De som faller utanför

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De som faller utanför"

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV De som faller utanför En antologi om avvikelser som resultat av normaliserande praktiker Sabina Axelsson, Matilda Köpcke, Charlotte Börjesson, Josefine Karlsson, Ida Andersson och Sascha Ralmé Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Mats Brusman

2 Förord Antologins författare vill tacka alla som gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Tack till Vår handledare Mats Brusman Samt våra informanter Elsaboendets personal Socialnämndens ordförande Roger Källs Enhetschef Maja Höjer Verksamhetschef Maria Torgersen Kommunpolitikerna från Linköping - och Norrköpings kommun Alla som tog sig tid att dela sina tankar med oss på huvudbiblioteket i Linköping

3 Innehåll DE SOM FALLER UTANFÖR - EN ANTOLOGI OM AVVIKELSER SOM RESULTAT AV NORMALISERANDE PRAKTIKER INLEDNING... 1 ANTOLOGINS INNEHÅLL... 3 DET MISSBRUKANDE MÖRKERTALET - EN KVALITATIV STUDIE OM VÅLDSUTSATTA KVINNOR I MISSBRUK I NORRKÖPINGS KOMMUN... 3 DET KOMPLEXA MEDBORGARSKAPET FÖR UTSATTA EU-MEDBORGARE I LINKÖPING- OCH NORRKÖPINGS KOMMUN... 4 "NÅGOT SOM STÖR" - EN KVALITATIV STUDIE AV TANKAR OCH KÄNSLOR KRING TIGGERI... 5 DET MISSBRUKANDE MÖRKERTALET - EN KVALITATIV STUDIE OM VÅLDSUTSATTA KVINNOR I MISSBRUK I NORRKÖPINGS KOMMUN... 7 INLEDNING... 7 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 BAKGRUND... 7 AVGRÄNSNING... 9 METOD TEORETISKA PERSPEKTIV INTERSEKTIONALITET DEN HETEROSEXUELLA MATRISEN VITHETSNORMEN ANALYS VILKA KVINNOR, UTIFRÅN SEXUALITET, ETNICITET, ÅLDER OCH KLASS, REPRESENTERAS INOM VALDA VERKSAMHETER? Tema 1: Etnisk representation Tema 2: Sexualitet FINNS DET NÅGOT PERSPEKTIV SOM KAN TILLFÖRA EN BREDARE KUNSKAP OM OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR HOS KVINNOR I MISSBRUK OCH/ELLER VÅLDSUTSATTHET? SLUTDISKUSSION Referenser DET KOMPLEXA MEDBORGARSKAPET FÖR UTSATTA EU-MEDBORGARE I LINKÖPING- OCH NORRKÖPINGS KOMMUN... 26

4 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING OCH BEGREPP METOD URVAL ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN TILLVÄGAGÅNGSSÄTT TRANSKRIBERING KVALITATIV FORSKNINGSINTERVJU TOLKNINGSFÖRETRÄDE ANALYSMETOD BAKGRUND EUROPEISKA UNIONEN OCH IDENTITETSSKAPANDET FINANSKRIS OCH DESS KONSEKVENSER TIDIGARE RAPPORTER ANALYS EU-MEDBORGARE OCH KOMMUNERNAS ANSVAR CIVILSAMHÄLLET OCH DESS NORMER DEN PROBLEMATISKA BEGREPPSANVÄNDNINGEN SLUTDISKUSSION Referenser NÅGOT SOM STÖR - EN KVALITATIV STUDIE AV TANKAR OCH KÄNSLOR KRING TIGGERI INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR BAKGRUND Den fria rörligheten Hur belyser man problemet i media? I politiska sammanhang? TIDIGARE FORSKNING METOD OCH METODREFLEKTION ANALYSMETOD INSAMLINGSMETOD URVAL INTERVJUER Intervjufrågor... 50

