Mäns våld mot kvinnor ett policydokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor ett policydokument"

Transkript

1 Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län

2 Förord Mäns fysiska, sexuella eller psykiska våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet. Mäns våld mot kvinnor inkräktar på och förhindrar kvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och är en manifestering av historiskt ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för våldsbrott. I många fall handlar det om brott som begås av en man som är närstående till kvinnan. Mäns våld mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem som måste angripas på bred front. Denna typ av våld utgör också ett hinder för en hållbar samhällsutveckling. För det myndighetsövergripande arbetet rörande mäns våld mot kvinnor bildades i september 1998 Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län bestående av företrädare för berörda myndigheter och frivilligorganisationer i länet. Dess uppgift är bland annat att bidra till kunskapsutvecklingen och att ta fram konkreta lösningar för arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Länsgruppen ska vara drivande och ta initiativ till informations- och utbildningsinsatser. För ett framgångsrikt arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor krävs att samverkan utvecklas på olika nivåer och efter lokala förutsättningar. För fler exemplar kontakta Bodil Käll Landstinget i Jönköpings län ISBN

3 Innehållsförteckning Förord...2 Mäns våld mot kvinnor i ett jämställt samhälle...5 Länsgruppens uppgift...6 Vad har Länsgruppen gjort?...6 Myndigheternas ansvar...7 Länsstyrelsen... 7 Kommunerna... 8 Landstinget... 9 Polismyndigheten Åklagarkammaren Kriminalvården Migrationsverket Frivilligorganisationerna...13 Kvinnojourer Brottsofferjourer Andra frivilligorganisationer Länsgruppen för Kvinnofrid

4

5 Mäns våld mot kvinnor i ett jämställt samhälle Mäns våld mot kvinnor är en av de mest allvarliga hälsoriskerna för kvinnor världen över. Detta våld sker i tysthet, oftast i hemmet utan insyn utifrån och i skydd av respekten för privatlivet. Kvinnor som blir utsatta lever under stark press, stor rädsla och isolering. Ofta har de ansvar för barn som tvingas bevittna våldet, vilket utgör en ytterligare påfrestning. För de flesta av dessa kvinnor innebär det en stor ansträngning och rädsla att försöka ändra sin livssituation. Hemmet där man ska kunna känna sig trygg utgör ingen sådan plats för dessa kvinnor och barn och de har oftast inga andra frizoner. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Relationer mellan självständiga kvinnor och män som präglas av ömsesidig respekt, hänsyn och tolerans utgör själva grunden för ett jämställt samhälle. I sådana samhällen har kvinnor och män också samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Sverige betraktas ofta som det mest jämställda landet. På många områden råder dock obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. Mäns våld mot kvinnor är förknippat med föreställningar om kvinnors och mäns olika roller i samhället. Det är numera väl dokumenterat, i både forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i fördomar och föreställningar om att män är överordnade kvinnor. Denna typ av våld kan därför inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet. Våld är den mest extrema handlingen för att mannen ska behålla sin maktposition och kontroll över kvinnan samt ett sätt för män med dålig självkänsla att befästa sin manlighet. För att på ett framgångsrikt sätt kunna bekämpa mäns våld mot kvinnor, krävs därför kunskaper om maktförhållandena mellan könen. Det våld kvinnor utsätts för av män är av en sådan omfattning att det måste betecknas som ett allvarligt samhällsproblem. Regeringen har påtalat att det är angeläget att samhällets samlade insatser i högre utsträckning tas i anspråk för att förebygga och stoppa mäns våldsbrott mot kvinnor och för att stödja kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för denna typ av våld. Det påpekas även angelägenheten av att ökad uppmärksamhet riktas mot män som är eller riskerar att bli förövare av denna brottslighet. Det våld som män riktar mot kvinnor som de har eller har haft en nära relation till är ett exempel på denna obalans. Denna typ av brott kan ses som det yttersta uttrycket för kvinnoförtryck. Mäns 5

6 våld mot kvinnor drabbar också barn, som far illa då de tvingas bevittna våld och i vissa fall själva bli slagna. Det är viktigt att barnens situation och deras behov uppmärksammas. Länsgruppens uppgift Länsgruppen för Kvinnofrid har funnits sedan Gruppen bildades genom ett regeringsuppdrag att arbeta myndighetsgemensamt för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Uppdraget är slutfört men länsgruppen har beslutat fortsätta stödja arbetet på regional nivå så länge behov av ytterligare insatser kvarstår. Länsgruppens arbete syftar till att minska våldet mot kvinnor, öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor och stödja det myndighetsgemensamma arbetet på regional och lokal nivå. Länsgruppens uppgift är också att uppmärksamma barn som lever i våldsnära miljöer samt unga kvinnor i patriarkala familjestrukturer. En stor utmaning de närmaste åren är också att medverka till att utarbeta strategier för att förebygga att män blir förövare. I stora delar handlar länsgruppens arbete om att på olika sätt förebygga våld mot kvinnor. Den allra viktigaste insatsen för att förebygga detta våld är att sprida kunskap och information och att arbeta aktivt med värderingar och attityder. Länsgruppen för Kvinnofrid kommer de närmaste åren bland annat att skapa förutsättningar för samarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer medverka till att kunskapsnivån höjs avseende mäns våld mot kvinnor medverka till att sätta fokus på frågan verka för att det lokala arbetet utvecklas främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter våldsutsatta kvinnor, deras barn och förövarna erbjuda erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer i länet Vad har Länsgruppen gjort? Länsgruppen för Kvinnofrid har under åren arrangerat ett stort antal konferenser, utbildningar samt träffar där frågor som rör mäns våld mot kvinnor behandlats. Det har bland annat varit en temadag 1999 våld mot kvinnor, regional konferens 2001 våld mot kvinnor och våld i hederns namn Målgrupp har varit de personer som arbetar med eller kommer i kontakt med drabbade kvinnor. 6

7 Myndigheternas ansvar Länsstyrelsen Länsstyrelsen har som uppdrag att verka för att de jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länet. Ett av delmålen är som tidigare nämnts att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsen har därför ett ansvar att driva opinion, sprida kunskap och initiera projekt syftande till att undanröja föreställningar om kvinnors och mäns skilda roller. Män som starkt har präglats av patriarkaliska strukturer/kulturer har svårt att acceptera kvinnors rätt att göra fria val. Kvinnofridsfrågan är central i Länsstyrelsens jämställdhets- och integrationsarbete. Länsstyrelsen ska inom ramen för sitt tillsynsansvar över socialnämndens verksamhet följa och uppmärksamma frågor om mäns våld mot kvinnor samt verka för regional samverkan kring dessa frågor. Målet för Länsstyrelsens verksamhet inom socialtjänstområdet är att verka för hög grad av rättssäkerhet, laglighet och kvalitet samt att bidra med ökad kunskap om utveckling i länet beträffande insatser inom socialtjänstens ansvarsområde. Länsstyrelsens tillsyn och uppföljning består av såväl hantering av enskilda ärenden som uppföljning av verksamheter. Våldsutsatta kvinnor som vänt sig till socialtjänsten för att få hjälp har möjlighet att framföra klagomål till länsstyrelsen om de upplever sig olämpligt bemötta av socialtjänsten. Inom ramen för tillsynsverksamheten ska Länsstyrelsen uppmärksamma hur socialtjänsten lever upp till socialtjänstlagens krav på insatser när det gäller kvinnor som utsätts för och barn som bevittnar våld eller andra övergrepp. I Länsstyrelsens uppgifter ingår dessutom att informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten samt biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet. 7

8 Kommunerna Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialtjänstlagen (SoL) 5 kapitlet 11 Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och kommunernas socialtjänst är en viktig aktör för våldsutsatta kvinnor. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ansvaret för att dessa kvinnor får adekvat stöd. Förutom det yttersta ansvaret för alla i kommunen framgår det av 5 kapitlet 11 SoL att det bland annat hör till socialnämndens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialtjänsten har dessutom ett särskilt ansvar för att uppmärksamma hemmavarande barn i våldsutsatta nära relationer. Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, 5 kapitlet 1a SoL. Socialtjänsten ska vara lättillgänglig för kvinnorna och kunna erbjuda insatser efter varje kvinnas behov. Stödet ska ges utifrån ett bra bemötande och vara av god kvalitet. Kommunerna ska planera för akuta insatser såväl som för långsiktigt stöd till kvinnorna. Ibland krävs det att kommuner går samman för att kunna erbjuda alla kvinnor ett individuellt stöd. Det kan handla om skyddat boende eller om stöd till särskilt utsatta grupper av kvinnor såsom kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionsnedsättning samt kvinnor med utländsk bakgrund. Kommunerna ska samarbeta med andra aktörer, både myndigheter och frivilliga för att kunna erbjuda bästa möjliga råd och stöd till kvinnan. Kommunala handlingsplaner lyfts ofta fram som ett effektivt verktyg för kommunernas arbete för våldsutsatta kvinnor. I Jönköpings län har samtliga 13 kommuner antagit sådana handlingsplaner. 8

9 Landstinget Enligt hälso- och sjukvårdslagen, är målet en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär god kvalitet, trygghet i vården, omtanke och respekt för patientens självbestämmande samt att så långt som möjligt utforma och genomföra vård och behandling i samråd med patienten. I hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser om att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom och skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer samt att ha en helhetssyn. Kvinnor som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. Dessa kvinnor är psykiskt, fysiskt, rättsligt och socialt skadade. De är dessutom ofta anhöriga till förövaren. Detta gör att deras situation är extremt svår. Hjälpbehovet varierar beroende på kvinnans allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått samt om det finns barn med i relationen. Anmälningsskyldighet föreligger vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Sjukvården ska uppmana och vara ett stöd för kvinnan om hon vill göra en polisanmälan. Sjukvårdspersonal har alltid rätt att göra en polisanmälan om kvinnan gett sitt samtycke. Landstinget i Jönköpings län har tagit fram handlingsprogram avseende omhändertagande av kvinnor som blivit utsatta för mäns våld. Ansvar för att upptäcka våldet samt att ha ett psykosocialt förhållningssätt gäller alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Kvinnor som utsatts för våld i hemmet berättar sällan spontant när de söker vård, om vad de utsatts för, men däremot svarar de på frågor om de ställs på ett empatiskt och icke fördömande sätt. Landstinget har ansvaret att ge adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande genom att ha kunskap inom området upptäcka misshandel, våga fråga uppmärksamma barn och deras behov bemöta, behandla och vårda motivera och stödja kvinnan till en förändrad livssituation ha en ändamålsenlig dokumentation samverka med andra myndigheter 9

10 Polismyndigheten De övergripande målen för polisen är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bland annat att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och verkställighet. Vid inträffat våldsbrott, som kommer till polisens kännedom, ska anmälan regelmässigt upprättas och förundersökning inledas. När anmälan gjorts beträffande ett våldsbrott mot en kvinna ska fastställd handlingsplan med tillhörande åtgärdskort följas. Av handlingsplanen framgår att följande rutiner gäller säkra bevis i så nära anslutning till brottet som möjligt ge åklagaren grund för att väcka åtal även om kvinnan senare ej vill medverka i fortsatt utredning medverka till att kvinnan får den hjälp och det stöd som kan ges Av åtgärdskortet framgår att förhör ska hållas med kvinnan senast dagen efter händelsen, förhöret ska om möjligt videofilmas att ärenden med känd gärningsman ska redovisas inom en månad från dagen för anmälan att underrätta socialförvaltningen när barn far illa Polisen har skyldighet att informera den våldsutsatta kvinnan om hennes rättigheter när det gäller att genomföra hot- och riskbedömning enligt SARA 1 -modellen behov av målsägandebiträde som ska fungera som ett stöd för kvinnan och bevaka hennes intressen frågan om hennes behov av besöksförbud möjligheten till att få sig tilldelat ett trygghetspaket att få kontakt med myndigheter, organisationer och andra som kan lämna kvinnan stöd och hjälp att åklagaren under vissa förutsättningar kan föra talan om skadestånd i anledning av brottet Åklagarkammaren Hösten 2006 utsågs en åklagare på åklagarkammaren i Jönköping till relationsvåldsspecialist. Specialisten har till uppgift att ansvara för att samordna åklagararbetet på åklagarkammaren inom området 1 SARA står för Spousal Assault Risk Assessment Guide. SARA-modellen används som underlag för en riskbedömning av framtida partnervåld. 10

11 för relationsvåld och sexualbrott. I detta ligger bland annat att leda det operativa arbetet för de åklagare inom myndigheten som arbetar med sådan brottslighet, att i samverkan med polisen och andra myndigheter utveckla arbetsformer och arbetsfördelning, göra kvalitetsbedömningar av utredningar och svara för kvalitetsutvecklingen av förundersökningar. Åklagarkammaren i Jönköping har som målsättning att upprätthålla sin höga lagföring avseende våld mot kvinnor och förbättra den ytterligare. Åklagarkammaren vill också verka för att minska mörkertalet genom att underlätta för kvinnor att anmäla våld och medverka i förundersökningar. Kriminalvården Kriminalvården i Sverige är sedan den 1 januari 2006 en myndighet. Myndigheten är indelad i verksamhetsområden. Verksamhetsområdet Jönköping omfattar Jönköpings län. Kriminalvården skall verka för att minska risken för återfall i brott. Detta görs bland annat genom brotts- och missbruksrelaterade program som har till uppgift att påverka och skapa förutsättningar för insikt och utveckling till ett liv utan droger och brott. Mäns våld mot kvinnor är ett brott. Det är viktigt att behandling ges inom ramen för ett straff. Samhället gör då tydligt för brottsoffret vem som ansvar för våldet. Kriminalvårdens erfarenhet av behandling inom straffets ram är hittills positiv. Kriminalvården utvecklar brotts- och missbruksrelaterade program som har forskningsförankrad effekt på återfallsbenägenheten i brott. De program som används granskas av en vetenskapligt sammansatt acrediteringspanel. Programmet IDAP bedrivs sedan våren 2007 av Frivården i Jönköping. Målgruppen är män som utövar våld eller andra former av kontrollerande beteende mot kvinnor i nära relation. Programmet inleds med en riskbedömning av framtida partnervåld enligt SARA-modellen. Efter 27 programtillfällen i grupp följs programmet upp enskilt med varje man. De misshandlade kvinnorna har parallellt en egen stödkontakt. Syftet med stödet till kvinnan är att öka kvinnans säkerhet. Programmet IDAP bedrivs även på vissa anstalter. Migrationsverket Migrationsverket är Sveriges centrala utlänningsmyndighet. Det innebär att myndigheten bland annat ansvarar för att fatta beslut i asylärenden och att de asylsökande tas emot och får en bostad medan deras asylansökan prövas. Migrationsverket fattar också beslut i ärenden som rör arbets- och uppehållstillstånd och medborgarskap. 11

12 I verksamheten träffar Migrationsverket på kvinnor som utsatts för våld eller riskerar att utsättas för våld. I utredningar och bedömningar som görs på myndigheten ingår bland annat att pröva kvinnors skyddsbehov och övriga grunder för uppehållstillstånd, hjälpa kvinnor som utsatts för våld att komma i kontakt med rätt instans för råd och stöd, försöka motverka att kvinnor utsätts för våld genom de rättsliga redskap som finns i prövningen av uppehållstillstånd. På Migrationsverkets asylenheter prövas de sökandes skäl för asyl. I asylprocessen kan det finnas kvinnor som utsatts för våld. Det kan vara kvinnor som flytt från sitt hemland efter att ha utsatts för övergrepp på grund av sin ras, nationalitet, sociala tillhörighet och religiösa eller politiska uppfattning. Allt fler kvinnor åberopar att de utsatts för förföljelse på grund av sitt kön. Det innebär bland annat att de känner fruktan för att vid ett återvändande till hemlandet straffas för att de till exempel motsätter sig kränkande eller diskriminerande åtgärder som tvångsgifte, och social utstötning. Det kan handla om att de riskerar könsstympning, tvångssterilisering, tvångsabort, misshandel, hedersrelaterat våld, våldtäkt eller annat sexuellt våld. En del kvinnor söker skydd för att de har fastnat i handeln med människor. Vid bedömningen av asylskäl prövas bland annat om den asylsökande har rätt till flyktingstatus enligt 4 kapitlet 1 Utlänningslagen Utl.L (2006:219) eller om han/hon är skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kapitlet 2. Anhöriginvandring, som prövas av Migrationsverkets tillståndsenheter, är den grund som genererar flest uppehållstillstånd i Sverige. Det handlar då om anknytning till äkta make, sambo eller annan närstående. I tillståndsverksamheten försöker Migrationsverket motverka att kvinnor utsätts för våld och hot i hemmet genom att använda främst två rättsliga redskap. Ett sätt är att avslå en ansökan om en kvinna med stor sannolikhet kommer att utsättas för våld eller annan allvarlig kränkning av sin partner i Sverige. En påtaglig risk för att en kvinna kommer att fara illa kan till exempel vara att det framkommer att den i Sverige bosatte partnern gjort sig skyldig till våldsbrott mot närstående eller till sexualbrott. I samband med att vi fick en ny utlänningslag 2006 som mera harmonierar med övriga länder inom EU, har dock möjligheterna att avslå en ansökan på denna grund begränsats till att gälla personer som inte är gifta med varandra eller etablerade sambor. Det innebär att någon riskbedömning inte får göras gällande par som redan är gifta eller sambo och att dessa omständigheter inte längre utgör grund för avslag av ansökan i dessa fall. 12

13 Ett annat redskap är möjligheten att bevilja en kvinna fortsatt uppehållstillstånd i Sverige trots att hennes anknytning till Sverige har upphört, om hon utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin partner och tvingats lämna honom på grund av detta. Utlänningar som får uppehållstillstånd i Sverige på grund av nyetablerade relationer till personer bosatta i Sverige, får tidsbegränsade tillstånd 5 kapitlet 8 Utl.L. Normalt beviljas tillstånd i två år första gången, och först därefter permanent uppehållstillstånd, under förutsättning att förhållandet består. Det innebär att man enligt huvudregeln måste lämna landet om förhållandet upphör inom två år. Detta kan för en kvinna innebära att hon, för att inte riskera utvisning, känner sig tvingad att stanna kvar i ett förhållande som präglas av våld. Med tanke på detta infördes en bestämmelse i lagen som innebär undantag från regeln att inte bevilja fortsatt uppehållstillstånd om förhållandet upphör, om den främsta anledningen är att kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller kränkningar. I nya Utlänningslagen regleras det i 5 kapitlet 16 3 stycket 2 p. Frivilligorganisationerna Kvinnojourer Samarbete mellan kvinnojourerna och de olika myndigheter som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för mäns våld är särskilt viktigt. Till skillnad från myndigheterna arbetar kvinnojourerna specifikt med mäns våld mot kvinnor och är därför experter på sexualiserat våld. Begreppet sexualiserat våld används för att synliggöra att våldet har en könsdimension, som en del i en patriarkal samhällsstruktur och därför måste förstås utifrån maktförhållanden mellan könen. Sexualiserat våld, eller mäns våld mot kvinnor, inbegriper olika former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som misshandel, våldtäkt, sexuella övergrepp och trakasserier samt könshandel. Eftersom kvinnojouren inte är någon myndighet utan är en frivilligorganisation känner kvinnor ofta att det är lättare att vända sig dit när de behöver stöd och hjälp. Vid kontakt med kvinnojouren får kvinnan vara anonym och slipper bli registrerad. Kvinnojouren för inga journaler och har ingen rapportskyldighet till myndigheter. I kvinnojouren möts kvinnan av medsystrar som är beredda att lyssna. Förutom telefonjour kan kvinnojouren erbjuda stödsamtal och tillfälligt boende för såväl kvinnan som medföljande barn. Dessutom kan kvinnan få stöd vid besök hos läkare, polis, socialtjänst, vid rättegångar och andra besvärliga situationer. 13

14 Kvinnojourerna informerar och utbildar ofta om mäns våld mot kvinnor, inte minst i skolorna. Många flickor mår dåligt på grund av den kvinnosyn som råder. För att arbeta förebyggande och stärka flickor har tjejjourer startats på olika håll. Hit kan flickor och unga kvinnor vända sig för att tala med unga medsystrar om problem som allt från ensamhet, rädsla och mobbning till ätstörningar, självskadebeteende och övergrepp. Brottsofferjourer Brottsofferjouren arbetar med att informera och hjälpa personer som utsatts för brott. Kvinnor som utsatts för våld kan antingen vända sig till en brottsofferjour eller kvinnojour. Brottsofferjourerna bedriver ett betydelsefullt ideellt arbete för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld. Brottsofferjourerna kan erbjuda råd och stöd när det gäller kontakterna med myndigheter och försäkringsbolag, stöd i samband med rättegång och annan hjälp som brottsoffer kan vara i behov av. Stödperson för personlig kontakt är en viktig arbetsform för brottsofferjourerna. Stödpersonerna har till uppgift att ta personlig kontakt med brottsoffer och i första hand lyssna och hjälpa dem att formulera sina känslor, upplevelser och bekymmer att upprätthålla kontakter för fortsatt samverkan och rådgivning så länge detta bedöms erforderligt att lämna stöd och information inför rättegång och inför aktuella myndigheter och institutioner att vid behov hänvisa till eller förmedla hjälp från expertis av social, juridisk, psykologisk eller medicinsk art eller förmedla kontakt med annan sakkunnig hjälp, som kan vara nödvändig Andra frivilligorganisationer Det finns flera frivilliga krafter i samhället som arbetar med dessa och närliggande frågor. Dit hör bland annat de frikyrkliga organisationerna samt invandrar- och handikapporganisationerna. 14

15 Länsgruppen för Kvinnofrid Iris Dovrén Råsbrant, Länsstyrelsen i Jönköpings län Emma Johnsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län Karin Westling, Länssamordnare för kommunerna i Jönköping län Maria Duckås, Landstinget i Jönköpings län Christina Polland, Landstinget i Jönköpings län Torbjörn Sporrong, Polismyndigheten i Jönköpings län Anna Mårtensson, Åklagarkammaren i Jönköping Ingegerd Almgren, Kriminalvården Malin Olsson, Kvinnojourernas länsförbund Göran Kedvall, Brottsofferjourerna Hanna Bennerdt, Migrationsverket i Jönköping Michaela Hecht Gunnarsson, Migrationsverket i Jönköping 15

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län 1 Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2 Vision I Örebro län har vi nolltolerans mot

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland YTTRANDE 1(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland Marianne Gottlander har till Kommunfullmäktige lämnat in en motion om ett handlingsprogram

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Strategi mot våld i nära relationer

Strategi mot våld i nära relationer 1 2017-2022 Strategi mot våld i nära relationer Strategi mot våld i nära relation 2017 2022 Lund ska vara en kommun där människor känner trygghet, där mänskliga rättigheter gäller för alla oavsett kön,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning

Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-439/13 Sida 1 (6) 2013-09-30 Handläggare Cecilia Wassén Telefon: 08-508 15 150 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer