Fjällängsskolan Fjällängsskolan

Transkript

1 Fjällängsskolan Fjällängsskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2019/2020 Vår vision Fjällängsskolan sjuder av liv och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här upplever barn och vuxna såväl trygghet som glädje och respekterar varandra. Vi har en god arbetsmiljö med ett positivt klimat för lärande Alla som lämnar Fjällängsskolan har med sig känslan av att - jag duger - jag kan - jag vill fortsätta lära 1

2 Innehåll 1. Grunduppgifter Delaktighet Utvärdering nde arbete Åtgärdande arbete Förebyggande arbete

3 Likabehandlingsplan Fjällängsskolans plan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 1. Grunduppgifter Likabehandlingsplanen upprättas i enlighet med Diskrimineringslagen 3 kap : En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier utifrån ovanstående diskrimineringsgrunder. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. Ansvariga för planen Skolans trygghetsgrupp ansvarar för att varje år utvärdera den gällande planen och upprätta en ny plan. I gruppen ingår rektor, specialpedagog och skolans kurator. Den nya planen arbetas fram i process med elever, personal och föräldrar. I processen ingår utvärderingar och analyser samt förslag till aktiviteter som stödjer det förebyggande och främjande arbetet. Vårt uppdrag är att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. All personal ska medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Vi ska vara tydliga vuxna som vågar agera i och utanför klassrummet och erbjuda en verksamhet där eleverna upplever meningsfulla sammanhang, delaktighet och att olikheter respekteras. Ingen på Fjällängsskolan, vare sig elever eller vuxna ska utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandlig av något slag. Planen gäller från Planen gäller till Fjällängsskolans mål: Vi arbetar för nolltolerans mot fula ord och okamratliga beteenden. Vårt värdegrundsarbete ska förankra respekten för alla människors lika värde. Vi utvecklar en skolmiljö där alla elever trivs, känner sig trygga och kan utvecklas. 3

4 Vi är tydliga vuxna som vågar och kan agera i och utanför klassrummet 2. Delaktighet Elevernas delaktighet Pedagogerna presenterar och samtalar om planen i början av varje termin på klassrådstider; v ht -19 samt v.2-5 vt -20. Pedagogerna samtalar med eleverna utifrån ålder och mognad. Klassrådet är ett återkommande forum för samtliga klasser att samtala om och utvärdera arbetet med trivsel och ordningsregler. Elevrådet medverkar i utvärdering samt utformandet av åtgärder inför nytt läsår. Vårdnadshavarnas delaktighet Fjällängsskolans föräldraråd ges möjlighet att reflektera och lämna synpunkter på planen samt på skolans ordningsregler. Pedagogerna presenterar planen och de åtgärder vi tänker genomföra under läsåret på föräldramöten i början av varje termin. Personalens delaktighet Personalen granskar, diskuterar och utvärderar vårt arbete utifrån planen, på personalmöten kontinuerligt under läsåret. Förankring av planen Pedagogerna presenterar planen för samtliga elever under de första skolveckorna. Pedagogerna ska kontinuerligt under läsåret arbeta med planen i sina klasser och särskilt beakta arbetet mot kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna samt arbetet för. På höstens första föräldramöte tas planen och de åtgärder vi tänker genomföra upp i samtliga klasser. Planen ska även finnas tillgänglig på skolans hemsida. Vid ett par tillfällen per läsår, på gemensamma personalmöten, diskuterar och planerar personalen sitt främjande, förebyggande samt åtgärdande arbete. 3. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personal har utvärderat samt lämnat synpunkter under läsåret Eleverna har lämnat synpunkter på hur de upplever sin situation på skolan i såväl egna trygghetsenkäter/intervjuer som till elevrådet från klassråden. Resultaten kopplar vi till vårt fortsatta arbete med att planera för åtgärdande, förebyggande och främjande arbete. Föräldrarådet lämnade synpunkter på föräldrarådsmöte i maj

5 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan. Elever För samtliga elever på skolan får vi bra resultat på hur eleverna upplever sin trygghet på skolan. Fortfarande är det på rasterna som det för några kan kännas mindre tryggt. Vi kan se ett tydligt mönster av att elever i åk 1 och 4 på höstterminen uttrycker större otrygghet och oro än övriga elever samt att detta förändras positivt under året så att resultatet av trygghetsenkäten/intervjuerna på vårterminen visar ett bättre resultat. I klasserna har det arbetats mycket med skolans ordningsregler och klassernas egna trivselregler. Det har samtalats om vad vuxna på skolan gör om/när de får kännedom att någon blivit retad eller på annat sätt blivit illa behandlad. Eleverna tycker att det varit bra att få veta mer om detta för att känna sig trygga att berätta för vuxna. Några elever tycker inte att vuxna agerar som de borde. Klasspedagogerna behöver samtala med klasserna om detta även nästa läsår. Genom att personalen medvetet arbetat för att få ordning på arbetsro, språkbruk och ordning ute på rasterna så upplever eleverna en stor skillnad under vårterminen. Vid utvärdering i slutat av läsåret så säger eleverna att det är lugnare ute på rasterna. Arbetsron i klassrummen har blivit mycket bättre från hösten till våren. Händelser där retningar och våld förekommit har minskat. Språkbruket har tyvärr inte blivit bättre bland de äldre eleverna. Eleverna önskar en bättre utemiljö som ger fler lekmöjligheter. De önskar också fler styrda aktiviteter som leds av någon vuxen. Föräldrar Föräldrar tycker att vi på skolan bedriver ett bra och trygghetsskapande arbete. Föräldrarådet är nöjda med att vi förtydligat och förbättrat rutinerna vid dokumentation och anmälningar av incidenter där kränkningar och våld förekommer samt att vi tydligt beskriver ärendegången i splanen. De önskar att ärendegången tydliggörs på föräldramöten. De har funderingar på hur F-klassens elever kan göras mer delaktiga i det skolgemensamma arbetet. F klassen inskolas i skolans demokratiska arbetsformer genom att inskolas i klassrådsarbete. De får del av alla elevrådsprotokoll och kan om de vill skicka sina idéer till Elevrådet. De kan också delta när och om de önskar för att vara med i någon särskild fråga. Föräldrarna önskar också att skolan har rättvisa och likvärdiga riktlinjer för hur elevrådsrepresentanterna väljs. Personal Pedagogerna arbetar kontinuerligt med sfrågor och med samtal om skolans ordningsregler. Dokumenten ska finnas synligt uppsatta i alla klassrum. När något hänt så kopplar personalen tillbaka till ordningsregler, trivselregler och vårt arbete enligt planen mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Några har lyft hur vi arbetar utifrån planen, vid samtal med elever och föräldrar. Vi ser att ständig återkoppling ger resultat. Planen har upplevts som ett bra stöd i samtal med elever och föräldrar om något har inträffat. På första föräldramötet presenterades planen och ordningsreglerna. 5

6 På klassråd finns stående punkter kring sarbete, arbetsro, stämningen ute på rasterna och språkbruk. Vi har genomfört arbetskvällar/personalmöten med all personal under ht 2018 samt vt 2019 kring bl. a vårt arbete med främjande och förebyggande åtgärder. Hälsofrämjande aktiviteter: Varje måndag har alla elever på skolan genomfört fysiska aktiviteter utomhus. Det har varit Röris, kompispromenader och samarbetslekar där samtliga elever har deltagit. De gemensamma hälsoaktiviteterna är viktiga delar av vår verksamhet och ingår i skolans val för att skapa en god atmosfär och en känsla av samhörighet för skolans alla elever. Friendsarbete har ägt rum inom klassernas ram som en del av det trygghetsskapande arbete som ständigt pågår. Friendsarna tillsammans med ansvariga vuxna har planerat och genomfört skolövergripande aktiviteter. Utvärdering av årets plan. Planen utvärderas senast av trygghetsteamet. Synpunkter inför ny plan samlas in från elever, personal och föräldraråd senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utvärderar splanen samt sarbetet för genom kontinuerliga uppföljningar av pågående åtgärder och insatser. Åtgärder och insatser stäms av mot resultat av trygghetsenkäter/intervjuer och eventuella andra aktuella enkäter eller undersökningar. Föräldrarådet ombeds lämna sina synpunkter kontinuerligt och senast sista föräldrarådsmötet vt-20. Resultaten av utvärderingarna ska analyseras och nya mål och åtgärder skrivas in i kommande plan. 4. nde arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Syfte skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna det främjande arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet stärker de positiva förutsättningarna för 6

7 Plan för främjande arbete läsåret 2019/2020 Åtgärd Vad ska vi göra? Genomförande Hur ska vi göra? När ska det göras? Uppföljning Utvärdering Ansvarig Syfte: Vad ska främjas? Klassråd åk 1-5 Klassråd i förskoleklasser Schemaläggs minst varannan vecka: Värdegrundssamtal samt andra angelägna frågor Schemaläggs minst varannan vecka: Värdegrundssamtal samt andra angelägna frågor Personalmöte vt-20 samt i respektive klassråd senast v.23 I elevrådet v.24 Personalmöte samt i respektive klassråd senast v.23 Klasspedagog er Klasspedagog er Delaktighet och ansvarstagande Kamratskap och värdegrundat förhållningssätt. Delaktighet och ansvarstagande Kamratskap och värdegrundat förhållningssätt Friendsarbete i alla årskurser och arbetslag Skolgemensamma, årskursvisa och arbetslagsvisa aktiviteter planeras och genomförs. Vi använder Friendsmaterialet för trygghetsaktiviteter. Utvärdering på klassråd, elevråd, personalmöte senast v 23 när vi utvärderar allt vårt arbete för trygghet och arbetsro. Klasspedagog er och rektor Delaktighet och ansvarstagande Kamratskap och värdegrundat förhållningssätt Elevråd åk 1-5 Arbeta aktivt i samtliga klasser med ordningsregler, trivselregler, Elevråd 1 gång i månaden. Protokoll från elevråd skickas hem till alla föräldrar av klasspedagoger. Arbete i klasserna med att förankra och återkoppla till ordningsregler, trivselregler och Elevrådet senast v.24 Utvärdering på klassråd, elevråd, personalmöte och senast v 23. Rektor Klasspedagog er Rektor Delaktighet och ansvarstagande Kamratskap och värdegrundat förhållningssätt Delaktighet och ansvarstagande Kamratskap och värdegrundat 7

8 s arbete och Friendsarbete. oavsett kön likabeh.planen vid bestämda tidpunkter vid varje terminsstart. Under läsåret genomföra Friendsaktiviteter Ex. könsblandade grupper i alla aktiviteter, talrundor, genuslitteratur. Klassråd och Elevråd senast v 23 våren Likabehandli ngsgruppen Klasspedagog er förhållningssätt oavsett kön Pojkar och flickor ges lika stort utrymme och inflytande i verksamheten Analys av svar i trygghetsenkät och intervjuer. Likabehandli ngsgruppen Vi är uppmärksamma på barnkonvention en, allas lika rättigheter oavsett sexuell läggning Genomföra livskunskap åk 5 och prata olikheter i åk F-5 Analys av svar i trygghetsenkät och intervjuer. Klasspedagog er, Skolsköterska Skolkurator oavsett sexuell läggning Läsa barn och ungdomslitteratur som tar upp ämnet samt ägna god tid åt samtal. oavsett funktionsnedsättning Anpassa skolans undervisning Läsa och samtala. Prova olika handikappidrotter under sin skoltid på Fjällängsskolan. Personalen får utbildning samt Analys av svar i trygghetsenkät och intervjuer. Rektor All personal oavsett funktionsnedsättning 8

9 och verksamhet utifrån elevernas funktionsnedsättning. handledning kring funktionsnedsättni ngar och möjligheter att anpassa. oavsett etnisk tillhörighet.. Ha den mångkulturella almanackan i klassrummen, uppmärksamma olika högtider och använda faktadelarna som stående inslag i undervisningen. Analys av svar i trygghetsenkät och intervjuer. Rektor All personal oavsett etnisk tillhörighet Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt genom att ta upp olika ord och begrepp på de olika språk som finns i klassen eller på skolan. Låta elevernas olika ursprung och erfarenheter få positivt utrymme i undervisningen. oavsett religion eller annan trosuppfattning. Ha den mångkulturella almanackan i klassrummen, uppmärksamma olika högtider och använda faktadelarna som stående inslag i undervisningen. Analys av svar i trygghetsenkät och intervjuer. Rektor All personal Trygghetsenkät sker i intervjuform och vid upptäckt av att kränkningar ev. förekommer Skolan bör ha kunskap om när olika religiösa högtider firas för 9

10 oavsett ålder. att inte ex. lägga friluftsdagar när man firar någon stor högtid ex. Ramadan Uppmärksamma olika kulturer och kulturella uttryck Vi tar hänsyn till varje barns ålder och mognad när vi ex. samtalar om olika ämnen. Analys av svar i trygghetsenkät och Friendsenkät Rektor All personal oavsett ålder Vi genomför ålderblandade aktiviteter på vissa raster och vid andra tillfällen. Alla ska i alla sammanhang känna sig respekterade oavsett ålder och mognad. oavsett könsöverskrida nde identitet eller uttryck. Arbeta aktivt med våra hälsofrämjande aktiviteter enligt vår hälsoplan. Vi ska förebygga rädsla för äldre kamrater samt fostra de äldre barnen till att respektera yngre kamrater. Läsa skönlitteratur som behandlar ämnet samt ägna tid åt samtal. Gemensam fysisk aktivitet må Aktiviteter enligt hälsoplanen. Analys av svar i trygghetsenkät och intervjuer. Personalmöte senast v.25 och elevråd senast v.24 Rektor All personal Hälsogruppen All personal oavsett könsöverskridan de identitet eller uttryck. Skapa en god atmosfär som motverkar kränkningar Fasta platser i matsalen och 5 tysta minuter Ansvarig vuxen Ansvarig vuxen hjälper barnen i matsituationen och ser till att klassen Personalmöten och elevråd. Klasspedagog er. Trygghet, matro och ordning. Alla ska veta 10

11 finns kvar under hela den tid klassens elever finns i matsalen. lämnar snyggt efter sig. vilka kamrater man sitter med och att man inte kan väljas bort. Definitioner Friendsarbete: Det gemensamma arbete som planeras och som vi genomför på skolan för att främja gott gruppklimat och kamratskap. 5. Åtgärdande arbete Kartläggning Kartläggningsmetoder För att kartlägga vilka risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i verksamheten som kan uppstå eller finnas kommer vi att arbeta med följande metoder: Regelbundet arbete från skolstarten i samtliga klasser kring ordningsregler och rutiner där eleverna är delaktiga Samtal i klassråd, elevråd, med enskilda elever och föräldrar Observationer Trygghetsenkäter höst och vår som i år sker i intervjuform i samtliga grupper. I trygghetsintervjuerna kartläggs otrygga platser Utvecklingssamtal höst och vår I slutet av läsåret sammanställs och analyseras samtliga anmälningar av kränkande behandling som ägt rum och rapporterats i DF-respons som är kommungemensamt. Åtgärder beslutas och förs in i vår plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur involveras eleverna i kartläggningen Eleverna svarar på trygghetsenkäten höst och vår samt samtalar i sina klasser om det resultat på gruppnivå som ansvariga pedagoger presenterar. Elevrådet medverkar också genom att prata om trygghet och klimatet på skolan och ute på rasterna för att skapa skolövergripande förslag på åtgärder utifrån det arbete som görs i klasserna. Hur involveras personal i kartläggningen Pedagogerna genomför våra egna trygghetsenkäter i klasserna F-5, sammanställer klassens resultat och analyserar resultatet tillsammans med eleverna. Likabehandlingsgruppen analyserar hela skolans resultat utifrån resultat av trygghetsenkäterna och analysen av 11

12 kränkningar anmälda i DF-respons. Rektor samtalar med enskilda pedagoger vid behov av särskilda riktade insatser. Likabehandlingsgruppen ser över åtgärder för hela skolan och lyfter dessa i samtal med personalen. I olika samtal och genom observationer kan personalen få kännedom om att det förekommer kränkningar som behöver åtgärdas. Diskussioner och planering av ev. gemensamma åtgärder och gemensamma aktiviteter kan göras i arbetslag eller på skolgemensamma personalmöten. Resultat och analys av läsåret Samtliga elever från förskoleklass till åk 5 har svarat på vår trygghetsenkät både höst och vår. Vi kan se att trivseln på skolan är bra och ökat från höstterminen till vårterminen. I stort sett alla elever trivs ganska eller mycket bra på skolan. Dåligt språkbruk förekommer men har minskat bland de yngre eleverna från vårtermin till hösttermin. Dåligt språkbruk har tyvärr inte minskat bland de äldre eleverna. Kränkningar på nätet har minskat sen föregående år. Det har förekommit att elever blivit retade eller blivit utsatta för våld av andra elever. Retningar och våld har minskat från hösten till våren och har minskat från föregående år. För samtliga elever på skolan får vi bra resultat på hur eleverna upplever sin trygghet på skolan. Fortfarande är det på rasterna som det för några kan kännas mindre tryggt. Vi kan se ett tydligt mönster av att elever i åk 1 och 4 på höstterminen uttrycker större otrygghet och oro än övriga elever samt att detta förändras positivt under året så att resultatet av trygghetsenkäten/intervjuerna på vårterminen visar ett bättre resultat. Flera av de yngre eleverna upplever en otrygghet på platser på skolgården där de äldre barnen håller till. Resultat av planerade åtgärder lå Elever upplever att det är otryggt att byta om i omklädningsrummen till idrotten eftersom det råder full insyn när dörren öppnas: Skärmväggar har satts upp som förhindrar insyn. Klart Elevrådet har lämnat synpunkter och förslag på åtgärder för att förbättra vårt arbete med regler, arbetsro samt hur vi kan bli bättre på vårt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling: I alla klasser kommer man att använda klassrådstid att prata om samt följa upp skolans ordningsregler samt klassens egna regler. Samtal om arbetsro och vad det är kommer att genomföras kontinuerligt i alla klassråd i syfte att skapa rimliga förväntningar samt ge förutsättningar till eleverna att själva bidra med stöd av vuxna. Pågår Hur vi vuxna arbetar när vi får kännedom om kränkningar /våra rutiner, behöver bli väl kända av alla elever i alla grupper. Pågår Feedback på vad som händer i specifika ärenden behöver ges till elever som anmält misstanke om kränkningar och diskrimineringar. Syftet är att eleverna ska förstå att vuxna verkligen gör något konstruktivt och att våra rutiner följs till dess kränkningarna och diskrimineringarna har upphört. Pågår Eleverna har önskat en bättre lekmiljö på skolgården: Uppfräschning av lekredskap: lagning, målning. Pågår 12

13 Ny sand i sandlådor. Pågår Uppmålning av hopphagar etc. utifrån elevernas önskemål. Pågår Elever och föräldrar önskar bättre tydlighet kring skolans rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling: Våra rutiner skrivs in i splanen. Klart Rutinerna följs upp på personalmöten under läsåret för att säkerställa att de följs. Pågår Rutinerna diskuteras med eleverna på klassråd och med föräldrar på föräldramöten. Pågår Planerade åtgärder lå Arbetet i klasserna med återkoppling till ordnings- och trivselreglerna samt sarbetet fortsätter. Vi fortsätter även vårt arbete med att eleverna ska känna samhörighet och trygghet i klassrummet, på fritids och på rasterna genom de aktiviteter som planeras såväl på grupp som skolnivå. Se planeringarna för det främjande respektive förebyggande arbetet. Elevrådet har lämnat synpunkter och förslag på åtgärder för att förbättra vårt arbete med arbetsro och tryggare raster. Förslagen är väl förankrade i klasserna 1-5 genom arbete i elevrådet och i klassråden. I alla klasser kommer man att använda klassrådstid till att prata om samt följa upp skolans ordningsregler samt klassens egna regler. Samtal om arbetsro och vad det är kommer att genomföras kontinuerligt i alla klassråd i syfte att skapa rimliga förväntningar samt ge förutsättningar till eleverna att själva bidra med stöd av vuxna. Rutinerna för vad som händer när vuxna får kännedom om kränkningar behöver bli väl kända av alla elever i alla grupper. Feedback på vad som händer i specifika ärenden behöver ges till elever som anmält misstanke om kränkningar och diskrimineringar. Syftet är att eleverna ska förstå att vuxna verkligen gör något konstruktivt och att våra rutiner följs till dess kränkningarna och diskrimineringarna har upphört. Vi behöver planera för fler vuxenledda rastaktiviteter i samtliga årskurser med syfte att skapa platser där alla elever tryggt kan delta och känna sig välkomna. Vi behöver organisera aktiviteter där elever möts mellan grupper och åldrar i syfte att lära känna varandra och träna på att ta ansvar för sig själv och andra. Elever och personal har önskat en bättre lekmiljö på skolgården och en fräschare lärmiljö med fler möjligheter till avskilda arbetsplatser att använda vid enskilda behov samt vid grupparbeten: Uppfräschning av lekredskap: lagning, målning. Pågår Ny sand i sandlådor. Pågår 13

14 Uppmålning av hopphagar etc. utifrån elevernas önskemål. Pågår Dela rektorskontoret i två delar för att skapa ett grupprum. Klart Bygga ett grupprum i en del av biblioteket. Klart Skapa arbetsplatser i biblioteket med hjälp av skärmar. Klart Samnyttja de rum som finns ex. genom bokningsschema. Pågår 6. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Syfte syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar de områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer Plan för förebyggande arbete läsåret 2019/2020 Åtgärd Vad ska vi göra? Rastvärdar i reflexväst Genomförande Hur ska vi göra? Minst tre rastvärdar ute på rasterna. Uppföljning Utvärdering Personalmöt en och elevråd. Ansvarig Rektor och rastschemaläggar e Syfte Ökad trygghet Säkra de platser som eleverna upplever som otrygga läsåret 18/19 samt de platser som enligt trygghetsenkät en våren 19 utpekats som otrygga: -på rasterna -yngre elever Genomföra åldersblandade aktiviteter på raster och andra tillfällen. Vuxenledda rastlekar ex; faddring, aktiviteter i andra klasser som ex läsning etc för att Personalmöt en och elevråd. Klassråd/ Friendsgrupp/ Hälsogrupp tillsammans med samtliga vuxna Arbetslag/ Fritidspedagoger Trygghet och kamratskap Trygghet 14

15 känner otrygghet där äldre elever vistas. äldre och yngre elever ska lära känna varandra på ett positivt sätt. Elevråd / Trygghetsint ervjuer Extra uppsikt mot skogen under raster. Trygghetsint ervjuer Alla vuxna Rastvärdar Trygghet Alla på skolan ska ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och okamratliga beteenden samt kränkningar. Tydliga vuxna som agerar i och utanför klassrummet Arbeta aktivt i klasserna med ordningsregler, arbetsro, förhindra kränkningar. Trygghetsen käter och intervjuer Alla vuxna Trygghet Pedagogiska samtal med enskilda elever/hela klassen Utveckla samarbetet med hemmen ex. föräldramöten, enskilda samtal Handlingsplan om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av andra elever Arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev 15

16 känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Arbetet innebär att verksamheten vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningen upprepas. Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta i DF-respons till rektor som i sin tur anmäler ev. rektorsbeslut vidare till huvudman. Vid misstanke eller signaler om ev. kränkande behandling gör närmaste pedagog en kartläggning i ett samtal med den ev. utsatta eleven. Särskilda intervjufrågor för kartläggning finns och ska användas. Om kartläggningen visar att eleven är utsatt för kränkning vidtas åtgärder. Vid upptäckt tar ansvarig pedagog omgående reda på vad som hänt och dokumenterar detta i blankett Dokumentation vid trakasserier och annan kränkande behandling. Detta är den första nödvändiga utredningen som avgör vidare åtgärder. Se utredningsgångens olika steg nedan. På blanketten beskrivs vad som hänt, vilka som är inblandade, kontakter med vårdnadshavare samt vilka åtgärder som vidtagits alternativt kommer att vidtas. Händelsen redovisas till rektor på nätet i DF-respons. o o o o o o Klasspedagog/annan ansvarig pedagog samtalar med den som blivit utsatt och tar reda på vad som hänt/konkreta situationer i ett utredande samtal. Klasspedagog/annan ansvarig pedagog kontaktar omgående vårdnadshavare till de elever som varit inblandade. Den pedagog som haft det utredande samtalet anmäler händelsen till rektor i DFrespons. Klasspedagog/annan ansvarig pedagog samtalar med den/de som utövat kränkningen (en i taget) Syftet är att planera för konkreta aktiviteter som ersätter det negativa beteendet. Det ska klargöras att kränkningar omedelbart ska upphöra. Klasspedagog/annan ansvarig analyserar orsaken till det som inträffat och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga upprepning. Rektor ansvarar för att informera huvudman och elevhälsoteam om ärendet behöver insatser i form av rektorsbeslut om utredning och ev. åtgärder utöver ordinarie insatser. o o Utvärdera och dokumentera täta uppföljningar i början. Varje uppföljning dokumenteras. Följ upp under lång tid. Samtala med berörda elever eller hela gruppen. Klasspedagog/annan ansvarig pedagog fortsätter dokumentera det fortsatta arbetet på blanketten Dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling. 16

17 Dokumentationen lämnas till rektor när ärendet är avslutat. o o Om kränkningen eller trakasserierna inte upphör kallar rektor berörda till ett möte. En handlingsplan upprättas för att komma tillrätta med problemet. Ytterligare åtgärder kan vidtas om det är nödvändigt tex. skriftlig varning, avstängning, skolbyte, kontakt med andra myndigheter som socialtjänst och polis. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: Händelsen anmäls till pedagog, elevhälsoteam, rektor eller annan vuxen på skolan som eleven/vårdnadshavare har förtroende för Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor som rapporterar till huvudmannen i DF-respons. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor Rektor ansvarar för att utredning sker - samtal förs med samtliga berörda parter - samtalen dokumenteras - rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas - åtgärderna dokumenteras - rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare - rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och följer upp ärendet - uppföljningen dokumenteras Definitioner Gemensamt för all kränkande behandling och trakasserier är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning ryktesspridning) Text och bildbundna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Kränkande behandling definieras i skollagen kapitel 6, som ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. 17

18 Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön (enl. diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man) Könsöverskridande identitet eller uttryck (enl. diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Etnisk tillhörighet (enl. diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande) Religion eller annan trosuppfattning (diskrimineringslagen definierar inte religion eller trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför) Funktionsnedsättning ( med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan väntas uppstå) DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning (enligt diskrimineringslagen avses homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning) Ålder (enligt diskrimineringslagen avses uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Årsplan för sarbetet läsåret 2019/2020 Vecka Augusti V v Åtgärder Arbetslagen planerar inför skolstarten gruppstärkande aktiviteter Upptakt och personalmöte: främjande och förebyggande arbete lå Ansvariga Arbetslagen/alla pedagoger Alla vuxna på skolan 18

19 September Planen mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling förankras i alla klasser och arbete genomförs kring våra ordningsregler med tillhörande konsekvenser Alla pedagoger V Oktober V Presentation i alla föräldragrupper av vår splan, hur vi arbetar med samt ordningsregler med konsekvenser. Trygghetsenkät genomförs i intervjuform och enkätform i klasserna F-åk 5 och resultaten analyseras centralt. Åtgärder planeras och genomförs. Klasspedagoger Specialpedagog/ Klasspedagoger V 46 Träff med sgruppen. Reflektion över nuläget, det förebyggande arbetet samt resultaten på vår trygghetsenkät. Ev åtgärder på organisationsnivå planeras. Rektor/specialpedagog VT-20 Mars- April Maj Juni v v. 25 Trygghetsenkät genomförs i intervjuform och enkätform i klasserna F-åk 5 och resultaten analyseras centralt. Åtgärder planeras och genomförs. Träff sgruppen Analys av trygghetsenkäten på skolnivå. Vi utvärderar vårt åtgärdande, främjande och förebyggande arbete och samlar in synpunkter från elever, personal och föräldrar Planen mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling revideras utifrån synpunkter från elever, personal och föräldrar. Specialpedagog/Pedagoger med klassansvar Specialpedagog/rektor/ku rator Rektor/ Likabehandlingsgrupp/ All personal Rektor/ Skolkurator 19

20 20