5 Intervjusituation och etikreflektioner Transkription BEGREPPSREFLEKTION TEORETISKA PERSPEKTIV ANALYS BILDEN AV EU-MEDBORGARNA Informationskällor Bilden av fattigdom Bilden av den kriminella EU-medborgaren NÅGOT SOM STÖR Vad är det som stör? Att göra rätt för sig Tillit och moraliska dilemman Hej, hej!-det personliga mötet HUR SKA VI HJÄLPA? ÅTGÄRDER, HJÄLP OCH ANSVAR Den enskildes ansvar Vilken hjälp, hjälper? Statens roll SLUTDISKUSSION Referens... 68

6 1 De som faller utanför - En antologi om avvikelser som resultat av normaliserande praktiker. Inledning Denna antologi ämnar belysa den problematik som uppstår när samhällets hjälp snarare leder till ett reproducerande av utsatthet och utanförskap än det faktiska syftet. Detta leder till diskussionen om människors rättigheter i ett samhälle där vi styrs av medborgarskapets premisser, rasifierande strukturer och modernitetens institutionella praktiker. Definitionen av medborgarskapet i ett modernt samhälle kan vara komplicerat inte minst när det handlar om grupper av människor som på något sätt avviker från det som övriga samhället uppfattar som normalt. Denna antologi handlar om människor som på ett eller annat sätt hamnar utanför ramen för vad som är fullvärdigt medborgarskap i den svenska samhällsgemenskapen. Dahlstedt framhåller att premisserna för de medborgerliga rättigheter och skyldigheter ständigt utmanas av konflikter mellan olika intressen och följaktligen löpande omformuleras. 1 I Citizenship and social class (1992) beskriver T.H. Marshall sina teorier om medborgarskapet och dess framväxt. Marshall delar in medborgarskapet i olika rättigheter: civila-, politiska- och sociala rättigheter som bland annat innebär likhet för lagen, yttrandefrihet, rösträtt och rätten till en skälig levnadsstandard i form av exempelvis bostad, arbete och ekonomi. 2 Dessa rättigheter ska formellt sätt existera hos samhällets medborgare, vilket dock inte alltid är fallet. 3 Anledningen till detta kan vara diskriminering på grund av tillexempel etnicitet, som leder till att medborgaren inte i realiteten får ta del av sina rättigheter på till exempel bostads- eller arbetsmarknaden. Fortsättningsvis beskrivs medborgarskapet också i form av skyldigheter, där medborgaren ska bidra till samhället genom till exempel arbete. 4 Detta kan enligt Zygmunt Bauman resultera i en problematisk syn på utsatta samhällsgrupper som en last för samhället, då dessa inte uppfyller sina skyldigheter gentemot staten. 5 Ur detta väcks frågor kring vilka som i realiteten inkluderas i medborgarskapsbegreppet, samt hur synen är på utsatta samhällsgrupper i dagens samhälle. Denna antologi tar upp hur det moderna samhället formar och normaliserar människor genom olika institutioner och verksamheter. Tina Matsson skriver i boken I viljan att göra det normala att 1 Magnus Dahlstedt, Mikael Rundqvist & Viktor Vesterberg, i Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013 s Thomas Humphrey Marshall, "Citizenship and Social Class" i Marshall, Thomas Humphrey, & Bottomore, Thomas Burton (red.) Citizenship and Social Class, London, 1992, s.8. 3 Magnus, Dahlstedt, Aktiveringens politik, Malmö, 2009, s.13 4 Magnus Dahlstedt, Mikael Rundqvist & Viktor Vesterberg, i Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013 s Zygmunt Bauman, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen Göteborg, 1998, s. 22f.

7 2 samhällets strukturer existerar i institutionernas vardag såväl som i alla människors vardag. Hon menar på att samhällets normerande ideal synliggörs på ett särskilt sätt inom dessa institutioner då de återspeglar samhällets sätt att se på normalitet och avvikelse samt hur dessa ska bemötas och behandlas. 6 Vidare skriver Matsson att dessa institutioner inom det sociala arbetet ämnar behandla i syftet att förändra människor till att passa in i samhället, 7 och att man genom att betrakta det sociala arbetet som normaliserande kan synliggöra en disciplinerande praktik som utifrån samhällets normer och ideal ställer krav på hur människor ska leva för att begränsa avvikelser. 8 Men det normala betingas av att något kan förklaras som onormalt. Alireza Behtoui och Stefan Jonsson beskriver att även om rasismen formellt avskaffats genom konventioner efter andra världskriget, finns fortfarande strukturer som diskriminerar och missgynnar enskilda individer och grupper strukturellt, dock förklaras det med kulturella olikheter. Kulturen används således för att förklara en gemenskap som varje medlem, tillhörande samma kultur, avses av naturen vill värna om och bevara. Likaså ses det avvikande eller kulturellt annorlunda kunna förorsaka konflikter. 9 Det är just utsattheten som här problematiseras, för vad händer när moraliska dilemman inför ett specifikt beteende som missbruk eller tiggeri sammanblandas med samhällets moraliska skyldighet att bistå en utsatt individ eller grupp? Bengt Starrin menar att en ekonomisk utsatthet påverkar individens självaktning, men han konstaterar att det är individer med en god ekonomisk situation som äger tolkningsföreträde i synen på utsatta gruppers behov och anseende i det övriga samhället. 10 Detta kan påverka vilka faktiska demokratiska och medborgerliga rättigheter den som lever i en utsatt samhällsposition faktiskt har. Foucault behandlar också hur utestängningsprinciper genom stöd av olika institutioner upprätthåller ett delvis tvingande system. Som bejakar de rätta diskurser och åsikter från de som anses ha de rätta kunskaper inom ett område. 11 Nedan kommer sammanfattningar av antologins olika kapitel att presenteras av respektive författare. 6 Tina Mattsson, I viljan att göra det normala: en kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården, Égalité, Diss. Lund : Lunds universitet, Malmö, 2005 s Mattsson, s Ibid, s.14 9 Alireza Behtoui och Stefan Jonsson, i Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red.), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013, s. 179f 10 Bengt Starrin Stigma, skam och fattigdom i Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti, Rantakeisu, Ulla, Svedberg, Lars & Wollter, Filip (red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s.76f 11 Michel, Foucault, Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970, B. Östlings bokförl. Symposion, Stockholm, 1993, s.11

8 3 Antologins innehåll Det missbrukande mörkertalet - En kvalitativ studie om våldsutsatta kvinnor i missbruk i Norrköpings kommun av Matilda Köpcke & Sabina Axelsson Nio av tio kvinnor i missbruk är utsatta för våld, och studier visar att våldsutsatta kvinnor i missbruk är en särskild utsatt grupp. Dessa siffror visar att våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i stort vilket i sin tur görs till en kommunal angelägenhet. Men vilka är dessa kvinnor? Vilka kvinnor representeras inom gruppen missbrukare samt våldsutsatta? Kan missbruksvård uppfattas som en normaliserande praktik och är syftet att fostra och forma individerna till samhällets önskade medborgare? Matilda och Sabina har i sitt kapitel undersökt vilka kvinnor, utifrån sexualitet, etnicitet, ålder och klass som representeras inom verksamheter gällande missbruk i Norrköpings kommun. Kapitlet genomsyras av ett intersektionellt perspektiv, med fokus på etnicitet och genus/sexualitet som förklaras med teoretiska förankringar till vithetsnormen och den heterosexuella matrisen. Förståelsen av intersektionalitet förklaras med Paulina de los Reyes beskrivning av begreppet som ett verktyg man inom samhällsvetenskapen använder för att synliggöra förtryck beroende på etnicitet, kön, klass, sexualitet, ålder och funktionalitet. Det intersektionella perspektivet kommer appliceras på hur arbetet med kvinnorna går till och vad gäller den heterosexuella matrisen används främst Judith Butlers teori om kopplingen mellan kön, genus och begär där Butler menar att heterosexualitet inte kan vara naturligt utan att det är något som konstrueras i en social interaktion, och använda det i analysen av resonemangen kring heterosexualitet, etnicitet och klass. Ur diskussionen om etnicitet belyses också kvinnornas klasstillhörighet och det lyfts fram att det finns kvinnor i olika åldrar på verksamheterna, men funktionalitet i sin tur belyses inte. Det framkommer en skillnad i etnisk representation och representation av sexuella läggningar på verksamheterna. Vad gäller etnisk representation reflekterar Matilda och Sabina över hur informanterna resonerar kring den nästintill obefintliga representationen av kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk på och skillnaden mellan två verksamheter. Avslutningsvis diskuterar antologiförfattarna kring om det kan finnas ett perspektiv - utöver det genusperspektiv verksamheterna bland annat arbetar med - som kan tillföra en bredare kunskap om olika förutsättningar hos kvinnor i missbruk och/eller våldsutsatthet. Detta resoneras kring angående det av informanterna tidigare nämnda eventuella mörkertalet av missbrukande kvinnor med annan etnicitet än svensk. Kan det finnas ett mörkertal av kvinnor inom missbruk med andra etniciteter än svensk? Hur skulle i sådana fall personalen, socialkontoret och socialnämnden kunna nå dem och hur skulle de kunna utveckla verksamheterna till att bli mer inkluderande?

9 4 Det komplexa medborgarskapet för utsatta EU-medborgare i Linköping- och Norrköpings kommun av Charlotte & Josefine Syftet med studien var att belysa hur Linköping - Norrköpings kommun arbetar i en komplex och förhållandevis ny situation. Den ökade tillströmningen av utsatta EU-medborgare i Sverige har resulterat i att kommuner agerar för att kunna hjälpa de som är i behov av stöd, utifrån våra frågeställningar valde Charlotte och Josefine att undersöka vilket ansvar kommunerna har gentemot de utsatta EU-medborgarna. Genom att tydliggöra Linköping och Norrköpings tillvägagångssätt kring detta område gav det Charlotte och Josefine möjlighet att uppmärksamma ämnets komplexitet och problematik utifrån en kommunal nivå. Linköping och Norrköpings kommun arbetar aktivt för att utsatta EU-medborgare som vistas i kommunerna ska ha ett värdigt liv under tiden de uppehåller sig i städerna. För att få svar på frågorna har Charlotte och Josefine intervjuat folkvalda kommunpolitiker som arbetar med detta område. Kommunerna skiljer sig i sitt arbetssätt kring området, Linköping lägger stor vikt vid den ideella hjälpen de har tillgång och samarbete till medan Norrköping i nuläget inte lägger ned lika stora resurser på detta. Linköpings kommun arbetar inte endast på plats i kommunen rörande detta område utan har åkt till Rumänien för att besöka den stad där många av Linköpings utsatta EU-medborgare kommer ifrån för att föra en dialog med högt uppsatta politiker för att diskutera de utsatta EU - medborgarnas situation både i Rumänien och i Sverige. Norrköpings kommun har inte genomfört liknande resor men har fört en dialog med den rumänska ambassaden i Sverige. Av informanterna, de folkvalda kommunpolitikerna i respektive stad, har det framgått att det finns en komplexitet i att hjälpa de utsatta EU-medborgarna. En del av denna komplexitet beror på att detta område är förhållandevis nytt, informanterna talar om att detta först blev synligt och uppmärksammat för tre år sedan. Den hjälp kommunerna främst kan bidra med är den ekonomiska hjälp de kan erbjuda ideella organisationer och föreningar. En ytterligare orsak till områdets komplexitet är den finanskris som Europa drabbades av Finanskrisen slog hårt mot bland annat Rumänien vilket har resulterat i en ökad fattigdom och diskriminering i landet. Ett annat problem dessa två kommuner möter gällande de utsatta EU-medborgarna är den rädsla som finns för myndigheter många av de utsatta EU-medborgarna har från tidigare erfarenheter från sitt hemland. Detta innebär att de ideella organisationerna inom kommunerna bär ett stort ansvar i bemötandet av de utsatta EU-medborgarna eftersom de snarare vänder sig till organisationerna än myndigheterna och kommunerna.

10 5 Utöver de ideella organisationerna och kommunernas hjälpande hand i form av akut hjälp har civilsamhället en viktig roll, det är något som kommunpolitikerna har lyft fram och värdesätter. Trots att det är många som hjälper till i denna problematik möts kommunpolitikerna av ett motstånd gällande de akuta hjälpinsatser som kommunerna enligt Romfördraget måste erbjuda, vilket är lagstadgat för att motverka rasism och diskriminering. "Något som stör" - En kvalitativ studie av tankar och känslor kring tiggeri av Ida Andersson & Sascha Ralmé Att se eller möta EU-medborgare som sitter och tigger på offentliga platser i Linköping har blivit ett nästintill vardagligt inslag för de som ofta rör sig i det offentliga rummet. För bara några år sedan kunde människor helt oberörda passera igenom eller förbi de flesta entréer till olika byggnader utan att behöva reflektera över sina egna priviligierade förutsättningar i jämförelse med många andra människors otrygga levnadsförhållanden. I dag ser det annorlunda ut. I och med Den fria rörligheten har det underlättat för alla som innehar ett EES-medborgarskap att smidigt kunna resa mellan de medlemsländer som ingår i avtalet. Under de senaste åren har allt flera människor utnyttjat denna möjlighet. Det har också bidragit till att människor som anser sig behöva tigga för att tillgodose sin försörjning nu lättare kan röra sig mellan dessa länder. Både på politisk nivå och i media har detta blivit en stor problematisk samhällsfråga, som man belyser och försöker lösa på olika sätt. Syftet med denna etnografiska fältstudie har varit att, genom intervjuer, ta reda på allmänhetens tankar och föreställningar om situationen som råder gällande EU-medborgare som kommer till Linköping för att försörja sig genom tiggeri. Vi har också velat ta reda på hur den enskilda ser på sina egna möjligheter och skyldigheter till att hjälpa en ekonomisk utsatt individ samt se på hur EU- medborgarnas närvaro i det offentliga rummet beskrivs. Arbetet är av gränsat till en Linköpings kontext. I Saschas och Idas uppsats får vi ta del av vilka tankar och känslor som väcks hos människor som möter en till synes utsatt EU- medborgare som tigger och vilka moraliska dilemman detta medför. I intervjuer med tio slumpmässigt utvalda personer har frågor ställts som i stora drag handlar om EU-medborgarnas närvaro i det offentliga rummet. De har intresserat sig för vilken bild de intervjuade har av EU-medborgarnas identitet och hur de fått information om dem. De har också försökt att få en uppfattning om de känslor som intervjupersonerna har och varför de uppstår. Annat som tas upp är frågan om är vad intervjupersonerna anser vara lösningar på problemen och vad de anser om vem som är ansvarig för eller har en moralisk plikt att hjälpa. Genom svaren har flera olika citat lyfts fram och diskuterats med hjälp av olika teorier för att ge en vidare förståelse för vad som kan tänkas påverkar deras sätt att tänka och känna. Några iakttagelser som diskuteras i uppsatsen är hur media påverkar intervjupersonernas bild av

11 6 EU-medborgarna som tigger. Platsen upplevs som förändrad i och med EU-medborgarnas närvaro, deras kroppar är något som inte riktigt hör hemma i svenskhetens rum. Att inte bete sig som förväntat utifrån de normer som finns i samhället är också något som anses störa. Något som också diskuteras i analysen är själva mötet i sig och hälsningens betydelse. I detta sammanhang kan ett till synes enkelt ord som Hej! bli något som ger upphov till många olika känslor och tankar om den egna självbilden. Vidare diskuteras vilken moralisk plikt den enskilde har som medmänniska att hjälpa en människa som tigger. Utifrån de ambivalenta svar som framkommit i analysen, diskuteras med hjälp egna tankar och olika teorier vad som kan ligga till grund för denna kluvenhet.

12 7 Det missbrukande mörkertalet - En kvalitativ studie om våldsutsatta kvinnor i missbruk i Norrköpings kommun Inledning År 2011 bestämde regeringen att begreppet könsrelaterat våld skulle bytas ut mot mäns våld mot kvinnor då de ansåg att det är viktigt att ta i anspråk att det ofta är kvinnor som utsätts för våld av en manlig förövare. 12 Samtidigt utsätts enligt Brottsförebyggande rådet män i större utsträckning för våld än kvinnor, men även i dessa fall är förövarna oftast män. 13 Nio av tio kvinnor i missbruk är utsatta för våld 14, och studier visar att våldsutsatta kvinnor i missbruk är en särskild utsatt grupp. 15 Men vilka är dessa kvinnor? Vilka kvinnor representeras inom gruppen missbrukare samt våldsutsatta? Kan missbruksvård uppfattas som en normaliserande praktik och är syftet att fostra och forma individerna till samhällets önskade medborgare? Genom dessa frågor har intresset för en fältstudie om våldsutsatta kvinnor i missbruk växt fram. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i stort vilket i sin tur görs till en generell kommunal angelägenhet, dock har uppsatsen på grund av studiens omfattning samt geografiska skäl avgränsats till Norrköpings kommun. Syfte & frågeställningar Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka kvinnor som får stöd i sin missbruksproblematik och/eller sin våldsutsatthet, genom verksamheter för kvinnor i Norrköpings kommun. Det är relevant att undersöka på vilket sätt Norrköping kommun arbetar med de här kvinnorna, exempelvis utifrån ett genusperspektiv. Eftersom fältet för oss tidigare varit okänt har vi låtit vår empiri styra vårt arbete och våra frågeställningar. Frågeställningarna lyder: Bakgrund Vilka kvinnor, utifrån sexualitet, etnicitet, ålder och klass, representeras inom valda verksamheter? Finns det något perspektiv som kan tillföra en bredare kunskap om olika förutsättningar hos kvinnor i missbruk och/eller våldsutsatthet? Vi har inför detta fältarbete bland annat tagit del av en kritisk studie om genusperspektivet i missbrukarvården vid namn I viljan att göra det normala skriven av Tina Mattsson, där hon främst lagt sitt fokus vid [ ] hur kön införlivas i det sociala arbetets normaliserande praktik och gör detta genom att studera hur personal vid olika missbruksvårdsrelaterade institutioner arbetar. 12 Statistiska centralbyrån, <http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/indikatorer/mansvald-mot-kvinnor-ska-upphora/> Hämtad ROKS, Hämtad s Ibid. s. 11.

13 8 Utifrån en iakttagelse som visar på att intresset för kön och hur man hanterar frågor om kön inom socialt arbete ökat den senaste tiden, ämnar Mattsson undersöka vad som händer när kön inkorporeras i en verksamhet som styrs av normer och att göra det normala. 16 Mattson skriver att det inom missbruksvården är tydligt att det sociala arbetets perspektiv är normaliserande och att de maktstrukturer som präglar samhället synliggörs i dessa institutioners vardag precis som det gör för alla människor, men att dessa institutioner reproducerar de normerande idealen på ett särskilt sätt. Hon menar att samhällets syn på vad som är normalt och inte återspeglas inom verksamheterna och även hur det avvikande ska behandlas och bemötas. Mattsson menar att på grund av att att kön mer och mer uppmärksammas inom missbruksvården och att intresset för könsfrågor ökar bidrar till synliggörandet av könsrelaterat förtryck. Hon ställer sig frågan men vad händer när kön införlivas i en praktik som styrs av samhällets normer och värderingar vars syfte är att återskapa och göra det normala? och undrar vidare hur verksamheterna förhåller sig till kön och vad det är för kön personalen ska fostra och forma. 17 Mattsson utgår i sin studie från ett intersektionellt perspektiv där hon och med hjälp av denna analysmetod undersöker hur kön görs tillsammans med klass, etnicitet och sexualitet för att problematisera relationen mellan kvinnor och mellan män, alltså inte bara mellan kvinnor och män. 18 Även Kenneth Pettersson, Magnus Dahlstedt & Birgitta Plymoth skriver i Fostran av framtidens medborgare: normer och praktiker bortom välfärdsstat att vissa yrkesgrupper förväntas delta i samhällets fostran av medborgarna och att dessa verksamheter blir till normaliseringspraktiker som styr över metoder och socialt stöd där syftet är att skapa en sorts social skötsamhet. De menar att syftet med detta grundar sig i tanken om normalisering vilket i sin tur gör detta sociala stöd till normaliserande praktiker. 19 I Norrköpings kommun finns socialkontorets vuxenenhet som har verksamheter inom vård och omsorg, som arbetar med till exempel med våldsutsatthet och missbruksproblematik. Det finns en rad olika boenden som täcker olika behov och riktar sig till olika målgrupper. Norrköpings kommun beskriver dessa såhär: Gränden riktar sig till vuxna män i pågående missbruk. Kungsgatan boende vänder sig till vuxna kvinnor och män som klarar av att leva nyktert och drogfritt. På BoA-gården kan du med beroendeproblem och/eller psykiatriska diagnoser bo och delta i verksamhetens aktiviteter. Missbrukande kvinnor kan välja att bo på Elsa. Kommunen driver också ett skyddat boende, Frideborg, för kvinnor utsatta för våld i sin hemmiljö. 20 Utöver dessa verksamheter finns även ett behandlingshem för kvinnor vid namn Ellen. 21 De tre 16 Mattsson, Tina, I viljan att göra det normala: en kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården, Égalité, Diss. Lund: Lunds universitet, Malmö, 2005, s Ibid. 18 Ibid, s Pettersson, Kenneth, Dahlstedt, Magnus & Plymoth, Birgitta, Fostran av framtidens medborgare: normer och praktiker bortom välfärdsstat, Lund: Sekel, s

14 9 sistnämnda verksamheterna leds av enhetschef Maja Höjer, men även av samordnare och personal på plats. Kvinnorna på Elsa har inget krav på drogfrihet eller nykterhet, utan kan fortsätta ett aktivt missbruk inom ramarna för boendets krav, som bland annat innebär avhållsamhet från droger och alkohol i lokalerna. I en undersökning av Socialstyrelsen från 2003 visade det sig att 90 procent av landets jourboenden för kvinnor inte hade möjlighet att ta emot kvinnor i aktivt missbruk 22, vilket gör Elsa till en mer ovanlig verksamhet. Fortsättningsvis har vi tagit del av Berit Sundgren Grinups utvärdering som på uppdrag av Norrköpings kommun undersöker ett av Norrköpings kvinnoboenden, Elsa. I delrapporten framgår att utvärderingsuppdraget började redan innan Elsa-boendets start, 1 oktober 2009 och sträcker sig fram till och med januari 2012, samt att huvudfokus är de boende kvinnorna och hur verksamheten utvecklas efter deras behov. Redovisningen tar upp vilka lärdomar som gjorts om de våldsutsatta kvinnorna i missbruk, samt om vilket stöd de behövt för att kunna förändra sin livssituation. Både kvinnornas och personalens berättelser finns med. 23 Enligt utvärderingen har Norrköpings kommun länge prioriterat kvinnofridsarbetet - arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld - som en del av kommunfullmäktiges socialpolitiska program. Det finns en del olika verksamheter som riktar sig till målgruppen missbrukare, indelade efter kön. Fortsättningsvis finns även projekt för att kartlägga gruppen våldsutsatta kvinnor i missbruk och [även för att] informera om målgruppen. 24 Skälet till projekt som detta motiverades med att kvinnor i större utsträckning behövde skydd av samhället. 25 Slutligen framgår också i utvärderingen att ett tydligt genusperspektiv och empowerment ska genomsyra arbetet med de boende på Elsa. 26 Avgränsning Detta är som tidigare nämnt en allmän kommunal angelägenhet men på grund av arbetets omfattning har vi valt att avgränsa oss till Norrköpings kommun med förståelsen för att arbetet trots detta även är relevant för andra kommuner. Vidare avgränsning kommer att göras till våldsutsatta kvinnor i missbruk, men då verksamheterna vi undersökt även riktar sig till våldsutsatta kvinnor utan missbruksproblematik kommer även de att inkluderas i denna studie. På grund av att siffror visar att 90 procent av kvinnor i missbruk även är våldsutsatta 27 kommer vi att benämna gruppen som våldsutsatta kvinnor i missbruk. Även verksamheterna vi granskat i Norrköpings kommun arbetar parallellt med missbruk och våldsutsatthet hos kvinnor. Då det förekommer verksamheter för våldsutsatta kvinnor utan missbruksproblematik, men inte verksamheter för missbrukande kvinnor utan våldsutsatthet drar vi även slutsatsen att det kan vara särskilt svårt att separera våld från missbruk. Fortsättningsvis har en avgränsning till 22 s Berit Sundgren Grinups, Utvärdering av kvinnoboendet Elsa i Norrköpings kommun. Delrapport mars 2011, <http://bsgutveckling.se/document/utv%c3%a4rdering_elsa_delrapport.pdf>, s Ibid, s Ibid. 26 Ibid, s s. 32.

15 10 verksamheter endast riktade till kvinnor gjorts, då det på grund av syftet inte anses relevant att göra en komparativ studie mellan boenden för kvinnor och män. Slutligen kommer vi avgränsa oss till två verksamheter i Norrköping riktade till våldsutsatta och/eller missbrukande kvinnor; Elsa och Frideborg. Då Elsa är mer ovanlig av sitt slag och enligt vår uppfattning mer komplex som verksamhet var detta något vi till en början vi ville lägga fokus vid. Vi ville låta empirin styra och då vi under intervjuerna på Elsa upptäckte en relevans i att inkludera Frideborg har vi valt att göra detta, men då det gjordes i ett senare skede av studiens gång har intervjuerna endast gjorts vid Elsa av dessa två verksamheter. För att ändå få en nyanserad uppfattning om Frideborg har vi bland annat använt oss av vår intervju med enhetschefen för de båda verksamheterna. Metod Som tidigare nämnt är syftet med vår studie att undersöka vilka kvinnor som får stöd i sin missbruksproblematik och/eller sin våldsutsatthet, samt hur Norrköpings kommun arbetar med dessa kvinnor. Vi har genomfört denna fältstudie genom kvalitativa intervjuer med åtta informanter från Norrköpings kommun involverade i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruk. Intervjuerna, som ägt rum under en veckas tid, har pågått i minuter vardera tillsammans med en informant åt gången. Val av informanter har gjorts utifrån deras yrkesmässiga relevans till vårt valda område, något som enligt Alan Bryman kallas målintriktat urval, som är ett sätt för forskaren att säkerställa att urvalet är relevant för forskningsfrågorna. 28 Fortsättningsvis kan urvalet också förklaras som ett kedjeurval, då våra informanter via sitt yrke känner till varandra och har hänvisat vidare till fler informanter. 29 Informanterna har således inte valts utifrån aspekter som till exempel könstillhörighet, etnicitet eller klass. Trots detta har urvalet resulterat i en relativt homogen informantgrupp, där sju av åtta är av samma kön och samtliga informanter är vita. Under studiens gång har detta lett till funderingar kring informanternas etniska tillhörighet och dess påverkan för studiens resultat, detta återkommer vi till i analysen. Ett resonemang kring vår positionering som vita och akademiker har även förts där vi tagit i beaktning att läsaren får ledtrådar av vad som komma skall i analysen som resultat av detta. Vi är medvetna om att denna positionering som vita forskare kan komma att påverka studiens utformning och resultat. 30 Inför intervjuerna framfördes både muntlig och skriftlig information om studien, samt anonymiteten. Informanterna valde att inte vara anonyma, med undantag från personal på Elsaboendet som ville benämnas just som personal på Elsa. I det fallet fanns inte heller någon relevans att nämna enskilda namn. Inledningsvis utfördes fem intervjuer med personal från 28 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, s Ibid, s de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, Intersektionalitet - Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Liber, s. 92.

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Likabehandlingsplan Barnens Ark

Likabehandlingsplan Barnens Ark Likabehandlingsplan Barnens Ark Reviderad januari 2016 Bakgrund och syfte På Barnens Ark ska alla barn, föräldrar och personal känna sig välkomna, trygga, få uppleva gemenskap och bli respekterade. Enligt

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Socialnämnden. Antagen i socialnämnden den 11 mars 2015 SN 2013/0259

UPPDRAGSPLAN 2015. Socialnämnden. Antagen i socialnämnden den 11 mars 2015 SN 2013/0259 UPPDRAGSPLAN 2015 Socialnämnden Antagen i socialnämnden den 11 mars 2015 SN 2013/0259 Innehållsförteckning Inledning 3 Socialnämndens ansvarsområden 4 Planeringsförutsättningar 4 Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer