Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar"

Transkript

1 Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar Reflektioner kring Projekt Greta på Stadsmissionen i Linköping Malena Gustavson FoU-rapport 47:2008 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 47:2008 Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar Reflektioner kring Projekt Greta på Stadsmissionen i Linköping Malena Gustavson Handledare: Margareta Bredmar LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap och lärande FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2008

4 Sammanfattning Projekt Greta startade 2005 inom ramen för Stadsmissionen i Linköping. Målet var att stödja våldsutsatta kvinnor som aktivt använder narkotika och alkohol. Gruppen är en av de mest utsatta i samhället och erbjuds liten eller ingen hjälp varken från myndigheter eller jourer för att kunna undkomma våldet. Med finansiellt stöd från Länsstyrelsen i Östergötland och Linköpings omsorgsnämnd byggdes verksamheten upp i två faser. FOU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, huvudman Linköpings kommun har bidragit med finansiellt stöd till utvärderingen av Projekt Greta. Under fas 1 gjordes en kartläggning som visade på behov och befintliga resurser i kommunen. Under fas 2 initierades kontakt med våldsutsatta missbrukande kvinnor för jagstärkande samtal. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att Projekt Greta lyckats väl med att definiera den komplexa problematik som det innebär att vara våldsutsatt kvinna med drog- eller alkoholberoende. Kartläggningen har också varit till hjälp för att synliggöra kunskapsluckan om just denna grupp. Rapporteringen av kartläggningen följdes sedan upp med informationsföreläsningar vid olika myndigheter och vårdplatser om kvinnornas utsatta situation. I fas två ledde detta till ett samarbete mellan Gretaprojektet och olika aktörer och myndigheter i kommunen. Projektets kartläggning motiverar för att satsa på ökad kunskap, metodutveckling och skyddsboende för de utsatta kvinnorna. Under fas 2 påbörjade Projekt Greta att kontakta missbrukande kvinnor som utsatts för mäns våld. De utvecklade samtalsmetoder för att kunna stödja kvinnorna som brottsoffer. De flesta kvinnorna hade påbörjat eller önskade påbörja behandling mot missbruket. Projektet erbjöd de våldsutsatta kvinnorna visshet om att samtal och kontaktstöd, t. ex. stöd vid polisanmälan, fanns tillgängligt för dem, kanske det enda att tillgå i akuta krissituationer. Detta är mer hjälp än vad som tidigare erbjudits den utsatta gruppen som en uttalad målsättning. Eftersom alkoholmissbruk och nakotikaanvändning präglas av ett starkt socialt utanförskap, liksom av det fysiska och psykiska beroendet, är Gretasprojektets målgrupp en heterogen och oregelbunden grupp. De jagstärkande samtal som projektet arbetat med bygger på metoder som är utarbetade för personer som mer målmedvetet söker hjälp, t ex. i kvinnojourer. Under fas 2 blev Gretaprojektet därför mycket framgångsrikt i arbetet med de kvinnor som frivilligt redan påbörjat processen att bli nyktra och som därmed börjat överge sin gamla jagbild av utanförskap. Med de kvinnor som befann sig i ett aktivt missbruk var det emellertid problematiskt att ha en mer regelbunden kontakt. Istället för att utesluta de kvinnor som inte kunde följa en regelbunden kontakt visade Gretaprojektet prov

5 på flexibilitet och tålamod och försökte hålla kontakten istället för att inta en avvisande attityd. Utvärderingen visar oberoende att de mål som sattes upp av Gretaprojektet uppfylldes över förväntan. Detta bekräftades inte minst när de fick ytterligare bidrag efter den första perioden och projektet ingår sedan april 2007 som en del av behandlingen på Oasen, en behandlingsverksamhet på Stadsmissionen. Detta är också den plats där bäst stöd för våldsutsatta kvinnor med drog/alkoholrelaterade problem kan ges inom de nuvarande ekonomiska ramarna. Även aktiva missbrukare är välkomna till samtal och stöd, emellertid koncentreras verksamheten till de kvinnor som har påbörjat behandling mot missbruket, vilket också befrämjar deras förutsättningar att bearbeta trauman och t ex. bryta med de män som utsätter dem för våld. Dessvärre kan Projekt Greta inte utvecklas till permanent Kriscentrum utan resurser, trots att förutsättningarna är gynnsamma. Den höga andel utsatta missbrukande kvinnor 97% av kvinnorna utsätts för våld i nära relationer måste betraktas som ett demokratiskt nederlag i varje kommun (Holmberg et.al. 2005). Därför borde Projekt Greta bli en permanent verksamhet med utrymme att utvecklas som kriscentrum och fördjupa sina samverkan med andra instanser, framför allt sjukvård, socialförvaltningen, polis och kvinnojourer med den kunskap som projektet har och förmedlar. Det hade varit önskvärt att omsorgsnämnden och Linköpings kommun i samarbete med Projekt Greta kan verka för en mer omfattande insats av stödjande karaktär, t ex. skyddat boende med tillgång till avgiftning på samma ställe och med erbjudande om fortsatta regelbundna stödsamtal från ett genusperspektiv. Det skulle kunna bidra till att även de kvinnor som lever i en konstant utsatthet och vars utanförskap är påtagligt får möjlighet att skydda sig. Här kan Projekt Greta erbjuda den kunskap och den samverkan som är nödvändig för en sådan verksamhet.

6

7

8 Innnehållsförteckning INLEDNING...1 SYFTET MED UTVÄRDERINGEN... 1 MATERIALUNDERLAG... 2 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 2 BAKGRUND: PROJEKT GRETAS VERKSAMHET OCH MÅL... 3 FAS 1: KARTLÄGGNING OCH SAMVERKAN...7 KARTLÄGGNING AV KOMMUNENS BEREDSKAP... 7 TVÅ BROAR: SAMVERKAN OCH KUNSKAP... 9 UPPNÅDDES MÅLET? FAS 2: UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH JAGSTÄRKANDE SAMTAL...13 DEN UPPSÖKANDE VERKSAMHETEN LYSSNANDETS KONST LYSSNANDETS METODER UPPNÅDDES MÅLET I FAS 2? SLUTSATSER OCH DISKUSSION...27 LITTERATUR OCH REFERENSER...29

9

10 Inledning Syftet med utvärderingen Kvinnor som använder droger eller alkohol och som utsätts för mäns våld får i princip ingen hjälp att bryta sig loss från den destruktiva relationen, varken av myndigheter eller av frivilligorganisationer. På grund av deras drog- och alkoholvanor betraktas kvinnorna som problematiska i sjukvården, hos polis, sociala myndigheter och av kvinnojourer. Orsakerna till att just denna grupp av kvinnor inte får hjälp är flera och problemen är varierande och socialt komplexa, t ex. ömsesidig misstänksamhet i mötet med myndigheter, lojalitetskoder, psykisk ohälsa, kriminalitet, rädsla, social och ekonomisk utsatthet och ovilja att identifiera sig entydigt som ett viljelöst offer (Åkerström 2001: 265, 270; Christie 2001: 48ff). Att stödja och hjälpa våldsutsatta alkohol- och narkotikaanvändande kvinnor i Linköpings kommun har varit syftet med Projekt Greta. Projektet har byggt upp sin verksamhet i flera nivåer för att tackla de svårigheter som det innebär att komma till undsättning för en grupp som är såpass socialt utsatt. Mitt uppdrag har varit att som extern utvärderare, med bidrag från FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, undersöka om de lyckats att uppnå sitt mål. De frågeställningar som är centrala i denna utvärdering är: Vilket var syftet med verksamheten? Uppnåddes målet? Utvärderingen är upplagd på följande sätt: I första avsnittet presenterar jag det material om verksamheten som ligger till grund för evalueringen. Sedan kommenterar några etiska överväganden om tillvägagångssättet i evalueringsprocessen. Därefter presenterar jag bakgrunden till Projekt Greta. I andra avsnittet redogör jag för projektets olika uppbyggnadsfaser och de olika målsättningarna uppnåddes. Slutligen diskuterar jag målsättningens övergripande betydelse och hur en utveckling av Gretaprojektet kan möjliggöras. 1

11 Materialunderlag Det material som jag utgått ifrån består av: 4 bandade intervjuer med personal på projektet Verksamhetsdagböcker, broschyrer, delrapporter, inläsningslitteratur som projektets personal studerat, arbetsmaterial som använts i jagstärkande samtal med kvinnorna, samtalsmodeller och diskussionsunderlag för gruppsamtal Deltagande vid en heldagskonferens som anordnades av Projekt Greta för Länsstyrelsen och andra berörda aktörer inom området våld mot kvinnor Därtill har jag tillsammans med personal från Greta och en handledare från kommunens FOU-grupp haft flera återkommande arbetsmöten, på vilka vi fört diskussioner om arbetsprocessen, utvecklingen i Gretaprojektet, hur projektet utfaller i samverkan med andra verskamheter inom den övergripande organisationen (Stadsmissionen), förtydligat innehåll, metodval, litteratur, personalutbildning och rapporter. Materialet har gett en god överblick över hur verksamheten har byggts upp och hur de väntade resultaten utföll. Etiska överväganden För att kunna göra en kvalitativ bedömning av Projekt Gretas genomförande har samtalen med personalen varit grundstommen för hur jag bildat mig en uppfattning om hur verksamheten bedrivs. Jag valde också medvetet att i detta skede inte intervjua de kvinnor som sökt sig till Greta. Anledningen är att de kvinnor som Greta vänder sig till är en mycket utsatt grupp som i perioder också har täta kontakter med sociala myndigheter, sjukvård, polis mm. Jag gjorde bedömningen att eftersom Gretaprojektet var i en uppbyggnadsfas befann det sig också i ett känsligt läge vad det gäller att skapa ett långvarigt förtroende mellan personalen i projektet och de utsatta kvinnorna. En av de fördelar som Gretaprojektet har när det gäller att närma sig kvinnorna är att de inte representerar en myndighet. Myndigheter ses från missbrukares sida oftast med blandade känslor, eftersom sociala myndigheter måste ställa kravet på dem att bli drogfria. Samtidigt blir många gånger socialsekreteraren, vårdpersonalen eller behandlingspersonal de enda som kan stå för någon form av trygghet. I hjälparbetet finns naturligtvis också frivilligorganisationerna, t ex. Stadsmissionen. Med bakgrund av detta och den korta tid som stod till förfogande för att göra utvärderingen ansåg jag att det var lönlöst att intervjua kvinnorna eftersom det var större risk att jag skulle uppfattas som ännu en av 2

12 samhällets övervakare, dessutom i en situation där kvinnor kan befinna sig i en smärtsam uppbrottsprocess från en våldsam man uppfattar jag det som okänsligt att intervjua dem om en verksamhet som är i sin linda. Däremot anser jag att de utsatta kvinnornas kommentarer som ges i Gretaprojektets egen intervjustudie är mycket värdefulla, som finns i rapporten Osynliggjorda brottsoffer (Augustsson & Kuno 2006a). På grund av den sociala utsattheten som mäns våld mot kvinnor innebär, har jag valt att avidentifiera namn på personal och andra som omtalas i utvärderingen. Detta ligger i enlighet med högskoleverkets etiska riktlinjer för kvalitativ forskning. 1 Bakgrund: Projekt Gretas verksamhet och mål 18 april 2005 fick Stadsmissionen i Linköping medel från Länsstyrelsen i Östergötland och Linköpings omsorgsnämnd att påbörja Projekt Greta, som skulle pågå fram till 1 mars Projektet fick därefter förlängt finansiellt stöd för ytterligare ett år. Under denna period har Greta haft en heltidsanställd och en halvtidsanställd personal. Projekt Greta är ett gemensamt initiativ av Stadsmissionen i Linköping och omsorgsnämnden och avser att stödja våldsutsatta kvinnor med missbruk. Projektet samarbetar nära med en annan av Stadsmissionens verksamhet Oasen ett halvvägshus och behandlingshem för kvinnor med drog- och alkoholberoende. Projekt Greta i Linköping är unikt, eftersom det var det första initiativet till att försöka nå målgruppen. I Stockholm startade ett liknande projekt senare under 2005 och i Malmö startade en liknande och mer omfattande verksamhet under Kvinnor med drog- eller alkoholberoende är mer utsatta för fysiskt och psykiskt våld av män, än andra kvinnor enligt nya rön (Holmberg, Nilsson, Smirthwaite 2004:31ff). Varken missbruksvården eller kvinnojourerna har hittills haft möjligheter eller resurser att ge dessa kvinnor ett omedelbart skydd från våld och inte heller har det funnits hjälp för att bryta våldsrelationen fick Malmö medel att bygga upp en likadan verksamhet som Projekt Greta, under en period som sträcker sig över tre år istället för ett år. De har också ett akutboende. Tillsammans med Greta har de initierat det nationella nätverket KIM (kvinnofrid i missbruksfrågor), som ska verka för kunskapsutbyte och kunskapsspridning om våldsutsatthet bland kvinnor som missbrukar och vad man kan göra för att stödja dem. 3

13 I kontakten med myndigheter är missbruket av narkotika eller alkohol ett hinder för kvinnorna när de behöver hjälp med att hantera våldet i sin vardag. Våldet mot missbrukande kvinnor kan på så sätt sägas bli berättigat av myndigheterna genom den tystnad och handfallenhet som kvinnorna bemöts med. I Gretaprojektet är det tvärtom utsattheten för våld som prioriteras i kontakten med kvinnorna. Därmed bemöts kvinnorna som brottsoffer i första hand, i stället för att enbart bemötas som missbrukare med det utanförskap som det innebär. Vanligtvis brukar aktiva missbrukare anses ha förbrukat, eller åtminstone försvårat, sina möjligheter att få socialt stöd från myndigheter när de inte kunnat uppfylla kraven på drogfrihet. Eftersom Gretas verksamhet inte är en myndighet har de heller inte haft anledning att ställa krav på drogfrihet i utbyte för stödjande insatser. Samtidigt har Gretaprojektet regelbundet arbetat med de flesta av Oasens kvinnor, det vill säga kvinnor som är under behandling för sitt missbruk. Det betyder att Greta inte väljer bort kvinnor som kommit till en punkt i livet där de försöker sluta med droger eller alkohol, utan tvärtom ingår som en aktiv del i läkeprocessen från en destruktiv livsstil, i vilken mäns våld mot kvinnorna är en bidragande faktor. För att kunna vända sig till aktiva alkohol- och narkotikaanvändande kvinnor som utsätts för våld byggdes Projekt Greta upp i två faser: Fas 1, 1/5-1/7 2005, bestod i att kartlägga kommunens hjälpresurser och behov för klientgruppen i sjukvård, på socialkontor och hos polis. Karläggningen avsåg att ge en överblick över kunskapsnivån om den utsatta gruppen i kommunens verksamheter. Kartläggningen syftade också till att initiera en samverkan mellan olika berörda aktörer och myndigheter som kommer i kontakt med gruppen. Utöver det skulle Gretaprojektet under Fas 1 studera aktuell forskning på området. Fas 2 från 1/8-1/3 2006, med förlängning till april 2007, ägnades åt att söka upp utsatta kvinnor och inleda jagstärkande samtal, att förmedla kontakt med andra stödjande instanser, t ex följa med vid polisanmälan, till sjukhuset mm. Under perioden utarbetades en rad metoder, dels för att få kontakt med målgruppen, dels för att aktivt kunna arbeta stödjande med de kvinnor som sökt hjälp. Resultaten presenterades i rapporten Osynliga brottsoffer: en studie över våldsutsatta missbrukande kvinnors situation och över deras tillgång till stödjande verksamheter inom Linköpings kommun (Augustsson & Kuno 2006a) och i Rapport till Länsstyrelsen i Östergötland. Projekt Greta (Augustsson & Kuno 2006b). 4

14 Projekt Greta tar sig an ett område som bör problematiseras ur ett kritiskt genusperspektiv. Detta är också utgångspunkt i verksamheten. Projektet utgår från den offentligt vedertagna könsmaktförståelsen i såväl informationskampanjen som i de jagstärkande samtalen med våldsutsatta kvinnor. Nedan kommenterar jag huruvida målet har uppnåtts i fas 1 och i fas 2. Dessa avsnitt följs slutligen av slutsatser och en diskussion. 5

15 6

16 Fas 1: Kartläggning och samverkan Gretas första tre månader avsattes till att kartlägga vilket stöd som fanns för våldsutsatta kvinnor med narkotika och alkoholmissbruk i Linköping kommun. Kartläggningen skulle dels ringa in de verksamheter som kommer i kontakt med kvinnorna, dels utröna vilken beredskap som finns för att bemöta kvinnorna som brottsoffer. Dessutom skulle projektet undersöka samverkan mellan olika myndigheter och instanser, initiera en ökad samverkan mellan aktörerna, samt bidra med kunskap om mäns våld mot kvinnor. I personalens arbetstid ingick därför att regelbundet läsa in sig på aktuell forskning om mäns våld mot kvinnor och om missbruk ur ett genusperspektiv. Eftersom jag anställdes under Fas 2 har jag fått ta del av skrivet material och samtal med de projektanställda om Fas 1. I bägge rapporterna redovisar projektet arbetet med Fas 1. Jag har också tagit del av en verksamhetsdagbok för perioden, samt fått återberättat för mig om Fas 1 i samtal och intervjuer med personal. I detta avsnitt kommer jag sammanfatta Gretaprojektets kartläggning, samverkan och kunskapsspridning under första uppbyggnadsfasen. Kartläggning av kommunens beredskap Utgångspunkten för att göra en kartläggning av kommunens beredskap utgick från offentlig statistik om kvinnor som utsätts för övergrepp och våld. Statistiken som anges i projektets ansökan till FoU-centrum 2005 har hämtats dels från Brottsförebyggande rådet (2004), 3 dels från det nationella samordningsprojektet Mobilisering mot narkotika som presenterade specifika uppgifter om våld mot års statistik från BRÅ visade enligt Gretaprojektets delrapport att anmälningar om mäns våld mot kvinnor ökat med 20% under de senaste tio åren och var uppe i polisanmälningar om året. BRÅ's uppskattning av mörkertalet, dvs. de övergrepp som inte blir anmälda, beräknades till hela fem gånger anmälningarna. Detta gäller inte specifikt för kvinnor i missbruk. Senaste statistiska uppgiften från BRÅ visar att anmälningarna över en tioårsperiod ökat med 33% (2006). Anmälningar om sexualbrott, t ex våldtäkt (35%) har under samma tid ökat med 58% enl. BRÅ. Enligt uppgifterna är 98% av sexualbrottsförövarna män. Det finns inga uppgifter på hemsidan om hur många av offren som är kvinnor (www.bra.se, ). I BRÅ's kartläggning Våldtäkt. En kartläggning av polisanmälda våldtäkter. Rapport 2005:7 konstateras att det stora antalet som utsätts för (och anmäler) våldtäkt är kvinnor (Carlstedt, Nilsson, Grevholm 2007:6). 7

17 missbrukande kvinnor. 4 Den undersökningen visade att 97% av kvinnor i ett aktivt missbruk utsätts för våld och sexuella övergrepp av män (Holmberg, Smirthwaite, Nilsson 2005). Kartläggningen Osynliggjorda brottsoffer (Augustsson & Kuno 2006a) gjordes genom en telefon-/e-postundersökning med enkätliknande frågor, vilka ringade in vilken beredskap och erfarenhet som myndigheterna och andra verksamheter hade för att bemöta narkotika och alkoholmissbrukande kvinnor som våldsoffer. Frågorna besvarades anonymt av representanter från 32 olika verksamheter i Linköpings kommun, vilka sedan delades upp i olika kategorier av stödinsatser, t ex. primärvård, kvinnobehandling, brottsofferrelaterad verksamhet. Bland de besvarade enkäterna finns alla slags verksamheter som kommer i kontakt med målgruppen, bland annat polis, brottsofferjour, behandlingshem, kvinnojourer socialförvaltning, vårdcentraler, olika frivilligorganisationer och liknande verksamheter i både offentlig och frivillig regi. Föga förvånande var de verksamheter som specialiserat sig på missbruksbehandling för bara kvinnor bättre insikt i problemen om våldet än på blandade behandlingshem (2006a: 67). Likaså var det de olika kvinnojourverksamheter som hade bäst kunskap om könsmakt och våld mot kvinnor och såg hur missbrukarna konsekvent missgynnades i kontakt med polis och med vården (2006a:66). Även i de kvinnobehandande miljöerna saknades antingen metoder för att tala om våldet eller om missbruket. 5 Projekt Greta har en feministisk utgångspunkt i sin verksamhet, vilket har framgått redan från starten. Ideologiskt utgår de från att våld mot kvinnor har en strukturell dimension, som även drabbar kvinnor på individnivå. Det betyder rådande könsmaktordning styr förväntningarna på kvinnors och mäns beteende och där kvinnor är strukturellt underordnade män. Med andra ord att innebär det att i samhället har kvinnor mindre inflytande än män över sin egen självständighet, vilket upprätthålls på olika sätt. Ytterst genom fysiskt och psykiskt våld mot enskilda kvinnor. De anställda (IPa och IPb) på Greta formulerade sig om könsmaktordningen såhär: 4 Mobilisering mot narkotika arbetade med samordning av narkotikapolitiska insatser på nationell nivå. 1 januari 2008 överfördes uppdragen till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. 5 I SOU- utredningen Slag i luften (2004:121) konstaterar författarna att samverkan kräver samsyn, som i sin tur kräver kunskap (2004:17). Rapporten fastslår att myndigheter och andra samhällsstrukturer har ett motstånd mot att arbeta ur ett könsmaktsmedvetet perspektiv för att angripa mäns våld mot kvinnor. När det gäller myndigheternas resurser är våld mot kvinnor ett lågprioriterat och förminskat samhällsproblem (ibid). Kännetecknande var dålig beredskap för samorganiserade insatser, låg kunskap om mäns våld mot kvinnor, bristande samsyn och samarbete mellan myndigheterna. Istället osynliggjordes problemet, våldet bagatelliserades eller bortförklarades och våldet avgränsades istället till en fråga om individuell avvikelse. 8

18 IPa: Alla former av sexualiserat våld är ett uttryck för en könsmaktsordning som finns i samhället och att det är viktigt att ha det med i bakhuvudet när man pratar om de här bitarna [mäns våld mot kvinnor]. Man kan behöva sätta in saker i sitt sammanhang för att göra dem begripliga och även om fokus är på den enskilda individens upplevelse så kan man behöva sätta in det i en större kontext för att kunna se det ur ett vidare perspektiv. IPb: / / [D]et finns en strukturell maktobalans i samhället mellan kvinnor och män, och det vill man göra något åt helt enkelt. Projektet redovisar i Osynliggjorda brottsoffer (2006a) att kunskapen om kvinnors utsatthet för mäns våld var bristande i kommunen. Det framkom att de flesta tjänstemän som kom i kontakt med kvinnorna i första hand försökte hjälpa till att lösa ett av kvinnornas problem, missbruksproblemet. Trots att många var införstådda med att narkotika inte är ett isolerat problem, utan en del i ett komplext mönster av problem, utsatthet och utanförskap, reducerades utsattheten till alkohol- och narkotikamissbruk, som en företeelse som äger rum i samhällets skuggsida. Alla var klart medvetna om kvinnornas utsatthet för våld. Ändå var kunskapsnivån om mäns våld mot kvinnor låg och sågs som en del av vardagen för alkohol- och narkotikaanvändare, snarare än att det uppfattades som ett demokratiproblem. Många ansåg att problemet med våld löser sig när kvinnorna upphör med att använda alkohol och narkotika. Kartläggningen visade också att samverkan mellan de olika instanserna som de våldsutsatta kvinnorna kommer i kontakt med var bristfälliga, delvis beroende av att infrastrukturen mellan de olika instanserna inte var uppbyggd för samverkan och att det fanns dålig kunskap om vilka uppgifter de olika verksamheterna egentligen hade. Två broar: samverkan och kunskap Bristen på samverkan mellan förvaltningar har under de senaste fem åren uppmärksammats genom den statliga kampanjen Mobilisering mot narkotika (jfr. not 2). Även i denna fråga har Gretaprojektet tagit ett ansvar för att bidra till ett ökat samarbete främst genom att föreläsa om mäns våld mot kvinnor och genom informationsträffar om vad projektets verksamhet inbegriper. Under hösten 2005 hade därför flera vårdcentraler och socialkontor, fått upp ögonen för Gretaprojektets informationskampanj b la. genom flera reportage i Corren, flyers, genom telefon-/e-postundersökningen och kontaktade dem för att få 9

19 information om Projekt Greta, eller föreläsningar om mäns våld mot kvinnor. Sammanlagt gjordes 52 informations- och utbytesträffar, varav en del hade karaktären av föreläsningar. Dessa kunskapshöjande föreläsningar mottogs, enligt personalen, mycket olika eftersom kunskapsnivån varierade stort från plats till plats. De flesta såg möjligheter, inte minst till samverkan men också för att problemen kring våldet blev tydligare för dem som träffar kvinnorna av andra orsaker. Det hände också att individer i personalgrupperna blev provocerade av projektets redovisning av aktuell genusforskning. En av de anställda sade att det ibland kan ge en hämmande effekt: När vi är ute och presenterar Gretaprojektet, brukar vi oftast ha ganska kort tid på oss att presentera vad vi sysslar med. Vi har reflekterat över och diskuterat mycket att vi kanske inte lyfter fram detta med könsmaktordningen så mycket som vi vill eller borde, för att det är viktigt att visa hur vi ser kopplingen emellan. Men vi hämmar oss själva på grund av nån slags rädsla att för att hamna i en hetsk diskussion, att skrämma iväg människor, att ordet feminism väcker ofta, eller tillräckligt ofta negativa reaktioner. Det kan bli en svår situation att förhålla sig till om det är nån av dem vi samtalar med / / kvinnor från myndighetsinstanser, som uttrycker sig negativt om feminism eller kvinnohuset, kvinnojouren och så vidare. Det pekar på projektets banbrytande roll kring ett ämne som fortfarande anses kontroversiellt, trots att det handlar om personer som utsätts för övergrepp och våld och trots att kvinnofrid är en juridiskt etablerad rättighet. Samtidigt fanns det också instanser som efterlyst denna form av verksamhet och en större kunskap om mäns våld mot kvinnor och metoder att arbeta med det. Under tiden jag utvärderade Projekt Greta avsattes tid till att studera in sig och uppdatera kunskapsnivån med de senaste rönen. Projektet hade också kontakt med forskare på området, både vid Linköpings universitet och vid andra universitet. Bägge rapporterna utmärker sig på sin höga kunskapsnivå. Den 2 februari 2006 hölls också en konferens med inbjudna forskare och aktivister som gav seminarier om de senaste rönen och framträdanden som synliggjorde mäns våld mot kvinnor. Konferensen besöktes av 300 deltagande bland annat med representanter från 23 kommuner i landet. Gretaprojektet kunde med andra ord konstatera att deras verksamhet fyllde ett behov i kommunen (och som föregångare även nationellt), både för de personer som söker stöd, och för anställda i kommunen och länet som kunde tillgodogöra sig den nya kunskap som Greta erbjöd. 10

20 Uppnåddes målet? Under Gretaprojektets uppbyggnad och kartläggning av målgruppens behov i Linköpings kommun blev det allt mer tydligt att projektets syfte var mer än välgrundat. Redan från början stod det klart att narkotika- och alkoholbrukande kvinnor som utsätts för mäns våld hade ett stort behov av stöd. Utan tvekan var målet för den första fasen mycket ambitiöst, att både kartlägga olika instansers verksamhet, kunnande och rutiner i kommunen är en omfattande uppgift. Dels med tanke på den svåruppnådda samverkan mellan kommunala aktörer, regionala aktörer, landsting och andra frivilligorganisationer som kvinnorna kan tänkas komma i kontakt med, dels med tanke på den överlag låga kunskapsnivå och beredskap om kvinnor som utsätts för mäns våld. Samtidigt med kartläggningen skulle Gretaprojektet samtidigt upplysa inte bara om verksamheten, utan också om vad mäns våld mot kvinnor innebär ett ämne som än idag kan vara kontroversiellt, vilket personalen på Gretaprojektet vid flera tillfällen också fick erfara så väl under som efter första fasen. Därtill skulle de bidra till en större samverkan och kunskapsspridning. Vad gäller insatserna om samverkan mellan myndigheter efterfrågades det också i ett större sammanhang från den statliga kampanjen mobilisering mot narkotika. Projekt Greta har fört sin kunskapskampanj genom att hålla föreläsningar och informationsträffar om projektets etablering i Stadsmissionen. Personal på socialkontor, kvinnojour, vårdcentraler m. fl. har också tagit kontakt med Projekt Greta, dels för rådgivning i ärenden som rör kvinnor som utsatts för våld, dels för att få ökad kunskap. Målet var högt uppsatt men uppnåddes också över förväntan. Inte minst för att målgruppens utsatthet uppmärksammades och att tystnaden kring ett tabuämne bröts. Projekt Gretas väl genomförda kartläggning visade dessvärre upp en dyster bild av synen på kvinnor med ett kemiskt beroende bland de i Linköpings kommun som arbetar med målgruppen (Augustsson & Kuno 2006a). Kännedom om könsmaktordning och mäns våld mot kvinnor som ett kvinnofridsbrott var begränsad, trots medvetenheten om kvinnornas utsatthet. Beredskapen var i princip obefintlig. Projektets kartläggning motiverar för att satsa på ökad kunskap, metodutveckling och skyddsboende för de utsatta kvinnorna. 11

21 12

22 Fas 2: Uppsökande verksamhet och jagstärkande samtal I augusti 2005 påbörjade Projekt Greta sin andra fas, nämligen att etablera kontakt med våldsutsatta kvinnor i Linköping, påbörja jagstärkande samtal, den huvudsakliga metoden som användes i projektet, samt att vara stödjande i kontakten med andra myndigheter, t ex följa med vid polisanmälan eller till sjukhuset. Gretaprojektet hade också till uppgift att utveckla samtalsmetoder och stödinsatser som gagnar målgruppen. Under andra uppbyggnadsfasen anställdes ytterligare en personal på halvtid. Den som var heltidsanställd hade påbörjat klientsamtal redan under sin tidigare anställning på behandlingshemmet Oasen. Under denna fas blev jag tillfrågad om att utvärdera Projekt Greta. Jag gjorde iakttagelser på plats, förde informella samtal och bandade intervjuer med personalen. Jag fick också tillgång till journaler över verksamhetens dagliga bestyr och de rapporter som personalen författat till Länsstyrelsen. För att få en översikt över den andra periodens arbete kommer jag i detta avsnitt ge en inblick i Gretaprojektets dagliga arbete med det genusperspektiv som personalen tog avstamp i och hur de uppsatta delmålen uppsökandet av utsatta kvinnor och samtalsmetoder och utveckling av dessa metoder eftersträvades. Slutligen kommer jag diskutera om målen uppnåddes. Den uppsökande verksamheten För att komma i kontakt med missbrukande kvinnor som hade behov av stödjande insatser fortsatte Gretaprojektet med sin samverkan, främst genom att informationskampanjen under första fasen fördjupades. Dels initiativ till att samarbeta med andra instanser, dels att andra instanser ibland vidareförmedlade klienter till Greta. Detta gällde i första hand Stadsmissionen. Mot slutet av hösten arbetade båda anställda med samtal och stödinsatser. I den uppsökande verksamheten prioriterade Greta, tillsammans med Oasen, att komma i kontakt med aktiva missbrukare. Personalen sökte sig till miljöer där personer i aktivt missbruk fanns, t ex. behandlingshem och stödboende eller genom Stadsmissionens mötesplats. De fick också tillfälle att ta över en tjejgrupp med missbruksproblem från en annan verksamhet på Stadsmissionen. Även kvinnor som bodde i Oasen fick ta del av projektets jagstärkande samtal. Dessa personer hade påbörjat behandling och var nyktra/drogfria och befann sig alltså inte i aktivt missbruk. Därmed inte sagt att dessa samtal var missriktade. Denna grupp har lika stort behov av dessa insatser och är många gånger också mest mottagliga för just samtalsmetoder. 13

Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar. Reflektioner kring Projekt Greta vid Linköpings Stadsmission

Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar. Reflektioner kring Projekt Greta vid Linköpings Stadsmission Om att stödja våldsutsatta kvinnor som missbrukar Reflektioner kring Projekt Greta vid Linköpings Stadsmission Malena Gustavson, 2008 1 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 Syftet med utvärderingen...

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 2011-03-23 Omsorgsnämnden Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (FP), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47 52

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen en banbrytande film 4 **** Situation Stockholm omöjligt att inte bli berörd Aftonbladet en gripande historia som är både personlig och allmängiltig. Expressen stark och angelägen. Sydsvenska Dagbladet

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk 2011-05-17 Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk Bakgrund: Öppnade november 2009 Kvinnor med missbruksproblematik på kartan Behov av skydd Tidigare bott tillsammans

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer