Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)"

Transkript

1 Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 november 2007 Fredrik Reinfeldt Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på hur mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer ska bekämpas. Regeringen redovisar huvuddragen i arbetet för att bekämpa detta våld under mandatperioden. Handlingsplanen omfattar en mängd åtgärder, inom olika politikområden, som kommer att utvecklas och preciseras efter hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av hur arbetet har bedrivits. 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Insatsområden Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper Utgångspunkter Problembeskrivning Mäns våld mot kvinnor Statistik om mäns våld mot kvinnor Kostnader för våldet Hedersrelaterat våld och förtryck Våld i samkönade relationer Särskilt utsatta grupper Insatser under mandatperioden Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Skärpning av socialtjänstlagen Utvecklingsmedel till kommunerna i syfte att förstärka kvinnojoursverksamheten Förbättrat kunskapsstöd till socialtjänsten Förstärkt tillsyn av socialtjänsten Kvalitetssäkrade bedömningsinstrument för socialtjänstens insatser Utveckling av socialtjänstens arbete med riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Utvärdering och utveckling av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Rättigheter för barn som bevittnat våld Utvärdering och utveckling av ideella kvinnojourers arbete med våldsutsatta kvinnor Utvidgning av uppdrag att utveckla program för omhändertagande av sexualbrottsoffer Uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Utbildning för personal som ger stöd och service till personer med funktionshinder Stöd till handikapporganisationernas arbete Stärka kunskapen inom missbruks- och beroendevården om kvinnors våldsutsatthet Ökat stöd till bl.a. kvinno- och brottsofferjourer Riktade medel till utveckling av verksamheter som arbetar med våld i samkönade relationer.22 2

3 Förstärkt skydd för personer som utsätts för hot eller förföljelse Utredning om rätten till partsinsyn och skydd av adressuppgifter m.m. i rättsprocessen Stärkt säkerhet i domstolarna Bättre information till brottsoffer Utredning om vistelsebegreppet Utredning om en översyn av socialtjänstlagen och lagen om vård av unga Stärkt förebyggande arbete Metoder för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet Virtuell ungdomsmottagning Fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck Fortsatt kunskapsutveckling för tjejjourer Nya prioriterade områden för Allmänna arvsfonden Förbättrad trygghet för kvinnor i stads- och tätortsmiljöer Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Intensifierat arbete inom polisen avseende bl.a. mäns våld mot kvinnor Ökad kompetens hos polisen att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor och barn Ökad kompetens hos polisen att ge brottsoffer relevant information Ökad kompetens hos polisen att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet Ökad kompetens inom Åklagarmyndigheten i brottsofferfrågor Förbättrat bemötande i domstolarna Utbildningsprogram för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer Utvärdering av fridskränkningsbestämmelserna Utvärdering av sexualbrottslagstiftningen Skärpt syn på allvarliga våldsbrott Barn- och tvångsäktenskap Förlängd preskriptionstid för könsstympning Förbättrade lagregler om bodelning Uppföljning av förändrad ordning gällande rättsintyg Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Utvärdering av metoder och arbetssätt i socialtjänstens arbete med våldsutövande män Utveckling av socialtjänstens arbete med våldsutövande män Satsning på verksamheter inom kriminalvården riktade till våldsamma män

4 4.4.4 Förbättrade förutsättningar för Kriminalvårdens programverksamheter Ökad samverkan Stöd till samordning av insatser i länen Stöd till lokal samverkan för kvinnofrid Utveckling av den fysiska miljön för att utreda våld mot kvinnor Informations- och kunskapsspridning om frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Ökade kunskaper Inrättande av ett forskningsprogram Kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck Kartläggning av arrangerade äktenskap Utbildningsuppdrag till Ungdomsstyrelsen Utredningar avseende kvinnor som avlidit med anledning av brott i nära relationer...37 Bilaga 1 Organisationer och myndigheter som deltagit i hearing...38 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 november

5 1 Inledning Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller utvecklingen på jämställdhetsområdet, inte minst när det gäller synen på mäns våld mot kvinnor. Situationen är trots detta alltjämt allvarlig. Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område, men det har länge saknats en sammanhållen strategi för att ta itu med problemen. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. Sveriges åtaganden inom ramen för FN:s och Europarådets arbete är därför en viktig utgångspunkt för regeringens insatser. Mäns våld mot kvinnor är oacceptabelt. Motsvarande gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens strävan är att detta våld ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Det skiljer sig från övriga våldsformer genom dess kollektiva karaktär, vilket innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Denna handlingsplan omfattar även våld mot HBT-personer (homooch bisexuella samt transpersoner) som utsatts för våld av sin partner. Alla ska ha tillgång till likvärdigt skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. Insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste göras utifrån ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. I de fall barn är offer för brott eller på annat sätt berörs av våldet måste särskild hänsyn tas till deras behov, rättigheter och förutsättningar. Alla insatser i kampen mot mäns våld mot kvinnor måste utgå från de utsattas behov. Det är statens och kommunernas ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd. Frivilligorganisationernas verksamhet är ett ovärderligt komplement till de offentliga verksamheterna. Ett ökat samarbete mellan de olika aktörerna är nödvändigt för att arbetet mot denna typ av våld ska bli kraftfullt och effektivt. Flera myndigheter har redan i dag uppgifter som syftar till att bekämpa detta våld. Det är emellertid regeringens bedömning att ytterligare tidsbegränsade insatser behöver genomföras de närmaste åren. Det handlar i många delar om åtgärder som syftar till att höja medvetenhet och kompetens. Regeringen bedömer att de insatser som presenteras i handlingsplanen leder till en varaktigt höjd ambitionsnivå i kampen mot våldet. Handlingsplanen innehåller många förslag som berör flera myndigheter samt kommuner, landsting och frivilligorganisationer. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har värdefulla synpunkter inkommit från myndigheter, organisationer och enskilda. 5

6 Handlingsplanen innehåller en rad insatser varav flera redan är beslutade. Övriga åtgärder kommer att genomföras av regeringen under mandatperioden. 1.1 Insatsområden Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är oacceptabelt och måste upphöra. Syftet med handlingsplanen är att i ett sammanhang presentera regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, och att beskriva hur arbetet ska bedrivas under mandatperioden. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden som är viktiga var för sig men som också kompletterar och stärker varandra. Insatsområdena är: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare, ökad samverkan, ökade kunskaper Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Alla människor har rätt att leva i trygghet och säkerhet. Den som utsätts för hot och våld ska ha rätt till skydd och stöd. Det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för den som är i behov av det. Våldsutsatta människor ska få samhällets stöd att leva ett normalt liv i frihet. Samhällets insatser ska syfta till att hindra våldsverkare från att begå brott och därmed också hota andra människors trygghet. Frihetsinskränkningar ska riktas mot den som utövar våld, medan den våldsutsattas frihet ska värnas. Alla brottsoffer ska bemötas på ett professionellt sätt, oavsett vilka de är eller var i landet de bor. Kommunerna har enligt lag ett ansvar för att brottsoffer får den hjälp och det stöd som de behöver. Kommunerna ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Även barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Det är viktigt att ta hänsyn till att barns behov kan se annorlunda ut än vuxnas. Det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsatts för brott ska kunna känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Samhället måste ge tillräckligt skydd såväl under en pågående rättsprocess som efter det att processen avslutats. 6

7 1.1.2 Stärkt förebyggande arbete Ett aktivt och verkningsfullt förebyggande arbete handlar både om att motverka att våld utövas och att avbryta våld som pågår. Ett brett förebyggande arbete riktar sig till både kvinnor och män, även till dem som inte själva är direkt berörda i sin vardag. Insatser riktade till både potentiella och konstaterade förövare är en central och viktig del i det förebyggande arbetet. Barn och unga är också viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet. Därför är det angeläget med tidiga insatser i skolan och i andra sammanhang där barn och ungdomar befinner sig. Rättsväsendets myndigheter, hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten har alla en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Genom ett professionellt bemötande, rutiner och dokumentation, samt kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, ökar förutsättningarna för att en våldsutsatt person eller en person som lever under hot om våld får rätt hjälp. Polisen ska vara tillgänglig för att kunna rycka ut och göra snabba insatser när brott begås. Genom att beakta brottsförebyggande aspekter, särskilt beträffande kvinnors utsatthet, vid samhällsplanering och byggande kan risken för att utsättas för brott i utomhusmiljön minska Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, är en uppgift och utmaning för rättsväsendet. Rättskedjan särskilt polis och åklagare ska fungera effektivt så att brott som begås utreds och lagförs skyndsamt. Straffen för våldsbrott ska vara rimliga och proportionerliga. Samhällets reaktion måste på ett tydligt sätt markera allvaret i den kränkning som sådan brottslighet innebär för offren. Lagstiftning kring äktenskap, registrerat partnerskap, skilsmässa och bodelning ska vara utformad på ett sådant sätt att en våldsutsatt persons rättigheter garanteras. Det gäller även regler om vårdnad och umgänge. Alla som bor i Sverige ska skyddas av lagen. Människors rättigheter får inte inskränkas med hänvisning till religion eller tradition. Våldsutsatta personer ska kunna känna sig trygga i sina kontakter med rättsväsendet. Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar. Det är därför angeläget att det finns kunskaper om dessa frågor inom hela rättskedjan. Det är också viktigt att de som anmäler brott får ett professionellt bemötande av samtliga aktörer i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Inom kriminalvården måste det finnas programverksamhet att erbjuda våldsutövare. Det ska gälla inom kriminalvårdens alla verksamheter. Även utanför kriminalvården är det angeläget att sådan programverksamhet utvecklas. Insatserna som är riktade till män som utövar våld ska 7

8 utvärderas, utvecklas och kvalitetssäkras. Kvinnors och barns säkerhet ska vara central i all verksamhet riktad till män som utövar våld Ökad samverkan Många aktörer, både offentliga och ideella, kommer i kontakt med våldsutsatta människor. Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver. Samarbetet ska ske med kunskap om och respekt för varje myndighets uppdrag och kompetens. Regelverk, rutiner och myndigheters sätt att arbeta får inte utan goda skäl hindra ett fördjupat samarbete Ökade kunskaper Ökade kunskaper är avgörande för alla insatser som görs för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Genom bl.a. forskning ska kunskaperna på området öka och fördjupas och genom utbildning ska kompetensen hos myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare utvecklas. Det är även viktigt att ta del av erfarenheter från andra länder och att samverka för att utveckla kunskap och tillämpningar. Uppföljning och utvärdering av myndigheternas verksamhet och särskilda satsningar inom området är en viktig del av kvalitetssäkring och kunskapsutveckling. 2 Utgångspunkter Regeringen har i sitt arbete med handlingsplanen haft ambitionen att arbeta myndighetsövergripande med utgångspunkt i de utsattas perspektiv och den kunskap som finns på området. Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning för att kunna åtnjuta mänskliga rättigheter. Regeringens definition av mäns våld mot kvinnor grundas på FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs av FN:s generalförsamling I deklarationens första artikel definieras våld mot kvinnor enligt följande Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Detta innebär att våldet omfattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i hemmet och i samhället. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket har flera beröringspunkter med mäns våld mot kvinnor. I enlighet med deklarationen kan våld och förtryck som skadar kvinnor aldrig accepteras med hänvisning till religion, seder och traditioner. Våld förekommer också i relationer mellan personer av samma kön. Problemen med våld i samkönade relationer har många likheter med 8

9 mäns våld mot kvinnor, men har fram till nu ofta osynliggjorts. Regeringen har beslutat att våld i samkönade relationer ska inkluderas i handlingsplanen för att fokus ska riktas mot de utsattas behov och inte mot deras sexuella läggning eller val av kärlekspartner. I vissa länder accepteras våld mot kvinnor av staten. Det kan t.ex. gälla hedersrelaterat våld som inte utreds och lagförs. Enligt deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor omfattas även sådant våld i definitionen av våld mot kvinnor. Barnkonventionens artikel 19 slår fast att barn har rätt till skydd mot alla former av våld, såväl psykiskt som fysiskt. Barn som bevittnar våld av eller mot närstående vuxna är offer för brott. I de fall barn är offer för eller på annat sätt berörs av sådant våld som står i fokus i denna handlingsplan, måste särskild hänsyn tas till deras behov, rättigheter och förutsättningar. 3 Problembeskrivning 3.1 Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och en allvarlig typ av brottslighet. Den största delen av mäns våld mot kvinnor begås av någon som kvinnan har eller har haft en relation till. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsatta kvinnans hela livssituation. Att en kvinna utsätts för våld av en man hon har eller har haft en nära relation till förekommer i alla samhällsgrupper. Det är inte acceptabelt att kvinnors liv begränsas, att deras rörelsefrihet inskränks och att deras trygghet utarmas. Trots att Sverige har kommit långt i utvecklingen för jämställdhet är kvinnors utsatthet för mäns våld fortfarande ett stort samhällsproblem. Barn drabbas särskilt hårt av mäns våld mot kvinnor i hemmet. Enligt Rädda Barnen finns det mellan och flickor och pojkar i Sverige som bevittnar och därmed upplever våld i hemmet. Socialstyrelsen framhåller att flera nordiska undersökningar om misshandlade kvinnor visar att barnen i merparten av fallen har varit närvarande vid våldstillfället. Barn som lever med föräldrar av samma kön riskerar att bli än mer osynliggjorda än de barn som lever i heterosexuella familjer. En orsak är att våldet i homosexuella relationer inte alltid uppmärksammas p.g.a. att homosexualitet fortfarande är omgärdat av fördomar. Insatserna för män som utövar våld har varit eftersatta både resursmässigt och kvalitativt (se Mäns våldsutövande barns upplevelser 2006). Det behövs mer kunskap kring orsakerna till varför vissa män utövar våld och det behövs utvecklade metoder som fungerar för att få dessa män att upphöra med sitt våldsamma beteende. Att många män är påverkade när de slår gör inte att alkohol eller andra droger kan ses som en förklaring till varför män slår. Däremot kan droger vara en bidragande faktor till att män använder våld. För att nå resultat i kampen mot mäns våld mot kvinnor är det avgörande att männen involveras på ett helt annat sätt än idag. Detta måste ske på ett sådant sätt att brottsoffrens och 9

10 andra människors säkerhet aldrig äventyras. Alla insatser riktade till våldsutövare måste ha ett risk- och säkerhetsperspektiv avseende kvinnorna och barnen Statistik om mäns våld mot kvinnor Kunskap om omfattningen och utvecklingen av mäns våld mot kvinnor har definitivt ökat under de senaste åren. I en nyligen publicerad undersökning (Nationella trygghetsundersökningen 2006, Brå-rapport 2007:14) framkom att 1,8 procent av kvinnor i åldern år själva uppger att de varit utsatta för misshandel någon gång under senaste året. Omräknat till hela befolkningen i denna åldersgrupp innebär det i storleksordningen kvinnor, varav över 70 procent beräknas ha blivit utsatta för våld av en närstående person eller en bekant. Även om förövaren i vissa fall också varit en kvinna kan det konstateras att merparten av gärningsmännen är män. Sedan början av 1990-talet har andelen kvinnor som uppger att de varit utsatta för våld eller hot ökat. År 2006 anmäldes misshandelsbrott mot kvinnor som är 15 år och äldre. I figuren nedan redovisas utvecklingen av antalet polisanmälda misshandelsbrott mot kvinna som är 15 år och äldre av en bekant gärningsman under åren Antal anmälda misshandelsbrott mot kvinna 15 år och äldre, bekant med gärningsmannen Källa: Brottsförebyggande rådet Sedan 1990 har antalet anmälda brott ökat med i genomsnitt drygt 400 anmälningar per år. Enligt Brottsförebyggande rådet har anmälningsbenägenheten troligen ökat under denna tid, men det är rimligt att anta att det faktiska våldet mot kvinnor i nära relationer har ökat under talet. I begreppet mäns våld mot kvinnor ingår också våldtäkt och andra sexualbrott som män begår mot kvinnor. Polisanmälningar av sexualbrott har mer än fördubblats sedan År 2006 anmäldes sexualbrott varav brott avser våldtäkt. Antalet anmälda våldtäkter har ökat 10

11 kraftigt de senaste åren vilket delvis beror på att definitionen i lagstiftningen under 2005 har breddats till att omfatta fler handlingar. Statistik avseende brottet grov kvinnofridskränkning ger en tydligare bild av relationen mellan offret och gärningsmannen. Brottet är sammansatt av upprepade gärningar avseende exempelvis misshandel, olaga hot och vissa sexualbrott där offret och gärningsmannen är eller tidigare har varit gifta eller sammanboende. Som framgår av figuren nedan har antalet anmälda brott gällande grov kvinnofridskränkning ökat påtagligt sedan det infördes Antal anmälda brott avseende grov kvinnofridskränkning Källa: Brottsförebyggande rådet Att våld mot kvinnor allt oftare rubriceras som grov kvinnofridskränkning beror bland annat på att polis och åklagare har blivit bättre på att utreda om våld och hot har förekommit tidigare i relationen. Både svenska och utländska studier (se bl.a. Brå-rapport 2001:3) har visat att kvinnor som utsatts för våld från en närstående man ofta har blivit det vid upprepade tillfällen. Omkring hälften av de kvinnor som uppger att de utsatts för våld säger att detta har inträffat flera gånger. Närmare en tredjedel av de kvinnor som anmäler att de varit utsatta för misshandel av en närstående gör en ny polisanmälan inom 12 månader. Varje år avlider i genomsnitt 30 kvinnor på grund av dödligt våld. Av dessa kvinnor dödas omkring 17 kvinnor av en man som de har eller haft en nära relation till. Kriminalstatistik avseende mäns våld mot kvinnor ger dock bara en bild av händelser som inrapporterats till polisen. Generellt gäller för de flesta typer av brott att mörkertalen är stora, särskilt när det gäller sådant våld som utövats av en person som offret har eller har haft en nära relation till. Benägenheten att anmäla ökar ju grövre våldet är och om offret är obekant med förövaren. Den officiella kriminalstatistiken måste därför användas tillsammans med annan kunskap, t.ex. med resultat från offerundersökningar, för att ge en tydligare bild av omfattningen av mäns våld mot kvinnor. 11

12 3.1.2 Kostnader för våldet Socialstyrelsen har i en rapport från 2006 (Kostnader för våld mot kvinnor) beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar ca tre miljarder kronor. Beräkningarna gäller direkta och indirekta kostnader för olika samhällssektorer. Kostnaderna fördelar sig på direkta kostnader om ca 2 2,5 miljarder kronor för bl.a. sjukvård, rättsväsende och socialtjänst. De indirekta kostnaderna uppskattas till ca miljoner kronor och inkluderar värdet av produktionsbortfall samt värdet av ideellt arbete. Utöver de direkta och indirekta kostnaderna uppskattas transfereringarna till 690 miljoner kronor varav ungefär hälften utgörs av sjukpenning. Socialstyrelsen poängterar att vissa beräkningar är mer osäkra än andra och att flera aspekter inte har varit möjliga att inkludera. Därför bör beräkningen ses som en försiktig uppskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna. 3.2 Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. Detta bekräftas av de rapporter som FN:s speciella rapportör om våld mot kvinnor har skrivit (se bl.a. Cultural practices in the family that are violent towards women [E/CN.4/2002/83] och Intersections between culture and violence against women [A/HRC/4/34]). Det finns många likheter i våldets struktur och mekanismer, t.ex. att våld och förtryck ofta utövas i en nära relation och att den våldsutsatta på olika sätt är beroende av och starkt känslomässigt bunden till förövaren eller förövarna. Synen på kvinnors och mäns sexualitet är central för att förstå våldets struktur och mekanismer både rörande mäns våld mot kvinnor generellt och hedersrelaterat våld och förtryck. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Detta gör att det i vissa fall är påkallat med särskilda insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Specifik kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och särskilda rutiner är nödvändigt, exempelvis i polisutredningar, vid riskbedömningar och vid bedömningar av vilka stödinsatser som bör ges till den våldsutsatta personen. 12

13 Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende. Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också homo- och bisexuella av båda könen, samt transpersoner. Länsstyrelserna beräknade 2004 att mellan flickor och unga kvinnor var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt att procent av de drabbade behövde skyddat boende. I Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar (2006) undersöktes upplevd frihet att själv bestämma över sitt liv hos gymnasieungdomar i årskurs 2. En av de frågor som avsåg att ge en indikation på förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck handlade om eleverna var oroliga för att inte själva få bestämma vem de skulle välja som livspartner. Fem procent av flickorna och tre procent av pojkarna svarade ja på denna fråga. 3.3 Våld i samkönade relationer Alla människor har rätt till samma skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. Våld i samkönade relationer och mäns våld mot kvinnor i nära relationer har många likheter. Mönstret med begränsningar och normalisering i den våldsutsattas liv, kontroll, hot om våld och utövande av våld är likartat. Maktförhållandet mellan förövaren och den våldsutsatta kan ses både som orsaken till och en konsekvens av våldsutövandet. Men det finns också olikheter vilket gör att särskild kunskap om våld i samkönade relationer behövs. Könstillhörigheten hos förövaren och den våldsutsatta har betydelse både för hur omgivningen uppfattar våldet, för benägenheten hos den våldsutsatta att anmäla och söka hjälp och för det bemötande hon eller han får. Det omgivande samhällets heterosexuella normer innebär att våld i samkönade relationer ofta osynliggörs eller bagatelliseras. Konsekvenserna kan vara att omgivningen har svårare att se, förstå och hantera våldet och därmed kunna ge adekvat stöd och hjälp. En svensk studie (Våldsamt lika och olika 2005) och tidigare erfarenhet visar bl.a. att homo- och bisexuella inte söker hjälp i samma utsträckning som heterosexuella, t.ex. gör denna grupp mycket sällan polisanmälningar om våld i parrelation. Det kan bero på att många i denna grupp har negativa erfarenheter av bemötande från olika myndigheter och inte tror sig kunna få hjälp av samhället i samma utsträckning. Erfarenhet från både Sverige och andra länder visar att homo- och bisexuella kvinnor och män har svårt att uppsöka vanliga brottsofferjourer eftersom det kräver ett visst mått av öppenhet. Den tidigare nämnda stu- 13

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-26, 79 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Sammansatta justitie- och socialutskottets betänkande 2007/08:JuSoU1 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Sammanfattning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Rapport 2010:4

Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Rapport 2010:4 Rapport 2010:4 Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer En första uppföljning av regeringens handlingsplan Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Program mot våld i nära relationer

Program mot våld i nära relationer 1 (16) Id nr: 0:22 Typ: Program Giltighetstid: 2014-12-02 Version: 2:0 Fastställd: Socialnämnd och Gemensam nämnd för närvård i Frostviken Uppdateras: 2016-12-01 SN 2014-12-02, 131 NVN 2015-01-30, 7 Program

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan 2016 2025. Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande.

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan 2016 2025. Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-28 SN-2015/2303.719 1 (3) HANDLÄGGARE Eriksson, Paula Paula.Eriksson@huddinge.se Socialnämnden Remiss av betänkandet Nationell

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län Förord Mäns fysiska, sexuella eller psykiska våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet. Mäns våld mot

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

2013-04-23 Ks 41/2013. Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Örebro kommun 2013-2016

2013-04-23 Ks 41/2013. Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Örebro kommun 2013-2016 2013-04-23 Ks 41/2013 Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Örebro kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Handlingsplan... 3 Definition av hedersrelaterat våld

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund

Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund Fördjupning Våld mot närstående VÅLD MOT NÄRSTÅENDE Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund Sammanfattning I detta kapitel beskrivs omfattningen och utvecklingen av våld mot närstående

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer