att det frivilliga arbetet kan ta över offentligt ansvar. Man är rädd för att de olika yrkesgruppernas roller ska utarmas och att kompetenser och arbetssituation ska påverkas negativt. Danderydsverksamheten är ett exempel på när behovet av att bättre följa upp det frivilliga arbete som sker nära det offentliga uppdraget blir tydligt. Vi behöver veta hur många frivilligtimmar som görs inom vården men också inom andra samhällsområden som exempelvis skolan, äldreomsorgen och asylmottagningen. Detta görs inte i SCB:s statistikproduktion och omfattas inte heller av deras nya uppdrag för en utökad statistik om det civila samhället. Om vi inte följer upp detta, både nationellt, regionalt och lokalt, samt 9

10 för en löpande diskussion om det frivilliga arbetet i välfärden blir utrymmet för att diskutera hur vi som samhälle kan dra nytta av de människor som vill engagera sig frivilligt i välfärden mycket begränsat. Utan uppföljningsperspektivet blir utvecklingsperspektivet omöjligt. En annan sida av frågan om välfärden och det civila samhället är när det civila samhällets organisationer på uppdrag av det offentliga är utförare av välfärdstjänster. Det vill säga när organisationer med ideella ingångsvärden, med professionell anställd personal, har huvudansvaret för exempelvis skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus. Det svenska civilsamhället har internationellt sett haft en mycket liten roll som serviceleverantör. Detta gäller också sedan den svenska avregleringen av välfärdstjänster påbörjades på 1980-talet. Den allra största andelen av de offentligt finansierade välfärdstjänster som avreglerats drivs i dag av traditionellt näringsliv. Dessa frågor har under ett antal år diskuterats i trängre kretsar, i tankesmedjors och branschparaplyers seminarier, i nischtidskrifter och så vidare. Sedan ett par år har debatten om vinst i välfärden också pågått i det offentliga, både i riksdagen, på ledarsidorna och debattsidorna i de ledande tidningarna, i radio och på TV. Frågan har på kort tid blivit en av de heta frågorna som kan vara avgörande i det kommande valet En grundläggande fråga i detta sammanhang är om icke vinstutdelande eller idéburna organisationer behöver särskilda villkor för att kunna fungera i mer praktiska funktioner i välfärden eller om det räcker att skapa likvärdighet. Forum anser att det i en del sammanhang fungerar utmärkt att idéburna organisationer verkar enligt samma regler och allmänna förutsättningar som privat vinstutdelande näringsliv. Det gäller exempelvis ett ämnesområde som brottslighet. Begås ett brott ska den misstänkte lagföras oavsett om brottet begås inom eller i namn av en idéburen organisation. Samma sak gäller även branscher där målgruppen inte är i strukturellt underläge, som exempelvis konsumenter inom dagligvaruhandel. När Coop väljer att bedriva verksamhet så bör samma förutsättningar gälla för dem som för det vinstdrivande företaget Ica. Men i verksamheter av mer komplex karaktär där människor ofta är i ett strukturellt underläge, som inom vård, omsorg och skola, bör idéburna organisationer delvis ha andra villkor än det privata näringslivet. 10

11 Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT riksdagen uttalar att det finns sammanhang där idéburna organisationer behöver särskilda villkor som skiljer sig från de som privat vinstutdelande näringsliv har ATT SCB får ett tilläggsuppdrag, inom det allmänna uppdraget att stärka statistikförsörjningen för det civila samhället, att ta fram statistiskt underlag som gör det möjligt att följa upp det frivilliga arbetet som utförs nära det offentliga välfärdsuppdraget ATT det tillförs extra medel som möjliggör dessa nya undersökningsmetoder ATT riksdagen inför årliga samtal där frivilligarbetet som en del av välfärden diskuteras ATT riksdagen fattar beslut, genom lagstiftning, om att det frivilliga arbetet är en del av välfärdsarbetet och att denna resurs har speciella utgångspunkter och måste behandlas därefter ATT riksdagen fattar beslut, genom lagstiftning, om att det frivilliga arbetets roll i det svenska samhället ska vara att utveckla välfärden, inte fungera som potentiell besparing Idéburet Offentligt Partnerskap Sedan lång tid tillbaka har stat, regioner och kommuner fattat beslut om bidragsgivning till idéburna organisationer (även om olika benämningar används i olika tider och i olika sammanhang). Det rör sig nu om ungefär 15 miljarder kronor per år. De genomlysningar av bidragssystemen som gjorts visar att nivåerna varierar mycket mellan olika typer av organisationer och mellan olika delar av landet. I en internationell jämförelse är det svenska civilsamhället i mindre grad än i många andra länder beroende av de offentliga medlen. Det finns dock undantag, som exempelvis folkbildning och socialt inriktade organisationer. Det finns en växande efterfrågan/förhoppning om att det civila samhällets organisationer ska vara en del av den praktiska lösningen på de samhällsutmaningar som vi står inför. Sedan den svenska regleringen av serviceproduktion började luckras upp i mitten av 1980-talet har den 11

12 allra största andelen av de marknader som då skapades gått till vanliga företag. Men även det civila samhällets organisationer har tagit en liten del av dessa marknader. Det har betytt att antalet idéburna organisationer som börjat lämna anbud i offentliga upphandlingar har ökat. I vissa fall har dessa organisationer också kunnat växa i storlek. Under några år har så kallade Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) utvecklats, som ett alternativ till de etablerade systemen för offentligt finansierad verksamhet. IOP är formellt ett verksamhetsbidrag, men jämfört med vanliga verksamhetsbidrag stadfäster myndigheten och organisationen ett partnerskap kring sin bidragsrelation. Den verksamhet som bedrivs är juridiskt den idéburna organisationens men man kommer överens med myndigheten om att samråda kring utvecklingen av verksamheten. Detta bygger på ett förtroende mellan parterna samt en insikt om att de frågor man arbetar med är komplexa och behöver en intelligent kombination av flexibilitet och långsiktighet, något man inte får varken i vanliga bidragsrelationer eller i upphandlad verksamhet. IOP är oftast aktuellt inom social verksamhet och vårdverksamhet, verksamhet som omges av en snårig reglering där det finns stor risk att fel görs. Det är lätt att gå över gränsen till en kommersiell relation, utan att egentligen avse det. Dessutom finns en stor mängd andra regleringsproblem som uppkommer då icke offentliga aktörer ska bedriva offentligt finansierad verksamhet, som exempelvis sekretess, tystnadsplikt och meddelarfrihet. Den samlade orsaken till att dessa problem uppstår är att svensk lagstiftning på dessa områden skrevs i en tid då all produktion var tänkt att vara offentlig. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT lagstiftning och annan reglering som omger Idéburna Offentliga Partnerskap ses över med ambitionen att ska - pa en säkrare grund för de som vill ingå denna typ av partnerskap 12

13 Frivillighet och yrkeslegitimation Att utföra frivilliguppdrag näraliggande eller inom sitt yrkesområde kan skapa problem 5, exempelvis om en person med sjukvårdsbakgrund i ett frivilliguppdrag inom Röda Korset utför någon form av sjukvårdsuppgifter eller när en läkare närvarande vid ett idrottsevenemang ger råd om skador. Det faktum att en person med yrkeslegitimation utför ett frivilligt uppdrag påverkar förutsättningarna för det frivilliga arbetet. Kravet att dokumentera följer med en sjuksköterska oavsett om hen bedriver hälso- och sjukvård i betalt arbete eller som frivillig. Forum är mån om att dessa förhållanden inte onödigtvis skapar hinder för det frivilliga arbetet. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT Socialstyrelsen får fatta beslut om dispens för verksamheter som ligger utanför den traditionella hälso- och sjukvården, för att kortsiktigt lösa dessa problem ATT det tillsätts en utredning som föreslår långsiktiga ändringar i lagar och regler som gör det möjligt för personer med yrkeslegitimation att vara frivilliga Näringsutskottet Investeringsmedel Det är viktigt att det tillgängliggörs utvecklingskapital för icke vinstutdelande organisationer som vill vara med och ta ansvar för delar av utförandet av den svenska välfärdens kärnområden, som skolan, vården och omsorgen. Just denna typ av verksamheter kräver ofta en del investeringar som organisationerna själva har svårt att hantera. Vi skriver nedan om att de sociala företagen inte delar ut avkastning till aktieägare. Samma sak gäller för idéburna organisationer i övrigt. Detta gör att kapitaltillförseln från privata finansmarknader är mindre (dock inte obefintlig) än för vanliga företag. Det finns dock en växande trend kring filantropi, där privat förmö- 5 Problematiken är utförligt beskriven i en artikel i Idrottsjuridisk årsskrift

14 genhet skjuts till organisationer och sociala företag. Så länge detta inte förutsätts ersätta offentlig finansiering menar vi att detta är en positiv trend. Vi diskuterar detta mer i avsnittet om avdragsrätten. Ett antal kommuner har fattat beslut om så kallade sociala investeringsfonder. I många av dessa beslut har det funnits en politisk debatt huruvida detta är ett klokt sätt att använda skattemedel. Motargumentet har ofta varit att pengarna kan användas bättre i ordinarie verksamheter som skolan, vården och omsorgen. Forum anser dock att dessa investeringsfonder är ett intressant inslag i utvecklingen av vår gemensamma förmåga att hantera utmaningar. Det krävs dock att vi som samhälle följer upp detta. Vilka konsekvenser lokalt, regionalt och nationellt, både positiva och negativa, kan vi se kring dessa fonder? Forum anser avslutningsvis att det behövs en förändring av kulturen hos aktörer som Almi och Vinnova som gör det lika naturligt för föreningar som för företag att få stöd. Det finns tyvärr exempel på att föreningar inte betraktas som riktiga aktörer som är lämpliga att få stöd. Vi anser också att regeringen i sitt arbete med innovation måste göra tydligare markeringar kring social innovation, så som det beskrivs av EU-kommissionen i deras nyligen utkomna guide för stöd till social innovation. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT instruktionerna till Almi och Vinnova skrivs om så att det tydligt ingår i deras uppdrag att stödja den sociala ekonomin/ de idéburna organisationerna (inklusive det sociala företagandet) ATT Allmänna arvsfondens instruktioner skrivs om så att kapitalet kan användas bredare och inom fler fokusområden samt att det kan vara en del av det riskkapital som behövs för utveckling ATT Ungdomsstyrelsen, som en del av sitt allmänna uppdrag som myndighetsstöd till det civila samhället, får i uppdrag att leda och samordna en uppföljning av effekterna av de sociala investeringsfonderna som upprättas i Sverige samt att detta uppdrag genomförs i samverkan med andra relevanta myndigheter och det civila samhällets företrädare 14

15 Socialt företagande Frivillighet är den traditionella formen för människors engagemang i idéburna organisationer. Men att driva företag vars mål är ideella och där överskott inte betalas ut till aktieägare är också en viktig form av engagemang. Detta engagemang vill vi stödja. Företag lever på att utveckla konkurrenskraftiga varor och tjänster som skapar intäkter som överstiger kostnaderna. Normalt sett är företagets organisationslogik och grundläggande syfte att det kapital som investeras kan återbetalas med ett visst överskott till den som investerade. Så är också lagstiftningen skapad för den vanligaste associationsformen för företag, det vill säga aktiebolaget. Det aktiebolag som inte klarar avkastningskravet måste enligt lagen likvideras. De sociala företagen har det gemensamt med andra företag att de lever av att sälja varor och tjänster på marknaden. Även de måste ha högre intäkter än kostnader för att kunna överleva. Men de sociala företagen skiljer sig från annat företagande på två viktiga punkter; 1. De har ett ideellt inslag i sitt ändamål Det sociala företaget har skapats med grundläggande syfte att åstadkomma en förändring/förbättring som inte handlar om ekonomisk vinst. Det kan handla om att skapa fler jobb (som exempelvis de arbetsintegrerande sociala företagen), det kan handla om att stödja en organisations målsättningar (exempelvis RFSU:s aktiebolag som med sin försäljning av kondomer stödjer föreningen RFSU:s målsättningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). 2. De har inte avkastningskravet från aktieägare Överskottet på det kapital som satsats i ett socialt företag betalas inte ut till aktieägare, utan återinvesteras i företaget eller i den idéburna organisation som äger företaget. Det sociala företagandet i Europa är omfattande och ses av EU-kommissionen som en central del för att skapa innovation och att erbjuda människor arbetstillfällen. Man har konstaterat att de sociala företagen har en större förmåga att hantera ekonomisk tillbakagång än andra. I Sverige har vi inte traditionen att tala om sociala företag. 15

16 Sedan ett antal år har dock intresset för arbetsintegrerande sociala företag ökat, exempelvis hos sociala entreprenörer som vill göra skillnad, hos kommuner som vill nå nya grupper av människor, hos statliga myndigheter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tillväxtverket) och idéburna organisationer som vill hitta nya sätt att uppnå sina mål. Nu finns (eller vi känner till) cirka 300 arbetsintegrerande sociala företag runt om i landet. Intresset och kunskaperna för detta har dock fortfarande inte blivit mer allmänt spridda. Kommunernas näringslivsenheter är till exempel ofta dåligt rustade att möta de sociala företagens behov. Forum arbetar för att det sociala företagandet, i den bredare betydelse som angavs i början av detta avsnitt, ska få rätt typ av stöd och kunna utvecklas på ett sätt så att det kan spela en större roll för fler arbetstillfällen och för social delaktighet och samhällsförändring. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT kommunalagen får nya skrivningar som tydliggör kommunernas skyldighet att stödja också det sociala företagandet samt att kommunerna ska sträva efter att stödet utformas i partnerskap med idéburna organisationer ATT regeringen lämnar förslag till riksdagen om en näringspolitik som inbegriper det sociala företagandet Finansutskottet Paraplyfinansiering I propositionen (2009/10:55) En politik för det civila samhället behandlades finansiering av paraplyorganisationer som en del av frågan om bidragsformer. Eftersom Folkrörelseutredningens analys och förslag var att inte förändra det befintliga systemet, blev samma slutsats gällande även för finansiering av paraplyorganisationer. Vi menar att det saknas en bärande/horisontell idé från statens sida om varför stöd ges till paraplyorganisationer. Istället definieras stödet område för område. Idrottens generella stöd har sin motivering, handkapprörelsens stöd har sin, folkbildningens har sin och så vidare. Det gör 16

17 att det uppstår olikheter som lämnar en del av paraplyorganiseringen utan grundläggande finansiering. Det betyder också att en del paraplyorganisationer tvingas söka stöd i bidragssystem som uppenbart syftar till att stödja annat än paraplyorganisationer. Därför uppstår negativ konkurrens och statens uppföljning av bidragen anpassas inte för just paraplyorganisationer. Vi menar alltså att det behövs en bärande idé kring varför staten ska stödja paraplyorganisationer, som bygger på vad dessa är till för, oavsett vilken del av samhället de verkar inom. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT frågan om varför staten ger bidrag till paraplyorganisering prövas separat ATT ett gemensamt bärande syfte för denna bidragsgivning kan fastslås, helst i en av riksdagen beslutad lag Organisationsbidrag När den senaste stora utredningen på området idéburna organisationer genomfördes, det vill säga den så kallade Folkrörelseutredningen , utreddes också frågan om den statliga bidragsgivningen. Statskontoret tog fram en rapport som visade att det finns en mycket bred flora av bidrag och att många av dessa inte är reglerade i vare sig lag eller annan författning. Rapporten visade även att det finns fem kategorier av bidrag; organisationsbidrag, verksamhetsbidrag, projektbidrag, uppdragsersättning och anläggningsstöd. Följande utgångspunkt var central i utredningen: Styrningen av organisationsbidrag skiljer sig från styrningen av verksamhetsbidrag och projektbidrag med avseende på detaljerade mål, prioriteringar och återrapporteringskrav. (Folkrörelseutredningen Rörelser i tiden s 84) Regeringen skrev i sin proposition till riksdagen att: Bidragsnivåerna bör följas upp regelbundet i syfte att eftersträva att andelen organisationsbidrag och liknande generella bidrag ökar i förhållande till mer detaljstyrda bidrag, såsom projekt- och verksamhetsbidrag, inom 17

18 respektive bidragssystem. Det bör dock finnas utrymme för flexibilitet med hänsyn till varje bidragssystems och områdes karaktär. (En politik för det civila samhället, s 138) Forum anser att det som skrevs i utredningen och i propositionen är mycket viktigt för att skapa en miljö för att idéburna organisationer ska kunna vidmakthålla och utveckla flexibilitet, innovation och mångtydighet. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT regeringen ändrar sin uppföljning så att utvecklingen av de olika bidragsformerna kan utläsas separat ATT en tydlig genomlysning av utvecklingen avseende just organisationsbidragen tas fram som ställs mot den politiska målsättningen om en ökad andel av de generella bidragsformerna ATT grunder för ett gemensamt system för prövning av bidragsformer tas fram ATT staten tydligt uttalar att den generella långsiktiga inriktningen i Sverige inte är att ersätta organisationsbidrag och verksamhetsbidrag med bidrag som enbart står i relation till utförda samhällstjänster Skatteutskottet Avdragsrätten Konstruktionen på den avdragsrätt som nu införts är, som redovisats i flertalet remissvar, diskrimerande. Organisationer som jobbar med rättighetsarbete och politisk påverkan, vilket regeringen genom propositionen om en politik för det civila samhället samt den socialt inriktade nationella Överenskommelsen har uttryckt stöd för, blir negativt särbehandlade av den nuvarande konstruktionen av avdragsrätten. Som avdragsrätten nu är utformad är det många som anser att den befäster en gammaldags bild av att civilsamhällets organisationer sysslar med välgörenhet, snarare än rättighetsbaserat och progressivt socialt arbete. 18

19 Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT det bör tillsättas en utredning som får i uppdrag att ta fram ett förslag om en avdragsrätt som inte negativt särbehandlar de organisationer som arbetar enligt den svenska traditionen Kulturutskottet I dagsläget har kulturutskottet ett mycket brett ansvar för frågor kring det civila samhället. Det var kulturutskottet som ansvarade för propositionen som ligger till grund för beslutet om En politik för det civila samhället och som till följd av det hanterar alla motioner inom det området. Forum har följt utskottets arbete och vad utskottsledamöterna deltar i för konferenser som relaterar till detta ansvar. Vi konstaterar att utskottets ledamöter, med något undantag, inte har deltagit i någon av de nationella uppföljningskonferenser som genomförts. Varken de som handlar om politikområdet eller överenskommelserna. Däremot visar genomgången i denna text att det finns kopplingar mellan en mängd olika konkreta politikområden som behandlas i utskott, eller borde behandlas i utskott, och det generella perspektiv som kulturutskottet har genom sitt ansvar för frågan om politiken för det civila samhället. Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för: ATT kulturutskottets ordförande tar initiativ till ett samtal med relevanta aktörer kring hur politiken för det civila samhället på bästa sätt kan hanteras av de olika utskotten i riksdagen tillsammans med kulturutskottet 19

20 FORUM - IDÉBURNA ORGANISATIONER MED SOCIAL INRIKTNING HANTVERKARGATAN 3F STOCKHOLM

Vilket Sverige vill vi ha?

Vilket Sverige vill vi ha? Vilket Sverige vill vi ha? Forums förslag för ett civilsamhälle i världsklass... Inledning Denna skrift ges ut av Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2014 Illustratör: Hanna Stenman Redaktör:

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Idéburna organisationer som gör skillnad. i demokratin, i den sociala sammanhållningen och i samhällsekonomin

Idéburna organisationer som gör skillnad. i demokratin, i den sociala sammanhållningen och i samhällsekonomin Idéburna organisationer som gör skillnad i demokratin, i den sociala sammanhållningen och i samhällsekonomin Verksamhetsinriktning 2013-2016 2/10 Innehåll Inledning... 3 Framtidsbild 1... 4 Framtidsbild

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Protokoll, representantskap Forum för Frivilligt Socialt Arbete 2008-05-29

Protokoll, representantskap Forum för Frivilligt Socialt Arbete 2008-05-29 1 Protokoll, representantskap Forum för Frivilligt Socialt Arbete 2008-05-29 2 Protokoll Representantskapsmötet den 29/5 2008 Art: Representantskap för Forum för Frivilligt Socialt Arbete Tid: 29/5 2008,

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Möt personen som den är, där den är grundläggande i arbetet mot utestängning

SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Möt personen som den är, där den är grundläggande i arbetet mot utestängning SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Under två dagar i mitten av juni deltog representanter för Sverigefinska Riksförbundet i Forum för det civila samhället, en konferens

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

För ett civilsamhälle i världsklass

För ett civilsamhälle i världsklass För ett civilsamhälle i världsklass Förvaltningsberättelse 2012 Forum - idéburna organisationer med social inriktning är en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige.

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Famna har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredning, och lämnar därför följande synpunkter och

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Stöd till sociala företag

Stöd till sociala företag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-29 UAN-2014-0264 Karin Reuterdahl Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Stöd till sociala

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser

Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (4) Datum 2015-01-30 Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv om utredning kring

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme 2014-04- 24 Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme I september 2012 undertecknades en Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi. Syftet är att skapa ett långsiktigt

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig Oktober 2012 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport tillväxtsiffror

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg. Om Famna

Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg. Om Famna Om Famna Famna startade 24 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att bilda en intresseorganisation för idéburen vård och social omsorg. Initialt finansierades verksamheten

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

MED UPPDRAGET SOM STYRMEDEL

MED UPPDRAGET SOM STYRMEDEL MED UPPDRAGET SOM STYRMEDEL att leda HR-arbete i ideella organisationer EN KURS I TVÅ AVSNITT för arbetsgivare i ideella organisationer 27-29 augusti 8-10 oktober Där passionen utvecklar. MED UPPDRAGET

Läs mer

Proposition om inopererade mikrochip

Proposition om inopererade mikrochip Proposition om inopererade mikrochip Gemenskapspartiet Alla människor ska kunna leva ett bra liv. Vi vill ge människor de bästa förutsättningarna för en bra hälsa. Därför vill vi operera in mikrochip i

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

KF 43 27 FEBR 2012. Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528

KF 43 27 FEBR 2012. Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528 KF 43 27 FEBR 2012 Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

FRAMTIDENS ENGAGEMANG 20 MARS 21 MARS 22 APRIL INBJUDAN TILL FRAMTIDENS ENGAGEMANG

FRAMTIDENS ENGAGEMANG 20 MARS 21 MARS 22 APRIL INBJUDAN TILL FRAMTIDENS ENGAGEMANG BOM BOM BOM) FRAMTIDENS ENGAGEMANG 20 MARS 21 MARS 22 APRIL Portland Taiko INBJUDAN TILL FRAMTIDENS ENGAGEMANG EN SCENARIOKONFERENS ÖVER TRE DAGAR ÄR DU EN AV VÅRA FRAMTIDSSPANARE? Där passionen utvecklar.

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer