HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR Beslutad av kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun

2 Innehåll Bakgrund 1 Händelser 7 Stationsområden 8 Ledningsstruktur 10 Kompetenser 12 Mål 13 Räddningstjänstens förmåga 14 Samverkan med andra räddningstjänster/organisationer 19 Alarmering, Varning och Samband 20 Höjd beredskap 21 Olycksundersökningar 22 Bilaga 1: Uppställningsplatser för höjdfordon, räddningsvägar, uppställningsytor för bärbara stegar 23 Bilaga 2: Brandvattenförsörjning 28 Bilaga 3: Räddningstjänstens framkörningstider 30

3 BAKGRUND Bakgrund LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder. Nationella mål I 1 kap. 1 och 3 LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Handlingsprogram Enligt 3 kap. 3 och 8 LSO ska kommunen anta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I programmen ska anges målen för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Detta dokument utgör handlingsprogram för räddningstjänst. Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet har utformats som ett eget dokument med ett par delprogram för brand respektive trafik. Handlingsprogrammen bör betraktas som kommunala styrdokument och ska beskriva hur kommunen bedriver verksamheten för att leva upp till de nationella inriktningsmålen. Detta handlingsprogram inkluderar inte kommunens arbete med extraordinära händelser eller civilt försvar och inte heller det brottsförebyggande arbetet. ESKILSTUNA KOMMUN OCH RISKBILDEN Eskilstuna kommun har en ökande befolkning på ca invånare och en yta på ca km2. Majoriteten av kommunens invånare bor inom Eskilstuna och Torshälla tätorter, men det finns också en utpräglad landsbygd med mindre orter som Ärla, Näshulta, Västermo, Kjula och Kvicksund. Privata och offentliga verksamheter Eskilstuna kommun har inom sitt geografiska område flera större privata och offentliga verksamheter. Mälarsjukhuset är länets största sjukhus som nu genomgår en omfattande renovering och tillbyggnation. I dagsläget har sjukhuset över besök per år och ca 3000 anställda. Kriminalvårdsanstalten Hällby är en klass 1 anstalt och ligger belägen i Tumbo nära Kvicksund och har ca 100 platser och lika många anställda. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och huvudkontoret ligger i Eskilstuna. Trafikverket har regionkontoret för region öst placerat i Eskilstuna kommun. Energimyndighetens huvudkontor är placerat i Eskilstuna. Eskilstuna hör till Polismyndigheten Region Öst, som har sitt huvudkontor i Linköping. Regionen är uppdelad i nio lokalpolisområden, varav en är placerad i Eskilstuna. Utöver dessa finns även ca företag, några av de största verkar inom metallindustri och logistik. Sida 1

4 BAKGRUND Vårdboenden, samlingslokaler I kommunen finns ett 80-tal verksamheter med olika boendeformer, så som äldreboenden, gruppboenden, LSSboenden, HVB-hem mm. Majoriteten av dessa har ett automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten. I kommunen finns ett 40-tal samlingslokaler, bla köpcentrum, nattklubbar och restauranger samt idrottsanläggningar som används både för idrott och andra evenemang där många personer med dålig lokalkännedom kan vistas samtidigt. Seveso-anläggningar I Eskilstuna kommun finns ett flertal Seveso-anläggningar (anläggningar som hanterar en stor mängd kemikalier). Sevesoanläggningarna är tillika klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2 kap 4 ). Seveso högre I Torshälla ligger Outokumpu Stainless AB som hanteras stora mängder av gasol, fluorvätesyra och svavelsyra. I Hugelsta, öster om centralorten, ligger EPC Sverige AB som hanterar ammoniumnitrat i fast och flytande form och dieselolja. Seveso lägre Värmeverket i västra delarna av Eskilstuna hanterar stora mänger eldningsolja. Ekeby avloppsreningsverk i västra delarna av Eskilstuna med tillhörande biogastankstation för bilar och bussar producerar och förvarar metangas, både i flytande- och i gasform. Volvo Construction Equipment väster om centralorten hanterar stora mängder gasol, metanol, ammoniak och diesel. Fyra bergtäkter klassas som Sevesoanläggningar: Barva, Gröndal, Kjula-Blacksta syd och Balsta. Farlig verksamhet 2kap4 Utöver Seveso-anläggningarna finns en anläggning som är endast klassad som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2 kap 4 ). Eskilstuna flygplats (alla flygplatser klassas som farliga verksamheter även då de inte innefattar några större risker). De risker som finns är själva flygverksamheten samt hantering flygbränsle och diesel. Transporter på väg, järnväg, flyg och till sjöss. De viktigaste vägarna är E20, riksväg 56 och riksväg 53. Person- och godstrafiken på landsväg sker i huvudsak på E20 och länsvägarna mot Västerås, Katrineholm och Nyköping. På Svealandsbanan dominerar persontransporter mot Stockholm och i nord-sydlig riktning dominerar tunga godstransporter på den gamla TGOJ-banan där även persontrafiken mot Västerås ökar. Farligt gods transporteras både på vägnätet, främst europavägen samt riksvägarna och på järnvägen. Av de ämnen som transporteras är petroleumprodukter den mest förekommande men även brandfarliga och giftiga gaser, ammoniumnitrat och fluorvätesyra transporteras. I centrala Eskilstuna finns en rangerbangård för godstrafik som även rangerar farligt gods. Det finns även ett logistikcentrum i Kjula och en kombiterminal mellan tåg och lastbil i Folkesta nordväst om centrum. I kommunens östra del ligger Kjula flygplats med viss civil flygverksamhet men kommunen planerar en utökning av verksamheten. Strax utanför kommungränsen på Mälaren går transporter av farligt gods på båt till hamnen i Västerås. Där transporteras främst petroleumprodukter och styckegods. Inom kommungränsen går ammoniakfartyg via Kvicksund till hamnen i Köping. Sida 2

5 BAKGRUND Vattendrag, hamnar och dess gränser i vatten I väster gränsar kommunen mot Hjälmaren och i norr mot Mälaren. Genom de centrala delarna av Eskilstuna och Torshälla rinner Eskilstunaån som är den huvudsakliga avrinningen från Hjälmaren. Skredrisk finns utmed ån som är 37 km lång och rinner genom ett relativt flackt landskap med en fallhöjd på 20 meter mellan Hjälmaren och Mälaren. Det finns totalt åtta dammar och Hjälmarens nivå regleras genom Hyndevadsdammen. Dessutom finns invallningar som ligger på båda sidor om ån på en sträcka uppströms Torshälla. Störst risk för översvämningar vid höga flöden är det mellan Faktoridammen och Torshälla. Inom detta område finns också kommunens avloppsreningsverk. Oljeutsläpp på Mälaren är att betrakta som statlig räddningstjänst. Det kommunala ansvarsområdet för oljeskadeskydd omfattar strand, öar, hamnområdet, kanaler, vattendrag och insjöar. En olycka med godsfartyg där t ex olja läcker ut innebär hög risk eftersom Mälaren är dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor samt att påslaget på land blir så gott som omedelbart. Det senare innebär också att möjligheterna att hinna vidta åtgärder för att hindra oljan att nå land är mycket små. Det är därför av stor vikt att kommunerna runt Mälaren gemensamt har beredskap för att hantera ett utsläpp. Inom Sundbyholmsöns naturreservat finns ett flertal öar som bedömts speciellt skyddsvärda eller känsliga i händelse av ett olje- eller kemikalieutsläpp. Vid räddningsinsatser i Mälaren ansvarar staten för räddningstjänst förutom inom hamnområdet där kommunen har ansvaret. Bilden nedan visar gränsen mellan statlig och kommunal räddningstjänst i Torshälla hamn vid Eskilstunaåns utlopp i Mälaren. Gräns mellan kommunalt och statligt vatten, Torshälla hamn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en överenskommelse med Kustbevakningen om lagerhållning och underhåll av MSBs förstärkningsresurser inom oljeskadeskydd. MSBs förstärkningsresurser består av både personella och materiella resurser och kan rekvireras vid räddningsinsatser. Kustbevakningen har även fartyg med brandsläckningsutrustning som kan rekvireras vid t ex brand på öar i Mälaren. Kommunala vattentäkter Det kommunala bolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och miljös ansvarar för dricksvattenproduktionen till ca personer. Dricksvattenproduktionen sker främst i Hyndevads vattenverk med vatten från Hjälmaren, men det finns även mindre vattenverk i Ärla, Bälgviken, Alberga och Näshulta. Sida 3

6 BAKGRUND Kartbild transportvägar farligt gods och vattentäkter Klimatförändringar De klimatförändringar som sker tyder på en ökad risk för extremväder, dvs längre varma och torra perioder, längre kalla perioder med kraftiga snöfall, häftigare regnväder med stora vattenmängder på kort tid och kraftigare vindar. Dessa extremväder riskerar att påverka samhällsfunktioner och ger räddningstjänsten nya utmaningar. De senaste åren har Sverige drabbats hårt av flera stora skogsbränder på grund av långa varma perioder. Grundvattennivåerna har även påverkats men än så länge har möjligheten att få tillgång till släckvatten via brandpostsystemen inte begränsats. Med fortsatta klimatförändringar ökar risken för att även Eskilstuna kommun drabbas av stora skogsbränder och vattenbrist. Sammanhållna större skogsområden, där större skogsbränder skulle kunna inträffa, finns runt om i kommunen. Varmare klimat gör att vi kan förvänta oss längre brandsriskperioder framöver och därmed större spridning och mer svårsläckt skog (SMHI, Brandrisker idag och i framtiden ) Eftersom att det genom Eskilstuna kommun rinner vattendrag, och de större sjöarna Hjälmaren och Mälaren ligger inom kommunen, finns risk för översvämningar vid höga flöden och kraftiga regnoväder. Störst risk för översvämningar vid höga flöden finns mellan Faktoridammen och Torshälla samt nedströms Torshälla. Inom detta område finns även kommunens reningsverk. SMHIs rapport Extremregn i nuvarande och framtida klimat (2018) visar att regnvolymerna vid skyfall kan förväntas öka med 10 % de närmaste årtiondena och med 40 % om 50 år beroende på den globala uppvärmningen; varm luft kan bära mer vattenånga än kall. Skredrisken kring ån kan förväntas öka i samband med kraftiga skyfall och problematiken där det idag finns översvämningsrisk kan förväntas öka. RISKBILD En risk är en oönskad händelse med negativ påverkan. Eskilstuna kommuns övergripande riskbild för olyckor grundar sig, utöver de geografiska risker som beskrivits i inledningen, på verksamheternas egenidentifierade risker, lokal/regional statistik avseende vilka olyckstyper som orsakar flest dödsfall och skador på människor och räddningstjänstens insatsstatistik. Sida 4

7 BAKGRUND Den samhällsekonomiska kostnaden som olyckor medför kan beskrivas med hjälp av analyser i form av förlorade eller förbrukade resurser. Kostnaden totalt för olyckor i Sverige är ca 69 miljarder kr/år (MSB, Samhällets kostnader för olyckor ) med följande fördelning efter olyckstyp: Samhällets kostnader för olyckor (miljarder kr) Drunkning; 1,1 Brand; 6,8 Övrigt; 11,2 Fall; 25,7 Vägtrafik; 24,5 Om man antar att samhällskostnaderna för olyckor i Eskilstuna kommun förhåller sig till samhällskostnaderna för olyckor i Sverige, såsom invånarantalet i Eskilstuna förhåller sig till invånarantalet i Sverige, kostar olyckor i Eskilstuna samhället ca 715 miljoner kr/år. De enskilda olyckstyper som kostar mest är fallolyckor, vägtrafikolyckor, bränder och drunkning. STRATEGISK INRIKTNING I ESKILSTUNA KOMMUN 12 juni 2019 beslutar KF om strategisk inriktning Underlag ska vara inlämnade från processerna 9 maj 4-ÅRIGA PROCESSMÅL Huvudprocessen Tillgodose behovet av skydd mot olyckor ligger under processområdet Samhällsskydd och beredskap i Eskilstuna Kommun. Processmålen för stödjer det strategiska målet Attraktiv stad och lyder: Minska antalet skadade och döda i olyckor Indikatorer är antalet svårt skadade respektive döda i brand, trafik och drunkning. Målet är att år 2023 vara nere på högst 1 död och 8 svårt skadade. Minska antalet utvecklade bränder i byggnader Indikatorer är antalet bränder i byggnader/1000 invånare respektive antalet utvecklade bränder i byggnader/1000 invånare. Målet är att år 2023 vara nere på högst 0,85 bränder/1000 invånare samt 0,30 utvecklade bränder i byggnader Sida 5

8 BAKGRUND UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING De 4-åriga processmålen följs upp i samband med delårsbokslut. Säkerhets- och prestationsmål följs upp årligen i samband med årsbokslut. Varje år antas en lokal verksamhetsplan och lokala processmål. Processmålen är kopplade till resultatdrivande nyckeltal. De flesta nyckeltal hämtas ur räddningstjänstens ärendehanteringssystem och rapporteras in i kommunens centrala verksamhetssystem för uppföljning. Beroende på nyckeltal följs detta upp månadsvis, per delår eller helår. Detta handlingsprogram följs upp per helår. Sida 6

9 HÄNDELSER Händelser Under larmades räddningstjänsten i genomsnitt på ca 1400 larm per år och antalet har genom åren ökat i takt med invånarantalet. Alla larm föranleder inte en räddningsinsats, ca 20 % av dessa är automatlarm där räddningstjänsten konstaterar att ingen förekomst av brand eller gas finns. Sedan 2008 larmas räddningstjänsten även vid befarat hjärtstopp, dessa larm utgör ungefär en tiondel av alla larm. Kommunen samverkar även med Region Sörmland (utöver hjärtstoppslarm) samt med Polismyndigheten vid andra händelser som inte är räddningstjänst, t ex vid hot om suicid. Av de larm som klassificeras som räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är de mest frekventa händelserna under brand ej i byggnad (ca 30 %), övriga händelser (ca 28 %), trafikolyckor (ca 26 %) och brand i byggnad (ca 13 %). BRAND EJ I BYGGNAD Brand ej i byggnad är en vanligt förekommande olyckstyp i Eskilstuna kommun. Inom olyckstypen ingår alla typer av bränder utomhus t ex gräs- och skogsbränder, containerbränder, bilbränder mm. Av brand ej i byggnad så är räddningstjänsten mest belastad under april till augusti med många gräs- och skogsbränder. Antalet larm om brand i skog och mark varierar från år till år mellan ca 20 per år 2015 till ca 100 per år 2018 beroende på väderförhållanden. ÖVRIGA HÄNDELSER Hit räknas t ex vatten-, storm- och rasskador. Här ingår även drunkningsolyckor, nödställda djur och andra händelser som inte går att definiera i övriga händelsetyper. Runt om i kommunen finns många sjöar och vattendrag som personer rör sig i och omkring. Året runt finns därför risk för drunkning och drunkningstillbud. Under har räddningstjänsten larmats på ca 7 händelser per år i kommunen med avseende på drunkning och drunkningstillbud. TRAFIKOLYCKOR Trafikolycka på väg är bland den vanligaste händelsen som inträffar i Eskilstuna kommun. Störst andel olyckor sker under vintermånaderna nov-jan och är i övrigt relativt jämnt fördelade över året. De flesta olyckor sker på lokalgator, därefter E20, länsvägar och riksvägar. BRAND I BYGGNAD Sett till insatser i bostäder sker majoriteten av bränderna i flerfamiljshus, därefter villor, radhus och fritidshus. Antalet bränder i flerfamiljshus ligger något över rikssnittet, men något under rikssnittet för bränder i villor och radhus ( ). Av de bränder som inträffar i allmänna byggnader så är vård, skolor och restaurang/danslokaler mest drabbade där Eskilstuna kommun ligger enligt eller något över rikssnittet ( ). Sida 7

10 STATIONSOMRÅDEN Stationsområden ESKILSTUNA Eskilstuna brandstation ligger i centrala Eskilstuna. Inom insatsområdet bor ca invånare vilket motsvarar ungefär 85 % av kommunens totala invånarantal. Över 50 % av befolkningen bor i flerfamiljshus, resterande i småhus. I området finns bebyggelse av alla slag, Mälarsjukhuset, Mälardalens Högskola, stora publika lokaler, hotell, köpcentrum och industrier. Området genomkorsas av europaväg, flera riksvägar och järnväg. Riskbilden har i detta område ett stort spektra, detta tillsammans med att majoriteten av andelen larm hanteras i detta insatsområde medför att beredskapen måste vara särskilt god. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på totalt ca 1200 händelser per år ( ). TORSHÄLLA Torshälla brandstation ligger i centrala Torshälla (ca 10 kilometer norr om Eskilstuna tätort). I insatsområdet finns ca invånare. Över 60 % av befolkningen bor i småhus, resterande i flerfamiljshus. Inom insatsområdet finns flera skolor, äldreboenden, samlingslokaler och industrier. Här finns kommunens största Sevesoanläggning vid industriområdet i Nyby. Inom området finns också gammal träbebyggelse som har ett kulturhistoriskt värde. I norr gränsar Torshälla mot Mälaren. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på totalt ca 120 händelser per år ( ). Torshälla är den station som har kortast körtid till Eskilstuna brandstations insatsområde och därför den styrka som primärt förstärker detta område vid större händelser. VÄSTERMO Västermo brandstation ligger ca 25 kilometer väster om Eskilstuna tätort. Inom insatsområdet bor strax under personer. Ca 90 % av befolkningen bor i småhus och resterande i flerfamiljshus. Inom området finns en industri, en grundskola, en förskola och ett äldreboende. Riskerna inom insatsområdet är i första hand den ej mötesfria riksväg 56 med hög trafikbelastning. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på totalt ca 35 händelser per år ( ). Pga. sitt geografiska läge tar det lång tid innan förstärkning kan komma till en olycksplats. Det medför att Västermos räddningsstyrka måste ha god förmåga att klara de sannolika olyckstyperna innan förstärkning anländer. Till Västermo finns knutet ett skogsbrandvärn om ca 15 personer som vid behov kan larmas via telefonlista. Larm per år, medel Brand ej i byggnad Trafikolycka Hjärtstopp Brand i byggnad Larm per år, medel Brand ej i byggnad Hjärtstopp Brand i byggnad Trafikolycka Larm per år, medel Trafikolycka Brand ej i byggnad Hjärtstopp Brand i byggnad Sida 8

11 STATIONSOMRÅDEN NÄSHULTA Näshulta räddningsvärn ligger i samhället Svalboviken ca 30 kilometer sydväst om Eskilstuna tätort. I insatsområdet bor ca 1200 personer, över 95 % i småhus. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på totalt ca 20 händelser per år ( ). Riskerna inom insatsområdet är i första hand länsväg 214 med hög trafikbelastning samt bränder i det fria. Eskilstuna kommun har genom räddningstjänsten slutit avtal med Näshulta brandkår om samverkan vid räddningstjänst. Räddningsstyrkan från Eskilstuna larmas i regel alltid ut gemensamt med styrkan från Näshulta vid händelser i området. Till Näshulta finns knutet ett skogsbrandvärn om ca 15 personer som vid behov kan larmas via telefonlista. Larm per år, medel Trafikolycka Brand ej i byggnad Hjärtstopp Brand i byggnad ÄRLA Ärla räddningsvärn är beläget 15 km sydost om Eskilstuna och har ca invånare i insatsområdet. Över 90 % av befolkningen bor i småhus och resterande i flerfamiljshus. I samhället finns grundskola, förskola, ett äldreboende och ett gruppboende samt enstaka mindre företag. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på ca 35 händelser per år ( ). Räddningsstyrkan från Eskilstuna larmas i regel alltid ut gemensamt med styrkan från Ärla vid händelser i området. Sedan 2017 finns även en första insatsperson stationerad i Ärla tätort. Insatspersonen har en räddningsutrustad personbil och beger sig vid larm direkt till olycksplatsen. Till Ärla finns knutet ett skogsbrandvärn om ca 10 personer som vid behov kan larmas via telefonlista Larm per år, medel Trafikolycka Brand ej i byggnad Hjärtstopp Brand i byggnad Sida 9

12 LEDNINGSSTRUKTUR Ledningsstruktur Räddningstjänsten i Eskilstuna ingår i ledningssamarbetet RäddSam Mälardalen (RSM). Det är ett samarbete mellan Eskilstuna, Strängnäs och Flens räddningstjänster samt Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR). Ledningsstrukturen inom RSM kan delas in i tre kategorier; systemledning, insatsledning samt uppgiftsledning. Innehållet i dessa kan även delas in i inre och yttre ledning. Inre ledning arbetar mestadels med systemledning medan yttre ledning arbetar främst med insats- och uppgiftsledning på skadeplats. LEDNINGSFUNKTIONER Inom RSM finns de gemensamma befattningarna; Räddningschef i beredskap (RCB), Inre befäl (IB), Brandbefäl i beredskap (BiB). Varje organisation i sig har egna insatsledare (IL) och styrkeledare (SL). De olika befattningarna kan vid en insats agera i olika roller boerende på händelsen. Nedan redovisas funktionernas arbetsuppgifter, roller vid insats. GEMENSAMMA LEDNINGSFUNKTIONER INOM RSM Räddningschef i beredskap (RCB) RCB arbetar på delegation av räddningscheferna inom RSM och är den högsta operative beslutsfattaren inom kommunerna. RCB ansvarar för systemledningen inklusive normativa och strategiska beslut. RCB ska tolka och besluta om organisationens roll, gränser för räddningstjänst, tilldelning av resurser för en specifik insats samt kontakter med samverkande myndigheter före, under, eller efter räddningsinsats. RCB ska vidare bidra med chefskap och ledning vid större händelser eller flertalet mindre som belastar den totala. RCB är ytterst ansvarig för nödvändiga akuta beslut som rör RSM som helhet som kan uppkomma inom räddningstjänstens ansvarsområde och som krävs för att säkerställa beredskapen för insatser, samt tilldelning av resurser till pågående insats. Inre Befäl (IB) IB bemannar räddningscentralen i Eskilstuna vid larm och är den som vid normalläge ansvarar för systemledning för RSM och bedömer hjälpbehovet vid en insats. IB ansvarar för att vara proaktiv i att larma ut förstärkningsresurser, sköta kommunikation mellan skadeplats och räddningscentralen samt kommunicera med samverkande blåljusorganisationers bakre ledningsfunktioner och SOS. IB ska även dokumentera händelser i lämplig omfattning. Brandbefäl i beredskap (BiB) BiB är vid olyckor som kräver stort ledningsbehov räddningsledare på skadeplats och arbetar med insatsledning. Med insatsledning menas att kunna agera räddningsledare vid en komplex situation och med god överblick på den rådande situationen. Förutom ovanstående ska BiB kunna verka som stabsbefäl eller stabsmedlem i räddningscentralen. Arbetsuppgiften blir då att arbeta i ett längre tidsperspektiv än IB och försöka erhålla en överblick över rådande situation. I den rollen ska hen även tänka utifrån ett kommunalt perspektiv och larma/initiera funktioner inom andra organisationer samt informera dessa. De som ingår i funktionen BiB ska vid behov kunna agera som stabschef. Inom RSM finns två BiB-funktioner: BiB Norr har som uppgift att bedriva insatsledning vid händelser i MBRs område samt att agera stabsbefäl i räddningscentralen vid händelser i Eskilstuna, Strängnäs eller Flens område. BiB Syd har som uppgift att bedriva insatsledning vid händelser i Eskilstuna, Strängnäs eller Flens område samt att agera stabsbefäl i räddningscentralen vid händelser i MBRs område. Sida 10

13 UPPGIFTSLEDNING INSATSLEDNING SYSTEMLEDNING LEDNINGSSTRUKTUR LEDNINGSFUNKTIONER INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN ESKILSTUNA Insatsledare (IL) IL utgår från brandstationen i Eskilstuna tätort och är räddningsledare vid olyckor som kräver ett visst ledningsbehov på skadeplats och arbetar med insatsledning. Vid olyckor med större ledningsbehov kommer IL att bli skadeplatschef eller storsektorchef för hela händelsen och BiB räddningsledare. IL i Eskilstuna ska även vid behov kunna fungera som avlastning till IB vid många samtidiga pågående händelser eller omfattande insats i Strängnäs, Flen eller MBR. Styrkeledare (SL) Styrkeledare kan vid mindre larm hantera händelsen på egen hand som räddningsledare där samordningsbehov mellan enheter inte föreligger. Vid större händelser kommer styrkeledaren generellt bli tilldelad en uppgift som gruppen ska hantera, t ex sektorchef. Nedan beskrivs ledningsstrukturen i RäddSam Mälardalen med respektive funktions anspänningstid. Räddningschef i beredskap 90 sek (60 min) Räddningscentral Inre befäl 90 sek Brandbefäl i Beredskap 90 sek (syd 30 min, norr 40 min) Skadeplats Brandbefäl i Beredskap 90 sek (< 45 min) Insatsledare MBR 90 sek Insatsledare Eskilstuna 90 sek Insatsledare Strängnäs 90 sek (10 min) Insatsledare Flen 90 sek (15 min) Styrkeledare Heltid/RiB Styrkeledare Heltid/RiB Styrkeledare Heltid/RiB Styrkeledare Heltid/RiB Illustration av system- insats- och uppgiftsledning. Tid inom parentes är inställelsetid för beredskapsfunktioner. Sida 11

14 KOMPETENSER Kompetenser Inom räddningstjänsten Eskilstuna ska respektive funktion ha lägst den formella kompetensnivå som anges i tabellen nedan. Befattning Räddningschef i beredskap (RCB) Brandbefäl i beredskap (BiB) Inre befäl (IB) Formell kompetens Brandingenjörsexamen kompletterad med MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer 1, utbildning inom stabsmetodik och stabschef Räddningsledare B 1 med kompletterande utbildning inom stabsmetodik och stabschef Räddningsledare A el B 1 med kompletterande utbildning inom stabsmetodik och beslutsfattande Insatsledare Räddningsledare B 1 kompletterad med utbildning i stabsmetodik Styrkeledare heltid Räddningsledare A 1 Brandman heltid Utbildning i skydd mot olyckor 1 Brandman heltid Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap 1 vikarie Styrkeledare RIB Räddningsledare A 1 Brandman RIB Preparand/Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap 1 Brandman värn Inga formella krav intern utbildning 1 Eller motsvarande utbildning i MSBs eller Räddningsverkets (SRV:s) regi Sida 12

15 MÅL Mål Utöver nedanstående mål antar kommunen 4-åriga processmål. De finns beskrivna under kapitlet Bakgrund. NATIONELLA KRAV Enligt lag om skydd mot olyckor ska räddningsinsatser genomföras vid olyckor eller överhängande fara för olyckor inom kommunen för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljö. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningstjänstinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. INRIKTNINGSMÅL Räddningstjänstens resurser ska anpassas efter aktuell riskbild och användas effektivt för att minska konsekvenser av olyckor. SÄKERHETSMÅL (S) OCH PRESTATIONSMÅL (P) S1: Ingen ska dö och antalet skadade ska minska vid bränder i byggnader P1.1: Efter ankomst till brand i byggnad ska ingen brandspridning ske utanför drabbade brandceller P1.2: Vid trafikolyckor, drunkning, brand i byggnad, järnvägsolycka, explosion och båtolycka ska framkörningstiden vara mindre än 10 minuter vid minst 80 procent av inkommande larm, högst 20 minuter i 98 procent och aldrig överstiga 30 minuter. P1.3: Räddningstjänsten ska samverka med Trafikverket och gatuavdelningen för att skapa ökad tillgänglighet till gator och vägar vid larmsituationer. Denna samverkan syftar även till att försöka undvika vägbyggnationer som skapar problem för blåljusmyndigheter vid utryckningar. S2: Omfattningen av bränder i byggnad ska minska P2.1: Vid trafikolyckor, drunkning, brand i byggnad, järnvägsolycka, explosion och båtolycka ska responstiden vara mindre än 10 minuter vid minst 80 procent av inkommande larm, högst 20 minuter i 98 procent och aldrig överstiga 30 minuter. P2.2: Räddningstjänsten ska samverka med Trafikverket och gatuavdelningen för att skapa ökad tillgänglighet till gator och vägar vid larmsituationer. Denna samverkan syftar även till att försöka undvika vägbyggnationer som skapar problem för blåljusmyndigheter vid utryckningar. P2.3: Efter ankomst till brand i byggnad ska ingen brandspridning ske utanför drabbade brandceller P2.4: Efter framkomst vid brand i skog och mark ska ingen brandspridning ske till byggnad S3: Konsekvenserna av olyckor ska minska P3.1: Vid brandrisk i skog och mark ska dagliga lokala brandriskprognoser tas fram P3.2: Räddningstjänstens miljöresurs ska larmas när det finns behov av omhändertagande av förorenat släckvatten P3.3: Räddningstjänstens ledningsresurser på skadeplats respektive bakre ledning ska anpassas efter ledningsbehovet vid aktuell händelse. Sida 13

16 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA Räddningstjänstens förmåga Räddningstjänsten i Eskilstuna kommun är utformad med en heltidsstation, två stationer med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) med tillhörande första insatspersoner (FiP), ett värn med tillhörande första insatsperson, ett värn och en enskild första insatsperson. Bemanningen i insatsområdena är anpassade för att klara den förmåga som beskrivs. Grunden till dimensioneringen är framförallt befolkningsfördelningen, de mest frekventa händelserna i insatsområdena och till viss del risker förknippade med sällanhändelser. Station Eskilstuna Torshälla Västermo Näshulta Ärla Kvicksund Beredskapsform Heltid RIB RIB Värn RiB/Värn RiB Bemanning IL + SLH SLD + SLD + 3 BmV 1 BmD + 1 BmV normalt + 8 BmH* 4 BmD 4 BmD 3 BmV Bemanning minst IL + SLH + 8 BmH* 4 BmD 4 BmD - 1 BmD - * Gäller från 1 september Innan dess är bemanningen IL + SLH + 7 BmH Bemanning minst kan tillfälligt accepteras tex vid oplanerad frånvaro så som sjukdom mm. I Torshälla och Västermo ska alltid minst en Första insatsperson finnas i tjänst även vid lägre bemanning än normalt. Skogsbrandvärn i form av personer med vana att röra sig i skog och mark finns sedan skogsbrandsäsongen 2019 knutna till stationerna i Västermo, Näshulta och Ärla, ca 15/station. Personerna i skogsbrandvärnen ges minst 4 timmars övning/utbildning per år och larmas via ringlistor vid behov. INSATSFÖRMÅGA Insatsförmågan för respektive räddningsstyrka är beskriven i nivåer för varje olyckstyp där nivå 1 är lägst nivå och nivå 3 är högst nivå. Detta åskådliggörs i en triangel (se bild). Den förmåga som beskrivs kan uppnås under förutsättning att uppställningsplatser för höjdfordon, räddningsvägar, uppställningsytor för bärbara stegar och brandvattenförsörjning är utförda enligt Bilaga 1 2. Räddningstjänstens responstider redovisas i Bilaga 3. Nivå 3 Nivå 2 Avancerad förmåga Uppfyller även nivå 1 & 2 Delvis avancerad förmåga Uppfyller även nivå 1 Nivå 1 Grundläggande förmåga Sida 14

17 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA Brand i byggnad Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 3 Rökdykning i komplicerad miljö Livräddning med höjdfordon upp till 23 meter Eskilstuna Torshälla 2 Nivå 2 Rökdykning i normal riskmiljö Västermo Livräddning med stege upp till 11 meter Utföra akut restvärde Nivå 1 Utföra utvändig släckning Bygga upp slangsystem inför ankommande rökdykande resurs Agera vattenförsörjningsresurs Ärla 3 Näshulta Kvicksund FiP 4 Brand ej i byggnad Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 3 Tolka brandriskvärden Eskilstuna Hantera större skogsbränder Kunskap om skogsbrand: spridning & natur Nivå 2 Påbörja släckning vid vägen Angöra körbara motorsprutor Västermo Ärla 5 Agera vattenförsörjningsresurs Bygga upp slangsystem 400 meter från vattentag Med hjälp av vattenspridare kunna bygga upp begränsningslinjer Nivå 1 Hantera fordonsbränder Hantera mindre bränder i skog och mark Kunskap om kända släckmetoder för brand i skog Hantera bränder i containrar, papperskorgar samt mindre deponier Torshälla Näshulta Kvicksund FiP 6 2 Rökdykning i komplicerade miljöer men inte livräddning med höjdfordon ovan 11 meter 3 Förmåga att omhänderta kontaminerat släckvatten upp till 16 kbm 4 Endast utföra utvändig släckning 5 Förmåga att omhänderta kontaminerat släckvatten upp till 16 kbm, ej vattenförsörjningsresurs 6 Endast inledande insats Sida 15

18 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA Trafikolycka Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 3 Avancerad losstagning personbil Materialresurs till nivå 2 Eskilstuna Västermo 7 Losstagning fastklämd person lastbil/buss Nivå 2 Losstagning av fastklämd person i personbil som står på fyra hjul Torshälla samt personbil som ligger på sidan Nivå 1 Säkra olycksplats mot trafik och brand Skapa tillträde till patient för enkla livräddande åtgärder (kombiverktyg) Näshulta Ärla Kvicksund FiP 8 Drunkning/Sjöräddning Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 3 Livräddning och sjöräddning med stor båt på Mälaren Eskilstuna Nivå 2 Livräddning /sjöräddning med mellanstor båt Västermo Släcka båtbrand Nautisk förmåga/kompetens Nivå 1 Ytlivräddning med dräkt, hansabräda och räddningslina 9 Torshälla 10 Livräddning från liten båt Näshulta Livräddning med frälsarkrans och kastlina från land Ärla Islivräddning med hansabräda och räddningslina Kvicksund FiP 11 Markering av position där försvunnen person senast sågs till Närsök längs med strandlinje 7 Ej materialresurs till nivå 2 eller losstagning fastklämd person lastbil/buss 8 Endast säkring av olyckplats och hjälp till skadade (fria luftvägar, första hjälpen) 9 Endast Torshälla 10 Ej liten båt, endast hansabräda 11 Endast livräddning från land, positionering och närsök Sida 16

19 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA Utsläpp farligt ämne Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 3 Kemdykning Eskilstuna Stoppa ett större utsläpp Hantera indikeringsutrustning Kunskap om beslutstöd och externa resurser Nivå 2 Livräddning Torshälla Bygga upp saneringsbana Västermo Livräddande personsanering Göra zonindelning Identifiera ämnen och risker Nivå 1 Stoppa ett mindre utsläpp (uppsamling) Näshulta Identifiering av farliga ämnen (skyltar/farlighetsnr/un-nummer) Ärla Spärra av initialt riskområde Kvicksund FiP Övrig räddning Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 3 Hantera hissöppning Eskilstuna Förmåga till rappellering Akut RVR vid vattenskada 12 Genomföra transport till farbar väg mha terrängfordon Nivå 2 Genomföra sjötransport av skadad person på bår Västermo Hantera djurlivräddning Hantera stormfälld skog Nivå 1 Genomföra transport till farbar väg Torshälla Genomföra enklare losstagning av djur Näshulta Hantera enklare vattenskada och begränsa vattenskada Ärla Röja enstaka träd över väg Kvicksund FiP 13 Kunna vara första insatsstyrka vid andra övrig räddning-larm tills förstärkning kommer Sjukvård och hot om suicid Nivå Förmåga Station/Resurs Nivå 1 Genomföra D-HLR 14 Eskilstuna Genomföra Barn-HLR Torshälla Ge syrgas Västermo Viss akutsjukvård (PHTLS) Näshulta Agera första kontakt vid hot om suicid Ärla 12 Även Ärla 13 Endast initiala åtgärder, ej röjning av träd 14 D-HLR Hjärt- och lungräddning med hjälp av hjärtstartare (defibrillator) Sida 17

20 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA FÖRMÅGA ATT LEDA INSATSER Räddningstjänsten i Eskilstuna har förmåga att leda fem pågående mindre händelser samtidigt, med en enhet och ett befäl på vardera skadeplats (3 SL, IL respektive BIB leder varsin insats). Vid stora händelser med högre ledningsbehov har räddningstjänsten förmågan att leda två samtidiga händelser (IL och BiB leder varsin insats). Räddningstjänsten har även förmåga att hantera en större händelse med stort ledningsbehov (IL tillsammans med BiB). Räddningstjänsten har förmågan till bakre ledning vid alla typer av larm genom det inre befälet som bemannar räddningscentralen. Vid större händelser larmas även BiB-norr som intar rollen stabsbefäl i räddningscentralen och kan stötta IB och initiera stabsuppbyggnad. Vid stabsuppbyggnad intar BiB normalt rollen stabschef. Vid vissa händelsetyper larmas även RCB med automatik. Samtliga befälsfunktioner kan även vid behov larmas direkt från räddningscentralen eller via SOS. Vid stabsuppbyggnad nyttjas RäddSam Mälardalens gemensamma stabsutbildade personal och kan kallas in via SMSlistor hos SOS. I räddningscentralen i Eskilstuna finns stabsutrustning och utrymmen för att bedriva stabsarbete. Rutiner för stabsarbete finns framtagna och grundar sig på natomodellen med funktionerna R1-R9. FÖRMÅGAN OCH RESURSER KOMMUNEN AVSER ATT SKAFFA SIG Ökad insatsförmåga Under 2020 kommer räddningstjänstens insatsförmåga att utökas genom att insatsstyrkan på heltidsstationen utökas till IL + SLH + 8 BmH och kan på så sätt klara två insatser med rökdykning samtidigt. Räddningsledare i Ärla Första insatspersonerna i Ärla, som idag är RiB-utbildade, kommer på sikt att utbildas till räddningsledare. Med en första insatsperson som räddningsledare i Ärla kan denne tillsammans med brandvärnet på egen hand klara mindre händelser i sitt insatsområde utan stöd från heltidsstyrkan i Eskilstuna. Ökad teknisk redundans, eller oberoende av teknik i RC Redundant teknik och system samt alternativa system för bakre ledning i räddningscentralen ska tas fram. Ökad förmåga till bakre ledning RäddSam Mälardalen avser att förstärka förmågan till bakre ledning genom att införa en ledningsoperatör eller motsvarande. Överenskommelse mellan räddningstjänstregioner om förstärkningsresurser Avsikten är att RäddSam Mälardalen ska ingå som en räddningstjänstregion i den överenskommelse om förstärkningsresurser som sedan tidigare finns i södra Sverige. I överenskommelsen beskriver respektive räddningstjänstregion vilka typer av förstärkningsresurser man kan bidra med då det uppstår behov i andra län/regioner. Kontinuitetsplanering Under 2019 har en risk- och sårbarhetsanalys för räddningstjänsten tagits fram. Nästa steg är att arbeta med kontinuitetsplanering för fredstida kriser. Bland det som kommer att tas upp i kontinuitetsplaneringen finns t ex: Utalamering säkras med UPS eller reservkraft för att klara elbortfall i upp till en vecka. Plan för drivmedelsförsörjning då de vanliga försörjningsvägarna fallerat. Sida 18

21 SAMVERKAN MED ANDRA RÄDDNINGSTJÄNSTER/ORGANISATIONER Samverkan med andra räddningstjänster/organisationer SAMVERKAN VID KOMMUNAL RÄDDNINGSTJÄNST Med utgångspunkt från att den drabbades hjälpbehov och att så snabbt som möjligt kunna genomföra skadeavhjälpande åtgärder finns avtal med räddningstjänstorganisationerna i angränsande kommuner 15. Avtalen innebär att den till olyckan närmaste räddningsstyrka, oavsett kommun- eller länsgräns, larmas som första resurs till olycksplatsen men kan också larmas som förstärkningsresurser vid stora olyckor. En resurs för omhändertagande av släckvatten finns stationerad vid och bemannas av Ärla brandvärn. Resursen är framtagen i samarbete med Räddningstjänsten Strängnäs. I Kvicksund (vid läns- och kommungränsen till Västmanland och Västerås) finns en, gemensam för räddningstjänsten Eskilstuna och MBR, första insatsperson (FiP). Med Mälardalens Brand- och Räddningsförbund finns avtal om assistans med dykare vid drunkningsolyckor inom Eskilstuna kommun. SAMVERKAN VID FÖRMODADE HJÄRTSTOPP Med Region Södermanland finns avtal angående sjukvårdslarm. Avtalet gäller befarade hjärtstopp där samtliga räddningsstyrkor i Eskilstuna kommun är utbildade och larmas parallellt med ambulanssjukvården. SAMVERKAN VID HOT OM SUICID Med Polismyndigheten, Region Sörmland och övriga räddningstjänstorganisationer i Södermanland finns avtal om gemensamhetslarm vid hot om suicid. De olika blåljusorganisationerna har gemensamt tagit fram rutiner samt utbildning/övning för att kunna larmas parallellt vid hot om suicid. SAMVERKAN VID OLYCKSUNDERSÖKNINGAR Räddningstjänsterna inom RäddSam Mälardalen har ett samarbete kring olycks- och insatsutredningar och kan ta hjälp av en annan organisations utredare för att utföra en opartisk utredning. 15 Flens kommun, Västra Sörmlands räddningstjänstförbund (Katrineholm och Vingåker), Strängnäs kommun, Mälardalens brandoch räddningsförbund (Västerås, Surahammar och Hallstahammar) samt Västra Mälardalens kommunförbund (Köping, Arboga och Kungsör) Sida 19

22 ALARMERING, VARNING OCH SAMBAND Alarmering, Varning och Samband 112 är det nationella larmnumret för ingående alarmering till bland annat räddningstjänsten. På heltidstationen sker utlarmning via stationslarm. Utlarmning av räddningstjänstpersonal i beredskap, värnpersonal, räddningschef i beredskap, brandbefäl i beredskap och inre befäl sker med hjälp av personsökare alternativt Rakel. Detsamma gäller för jourtjänstgörande personal som tillfälligtvis inte är på stationen. Utalarmeringen har ett ordinarie- och ett reservsystem. I händelse av teleavbrott hänvisas allmänheten via radio och TV till mobiltelefonnätet och till brandstationerna i kommunen där larmning av räddningstjänsten kan ske via en utvändig larmknapp. Räddningstjänstens huvudbrandstation har fast installerad reservkraft för uthållig drift. Brandstationerna i Torshälla alt Västermo kan strömförsörjas med hjälp av räddningstjänstens mobila reservkraftaggregat och Näshultas brandstation kan strömförsörjas av föreningens reservkraftaggregat. Samtliga brandstationers utalarmeringsutrustning har batteribackup för drift i minst ett dygn. VARNING (VMA) Vid allvarliga olyckor, inom eller utom kommunens gränser, ska allmänheten kunna varnas genom viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Det finns möjlighet för räddningsledningen att använda sig av varningsmeddelande (omedelbar risk) eller informationsmeddelande (mindre omedelbar risk). Ett VMA sänds alltid i radio/tv och kompletteras i vissa fall varningen genom att ljudsändare utomhus används. Inom industriområdena vid Kungsgatan inklusive rangerbangården, Vilsta- och Nyby industriområde samt i närheten av Kvicksundsbron kan allmänheten varnas genom denna utomhusvarning. Detta sker genom att signalen Viktigt meddelande ljuder och kan aktiveras från huvudbrandstation i Eskilstuna alt av SOS. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. Mer information om viktigt meddelande till allmänheten finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida. SAMBAND Eskilstuna räddningstjänst är anslutna till det digitala radiosystemet Rakel 16. Via Rakel sker kommunikation inom organisationen men även med samverkande organisationer som polis, ambulans, andra räddningstjänster och samhällsfunktioner. 16 Rakel är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. ( Sida 20

23 HÖJD BEREDSKAP Höjd beredskap Räddningstjänsten ska fungera såväl i fred som under höjd beredskap. Räddningstjänsten har samma uppdrag vid fred som vid höjd beredskap, men även nedanstående uppdrag vid höjd beredskap 17 : 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullgöras Vid höjd beredskap prioriteras räddningstjänstverksamheten: tex så kan extern utbildning/informationsinsatser, tillsyn och annan förebyggande handläggning läggas åt sidan. Schemaförändring för heltidspersonalen kan utföras till dygnstjänst med tjänstgöring vart annat dygn vilket kan ge en fördubbling av insatsstyrkans storlek. Räddningstjänsten strävar efter att minst 90 % av medarbetarna är krigsplacerade vid räddningstjänsten. I dagsläget har inte Räddningstjänsten förmågan att fullt ut fullgöra sitt utökade uppdrag under höjd beredskap och saknar vägledning från regeringen, riksdagen och ansvariga myndigheter hur räddningstjänsten ska organisera sig under krig eller krigsfara. Den kontinuitetsplanering för fredstida kriser som ska genomföras förväntas innebära förstärkningar även för höjd beredskap. 17 Lag om skydd mot olyckor 8 kap 2 Sida 21

24 OLYCKSUNDERSÖKNINGAR Olycksundersökningar Efter en insats genomförs olycksundersökningar och insatsutredningar i olika omfattningar beroende på olyckans eller insatsens dignitet. Typ om omfattning av undersökningen/utredningen kan delas in i fyra nivåer: NIVÅ 1 Efter varje insats upprättas en händelserapport där en enklare bedömning om händelseförlopp och insatsens genomförande utförs. Rapporten utgör underlag för statistik och framtida uppföljning som faktaunderlag för en fördjupad utredning enligt nivå 3 4. Utförs av IB och befäl som deltagit vid insatsen. NIVÅ 2 För att fånga upp de erfarenheter som fås under de mindre händelserna kan personalen som var med på larmet, tillsammans eller enskilt, sprida sina erfarenheter genom ett formulär kallat lärdomar från larm. NIVÅ 3 En utökad undersökning genomförs som komplement till nivå 1 för att säkerställa delar så som olycksorsak, olycksförlopp och utförande av räddningsinsats. Utförs av befäl som deltagit vid insatsen tillsammans med utsedd brand- och olycksutredare. NIVÅ 4 Utförs vid alla bränder och vissa andra olyckor med dödlig utgång, stora skador, särskilda orsaker eller förlopp samt tillbud eller skada på egen personal. Utredningen genomförs av utsedd brand- och olycksutredare. ERFARENHETSÅTERFÖRING Erfarenheter som dras vid insatserna sprids genom att utredningarna regelbundet redovisas på möten tillsammans med personalen. Vid behov av direkta åtgärder i räddningstjänstens arbetssätt eller utrustning ges berörda arbetsgrupper i uppdrag att vidta åtgärderna. Är åtgärderna oklara lämnas de vidare till räddningstjänstens operativa styrgrupp. Sida 22

25 BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR BÄRBARA STEGAR Bilaga 1: Uppställningsplatser för höjdfordon, räddningsvägar, uppställningsytor för bärbara stegar INLEDNING Denna bilaga beskriver hur framkomlighet och uppställningsplatser ska utformas med hänsyn till räddningstjänstens stegutrustning. Uppställningsplatserna är applicerbara då räddningstjänsten utgör den alternativa utrymningen via fönster/balkong eller för att möjliggöra tillträde till en byggnads vind. FRAMKOMLIGHET FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS FORDON Utformning av räddningsväg Fri vägbredd 3,0 m Fri höjd 3,6 m Tåla axeltryck 100kN Högsta längslutning 8 % Högsta tvärlutning 2 % Vid infart till räddningsväg ska vid behov finnas skyltar: Räddningsväg får ej blockeras Förbud att parkera Det ska vara god framkomlighet vid inkörning till räddningsvägar. Hinder så som bommar och stolpar ska lätt kunna resas eller avlägsnas. Eventuell låsning av hinder kan ske med s.k. brandkårslås utformad enligt SS 3654, se figur nedan. Brandkårslås och nyckel Sida 23

26 BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR BÄRBARA STEGAR Utformning av räddningsväg vid kurvor Körväg R yttre R inre R fri Inre svängradie (R inre)= 7 m Yttre svängradie (R yttre)= 11 m Hinderfri svängradie R fri = 12,5 m (ska vara hinderfri mellan 1,5 m 4 m över marken pga. bilens utformning) Underhåll Räddningsvägar inklusive uppställningsplatser ska underhållas så att full funktion uppnås oavsett årstid eller tidpunkt på dygnet. Detta innebär att de ska: Snöröjas och sandas vid behov, detta ska ske utan dröjsmål Hållas fria från parkerade bilar, containrar och andra hindrande föremål Rensas från vegetation såsom trädgrenar, buskage och dylikt Underhållet av räddningsvägar bör inkluderas i det systematiska brandskyddsarbete som bedrivs på fastigheten. UPPSTÄLLNINGSPLATS HÖJDFORDON Högsta höjd som räddningstjänsten i Eskilstuna kan hjälpa till vid en utrymning via höjdfordon är 23 m till underkant fönster eller överkant balkongräcke. Uppställningsplatsen ska vara utformad enligt nedan: Bärighet 100kN Ej större lutning än 8,5 % i någon riktning Platsen ska vinterväghållas Skyltas vid behov Fordonet ska ej behöva backa för att nå avsedd plats Höjdfordonets utrustning ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utstickande byggnadsdelar, träd, parkering eller dylikt. Sida 24

27 BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR BÄRBARA STEGAR Uppställningsplatsen ska vara förlagd utanför de balkonger eller fönster som avses. Avstånd mellan husvägg och uppställningsplatsen ska inte överstiga 9 m. Den hårdgjorda ytan ska vara 5 m bred och 12 m lång och tåla axeltryck på 100 kn. Se skiss nedanför. (OBS! inte skalenligt) När det inte enkelt går att se var uppställningsplatsen är placerad ska den skyltas t ex vid armerad gräsmatta, större yta där bara delar har högre bärighet. Huskropp Fönster Fönster Fönster < 9m Stödben Hårdgjord yta Fordon 5m 12 m Sida 25

28 BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR BÄRBARA STEGAR När fordonet är parkerat på uppställningsplatsen kan höjdfordonet komma åt utrymningsvägar 4 meter åt respektive håll från uppställningsplatsen i båda riktningarna, se figur nedan. Huskropp Fönster Fönster Fönster < 9m Fordon 4 m 4 m FRAMKOMLIGHET FÖR BÄRBAR STEGUTRUSTNING Stegen ska kunna bäras till uppställningsplatsen av två personer i lättare terräng. Stegen ska ej behöva lyftas över staket, murar m.m. eller transporteras över kraftigt lutande underlag. Vid transport av stegen ska det beaktas att den har måtten 5,0 m x 0,8 m. Detta medför att vid trånga passager i gångar, trappor och liknande ska minsta bredden vara 1,5m. Vid riktningsförändringar krävs att stegens hela längd får plats, dvs 5,0 m. Nedan visas ett exempel på måtten i en trappa med riktningsförändring. Sida 26

29 BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR BÄRBARA STEGAR Bredd (B) = 1,5 m Svängradie (R) = 5,0 m Trappa Uppställningsplats bärbar stege Högsta höjd som Räddningstjänsten i Eskilstuna kan hjälpa till vid en utrymning via bärbar stege är 11m till underkant fönster eller överkant balkongräcke. Uppställningsytan för stegen ska vara plan, med minsta mått 2,5m x 3,0m och börja vid 1,0-1,5m från fasaden och sluta >4,0m från fasaden. Stegen ska vidare kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller dylikt. Maximala avstånd mellan: Släckbil Uppställningsplats för bärbara stegar Släckbil Angreppsväg för invändig insats 50m 50m Sida 27

30 BILAGA 2: BRANDVATTENFÖRSÖRJNING Bilaga 2: Brandvattenförsörjning Vid insats mot brand används primärt vatten som släckmedel. För att säkerställa tillräcklig tillgång av vatten till räddningstjänstens utrustning finns det generella förhållningssätt när det gäller anläggning av nya områden. Vatten till brandsläckning tas företrädelsevis direkt från brandposter alternativt från tankbilar. Vid bränd ej i byggnad har räddningstjänsten har även möjlighet att pumpa vatten från dammar och vattendrag. En grundförutsättning för räddningstens förmåga är att det inom tätorter 18 finns tillgång till brandvatten. Med tillgång till brandvatten avses både avstånd till och flöde i brandpost. Rekommendationer hur brandpostnät bör utformas är utgivna av Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) 19. Brandvattensystem kan utformas på två sätt, konventionellt eller alternativt. Räddningstjänsten ska alltid rådfrågas vid utformning av brandvattensystem. KONVENTIONELLT BRANDVATTENSYSTEM Konventionellt brandvattensystem är det vanligaste systemet som används i Sverige. Detta system bygger på att vatten för brandsläckning tas ut direkt från en närbelägen brandpost. Inom Eskilstuna kommun accepteras 200 meters avstånd mellan brandposter. Enligt VAVP83 bör nedanstående normalvärden för brandvattenförbrukning vid olika typer av områden gälla: Områdestyp A. Bostadsområden eller andra jämförbara områden med serviceanläggningar B. Industriområden, enstaka industrianläggningar eller andra från brandskyddssynpunkt jämförbara områden. Bebyggelse- Kapacitet per brandpost verksamhetstyp 1) Flerfamiljshus lägre än 10l/s (600l/min) 4 våningar, villor, radhus och kedjehus 20 2) Annan bebyggelse 20l/s (1200l/min) 1) Låg brandbelastning, 10l/s (600l/min) d.v.s. brandsäkra byggnader utan upplag av brännbart material 2) Normal brandbelastning, 20l/s (1200l/min) d.v.s. brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material 3) Hög brandbelastning, 40l/s (2400l/min) såsom snickerifabriker brädgårdar o.dyl 4) Mycket hög >40l/s (2400l/min) brandbelastning, såsom oljehanteringsanläggningar o.dyl 18 Ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen 19 VAV P83, utgiven Alternativt brandvattensystem kan i vissa fall tillämpas Sida 28

31 BILAGA 2: BRANDVATTENFÖRSÖRJNING ALTERNATIVT BRANDVATTENSYSTEM Detta system kan i vissa fall tillämpas i områdes- och bebyggelsetyp A1 enligt ovan och bygger på tillgång till minst två tankbilar per insats. En tankbil lossar vatten och fyller släckbilens tank på brandplatsen samtidigt fyller en andra tankbil sin tank från brandpost. Därefter sker växelvis fyllning och lossning. Det är viktigt att tankbilar rymmer ungefär lika stor mängd vatten så att lossning och fyllning tar lika lång tid. Brandposterna kan då glesas ut till ett avstånd från brandplats till brandpost på maximalt 1000 m. Vid brandposterna ska goda vändmöjligheter, alternativt ska möjlighet till rundkörning finnas. Brandposterna för ett alternativsystem ska ha minsta kapacitet 900 l/min. Sida 29

32 BILAGA 3: RÄDDNINGSTJÄNSTENS FRAMKÖRNINGSTIDER Bilaga 3: Räddningstjänstens framkörningstider Nedan visas räddningstjänstens framkörningstider för första enhet, inklusive första insats från angränsande räddningstjänster i de områden där de är snabbast. Med framkörningstid menas anspänningstid (tid från larm tills utryckningen är påbörjad) + körtid till olycksplatsen. Teoretisk beräkning från 2015 Sida 30