De som faller utanför

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De som faller utanför"

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV De som faller utanför En antologi om avvikelser som resultat av normaliserande praktiker Sabina Axelsson, Matilda Köpcke, Charlotte Börjesson, Josefine Karlsson, Ida Andersson och Sascha Ralmé Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Mats Brusman

2 Förord Antologins författare vill tacka alla som gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Tack till Vår handledare Mats Brusman Samt våra informanter Elsaboendets personal Socialnämndens ordförande Roger Källs Enhetschef Maja Höjer Verksamhetschef Maria Torgersen Kommunpolitikerna från Linköping - och Norrköpings kommun Alla som tog sig tid att dela sina tankar med oss på huvudbiblioteket i Linköping

3 Innehåll DE SOM FALLER UTANFÖR - EN ANTOLOGI OM AVVIKELSER SOM RESULTAT AV NORMALISERANDE PRAKTIKER INLEDNING... 1 ANTOLOGINS INNEHÅLL... 3 DET MISSBRUKANDE MÖRKERTALET - EN KVALITATIV STUDIE OM VÅLDSUTSATTA KVINNOR I MISSBRUK I NORRKÖPINGS KOMMUN... 3 DET KOMPLEXA MEDBORGARSKAPET FÖR UTSATTA EU-MEDBORGARE I LINKÖPING- OCH NORRKÖPINGS KOMMUN... 4 "NÅGOT SOM STÖR" - EN KVALITATIV STUDIE AV TANKAR OCH KÄNSLOR KRING TIGGERI... 5 DET MISSBRUKANDE MÖRKERTALET - EN KVALITATIV STUDIE OM VÅLDSUTSATTA KVINNOR I MISSBRUK I NORRKÖPINGS KOMMUN... 7 INLEDNING... 7 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 BAKGRUND... 7 AVGRÄNSNING... 9 METOD TEORETISKA PERSPEKTIV INTERSEKTIONALITET DEN HETEROSEXUELLA MATRISEN VITHETSNORMEN ANALYS VILKA KVINNOR, UTIFRÅN SEXUALITET, ETNICITET, ÅLDER OCH KLASS, REPRESENTERAS INOM VALDA VERKSAMHETER? Tema 1: Etnisk representation Tema 2: Sexualitet FINNS DET NÅGOT PERSPEKTIV SOM KAN TILLFÖRA EN BREDARE KUNSKAP OM OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR HOS KVINNOR I MISSBRUK OCH/ELLER VÅLDSUTSATTHET? SLUTDISKUSSION Referenser DET KOMPLEXA MEDBORGARSKAPET FÖR UTSATTA EU-MEDBORGARE I LINKÖPING- OCH NORRKÖPINGS KOMMUN... 26

4 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING OCH BEGREPP METOD URVAL ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN TILLVÄGAGÅNGSSÄTT TRANSKRIBERING KVALITATIV FORSKNINGSINTERVJU TOLKNINGSFÖRETRÄDE ANALYSMETOD BAKGRUND EUROPEISKA UNIONEN OCH IDENTITETSSKAPANDET FINANSKRIS OCH DESS KONSEKVENSER TIDIGARE RAPPORTER ANALYS EU-MEDBORGARE OCH KOMMUNERNAS ANSVAR CIVILSAMHÄLLET OCH DESS NORMER DEN PROBLEMATISKA BEGREPPSANVÄNDNINGEN SLUTDISKUSSION Referenser NÅGOT SOM STÖR - EN KVALITATIV STUDIE AV TANKAR OCH KÄNSLOR KRING TIGGERI INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR BAKGRUND Den fria rörligheten Hur belyser man problemet i media? I politiska sammanhang? TIDIGARE FORSKNING METOD OCH METODREFLEKTION ANALYSMETOD INSAMLINGSMETOD URVAL INTERVJUER Intervjufrågor... 50

5 Intervjusituation och etikreflektioner Transkription BEGREPPSREFLEKTION TEORETISKA PERSPEKTIV ANALYS BILDEN AV EU-MEDBORGARNA Informationskällor Bilden av fattigdom Bilden av den kriminella EU-medborgaren NÅGOT SOM STÖR Vad är det som stör? Att göra rätt för sig Tillit och moraliska dilemman Hej, hej!-det personliga mötet HUR SKA VI HJÄLPA? ÅTGÄRDER, HJÄLP OCH ANSVAR Den enskildes ansvar Vilken hjälp, hjälper? Statens roll SLUTDISKUSSION Referens... 68

6 1 De som faller utanför - En antologi om avvikelser som resultat av normaliserande praktiker. Inledning Denna antologi ämnar belysa den problematik som uppstår när samhällets hjälp snarare leder till ett reproducerande av utsatthet och utanförskap än det faktiska syftet. Detta leder till diskussionen om människors rättigheter i ett samhälle där vi styrs av medborgarskapets premisser, rasifierande strukturer och modernitetens institutionella praktiker. Definitionen av medborgarskapet i ett modernt samhälle kan vara komplicerat inte minst när det handlar om grupper av människor som på något sätt avviker från det som övriga samhället uppfattar som normalt. Denna antologi handlar om människor som på ett eller annat sätt hamnar utanför ramen för vad som är fullvärdigt medborgarskap i den svenska samhällsgemenskapen. Dahlstedt framhåller att premisserna för de medborgerliga rättigheter och skyldigheter ständigt utmanas av konflikter mellan olika intressen och följaktligen löpande omformuleras. 1 I Citizenship and social class (1992) beskriver T.H. Marshall sina teorier om medborgarskapet och dess framväxt. Marshall delar in medborgarskapet i olika rättigheter: civila-, politiska- och sociala rättigheter som bland annat innebär likhet för lagen, yttrandefrihet, rösträtt och rätten till en skälig levnadsstandard i form av exempelvis bostad, arbete och ekonomi. 2 Dessa rättigheter ska formellt sätt existera hos samhällets medborgare, vilket dock inte alltid är fallet. 3 Anledningen till detta kan vara diskriminering på grund av tillexempel etnicitet, som leder till att medborgaren inte i realiteten får ta del av sina rättigheter på till exempel bostads- eller arbetsmarknaden. Fortsättningsvis beskrivs medborgarskapet också i form av skyldigheter, där medborgaren ska bidra till samhället genom till exempel arbete. 4 Detta kan enligt Zygmunt Bauman resultera i en problematisk syn på utsatta samhällsgrupper som en last för samhället, då dessa inte uppfyller sina skyldigheter gentemot staten. 5 Ur detta väcks frågor kring vilka som i realiteten inkluderas i medborgarskapsbegreppet, samt hur synen är på utsatta samhällsgrupper i dagens samhälle. Denna antologi tar upp hur det moderna samhället formar och normaliserar människor genom olika institutioner och verksamheter. Tina Matsson skriver i boken I viljan att göra det normala att 1 Magnus Dahlstedt, Mikael Rundqvist & Viktor Vesterberg, i Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013 s Thomas Humphrey Marshall, "Citizenship and Social Class" i Marshall, Thomas Humphrey, & Bottomore, Thomas Burton (red.) Citizenship and Social Class, London, 1992, s.8. 3 Magnus, Dahlstedt, Aktiveringens politik, Malmö, 2009, s.13 4 Magnus Dahlstedt, Mikael Rundqvist & Viktor Vesterberg, i Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013 s Zygmunt Bauman, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen Göteborg, 1998, s. 22f.

7 2 samhällets strukturer existerar i institutionernas vardag såväl som i alla människors vardag. Hon menar på att samhällets normerande ideal synliggörs på ett särskilt sätt inom dessa institutioner då de återspeglar samhällets sätt att se på normalitet och avvikelse samt hur dessa ska bemötas och behandlas. 6 Vidare skriver Matsson att dessa institutioner inom det sociala arbetet ämnar behandla i syftet att förändra människor till att passa in i samhället, 7 och att man genom att betrakta det sociala arbetet som normaliserande kan synliggöra en disciplinerande praktik som utifrån samhällets normer och ideal ställer krav på hur människor ska leva för att begränsa avvikelser. 8 Men det normala betingas av att något kan förklaras som onormalt. Alireza Behtoui och Stefan Jonsson beskriver att även om rasismen formellt avskaffats genom konventioner efter andra världskriget, finns fortfarande strukturer som diskriminerar och missgynnar enskilda individer och grupper strukturellt, dock förklaras det med kulturella olikheter. Kulturen används således för att förklara en gemenskap som varje medlem, tillhörande samma kultur, avses av naturen vill värna om och bevara. Likaså ses det avvikande eller kulturellt annorlunda kunna förorsaka konflikter. 9 Det är just utsattheten som här problematiseras, för vad händer när moraliska dilemman inför ett specifikt beteende som missbruk eller tiggeri sammanblandas med samhällets moraliska skyldighet att bistå en utsatt individ eller grupp? Bengt Starrin menar att en ekonomisk utsatthet påverkar individens självaktning, men han konstaterar att det är individer med en god ekonomisk situation som äger tolkningsföreträde i synen på utsatta gruppers behov och anseende i det övriga samhället. 10 Detta kan påverka vilka faktiska demokratiska och medborgerliga rättigheter den som lever i en utsatt samhällsposition faktiskt har. Foucault behandlar också hur utestängningsprinciper genom stöd av olika institutioner upprätthåller ett delvis tvingande system. Som bejakar de rätta diskurser och åsikter från de som anses ha de rätta kunskaper inom ett område. 11 Nedan kommer sammanfattningar av antologins olika kapitel att presenteras av respektive författare. 6 Tina Mattsson, I viljan att göra det normala: en kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården, Égalité, Diss. Lund : Lunds universitet, Malmö, 2005 s Mattsson, s Ibid, s.14 9 Alireza Behtoui och Stefan Jonsson, i Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013, s. 179f 10 Bengt Starrin Stigma, skam och fattigdom i Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti, Rantakeisu, Ulla, Svedberg, Lars & Wollter, Filip (red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s.76f 11 Michel, Foucault, Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970, B. Östlings bokförl. Symposion, Stockholm, 1993, s.11

8 3 Antologins innehåll Det missbrukande mörkertalet - En kvalitativ studie om våldsutsatta kvinnor i missbruk i Norrköpings kommun av Matilda Köpcke & Sabina Axelsson Nio av tio kvinnor i missbruk är utsatta för våld, och studier visar att våldsutsatta kvinnor i missbruk är en särskild utsatt grupp. Dessa siffror visar att våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i stort vilket i sin tur görs till en kommunal angelägenhet. Men vilka är dessa kvinnor? Vilka kvinnor representeras inom gruppen missbrukare samt våldsutsatta? Kan missbruksvård uppfattas som en normaliserande praktik och är syftet att fostra och forma individerna till samhällets önskade medborgare? Matilda och Sabina har i sitt kapitel undersökt vilka kvinnor, utifrån sexualitet, etnicitet, ålder och klass som representeras inom verksamheter gällande missbruk i Norrköpings kommun. Kapitlet genomsyras av ett intersektionellt perspektiv, med fokus på etnicitet och genus/sexualitet som förklaras med teoretiska förankringar till vithetsnormen och den heterosexuella matrisen. Förståelsen av intersektionalitet förklaras med Paulina de los Reyes beskrivning av begreppet som ett verktyg man inom samhällsvetenskapen använder för att synliggöra förtryck beroende på etnicitet, kön, klass, sexualitet, ålder och funktionalitet. Det intersektionella perspektivet kommer appliceras på hur arbetet med kvinnorna går till och vad gäller den heterosexuella matrisen används främst Judith Butlers teori om kopplingen mellan kön, genus och begär där Butler menar att heterosexualitet inte kan vara naturligt utan att det är något som konstrueras i en social interaktion, och använda det i analysen av resonemangen kring heterosexualitet, etnicitet och klass. Ur diskussionen om etnicitet belyses också kvinnornas klasstillhörighet och det lyfts fram att det finns kvinnor i olika åldrar på verksamheterna, men funktionalitet i sin tur belyses inte. Det framkommer en skillnad i etnisk representation och representation av sexuella läggningar på verksamheterna. Vad gäller etnisk representation reflekterar Matilda och Sabina över hur informanterna resonerar kring den nästintill obefintliga representationen av kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk på och skillnaden mellan två verksamheter. Avslutningsvis diskuterar antologiförfattarna kring om det kan finnas ett perspektiv - utöver det genusperspektiv verksamheterna bland annat arbetar med - som kan tillföra en bredare kunskap om olika förutsättningar hos kvinnor i missbruk och/eller våldsutsatthet. Detta resoneras kring angående det av informanterna tidigare nämnda eventuella mörkertalet av missbrukande kvinnor med annan etnicitet än svensk. Kan det finnas ett mörkertal av kvinnor inom missbruk med andra etniciteter än svensk? Hur skulle i sådana fall personalen, socialkontoret och socialnämnden kunna nå dem och hur skulle de kunna utveckla verksamheterna till att bli mer inkluderande?

9 4 Det komplexa medborgarskapet för utsatta EU-medborgare i Linköping- och Norrköpings kommun av Charlotte & Josefine Syftet med studien var att belysa hur Linköping - Norrköpings kommun arbetar i en komplex och förhållandevis ny situation. Den ökade tillströmningen av utsatta EU-medborgare i Sverige har resulterat i att kommuner agerar för att kunna hjälpa de som är i behov av stöd, utifrån våra frågeställningar valde Charlotte och Josefine att undersöka vilket ansvar kommunerna har gentemot de utsatta EU-medborgarna. Genom att tydliggöra Linköping och Norrköpings tillvägagångssätt kring detta område gav det Charlotte och Josefine möjlighet att uppmärksamma ämnets komplexitet och problematik utifrån en kommunal nivå. Linköping och Norrköpings kommun arbetar aktivt för att utsatta EU-medborgare som vistas i kommunerna ska ha ett värdigt liv under tiden de uppehåller sig i städerna. För att få svar på frågorna har Charlotte och Josefine intervjuat folkvalda kommunpolitiker som arbetar med detta område. Kommunerna skiljer sig i sitt arbetssätt kring området, Linköping lägger stor vikt vid den ideella hjälpen de har tillgång och samarbete till medan Norrköping i nuläget inte lägger ned lika stora resurser på detta. Linköpings kommun arbetar inte endast på plats i kommunen rörande detta område utan har åkt till Rumänien för att besöka den stad där många av Linköpings utsatta EU-medborgare kommer ifrån för att föra en dialog med högt uppsatta politiker för att diskutera de utsatta EU - medborgarnas situation både i Rumänien och i Sverige. Norrköpings kommun har inte genomfört liknande resor men har fört en dialog med den rumänska ambassaden i Sverige. Av informanterna, de folkvalda kommunpolitikerna i respektive stad, har det framgått att det finns en komplexitet i att hjälpa de utsatta EU-medborgarna. En del av denna komplexitet beror på att detta område är förhållandevis nytt, informanterna talar om att detta först blev synligt och uppmärksammat för tre år sedan. Den hjälp kommunerna främst kan bidra med är den ekonomiska hjälp de kan erbjuda ideella organisationer och föreningar. En ytterligare orsak till områdets komplexitet är den finanskris som Europa drabbades av Finanskrisen slog hårt mot bland annat Rumänien vilket har resulterat i en ökad fattigdom och diskriminering i landet. Ett annat problem dessa två kommuner möter gällande de utsatta EU-medborgarna är den rädsla som finns för myndigheter många av de utsatta EU-medborgarna har från tidigare erfarenheter från sitt hemland. Detta innebär att de ideella organisationerna inom kommunerna bär ett stort ansvar i bemötandet av de utsatta EU-medborgarna eftersom de snarare vänder sig till organisationerna än myndigheterna och kommunerna.

10 5 Utöver de ideella organisationerna och kommunernas hjälpande hand i form av akut hjälp har civilsamhället en viktig roll, det är något som kommunpolitikerna har lyft fram och värdesätter. Trots att det är många som hjälper till i denna problematik möts kommunpolitikerna av ett motstånd gällande de akuta hjälpinsatser som kommunerna enligt Romfördraget måste erbjuda, vilket är lagstadgat för att motverka rasism och diskriminering. "Något som stör" - En kvalitativ studie av tankar och känslor kring tiggeri av Ida Andersson & Sascha Ralmé Att se eller möta EU-medborgare som sitter och tigger på offentliga platser i Linköping har blivit ett nästintill vardagligt inslag för de som ofta rör sig i det offentliga rummet. För bara några år sedan kunde människor helt oberörda passera igenom eller förbi de flesta entréer till olika byggnader utan att behöva reflektera över sina egna priviligierade förutsättningar i jämförelse med många andra människors otrygga levnadsförhållanden. I dag ser det annorlunda ut. I och med Den fria rörligheten har det underlättat för alla som innehar ett EES-medborgarskap att smidigt kunna resa mellan de medlemsländer som ingår i avtalet. Under de senaste åren har allt flera människor utnyttjat denna möjlighet. Det har också bidragit till att människor som anser sig behöva tigga för att tillgodose sin försörjning nu lättare kan röra sig mellan dessa länder. Både på politisk nivå och i media har detta blivit en stor problematisk samhällsfråga, som man belyser och försöker lösa på olika sätt. Syftet med denna etnografiska fältstudie har varit att, genom intervjuer, ta reda på allmänhetens tankar och föreställningar om situationen som råder gällande EU-medborgare som kommer till Linköping för att försörja sig genom tiggeri. Vi har också velat ta reda på hur den enskilda ser på sina egna möjligheter och skyldigheter till att hjälpa en ekonomisk utsatt individ samt se på hur EU- medborgarnas närvaro i det offentliga rummet beskrivs. Arbetet är av gränsat till en Linköpings kontext. I Saschas och Idas uppsats får vi ta del av vilka tankar och känslor som väcks hos människor som möter en till synes utsatt EU- medborgare som tigger och vilka moraliska dilemman detta medför. I intervjuer med tio slumpmässigt utvalda personer har frågor ställts som i stora drag handlar om EU-medborgarnas närvaro i det offentliga rummet. De har intresserat sig för vilken bild de intervjuade har av EU-medborgarnas identitet och hur de fått information om dem. De har också försökt att få en uppfattning om de känslor som intervjupersonerna har och varför de uppstår. Annat som tas upp är frågan om är vad intervjupersonerna anser vara lösningar på problemen och vad de anser om vem som är ansvarig för eller har en moralisk plikt att hjälpa. Genom svaren har flera olika citat lyfts fram och diskuterats med hjälp av olika teorier för att ge en vidare förståelse för vad som kan tänkas påverkar deras sätt att tänka och känna. Några iakttagelser som diskuteras i uppsatsen är hur media påverkar intervjupersonernas bild av

11 6 EU-medborgarna som tigger. Platsen upplevs som förändrad i och med EU-medborgarnas närvaro, deras kroppar är något som inte riktigt hör hemma i svenskhetens rum. Att inte bete sig som förväntat utifrån de normer som finns i samhället är också något som anses störa. Något som också diskuteras i analysen är själva mötet i sig och hälsningens betydelse. I detta sammanhang kan ett till synes enkelt ord som Hej! bli något som ger upphov till många olika känslor och tankar om den egna självbilden. Vidare diskuteras vilken moralisk plikt den enskilde har som medmänniska att hjälpa en människa som tigger. Utifrån de ambivalenta svar som framkommit i analysen, diskuteras med hjälp egna tankar och olika teorier vad som kan ligga till grund för denna kluvenhet.

12 7 Det missbrukande mörkertalet - En kvalitativ studie om våldsutsatta kvinnor i missbruk i Norrköpings kommun Inledning År 2011 bestämde regeringen att begreppet könsrelaterat våld skulle bytas ut mot mäns våld mot kvinnor då de ansåg att det är viktigt att ta i anspråk att det ofta är kvinnor som utsätts för våld av en manlig förövare. 12 Samtidigt utsätts enligt Brottsförebyggande rådet män i större utsträckning för våld än kvinnor, men även i dessa fall är förövarna oftast män. 13 Nio av tio kvinnor i missbruk är utsatta för våld 14, och studier visar att våldsutsatta kvinnor i missbruk är en särskild utsatt grupp. 15 Men vilka är dessa kvinnor? Vilka kvinnor representeras inom gruppen missbrukare samt våldsutsatta? Kan missbruksvård uppfattas som en normaliserande praktik och är syftet att fostra och forma individerna till samhällets önskade medborgare? Genom dessa frågor har intresset för en fältstudie om våldsutsatta kvinnor i missbruk växt fram. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i stort vilket i sin tur görs till en generell kommunal angelägenhet, dock har uppsatsen på grund av studiens omfattning samt geografiska skäl avgränsats till Norrköpings kommun. Syfte & frågeställningar Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka kvinnor som får stöd i sin missbruksproblematik och/eller sin våldsutsatthet, genom verksamheter för kvinnor i Norrköpings kommun. Det är relevant att undersöka på vilket sätt Norrköping kommun arbetar med de här kvinnorna, exempelvis utifrån ett genusperspektiv. Eftersom fältet för oss tidigare varit okänt har vi låtit vår empiri styra vårt arbete och våra frågeställningar. Frågeställningarna lyder: Bakgrund Vilka kvinnor, utifrån sexualitet, etnicitet, ålder och klass, representeras inom valda verksamheter? Finns det något perspektiv som kan tillföra en bredare kunskap om olika förutsättningar hos kvinnor i missbruk och/eller våldsutsatthet? Vi har inför detta fältarbete bland annat tagit del av en kritisk studie om genusperspektivet i missbrukarvården vid namn I viljan att göra det normala skriven av Tina Mattsson, där hon främst lagt sitt fokus vid [ ] hur kön införlivas i det sociala arbetets normaliserande praktik och gör detta genom att studera hur personal vid olika missbruksvårdsrelaterade institutioner arbetar. 12 Statistiska centralbyrån, <http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/indikatorer/mansvald-mot-kvinnor-ska-upphora/> Hämtad ROKS, Hämtad s Ibid. s. 11.

13 8 Utifrån en iakttagelse som visar på att intresset för kön och hur man hanterar frågor om kön inom socialt arbete ökat den senaste tiden, ämnar Mattsson undersöka vad som händer när kön inkorporeras i en verksamhet som styrs av normer och att göra det normala. 16 Mattson skriver att det inom missbruksvården är tydligt att det sociala arbetets perspektiv är normaliserande och att de maktstrukturer som präglar samhället synliggörs i dessa institutioners vardag precis som det gör för alla människor, men att dessa institutioner reproducerar de normerande idealen på ett särskilt sätt. Hon menar att samhällets syn på vad som är normalt och inte återspeglas inom verksamheterna och även hur det avvikande ska behandlas och bemötas. Mattsson menar att på grund av att att kön mer och mer uppmärksammas inom missbruksvården och att intresset för könsfrågor ökar bidrar till synliggörandet av könsrelaterat förtryck. Hon ställer sig frågan men vad händer när kön införlivas i en praktik som styrs av samhällets normer och värderingar vars syfte är att återskapa och göra det normala? och undrar vidare hur verksamheterna förhåller sig till kön och vad det är för kön personalen ska fostra och forma. 17 Mattsson utgår i sin studie från ett intersektionellt perspektiv där hon och med hjälp av denna analysmetod undersöker hur kön görs tillsammans med klass, etnicitet och sexualitet för att problematisera relationen mellan kvinnor och mellan män, alltså inte bara mellan kvinnor och män. 18 Även Kenneth Pettersson, Magnus Dahlstedt & Birgitta Plymoth skriver i Fostran av framtidens medborgare: normer och praktiker bortom välfärdsstat att vissa yrkesgrupper förväntas delta i samhällets fostran av medborgarna och att dessa verksamheter blir till normaliseringspraktiker som styr över metoder och socialt stöd där syftet är att skapa en sorts social skötsamhet. De menar att syftet med detta grundar sig i tanken om normalisering vilket i sin tur gör detta sociala stöd till normaliserande praktiker. 19 I Norrköpings kommun finns socialkontorets vuxenenhet som har verksamheter inom vård och omsorg, som arbetar med till exempel med våldsutsatthet och missbruksproblematik. Det finns en rad olika boenden som täcker olika behov och riktar sig till olika målgrupper. Norrköpings kommun beskriver dessa såhär: Gränden riktar sig till vuxna män i pågående missbruk. Kungsgatan boende vänder sig till vuxna kvinnor och män som klarar av att leva nyktert och drogfritt. På BoA-gården kan du med beroendeproblem och/eller psykiatriska diagnoser bo och delta i verksamhetens aktiviteter. Missbrukande kvinnor kan välja att bo på Elsa. Kommunen driver också ett skyddat boende, Frideborg, för kvinnor utsatta för våld i sin hemmiljö. 20 Utöver dessa verksamheter finns även ett behandlingshem för kvinnor vid namn Ellen. 21 De tre 16 Mattsson, Tina, I viljan att göra det normala: en kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården, Égalité, Diss. Lund: Lunds universitet, Malmö, 2005, s Ibid. 18 Ibid, s Pettersson, Kenneth, Dahlstedt, Magnus & Plymoth, Birgitta, Fostran av framtidens medborgare: normer och praktiker bortom välfärdsstat, Lund: Sekel, s

14 9 sistnämnda verksamheterna leds av enhetschef Maja Höjer, men även av samordnare och personal på plats. Kvinnorna på Elsa har inget krav på drogfrihet eller nykterhet, utan kan fortsätta ett aktivt missbruk inom ramarna för boendets krav, som bland annat innebär avhållsamhet från droger och alkohol i lokalerna. I en undersökning av Socialstyrelsen från 2003 visade det sig att 90 procent av landets jourboenden för kvinnor inte hade möjlighet att ta emot kvinnor i aktivt missbruk 22, vilket gör Elsa till en mer ovanlig verksamhet. Fortsättningsvis har vi tagit del av Berit Sundgren Grinups utvärdering som på uppdrag av Norrköpings kommun undersöker ett av Norrköpings kvinnoboenden, Elsa. I delrapporten framgår att utvärderingsuppdraget började redan innan Elsa-boendets start, 1 oktober 2009 och sträcker sig fram till och med januari 2012, samt att huvudfokus är de boende kvinnorna och hur verksamheten utvecklas efter deras behov. Redovisningen tar upp vilka lärdomar som gjorts om de våldsutsatta kvinnorna i missbruk, samt om vilket stöd de behövt för att kunna förändra sin livssituation. Både kvinnornas och personalens berättelser finns med. 23 Enligt utvärderingen har Norrköpings kommun länge prioriterat kvinnofridsarbetet - arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld - som en del av kommunfullmäktiges socialpolitiska program. Det finns en del olika verksamheter som riktar sig till målgruppen missbrukare, indelade efter kön. Fortsättningsvis finns även projekt för att kartlägga gruppen våldsutsatta kvinnor i missbruk och [även för att] informera om målgruppen. 24 Skälet till projekt som detta motiverades med att kvinnor i större utsträckning behövde skydd av samhället. 25 Slutligen framgår också i utvärderingen att ett tydligt genusperspektiv och empowerment ska genomsyra arbetet med de boende på Elsa. 26 Avgränsning Detta är som tidigare nämnt en allmän kommunal angelägenhet men på grund av arbetets omfattning har vi valt att avgränsa oss till Norrköpings kommun med förståelsen för att arbetet trots detta även är relevant för andra kommuner. Vidare avgränsning kommer att göras till våldsutsatta kvinnor i missbruk, men då verksamheterna vi undersökt även riktar sig till våldsutsatta kvinnor utan missbruksproblematik kommer även de att inkluderas i denna studie. På grund av att siffror visar att 90 procent av kvinnor i missbruk även är våldsutsatta 27 kommer vi att benämna gruppen som våldsutsatta kvinnor i missbruk. Även verksamheterna vi granskat i Norrköpings kommun arbetar parallellt med missbruk och våldsutsatthet hos kvinnor. Då det förekommer verksamheter för våldsutsatta kvinnor utan missbruksproblematik, men inte verksamheter för missbrukande kvinnor utan våldsutsatthet drar vi även slutsatsen att det kan vara särskilt svårt att separera våld från missbruk. Fortsättningsvis har en avgränsning till 22 s Berit Sundgren Grinups, Utvärdering av kvinnoboendet Elsa i Norrköpings kommun. Delrapport mars 2011, <http://bsgutveckling.se/document/utv%c3%a4rdering_elsa_delrapport.pdf>, s Ibid, s Ibid. 26 Ibid, s s. 32.

15 10 verksamheter endast riktade till kvinnor gjorts, då det på grund av syftet inte anses relevant att göra en komparativ studie mellan boenden för kvinnor och män. Slutligen kommer vi avgränsa oss till två verksamheter i Norrköping riktade till våldsutsatta och/eller missbrukande kvinnor; Elsa och Frideborg. Då Elsa är mer ovanlig av sitt slag och enligt vår uppfattning mer komplex som verksamhet var detta något vi till en början vi ville lägga fokus vid. Vi ville låta empirin styra och då vi under intervjuerna på Elsa upptäckte en relevans i att inkludera Frideborg har vi valt att göra detta, men då det gjordes i ett senare skede av studiens gång har intervjuerna endast gjorts vid Elsa av dessa två verksamheter. För att ändå få en nyanserad uppfattning om Frideborg har vi bland annat använt oss av vår intervju med enhetschefen för de båda verksamheterna. Metod Som tidigare nämnt är syftet med vår studie att undersöka vilka kvinnor som får stöd i sin missbruksproblematik och/eller sin våldsutsatthet, samt hur Norrköpings kommun arbetar med dessa kvinnor. Vi har genomfört denna fältstudie genom kvalitativa intervjuer med åtta informanter från Norrköpings kommun involverade i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruk. Intervjuerna, som ägt rum under en veckas tid, har pågått i minuter vardera tillsammans med en informant åt gången. Val av informanter har gjorts utifrån deras yrkesmässiga relevans till vårt valda område, något som enligt Alan Bryman kallas målintriktat urval, som är ett sätt för forskaren att säkerställa att urvalet är relevant för forskningsfrågorna. 28 Fortsättningsvis kan urvalet också förklaras som ett kedjeurval, då våra informanter via sitt yrke känner till varandra och har hänvisat vidare till fler informanter. 29 Informanterna har således inte valts utifrån aspekter som till exempel könstillhörighet, etnicitet eller klass. Trots detta har urvalet resulterat i en relativt homogen informantgrupp, där sju av åtta är av samma kön och samtliga informanter är vita. Under studiens gång har detta lett till funderingar kring informanternas etniska tillhörighet och dess påverkan för studiens resultat, detta återkommer vi till i analysen. Ett resonemang kring vår positionering som vita och akademiker har även förts där vi tagit i beaktning att läsaren får ledtrådar av vad som komma skall i analysen som resultat av detta. Vi är medvetna om att denna positionering som vita forskare kan komma att påverka studiens utformning och resultat. 30 Inför intervjuerna framfördes både muntlig och skriftlig information om studien, samt anonymiteten. Informanterna valde att inte vara anonyma, med undantag från personal på Elsaboendet som ville benämnas just som personal på Elsa. I det fallet fanns inte heller någon relevans att nämna enskilda namn. Inledningsvis utfördes fem intervjuer med personal från 28 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, s Ibid, s de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet - Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Liber, s. 92.

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk 2011-05-17 Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk Bakgrund: Öppnade november 2009 Kvinnor med missbruksproblematik på kartan Behov av skydd Tidigare bott tillsammans

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar www.fou.sodertorn.se Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar I den här artikeln, av Jenny Knutsson, beskriver två unga personer som relativt nyligen anlänt till Sverige mötet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer