Mäns våld mot kvinnor ett policydokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor ett policydokument"

Transkript

1 Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län

2 Förord Mäns fysiska, sexuella eller psykiska våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet. Mäns våld mot kvinnor inkräktar på och förhindrar kvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och är en manifestering av historiskt ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för våldsbrott. I många fall handlar det om brott som begås av en man som är närstående till kvinnan. Mäns våld mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem som måste angripas på bred front. Denna typ av våld utgör också ett hinder för en hållbar samhällsutveckling. För det myndighetsövergripande arbetet rörande mäns våld mot kvinnor bildades i september 1998 Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län bestående av företrädare för berörda myndigheter och frivilligorganisationer i länet. Dess uppgift är bland annat att bidra till kunskapsutvecklingen och att ta fram konkreta lösningar för arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Länsgruppen ska vara drivande och ta initiativ till informations- och utbildningsinsatser. För ett framgångsrikt arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor krävs att samverkan utvecklas på olika nivåer och efter lokala förutsättningar. För fler exemplar kontakta Bodil Käll Landstinget i Jönköpings län ISBN

3 Innehållsförteckning Förord...2 Mäns våld mot kvinnor i ett jämställt samhälle...5 Länsgruppens uppgift...6 Vad har Länsgruppen gjort?...6 Myndigheternas ansvar...7 Länsstyrelsen... 7 Kommunerna... 8 Landstinget... 9 Polismyndigheten Åklagarkammaren Kriminalvården Migrationsverket Frivilligorganisationerna...13 Kvinnojourer Brottsofferjourer Andra frivilligorganisationer Länsgruppen för Kvinnofrid

4

5 Mäns våld mot kvinnor i ett jämställt samhälle Mäns våld mot kvinnor är en av de mest allvarliga hälsoriskerna för kvinnor världen över. Detta våld sker i tysthet, oftast i hemmet utan insyn utifrån och i skydd av respekten för privatlivet. Kvinnor som blir utsatta lever under stark press, stor rädsla och isolering. Ofta har de ansvar för barn som tvingas bevittna våldet, vilket utgör en ytterligare påfrestning. För de flesta av dessa kvinnor innebär det en stor ansträngning och rädsla att försöka ändra sin livssituation. Hemmet där man ska kunna känna sig trygg utgör ingen sådan plats för dessa kvinnor och barn och de har oftast inga andra frizoner. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Relationer mellan självständiga kvinnor och män som präglas av ömsesidig respekt, hänsyn och tolerans utgör själva grunden för ett jämställt samhälle. I sådana samhällen har kvinnor och män också samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Sverige betraktas ofta som det mest jämställda landet. På många områden råder dock obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. Mäns våld mot kvinnor är förknippat med föreställningar om kvinnors och mäns olika roller i samhället. Det är numera väl dokumenterat, i både forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i fördomar och föreställningar om att män är överordnade kvinnor. Denna typ av våld kan därför inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet. Våld är den mest extrema handlingen för att mannen ska behålla sin maktposition och kontroll över kvinnan samt ett sätt för män med dålig självkänsla att befästa sin manlighet. För att på ett framgångsrikt sätt kunna bekämpa mäns våld mot kvinnor, krävs därför kunskaper om maktförhållandena mellan könen. Det våld kvinnor utsätts för av män är av en sådan omfattning att det måste betecknas som ett allvarligt samhällsproblem. Regeringen har påtalat att det är angeläget att samhällets samlade insatser i högre utsträckning tas i anspråk för att förebygga och stoppa mäns våldsbrott mot kvinnor och för att stödja kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för denna typ av våld. Det påpekas även angelägenheten av att ökad uppmärksamhet riktas mot män som är eller riskerar att bli förövare av denna brottslighet. Det våld som män riktar mot kvinnor som de har eller har haft en nära relation till är ett exempel på denna obalans. Denna typ av brott kan ses som det yttersta uttrycket för kvinnoförtryck. Mäns 5

6 våld mot kvinnor drabbar också barn, som far illa då de tvingas bevittna våld och i vissa fall själva bli slagna. Det är viktigt att barnens situation och deras behov uppmärksammas. Länsgruppens uppgift Länsgruppen för Kvinnofrid har funnits sedan Gruppen bildades genom ett regeringsuppdrag att arbeta myndighetsgemensamt för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Uppdraget är slutfört men länsgruppen har beslutat fortsätta stödja arbetet på regional nivå så länge behov av ytterligare insatser kvarstår. Länsgruppens arbete syftar till att minska våldet mot kvinnor, öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor och stödja det myndighetsgemensamma arbetet på regional och lokal nivå. Länsgruppens uppgift är också att uppmärksamma barn som lever i våldsnära miljöer samt unga kvinnor i patriarkala familjestrukturer. En stor utmaning de närmaste åren är också att medverka till att utarbeta strategier för att förebygga att män blir förövare. I stora delar handlar länsgruppens arbete om att på olika sätt förebygga våld mot kvinnor. Den allra viktigaste insatsen för att förebygga detta våld är att sprida kunskap och information och att arbeta aktivt med värderingar och attityder. Länsgruppen för Kvinnofrid kommer de närmaste åren bland annat att skapa förutsättningar för samarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer medverka till att kunskapsnivån höjs avseende mäns våld mot kvinnor medverka till att sätta fokus på frågan verka för att det lokala arbetet utvecklas främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter våldsutsatta kvinnor, deras barn och förövarna erbjuda erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer i länet Vad har Länsgruppen gjort? Länsgruppen för Kvinnofrid har under åren arrangerat ett stort antal konferenser, utbildningar samt träffar där frågor som rör mäns våld mot kvinnor behandlats. Det har bland annat varit en temadag 1999 våld mot kvinnor, regional konferens 2001 våld mot kvinnor och våld i hederns namn Målgrupp har varit de personer som arbetar med eller kommer i kontakt med drabbade kvinnor. 6

7 Myndigheternas ansvar Länsstyrelsen Länsstyrelsen har som uppdrag att verka för att de jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länet. Ett av delmålen är som tidigare nämnts att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsen har därför ett ansvar att driva opinion, sprida kunskap och initiera projekt syftande till att undanröja föreställningar om kvinnors och mäns skilda roller. Män som starkt har präglats av patriarkaliska strukturer/kulturer har svårt att acceptera kvinnors rätt att göra fria val. Kvinnofridsfrågan är central i Länsstyrelsens jämställdhets- och integrationsarbete. Länsstyrelsen ska inom ramen för sitt tillsynsansvar över socialnämndens verksamhet följa och uppmärksamma frågor om mäns våld mot kvinnor samt verka för regional samverkan kring dessa frågor. Målet för Länsstyrelsens verksamhet inom socialtjänstområdet är att verka för hög grad av rättssäkerhet, laglighet och kvalitet samt att bidra med ökad kunskap om utveckling i länet beträffande insatser inom socialtjänstens ansvarsområde. Länsstyrelsens tillsyn och uppföljning består av såväl hantering av enskilda ärenden som uppföljning av verksamheter. Våldsutsatta kvinnor som vänt sig till socialtjänsten för att få hjälp har möjlighet att framföra klagomål till länsstyrelsen om de upplever sig olämpligt bemötta av socialtjänsten. Inom ramen för tillsynsverksamheten ska Länsstyrelsen uppmärksamma hur socialtjänsten lever upp till socialtjänstlagens krav på insatser när det gäller kvinnor som utsätts för och barn som bevittnar våld eller andra övergrepp. I Länsstyrelsens uppgifter ingår dessutom att informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten samt biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet. 7

8 Kommunerna Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialtjänstlagen (SoL) 5 kapitlet 11 Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och kommunernas socialtjänst är en viktig aktör för våldsutsatta kvinnor. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ansvaret för att dessa kvinnor får adekvat stöd. Förutom det yttersta ansvaret för alla i kommunen framgår det av 5 kapitlet 11 SoL att det bland annat hör till socialnämndens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialtjänsten har dessutom ett särskilt ansvar för att uppmärksamma hemmavarande barn i våldsutsatta nära relationer. Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, 5 kapitlet 1a SoL. Socialtjänsten ska vara lättillgänglig för kvinnorna och kunna erbjuda insatser efter varje kvinnas behov. Stödet ska ges utifrån ett bra bemötande och vara av god kvalitet. Kommunerna ska planera för akuta insatser såväl som för långsiktigt stöd till kvinnorna. Ibland krävs det att kommuner går samman för att kunna erbjuda alla kvinnor ett individuellt stöd. Det kan handla om skyddat boende eller om stöd till särskilt utsatta grupper av kvinnor såsom kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionsnedsättning samt kvinnor med utländsk bakgrund. Kommunerna ska samarbeta med andra aktörer, både myndigheter och frivilliga för att kunna erbjuda bästa möjliga råd och stöd till kvinnan. Kommunala handlingsplaner lyfts ofta fram som ett effektivt verktyg för kommunernas arbete för våldsutsatta kvinnor. I Jönköpings län har samtliga 13 kommuner antagit sådana handlingsplaner. 8

9 Landstinget Enligt hälso- och sjukvårdslagen, är målet en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär god kvalitet, trygghet i vården, omtanke och respekt för patientens självbestämmande samt att så långt som möjligt utforma och genomföra vård och behandling i samråd med patienten. I hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser om att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom och skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer samt att ha en helhetssyn. Kvinnor som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. Dessa kvinnor är psykiskt, fysiskt, rättsligt och socialt skadade. De är dessutom ofta anhöriga till förövaren. Detta gör att deras situation är extremt svår. Hjälpbehovet varierar beroende på kvinnans allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått samt om det finns barn med i relationen. Anmälningsskyldighet föreligger vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Sjukvården ska uppmana och vara ett stöd för kvinnan om hon vill göra en polisanmälan. Sjukvårdspersonal har alltid rätt att göra en polisanmälan om kvinnan gett sitt samtycke. Landstinget i Jönköpings län har tagit fram handlingsprogram avseende omhändertagande av kvinnor som blivit utsatta för mäns våld. Ansvar för att upptäcka våldet samt att ha ett psykosocialt förhållningssätt gäller alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Kvinnor som utsatts för våld i hemmet berättar sällan spontant när de söker vård, om vad de utsatts för, men däremot svarar de på frågor om de ställs på ett empatiskt och icke fördömande sätt. Landstinget har ansvaret att ge adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande genom att ha kunskap inom området upptäcka misshandel, våga fråga uppmärksamma barn och deras behov bemöta, behandla och vårda motivera och stödja kvinnan till en förändrad livssituation ha en ändamålsenlig dokumentation samverka med andra myndigheter 9

10 Polismyndigheten De övergripande målen för polisen är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bland annat att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och verkställighet. Vid inträffat våldsbrott, som kommer till polisens kännedom, ska anmälan regelmässigt upprättas och förundersökning inledas. När anmälan gjorts beträffande ett våldsbrott mot en kvinna ska fastställd handlingsplan med tillhörande åtgärdskort följas. Av handlingsplanen framgår att följande rutiner gäller säkra bevis i så nära anslutning till brottet som möjligt ge åklagaren grund för att väcka åtal även om kvinnan senare ej vill medverka i fortsatt utredning medverka till att kvinnan får den hjälp och det stöd som kan ges Av åtgärdskortet framgår att förhör ska hållas med kvinnan senast dagen efter händelsen, förhöret ska om möjligt videofilmas att ärenden med känd gärningsman ska redovisas inom en månad från dagen för anmälan att underrätta socialförvaltningen när barn far illa Polisen har skyldighet att informera den våldsutsatta kvinnan om hennes rättigheter när det gäller att genomföra hot- och riskbedömning enligt SARA 1 -modellen behov av målsägandebiträde som ska fungera som ett stöd för kvinnan och bevaka hennes intressen frågan om hennes behov av besöksförbud möjligheten till att få sig tilldelat ett trygghetspaket att få kontakt med myndigheter, organisationer och andra som kan lämna kvinnan stöd och hjälp att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om skadestånd i anledning av brottet Åklagarkammaren Hösten 2006 utsågs en åklagare på åklagarkammaren i Jönköping till relationsvåldsspecialist. Specialisten har till uppgift att ansvara för att samordna åklagararbetet på åklagarkammaren inom området 1 SARA står för Spousal Assault Risk Assessment Guide. SARA-modellen används som underlag för en riskbedömning av framtida partnervåld. 10

11 för relationsvåld och sexualbrott. I detta ligger bland annat att leda det operativa arbetet för de åklagare inom myndigheten som arbetar med sådan brottslighet, att i samverkan med polisen och andra myndigheter utveckla arbetsformer och arbetsfördelning, göra kvalitetsbedömningar av utredningar och svara för kvalitetsutvecklingen av förundersökningar. Åklagarkammaren i Jönköping har som målsättning att upprätthålla sin höga lagföring avseende våld mot kvinnor och förbättra den ytterligare. Åklagarkammaren vill också verka för att minska mörkertalet genom att underlätta för kvinnor att anmäla våld och medverka i förundersökningar. Kriminalvården Kriminalvården i Sverige är sedan den 1 januari 2006 en myndighet. Myndigheten är indelad i verksamhetsområden. Verksamhetsområdet Jönköping omfattar Jönköpings län. Kriminalvården skall verka för att minska risken för återfall i brott. Detta görs bland annat genom brotts- och missbruksrelaterade program som har till uppgift att påverka och skapa förutsättningar för insikt och utveckling till ett liv utan droger och brott. Mäns våld mot kvinnor är ett brott. Det är viktigt att behandling ges inom ramen för ett straff. Samhället gör då tydligt för brottsoffret vem som ansvar för våldet. Kriminalvårdens erfarenhet av behandling inom straffets ram är hittills positiv. Kriminalvården utvecklar brotts- och missbruksrelaterade program som har forskningsförankrad effekt på återfallsbenägenheten i brott. De program som används granskas av en vetenskapligt sammansatt acrediteringspanel. Programmet IDAP bedrivs sedan våren 2007 av Frivården i Jönköping. Målgruppen är män som utövar våld eller andra former av kontrollerande beteende mot kvinnor i nära relation. Programmet inleds med en riskbedömning av framtida partnervåld enligt SARA-modellen. Efter 27 programtillfällen i grupp följs programmet upp enskilt med varje man. De misshandlade kvinnorna har parallellt en egen stödkontakt. Syftet med stödet till kvinnan är att öka kvinnans säkerhet. Programmet IDAP bedrivs även på vissa anstalter. Migrationsverket Migrationsverket är Sveriges centrala utlänningsmyndighet. Det innebär att myndigheten bland annat ansvarar för att fatta beslut i asylärenden och att de asylsökande tas emot och får en bostad medan deras asylansökan prövas. Migrationsverket fattar också beslut i ärenden som rör arbets- och uppehållstillstånd och medborgarskap. 11

12 I verksamheten träffar Migrationsverket på kvinnor som utsatts för våld eller riskerar att utsättas för våld. I utredningar och bedömningar som görs på myndigheten ingår bland annat att pröva kvinnors skyddsbehov och övriga grunder för uppehållstillstånd, hjälpa kvinnor som utsatts för våld att komma i kontakt med rätt instans för råd och stöd, försöka motverka att kvinnor utsätts för våld genom de rättsliga redskap som finns i prövningen av uppehållstillstånd. På Migrationsverkets asylenheter prövas de sökandes skäl för asyl. I asylprocessen kan det finnas kvinnor som utsatts för våld. Det kan vara kvinnor som flytt från sitt hemland efter att ha utsatts för övergrepp på grund av sin ras, nationalitet, sociala tillhörighet och religiösa eller politiska uppfattning. Allt fler kvinnor åberopar att de utsatts för förföljelse på grund av sitt kön. Det innebär bland annat att de känner fruktan för att vid ett återvändande till hemlandet straffas för att de till exempel motsätter sig kränkande eller diskriminerande åtgärder som tvångsgifte, och social utstötning. Det kan handla om att de riskerar könsstympning, tvångssterilisering, tvångsabort, misshandel, hedersrelaterat våld, våldtäkt eller annat sexuellt våld. En del kvinnor söker skydd för att de har fastnat i handeln med människor. Vid bedömningen av asylskäl prövas bland annat om den asylsökande har rätt till flyktingstatus enligt 4 kapitlet 1 Utlänningslagen Utl.L (2006:219) eller om han/hon är skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kapitlet 2. Anhöriginvandring, som prövas av Migrationsverkets tillståndsenheter, är den grund som genererar flest uppehållstillstånd i Sverige. Det handlar då om anknytning till äkta make, sambo eller annan närstående. I tillståndsverksamheten försöker Migrationsverket motverka att kvinnor utsätts för våld och hot i hemmet genom att använda främst två rättsliga redskap. Ett sätt är att avslå en ansökan om en kvinna med stor sannolikhet kommer att utsättas för våld eller annan allvarlig kränkning av sin partner i Sverige. En påtaglig risk för att en kvinna kommer att fara illa kan till exempel vara att det framkommer att den i Sverige bosatte partnern gjort sig skyldig till våldsbrott mot närstående eller till sexualbrott. I samband med att vi fick en ny utlänningslag 2006 som mera harmonierar med övriga länder inom EU, har dock möjligheterna att avslå en ansökan på denna grund begränsats till att gälla personer som inte är gifta med varandra eller etablerade sambor. Det innebär att någon riskbedömning inte får göras gällande par som redan är gifta eller sambo och att dessa omständigheter inte längre utgör grund för avslag av ansökan i dessa fall. 12

13 Ett annat redskap är möjligheten att bevilja en kvinna fortsatt uppehållstillstånd i Sverige trots att hennes anknytning till Sverige har upphört, om hon utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin partner och tvingats lämna honom på grund av detta. Utlänningar som får uppehållstillstånd i Sverige på grund av nyetablerade relationer till personer bosatta i Sverige, får tidsbegränsade tillstånd 5 kapitlet 8 Utl.L. Normalt beviljas tillstånd i två år första gången, och först därefter permanent uppehållstillstånd, under förutsättning att förhållandet består. Det innebär att man enligt huvudregeln måste lämna landet om förhållandet upphör inom två år. Detta kan för en kvinna innebära att hon, för att inte riskera utvisning, känner sig tvingad att stanna kvar i ett förhållande som präglas av våld. Med tanke på detta infördes en bestämmelse i lagen som innebär undantag från regeln att inte bevilja fortsatt uppehållstillstånd om förhållandet upphör, om den främsta anledningen är att kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller kränkningar. I nya Utlänningslagen regleras det i 5 kapitlet 16 3 stycket 2 p. Frivilligorganisationerna Kvinnojourer Samarbete mellan kvinnojourerna och de olika myndigheter som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för mäns våld är särskilt viktigt. Till skillnad från myndigheterna arbetar kvinnojourerna specifikt med mäns våld mot kvinnor och är därför experter på sexualiserat våld. Begreppet sexualiserat våld används för att synliggöra att våldet har en könsdimension, som en del i en patriarkal samhällsstruktur och därför måste förstås utifrån maktförhållanden mellan könen. Sexualiserat våld, eller mäns våld mot kvinnor, inbegriper olika former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som misshandel, våldtäkt, sexuella övergrepp och trakasserier samt könshandel. Eftersom kvinnojouren inte är någon myndighet utan är en frivilligorganisation känner kvinnor ofta att det är lättare att vända sig dit när de behöver stöd och hjälp. Vid kontakt med kvinnojouren får kvinnan vara anonym och slipper bli registrerad. Kvinnojouren för inga journaler och har ingen rapportskyldighet till myndigheter. I kvinnojouren möts kvinnan av medsystrar som är beredda att lyssna. Förutom telefonjour kan kvinnojouren erbjuda stödsamtal och tillfälligt boende för såväl kvinnan som medföljande barn. Dessutom kan kvinnan få stöd vid besök hos läkare, polis, socialtjänst, vid rättegångar och andra besvärliga situationer. 13

14 Kvinnojourerna informerar och utbildar ofta om mäns våld mot kvinnor, inte minst i skolorna. Många flickor mår dåligt på grund av den kvinnosyn som råder. För att arbeta förebyggande och stärka flickor har tjejjourer startats på olika håll. Hit kan flickor och unga kvinnor vända sig för att tala med unga medsystrar om problem som allt från ensamhet, rädsla och mobbning till ätstörningar, självskadebeteende och övergrepp. Brottsofferjourer Brottsofferjouren arbetar med att informera och hjälpa personer som utsatts för brott. Kvinnor som utsatts för våld kan antingen vända sig till en brottsofferjour eller kvinnojour. Brottsofferjourerna bedriver ett betydelsefullt ideellt arbete för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld. Brottsofferjourerna kan erbjuda råd och stöd när det gäller kontakterna med myndigheter och försäkringsbolag, stöd i samband med rättegång och annan hjälp som brottsoffer kan vara i behov av. Stödperson för personlig kontakt är en viktig arbetsform för brottsofferjourerna. Stödpersonerna har till uppgift att ta personlig kontakt med brottsoffer och i första hand lyssna och hjälpa dem att formulera sina känslor, upplevelser och bekymmer att upprätthålla kontakter för fortsatt samverkan och rådgivning så länge detta bedöms erforderligt att lämna stöd och information inför rättegång och inför aktuella myndigheter och institutioner att vid behov hänvisa till eller förmedla hjälp från expertis av social, juridisk, psykologisk eller medicinsk art eller förmedla kontakt med annan sakkunnig hjälp, som kan vara nödvändig Andra frivilligorganisationer Det finns flera frivilliga krafter i samhället som arbetar med dessa och närliggande frågor. Dit hör bland annat de frikyrkliga organisationerna samt invandrar- och handikapporganisationerna. 14

15 Länsgruppen för Kvinnofrid Iris Dovrén Råsbrant, Länsstyrelsen i Jönköpings län Emma Johnsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län Karin Westling, Länssamordnare för kommunerna i Jönköping län Maria Duckås, Landstinget i Jönköpings län Christina Polland, Landstinget i Jönköpings län Torbjörn Sporrong, Polismyndigheten i Jönköpings län Anna Mårtensson, Åklagarkammaren i Jönköping Ingegerd Almgren, Kriminalvården Malin Olsson, Kvinnojourernas länsförbund Göran Kedvall, Brottsofferjourerna Hanna Bennerdt, Migrationsverket i Jönköping Michaela Hecht Gunnarsson, Migrationsverket i Jönköping 15

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) ORUST KOMMUN Datum Diarienummer 2005-04-05 2005/066 759 2004/154 HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer